SAMRÅDSUNDERLAG FÖR PLANERAD VATTENVERKSAMHET VID VÄSTRA DELEN AV NYA KIRUNA

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER FÖR PLANERAD VATTENVERKSAMHET VID VÄSTRA DELEN AV NYA KIRUNA Sweco Environment AB Klara Brännström KIRUNA Therese Hartnor Helena Skoglund Sweco

2 Dokumenttitel: Samrådsunderlag för prövning av vattenverksamhet Skapat av: Sweco Environment AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Samrådsunderlag Uppdragsnummer: Sökanden: Tekniska verken Kiruna AB Kontaktperson: Mats Eriksson Konsult: Sweco Environment AB Uppdragsansvarig: Helena Skoglund Handläggare: Klara Brännström

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Lokalisering 1 2 Tillståndsprocessen Miljökonsekvensbeskrivning Samråd 4 3 Verksamhetsbeskrivning Omfattning och genomförande Markavvattning Utgrävning och utfyllnad 4 4 Allmänna förutsättningar Enskilda och allmänna intressen Fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare Planförhållanden Riksintresse Natur- och kulturmiljö Fornlämning Naturmiljö Geologi och hydrogeologi Geologi Hydrogeologi 10 5 Miljökvalitetsnormer 10 6 Miljökvalitetsmål 12 7 Miljökonsekvenser Innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning 13 8 Fortsatt arbete 13 9 Referenser 14

4 Bilagor Bilaga 1 Fastighetskarta

5 1 Inledning Kiruna kommun står inför stora förändringar till följd av gruvans expansion i kommunen. Vägar och byggnader måste rivas och flyttas samt nya bostads- och handelsområden byggas upp på nytt på andra platser. Enligt Kiruna kommuns fördjupade översiktsplan för Kiruna centralort planeras Kirunas nya centrum ligga mellan Jägarskolan och Tuolluvaara. För att kunna bebygga de västra delarna av nya Kiruna centrum behöver dels grundvattenytan sänkas genom markavvattning inom del av norra området dels behöver myrmarker grävas ur och fyllas ut. Arbetet innebär således vattenverksamhet, för vilken Tekniska verken Kiruna AB (TVAB), avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalkens 11 kapitel. Denna handling utgör samrådsunderlag och informerar om verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. 1.1 Lokalisering Området är beläget öster om Jägarskolan och väster om Kiruna golfklubb samt väster om ett stort sandmagasin. Norr om området ligger Kiruna återvinningscentral, söder om området ligger Kiruna kyrkogård, se figur 1. 1(14)

6 Figur 1. Översiktskarta över Kiruna. Utredningsområdet för planerad vattenverksamhet är inom streckat område. 2(14)

7 2 Tillståndsprocessen Markavvattning samt grävning och utfyllnad av myrmarker är enligt 11 kapitlet 3 miljöbalken (MB) vattenverksamhet. För vattenverksamheter krävs tillstånd om inte annat följer av bestämmelserna i 11 kap. MB. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av Mark- och miljödomstolen, dock prövas ansökan om tillstånd till markavvattning av länsstyrelsen. TVAB avser att ta fram en samlad ansökan för de olika vattenverksamheterna som beskrivs i detta samrådsunderlag. Tillståndsansökan kommer således att lämnas in till Mark- och miljödomstolen i Umeå för prövning. I tabell 1 redovisas tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Tabell 1. Tillståndsprocess för vattenverksamhet enligt miljöbalken. SAMRÅDSPROCESS TILLSTÅNDS- PRÖVNING SAMRÅDSUNDER- LAG KOMMUNICERAS MED LÄNSSTYRELSEN OCH ANDRA BERÖRDA Samrådsredogörelse lämnas till länsstyrelsen. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. Ev. utökat samråd om beslut om betydande miljöpåverkan. Ansökan med teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till mark- och miljödomstolen. 2.1 Miljökonsekvensbeskrivning När en ansökan om tillståndspliktig vattenverksamhet lämnas in ska ansökan innehålla en teknisk beskrivning samt miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Enligt 6 kap. 3 MB är syftet med en MKB att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på: människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljön, hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är även att möjliggöra en samlad bedömning av dessa och redovisa vilka skyddsåtgärder som kan bli aktuella för att förebygga effekter på människors hälsa och miljön. Den tekniska beskrivningen som medföljer tillståndsansökan redovisar det tekniska utförandet av den planerade verksamheten med t.ex. ritningar, mängder och höjdsystem. 3(14)

