FÖRETAGSEKONOMISKA ÄMNESKONFERENSEN Företagsekonomi i den urbana samhällsutvecklingen Malmö högskola oktober 2017

Transkript

1 FÖRETAGSEKONOMISKA ÄMNESKONFERENSEN 2017 Företagsekonomi i den urbana samhällsutvecklingen Malmö högskola oktober 2017

2 PROJEKTGRUPP Angela Andersen Helena Bohman Helgi-Valur Fridriksson Malin Idvall Sissi Ingman Sandra Jönsson Jean-Charles E. Languilaire Camilla Lekebjer Christina Lindkvist Scholten Tuija Muhonen Daniel Nyberg Marie Nydahl Rita Sanguineti Ewa Sarlöv Karin Staffansson-Pauli Maria Svenér Birgitta Vitestam-Blomqvist Stig Westerdahl Stort tack till alla studentvolontärer! FORMGIVNING AV KONFERENSPROGRAM Camilla Lekebjer TRYCK Holmbergs tryckeri, Malmö Föreningen Företagsekonomi i Sverige, FEKIS, har till uppgift att bidra till att utveckla det företagsekonomiska ämnet i Sverige på universitets- och högskolenivå. En viktig del av verksamheten inom föreningen är att anordna den årliga ämneskonferensen. Välkommen till FEKIS2017 och Malmö högskola Urbaniseringen är en av vår tids stora utmaningar, inte bara för Sverige utan för hela världen. Städer har en stor attraktionskraft och många väljer att flytta dit för karriärmöjligheter eller ett stort utbud av olika tjänster. Samtidigt skapar urbaniseringen också många nya utmaningar. I takt med att städer växer behöver olika funktioner samsas på en begränsad yta, samtidigt som staden ytterst måste kunna erbjuda livskvalitet till människor med skilda behov och önskemål. Det ställer delvis nya och höga krav på hur samhället organiseras, oavsett om det gäller företag, bostäder, skolor, sjukvård eller infrastruktur. Hur kan företagsekonomisk forskning och utbild ning vara med och bidra till kunskap för en mer håll bar utveckling av städer och en bättre livskvalitet för människorna som bor och verkar i dem? Och hur påverkas företag och andra organisationer av denna geografiska förändring och behovet av en hållbar utveckling? Ser vi nya former av organisering och styrning och vilka konsekvenser får det? Dessa frågor gör det extra spännande för oss att vara värdar för FEKIS Till skillnad från tidigare värdlärosäten är vi inte en renodlad företagsekonomisk institution utan arbetar flervetenskapligt i alla våra utbildningar och även inom forskning. För oss är detta därför ett tillfälle att lyfta både flervetenskapliga perspektiv, men även att lyfta företagsekonomiska perspektiv i våra egna utbildningar och forskningsområden. Konferensen kommer att erbjuda ett brett spektrum av sessioner kring pedagogiska utmaningar, aktuella utbildningsfrågor och det företagsekonomiska ämnets utveckling. Vi ser fram emot två dagar fullspäckade med spännande diskussioner. Återigen varmt välkomna till FEKIS 2017 och Malmö högskola! FEKIS

3 Urbana studier Welcome to FEKIS2017 and Malmö University Urbanization is one of the major challenges of our time, not just for Sweden but globally. Cities are often perceived as attractive places to live and work, but urbanization also gives rise to a number of new challenges. As more and more people live in urban areas, basic services such as housing, education, retail and infrastructure need to be provided within a limited geographical area. How can research and education in the field of business administration contribute to knowledge enhancing more sustainable cities and a higher quality of life for people living and working in urban areas? And how are companies and other types of organizations affected by these geographical changes and the need for a more sustainable development? Are we seeing new types of organisations and governance, and what are the consequences of this? These are some of the questions that makes it especially exciting for us at the Department of Urban 4 FEKIS 2017 Studies to host the FEKIS conference of Unlike previous host universities, our department is not strictly a department of business administration. All of our undergraduate and graduate programs are inter-disciplinary, as is most of our research. The FEKIS conference is thus an opportunity not only to lift inter-disciplinary perspectives, but also to highlight the role of business administration in addressing current challenges of society. The FEKIS conference of 2017 will of course also offer a wide array of sessions in teaching challenges, current topics in the education system, as well as the development of the discipline of business administration in general. We are looking forward to two days full with exciting discussions. Once again welcome to FEKIS 2017 and Malmo University! Urbana studier vid Malmö Högskola grundades 2008 och är, liksom övriga institutioner vid Malmö Högskola, en flervetenskaplig institution. Institutionen har crika 90 medarbetare och 2000 studenter, och är en del av fakulteten Kultur och samhälle. Urbana studier består av tre enheter, varav en är inriktad mot företagsekonomi, ledarskap och organisation. De två andra enheterna har fokus på fastighetsvetenskap respektive byggd miljö och miljövetenskap. Institutionens bredd märks tydligt på våra kandidatutbildningar, där vi undervisar inom transport management, IT och ekonomi, ledarskap och organisation, fastighetsföretagande, fastighetsförmedling, miljövetenskap, arkitektur, visualisering samt stadsplanering. Urbana studier erbjuder också fyra utbildningsprogram på master- och magisternivå, samt sedan 2012 ett forskarutbildningsprogram inom ämnet MUSA, som står för Migration, urbanisering och samhällsomvandling. Den första kullen av doktorander närmar sig nu disputation. Urbana studier är en ung miljö där forskningen utvecklas i snabb takt. Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) är ett högskoleövergripande forskningscentrum med placering på Urbana studier, och har funnits sedan Institutet för studier i Malmös historia (IMH) är en forskningsmiljö som fokuserar på lokal historia i tätt samarbete med det omgivande samhället. Just det täta samarbetet med samhället utanför akademin är något som sedan starten kännetecknat såväl utbildning som forskning vid Urbana studier. Utöver de nämnda instituten finns aktuella forskningsprojekt inom exempelvis ledarskap, fastighetsförvaltning, stadsodling och inte minst kollektivtrafik, vilket sker tillsammans med K2 Nationellt centrum för kollektivtrafik. Malmö universitet 2018: mångfald, kreativitet och samhällsengagemang Malmö högskola bildades 1998 och är numera Sveriges största högskola. Vid bildandet påpekade regeringen särskilt vikten av att rekrytera studieovana grupper och att nya problembaserade former för undervisning skulle utvecklas. Lärosätet skulle inte organiseras enligt traditionella mönster, utan skulle möta komplexa samhällsutmaningar med ett flervetenskapligt angreppssätt. Detta är även idag kännetecknande för hur lärosätet är organiserat, då fakulteterna och institutionerna har tydlig flervetenskaplig profil. Vid bildandet fördes vissa verksamheter över från Lunds universitet, såsom den odontologiska fakulteten. Idag består högskolan av fem fakulteter och har totalt cirka studenter. Forskningen har successivt ökat och i dagsläget finns över 200 doktorander och närmare 80 professorer. Malmö högskola vill göra skillnad genom att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Många av våra medarbetare och studenter söker sig till oss för att de har ett starkt engagemang för samhällsfrågor. Vi utbildar och forskar för att medverka till en socialt hållbar samhällsutveckling. Ytterligare en grundläggande tanke i verksamheten är vikten av samverkan med samhällets olika aktörer, för att på så sätt kunna identifiera behov i samhället och tillsammans med andra aktörer kunna bidra med ökad kunskap och lösningar på samhällsutmaningar. Regeringen aviserade under hösten 2016 att Malmö högskola ska få full universitetsstatus blir Malmö högskola Malmö universitet. FEKIS

