Att leva med en familjemedlem med anorexia En systematisk litteraturstudie om anorexias påverkan på familjen

Transkript

1 Självständigt arbete, 15hp Att leva med en familjemedlem med anorexia En systematisk litteraturstudie om anorexias påverkan på familjen Författare: Anna Hägg, Melina Karlsson, Isabell Larsson Termin: VT 2014 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ60E

2 Abstrakt Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia. Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning. Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda. Familjen upplevde att anorexia påverkade deras psykiska hälsa negativt och de oroade sig för den sjuka familjemedlemmen. De upplevde att de fått otillräcklig information och stöd från sjukvården. Sjukdomen hade trots detta även givit dem värdefulla erfarenheter. Slutsats: Familjer upplevde både psykisk och praktisk belastning av att leva med en familjemedlem med anorexia och de använde olika strategier för att hantera detta. De uttryckte ett behov av hjälp från sjukvården. Sjuksköterskans roll är att se hela familjen och inte enbart den enskilda individen vilket kan möjliggöra att lidande lindras och välbefinnande främjas. Nyckelord Anorexia Nervosa, Familj, Familjefokuserad omvårdnad, Erfarenheter Tack Vi vill tacka vår handledare Ingrid Djukanovic för hennes stöd och engagemang.

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND ANOREXIA NERVOSA SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV ATT VÅRDA PATIENTER MED ANOREXIA SJUKSKÖTERSKANS ROLL I MÖTET MED FAMILJEN FAMILJ SOM BEGREPP TEORETISK REFERENSRAM Familjefokuserad omvårdnad Systemteori Systemteori Cybernetik Kommunikationsteori PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD URVAL DATAINSAMLING KVALITETSGRANSKNING DATAANALYS FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT FAMILJEDYSFUNKTION PSYKISK BELASTNING FAMILJENS HANTERINGSSTRATEGIER FAMILJENS ERFARENHETER AV BEMÖTANDE FRÅN VÅRDPERSONAL ERFARENHETER AV ATT VÅRDA DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Reflektioner om resultatet Förslag på fortsatt forskning SLUTSATS REFERENSER ii

4 10 BILAGOR BILAGA 1: DATABASSÖKNING BILAGA 2: ARTIKELÖVERSIKT BILAGA 3: MODIFIERAD KVALITETSGRANSKNINGSMALL AV KVANTITATIVA ARTIKLAR BILAGA 4: MODIFIERAD KVALITETSGRANSKNINGSMALL AV KVALITATIVA ARTIKLAR iii

5 1 Inledning Under den verksamhetsförlagda utbildningen kom vi i kontakt med patienter med ätstörningen Anorexia Nervosa vilket väckte ett intresse hos oss. Förekomsten av sjukdomen ökar, dock är det svårt att urskilja om orsaken till det handlar om ökad uppmärksamhet på sjukdomen, att diagnostiseringen blivit bättre under senare år eller om det beror på en faktisk ökning av sjukdomen (Ghaderi & Parling, 2007). Närstående agerar ofta som vårdgivare och sjuksköterskans roll att möta familjen ställer stora krav och kan medföra svårigheter. Patienten och dess närstående behöver ses som en enhet och när livssituationen förändras hos en familjemedlem påverkas också resterande medlemmar. Därav är det viktigt att hela familjen inkluderas (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012a). 2 Bakgrund 2.1 Anorexia Nervosa Anorexia Nervosa definieras som svårighet att hålla kroppsvikten på en normal nivå med en stark rädsla för viktuppgång, trots att personen kan vara underviktig. Individen vill avsiktligt minska i vikt vilket leder till ett överdrivet motionerande och ett undvikande av viss föda. Individen provocerar fram kräkningar och använder sig av lavemang. Anorexia förekommer främst hos tonårsflickor (Socialstyrelsen, 2010). Kroppsvikten ska vara 15% mindre än den som förväntas utifrån längd och ålder för att det ska bedömas vara anorexia. Definitionen utifrån BMI ligger under 17,5. Normala värden ligger mellan 18,5 24,9. Ett ytterligare kriterie är minskad sexuell lust och potens hos män och amenorré hos kvinnor (Ottosson, 2009). Amenorré definieras som att minst tre menstruationer i följd uteblir (Herlofson & Landqvist, 1995). Sjukdomen kan vara långvarig och variera i intensitet över en tid på 5-15 år (SBU, 2011). Anorexia Nervosa påverkar hela människan både psykiskt och fysiskt. Den psykiska påverkan kan bland annat leda till tvångsmässiga beteenden och självmordstankar. De fysiska problem som uppstår är tillföljd av den svält samt de beteenden personen har för att minska i vikt. Många av kroppens olika system påverkas, till exempel hjärt- och kärlsystemet och mag- och tarmsystemet. När hjärtat inte får tillräckligt med protein och energi minskar hjärtmuskelmassan vilket ger förändringar i hjärtrytmen. Detta är mycket allvarligt då det ökar risken för plötslig död. Det föreligger också en ökad risk 1

