Burlöv den populäraste bostadsorten i Skåne? Se sid 8. Missa inte bildtävlingen

Transkript

1 NR Nr Traditionsenligt Valborgsfirande Svanetorps och Karstorps villaföreningar välkomnar alla medlemmar till traditionsenligt valborgsfirande på gräsplanen bakom Svanetorpsskolan. Vi tänder brasan kl Kören Mixtus Cantus sjunger in våren på ett stämningsfullt sätt. Det kommer att bli lotteri och även mindre kolgrillar där man kan grilla korv. Bidra till att vi får en stor brasa genom att lägga Ditt ris inom markerat område från söndagen den 21-e april, ej tidigare. Lägg inte stubbar och annat som inte hinner brinna upp inom en timme. Se svaret ang förfrågan om ökad säkerhet vid järnvägen och tunneln sid 5 Svanetorps tillkomst Jan Danielsson inleder i den här utgåvan en artikelserie där han berättar om Gamla Åkarp och Svanetorps tillkomst och utveckling. Se sid 6-7 Nytt utlåningsobjekt en jordfräs se sid 3 Burlöv den populäraste bostadsorten i Skåne? Se sid 8 Missa inte bildtävlingen Villaföreningen på Facebook Sedan en tid tillbaka kan Du finna fortlöpande information om föreningens verksamhet. För att ta del av nyhetsflödet, gilla "Svanetorps villaförening". Sidan ger även möjlighet till en interaktiv dialog mellan medlemmarna och styrelsen. Det kommer att finnas möjlighet att anmäla till evenemang via vår Facebooksida. Sidan är ett komplement till vår hemsida ( som fortfarande finns kvar och uppdateras regelbundet. Gå in och gilla vår Facebooksida redan idag! 1

2 Ordföranden har ordet. Snart är det dags att sjunga in våren med valborgsfirande. Det arrangeras i år liksom tidigare tillsammans med Karstorps villaförening. Hålltider och mer information finns i tidningen. Det är bråda tider för villaägaren med mycket trädgårdsbestyr. Villaföreningen har införskaffat ett nytt utlåningsobjekt som kan hjälpa till i vårarbetet, en jordfräs. För att låna denna kontakta Gordon Persson. I förra numret av Svanetorparen efterfrågade vi åsikter på kommunens handlingsplan för lekplaterna i Burlöv. Det är en fråga som verkar engagera mycket och vi fick in flera synpunkter. Vi ansträngde oss till det yttersta för att göra en kompromiss mellan olika synpunkter. I kompromissen viktades synpunkter enligt närhetsprincipen. Till slut lyckades vi få ihop ett yttrande som vi hoppas att de flesta kan instämma i merparten av. Yttrandet finns att läsa i tidningen. Under tiden har bygget av tunnellekplatsen påbörjats och eventuellt slutförts då tidningen gått i tryck. Planritning och bild på lekplatsen finns i tidningen. Vår outsinliga kunskapskälla Jan Danielsson berättar om gamla Åkarp och Svanetorp. Jans berättelser är mycket informativa och spännande. Vi har i detta nummer även en ny fototävling. Vinnarna från förra tävlingen meddelas per post. I en intervju i Sveriges Radio P4 kunde man höra Ingela Olofsson Renström på Trafikverket chef för Flackarp-Arlöv projektet berätta att man dragit ner på projektet i väntan på tillåtlighet. Vi har väntat sedan 2010, men det har dragit ut på tiden. När vi väl fått tillåtlighet tar det ytterligare två och ett halvt år innan vi har tillstånden att börja bygga, säger hon. I förra numret efterfrågade vi förslag på utflyktsmål för en vårutflykt. Denna har blivit senarelagd till en höstutflykt så det finns fortfarande möjlighet att komma med förslag. Glad påsk - Hälsningar Martin Walder ordf Styrelsen består av: Ordförande: Martin Walder martin@walder.se Päronvägen Övriga ledamöter: Annika Jönsson Kjellssons väg 14 annika.jonsson@rechon.se Vice ordförande: Jan-Eric Persson Lavendelvägen 2 jan-eric-persson@tele2.se Sekreterare: Marianne Tackman Svanetorpsv. 23 marianne.tackman@telia.com Kassör: Åsa Lindholm Kjellssons väg 11 asa.lindholm@se.ibm.com Gordon Persson Tistelvägen 13 gordon.persson@sydnet.net Lennart Haglund Lavendelvägen 1 haglund26@gmail.com Revisorer: Erna Jönsson Jessica Göransson 2