4 Keynote speakers Barbara Czarniawska: Den medialiserade staden 18 oktober kl Foto: Johan Wingborg Stadens bild konstrueras i samarbete och i konkurrens av stadens invånare, stadens politiker, kommunchefer, turister, konstnärer, författare och fotografer. Men det är massmedia som har det sista ordet. I min presentation kommer jag att citera några exempel från tre europeiska huvudstäder som jag har studerat: Warszawa, Stockholm och Rom. I alla dessa, allt vad politiker och administratörer gjorde (eller inte gjorde), blev beskrivet i media. I skapandet av en sådan bild, var tonvikten på både likheter och skillnader (stadens identitet och alteritet). BARBARA CZARNIAWSKA är seniorprofessor vid GRI, Handelshögskolan i Göteborg, och har ansvar för forskningsprogrammet Managing Overflow. Hon har studerat komplexa organisationer i flera länder och skrivit om det på polska, engelska, svenska och italienska. Hennes senaste böcker på svenska är Ute på fältet, inne vid skrivbordet (2014) och En teori om organisering (2015). Daniel Nyberg: FEKIS and Grand Challenges: Business and Management Research in the Anthropocene Torsdag 19 oktober kl Climate change represents the grandest of challenges facing humanity. It is a political challenge intrinsically linked to other global problems, such as, population growth and inequality. In this presentation, I will argue that the business and management academy is in denial; there is a continuity and reinforcement of basic assumptions, orders, classifications and relations that defend the status quo. The presentation will address why we are reproducing the dominant social order leading to escalating climate change and outline possibilities to imagine alternatives. This includes discussing the role of business and management research as well as the position of the scholar vis-à-vis the members of the community experiencing societal challenges. DANIEL NYBERG is a professor of management at the University of Newcastle Business School, an honorary professor at the University of Sydney, and guest professor at Malmö University. His research explores how global or Foto: Andrew Marlow Hallsworth societal phenomena are translated into local organizational situations. He has pursued this interest in projects on how organizations respond to climate change, corporate political activities influencing public policy, and adaptations of sickness absence policies. He has published widely on these topics in journals, including Academy of Management Journal, Organization Studies, Human Relations, and Organization. He recently published the acclaimed book Climate change, Capitalism, and Corporations (Cambridge University Press, 2015) together with Christopher Wright. Panelsamtal Företagsekonomi och staden, exemplet Malmö 18 oktober kl Urbanisering och hållbar utveckling är en av tidens stora utmaningar för Sverige, bland annat med tanke på behoven av infrastruktur inklusive grön logistik, men också utvecklingen av nya marknader och marknadstrender. Urbanisering och hållbar utveckling påverkar också nytt företagande, till exempel i form av entreprenörskap och innovationer. Den skapar också ny kontext för integration, jämställdhet och social och kulturell sammanhållning. Malmö är inte ett undantag och måste på olika sätt prova att hantera MODERATOR Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist PANEL Hervé Corvellec, Lunds universitet Anders Olshov, Intelligence Watch Mikael Stigendal, Malmö högskola Anna Thomasson, Lunds universitet Sofia Ulver, Lunds universitet Caroline Wigren, Lunds universitet Högskolornas roll i den urbana utvecklingen 19 oktober kl Internationella rankningar har skapat ett intryck av att världens universitet och högskolor konkurrerar på en global marknad. Samtidigt rekryterar de flesta lärosäten huvudsakligen studenter nationellt och regionalt för utbildning mot nationella och regionala MODERATOR Lars Engwall, Uppsala universitet PANEL Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås Anders Hederstierna, rektor vid Blekinge Tekniska Högskola Stephen Hwang, rektor vid Högskolan i Halmstad Kerstin Tham, rektor vid Malmö högskola dessa utmaningar. Paneldeltagarna kommer att, med sina olika kunskapsområden och sitt engagemang för en hållbar stadsutveckling, diskutera dessa olika utmaningar utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv med Malmö i fokus. I en dynamisk diskussion kommer paneldeltagarna att lyfta fram väsentliga frågor om, och engagera oss att reflektera över, företagsekonomins roll i den urbana samhällsutvecklingen med ett hållbart perspektiv. arbetsmarknader. I detta sammanhang spelar landets högskolor särskilt viktiga roller för regional och lokal utveckling. Detta kommer att belysas genom en paneldiskussion mellan ett antal högskolerektorer från södra Sverige. 6 FEKIS 2017 FEKIS

5 Urbana toner under konferensen El Sistema Malmö Uppträder den 18 oktober i Orkanens entréplan cirka kl El Sistema är en världsomspännande rörelse som med musikens kraft hjälper människor att påverka sina liv till det bättre. Verksamheten grundades 1975 i Venezuela och finns i dag i 65 länder. Den 1 mars 2013 startade Malmö Kulturskola den El Sistema-verksamhet som idag finns på fyra skolor i Malmö på Kroksbäcksskolan, Holmaskolan, Sofielundsskolan och Rosengårdsskolan. Konceptet bygger på gruppundervisning där musik används som verktyg för social och mänsklig utveckling. Eleverna spelar och sjunger tillsammans flera dagar i veckan. Förebilder från symfoniorkestrar används för lärande, utveckling och inspiration. För eleverna blir orkestern och kören en fast punkt i tillvaron, ett rum där varje enskilt barn får känna tillhörighet och gemenskap. Genom ett Malmö Akademiska kör Uppträder den 18 oktober under konferensmiddagen Malmö akademiska kör startade sin verksamhet år Kören är knuten till Malmö högskola och utgör tillsammans med Malmö akademiska orkester högskolans akademiska musikliv. Dirigent för ensemblerna är högskolans Director musices Daniel Hansson. Genom progressivt musikaliskt arbete och både utmanande och spännande repertoarval har kören blivit en av Malmöregionens samarbete mellan El Sistema Malmö och Malmö SymfoniOrkester möjliggörs möten mellan barn och proffsmusiker samt det gemensamma konsertprojektet Sida vid Sida. främsta vokalensembler. Repertoaren sträcker sig från komplex körlyrik till de populära jul- och Luciakonserterna i Johanneskyrkan vid Triangeln i Malmö. Medlemmar antas efter antagningsprov. Tillsammans med Malmö akademiska orkester reser ensemblen varje sommar på turné till mål som Brasilien, Kuba och Portugal vann kören tävlingen Cracovia Cantans i Polen. Välkommen till bords Luncher på Orkanen 18 oktober kl Närproducerad kycklingfilé från Munka Ljungby. Serveras med dragonsås och rostade ekologiska rotfrukter från Hököpinge. 