Ny gång- och cykelväg i Mesta. Södermanland; Eskilstuna socken; Mesta 4:1, 4:15 m.fl. Wivianne Bondesson

Transkript

1 uv rapport 2012:56 arkeologisk utredning Ny gång- och cykelväg i Mesta Södermanland; Eskilstuna socken; Mesta 4:1, 4:15 m.fl. Wivianne Bondesson

2

3 uv rapport 2012:56 arkeologisk utredning Ny gång- och cykelväg i Mesta Södermanland; Eskilstuna socken; Mesta 4:1, 4:15 m.fl. Dnr Wivianne Bondesson

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: Kontoret i Uppsala: Portalgatan UPPSALA Tel.: Fax: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:56 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1794. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Henrik Pihl Omslag Framsida: RAÄ 21:1. Foto: Wivianne Bondesson. Baksida: Arkeolog Anna Östling undersöker en härd inom objekt 5. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck/utskrift EO Grafiska, Stockholm 2012

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Beskrivning av tidigare ingrepp 7 Utredningar 7 Delundersökningar 7 Undersökningar 8 Försvunna/förstörda lämningar 8 Arkeologisk potential inför utredningen 8 Målsättning 9 Metod 9 Resultat 9 Fornlämningar 9 Övriga kulturhistoriska lämningar 10 Utgår 10 Objekt tidigare registrerade i FMIS 10 Referenser 17 Administrativa uppgifter 18 Bilagor Objekttabell Schakt- och provgropstabell 19 Figurer 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartan. Skala 1: Resultatkarta över utredningsområdets norra del med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan. Skala 1: Resultatkarta över utredningsområdets mellersta del med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan. Skala 1: Resultatkarta över utredningsområdets södra del med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan. Skala 1: Objektkarta över utredningsområdets norra del med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan. Skala 1: Objektkarta över utredningsområdets mellersta del med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan. Skala 1: Objektkarta över utredningsområdets södra del med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartan. Skala 1:

6 Figur 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10G NÖ. Skala 1: Ny gång- och cykelväg i Mesta

7 Sammanfattning Vid utredningen registrerades 10 objekt varav ett är en fast fornlämning (objekt 5), en boplats längs åsens krön och sluttning. Övriga lämningar utgörs av sentida röjningsrösen, fornlämningsliknande lämningar, en upprest sten och en hålväg. De är alla av tydligt sentida karaktär och klassas som övrig kulturhistorisk lämning. Ytterligare tre boplatslägen utredningsgrävdes med negativt resultat och utgår därmed. Inom området finns även RAÄ 21:1 4, en grupp om fyra gravar belägna på åsens krön. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län har Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet, UV Mitt genomfört en arkeologisk utredning inför anläggande av gång- och cykelväg längs Åsbyvägen och Flugmötesvägen, fastigheterna Mesta 4:1, 4:15 m.fl. i Eskilstuna socken och kommun. Utredningsområdet är ca 4,5 km långt och 20 meter brett. Området följer vägarnas västra respektive norra kant. Sträckningen löper längs Strömsholmsåsen och domineras av tomt- och skogsmark. Uppdragsgivare är Eskilstuna kommun. Antikvarisk bakgrund Området ingår i riksintesse för kulturmiljövården (Åsby-Stenby äng) med anledning av sin rika kulturmiljö. I förteckningen beskrivs den som Central fornlämningsbygd med bl.a. länets största gravfält. Typiskt läge i anslutning till både grusås och vatten och med bebyggelsekontinuitet från bronsålder. De tidigare så betydelsefulla vattenlederna kantas av fornborgar. Borsöknadalgången löper från norr till söder genom området. Vid Mesta karakteriseras landskapet av en uppodlad, flack slätt av glacial och postglacial lera med ett flertal spridda låga, blockrika moränholmar. Östra sidan av dalgången kantas av höjder med berg omgivna av moränmark i sluttningarna ner mot dalsänkan. Öster om detta höjdområde är mindre nord-sydliga dalgångar. I väster sträcker sig Stömsholmsåsen i nordsydlig riktning och avslutas brant mot Borsöknasjön. Norr om Mesta begränsas lerslätten av berg- och moränmassivet Kolstaberget. Mellan Kolsta och Stenby smalnar dalgången av påtagligt. Lerslätten fortsätter söder om riksintressets gräns i Mesta ytterligare ett stycke för att söder därom möta ett höglänt område med berg och skogsklädd moränmark. Genom detta höjdområde löper en ravin som sammanbinder Borsöknadalen med Hyndevadsån i söder. Riksintresseområdet ligger på nivåer mellan 10 och 50 m ö.h. Tillandningen i större delen av området fullbordades under bronsålder men havet fanns överallt nära. De delar som först höjde sig ur det innanhav som Mälardalen utgjorde i slutet av äldre stenålder, cirka f.kr., var de höjder som återfinns längst Ny gång- och cykelväg i Mesta 5