8 2.2 Samråd Innan en ansökan om tillstånd och MKB upprättas ska samråd enligt 6 kap. 4 MB genomföras. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av den kommande MKB:n. Samrådet syftar till att på ett tidigt stadium klargöra problemställningar, överväga alternativa lösningar och att göra en relevant avgränsning av sakfrågorna. Syftet är även att inhämta synpunkter och upplysningar inför upprättande av kommande miljökonsekvensbeskrivning. TVAB väljer att utöka samrådskretsen till att, förutom länsstyrelsen och de enskilda som berörs, även omfatta övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Omfattning och genomförande Markavvattning För att kunna upprätta byggnader på området krävs markavvattning för en begränsad yta i den norra delen av utredningsområdet. Markavvattningen kommer ske genom pumpning och/eller dikning. Markavvattningen medför att maximalt m 3 /år behöver avledas vilket motsvarar ca 2,5 l/s, den troliga avledningen bedöms dock till ca m 3 /år vilket motsvarar 0,7l/s. Vattnet kommer att ledas mot nordväst mot Tuollavuoma. Hur mycket grundvattennivån behöver sänkas kommer redovisas vidare i kommande ansökan liksom vald metod för markavvattningen Utgrävning och utfyllnad Utgrävningen och utfyllnaden av myrmarker innebär att ytor med vattenhållande massor grävs ur och ersätts med fyllnadsmassor. Myrmarker som berörs av utgrävning redovisas i figur 2. 4(14)

9 Figur 2. Myrmarker som berörs av urgrävning och utfyllnad markeras med gröna streckade områden, myrområde markerat med rött ingår ej i den planerade ansökan. 4 Allmänna förutsättningar 4.1 Enskilda och allmänna intressen Influensområdet för markavvattningen har beräknats utifrån förslag på höjdsättning för nya Kiruna (Tyréns 2016). Det beräknade influensområdet redovisas i figur 3. Det finns inga kända brunnar i den västra delen av nya Kiruna. 5(14)

10 Figur 3. Det beräknade influensområdet för markavvattningen är markerat med lila linje. Det blåmarkerade området är de kvarter som kräver markavvattning för att bebyggas. De utritade fastigheterna markerar kommunens utvecklingsplan. 4.2 Fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare I bilaga 1 finns karta med de fastigheter som ligger inom området för planerad vattenverksamhet. Fastighetsägare för Industrin 9:8, Kiruna 1:173 och Jägarskolan 8:1 är Statens fastighetsverk. Området ligger inom Gabna sameby. 4.3 Planförhållanden I den fördjupade översiktsplanen för Kiruna centralort som antogs år 2014, redovisas att den dåvarande skjutbanan ska avvecklas för att utgöra ett nytt bostadsområde med kompletterande funktioner. Det framgår att den tidigare militära skjutbanan (vid den s.k. fjärde kilometern efter Kurravaaravägen) är ett alternativ för lokalisering av ny skjutbana. Planerade vattenverksamheter ligger inom områden som ännu ej är detaljplanelagt. 6(14)

