Tolkning: Var står vi två år efter utvidgningen?

Transkript

1 MEMO/0/174 Bryssel den 7 april 00 Tolkning: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 5 medlemsstater och 0 officiella språk. Att så många språk används inom en organisation är något helt unikt, och det kan kanske tyckas att det extraarbete som det medför för EU:s institutioner inte är värt det. Men det finns en anledning till att det är på det viset. EU antar lagar och bestämmelser som är direkt bindande för företag och medborgare i samtliga EU-länder, och det är därför ett rättvisekrav att domstolarna i respektive land har en version av dessa lagar och bestämmelser på ett språk som alla i landet förstår. EU består av och byggs av alla som bor där, och alla som vill bidra måste kunna göra det på sitt eget språk. I maj 004 ställdes kommissionen inför en helt ny uppgift, att integrera nio nya officiella språk på en och samma gång, nämligen estniska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, slovakiska, slovenska, tjeckiska och ungerska. Kommissionens språktjänster var tvungna att anpassa sig till situationen och använda innovativa metoder för att klara av de utmaningar som utvidgningen förde med sig. Arbetet är nu en god bit på väg och tiden är därför mogen att se över var vi står i dag. Vem ansvarar för vad när det gäller tolkning inom EU:s institutioner? Ett sätt att se på EU:s institutioner är att betrakta dem som en bas för världens mest intensiva fortlöpande politiska och tekniska konferens. Generaldirektoratet för tolkning (ofta kallat SCIC 1 ) tillhandahåller högkvalitativ tolkning vid möten som anordnas av Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska investeringsbanken och andra EU-organ i medlemsstaterna. GD Tolkning arrangerar också konferenser inom kommissionen. Europaparlamentet och EGdomstolen har egna fristående tolktjänster. Hur är Generaldirektoratet för tolkning organiserat? GD Tolkning tillhandahåller tolkar till 50 0 möten per dag i Bryssel och på andra ställen. Varje arbetsdag är tolkar redo att hjälpa medlemsstaternas och andra länders delegationer att förstå varandra. De språkliga arrangemangen för dessa möten varierar avsevärt alltifrån konsekutivtolkning mellan två språk, vilket endast kräver en tolk, till simultantolkning till och från 0 eller flera språk, vilket kräver minst 0 tolkar. GD Tolkning har 500 anställda tolkar och ett stort antal kontraktsanställda frilanstolkar som rekryteras från en personalpool med över 700 frilanstolkar över hela världen som alla är godkända för tolkning inom EU:s tre tolktjänster. 1 Fram till 003 gick GD Tolkning under benämningen Gemensamma tjänsten för tolkning och konferenser (Service Commun Interprétation Conférences, därav den franska akronymen SCIC som fortfarande används).

2 Hur ser situationen ut två år efter utvidgningen? Hur många tolkar behövs det? Före utvidgningen 004 räknade EU-institutionerna med att de totalt sett, när de nya språken var helt integrerade, skulle behöva ca 80 tolkar per dag för varje nytt språk och nästan alla tolkar skulle utbildas av de blivande medlemsstaterna. GD Tolkning skulle behöva ungefär hälften av dessa, och man skulle sträva efter att upprätthålla en jämn fördelning mellan anställda tolkar och frilanstolkar. Sedan maj 004 har GD Tolkning bevisat att det kan tillhandahålla tre kompletta (0 0) tolklag per dag. Det finns fem sammanträdeslokaler som har det antal tolkbås som krävs för full språktäckning för möten som betjänas av GD Tolkning. Rådet har efter utvidgningen infört olika prioriteringar för tolkning. Möten på ministernivå och i vissa arbetsgrupper har full språktäckning, medan täckningen på andra möten är beroende av om medlemsstaterna begär tolkning. På Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs plenarsammanträden har man fortfarande full språktäckning. Kommissionens arbetsgrupper och kommittéer arbetar, enligt den praxis som utarbetats de senaste tjugo åren, med tolklag som täcker det faktiska behovet av tolkning. På kommissionskollegiets möten tolkas det fortfarande mellan tre språk (engelska, franska och tyska). Hur är situationen för de nya EU-språken? Tabellen nedan visar hur många anställda tolkar som GD Tolkning har för de nya språken och det totala antalet godkända frilanstolkar som EU:s tre tolktjänster har att tillgå. Av de nya språken är polska det språk som är mest välrepresenterat i tolksammanhang med sammanlagt 110 tolkar (fördelade mellan fast anställda, tillfälligt anställda och frilanstolkar). När det gäller de övriga nya språken har man, utom i maltesiska (se nedan), mellan 47 och 8 tolkar i varje språk. Vid EUutvidgningen 004 var kommissionen bättre förberedd när det gällde antalet tillgängliga tolkar än vid någon av de tidigare utvidgningarna, även om det fortfarande krävs betydande insatser i många medlemsstater för att man ska få tillräckligt många välutbildade konferenstolkar i de nya språken. Det är tydligt att utvidgningen är en fortlöpande process och inte bara en enstaka händelse.