8 6 Ny gång- och cykelväg i Mesta i söder på åskrönet vid nuvarande Borsöknasjön samt en enstaka kobbe i norr, krönet av nuvarande Kolstaberget. Under yngre stenålder förändrar landhöjningen Mälardalens karaktär dramatiskt. Från att ha varit ett skärgårdsandskap med vidsträckta fjärdar kommer de alltmer sammanhängande landmassorna att bilda bygder, rika på sjöar och vattendrag i inlandsmiljö. För områdets del innebär detta att det funnits goda förutsättningar för yngre stenålderboplatser mellan bergskrönen och i sluttningarna Bosättningar från yngre stenåldern torde ligga på nivåer om m ö.h. I Statens Historiska Museums samlingar återfinns fyra fynd som påträffats i området. Det handlar om två yxor från mellanneolitisk tid och en skafthålsyxa, en skiffermejsel, en avbruten flintspets och skaftet till en flintdolk från senneolitisk tid (inv. nr 14281, 14302, och 16299). Även på Strömsholmsåsen har man funnit en stenyxa (RAÄ 473) med skafthål. Detta tyder på aktiviteter i området under åtminstone de senare delarna av yngre stenålder. Det är under denna tid som man börjar röja och odla marken. Under äldre och mellersta bronsålder höjde sig landet ytterligare och stora arealer torrlades vid de nuvarande byarna i området. Passet mellan Kolstaberget och berget norr om Stenby kom under yngre bronsålder/ äldre järnålder att få en mycket strategisk plats vid porten in till den stora lerdalen kring Mesta. Här ligger inte bara spektakulära och ovanliga gravar utan även en fornborg på motsatt sida och strax söder om den en vallanläggning. Kanske är den inte en traditionell fornborg utan en hägnad för ceremoniella riter. Under slutet av bronsålder skedde en omfattande ökning av markarealerna i Borsöknadalgången, och tillandningen i utredningsområdet avslutas. De flacka lerslätterna vid i centrala delen av området torkade upp och kom att skapa gynnsamma förutsättningar för en allt större djurhållning och betesdrift vilket bör ha medfört större bosättningar och ökad befolkning. Under äldre järnålder skedde förskjutningar i bebyggelselägen som sannolikt kan relateras till ändrad hushållsekonomi och sociala förändringar. Under yngre järnålder lokaliserades ofta bosättningarna närmare de lägen som kom att hysa den medeltida bytomten. Namnändelser på -sta och -by indikerar att byarna i området har ett förhistoriskt ursprung. Medeltid och historisk tid speglas bäst genom historiska kartor som återger en specifik tidshorisont för de berörda fastigheterna. Här återfinns de historiska bytomterna i olika tidsskikt som speglar hur markanvändningen förändrats. Oftast finns dessutom skriftliga belägg i andra källor före den första bevarade kartläggningen. I området har som mest funnits sju byar och två säterier. Tre av byarna är helt övergivna idag och klassas därmed som fast fornlämning, Skölby med skriftligt belägg från år 1400 (RAÄ 572), Viby med belägg från år 1360 (RAÄ 474) och Löppinge, med belägg från år 1346 (RAÄ 573). De andra finns kvar och deras åkermark brukas än idag, Kolsta med skriftligt belägg från år 1348, Mesta, belagt år 1409, Flacksta, belagt år1358, Stenby, belagt år 1369 samt säterierna Lagersberg (f.d. Hunsta) och Åsby, belagda år 1356 respektive Under framför allt senare hälften av 1800-talet och fram till vår tid har nya stora förändringar i och ikring riksintresseområdet inträffat. Först laga skifte som gav möjlighet till sammanslagning av små åkertegar till väldiga