3 Var är bilderna tagna? Var med i vår lilla bildtävling. Känner Du igen dem, var då med i utlottningen av trisslotter. Ditt svar vill vi ha senast 30 april via mejl till redaktionen Bild 1 jan-eric-persson@tele2.se Bild 2 OBS Båda bilderna måste vara identifierade för att Ditt svar ska kunna vara med i dragningen, som sker vid kommande styrelsemöte. UTLÅNINGSOBJEKT Snöslunga för röjning av uppfarter och trottoarer, drivs med bensin Bord (150x73 cm), 2 st och stolar, 20 st, allt hopfällbart Partytält (6x3 m), 2 st, med löstagbara väggar Vertikalskärare Högtryckstvätt Häcksax Stege Jordfräs, drivs med bensin KONTAKTA Åsa Martin Martin Martin Jan-Eric Jan-Eric Annika Gordon Så här ser jordfräsen ut Kostnader Vid utlåning tar vi ut en hanteringsavgift på 20 kr per dygn. Samma avgift gäller för alla objekt. För bensindrivna objekt tillkommer 20 kr. 3

4 Yttrande på handlingsplan för handlingsplan för lekplatser Svanetorps villaförening har gått igenom handlingsplanen för lekplatser med fokus på Svanetorpsområdet. Vi har lyssnat på våra medlemmars synpunkter och sammanjämkat de åsikter vi har fått in. Vi har tillämpat närhetsprincipen när vi vägt medlemmarnas åsikter. Bågevägen/Rosenvägen: Upprustning enligt förslag i handlingsplanen. Blåmunkevägen: Komplettering av gräs. Konvaljevägen: Komplettering av gräs. Kjellssons väg: Om ytan skall återgå till parkyta bör detta ske på ett korrekt sätt. Komplettering av gräs bör göras för att undvika att ogräset tar över. Möjlighet för kommuninvånare att vid överenskommelse med kommunen ställa upp pallkragar för odling utmed ytans kanter. En plantering i form av låga buskar bör upprättas mot cykelbanan och Kjellsons väg för att leda fotgängare och cyklister på gång/ cykelvägen och genom grindarna. Murgrönsvägen: Komplettering av gräs. Nejlikevägen: Komplettering av gräs. Liljevägen: Komplettering av gräs. Mynte-/Lavendelvägen: Upprustning enligt förslag i handlingsplanen. Tistelvägen: Boulebana och sittplatser samt redskap för utegym i ytans södra kortsida. Planritning över Tunnellekplatsen. Tunnellekplatsen: Upprustning enligt förslag i handlingsplanen. Martin Walder 4

5 Undersökning om ökad säkerhet vid tåghållplatsen och tunneln Med anledning av att många av våra medlemmar är oroliga över de händelser som varit på tåg-perrongen och i tunneln under spåren, dels överfall och dels rån, ringde vi upp Jimmy Månsson, som är skydds- o säkerhetsansvarig i Burlövs Kommun, för att fråga honom om det fanns möjlighet att sätta upp övervakningskameror både i tunneln och på perrongen. När det gäller perrongen är det Trafikverket och Region Skåne som måste ansöka om övervakning. När det gäller tunneln under spåren är det Kommunen. Vi fick reda på att det är Länsstyrelsen som beviljar tillstånd till övervakning. Det fordras många polisanmälningar om brott för att en övervakning kan komma ifråga, ca 40 stycken. T ex har polisen i Malmö ansökt om övervakning av Stortorget, Södergatan o Möllevången. Hitintills har dom bara fått tillstånd till att övervaka Stortorget, och då bara fredagar och lördagar. I Sverige sätts integriteten av medborgare som befinner sig på allmän plats i första rummet. Perrongen och tunneln under spåren är allmän plats. Kommunen har haft problemen i Åkarp uppe till diskussion men man har kommit fram till att polisanmälningarna hä är för få - förra året 3 stycken - för att kunna få tillstånd till övervakning. Vi fick också veta att när det gäller Åkarp kontra Arlöv har Arlöv tio gånger så många anmälda brott som Åkarp och ändå får man inte tillstånd till övervakning i Arlöv. Vad Kommunen har möjlighet att göra är att försöka bygga bort mörka platser med mer belysning och ta bort buskar som skymmer sikten för att försvåra för buset. Intressanta fakta i sammanhanget är att när det gäller t ex övervakning i butiker är det hyfsat lätt att få tillstånd. Man kan då undra om tryggheten för medborgare på allmän plats inte prioriteras lika högt som rånövervakning i butiker. Åsa Lindholm 5