3 Översikt över det totala antalet tolkar (fast anställda, tillfälligt anställda och frilanstolkar) som GD Tolkning förfogar över i de nya språken (april 00) Språk CS ET HU LT LV PL SK SL MT Anställda tolkar Anställda tolkar (anställnings processen ej avslutad) Frilanstolkar TOTALT Totalt I praktiken har det visat sig att tolkbehovet varierar mellan olika språk. För de femton gamla medlemsstaterna gäller att delegaternas behov av aktiv och passiv tolkning (dvs. tolkning till respektive från ett visst språk) för att de ska kunna tala och lyssna eller enbart lyssna på sitt eget språk, kan tillgodoses till nästan hundra procent vid arbetet i ministerrådet, den institution som använder flest nya språk. När det gäller de nya medlemsstaternas språk täcker GD Tolkning cirka 80 procent av behovet. För vissa av de nya språken (estniska, polska, slovenska, tjeckiska och ungerska) kan GD Tolkning redan nu täcka över 90 % av tolkbehovet, medan siffrorna för andra språk varierar mellan 53 % (för lettiska) och 74 % (för slovakiska). Fortlöpande ansträngningar görs för att förbättra dessa siffror för alla språken, men det tar tid och bygger på att medlemsstaterna fortsätter att satsa på utbildning. Institutionerna stöder aktivt denna satsning. Procentuell täckning av behovet av tolkning i rådet till de nya EU-språken (januari mars 00) Språk CS ET LV LT HU MT PL SK SL Totalt * Aktiv 83,5 94,9 5,5 7, 97,8, 99 73,4 91,1 81, tolkning Passiv tolkning 91 95,8 5,9 0,7 99,5 14, ,4 9 78,4 * inklusive maltesiska Maltesiska innebär en särskild utmaning i detta sammanhang eftersom det finns väldigt få frilanstolkar i maltesiska och inga maltesiska tolkar godkändes i det uttagningsprov som hölls i november 003. GD Tolkning har fortlöpande kontakter med de maltesiska myndigheterna för att försöka avhjälpa bristen. En kurs som hölls i London resulterade i ytterligare 5 tolkar. Dessutom har det nu inrättats en magisterutbildning i tolkning vid Maltas universitet. Detta innebär att vi i dag kan täcka 14 % av behovet för maltesiska. Efterfrågan på tolkning i vissa språk i ministerrådet varierar beroende på om medlemsstaterna begär tolkning eller inte. Om efterfrågan är stor krävs det fler tolkar och vice versa. 3