9 fält med sammanhängande odlade monokulturer (områden med samma gröda). Små byar blev olönsamma och övergavs. Deras åkermark slogs samman med de större enheternas. Stora villaområden byggdes i norr, söder och öster, vägar och kraftledningsgator drogs fram och Strömsholmsåsen urholkades av grustäkt. Beskrivning av tidigare ingrepp Denna sammanställning av tidigare arkeologiska ingrepp bygger på sökningar i Fornminnesregistrets databas FMIS, varför en viss reservation måste göras för eftersläpning i ajourhållningen. Utredningar Inom Flacksta och Stenby har två arkeologiska utredningar utförts, av Riksantikvarieämbetet UV Mitt och Sörmlands museum. Vid dessa utredningar påträffades inga förhistoriska lämningar. Övriga objekt knöt an till senare tids brukning av platsen. Det handlar framför allt om husgrunder efter bostadshus och uthus, allt från sen historisk tid, ofta markerat på kartor från talet. I övrigt inom riksintresseområdet har ett flertal arkeologiska ingrepp utförts, på senare år i samband med byggandet av Västerleden. Utredningarna i samband med denna resulterade i en komplettering med en äldre järnåldersgrav och en stensträng samt ett område med fossil åker bestående av röjda ytor med spridd skärvsten och keramik (RAÄ 135:2 3, RAÄ 200). År 1998 utredningsgrävdes RAÄ 200 varvid bränd lera, keramik och skärvsten samt ett stolphål påträffades. År 2000 utredde och senare förundersökte Sörmlands museum boplatsen RAÄ 349 varvid man fann ett flertal nergrävningar, stolphål, härdgropar samt en stenpackning inom ett cirka meter stort område. Boplatsen dateras till bronsålder äldre järnålder. Delundersökningar Tidigare har ett tiotal platser utsatts för arkeologiska delundersökningar, men ligger helt eller delvis kvar. Fyra av dessa objekt har fosfatkarterats. De utgörs av ett gravfält med röjda ytor (RAÄ 72), en fornborg (RAÄ 117), en vallanläggning (RAÄ 123) och en bytomt efter byn Löppinge (RAÄ 573). De uppvisade alla förhöjda fosfatvärden. I fornborgen gjordes även en mindre utgrävning år 1985 varvid eldpåverkade stenar påträffades. Fyra av gravfälten i området har delundersökts i större eller mindre omfattning. Gravfältet RAÄ 11 har undersökts i flera omgångar bl.a. åtta gravar år De var alla stensättningar, några med mittsten eller mittblock med en fyllning av sten. I flertalet påträffades brända ben. År 1977 undersöktes 11 anläggningar varav en mittblocksgrav. Brända ben framkom. Tre år senare undersöktes ytterligare 13 anläggningar varav sju med mittblock och kantkedjor. I dem påträffades brända ben. På RAÄ 29 undersöktes år 1975 två fyndtomma stensättningar. Då konstaterades att sex gravar schak- Ny gång- och cykelväg i Mesta 7

10 tats bort i samband med vägbreddning. År 1860 undersöktes två högar och en treudd på Åsbygravfältet, RAÄ 49, med fynd av brända ben, urnor och järnnitar. De daterades till vikingatid. På gravfältet i Flacksta, RAÄ 111, delundersöktes år 1926 sex gravar, förmodligen i södra delen där vägen idag går. Gravarna utgjordes av små högar med jordmantel över ett kärnröse. De innehöll brandlager med en eller två lerurnor. Fynden utgjordes av järnnitar, sölja och järnfragment med sannolik datering till yngre järnålder. Undersökningar Ytterligare tio lämningar har undersökts och tagits bort helt. Samtliga var belägna på Strömsholmsåsen. Gravfältet RAÄ 13 innehöll 27 runda stensättningar med mittblock och kunde dateras till yngre bronsålder äldre järnålder. RAÄ 14 var även det ett gravfält och visade sig vid undersökning innehålla tio yngre järnåldersgravar av typerna högar, stensättningar samt ett block. År 1966 undersöktes tre lämningar varav två visade sig vara gravar (RAÄ 15:1 3). RAÄ 19 var en ensamliggande grav av typen hög, som innehöll fynd av bronsnål, keramik och brända ben. Högen daterades till bronsålder. År 1968 undersöktes två helt fyndtomma gravar (RAÄ 34:2 3) av typen stensättning, varav den ena med mittblock. Tio år senare undersöktes RAÄ 38, en stensättning med mittblock. Fynd av brända ben, spiralring och några handsmidda spikar. RAÄ 40 var inte bedömd som fornlämning men undersöktes ändå och visade sig vara en sentida företeelse. Redan år 1937 undersöktes RAÄ 571:1 som utgjordes av ett gravfält med fem stensättningar eller rösen med mittblock. År 1941 undersöktes RAÄ 571:2 som bestod av tre rösen med mittblock. Gravarna innehöll brända ben. Ytterligare gravar anges ha förstörts i samband med vägbyggen. Försvunna/förstörda lämningar En hel del poster i fornminnesregistret (FMIS) utgörs av förstörda lämningar, sammanlagt 14 stycken (RAÄ 12, 16:1 4, 17:1 2, 20, 26, 32, 34:1, 35, 36 och 539). Det kan handla om fornlämningar som av misstag schaktats bort eller rasat ner i grusgropar vid täkt. De flesta är gravar av typen rund övertorvad stensättning men här finns även en förstörd boplats och en hålväg. Även dessa var samtliga var belägna på Strömsholmsåsen. Därutöver är tio lämningar, på sammanlagt fem platser, försvunna på så sätt att de inte kunde återfinnas vid revideringsinventeringen år 1986 (RAÄ 23:2, 61:1 2, 62:1 3, 69 och 119:1 3). Merparten av dem var rubricerade som fornlämningsliknande bildningar eller lämningar sedan tidigare, andra var övertäckta och omöjliga att se av den orsaken. Arkeologisk potential inför utredningen En ås är ett attraktivt läge genom de flesta tidsåldrar och har ofta utgjort en strategisk kommunikationsled genom landskapet på grund av sin lätt- 8 Ny gång- och cykelväg i Mesta