11 4.4 Riksintresse Kiruna kommun ingår i ett av länets riksintressen för kulturmiljövården samt ingår i Norrbottens kulturmiljöprogram på grund av sitt höga kulturhistoriska värde med sina byggnader av hög arkitektonisk kvalitet från olika tider. Kirunas stadsplan var också bland de första i sitt slag. Kiruna har flera byggnadsminnen som är skyddade enligt kulturminneslagen och flera områden har ett visst skydd i detalj- och stadsplaner. Kiruna berörs även av riksintresse för värdefulla ämnen och material till följd av mineralfyndigheterna i området. Gruvans expansion är också anledningen till att beslut gällande Kirunas flytt tagits varvid nya obebyggda områden behöver tas i anspråk. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Kiruna centralort från 2014 ska gruvintresset ges företräde framför andra riksintressen eftersom intresset bedömts så stort. Däremot ska stadsomvandlingen utformas så att förändringarna gör så liten skada som möjligt på kulturmiljöns riksintresse. Väg E10 är den enda möjligheten att färdas norrut och söderut till och från Kiruna. Den planerade nya dragningen för väg E10 är belägen strax norr om den västra delen av nya Kiruna Centrum, se figur 4. Vägen ingår i det Transeuropeiska transportnätet och enligt miljöbalken är därmed väg E10 av riksintresse för kommunikationer. Enligt figur 5 berör området där vattenverksamhet planeras av riksintresset för vägnät. Figur 4. Planerad vägdragning för ny väg E10. Källa Trafikverket. Gabna sameby har sina åretruntmarker samt vinterbetesmarker i Kiruna kommun. Det nu aktuella området ligger utanför riksintresse för rennäring. 7(14)

12 Figur 5. Hela området berör riksintresse för kulturmiljövård och kulturmiljöprogrammet samt riksintresse för vägnät för framtida planer. En kulturhistorisk lämning finns norr om område var markavvattning planeras. De planerade vattenverksamheterna bedöms inte påverka några av riksintressenas värden. 8(14)

13 4.5 Natur- och kulturmiljö Fornlämning Det finns en fornlämning, s.k. Bleckning, med RAÄ-nummer Jukkasjärvi 2346 vars undersökningsstatus är ej undersökt, vilken är lokaliserad inom influensområdet för markavvattningen, se figur 2 och 5. Fornlämningen bedöms inte påverkas av planerade vattenverksamheter Naturmiljö Inom området för nya Kiruna centrum har naturvärdesinventeringar genomförts under Vid inventeringarna har de skyddade arterna revlummer, plattlummer, riplummer och groddlummer påträffats. Plattlummer förekommer främst i de torrare delarna av området och växer vanligen i torra magra skogar. Arten är ganska vanlig i stora delar av norra Sverige men mer sällsynt i södra Sverige. Revlummer förekom spritt över främst de fuktigare delarna av området och är mer ovanlig i södra Sverige. Riplummer och groddlummer förekommer som enstaka individer inom området för nya Kiruna. Lavskrika och mindre hackspett förekommer inom gamla skjutbaneområdet. Varken lavskrika eller mindre hackspett bedöms häcka inom Nya Kiruna centrum. Därmed bedöms bevarandestatusen av arterna endast påverkas lokalt för de som vistas inom planområdet för nya Kiruna centrum. Störningar som kan påverka arterna lokalt är mänsklig aktivitet under stadsomvandlingen. Länsstyrelsen har beslutat om en dispens från artskyddet gällande revlummer, plattlummer, riplummer och groddlummer för hela nya Kiruna centrums utvecklingsplan. Dispensen gäller även störning av lavskrika och mindre hackspett och är giltig t.o.m Naturvärden som under inventering observerades för det berörda området var tallar med en bedömd ålder över 200 år (Sweco, 2014). Dessa var belägna i sydöstra och i nordvästra delen av det inventerade området. De äldre tallarna bör sparas så långt som det är möjligt. Under anläggningsarbetet bör tallarna skyddas från skaderisk genom avspärrning eller beklädnad av skyddande brädor eller liknande. Även i nordost finns utmarkerade äldre tallar som är naturvärdesträd. Tekniska verken avser att bevara träd med höga naturvärden i så stor utsträckning som det är möjligt. Under inventering som utfördes inom skjutbaneområdet upptäcktes bland annat ett stråk av källor och källdråg (Ekologisk kunskap, 2014). Källdrågsområdet var beläget sydost om gamla skjutbaneområdet. Området hade enligt inventeringen en vegetation som indikerade näringsrika områden och mineralrikt rörligt markvatten och bedömdes vara av högt naturvärde. Källdrågsområdet är i dagsläget påverkat av det saneringsarbete som utförts för skjutbaneområdet. Området kan därmed inte längre bedömas ha det naturvärde som ett naturligt, opåverkat källområde skulle kunna ha. Området kommer vidare att påverkas av kommande byggnationer för nya Kiruna centrum. 9(14)