19 oktober kl Skånsk kalops på närproducerat högrev från Sjunkaröd. Serveras med närodlad potatis och rödbetor från Hököpinge. Middag i Niagara Konferensmiddagen hålls i Malmö högskolas nybyggda hus Niagara, entré från Neptuniplan 1. Start kl Observera att nyckelband med namnskylt krävs för inträde och att drinkbiljetten behövs till fördrinken. Temat för middagen är hållbarhet och det urbana. Välkomna! MENY Fördrink och 3 smaker från Malmö Falafel med dipp och mynta Labnehbollar med harrisa och rågbröd Krispigt kryddbröd med hummus Förrätt Ceviche på eko-odlad tilapia från Landskrona på nordiskt vis med syrligt äpple, citron, pepparrot, blomkål och dill Huvudrätt Vegme-fyllt kålknyte med gulbeta och prästostgalette, tryffelemulsion och lökcrisp Dessert Äpplekompott med vaniljpannacotta, kola och rosmarinmaränger Alkoholhaltiga drycker Fördrink mousserande Vitt vin förrätt 1 glas + påfyllning Rött vin varmrätt 1 glas + påfyllning Alkohollfria drycker Kiviks Eko Äppelcider Roots of Malmö Kombucha Mineralvatten Läsk Kvällen avslutas med kaffe NIAGARA 8 FEKIS 2017 FEKIS

6 ONSDAG 18 OKTOBER 2017 SCHEMA Teman: Forskning/Research Utbilding/Education Samverkan/Collaboration Träffa författaren/meet the author FEKIS ENG This session is held in English 1,5 H Sessionen pågår i 1,5 timme och slutar kl Tid Vad Session 1 Session 2 Session 3 Session 4 Session 5 Session 6 Session 7 Session 8 Session Registrering och kaffe Välkommen till Malmö högskola och FEKIS2017 Hörsal OR:D Plenum 1: Barbara Czarniawska Hörsal OR:D Fika i Orkanens entréplan Pass 1 Lokal OR:C231 F.1 Dåliga affärer? Om innerstadshandeln och företagsekonomin Stig Westerdahl (MAH) Peter Öhman (MIUN) Johan Anselmsson (LU) Martin Öberg (GU) Lokal OR:D222 F.2 Kulturvård som katalysator för hållbar tillväxt Birgitta Vitestam- Blomqvist (MAH) Christer Gustafsson (UU) Dennis Axelsson (Kulturmiljö Halland) Lokal: OR:D328 F.3 Urbana ecosystem som bas för värdeskapande cirkulära affärer Arne Fagerström (HiG) Fredrik Hartwig (HiG) Saeid Homayoun (HiG) Lokal: OR:D337 ENG F.4 Lobbying on the front page: how digitalization is changing news and political influence Daniel Nyberg (MAH, UON) Maria Grafström (SU) Anna Tyllström (IFFS) John Murray (SU) Lokal: OR:C233 T.F.1 Mats Alvesson: Om meningsfull forskning. Om forskning som har något att säga och som blir läst Mats Alvesson (LU) Roland Paulsen (LU) Lokal: OR:F413 U.1 Den företagsekonomiska introduktionsterminen (A-nivån) en god grund eller en hämsko för utveckling? Gun Abrahamsson (ORU) Ingemund Hagg (UU) Jan Lindvall (UU) Lokal: OR:F415 U.2 DEL A: Doktorsavhandlingen forskning, utbildning eller mitt emellan? Jan Löwstedt (SU) Ulla Eriksson- Zetterqvist (GU) Jan Löwstedt (SU) Fredrik Tell (UU) Lokal: OR:E239 S.1 Hållbara godstransporter i staden - samlastning en lösning? Carl-Magnus Carlsson (MAH) Angelica Aura Marianne Rennerfelt (CBS) Petra Stelling (Region Skåne) Pass 2 Lokal OR:C231 F.5 Hur synliggör vi vad som är värdefullt i staden? Magnus Johansson (MAH) Victoria Percovich (White Arkitekter) Josef Sjöberg (White Arkitekter) Gunnar Blomé (Helsingborgshem) Hjalmar Falk (Malmö stad, Fastighetsägare Sofielund) Lokal OR:D222 F.6 Kritisk redovisning: en tvärdisciplinär ansats Malin McGlinn (MAH) Sten Jönsson (GRI Göteborg) Berndt Clavier (MAH) Stig Westerdahl (MAH) Per Forsberg (ORU) Lokal: OR:D328 F.7 Två helt olika sätt att förhålla sig till caseföretag för att förstå och forska om affärsmodeller Johan Schlasberg (LU) Lokal: OR:D337 ENG F.8 Resilient organizations: Bouncing back and bouncing forward Hope Witmer (MAH) Katarina Carlzén (Partnership Skåne, Sweden) Tamara Piedrahita (Suzi Bakery, Colombia) Lokal: OR:C233 ENG F.9 Exploring different dimensions of labour market integration Sayaka Osanami Törngren (MAH) Nahikari Irastorza (MAH) Olle Frödin (LU) Lokal: OR:F413 U.3 Företagsekonomi i dagens samhälle stigande intresse eller dalande kunskapsnivå? Camilla Berntson (MAH) Rebecka Johansson (MAH) Carole Caulier Gustavsson (MAH) Lokal: OR:F415 U.2 DEL B: Doktorsavhandlingen forskning, utbildning eller mitt emellan? Jan Löwstedt (SU) Ulla Eriksson- Zetterqvist (GU) Jan Löwstedt (SU) Fredrik Tell (UU) Lokal: OR:C402 U.4 Vilka krav ställer vi på en sammanläggningsavhandling i företagsekonomi? Caroline Wigren- Kristoferson (LU) Nils Brunsson (UU) Lokal: OR:E239 S.2 Samverkan i ropet: En diskussion om att verka och veta tillsammans Anna Jonsson (LU) Maria Grafström (SU) Lena Lid Falkman (HHS) Tobias Fredberg (Chalmers) Fredrik Tell (UU) Lunch i Orkanens entréplan Plenum 2: Panelsamtal Företagsekonomi och staden, exemplet Malmö Hörsal: OR:D Årsmöte FEKIS Hörsal: OR:D Fika i Orkanens entréplan Pass 3 Lokal OR:C231 F.10 Prestationskultur och prestationshets i den förtätade staden Torkild Thanem (SU) Carl Cederström (SU) Christian Maravelias (SU) Emilie Reinhold (SU) Lokal OR:D222 1,5 H F.11 Strategiforskning på väg. Nordiska perspektiv på strategi i teori och praktik Sessionstid: 1,5 timme Thomas Kalling (LU) Svante Schriber (HHS) Fredrik Tell (UU) Pontus Wadström (KTH) Lokal: OR:D328 FEKIS.1 FEKIS vad vill vi? En diskussion om FEKIS framtida roll Monika Kurkkio (LTU) Gun Abrahamsson (ORU) Peter Öhman (MIUN) Nomie Eriksson (HIS) Jeaneth Johansson (HH, LTU) Dan Frost (UMU) Lokal: OR:D337 FEKIS.2 Företagsekonomisk utbildning stagnation eller förnyelse? Johan Alvehus (LU) Nils Brunsson (UU) Lokal: OR:F413 1,5 H U.5 Framväxten av ett nytt utbildningslandskap några digitaliseringsexempel Sessionstid: 1,5 timme Markus Lahtinen (LU) Katja Lundquist (MAH) Mathias Cöster (UU) Per Larsson (MAH) Peter Gottschalk (MAH) Benjamin Weaver (LU) Jan Lindvall (UU) Middag i Niagara, entré från Neptuniplan 1 10 FEKIS 2017 FEKIS

7 TORSDAG 19 OKTOBER 2017 SCHEMA Teman: Forskning/Research Utbilding/Education Samverkan/Collaboration Träffa författaren/meet the author ENG This session is held in English Tid Vad Session 1 Session 2 Session 3 Session 4 Session 5 Session 6 Session 7 Session Plenum 3: Daniel Nyberg Hörsal OR:D Pass 1 Lokal OR:C231 ENG F.12 Smart cities: Under surveillance? Sara Brorström (GU) Giuseppe Grossi (HKR) Daniela Argento (HKR) Anna Thomasson (LU) Roland Almquist (SU) Lokal OR:D222 ENG F.13 Defining the assumptions and implications of smart technology use in daily life Sven Packmohr (MAH) Martin Berg (MAH) Kristin Vogelsang (UoO) Kirsten Liere-Netheler (UoO) Lokal: OR:D328 F.14 Vikten av fri forskning Klaus Solberg Søilen (HH) Lokal: OR:D337 TF.2 Ny litteratur inom hållbarhetsredovisning: Vilka behov har vi inom ämnet företagsekonomi? Susanne Arvidsson (LU) Berit Hartman (GU) Kristina Jonäll (GU) Lokal: OR:F413 U.6 Från grupparbete till lärande i team Dan Frost (UMU) Gert-Olof Boström (UMU) Lokal: OR:F415 U.7 Företagsekonomiämnets samtida teorier, modeller och perspektiv Ulla Eriksson-Zetterquist (GU) Magnus Hansson (ORU) Fredrik Nilsson (UU) Lokal: OR:E:239 S.3 Utmaningar att utveckla plattformen Hållbara Affärsrelationer (HAR) Aihie Osarenkhoe (HiG) Agneta Sundström (HiG) Kristina Mickelsson (HiG) Arne Fagerström (HiG) Akmal Hyder (HiG) Pär Vilhelmsson (HiG) Fika i Orkanens entréplan