6 för hjärtsvikt då kroppen har vitamin- och mineralbrist. En inflammation av matstrupen kan uppstå till följd av upprepade kräkningar och det blir en försämrad motorik i magen och tarmen. Det är inte helt ovanligt att laxermedel används för att öka viktminskning. Överdriven användning av laxermedel kan leda till att tarmens normala rörelse går förlorad och kan även ge blödningar från tarmen (Ghaderi & Parling, 2007). Det har stor betydelse för prognosen att anorexia upptäcks i tid och att behandling snabbt sätts in. Behandlingen bygger på nutritionsbehandling och psykoterapeutisk behandling (Socialstyrelsen, 2010). Det första steget ska vara att bryta svälten och försöka normalisera vikt och matvanor (SBU, 2011; Ghaderi & Parling, 2007). När vikt och matvanor är mer normaliserade kan psykoterapi vara lämpligt. Detta för att svälten påverkar många fysiologiska processer i kroppen som kan göra att samtal inte får den effekt som eftersträvas (Ghaderi & Parling, 2007). Anorexia behandlas inte farmakologiskt, dock kan läkemedel användas vid behandling av symtom som exempelvis depression och ångest (Socialstyrelsen, 2010). Den vanligaste terapiformen hos barn och ungdomar vid behandling av anorexia är familjeterapi (SBU, 2011). Forskning har visat att vårdgivare till individer med anorexia kan uppleva en större belastning jämfört med de som vårdar invidivder med psykos (Treasure, Murphy, Szmukler, Todd, Gavan och Joyce, 2001). 2.2 Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med anorexia Sjuksköterskans professionella roll har sin grund i att visa medkänsla, lyhördhet, respekt och integritet och ska medverka till att främja hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska även verka för att omvårdnaden ges med respekt för den enskilda individen och dennes autonomi oavsett ålder, kön, hudfärg, kulturell bakgrund eller tro (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014). Sjuksköterskans uppgift är att ge patienter en god vård med ett etiskt och följsamt förhållningssätt. För att kunna se till patientens individuella livsvärld är det av vikt att sjuksköterskan försöker sätta sin egen förförståelse åt sidan för att kunna ge bästa möjliga vård (Dahlberg och Segesten, 2010). Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor kunde uppleva svårigheter med att vårda patienter med anorexia. De upplevde också att de fått för lite utbildning inom psykisk hälsa och att de hade otillräcklig kunskap om tillfrisknandet från anorexia vilket kunde leda till känslor av misslyckande (Ramjan, 2004). Sjuksköterskor kunde också uppleva patienterna med anorexia som svekfulla, lögnaktiga och opålitliga vilket gjorde det svårt att inte vara 2

7 dömande. Ärlighet, tillit och att inte vara dömande var viktiga egenskaper hos sjuksköterskorna, dessa ersattes av ett inre kaos med känslor av ilska, sorg och nedslagenhet. Att leva med denna frustration blev överväldigande för sjuksköterskorna vilket resulterade i att de stängde av sina känslor. Detta innebar att de tog avstånd från patienterna och spenderade mindre tid med dem. Trots detta berättade sjuksköterskorna att det var en lärorik erfarenhet att vårda patienter med anorexia (King & Turner, 2000). 2.3 Sjuksköterskans roll i mötet med familjen Tidigare har vårdpersonalens expertis varit i centrum men numera har vården övergått till en mer personcentrerad och familjecentrerad omvårdnad. Vid familjecentrerad omvårdnad ska relationen med familjen vara icke-hierarkisk och sjuksköterskan bör bjuda in familjen i vården och se sin expertis i relation till familjens. Genom att göra detta ses alla individer i mötet som experter på sin situation och deras resurser och styrkor uppmärksammas. Patienten är en del av flera system och existerar tillsammans med en familj som påverkar patienten på olika sätt, vilket kan vara utmanande för sjuksköterskan (Benzein et al. 2012c). Mötet är en omvårdnadsåtgärd och sjuksköterskan kan både ge och få information från patienten och familjen. Sjuksköterskan låter också familjen vara en del vid planering och identifierar familjens behov (Benzein et al. 2012c). Sjuksköterskan kan med hjälp av familjefokuserad omvårdnad fokusera på familjen genom att erbjuda familjesamtal eller hälsostödjande samtal där familjemedlemmarna har möjlighet att berätta om sina känslor och tankar kring situationen (Benzein, Hagberg & Saveman, 2009). 2.4 Familj som begrepp Vi har valt att definiera begreppet familj utifrån en emotionell beskrivning som innebär att familjen består av dem som säger sig tillhöra den. Dessa individer behöver därmed inte vara sammanvävda av blodsband utan kan bestå av dem som anser sig stå nära varandra. Detta kan beskrivas som en grupp individer som känner samhörighet, har ömsesidigt intresse gentemot varandra samt förbinds av emotionella relationer (Wright, Watson & Bell, 2002). Enligt Benzein et al. (2012) kan dessa familjer vara exempelvis samkönade familjer, styvfamiljer, vänner, grannar eller mor- och farföräldrar. I denna systematiska litteraturstudie syftar begreppet syskon på syskon till den som är sjuk i anorexia. 3

8 2.5 Teoretisk referensram Familjefokuserad omvårdnad En individ interagerar alltid tillsammans med andra människor i ett sammanhang. Inom sjukvården står patienten ofta ensam i fokus utan att hänsyn visas till det system som denne tillhör, det vill säga familjen. Familjen ska ses som en enhet, då livssituationen förändras hos en av familjemedlemmarna påverkas resterande medlemmar av detta, både i positiv och negativ riktning. Genom att göra detta kan familjen ses som en resurs för att minska lidande, öka välbefinnande och därigenom förbättra hälsan (Benzein et al. 2012a). Relationerna i en familj är cirkulära och familjemedlemmarna påverkar varandra, därför bör familjen ses som ett system där fokus ligger på interaktionerna mellan dem. Genom att göra detta samt se familjens betydelse i relation till den enskilda individen utgörs grunden för familjefokuserad omvårdnad (Benzein, Hagberg & Saveman, 2009). Familjefokuserad omvårdnad har sin grund i olika teorier där bland annat systemteori, cybernetik och kommmunikationsteori ingår (Wright et al. 2002). Dessa har därför valts att användas som utgångspunkt i den teoretiska referensramen Systemteori Systemteori innebär ett helhetstänkande om världen och denna helhet är mer än summan av delarna (Öqvist, 2008). Att anta ett förhållningssätt som bygger på systemteori har sin grund i mönster, sammanhang, interaktioner, relationer och funktioner. Detta innebär att de relationer som människor har utgår från ett system där alla delar påverkar varandra och skapar sin verklighet tillsammans. När en förändring sker i en del av ett system, kommer även andra delar att påverkas. Med andra ord, när en familjemedlem drabbas av sjukdom påverkar detta hela familjen (Benzein et al. 2012b) Cybernetik Inom cybernetik talas det om första och andra ordningens cybernetik. När det sker en förändring i ett system strävar den första cybernetiken efter att bevara balansen så att förändringen blir så liten som möjligt. Om det sker en förändring inom familjen görs åtgärder för att situationen ska förbli som den var innan förändringen. Den andra cybernetiken beskriver anpassningsbara, komplexa system där medlemmarna av systemet är orsaken till förändringen (Schjødt & Egeland, 1994). 4