14 4.6 Geologi och hydrogeologi Geologi Områdets geotekniska förhållanden har undersökts (Tyréns AB 2012). Området består främst av sandig siltig morän med mindre myrområden. Torv med en tjocklek på ca 0,1-0,3 m utgör ytskiktet. I myrområdena varierar torvens mäktighet generellt mellan 0,2 och 1 m, i en begränsad del i det sydöstra myrområdet är mäktigheten av torv ca 2 meter. Under torven finns morän som vilar på berg på ca 2-4 m djup under markytan. Ställvis innehåller moränen mycket sten och block (Tyréns AB 2012) Hydrogeologi Områdets hydrogeologi har undersökts i olika utredningar där bl.a. en grundvattenmodell för Kiruna nya centrum tagits fram. I de utredningar som utförts har totalt 21 grundvattenrör installerats i området mellan Kurravaaravägen i väster och sandmagasinet i öster (Sweco 2015). I stora delar av området ligger grundvattenytan nära markytan (0-1,0 m djup). I områdets södra samt västra delar ligger grundvattenytan däremot djupare, på ca 1-2 m djup eller ännu djupare. Riktningen för områdets grundvattenströmning är till största delen ostlig med avrinning mot Tuollujärvi, viss avrinning sker även in mot sandmagasinet. Sandmagasinets grundvattenströmning fortsätter sedan ner mot Luossajoki. Eftersom marken domineras av sandig siltig morän, som inte är särskilt vattenförande, är avrinningen relativ långsam i området (Sweco 2015). 5 Miljökvalitetsnormer Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivå som människor eller miljön får belastas med. Idag finns fyra fastställda förordningar om miljökvalitetsnormer; förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, förordningen (2004:675) om omgivningsbuller, förordning (2004:660) om förvaltningen av kvalitet på vattenmiljön. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte påverka och därmed inte riskera att normerna för luftkvalitet överskrids. Aktuellt projekt berör inte något utpekat fisk- eller musselvatten varför inte heller dessa miljökvalitetsnormer bedöms påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende omgivningsbuller gäller detta vägar med större trafikmängder varför inte heller dessa miljökvalitetsnormer bedöms påverkas. 10(14)

15 I större delen av området är grundvattnets strömningsriktning ostlig med relativt långsam avrinning mot sjön Tuollujärvi som avvattnas till vattendraget Tuollujoki som rinner vidare till Luossajoki. Viss del av avrinningen från området sker istället in mot sandmagasinet och fortsätter sedan mot Luossajoki. Tuollujärvi är inte en vattenförekomst enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) medan däremot vattendragen Tuollujoki och Luossajoki är vattenförekomster i VISS. I tabell 2 redovisas fastställda miljökvalitetsnormer för vattendragen Tuollujoki och Luossajoki. Tabell 2. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för vattenförekomsterna Tuollujoki och Luossajoki enligt VISS. Ytvattenförekomst Bedömd ekologisk status (2015) enligt VISS Bedömd kemisk status (2015) enligt VISS Fastställd MKN Tuollujoki SE God Uppnår ej god God ekologisk status 2016 God kemisk status 2016 förutom avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar Luossajoki SE Otillfredsställande Uppnår ej god God ekologisk status till år 2021 God kemisk ytvattenstatus 2016 förutom kvicksilver och kvicksilverföreningar Vattenförekomsterna geografiska läge i förhållande till utredningsområdet visas i figur 6. Bedömning av konsekvenserna för miljökvalitetsnormerna och berörda kvalitetsfaktorer kommer beskrivas närmare i kommande MKB. 11(14)

16 Figur 6. Vattenförekomsterna Luossajoki och Tuollujoki är markerade med blå linje. Utredningsområdet för planerad vattenverksamhet är beläget inom inrutat område. 6 Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Dessa mål ska vara riktlinjer för att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Det miljömål som främst berörs av den sökta verksamheten är Myllrande våtmarker och Grundvatten av god kvalitet. Bedömning av konsekvenserna för miljökvalitetsmålen kommer beskrivas närmare i kommande MKB. 7 Miljökonsekvenser I kommande MKB kommer de direkta och indirekta effekterna på grundvatten, omgivande miljö samt recipient för bortledande vatten beskrivas närmare. MKB:n kommer även 12(14)