Pass 2 Lokal OR:C231 F.15 Nya affärsmodeller inom sista kilometerns logistik Carl Olsmats (DU) Carin Nordström (DU) Yanina Espegren (DU) Lokal OR:D222 F.16 Arbetslivet i den urbana kontexten Tuija Muhonen (MAH) Hanne Berthelsen (MAH) Jean-Charles Languilaire (MAH) Lisbeth Rydén (KTH) Lokal: OR:D328 ENG F.17 Role of Sustainable Developmental Goals (SDGs) for sustainable business Education Samuel Petros Sebhatu (KAU) Bo Enquist (KAU) Lokal: OR:D328 F.18 Mot en allt mer irrelevant forskning! Diskussionen fortsätter Staffan Furusten (HHS) Lokal: OR:F413 U.8 Grupparbeten hur förbereder jag studenterna? Dan Frost (UMU) Gert-Olof Boström (UMU) Lokal: OR:F415 U.9 Hur lyckas vi? En inbjudan till diskussion kring examensarbeten Désirée Nilsson (MAH) Maria Svenér (MAH) Timurs Umans (HKR) Lucia Naldi (JU) Lokal: OR:C402 ENG U.10 Sustainability in education Helena Bohman (MAH) Ju Liu (MAH) Karin Staffansson Pauli (MAH) Pass 3 Lokal OR:C231 ENG F.19 Organizing civil society for building inclusive cities Ester Barinaga (CBS) María José Zapata Campos (GU) Lokal OR:D222 F.20 Den varumärkta staden företagsekonomins roll i offentlig verksamhet Cecilia Cassinger (LU) Jörgen Eksell (LU) Jon Bertilsson (LU) Jens Rennstam (LU) Andrea Lucarelli (LU, SU) Sara Brorström (GU) Lokal: OR:D328 F.21 Tillitsbaserad styrning: Exempel från sjukvården Louise Bringselius (LU) Mandar Dabhilkar (SU) Lokal: OR:D337 TF.3 I frontlinjen av hållbar utveckling Tommy Borglund (ORU) Susanne Sweet (HHS) Lin Lerpold (HHS) Magnus Frostenson (ORU) Emma Sjöström (HHS) Hans De Geer (HHS) Lokal: OR:F413 U.11 Hur kan utbildning och forskning inom ämnet företagsekonomi bidra till hållbart företagande? Susanne Arvidsson (LU) Marita Blomkvist (GU) Berit Hartman (GU) Jeaneth Johansson (HH, LTU) Kristina Jonäll (GU) Lokal: OR:F415 U.12 Nej, det går inte bra! : Doktorandombudsmannen rapporterar om problematiska handledare Özgün Imre (LIU) Lars Engwall (UU) Bo Edvardsson (KAU) Ulla Eriksson-Zetterquist (GU) Carin Holmquist (HHS) Elisabeth Sundin (LIU) Lokal: OR:C402 S.4 Att skriva för andra Pernilla Broberg (HKR) Karin Svedberg Helgesson (HHS) Kristina Genell (HKR) Peter Öhman (MIUN) Lokal: OR:E239 S.5 Forskningens roll i samverkansprojekt. Kan samverkansprojekt organiseras på premisser som kännetecknas av winwinsituationer? Christina Scholten (MAH) Patrik Hall (MAH) John Hultén (K2) Charlotte Petersen (MAH) Madelene Sandström (KKstiftelsen) Lunch i Orkanens entréplan Pass 4 Lokal OR:C231 F.22 Transport påverkar konkurrenskraften: En glömd faktor i företagande Benedikte Borgström (CBS, MAH) Susanne Hertz (JU) Fika i Orkanens entréplan Lokal OR:D222 F.23 Företagens och företagsledarnas roll i det moderna samhället behov av förnyelse? Claes Svensson (LU) Gösta Wijk (LU) Lokal: OR:D328 F.24 Kontraktsformer inom kollektivtrafiken Helene Lidestam (VTI, LIU) Carolina Camén (KAU) Anders Wretstrand (LU) Lokal: OR:D337 TF.4 En ny lärobok för en urbaniserad omvärld: Både basics och hen Jesper Blomberg (HHS) Lokal: OR:F413 U.13 Vad händer i mötet mellan teori och fiktion? Att undervisa med hjälp av skönlitteratur Maria Grafström (SU) Anna Jonsson (LU) Jenny Helin (UU) Peter Svensson (LU) Oline Stig, författare och skribent Lokal: OR:F415 U.14 Aspekter av metod och design: berättelse och argument Martin Svendsen (SH, SU) Pamela Schultz Nybacka (SH) Karin Winroth (SH) Jacob Östberg (SU) Lokal: OR:C402 ENG U.15 Applying new technologies and learning methods in the modern business classroom Emil Johan Oliver (Hubro Education) Lokal: OR:E239 S.6 Samverkansforskning och forskning om samverkan politik och praktik Katja Lindqvist (LU) Ulrika Westrup (LU) Plenum 4: Panelsamtal Högskolornas roll i den urbana utvecklingen Hörsal OR:D Konferensavslutning Hörsal OR:D FEKIS 2017 FEKIS

8 Forskning/Research F.1. Dåliga affärer? Om innerstads handeln och företagsekonomin Innerstadshandeln har tagit stryk genom etableringen av stora shopping-centra i utkanten av städerna. Men är det så enkelt, och hur kan företagsekonomin som ämne förhålla sig till denna utveckling? City-handeln för samman olika perspektiv: här möts stadens utveckling i stort, fastighetsägarnas intressen och handelns utveckling i form av till exempel e-handel. Sessionen samlar olika perspektiv och diskuterar både företagsekonomins roll och tänkbara studier. Stig Westerdahl, Malmö högskola Peter Öhman, Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) vid Mittuniversitetet i Sundsvall Johan Anselmsson, Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Martin Öberg, Handelshögskolan i Göteborg F.2. Kulturarv som katalysator för hållbar tillväxt Analys av överlåtelser av fastigheter Kulturs betydelse för kreativitet och innovationer har lyfts fram på flera håll de senaste åren. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer är strategiska resurser för hållbar utveckling och samtidigt för stådda som en viktig ekonomisk tillgång för städer och regioner. Historiska urbana landskap kan ut göra strategiska förutsättningar för hållbara utvecklingsmodeller. Under sessionen kommer vi att presentera och diskutera forskning kring relationer mellan ekonomiska och kulturhistoriska värden i byggnader. Birgitta Vitestam-Blomqvist, Malmö högskola Christer Gustafsson, Uppsala universitet Dennis Axelsson, Kulturmiljö Halland/Stiftelsen Hallands länsmuseer F.3. Urbana ecosystem som bas för värdeskapande cirkulära affärer Sessionen syftar till att starta en diskussion kring några frågeställningar som introduceras och sedan diskuteras: Vad kan ett urbant ecosystem vara? Cirkulära affärer resurser och värden kan beskrivas som? Vem kontrollerar de värden som uppstår? Hur kommer forskningen vidare kring värdeskapande och kontroll? Arne Fagerström, Högskolan i Gävle Fredrik Hartwig, Högskolan i Gävle Saeid Homayoun, Högskolan i Gävle F.4. Lobbying on the front page: how digitalization is changing news and political influence (ENG) Changes in the media industry present opportunities for other actors to participate in the production and distribution of news. We will discuss how the digitalization of news has spawned a crowded landscape of media organizations that offer cheap (if not free) information and audiences increasingly driven to find alternative sources for news through social media. We will also illustrate and explain the strategies used by corporations and their public affairs consultants to exploit these changes in the media landscape for their own ends. We will further address the significance of these developments for news media organizations and their role in society. COORDINATOR Daniel Nyberg, Malmö University and Newcastle University, Australia PARTICIPANTS Maria Grafström, Stockolm University Anna Tyllström, Institute for Future Studies John Murray, Stockholm University F.5. Hur synliggör vi vad som är värdefullt i staden? Ett viktigt mål med urbana utvecklingsprocesser är att skapa olika värden: ekonomiska, sociala, kulturella etc. Workshopen tar sin utgångspunkt i två stadsutvecklingsprojekt Helsingborg och Malmö. Vi kommer att diskutera och demonstrera hur privata och offentliga aktörer genom samverkan kan identifiera vilka värden som finns i ett område, för att i nästa steg genom olika insatser och med hjälp av modeller för värdeberäkning