9 2.5.4 Kommunikationsteori Här ligger fokus på interaktionen mellan människor och den beskrivs utifrån olika begrepp. En del av kommunikationsteorin syftar till att beskriva att relationen mellan två individer kan ha olika grader av komplementaritet och symmetri. I en symmetrisk relation har båda parter samma status och tar lika stort initiativ till handling. I en komplementär relation tar den ena parten på sig en ledarroll och den andra följer denna. Dessa parter beskrivs då komplettera varandra. Om relationerna mellan familjemedlemmar präglas övervägande av antingen symmetri eller komplementaritet är det större risk att problem uppstår (Wrigth & Leahey, 1998). 3 Problemformulering Patienter med anorexia kan uppleva ett stort lidande såväl fysiskt som psykiskt då anorexia är en allvarlig och livshotande sjukdom som kan pågå under en lång tid. Då sjukdomen oftast drabbar tonåringar betyder det att de flesta fortfarande bor hemma där anhöriga agerar som vårdare. Forskning har visat att vårda en familjemedlem med anorexia kan medföra stor belastning och således innebära en avsevärd påverkan på familjen. Om sjuksköterskor antar ett familjeperspektiv och ser familjen som en helhet och resurs möjliggör detta att familjen får ett större inflytande på vården vilket kan öka välbefinnande och minska lidande. Att vårda patienter med anorexia anser sjuksköterskor kan vara en utmaning och de uttrycker en kunskapsbrist inom detta område. Med stöd i detta anser vi att det är viktigt att försöka förstå hur familjer upplever hur det kan vara att leva med en familjemedlem med anorexia för att vi i vår yrkesroll ska kunna erbjuda dem den hjälp de behöver. 4 Syfte Syftet är att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. 5 Metod Detta arbete är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att arbetsgången genomförs i olika steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska och sedan sammanställa denna. Att arbeta systematiskt bidrar till att 5

10 kvaliteten och tillförlitligheten till resultatet ökar (Kristensson, 2014). 5.1 Urval De inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska samt att skulle vara publicerade mellan Datainsamling Cinahl, PubMed och PsycINFO var de databaser som användes vid denna systematiska litteratursökning. Cinahl är en databas som riktar sig främst mot vårdvetenskap men täcker också områden inom arbetsterapi och sjukgymnastik. PubMed har en inriktning mot medicinsk vetenskap och är den mest använda och en av de största databaserna. PsycINFO är en databas som har innehåll med inriktning på beteendevetenskap och psykologi (Kristensson, 2014). En fritextsökning gjordes för att få en bild av ämnets bredd. En ytterligare fritextsökning gjordes efter databassökningen för att säkerställa att vi fått fram det material som behövdes inför litteraturstudien. Fritextsökning är en fri sökning som genererar fler artiklar vilket gör att den specifika sökningen blir mindre och fler oväsentliga artiklar uppkommer (Kristensson, 2014). I vår ämnesordsökning valde vi att använda flera sökord för att få fram relevanta artiklar som svarar på vårt syfte. De sökord som användes var anorexia, anorexia nervosa, family relations, patient-family relations, caregivers och caregiver burden. Tillsammans med dessa sökord användes de booleska operatorerna OR och AND. Att använda sökord med booleska sökoperatorer som OR, AND eller NOT möjliggör en smalare, bredare eller mer begränsad sökning (Forsberg & Wengström, 2013). Utformningen av sökningen gjordes gemensamt. Sedan ansvarade var och en för varsin databas där samtliga titlar lästes igenom. Utifrån dessa titlar lästes abstracten på de artiklar som verkade kunna svara på litteraturstudiens syfte. Därefter lästes de artiklar i fulltext vars abstract upplevdes intressanta relaterat till syftet. Artiklar med ett intressant innehåll diskuterades därefter gemensamt. Alla artiklar lästes sedan enskilt i sin helhet. Antalet artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskningen var tolv stycken. Granskningen resulterade i tio valda artiklar. Av dessa var fem kvalitativa och fem kvantitativa (bilaga 1). En manuell sökning genomfördes vilket innebär att författaren tittar i valda artiklars 6

11 referenslistor för att eventuellt finna ytterligare värdefullt material (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Detta görs vanligtvis när en intressant artikel hittas (Forsberg & Wengström, 2013). Vår manuella sökning resulterade inte i några artiklar som kunde användas i resultatet. 5.3 Kvalitetsgranskning De kvalitetsgranskningsmallar som användes är utarbetade av Forsberg och Wengström (2013). Mallarna modifierades genom att frågor som inte var ja/nej-frågor omformulerades till detta. De kunde därigenom poängsättas med ett respektive noll poäng. Ett poäng sattes på de frågor med ett positivt svar och dessa frågor styrker artikelns kvalitet. Därefter kvalitetsbedömdes artikeln som låg, medel eller hög. Artiklar med procent positiva svar bedömdes vara av hög kvalitet, de med procent positiva svar ansågs vara medel och under 59 procent bedömdes vara av låg kvalitet. Två artiklar valdes bort då de inte svarade an på litteraturstudiens syfte. Nio artiklar bedömdes vara av hög kvalitet och en bedömdes vara av medel kvalitet (bilaga 3-4). 5.4 Dataanalys Analysen utfördes i enlighet med Kristenssons (2014) beskrivning av en integrerad analys. Genom att göra en integrerad analys kan resultatet visas på ett överskådligt sätt. Denna analysprocess genomförs i olika steg. Först lästes varje artikels resultat enskilt för att skapa en övergripande bild av innehållet och upptäcka likheter och skillnader. Artiklarna delades sedan upp och författarna ansvarade för att de delar i artiklarnas resultat som svarade på litteraturstudiens syfte identifierades. Ursprungstexten översattes sedan till svenska och sammanfattades därefter. Utifrån denna sammanfattning skapades etiketter och innehållet delades slutligen in under olika kategorier. De delar med liknande innehåll föll under samma kategori (tabell 1). 7