11 framkomlighet. Därför kan en stor rikedom av varierande av lämningar förväntas förekomma. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventering av fornlämningar noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för eventuella boplatslägen fastställs genom utredningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika, alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas: Identifiera nya gravar och boplatser från bronsålder yngre järnålder. Inventeringen ska också redovisa för utmarksområden typiska lämningar såsom torp, kolmilor och tjärdalar. Metod Arbetet inleddes med en mycket kort genomgång av bakgrundsmaterial som tidigare rapporter och andra skrivna källor, befintliga historiska kartor och geologiska kartan. Inventering i fält varvid nya och möjliga fornlämningar identifierades. Dessa beskrevs kortfattat och mättes in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, företrädesvis boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan finrensades för hand och en del av sanden sållades. Efter dokumentation och inmätning lades schakten/provgroparna igen. Sammanställning och analys av resultaten presenteras i denna rapport. Resultat Vid utredningen registrerades tio objekt varav ett är en fast fornlämning (objekt 5). Fornlämningar Objekt 5 registrerades som ett cirka 550 meter långt boplatsläge längs åsens krön och sluttning. Centralt inom området påträffades en yta med två koncentrationer av kol, sot och skärvsten i ett 6 2,6 meter stort schakt, varför en cirka 185 meter lång sträcka bedömts vara boplats. Ytorna norr och söder om detta område kan utgå. Lämningarna bedömdes vara av förhistorisk karaktär Ny gång- och cykelväg i Mesta 9

12 och utgörs av någon typ av härdar. De har kanske snarare en koppling till aktiviteter kring det näraliggande gravarna än en regelrätt långvarig agrar bosättning med alla de anläggningar som hör till en sådan. Övriga kulturhistoriska lämningar Övriga lämningar utgörs av sentida röjningsrösen (objekten 1 och 8) eller fornlämningsliknande lämningar (objekten 45:1 2 och 10), en upprest sten (objekt 2:1) och en hålväg (objekt 3). De är alla av tydligt sentida karaktär och klassas som övrig kulturhistorisk lämning. De fornlämningslika lämningarna utredningsgrävdes för att säkert fastställa typ och undvika tveksamhet angående status. Utgår Ytterligare 3 boplatslägen utredningsgrävdes med negativt resultat och utgår därmed (objekten 2:2, 6 och 7). De var alla utvalda utifrån sitt topografiska läge i kombination med närhet till andra fornlämningar. Objekt tidigare registrerade i FMIS Inom området finns även RAÄ 21:1 4, en grupp om fyra gravar belägna på åsens krön. Gruppens gravar har alla olika karaktär och har varit ett tydligt landmärke på åsens krön. Någon/några av dem utgör sannolikt den första gravläggningen på åsen vilket tillsammans med deras tydlighet, lättillgänglighet för besökare, ovannämnda tolkningspotential och imposanta läge borde ge dem ett högt bevarandevärde. Marken strax väster om gravgruppen utgörs av fyllnadsmassor. 10 Ny gång- och cykelväg i Mesta

13 P P P P P P P Obj. 1 X Y P P Figur 2. Resultatkarta över utredningsområdets norra del med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartans blad 10G 6h. Skala 1: Obj. 2:1 P P EKEBY Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS S:t Eskils kyrkogård ÅSBYMON P P PP P Skogsudden Obj. 3 P P P P P Y X Obj. 4 P P P P P P P P P Åsby m

14 P X Y ÅSBYMON Skölby Obj. 5 Gravfält Figur 3. Resultatkarta över utredningsområdets mellersta del med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartans blad 10G 6h. Skala 1: RAÄ 21:4 RAÄ 21:1 RAÄ 21:2 RAÄ 21:3 Utredningsområde Fornlämning enligt utredning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Undersökt fornlämning enligt FMIS MESTA P P P P P P P P P P P Viby gamla tomt Y m X P P P P P Hålväg P P P P P P P P P P

15 P P P P P P P P Tacktorp Tacktorpsjön P P P P Obj 10 MESTA X Y P P P P PP P P P Obj 9:1 Obj 8 Obj 9:2 Berga MESTA BORSÖKNA Figur 4. Resultatkarta över utredningsområdets södra del med objekt markerade. Baserad på Ekonomiska kartans blad 10G 6h. Skala Y Borsöknasjön X m Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Undersökt fornlämning enligt FMIS MESTA Ny gång- och cykelväg i Mesta 13

16 P P P P P P P Obj. 1 X Y P P S5 S4 S3 S2 Obj. 2:2 EKEBY Obj. 2:1 P P S1 Figur 5. Objektkarta över utredningsområdets norra del med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartans blad 10G 6h. Skala 1: Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Schakt Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS S:t Eskils kyrkogård ÅSBYMON P P P PP P Skogsudden Obj. 3 P P P P P Y X S2 Obj. 4 S1 P P P P P P P P P Åsby m