17 behandla eventuella skyddsåtgärder som planeras att vidtas för att förebygga effekter på människors hälsa och miljön. Vatten som leds bort från området där markavattning kommer att ske kommer troligen att ledas i nordostlig riktning mot Tuollajärvi och vidare till Tuollajoki. Eventuell påverkan på dessa recipienter kommer att beskrivas i MKB. Det grävnings- och utfyllnadsarbete som planeras i den sydostliga delen av utredningsområdet, öster om sandmagasinet, kan innebära en risk för att grundvattennivåerna i sandmagasinet sjunker. Eventuella risker med sänkt grundvattennivå och därmed lämpliga försiktighetsåtgärder kommer att redovisas i kommande MKB. Det aktuella utredningsområdet ligger inom områden som är påverkade av den tidigare skjutbana och viss industriverksamhet. Effekter från denna verksamhet på området och dess eventuella inverkan på kommande vattenverksamhet kommer att beskrivas i kommande MKB. Under arbetets genomförande finns det risk för störningar i form av buller från verksamheten samt spill och körskador i vegetationen från arbetsmaskiner. 7.1 Innehåll i kommande miljökonsekvensbeskrivning Nedan beskrivs planerat innehåll i kommande MKB. Icke-teknisk sammanfattning Allmänna förutsättningar Verksamhetsbeskrivning: lokalisering, omfattning & utformning Alternativa utformningar & metodval, nollalternativ Områdesbeskrivning; förutsättningar, konsekvenser och ev. skyddsåtgärder Samlad bedömning av miljöpåverkan, samhällsekonomi samt hushållning med naturresurser Bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormer & miljökvalitetsmål Sammanfattning av genomförda samråd 8 Fortsatt arbete När samrådstiden är slut kommer inkomna synpunkter samt TVAB:s bemötanden att sammanställas i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen kommer att skickas till länsstyrelsen för bedömning om vattenverksamheten kan antas ha en betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer TVAB att lämna tillståndsansökan inkl. miljökonsekvensbeskrivning och övriga bilagor till Mark- och miljödomstolen i Umeå 13(14)

18 9 Referenser Artportalen. Revlummer. (Hämtad ) Artportalen. Plattlummer. (hämtad ) Ekologisk kunskap, Naturinventering skjutbanan. Rapport, Länsstyrelsen Norrbotten, Beslut om dispens för påverkan på växtlokaler för lummer samt störning på lavskrika och mindre hackspett i samband med uppbyggnad av ny stadskärna inom Kiruna kommun. Diarienummer Naturvårdsverket Miljökvalitetsmål. Riksantikvarieämbete. Raa.se (Hämtad ) Sametinget Gabna sameby. (Hämtad ) Sametinget, Årstidsland Gabna sameby. (Hämtad ) Sametinget Karta över strategiska områden för Gabna sameby. Kiruna. (Hämtad ) Sametinget Renens viktiga områden inom beteslandet Gabna sameby. (Hämtad ) Skogsstyrelsen. Skogskarta. (Hämtad ) SGU. Brunnsarkiv. (Hämtad ) Sweco, Naturvärdesinventering UP. Rapport Uppdragsnummer Sweco, Vattenmodellen: Dag- och grundvattenförhållanden Kiruna nya C. Slutrapport. Tekniska verken i Kiruna AB och Kiruna kommun. Uppdragsnummer Trafikverket, Samrådsunderlag. Vägplan för E10 vid Kiruna nya centrum. Objekt , TRV 2016/ knc/samradsunderlag_del1.pdf Tyréns AB, Miljöteknisk markundersökning skjutbanor Kiruna. Rapport. Kiruna kommun. Tyréns AB, Förslag på höjdsättning av nya Kiruna: Platsen för nya stadshuset i Kiruna sett från Malmvägen. Tekniska verken i Kiruna AB. Arbetsutkast 1 - november 2016 VISS. Vatteninformationssystem Sverige. Luossajoki. Länsstyrelsen. (Hämtad ) VISS. Vatteninformationssystem Sverige. Tuollujoki. Länsstyrelsen. (Hämtad ) 14(14)