12 Tabell 1 Exempel på kategoriindelning. Ursprungstext Sammanfattning Etikett Kategori Carers felt that the illness contributed to friction within relationships, arguments between family members and a stressful atmosphere within the household. Sjukdomen skapade friktion, bråk och en stressfylld miljö inom familjen. Stressfylld och orolig miljö Familjedysfunktion Siblings felt that the stress Sjukdomen påverkade Påverkan på den Psykisk belastning they experienced caring for a syskonens mentala hälsa mentala hälsan sister with AN contributed to negativt. their own mental health problems including anxiety and depression. One of the most effective of Ett sätt att hantera Hanteringsstrategi Familjens these strategies is to separate sjukdomen är att hanteringsstrategier the illness from their sibling externalisera den. (externalizing the illness). The majority of siblings Syskonen upplevde att Otillräcklig Familjens reported they had not received de inte fått tillräcklig information erfarenheter av sufficient information about information. bemötande från their sister s illness. vårdpersonal They believed that their De upplevde att familjen Att vårda en sjuk Erfarenheter av att families had been blivit starkare trots familjemedlem vårda strengthened and become sjukdomen. more resilient and resourceful through their persistent efforts to battle against the illness. 5.5 Forskningsetiska överväganden Enligt Forsberg och Wengström (2013) bör författaren inför en systematisk litteraturstudie enbart välja artiklar som blivit godkända av en etisk kommitté och alla resultat ska presenteras då det är oetiskt att utelämna det som inte stödjer forskarens 8

13 egen hypotes. I denns systematiska litteraturstudie inkluderades samtliga artiklar vars resultat svarade på syftet, oavsett författarnas egna åsikter. Översättningen från engelska till svenska genomfördes efter bästa förmåga och vid svårigheter användes ordbok. Inga plagiat, förfalskningar eller förvrängningar förekom och korrekt referensteknik användes. 6 Resultat De kategorier som utvecklades i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda. 6.1 Familjedysfunktion Familjer upplevde att anorexia skapade friktion mellan familjemedlemmarna och bidrog till en stressande hemmiljö (Whitney, Murray, Gavan, Todd, Withaker & Treasure, 2005; Dimitropoulos, Klopfer, Lazar & Schacter, 2009). De upplevde konflikter i relation till den situation de befann sig i. En familjemedlem blev ofta indragen i konflikter mellan två andra familjemedlemmar och tvingades välja sida (Dallos & Denford, 2008). Familjen upplevde att konflikterna var fler då den ena föräldern var mer involverad i det drabbade syskonet än den andra. För att upprätthålla harmoni inom familjen undvek syskon att prata med sina föräldrar om sjukdomen (Dimitropoulos et al. 2009). Negativa känslor upplevdes av familjemedlemmarna och de försökte förhindra dessa genom att undvika konflikter. Föräldrar beskrev att de velat ha en mer varm och öppen relation till sina barn (Dallos & Denford, 2008). Föräldrarna ville ofta att syskonet skulle bli deras förtrogne och ville få information om det drabbade barnets symtom och deras nivå av fysisk aktivitet. Syskon skyddade den drabbade genom att inte lämna ut sådan information, dock skulle syskonen berätta om de fått uppgifter om sjukdomen som de själva inte kunde hantera (Dimitropoulos et al. 2009). Syskon som hade en nära relation till den drabbade jämfört med övriga familjemedlemmar fick en roll som medlare. De involverades i att både skydda, stödja, ge omsorg och medla när konflikter uppstod inom familjen. Syskonen upplevde att föräldrarna uppmuntrade deras engagemang i att hjälpa dem att ta hand om det drabbade syskonet (Dimitropoulos et al. 2009). Familjer beskrev att måltiderna var associerade med stress för alla familjemedlemmar 9

14 och att en måltid ofta tog flera timmar. Flera familjer upplevde att de nästan aldrig hade en vanlig måltid tillsammans med det drabbade barnet vilket resulterade i att familjen undvek måltider (Dimitropoulos et al. 2009; Cotte-Lane, Pistrang & Bryant-Waugh, 2004). Många föräldrar kände att tonåren är en tid då barn bör får mer frihet och ansvar. När barnet drabbades av anorexia tyckte de att det var ologiskt att ta mer kontroll över barnet och kände oro över hur de skulle förhandla med och ge tillbaka ansvar till barnet (Cotte-Lane et al. 2004). Syskon beskrev att de tyckte att deras föräldrar var för tillmötesgående kring anorexian och gav exempel på föräldrarnas beteende som att de tillät hetsätning, städade upp kräkningar samt gav det drabbade syskonet ett stort ekonomiskt stöd (Dimitropoulos et al. 2009). Familjer beskrev att det drabbade barnet var ekonomiskt beroende av dem (Dimitropoulos, Carter, Schachter, Woodside, 2008) och det ekonomiska stödet bidrog till att barnet hade möjlighet att köpa bantningsprodukter och kalorifattig mat. Syskon uttryckte att föräldrarna hade annorlunda förväntningar på dem jämfört med deras drabbade syskon. De förväntades bli både känslomässigt och ekonomiskt oberoende (Dimitropoulos et al. 2009). Syskonen upplevde att familjedysfunktion hade ett samband med sjukdomens negativa påverkan på familjen (Dimitropoulos, Freeman, Bellai & Olmsted, 2013; Dimitropoulos et al. 2008). 6.2 Psykisk belastning Föräldrar upplevde att anorexia påverkade dem negativt, att de blivit manipulerade och styrda på grund av sjukdomen och de uttryckte känslor som skuld, misslyckande och otillräcklighet. Föräldrar, främst mödrar, upplevde starka känslor och fäder tenderade att visa stor tillgivenhet till det drabbade barnet och påpekade dess beundransvärda kvaliteter (Whitney et al. 2005). Föräldrar upplevde att situationen var överväldigande och att de inte kunde se ljuset i tunneln (Cotte-Lane et al. 2004). Syskon uttryckte känslor av hjälplöshet och maktlöshet i att få sitt drabbade syskon att inse allvaret i sjukdomen och känslorna steg ytterligare när syskonet vårdades på sjukhus. Att vårda sitt sjuka syskon medförde en känsla av stress vilket påverkade den psykiska hälsan negativt. När syskonen lösgjorde sig från det drabbade syskonet på grund av att deras eget välbefinnande påverkades uppstod ofta skuldkänslor. Det som 10