17 P S16 S15 X Y S14 ÅSBYMON Obj. 5 S13 S12 S11 S10 Skölby S9 S8 S7 S6 S5 S4 S3 S2 S1 Gravfält Figur 6. Objektkarta över utredningsområdets mellersta del med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartans blad 10G 6h. Skala 1: RAÄ 21:4 RAÄ 21:1 RAÄ 21:2 RAÄ 21:3 Obj. 6 S1 S2 S5 S4 S3 S6 Utredningsområde Fornlämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Schakt Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Undersökt fornlämning enligt FMIS MESTA P P P P P P P P P P P Viby gamla tomt Y m X P P P P P Obj. 7 S4 S3 S2 S1 P P P P P P P P P P Hålväg

18 P P P P P Tacktorp P P P P PP P P P Tacktorpsjön P P P P Obj 10 Obj 9:1 S4 Obj 7 S2 S1 S1 S2 Obj 8 S3 MESTA S1 Obj 9:2 X Y Berga MESTA BORSÖKNA Y Borsöknasjön X m Figur 7. Objektkarta över utredningsområdets södra del med objekt och schakt markerade. Baserad på Ekonomiska kartans blad 10G 6h. Skala 1: Utredningsområde Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Schakt Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk MESTA lämning enligt FMIS Bevakningsobjekt enligt FMIS Undersökt fornlämning enligt FMIS

19 Referenser Beckman-Thoor, K Västerleden etapp III, Eskilstuna. Södermanland, Fors socken. Arkeologisk förstudie. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1996:123. Stockholm. 1998a. Förbifart Västerleden etapp III, väg 230. Eskilstuna. Södermanland, Fors socken. Arkeologisk utredning. RAÄ UV Mitt, rapport 1998:19. Stockholm. 1998b. Västerleden etapp III, väg 230 förbifart Eskilstuna. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:51. Stockholm. Bondesson, W Planerad villabebyggelse vid Flacksta och Vreta Hage. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2008:2. Stockholm. Damell, D & Eriksson, L Kulturhistorisk undersökning Flacksta-Borsöknaområdet. Fors förs, Eskilstuna stad, Södermanland. Riksantikvarieämbetet Rapport 1973 B5. Stockholm Damell, D & Ericsson, C Eskilstuna historia, forntiden och medeltiden. Örebro Dunér, J. & Evanni, L Aktivitetsytor och gravar i Galtbacken. Spår efter återkommande mänskligt utnyttjande av en plats under år. Västerleden. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2002:2. Stockholm. Färjare, A. & Perming, A Västerleden etapp III. Agrara lämningar, boplatser och gravar. Väg 230. Arkeologiska förundersökningar. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1999:19. Stockholm. Fördjupad översiktsplan för Stadsbygden Eskilstuna kommun. Antagen av kommunfullmäktige FÖP Eskilstuna. Hamilton, J Hus från vikingatid och yngre järnålder vid Frövik. Västerleden etapp III. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2001:3. Stockholm. Johansen, B. & Pettersson, I-M Tretusen år i Eskilstuna en arkeologisk rundtur. Sällskapet S:t Eskil. Eskilstuna. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Rudin, E., & Tingvall, A. & P. Mesta Åsby Kolsta i Eskilstuna kommun. Om människans förhållande till landskapet. LIP-projekt. Naturvårdsverket. Broschyr. Eskilstuna. Svensson, I Stenby. Särskild utredning. Lagersberg 1:1 & 1:2, Fors socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Sörmlands Museum. Landstinget Sörmland. Arkeologiska meddelanden 2007:11. Nyköping. Ny gång- och cykelväg i Mesta 17