stödja utvecklingen av de värden som identifierats som önskvärda. Magnus Johansson, Malmö högskola och Mistra Urban Futures Skåneplattform Victoria Percovich, White Arkitekter, Malmö Josef Sjöberg, White Arkitekter, Malmö Gunnar Blomé, Helsingborgshem Hjalmar Falk, Malmö stad och Fastighetsägare Sofielund F.6. Kritisk redovisning: en tvärdisciplinär ansats Sessionen uppmärksammar hur redovisning intresserar allt fler discipliner. Numerära tekniker intar en viktig roll i en studie av ett Socialfondsprojekt i ämnet Urbana studier liksom i forskning om kulturpolitik och konst. Vid organisering av byar i Dalarna handlar redovisning varken om att räkna fram vinst eller styra från distans. Hur ska etablerad redovisningsforskning förhålla sig när andra discipliner närmar sig redovisning samtidigt som vår egen forskning hittar nya former? Malin McGlinn, Malmö högskola Sten Jönsson, GRI Göteborg Berndt Clavier, Malmö högskola Stig Westerdahl, Malmö högskola Per Forsberg, Örebro universitet F.7. Två helt olika sätt att förhålla sig till case-företag för att förstå och forska om affärsmodeller I denna session presenteras två olika sätt att förhålla sig till case-företag. Den vanliga där forskaren är nära sina case-företag och framför allt Case Impact Studies (CIS), en metod för att forska om och påverka ett företags affärsmodell UTAN medverkan från företaget. Hög konfliktrisk. För- och nackdelar. Case: uppslagsverket och bolaget NE. Läs mer på: Leder forskning med högre samhällsrelevans, impact och Return to Meaning till mer interna och externa konflikter? Lönar det sig att vara innovativ? Johan Schlasberg, Lunds universitet F.8. Resilient organizations: Bouncing back and bouncing forward (ENG) Resilient organizational systems are able to withstand stressful conditions innovate with limited resources, and resume their contribution to society. As complexity increase so do demands and pressures on nonprofits, businesses and other organizations. These conditions point to the need for innovative, proactive approaches that contribute to adaptive, sustainable functioning. This workshop will explore the relationship between resilience, leadership and the psychosocial work environment from a systemic perspective. Case examples will include a business in Columbia, a US health organization and a migration project in Sweden. COORDINATOR Hope Witmer, Malmö University PARTICIPANTS Katarina Carlzén, Partnership Skåne, Sweden Tamara Piedrahita, Suzi Bakery, Colombia F.9. Exploring different dimensions of labour market integration (ENG) As migration becomes more regulated and polarized, different strategies are taken by migrants to enter a country and labour migration is 14 FEKIS 2017 FEKIS

9 increasing becoming one of the major legal ways of entering a country. This panel workshop will focus on different aspects of migration and labour market integration. The presenters will discuss employment of highly educated migrants, low-skilled migrants and their social network, secondary migration and entrepreneurship, and a comparative study on high-skilled migration and integration in Japan and Sweden. COORDINATORS Sayaka Osanami Törngren, Malmö University Nahikari Irastorza, Malmö University PARTICIPANT Olle Frödin, Lund University F.10. Prestationskultur och prestationshets i den förtätade staden I dagens globaliserade och tävlingskåta ekonomi konkurrerar städer världen runt om att attrahera de mest framgångsrika företagen med de mest lovande talangerna och de högst presterande medarbetarna. I denna session problematiserar vi den urbana prestationskulturen och frågar om det i framtidens Sverige kan skapas hållbara alternativ till den förtätade staden. Finns det måhända en gångbana, eller en landsväg, ur det urbana rutmönstret? Torkild Thanem, Stockholms universitet Carl Cederström, Stockholms universitet Christian Maravelias, Stockholms universitet Emilie Reinhold, Stockholms universitet F.11. Strategiforskning på väg. Nordiska perspektiv på strategi i teori och praktik Forskning i strategi och strategisk förändring har en lång tradition i Sverige. Ett exempel är SIAR (the Scandinavian Institutes for Administrative Research) som bildades av Eric Rhenman med kollegor Den första delen av denna session ägnas åt en exposé över utvecklingen av svensk strategiforskning. Samtidigt är kunskapsnivån inom strategi, både i akademin och praktiken, för låg. De flesta organisationer privata företag, kommuner, landsting och föreningar behöver prioritera vad de ska göra, hushålla med resurser och förhålla sig till institutionella krav. Den nordiska kontexten erbjuder möjligheter att bredda förståelsen för strategibegreppet bortom traditionella ramar. Den andra delen av denna session syftar till att definiera strategibegreppet på nytt. Utifrån en bred teoretisk utgångspunkt förs en diskussion hur strategiämnet idag tar delvis nya vägar och öppnar upp för ny förståelse av hur organisationer utvecklas. Sessionen inleds med inspel från scenen och öppnar därefter för diskussion. A Thomas Kalling, Lunds universitet Svante Schriber, Stockholm Business School, SU Fredrik Tell, Uppsala universitet Pontus Wadström, Industrial Economics and Management, KTH F.12. Smart cities: Under surveillance? (ENG) A majority of the world s population now lives in cities. A shift that has motivated government policymakers and administrators to envision, plan, and build smarter cities where individual and collective well-being is promoted through new forms of governance and use of new calculative practices. In this session we present and discuss governance and performance issues associated with smart cities initiatives. COORDINATORS Sara Brorström, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Företagsekonomiska Institutionen Giuseppe Grossi, Högskolan Kristianstad Daniela Argento, Högskolan Kristianstad Anna Thomasson, Lunds Universitet Roland Almquist, Stockholms Universitet F. 13. Defining the Assumptions and Implications of Smart Technology Use in Daily Life (ENG) Smart technologies conquer our daily life and are said to change our work, life and communication. Besides the positives effects of digitalisation, the negative implications are often neglected. The aim of this workshop is to define affected fields, discuss long-term implications and deduce further needs for research. As inspiration, please make yourself familiar with the following resources: Adaptive Smart Technology Use: The Need for Meta-Self-Regulation: COORDINATORS Sven Packmohr, Malmö University Martin Berg, Malmö University Kristin Vogelsang, University of Osnabrück Kirsten Liere-Netheler, University of Osnabrück F. 14. Vikten av fri forskning Den nuvarande graden av politisk styrning av forskningen generellt och av högskolorna i Sverige leder till sämre forskning och ökat byråkrati. Forskare tvingas att fokusera på områden som vi inte nödvändigtvis är kompetenta i. Sämre forskare får enkelt tillgång till öronmärkta forskningsmedel. Dålig forskning förtränger god forskning. Gradvis förvandlas vi som grupp till statstjänstemän. Detta sker på bekostnad av den mera användbara och internationella forskningen. Forskaren har inte samma frihet till att lägga fram hypoteser, resultat och till att resonera