15 framkallade mest negativa känslor hos syskonen var det restriktiva ätandet, hetsätandet och det utmärglade utseendet (Dimitropoulos et al. 2009). Föräldrar kände rädsla och frustation över att de inte kunde nå fram till sitt barn och när deras ansträngningar att hjälpa misslyckades uppstod en känsla av desperation (Cotte-Lane et al. 2004). När den drabbade inte ville ta emot hjälp eller uppvisade symtom på sjukdomen ökade belastningen för familjen (Raenker & Hibbs, 2013; Kyriacou, Treasure & Schmidt, 2008). Mödrar hade en högre nivå av ångest, oro och depression än fäder (Raenker & Hibbs, 2013; Kyriacou et al. 2008; Dimitropoulos et al. 2008). De hade också mer ansvar gällande maten och kände mer skuld (Raenker & Hibbs, 2013; Kyriacou et al. 2008) samt uttryckte frustration vilken var orsakad av andras brist på förståelse (Whitney et al. 2005). De upplevde också att de var fast i rollen som vårdare, förlorade sig själva och kände sig överbelastade (Kyriacou et al. 2008). Syskon upplevde att föräldrar var rädda om det drabbade syskonet och att de hindrade dem från att ta eget ansvar för återhämtning och utveckling (Dimitropoulos et al. 2009). Syskon uttryckte en oro för att deras drabbade syskon inte skulle bli frisk och var rädda att han/hon kunde dö (Halvorsen, Rø & Heyerdahl, 2012). Föräldrarna beskrev att anorexia tog över och hade stor negativ effekt på barnet. De upplevde oro och ångest för att förlora sitt drabbade barn och att sjukdomen skulle påverka barnets välmående och sociala aktiviteter. Fäder var oroliga för sjukdomens skadliga effekter på barnets psykiska hälsa medan mödrar upplevde större ångest för att barnet skulle gå miste om möjligheter i livet (Cotte-Lane et al. 2004; Whitney et al. 2005). Vissa föräldrar trodde att deras barn hade förmåga att besegra anorexia medan andra betraktade sitt barn som ett offer. De uttryckte hopplöshet över barnets förmåga att överkomma sjukdomen och kunna återanpassa sig till ett normalt liv. Både mödrar och fäder beskrev en beroenderelation där det drabbade barnet dominerar deras tid och ställer orimliga krav på dem. Flera fäder uttryckte oro över hur resten av familjen påverkats och föräldrar kände en oro för vilka effekterna blivit på familjens sociala liv (Whitney et al. 2005). Syskon uttyckte också oro för hur mycket föräldrarna belastades av sjukdomen. De antog att sjukdomen hade påverkat deras möjlighet att umgås med vänner och bekanta (Halvorsen et al. 2012). Även viss fysisk belastning framkom. Syskon upplevde att deras egen fysiska hälsa påverkades av sjukdomen genom att de oftare utvecklade förkylningar, infektioner, sömnproblem, problem med ätandet och koncentrationssvårigheter (Dimitropoulos et al. 2009). 11

16 6.3 Familjens hanteringsstrategier En effektiv strategi som familjer använde för att hantera sina känslomässiga reaktioner var att externalisera sjukdomen, vilket innebär att anorexia skiljs från den drabbade. När detta gjordes minskades känslor av ilska och negativa attityder och familjer kunde relatera bättre till den drabbade. Negativa beteenden kopplades istället till anorexia som sjukdom vilket möjliggjorde att familjer kunde förbli positiva och förstående gentemot det drabbade barnet (Dimitropoulos et al. 2009; Whitney et al. 2005). Föräldrar betonade vikten av att ta kontroll för att hantera anorexia trots känslor av att de inte kunde påverka barnets beteende. Detta innebar att vara rak mot barnet och att familjen visade en enad front. Att ta kontroll var inte lätt enligt föräldrarna då det drabbade barnet ofta var motstridig till exempelvis föräldrarnas försök att ta dem till behandling. Dock var föräldrarna ofta tvungna att ta med dem mot deras vilja då det var avgörande för återhämtningen (Cotte-Lane et al. 2004). Mutor förekom ibland från föräldrar för att det drabbade barnet skulle äta. Syskonen ogillade detta och upplevde att de inte var lika bortskämda på det sättet (Dallos & Denford, 2008). För att föräldrar skulle kunna bibehålla hjälpande attityder och känslor försökte de medvetet reglera sitt sätt att tänka angående det drabbade barnet och anorexia. Detta var nödvändigt för att undvika överväldigande känslor kring situationen då föräldrarna trodde att deras attityder och känslor kunde påverka barnets känslor, återhämtning och beteende (Honey & Halse, 2006a). Föräldrar försökte arbeta tillsammans med sin partner genom att de pratade om idéer och stöttade varandra känslomässigt för att kunna hantera anorexia (Honey & Halse, 2006a). De upplevde förvirring och allvar kring sjukdomen trots att de försökt utbilda sig själva om den. Föräldrar försökte också lära sig så mycket som möjligt om sitt barn, till exempel barnets upplevelse innan och under sjukdomen, deras beteende angående mat och träning, hur de mår fysiskt och psykiskt samt behandling (Whitney et al. 2005; Honey & Halse, 2006a). Fäder uttryckte förvirring och hade mer benägenhet att försöka distrahera sig från situationen genom att koncentrera sig på sitt arbete för att minska tankarna kring anorexia. De hade ofta ett önsketänkande för att försöka minska upplevelsen av hopplöshet kring situationen (Whitney et al. 2005). De som hade haft anorexia i familjen under lång tid försökte sätta gränser avseende hur mycket de lät sjukdomen påverka deras liv. De försökte hålla kvar sina egna intressen 12