20 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektn: Intrasisprojekt: UV2011:195. Undersökningstid: 2 3, 9 10 samt november Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeologerna Andreas Nordberg och Anna Östling samt systemförvaltare Helen Grenler. Underkonsulter: Foria. Exploateringsyta: 4,5 km 20 m. Undersökt yta:. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10G 6h. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N , E Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd:. Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Objekt nr/ RAÄ nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Röjningsröse, runt, ca 3,5 4 m i diameter och 0,5 m högt. I Ö är 4 synliga 0,3 0,5 m stora stenar, i övrigt är jord och sand i ytan. Bevuxen med 3 stora aspar samt löv- och barrsly. Plant avsnitt av ås. Skogsmark, blandskog. 20 m ö.h. 2: Rest sten, 0, 5 m hög, 0,65 m bred och 0,25 m tjock med flat ovansida. Väghållningssten? Gränssten? Belägen 9 m V om befintlig väg i ett stört område. 2. Boplatsläge, ca 150 m stort (N S) och 20 m brett. Beläget på utsparade delar av flackt parti av ås. Plant avsnitt av ås. Skogsmark, blandskog. 20 m ö.h. 3 Hålväg (?), sentida, ca 45 m lång (N S), 2 3 m bred och 0,3 0,5 m djup. U-format bottenplan och ställvis upplagd vall() på ömse sidor, 1 2 m bred och 0,1 0,2 m hög. Löper från vägen till torpet Granbäckstorpet. Kan ej uteslutas att den har en mycket gammal sträckning men använts fram i sen tid. Bevuxen med tämligen unga träd. 25 m ö.h. 4 Stensättningsliknande lämning, rund, ca 20 m i diameter och 0,4 m hög i Ö delen, planar ut i V. Övertorvad. Med mitthög ca 5 m i diameter och 0,2 0,5 m h med en centralt belägen grop, 3 m i diameter och 0,3 m djup. Bevuxen med rikligt med tämligen unga träd. Mycket skräp. En äldre ek i Ö kanten. Belägen i Ö-sluttning av ås. Skogsmark, lövskog. 30 m ö.h. 5 Boplats, ca 550 m långt (N S) och 20 m brett. Beläget på N-sluttande tämligen plant krön av åsen som här ställvis breddar ut sig. Inom området finns flera misstänkta förhöjningar. Vid utredningsgrävningen påträffades en yta med kol, sot och skärvsten i centrala delen ett 100- tal meter S om tomten Åsby 2:33. Skogsmark med såväl barr- som lövskog. Centralt är en f.d. tomt med trädgårdsväxter m ö.h. 6 Boplatsläge, ca 85 m långt (N S) och 20 m brett. Beläget i S-sluttning av åskrön, nedanför gravar (RAÄ 21:1 4) m ö.h. Övrig kulturhistorisk lämning 1. Övrig kulturhistorisk lämning 2.Utgår Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning i centrala delen (185 m långt), Områdena i N (190 m långt) och S utgår (ca 185 m långt) Utgår Sentida. 2.Utredningsgrävd med negativt resultat. Utredningsgrävd med negativt resultat. Stora delar av ytan, bl.a. hela centrala delen utgjordes av en igenfylld täkt/sopgrop. Utredningsgrävd med negativt resultat. Stora delar av ytan utgjordes av en igenfylld täkt. 18 Ny gång- och cykelväg i Mesta

21 Objekt nr/ RAÄ nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 7 Boplatsläge, ca 80 m långt (N S) och 20 m brett. Beläget på krön av S-sluttande ås. Skogsmark, blandskog. 40 m ö.h. 8 Röjningsröse, runt, ca 2,5 m i diameter och 0.4 0,5 m högt av 0,03 0,5 m stora stenar. Innehåller även jord. Bevuxen med lövbuskar i N kanten. Belägen invid och V om gångstig. Plant avsnitt av ås med omdanad (igenfylld?) mark. 30 m ö.h. 9: Stensättningsliknande lämning, ca 8 m i diameter och 0,2 0,5 m hög. Övertorvad. Svacka i mitten ca 1 m i diameter och 0,15 m djup. I S och SÖ kanten är ett fåtal stenar, ca 0,2 0,4 m stora. Bevuxen med en tall, 2 granar, 2 björkar samt löv- och barrtelningar. 