offentligt. Högskoleledningen använder argument om värdegrund för att styra innehållet av det som lärs ut. Läraren har inte samma yttrandefrihet längre. Den kollegiala traditionen och andan kolliderar allt oftare med den nya linjestyrda modellen. Ledningen styrs av managementprincipen som bygger på idén att en ledare kan styra vilken organisation som helst och att forskning inte är betydlig annorlunda från tillverkning av gräsklippare eller odling av cherrytomater. Klaus Solberg Søilen, Högskolan i Halmstad F. 15. Nya affärsmodeller inom sista kilometerns logistik Den sista delen av distributionskedjan, dvs. till slutkund från t.ex. butik eller utlämningsställe, utgör bara en liten del av de totala transporterna, men svarar för en betydande andel av kostnader och miljöbelastning. När näthandeln nu växer snabbt är det angeläget att utveckla nya kostnadseffektiva affärsmodeller för den sista kilometerns logistik, för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Efter inledande presentationer öppnas för diskussion av erfarenheter och framtidsperspektiv. Carl Olsmats, Högskolan Dalarna Carin Nordström, Högskolan Dalarna Yanina Espegren, Högskolan Dalarna F.16. Arbetslivet i den urbana kontexten Vi vill bjuda in deltagarna till en diskussion om aspekter kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i den urbana kontexten. Frågeställningar som vi vill lyfta fram är bland annat: Hur påverkar nya urbana kontorsmiljöer vår arbetsmiljö? Hur interagerar sfärerna arbeteickearbete och hur påverkas de av nya arbets- och livsvillkor i städer? Hur kan olika diskurser om arbete påverka arbetsmiljön och individer i den urbana kontexten? Tuija Muhonen, CTA, Malmö högskola Hanne Berthelsen, CTA, Malmö högskola Jean-Charles E. Languilaire, CTA, Malmö högskola Lisbeth Rydén, CTA & CEFIN, Kungliga tekniska högskolan F.17. Role of Sustainable Developmental Goals (SDGs) for sustainable business Education. (ENG) Bringing the Sustainable Development Goals (SDGs) to educational institutions and other academic stakeholder groups can be achieved as a PRME initiative at business schools. However, research related to SDGs for sustainable business is not profoundly explored. The main aim is to assess on how to steer societal transition driven by innovation and embedded in governance and foundational values as part of expanding educational need and 16 FEKIS 2017 FEKIS

10 knowledge by bringing cases studies to class rooms. COORDINATOR Samuel Petros Sebhatu, Karlstad Business School/ CTF-Service Research Centre, Karlstad University PARTICIPANT Bo Enquist, Karlstad Business School/ CTF-Service Research Centre, Karlstad University F.18. Mot en allt mer irrelevant forskning! Diskussionen fortsätter Förra året diskuterades forskningens tilltagande irrelevans med utgångspunkt i utmaningar att tänka interdisciplinärt i dagens meriteringssystem. I år är temat om det ökade trycket i forskarsamhället på publicering i internationella topptidskrifter har lett till att publiceringsformen i sig blir syftet med forskningen och att utforskning av viktiga samhällsfenomen, samhällsförändringar och utmaningar kring detta för olika typer av organisationer blir underordnat? Vi kan konstatera att exploatera andras forskning genom att utgå från forskningsgap definierade i andras arbeten och ansluta sig till snäva teoretiska skolbildningar och konfirmera andras forskningsresultat snarare än att utmana och problematisera dem blivit allt populärare vägval för att öka chanserna till publicering i topptidskrifter. Frågan är vad detta resulterar i på längre sikt? Är det genom att publikationsformen blir målet med forskningen som forskningen blir relevant och en viktig komponent i samhällsutvecklingen, eller bör vi forskare lägga mer energi på att publicera forskningsresultat av hög kvalitet! Läs mer: Exploring or exploiting theories? an essay on irrelevance and two modes for posing research questions and making research contributions, migratory). In their efforts, these initiatives are suggesting economic alternatives, experimenting with organisational forms, and developing social innovations. This session invites to a discussion of the concepts, strategies, tools and practices used by citizen-led initiatives in their efforts to build more inclusive cities. COORDINATORS Ester Barinaga, Copenhagen Business School María José Zapata Campos, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet F.20. Den varumärkta staden företagsekonomins roll i offentlig verksamhet Principer för varumärkning är numera allmängods inom offentlig verksamhet men har sitt ursprung i en företagsekonomisk diskurs, vilket ibland resulterar i spänningar mellan en företagscentrerad logik och det demokratiska uppdraget. I denna session diskuteras konsekvenserna av stadens varumärkeskommunikation för dem som bor och verkar i den. Teman som diskuteras av de enskilda forskarna är varufieringen av staden, hantering av ryktesspridning, samt övergången till en postindustriell urban ordning. Cecilia Cassinger, Lunds universitet Jörgen Eksell, Lunds universitet Jon Bertilsson, Lunds universitet Jens Rennstam, Lunds universitet Andrea Lucarelli, Lunds universitet/stockholms universitet Sara Brorström, Göteborgs universitet Vid denna session berättar vi vad tillitsbaserad styrning kan innebära, med särskilt fokus på den högspecialiserade sjukvården. Därefter välkomnas diskussion. A Louise Bringselius, Lunds universitet Mandar Dabhilkar, Stockholms universitet F.22. Transport påverkar konkurrenskraften: En glömd faktor i företagande Transport och tillverkning är grundläggande operations management-funktioner, som ofta outsourcas. Medan företag och forskare ofta problematiserar outsourcad tillverkning så är transport en glömd faktor. Transport och logistik hämmas av att företagsledningar och forskare förbiser dess potential att stärka eller försvaga konkurrenskraften. A Benedikte Borgström, CBS och Malmö högskola Susanne Hertz, Internationella Handelshögskolan i Jönköping F.23. Företagens och företagsledarnas roll i det moderna samhället behov av förnyelse? Företag och företagsledare påverkar i hög grad samhällsutvecklingen. Fokus på aktieägarvärdet bidrar till att skapa klyftor och grogrund för kortsiktig missnöjespolitik i samhället. Företagens roll måste istället skapa värde mer brett och även för andra intressenter än ägarna d.v.s. baseras på en stakeholder value paradigm. Företagsledarnas uppgift blir att formulera strategier och attrahera intressenter som bygger på värdegemenskap och skapa långsiktiga win-win-relationer. Ämnet företagsekonomi behöver utvecklas för att stödja en sådan utveckling. Läs mer: Intressentkapitalism En fråga för företagsledning nu och i framtiden, A Claes Svensson, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Gösta Wijk, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet F.24. Kontraktsformer inom kollektivtrafiken Valet av kontraktsform kopplar till kostnader på olika sätt beroende på graden av dels flexibilitet men även osäkerhet och vi avser att ta upp detta till diskussion. Underlagen för den offentliga upphandlingen av trafiken är ofta mycket omfattande och detaljerade och de bidrar till en inflexibilitet som i många fall medför onödiga kostnader. Frågan om vilka kontraktsformer som på bästa sätt har förmågan att styra mot de övergripande målen inom kollektivtrafiken kommer också att diskuteras. Helene Lidestam, VTI och Linköpings universitet Carolina Camén, SAMOT, Karlstad universitet Anders Wretstrand, Lunds tekniska högskola INLEDARE Staffan Furusten, Handelshögskolan i Stockholm F.19. Organizing civil society for building inclusive cities (ENG) An increasing number of citizen-led initiatives are addressing the many crisis assailing the world today (ex. climate change, financial, extreme-right, F.21. Tillitsbaserad styrning: Exempel från sjukvården I regeringens tillitsreform sätts mötet mellan med arbetare och brukare i centrum. Genom att öka handlingsutrymmet i detta möte, vill man främja tjänstekvalitet, arbetsglädje och innovation. Tillitsdelegationen är en central del av tillitsreformen. Inom ramen för denna bedrivs följeforskning, bland annat på sjukvårdens område. 18 FEKIS 2017 FEKIS