17 och sätta gränser för vad de var beredda att göra för sitt drabbade barn och för andra människor runt omkring sig (Honey & Halse, 2006a). Föräldrar offrade och omorganiserade sina aktiviteter för att hantera kraven som anorexia förde med sig. En del föräldrar ändrade sina arbetsscheman, slutade studera eller arbeta och andra gav upp sitt sociala liv (Honey & Halse, 2006a; Cotte-Lane et al. 2004). Hanteringsstrategier så som hopp och optimism beskrevs av familjer (Whitney et al. 2005). De försökte tänka positivt om sin egen förmåga att hantera sjukdomen. De försökte se att sjukvårdspersonalen gjorde sitt bästa och detta synsätt var viktigt för dem. De beskrev också sina försök att fokusera på positiv information och på det som var viktigt och meningsfullt, till exempel att inte bli upprörd över småsaker och att koncentrera sig på att ta en dag i taget. Föräldrarna ville inte låta skuldkänslor och självanklagelser ta över utan påminde sig själva om att de bara är människor och att de hade gjort så gott de kunnat. De beskrev vikten av att vara tålmodiga, ha realistiska förväntningar och påminde sig själva om att det inte finns någon snabb och enkel behandling och att återhämtningen kan ta många år (Honey & Halse, 2006a). Familjer använde sitt sociala nätverk, kuratorer, andra familjer som befann sig i liknande situation, stödgrupper och vårdpersonal, för att försöka hantera sin situation. Föräldrar uppskattade att någon lyssnade och kunde agera som bollplank (Honey & Halse, 2006a; Cotte-Lane et al. 2004). De försökte få information från vårdpersonalen om barnets behandling och status. Ibland tog de hjälp av syskon, vänner eller lärare för att hålla koll på barnet när de själva inte kunde (Honey & Halse, 2006a). Familjer fick ett stort emotionellt och praktiskt stöd från andra familjemedlemmar och vänner (Raenker & Hibbs, 2013; Dimitropoulos et al. 2008). Dock upplevdes det emotionella stödet vara större än det praktiska och partners upplevde att de fick mindre emotionellt stöd än föräldrarna. Partners upplevde också att kvaliteten på det sociala stödet var lägre än vad föräldrarna upplevde (Raenker & Hibbs, 2013). Desto mer dysfunktionell familjen var desto mindre socialt stöd från familj och vänner utanför kärnfamiljen upplevde dem (Dimitropoulos et al. 2013). Trots det stöd som familjer upplevde kände de att andra inte kunde förstå de svårigheter som de gick igenom (Whitney et al. 2005). 13

18 6.4 Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal Majoriteten av föräldrarna fick användbara råd från specialistvården och ansåg att de inte hade kunnat klara sig utan denna hjälp. Att träffa en allmänläkare var ofta den första anhalten när föräldrarna var oroliga för sina barn. De beskrev att deras allmänläkare till en början inte erkänt sjukdomen utan ofta hänvisat tillståndet till något annat än anorexia (Cotte-Lane et al. 2004). Familjer uttryckte lättnad över att det drabbade barnet fick behandling och fäder i synnerhet uttryckte att de kände hopp och tilltro till behandlingen (Whitney et al. 2005). Flertalet av de friska syskonen svarade att de litade på att behandlingen skulle hjälpa men de upplevde också att de inte fått tillräcklig information om sjukdomen. Syskonen hade önskat mer pedagogisk information om anorexia och information om hur det kan upplevas vara för det drabbade syskonet att leva med denna sjukdom (Dimitropoulos et al. 2009; Halvorsen et al. 2012). Syskon ansåg att professionella bör arbeta för att hjälpa dem att förstå att de inte var orsaken till att deras syskon utvecklat sjukdomen och att de inte heller var ansvariga för deras återhämtning. De ansåg att samtal med en terapeut om deras roll och ansvar i förhållande till det drabbade syskonet hade varit till hjälp. Denna terapeut ska kunna uttrycka medkänsla och empati inför den situation som de befinner sig i. De hade också velat få förslag på hur de ska kommunicera med det drabbade syskonet och ansåg att möten tillsammans hade varit fördelaktigt. De trodde att en syskonfokuserad stödgrupp hade kunnat hjälpa dem att prata om de känslor som sjukdomen fört med sig så som skam, rädsla, skuld och frustration (Dimitropoulos et al. 2009). Både syskon och föräldrar hade hittat eller hade önskat att de hittat andra i samma situation (Dimitropoulos et al. 2009; Cotte-Lane et al. 2004). 6.5 Erfarenheter av att vårda Upptäckten av anorexia var enligt föräldrarna en långsam process. De beskrev att de i ett tidigt stadie inte visste tillräckligt om sjukdomen för att kunna associera barnets problematik med den. Många kände skuld för att de inte hade varit medvetna om sjukdomen tidigare så att behandling kunnat sättas in snabbare. Föräldrarna uttryckte en önskan att till fullo kunna förstå sjukdomen (Cotte-Lane et al. 2004; Whitney et al. 2005). 14

19 Syskon beskrev sig ha en stark känsla av familjelojalitet och förpliktelse gentemot varandra. Några syskon beskrev sig själva vara i bästa position att ta hand om det drabbade syskonet när föräldrarna var oförmögna att göra detta och att de skulle ta på sig denna omvårdnadsroll om syskonet begärde det. Det främsta skälet för syskon att bli vårdgivare skulle vara för att skydda sina föräldrar från att oroa sig för det sjuka syskonet eller om föräldrarnas hälsa försämrats. Om syskonet tidigare haft en dålig relation till det drabbade syskonet rådde tveksamhet kring framtida omvårdnad. Vissa oroade sig över att deras nuvarande eller framtida barn kunde tänkas påverkas av sjukdomen (Dimitropoulos et al. 2009). De som bodde tillsammans med den sjuke familjemedlemmen hade betydligt fler vårdande timmar jämfört med de som bodde separat (Dimitropoulos et al. 2008). Partners och mödrar spenderade betydligt mer tid på omvårdnad jämfört med fäder. Förhållandet mellan den tid familjen spenderade med omvårdnad och deras nivå av psykisk stress hänger samman med den belastning som anorexia specifikt fört med sig. Mer omvårdnadstid är relaterad till större börda hos familjen (Raenker & Hibbs, 2013). Syskon uttryckte att de hade kommit närmre sitt drabbade syskon och att familjen blivit starkare trots sjukdomen. De hade fått ökad kunskap om psykiska sjukdomar och större förståelse och medkänsla gentemot andra individer och familjer som drabbats av psykisk sjukdom. Syskon ansåg att de hade utvecklat ett större socialt nätverk för att hantera anorexia (Dimitropoulos et al. 2009). Majoriteten av syskonen ansåg att sjukdomen gett dem värdefulla erfarenheter (Halvorsen et al. 2012). Föräldrar lärde sig nya sätt att hantera sitt barn, ofta med hjälp av familjeterapi (Honey & Halse, 2006a). 7 Diskussion I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med denna systematiska litteraturstudie. I resultatdiskussionen diskuteras resultatets fem kategorier i relation till annan forskning och den teoretiska referensramen. 7.1 Metoddiskussion Artikelsökningen gjordes i tre olika databaser; Cinahl, PubMed och PsycINFO. Detta stärker litteraturstudiens trovärdighet (Henricson, 2012). Uppdelningen av databassökningen gjordes på grund av litteraturstudiens begränsade tid och kan vara en 15