4 m SÖ om nr 1 är 2. Stensättningsliknande lämning, rund, ca 6 m i diameter och 0,2 m. Övermossad, lätt övertorvad fyllning av 0,2 0,4 m stora kännbara och ställvis synliga stenar. Bevuxen med rikligt med unga barrträd. Belägna i flack Ö-sluttning av ås. Skogsmark, blandskog. 30 m ö.h. 10 Stensättningsliknande lämning, rund, ca 4 m synligt stor i diameter (ej synligt slut i V) och 0,1 m hög. Övermossad fyllning av 0,2 0,5 m stora stenar. Belägna i flack Ö-sluttning av ås. Skogsmark, blandskog. 30 m ö.h. RAÄ Eskilstuna 21: Röse, 9 m och 0,6 1 m h. Det är delvis övertorvat och består av i allm m st stenar. I mitten en grop 4 m diam och 1m dj. Runt röse ligger utrivna stenar. Bevuxet med lövbuskar och en mindre tall. Ca 46 m S om nr 1 2. Hög, 6 m diam och 0,5 0,7 m h med avplanad topp i ytan enstaka m st stenar. Bevuxen med en tall och rönnbuskar och sex tallar. Kantkedja. Ca 22 m S om nr 2 3. Stensättning, rund, 6 m diam, röseliknande, ca 0,6 m hög. Övertorvad med i ytan måttligt med 0,5 0,8 m st stenar. I mitten ett jordfast block 3 2 m och ca 1,8 m hög. Delvis synlig 0,2 m h av 0,3 0,6 m l stenar. 4 m N om nr 1 är 4. Stensättning, närmast rund, m diam och 0,2 0,3 m h. Sekundärt övertorvad fyllning av 0,2 0,4 m st stenar. Mot S är ett 94 m (Ö V) st segment borttaget. Ytan är smågropig och ojämn. Lämningens begränsning är delvis svår att följa. Mot N förefaller åskrönets yta vara avbanat. Beväxt med 2 tallar och 3 rönnar. (Ur FMIS) Utgår Övrig kulturhistorisk lämning 1 2. Övrig kulturhistorisk lämning. Övrig kulturhistorisk lämning. Fast fornlämning Utredningsgrävd med negativt resultat. Sentida. 1. Utredningsgrävd varvid lämningarna visade sig bestå av sentida fyllnadsmassor. Fynd av mycket slagg och järnfragment. Skulle ev. kunna vara rester efter en smedja men detta har inte kunnat verifieras av historiska kartor. 2.Utredningsgrävd varvid lämningarna visade sig bestå av sentida fyllnadsmassor. Utredningsgrävd varvid lämningen visade sig bestå av sentida fyllnadsmassor. Belägen ca 25 m N om nr 9:1 Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell Obj. nr Schakt nr Beskrivning Anläggningar och fynd 9:1 S1 2,5 2 5 m stort (NÖ SV). Torv 0,1 m tjockt, därunder 0,2 0,3 m tjockt lerlager med kraftigt inslag av skärvig sten. I torven var mycket slagg, ibland glasig, glas samt enstaka tegel. 9:2 S2 2,5 1,3 m stort (NV SÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,05 m tjockt, därunder vidtog sentida uppblandat grus/småsten med inslag av lera. Tegel förekom sporadiskt ännu på 0,3 m djup. 10 S1 3 1,5 m stort (Ö V) och 0,4 m djupt. Torv ca 0,1 m djupt, därunder sent påförda massor av grus, lera och sprängsten. Innehöll slagg och rörtegel. Sprängstenen tycks ha fyllt ut ett djupare hål. 7 S1 5,5 2 m stort (N S). Torv ca 0,1 0,15 m tjockt, därunder stenig, åsgrus. Stenarna var 0,1 0,2 m stora. 7 S m stort (N S) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder sandblandat grus. I schaktets centrala del var en naturlig, oregelbunden stenkoncentration, ca 3 m i diameter, av 0,1 0,4 m stora stenar, storleksmässigt osorterade. 7 S3 6 2 m stort (NNV SSÖ). Torv 0,15 0,2 m tjockt, därunder sandblandad grus. Starkt inslag av sten, 0,1 0,3 m stora. 7 S4 3,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,1 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder grus. Enstaka stenar 0,15 0,25 m stora. Beläget invid och S SV om block. 6 S1 4,5 1,3 m stort (Ö V) och 1 m djupt. Direkt under torven vidtog ett ca 0,7 m tjockt lager med fyllnadsmassor. Därunder var naturligt åsmaterial i form av grov sand. Inget äldre förnalager fanns. 6 S2 4,5 1,5 m stort (NNV SSÖ) och 2 m djupt. Direkt under torven var fyllnadsmassor. Ej grävd ner till åsnivå. Recenta fynd av knivblad i rostfritt stål, prydnadshorn, spik och järnbitar m.m. Ny gång- och cykelväg i Mesta 19