11 Utbildning/Education U.1. Den företagsekonomiska introduktionsterminen (A-nivån) en god grund eller en hämsko för utveckling? Som känt är så är företagsekonomi sett till antalet studenter det största akademiska ämnet i Sverige. Introduktionen till ämnet sker oftast utifrån en snäv orientering till klassiska delämnen: organisation, marknadsföring och redovisning. Så har ämnet länge organiserats. Kanske alltför länge. Samtidigt med ämnets fasta funktionella organisering pågår betydande förändringar, som vi kanske beaktar i alltför liten grad i vår egen undervisning. Frågor kring hållbarhet, digitalisering, globalisering och det nya arbetslivet är uppenbara exempel på sådana stora omvärldsfrågor. Vi vill under detta seminarium inhämta, sprida och diskutera hur en samhällsrelevant företagsekonomisk utbildning kan utformas. A Gun Abrahamsson, Örebro universitet Ingemund Hagg, Uppsala universitet Jan Lindvall, Uppsala universitet U.2. Doktorsavhandlingen forskning, utbildning eller mitt emellan? (del A och del B) Doktorsavhandlingen diskuteras allt mer i ljuset av ökande krav på den disputerade forskarens meritering. Håller därför kriterierna på vad som är en bra avhandling på att förändras? Och vilka krav och förväntning är rimliga att ha på avhandlingen som sådan? Vilka är bidragen från dagens avhandlingar? Till ämnet? Till lärosätet? Till de(t) som studeras och till samhället i stort? I denna session vill vi diskutera doktorsavhandlingen och dess betydelse för kunskapsbildningen. Sessionen delas i 2 delar: Del A: Presentationer av de tre Inledare Del B: Diskussion Jan Löwstedt, professor, SBS, Stockhoms universitet INLEDARE TILL EN DISKUSSION OM DENNA FRÅGA Ulla Eriksson-Zetterqvist, Handelshögskolan i Göteborg Jan Löwstedt, SBS, Stockhoms universitet Fredrik Tell, Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet U.3. Företagsekonomi i dagens samhälle stigande intresse eller dalande kunskapsnivå? Vi vill lyfta fram problematik som kan uppkomma när det akademiska ämnet företagsekonomi och dess innehåll inte får den uppmärksamhet och tyngd som ämnet förtjänar, vare sig i högre utbildning eller i samhällsdebatten. Vi vill därför diskutera: Vilken syn på ämnet företagsekonomi finns idag, i samhället och i högskoleutbildningen? Vilka effekter kan spridningen av företagsekonomiämnet innebära? Vilka problem kan bristande kunskaper i företagsekonomi innebära för hållbar samhällsutveckling? Camilla Berntson, Malmö högskola Rebecka Johansson, Malmö högskola Carole Caulier Gustavsson, Malmö högskola U.4. Vilka krav ställer vi på en sammanläggningsavhandling i företagsekonomi? På FEKIS 2016 i Uppsala diskuterade vi frågan: Vilka krav ställer vi på en avhandling i företagsekonomi? I år vill vi fokusera diskussionen på formatet sammanläggningsavhandling var cirka 50 % av alla avhandlingar som lades fram i ämnet företagsekonomi sammanläggningsavhandlingar. Kraven på sammanläggningsavhandlingar verkar se olika ut vid olika lärosäten, om det alls finns krav. Vi diskuterar vilka krav olika lärosäten ställer på sammanläggningsavhandlingen samt vilka möjligheter och utmaningar formatet sammanläggningsavhandling kan leda till i avhandlingsprocessen. Caroline Wigren-Kristoferson, Sten K Johnson Center for Entrepreneurship, Ekonomihögskolan, Lunds universitet Nils Brunsson, Uppsala universitet U.5. Framväxten av ett nytt utbildningslandskap några digitaliseringsexempel Utvecklingen av världen, ekonomier och städer hänger idag nära samman med den ökade digitaliseringen. Men den tekniska utvecklingen påverkar även förutsättningarna för utbildning och forskning. Idag växer det tack vare ny teknik fram nya distributionsformer och arenor för kunskapsinhämtning som ger upphov till ett förändrat utbildningslandskap på alla plan. Presentationen innehåller erfarenheter från Malmö högskolas arbete med uppdragsutbildning, utvecklandet av en global distanskurs (MOOC) på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet samt tankarna som styrt utvecklingen av ett kommande utbildningsprogram på Uppsala universitet på temat digital affärsutveckling. Markus Lahtinen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Katja Lundquist, Malmö högskola Mathias Cöster, Uppsala universitet Per Larsson, Malmö högskola Peter Gottschalk, Malmö högskola Benjamin Weaver, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Jan Lindvall, Uppsala universitet U.6. Från grupparbete till lärande i team Arbetsgivare efterfrågar förmåga att arbeta i grupp och den pedagogiska forskningen visar att lärandet blir bättre genom grupparbete. Även om grupparbete kan ge nya perspektiv finns stress över free-riders och val av gruppmedlemmar. Det är viktigt att vi som lärare förstår hur det påverkar studenter att arbeta i grupp och hur gruppens sammansättning påverkar studenternas lärande i team. I sessionen presenteras resultat från ett pedagogiskt projekt med erfarenheter från lärare och studenter. Ämnet kan fördjupas i sessionen U.8. Dan Frost, Handelshögskolan vid Umeå universitet Gert-Olof Boström, Handelshögskolan vid Umeå Universitet. U.7. Företagsekonomiämnets samtida teorier, modeller och perspektiv Vårt ämnes styrka är att vi använder oss av olika teorier, modeller och perspektiv för att förstå och analysera det vi studerar. Våra studenter får en omfattande verktygslåda för kommande arbetslivs problem och frågor. Ämnets bredd gör dock att det kan vara svårt att få en överblick över vad vi presenterar, än mindre att se vår front. Med grund i en mindre studie kommer vi diskutera vad som är aktuella perspektiv. Och, är det något annat vi behöver lyfta fram för våra studenter? Ulla Eriksson-Zetterquist, Handelshögskolan, Göteborg Magnus Hansson, Örebro universitet Fredrik Nilsson, FEK, Uppsala universitet U.8. Grupparbeten hur förbereder jag studenterna? Grupparbeten är mycket vanligt på kurser i företagsekonomi. De är bra för att studenterna ska nå kursens lärandemål och öva upp mer generiska kompetenser. Men det är vanligt att studenterna får problem. Gruppen fungerar inte: någon levererar inte, har en annan ambitionsnivå, kommer inte i tid, etc. Vid denna session presenteras hur en teambuildingövning kan förbereda studenterna för grupparbetet. Resultaten var positiva och studenterna uppfattade att de 20 FEKIS 2017 FEKIS