20 svaghet (Henricson, 2012). Vi anser att det hade varit en styrka om alla tre hade sökt i alla databaserna då det kunde ha resulterat i andra eller fler valda artiklar. Åldersavgränsning användes inte då det inte gav något förändrat eller nytt resultat i antalet artiklar. Avgränsning i publiceringsår gjordes vilket innebar att artiklar publicerade mellan inkluderades, detta för att få aktuell forskning. Tre olika författare återkom i några av de valda artiklarna vilket vi anser både kan vara en styrka och en svaghet. Det kan ses som en styrka då författarna har en ökad kunskap inom ämnet från tidigare studier och kan vara erfarna forskare inom området. Det kan även vara en svaghet då författarnas tidigare erfarenheter kan ha påverkat resultatet. Artiklarna inkluderades då de gav värdefullt material till resultatet och var av medel eller hög kvalitet. Forsberg och Wengströms (2013) kvalitetsgranskningsmallar modifierades för att artiklarna skulle kunna poängsättas. Frågorna omarbetades till ja/nej-frågor och varje positivt svar gav ett poäng. Vi bestämde tillsammans hur poängskalan skulle se ut. Artiklarna var tvungna att vara etiskt godkända för att kunna inkluderas i litteraturstudien. Artiklarna delades upp och granskades var för sig. Detta ses som en svaghet då vi inte granskat alla artiklar tillsammans vilket sänker pålitligheten (Henricson, 2012). Analysarbetet genomfördes med hjälp av Kristenssons (2014) integrerade analys. Inför resultatet letades kategorier fram individuellt. Dessa kategorier jämfördes och diskuterades därefter. Det visades att liknande kategorier identifierats vilket tyder på att alla uppfattat resultatet på ett liknande sätt och detta stärker trovärdigheten (Henricson, 2012). I denna systematiska litteraturstudie användes både kvantitativa och kvalitativa artiklar för att skapa en bredare förståelse, vilket kan ses som en styrka då ämnet belyses med olika metoder. Vi upplevde de kvantitativa artiklarna svårare att analysera då deras resultat bygger på statistik. 7.2 Resultatdiskussion I denna litteraturstudie visades att familjer upplevde att anorexia bidrog till konflikter och stress. Föräldrar ville ta hjälp av syskonen för att bättre förstå det drabbade barnet 16

21 och dess sjukdom. Syskon agerade som medlare och undanhöll information från föräldrarna. Tidigare forskning visar att familjer upplevde konflikter med den drabbade familjemedlemmen (Graap, Bleich, Herbst, Trostmann, Wancata och de Zwaan, 2007). Enligt Honey och Halse (2006b) önskade föräldrar att syskonens liv inte skulle kretsa kring sjukdomen utan att de skulle prioritera sig själva och sina mål. De försökte skydda syskonen från anorexias påverkan genom att undanhålla information om det sjuka syskonets tillstånd. De försökte också undvika att syskonen var närvarande vid konflikter och andra situationer som kunde upplevas som obehagliga. När en konflikt uppstod mellan syskon och det drabbade syskonet tog föräldrarna en roll som medlare. Enligt systemteorin interagerar familjemedlemmar med varandra och alla påverkas när en familjemedlem drabbas av sjukdom (Benzein et al. 2012b). Familjen kan också påverka den sjukas upplevelse av sjukdomen. Genom att använda familjefokuserad omvårdnad kan sjuksköterskan försöka förstå familjen och identifiera deras behov och resurser eftersom situationer kan tolkas och ses på olika sätt. Sjuksköterskan kan hjälpa familjer genom att exempelvis bjuda in dem till familjesamtal. Detta möjliggör att problem kan ses från varje familjemedlems perspektiv vilket kan göra att nya problemlösningar uppstår. Det kan också leda till ytterligare reflektioner vilka är utgångspunkt för utveckling (Benzein et al. 2009). I denna del av resultatet visades att anorexia påverkade föräldrar negativt och de upplevde att situationen var överväldigande. Mödrar upplevde mer ångest och depression än fäder och båda oroade sig för sjukdomens påverkan på barnet. Syskonens psykiska hälsa påverkades av att vårda det sjuka syskonet och de var oroliga över att syskonet inte skulle tillfriskna eller att han/hon skulle dö av sjukdomen. Honey och Halse (2006b) beskrev i sin studie föräldrars upplevelse av sjukdomens negativa påverkan på det dagliga livet, relationer och känslor hos syskon. De oroade sig för syskonens hälsa relaterat till konflikter och händelser kring sjukdomen. Sim och Matthews (2012) beskrev att familjer upplevde en stor emotionell börda relaterat till omvårdnaden av det drabbade barnet och enligt Graap et al. (2007) uttryckte familjer oro för det sjuka barnets framtid. Haigh och Treasure (2003) beskrev att det drabbade barnet var beroende av familjen, vilket familjen upplevde vara ett svårt problem. Inom kommunikationsteori beskrivs olika grader av komplementaritet och symmetri i en relation. Det är större risk att problem uppstår i relationer som är övervägande symmetriska eller komplementära (Wright & Leahey, 1998). Relationen med den sjuka 17