4 Vilka förberedelser vidtas för iriska och de regionala språken i Spanien? Enligt ett rådsbeslut som medlemsstaterna fattade den 13 juni 005 blir iriska ett officiellt EU-språk från och med den 1 januari 007. För att kunna täcka det förväntade behovet för iriska har tolktjänsten i samarbete med de irländska myndigheterna och andra institutioner vidtagit en rad åtgärder. Rådet har också i ett annat rättsligt sammanhang än beslutet om iriska antagit en rad slutsatser om officiell användning av ytterligare språk inom rådet och eventuellt andra EU-institutioner och organ. De regionala språken i Spanien (baskiska och galiciska samt katalanska, som talas i Katalonien, Balearerna och Valencia) är de första exemplen på att språk som är officiella i en region i en medlemsstat i vissa sammanhang kan användas på EU-möten. GD Tolkning kan erbjuda tolkning på ett begränsat antal möten efter anmälan av de spanska myndigheterna, om en regional representant från Spanien vill använda sig av något av de tre spanska regionalspråken. De extra tolkkostnader som detta medför betalas av den spanska regeringen, som även har inrättat ett organ som ansvarar för översättning av dokument till dessa tre språk (se MEMO/0/173). Hur kan vi få tag i så många tolkar som behövs? En hel del arbete har lagts ner på information i de nya medlemsstaterna och i kandidatländerna. GD Tolkning bistår universiteten och tolkutbildningarna på en rad olika sätt: med rådgivning i samband med utarbetandet av studieplaner och, efter det att kurserna har inrättats, med ekonomiskt stöd, stipendier, utbildning av lärare, pedagogiskt stöd och utbildningsmaterial. Man har kommit fram till att ett magisterprogram är bästa sättet att utbilda högkvalificerade konferenstolkar. Som riktmärke har man satt den europeiska magisterexamen i konferenstolkning (European Masters in Conference Interpreting EMCI: GD Tolkning har sedan 1998 satsat på att bygga upp intern tolkkapacitet i de nya språken. Alla nya medlemsstater och anslutningsländer har numera magisterprogram, ofta som ett direkt resultat av insatser från tolktjänsten. Detta arbete kommer att fortsätta under lång tid efter nästa utvidgning, som äger rum 007. Den årliga konferensen med GD Tolkning och universiteten utgör ett forum för alla som arbetar med tolkutbildning i Europa. Mer information finns här: En första omgång interinstitutionella uttagningsprov för tolkar avslutades i slutet av 004 och de tolkar som blev godkända har fördelats mellan de tre tolktjänsterna. Nästa uttagningsprov anordnas i år, denna gång för tolkar med viss arbetslivserfarenhet. Under rekryterade GD Tolkning 48 fast anställda tolkar (betydligt färre än väntat), och under 00 kommer ytterligare tolkar att anställas på tidsbegränsade kontrakt för att man i möjligaste mån ska kunna avhjälpa tolkbristen. GD Tolkning har bedrivit en omfattande informationsverksamhet och lämnat stöd till utbildningen av tolkar och har de senaste sex åren anordnat interinstitutionella ackrediteringsprov för frilanstolkar i alla nya medlemsstater. 4

5 Hur kontrolleras tolkningens kvalitet? Tolkningens kvalitet säkras genom att tolkarnas arbete regelbundet kontrolleras. Varje enhetschef granskar det arbete som utförs av de anställda tolkarna (i samband med den årliga bedömningen) och frilanstolkarna. Dessutom sammanställer ledaren för tolklaget efter varje möte en rapport som förutom tekniska och organisatoriska frågor även tar upp kvalitetsaspekter. När det gäller kommissionens möten genomför GD Tolkning en kontinuerlig kundutvärdering, och i den berörs även tolkningens kvalitet. Vilka interna utbildningsinsatser görs inom GD Tolkning? Tolktjänstens utbildningsinsatser är långsiktiga, och resultaten kommer därför att visa sig efter hand. I slutet av 005 hade 5 tolkar utökat sina tolkspråk med ett av de nya EU-språken. För närvarande går 58 tolkar från de gamla medlemsstaterna (43 anställda tolkar och 15 frilanstolkar) kurs i de 10 nya EU-språken + bulgariska, rumänska och turkiska. Av dessa kommer minst personer att kunna börja tolka från ett av dessa språk under 00, och ytterligare 1 tolkar förväntas kunna göra detsamma under 007. Hur förbereder sig kommissionen på att få fler nya språk? Tolktjänsten har varit aktiv i utbildningen av tolklärare från Bulgarien och Rumänien sedan början av 1990-talet. Sedan 00 har universiteten i de två anslutande länderna fått ett mer strukturerat stöd som beskrivs ovan. I mars 005 besökte kommissionär Ján Figel dessa länder och hade möten med de nationella myndigheterna och universiteten. Det ledde till en konsolidering av utbildningsinsatserna i de bägge länderna. Våren 00 fick de första fyra tolkarna i bulgariska och rumänska tillfällig anställning på GD Tolkning. I november 004 inledde GD Tolkning ett samarbete med Kroatien, vilket ledde till att landet i oktober 005 fick sin första heltidsutbildning i konferenstolkning på magisternivå vid Zagrebs universitet. Hur mycket kostar EU-tolkningen? Den totala årskostnaden för GD Tolkning, som fördelas över de institutioner och organ som tolktjänsten betjänar, uppgick för 005 till 100 miljoner euro eller 0,1 euro per medborgare och år i EU efter utvidgningen. Kommissionen uppskattar att kostnaderna för Europaparlamentets och EG-domstolens tolktjänster under 005 uppgick till cirka 7 miljoner euro. De totala kostnaderna för tolkningen i EU uppgick alltså under 005 till 0,38 euro per medborgare och kan under komma att stiga till 0,50 euro per person och år (dvs. 38 miljoner euro) under förutsättning att tillräckligt många tolkar kan rekryteras. Mer information finns här: 5