6 Åkarps historia I en artikelserie återges här Jan Danielssons berättelse om Åkarps historia och Svanetorps tillkomst och utveckling Jan Danielsson f.d.rektor på Hvilans folkhögskola Åkarps by bestod vid 1800-talets början av nio gårdar, som var belägna runt byplatsen och byns damm eller vanning. Byplatsen låg där nuvarande Mathuset ligger och vanningen låg där det nu är parkering till Mathuset. Jag tänker ofta på hur det var på den tiden, när jag står och lastar bilen med varor som jag inhandlat i affären. Jag tänker på att det för 200 år sedan sprang grisar här och bökade i vanningens strandgyttja, och man ledde fram kor och kalvar för att de skulle få vatten. Vanningen var en viktig del av byn eftersom man var tvungen att dagligen se till att djuren fick vatten. Byn lydde under Alnarps Kungsgård, dvs de nio bönderna var alla arrendatorer. De kallades egentligen åbo eller åboar, vilket man också kan se på kyrkogården där det kan stå på gravstenarna: här vilar åbon... Åbo var lite finare än en vanlig arrendator, för de hade sitt arrende på livstid och om man skötte sig kunde det även ärvas. Åborna hade dagsverksskyldighet till Alnarp. När det kom bud om dagsverke från Alnarp så skickade bonden iväg någon av drängarna eller pigorna för att göra dagsverket. Själv gjorde han det vanligen inte. Byn var ganska tätt bebyggd, den bestod ju inte bara av boningshus utan även av uthus och liknande byggnader. Det man var mest rädd för var eldsvåda, för om det började brinna så kunde lätt hela byn brinna ner. Därför fanns en bestämmelse i byordningen att åldermannen i byn varje år skulle kontrollera gårdarnas spisar och skorstenar. Om åldermannen dömde ut en spis eller skorsten så var arrendatorn tvungen att omgående reparera den. Om detta inte gjordes, fanns en bestämmelse att åldermannen hade rätt att riva skorstenen. Så noga passade man alltså på eldfaran. Omkring 1815 enskiftades byn. Enligt det gamla systemet med tre vångar hade varje gård 20, 30 eller 40 mindre tegar, som egentligen inte var så små. Man ville ha dem så långa som möjligt eftersom man plöjde med flera oxar framför plogen och det var inte så lätt att vända med hela ekipaget. Därför kunde tegarna vara flera hundra meter långa. Nu enskiftades alltså byn och tegarna försvann och varje gård fick sin ägolott samlad till ett eller två stycken. För att klara brukningen av den nya jorden, splittrades byn och en del utav gårdarna tvingades ut ur bygemenskapen, medan vissa låg kvar i den ursprungliga byn. På kartan kan man se var de olika gårdsnumren hamnade när byn splittrades. Exempelvis så delades Gård nummer 1 i två st, del 1låg kvar vid byplatsen medan del 2 hamnade där järnvägen så småningom drogs fram. Gård nr 3 låg också kvar vid byplatsen och blev så småningom Dalslunds Gård. Den fanns kvar i det läget till 1980-talet då den revs. Gård nr 4 delades också i två delar. Den ena delen låg kvar vid byplatsen och den förvärvades sedan av en från Amerika återvändande man och kom då att kallas Amerikagården. 6