22 familjemedlemmen kan ses vara en komplementär relation där familjen känner sig styrd och manipulerad av den drabbades sjukdom (Whitney et al. 2005). De fynd som visades i denna del av resultatet var att familjer använde många olika strategier för att hantera anorexian. De försökte skilja sjukdomen från den drabbade, tog kontroll över situationen, stöttade varandra känslomässigt inom familjen, satte gränser för hur pass mycket de lät sig påverkas av sjukdomen, omorganiserade sina liv, hade ett positivt synsätt samt tog hjälp från andra. Hillege, Beale och McMaster (2005) visade i sin studie att när familjer sökte stöd från familj och vänner ansåg de att andra hade svårigheter att förstå situationen de befann sig i. Detta resulterade i att familjen fick hantera sin situation på egen hand vilket skapade social isolering. Första ordningens cybernetik innebär att när en förändring sker inom familjen så vidtas åtgärder för att återskapa det som var (Schjødt & Egeland, 1994). Detta gjordes genom att familjer försökte sätta gränser för sjukdomens påverkan som ett sätt att bibehålla normalitet, vilket innebar att de försökte avsätta tid för egna intressen och begränsa vad de var beredda att göra för sin omgivning. I litteraturstudiens resultat visades att familjer kände lättnad när barnet fick behandling och syskon kände tilltro till behandlingen. Syskon hade önskat mer information kring sjukdomen och familjer hade velat träffa andra i liknande situation. Detta stöds även av Graap et al. (2007) som beskrev att familjer upplevde att de inte hade fått tillräcklig information och att de var missnöjda med det stöd de fått från vårdpersonal. Föräldrar ville ha mer information om sjukdomen och dess behandling samt praktisk hjälp med att bland annat utveckla hanteringstrategier och få hjälp vid måltider. Haigh och Treasure (2003) beskrev familjers behov av att få träffa andra i samma situation. Ett förslag utifrån detta kan vara att sätta ihop en stödgrupp med drabbade familjer där de kan hjälpa och stötta varandra. Enligt familjefokuserad omvårdnad kan sjuksköterskan hjälpa och stötta familjer som drabbats av sjukdom genom att se dem som en helhet och inte enbart fokusera på den enskilda individen (Benzein et al. 2012b). Resultatet visade att föräldrar hade önskat att de upptäckt anorexia i ett tidigare stadie, i och med detta hade behandling kunnat påbörjats snabbare. Vidare framkom också att mödrar samt partners till den drabbade familjemedlemmen spenderade mer tid på att ge omvårdnad till den sjuke jämfört med fäder. Sjukdomen hade även givit familjer 18

23 värdefulla erfarenheter, kunskap, förståelse, medkänsla gentemot andra och ett större socialt nätverk. Hillege et al. (2005) visade att familjer upplevde att de kommit varandra närmre till följd av sjukdomen och enligt Treasure et al. (2001) kunde framgångsrika hanteringsstrategier stärka familjebanden. Haigh och Treasure (2003) beskrev att familjen upplevde att de fått värdefulla erfarenheter av att vårda en familjemedlem med anorexia. Treasure et al. (2001) visade att trots den negativa inverkan sjukdomen haft på familjen upplevde de acceptans, hopp, stöd och kärlek till barnet. Familjer försökte anpassa sig till den förändring som anorexian hade fört med sig och försökte hitta en balans i den nya vardagen genom att exempelvis omorganisera sina scheman och avstå från sina egna fritidsaktiviteter. Detta kan liknas vid andra ordningens cybernetik som innebär att systemet försöker anpassa sig till situationen för att komma nära det ursprungliga tillståndet som var innan förändring skedde (Schjødt & Egeland, 1994) Reflektioner om resultatet Utifrån resultatet blev vi mest förvånade över att föräldrar förlitade sig på syskonen för att få information om det drabbade barnet. Vi trodde att föräldrar istället skulle skydda syskonen vilket också visades i en studie av Honey och Halse (2006b). Mödrar upplevde mera ångest och depression än vad fäder gjorde. Detta tror vi kan bero på att mödrar ofta spenderade mer tid och engagerade sig mer i att vårda sitt sjuka barn, vilket även visades av Raenker & Hibbs (2013). Resultatet har givit oss en djupare kunskap kring sjukdomens påverkan på familjen och vi anser att det har visat hur viktig den familjefokuserade omvårdnaden är i sjuksköterskans arbete. Varje individ är unik och upplever saker och ting på sitt sätt. Det är av vikt att sjuksköterskan tar hänsyn till detta och ser att varje familj och familjemedlem är expert på just sin situation och upplevelse Förslag på fortsatt forskning Då det främst är föräldrars och syskons upplevelser som ligger till grund för de slutsatser som gjorts kan förslag på fortsatt forskning vara att beskriva partners upplevelser då endast en liten del av resultatet beskrev deras upplevelser av situationen. Det kan också vara av intresse att undersöka hur sjuksköterskor upplever att vårda patienter med anorexia och vilken uppfattning de har om den information och vård som 19

24 ges. Det kan även vara av vikt att titta närmare på hur sjuksköterskor bemöter dessa familjer och vad de anser sig göra för att hjälpa dem och identifiera deras behov. 7.3 Slutsats Syftet med litteraturstudien var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Resultatet visade att familjer upplevde stor psykisk, men även praktisk, belastning av att leva med en familjemedlem med anorexia. Familjer hanterade detta på många olika sätt och uttryckte också ett behov av ytterligare kunskap om anorexias effekter och stöd i att hantera sjukdomen. Detta resultat kan ligga till grund för hur vi som framtida sjuksköterskor ska anpassa omvårdnaden på bästa sätt. Exempel på detta kan vara stödjande familjesamtal eller någon form av avlastning för familjen. Familjer uttryckte också behov av att få träffa andra i samma situation och detta kan vara ett område att vidare undersöka. Om vi som sjuksköterskor försöker se familjen som en enhet och tar tillvara på de kunskaper och ser de behov de har kring sin situation, kan detta möjliggöra att lidande lindras och välbefinnande främjas (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014). 20

25 9 Referenser Benzein E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2009) Familj och sociala relationer. I Friberg F. & Öhlen J. (red). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (67-85). Stockholm: Studentlitteratur. Benzein E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012a) Varför ska familjen ses som en enhet? I Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (red). Att möta familjer inom vård och omsorg. (23-27). Lund: Studentlitteratur AB. Benzein E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012b) Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (red). Att möta familjer inom vård och omsorg. (29-44). Lund: Studentlitteratur AB. Benzein E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012c) Relationen mellan familj och sjuksköterska ett systemiskt förhållningssätt. I Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (red). Att möta familjer inom vård och omsorg. (47-57). Lund: Studentlitteratur AB. Cottee-Lane, D,. Pistrang, N., & Bryant-Waugh, R. (2004) Childhood Onset Anorexia Nervosa: The Experience of Parents. European Eating Disorder Review, 12, Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010) Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur AB. Dallos, R., & Denford, S. (2008) A Qualitative Exploration of Relationships and Attachment Themes in Families with an Eating Disorder. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 13, Dimitropoulos, G., Carter, J., Schachter, R., & Woodside, B. (2008) Predictors of Family Functioning in Carers of Individuals with Anorexia Nervosa. International Journal of Eating Disorders, 41,