22 Obj. nr Schakt nr Beskrivning Anläggningar och fynd 6 S3 4 1,3 m stort (Ö V) och 1 1,5 m djupt. Direkt under torven var fyllnadsmassor. I NÖ delen av schaktet framkom tidigt den naturliga åsen av grov sand med inslag av sten. I SV delen fortsatte fyllnadsmassorna djupare och där grävdes ej schaktet ner till åsnivå. Den f.d. täktkantens sluttning var här brant. 6 S4 5 1,3 m stort (SSV NNÖ). Fyllnadsmassor 0,3 m tjockt därefter åsmaterial som grus, småsten och sand. Inget gammalt förnalager påträffades. 6 S5 5,5 1,3 m stort (SÖ NV) och 0,3 0,4 m djupt. Mycket tunt torvskikt, därunder fyllnadsmassor 0,15 0,2 m tjockt sedan åsmaterial som grus och småsten. 6 S6 4,5 1,5 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,2 0,5 m djupt.. Torv 0,1 m tjockt, därunder i Ö delen fin sand ca 0,2 m tjockt och därunder stenbemängt grus. I V delen var fyllnadsmassor under torven. 5 S1 4,5 1,3 m stort (NNV SSÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,15 m tjockt, därunder fin sand som övergår i grus ca 0,25 m ner. 5 S2 4 2,2 m stort (NNV SSÖ) och 0,2 m djupt, djuptag 0,7 m djupt I centrala delen. Torv 0,1 0,15 m tjockt, därunder fin sand. 5 S3 2,5 1,3 m stort (NNÖ SSV) och 0,3 m djupt. Torv 0,15 m tjockt, därunder fin sand. 5 S4 3 2,5 m stort (VSV ÖNÖ) och 0,3 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder fin sand. 5 S5 3 1,3 m stort (SV NÖ) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder sand. 5 S6 8 2,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Torv 0,1 m tjockt, därunder sand med kraftigt inslag av sten, 0,05 0,1 m stora. 5 S7 6,5 1,6 2 m stort (N S). Torv 0,1 0,2 m tjockt, därunder fin sand med ställvis mycket sten, 0,05 0,1 m stora. I S delen möjligen skärvig sten. 5 S8 6,2 2,6 m stort (SÖ NV). Ca 2 m in fanns en koncentration av skärvig sten. Ingen tydlig anläggning gick att se, stenarna låg ganska löst. Ytterligare 1,5 m S därom kom ytterligare en koncentration av skärvig sten utan någon struktur, 1 1,5 m stor (härd). Från och med mitten av schaktet framkom sot, kol och mer skärvig sten som stack in under det gulbruna åsmaterialet (grus/sand). Sot/kol/skärvsten avtecknade sig tydligt men saknade tydlig form. Materialet sträcker sig ca 3 m i schaktets längdriktning och är beläget på en något förhöjd yta. Ett djupschakt. 5 S9 5,8 2,7 m stort (SSÖ NNV). Torv ca 0,1 m tjockt, därunder brun sand med sten (åsmaterial). I mitten av schaktet gjordes ett djuptag. 5 S10 3,1 2,6 m stort (N S). Torv ca 0,1 m tjockt, därunder brun sand/grus (åsmaterial) 5 S11 3,2 2,8 m stort (NNÖ SSV). Torv 0,1 m tjockt, därunder brun sand och fint grus (åsmaterial). Ett fnyk tegel. 5 S12 3,8 1,6 m stort (Ö V). Torv 0,1 m tjockt, därunder brunt åsmaterial. Bitar av glas och tegel. 5 S13 (ÖSÖ VNV).Torv 0,1 m tjockt, därunder ca 0,4 m tjockt fyllnadslager av grått, hårt packad grus/sand. Schaktat var djupare i mitten, ca 0,5 m djupt. Under schaktmassorna var gul/ brun sand/fint grus. 5 S14 2,7 1,6 m stort (Ö V). Torv ca 0,1 m tjockt. 0,7 m tjockt lager schaktmassor. 5 S15 3,2 1,6 m stort (Ö V). Torv ca 0,1 0,15 m tjockt därunder fyllnadsmassor ner till 0,35 m djupt, därunder gulbrunt åsmaterial. 5 S16 5,5 1,6 m stort. Torv ca 0,1 m tjockt, därunder schaktmassor med tegel porslin och glas i ett ca 1 m tjockt lager. Ca 2 m från S kanten togs ett djuptag 4 S1 12 1,6 2,5 m stort, bredast i SV (NNÖ SSV). I Ö delen av schaktet framkom en mörkfärgning i den bruna sanden. Denna snittades och tolkades som ett mindre stolphål, ca 0,25 m i diameter och 0,2 m djupt. 4 S2 7 1,6 m stort (VSV ÖNÖ). Torv ca 0,1 m tjockt, därunder brun sand/grus. Ca 2 m från NÖ kanten togs djuptag ner till 1,5 m, i en grop fylld med gamla sopor och skräp som tegel, glas, porslin m.m..ej grävd i botten. Den bruna sanden visade sig vara återfyllnadsmaterial. 2:2 S1 2,4 1,6 m stort (NNÖ SSV). Torv ca 0,1 m tjockt. I mitten av schaktet syntes en yta med kol, sannolikt rotbrand eller påfört lager. 2:2 S2 3,8 1,6 2 m stort (SÖ NV). Torv 0,1 m tjockt, därunder brun sand/grus. Två större stenar, 0,6 respektive 0,9 m stora ev. i ursprungligt läge. Sprängsten finns i området. 2:2 S3 4,9 1,6 m stort (SÖ NV). Torv 0,1 m tjockt, därunder tunt med grå sand (urlakningsskikt), Därunder gul sand/grus. Materialet är påtagligt hårdare packat än på åsen i övrigt. Mycket stört av rötter. 2:2 S4 3,1 1,6 m stort (Ö V). Torv ca 0,1 m tjockt, därunder 0,1 m urlakningsskikt, därunder gulbrun jord/grus. 2:2 S5 3,1 1,6 m stort (SSÖ NNV). Torv ca 0,1 m tjockt, därunder urlakningsskikt 0,05 m tjockt sedan gul/brun sand/grus. Inslag av tegel Beläget i område med större stenar, dock ej i schaktet Omrört och saknar form 20 Ny gång- och cykelväg i Mesta

23

24 Ny gång- och cykelväg i Mesta Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning inför anläggande av gång- och cykelväg längs Stömsholms åsen genom riksintresseområdet Åsby-Stenby äng. Vid utredningen registrerades tio objekt varav ett är en fast fornlämning, en boplats längs åsens krön och sluttning. Övriga lämningar utgörs av sentida röjningsrösen, fornlämningsliknande lämningar, en upprest sten och en hålväg. De är alla av tydligt sentida karaktär och klassas som övrig kulturhistorisk lämning. Ytterligare tre boplatslägen utredningsgrävdes med negativt resultat och utgår därmed. Inom området finns även RAÄ 21:1 4, en grupp om fyra gravar belägna på åsens krön.