7 Amerikagården fanns också kvar till 1980-talet då den revs och ersattes med de villor som nu finns där. Men namnet fick leva kvar så villorna har gatuadress Amerikagården. På kartan syns att Gård nr 2 i sin helhet flyttades ut ur byn och det är marken från denna som på 1960-talet bebyggs och blir till Svanetorpsområdet. Gårdarnas nummer går igen i fastighetsbeteckningen för de nuvarande villorna. De som bor här på Svanetorp har i regel först en tvåa i beteckningen och sedan kommer numret på själva tomten, som exempelvis Åkarp 2:157. Eftersom gårdarnas nummer går igen i fastighetsbeteckningen på detta sätt blir det extra intressant var gårdarna hamnade vid enskiftet. Namnet Svanetorp kommer sig av att år 1870 förvärvade en apotekare Åkerblom för apoteket Svanen i Lund en egendom som låg på gränsen mellan Karstorp och Åkarps by. Den byggde han ut till den herrgård som nu ligger här. När apotekarens gård fick namnet Svanetorp, så fick den gamla gården, Gård nr 2 namnet lilla Svanetorp. Lilla Svanetorp var en idyllisk länga som låg mellan nuvarande Svanetorpsvägen och gång- och cykelbanan ner till järnvägstunneln. Den fanns kvar till 1980-talets början. Apoteket Svanen finns för övrigt kvar i Lund och är ett vackert och kulturhistoriskt intressant apotek som är värt ett besök. År 1856, på Oskarsdagen, skedde den stora fantastiska förändringen och innovationen att första delen utav södra stambanan, mellan Malmö och Lund,var klar att invigas. Därmed blev också Åkarp en järnvägsstation, kanske den första i Sverige mellan två slutstationer. Att Åkarp fick station hänger ihop med att Alnarps Lantbruksuniversitet nu hade börjat sin verksamhet, vilket drog många resande och studenter till Alnarp. Då passade det bra med en järnvägsstation här. Från början fanns det ingen stationsbyggnad, utan biljetter såldes från Gård nr 1, vilket man kan se på kartan att det passade bra. Sedan började man bebygga vid järnvägen och det första som byggdes var en krog som fick namnet lilla Hvilan. Den stora vägkrogen uppe vid Lundavägen, Hvilan, stängde då och blev så småningom folkhögskola. Lilla Hvilan kom att betjäna tågresenärerna istället. Byggandet fortsatte sedan på den sidan. Närmast kom en stinsbyggnad, som fortfarande finns kvar, det är den äldsta stinsbyggnaden i Sverige. Därefter byggdes affärsgårdar. Det fanns också ett tegelbruk och tegelbruksarbetarna byggde sig bostäder vid det som nu är Svanetorpsvägen. Detta är alltså de äldsta villorna på den sidan. Här byggdes också ett cafe och det låg i den byggnad som nu håller på att renoveras och i källaren fanns det en affärslokal. På samma sida byggdes också ett fraktgodsmagasin som fanns kvar långt fram på 1900-talet och det tillkom senare ett stickspår med en lastbrygga för betor, så att man under betsäsongen kunde lasta betor från Åkarps station. Senare, när det började bli svårt att hämta lera till tegelbruket i lergraven på andra sidan järnvägen, byggdes en bana där det lades ut ett smalt spår för vagnar som drogs av oxar, och så hämtade man i stället leran i den lilla dammen eller gölen som är uppe vid det vi kallar Sibirien. Det måste ha varit ganska idylliskt när oxarna kom lunkande med de där vagnarna lastade med lera. Vid Apelvägens slut mot Svanetorp finns en byggnad som markant skiljer sig i stil mot de övriga villorna. Den byggdes för riksdagsmannen och bankdirektören Per Perssons räkning. Den hade han som undantag, när hans son, som kallades Rosen-Persson, övertagit Möllegården uppe vid Lundavägen. Fadern levde kvar länge i villan vid Apelvägen. För övrigt blev det inte mycket bostadsbyggande på den sidan utan man började istället bebygga den andra sidan, upp mot nuvarande Åkarps centrum. Bland det första som byggdes var stationshuset och arkitekten bakom detta var Bruno Zettervall, sonen till den stora Lunda- och domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall, som också ritat den stora Smedjan och Hovslageribyggnaden uppe på Alnarp. Det är ju ganska märkvärdigt att en så berömd arkitekt tagit ett sådant uppdrag, men det är intressant att se byggnaden och det vittnar om hur viktigt det var med hästarna och att få dem väl skodda. Fortsättning följer i kommande utgåva. Följ den intressanta historieberättelsen. Intervjuare: Jan-Eric Persson 7

8 Burlöv - populäraste bostadsorten i Skåne? 8 År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva skånska kommunerna att bo i. Andelen invånarna som känner sig trygga i sin kommun, liksom andelen sysselsatta, ska vara högre än genomsnittet för Skåne. Dessutom ska medborgarna känna att de kan påverka sin kommuns utveckling och de ska vara bland de nöjdaste i Skåne med den service kommunen ger. De här höga ambitionerna går att läsa om i 2014 års budget och tillika flerårsplan för Den finns nu utlagd på kommunens hemsida. Bakom visionerna kan man ana det stora missnöje som kom fram i Statistiska Centralbyråns senaste medborgarundersökning. Där deltar Burlöv vartannat år och invånarna får svara på frågor om hur det är att leva och bo i kommunen. Senast var det bara 5 av 10 som ville rekommendera vänner och bekanta att flytta till Burlöv. Missnöjet hade ökat från den tidigare undersökningen och Burlövsbornas betyg låg en bra bit under genomsnittet för riket. SCB, som analyserat resultatet, sade att Burlöv måste fokusera på trygghet, boende och fritid om invånarna skulle bli nöjdare. Folk måste kunna känna sig trygga både inomhus och utomhus. Flera olika typer av bostäder måste byggas och förutsättningarna för god fritid måste förbättras. Så det är precis det som politikerna nu försöker koncentrera sig på. Trygghet Trygghet var ett nyckelord. De senaste åren har otryggheten i kommunen ökat, trots att antalet brott minskat, enligt polisen. Nu vill politikerna satsa mer på trygghetsskapande åtgärder och förebyggande arbete bland unga kriminella och unga i riskzonen. Fältgruppens arbete är viktigt, sägs i flerårsplanen, men också föreningar och ett ungdomsråd. Dessutom behövs kulturella mötesplatser, som kan få fler människor att röra sig utomhus. Stort arbete läggs också ner på att utveckla skolorna i kommunen. Bostäder Bostadsbygget måste komma igång om Burlöv ska kunna fortsätta växa, fastslås det i budgeten. Under planeras för 452 nya bostäder i kommunen. Här ingår byggande i egen regi på stycketomter, gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Största området är Kronetorpsområdet med planering för 800 bostäder t o m år Av dem beräknas 200 bostäder bli färdiga de närmaste två åren. Fritid och service Möjlighet till god fritid ska tillgodoses bl a genom näridrottsplatser och kulturevenemang. Burlöv fortsätter sina ansträngningar att få ökad kontakt med sina invånare. Därför räknar man med att inrätta en kundtjänst i år. Kommunal kundtjänst finns redan - eller är på gång- i t ex Lomma, Ängelholm och Helsingborg. Via kundtjänsten ska medborgarna få en väg in till kommunen. Här ska de direkt kunna få hjälp med enklare ärenden som frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar. Och som ytterligare service räknar man med att under 2014 förvandla biblioteket i Åkarp till Meröppet. Det betyder att biblioteket är tillgängligt även om ingen personal finns på plats. Tack vara utbytta självbetjäningsautomater ska kunderna kunna låna böcker eller filmer på egen hand, efter stängningsdags. Och Burlövs ekonomi, då? Vad sägs i budgeten? Jo, år 2014 blir ekonomiskt bättre än tidigare. Från årsskiftet gäller nya regler för statsbidrag. Burlöv är en av 15 kommuner som får en större förändring med mer än 300 kr per invånare. Totalt sett innebär det att kommunens intäkter för skatter och statsbidrag förbättras med 18,7 miljoner kr jämfört med vad man preliminärt räknade med i fjol. Samtidigt räknar kommunen med en hel del stora investeringar, som slukar mycket pengar. De största investeringarna syns i tabellen nedan. Kapitel 9, tabell 9: Budgeterade kostnader för investeringsprojekt perioden Ombyggnad Repslagargatan osv osv Hela budgeten för 2014 och flerårsplanen kan man läsa på kommunens hemsida. Gå in under: Kommun och politik, vidare till Kommunfakta. Klicka på Ekonomi och därefter på Budget. I spalten t h, under Dokument/ Blanketter, finns budgeten i form av en fil. Marianne Tackman