12 kunde koncentrera sig på själva uppgiften. Denna sessionen är en fördjupning av session U.6. Gert-Olof Boström, Handelshögskolan vid Umeå universitet Dan Frost, Handelshögskolan vid Umeå universitet U.9. Hur lyckas vi? En inbjudan till diskussion kring examensarbeten Det finns en stor variation av företagsekonomiska utbildningar i Sverige. Här möts fyra högskolor för att diskutera arbetet med progression i akademiskt skrivande under utbildningarna för att uppnå kvalitet i kandidatuppsatser inom företagsekonomi. Efter korta presentationer från oss vill vi öppna upp för diskussioner med övriga deltagare i sessionen. Målet är att dela med sig och få nya idéer kring hur vi kan jobba med att förbättra kvalitet i uppsatser. Vi som önskar bjuda in till diskussion är högskolorna i Jönköping, Kristianstad, Malmö och Södertörn. Désirée Nilsson, Malmö högskola Maria Svenér, Malmö högskola Timurs Umans, Högskolan Kristianstad Lucia Naldi, Högskolan i Jönköping Tommy Larsson Segerlind, Södertörns högskola U.10. Sustainability in education (ENG) This session introduces sustainability as an element into program and courses with different aspects. It invites participants to discussions about how to introduce sustainability into education. What are the challenges of introducing sustainability and what can we learn from each other s experiences? What GOALS do we have? What do we really mean by sustainability? What do we want to achieve by introducing sustainability into our education? What STRATEGY do we have? How should sustainability be presented in our curriculum? Should we focus of one or several courses or a crosscutting theme of most of the courses? How do we IMPLEMENT sustainability? Three different types of cases will be presented from different perspectives on sustainability. COORDINATORS Ju Liu, Malmö högskola Ann-Charlotte Lyvall, Malmö högskola Peter Palm, Malmö högskola Karin Staffansson Pauli, Malmö högskola U.11 Hur kan utbildning och forskning inom ämnet företagsekonomi bidra till hållbart företagande? Syftet med sessionen är att lyfta upp hur utbildning och forskning inom ämnet företagsekonomi kan bidra till hållbart företagande. Vårt fokus är dels att kartlägga den befintliga situationen och dels att diskutera framtida utmaningar och kunskapsbehov som ytterligare kan stärka det företagsekonomiska bidraget till hållbart företagande. Först kommer vi att diskutera hur hållbarhetsperspektivet (sustainability, CSR, business ethics) idag integreras i företagsekonomisk grund- och forskarutbildning i Sverige. Därefter kommer vi att lyfta upp exempel på svensk hållbarhetsforskning inom ämnet företagsekonomi samt hur denna på olika sätt kan implementeras ute i företag och organisationer och därigenom bidra till hållbart företagande. Forskning som kommer att belysas är bl.a. hållbarhetsredovisning, integrerad rapportering, värdering av hållbarhetsprestationer och väsentlighetsanalyser. Susanne Arvidsson, Ekonomihögskolan vid LU Susanne Arvidsson, Ekonomihögskolan vid LU Marita Blomkvist, Handelshögskolan vid GU Berit Hartman, Handelshögskolan vid GU Jeaneth Johansson, Halmstad Högskola samt LTU Kristina Jonäll, Handelshögskolan vid GU U.12. Nej, det går inte bra! : Doktorandombudsmannen rapporterar om problematiska handledare Ett inslag vid 2016 års FEKIS-konferens var sessionen Att handleda svåra doktorander. Vid FEKIS-2017 vänder vi på perspektivet och diskuterar problematiska handledare. Ett inledande rollspel kommer att belysa problem som doktorander kan uppleva, följt av kommentarer från några erfarna handledare. Därefter inbjuds deltagaren att diskutera frågor såsom: Hur vanliga är problemen? Vilka andra problem finns? och Vad kan göras för att åtgärda problemen i de fall de förekommer? Özgün Imre, Linköpings Universitet Lars Engwall, Uppsala universitet Bo Edvardsson, Karlstads universitet Ulla Eriksson-Zetterquist, Göteborgs universitet Carin Holmquist, Handelshögskolan i Stockholm Elisabeth Sundin, Linköpings universitet U.13. Vad händer i mötet mellan teori och fiktion? Att undervisa med hjälp av skönlitteratur Välkommen till en diskussion om skönlitteraturens möjliga betydelse för och användning i företagsekonomisk utbildning. Vi berättar om våra erfarenheter i samband med bokprojektet En berättelse om organisering en grundbok i organisationsteori där vi använder en skönlitterär berättelse för att förstå och förklara organisationsteori. I mötet mellan teori och fiktion ställs nya frågor och utmanas föreställningar om hur organisationsteori kan skrivas och användas. Vi breddar även diskussionen till att inkludera företagsekonomisk utbildning i bred bemärkelse och ger tillsammans med inbjudna gäster exempel på samt reflekterar över hur skönlitterära berättelser kan skapa nya möjligheter till lärande och utveckling. Maria Grafström, Score, Stockholms universitet Anna Jonsson, Ekonomihögskolan, Lunds universitet Jenny Helin, Campus Gotland, Uppsala universitet Oline Stig, författare och skribent Peter Svensson, Ekonomihögskolan, LU U.14. Aspekter av metod och design: berättelse och argument Metod och design bildar verktyg för att ge en berättelse om världen; metodens och designens kan sägas besvara en trovärdighetsfråga. Frågan belyses genom några exempel: the biography of things, stillbilder som retorik, text och paratext ur ett heuristiskt perspektiv, och metod som berättelse. Som bakgrund, några ord om metodtänkandets filosofiska utgångspunkter. Presentationen bildar en generell diskussion om metodens och designens roll i en integrerad del av en berättelse om världen. Martin Svendsen, Södertörns högskola och Stockholms universitet Pamela Schultz Nybacka, Södertörns högskola Karin Winroth, Södertörns högskola Jacob Östberg, Stockholms universitet U.15. Applying new technologies and learning methods in the modern business classroom (ENG) Today s education, with growing numbers of students and remote learners, requires new technologies and methods that enable learning. Hubro Education (a spin-off from the Norwegian University of Science and Technology) with partner universities have explored digital business simulations as a teaching method in management education. They will share examples on how universities can apply simulations to increase learning outcomes and free up time for lecturers to give more individual follow-up. Concrete cases from KTH and Jönköping University will be presented. PRESENTER Emil Johan Oliver, Co-Founder and General Manager, Hubro Education 22 FEKIS 2017 FEKIS

13 Samverkan/Collaboration S.1. Hållbara godstransporter i staden samlastning en lösning? En hållbar och attraktiv stadskärna kräver hållbara, effektiva transporter och returhantering, för såväl kommunalt gods och avfall som privat. En lösning är samlastning, men erfarenheterna visar att detta inte är helt enkelt. Olika aktörer drar åt olika håll; vem skall stå för kostnader, styrning och finansiering och vem vinner på lösningen? Workshopen tar upp båda fallen; privata butiker och kommunal verksamhet. Vilka är skillnaderna, vilka är likheterna och finns det en Best Practice? Carl-Magnus Carlsson, Malmö högskola Angelica Aura Marianne Rennerfelt, CBS Petra Stelling, Region Skåne S.2. Samverkan i ropet: En diskussion om att verka och veta tillsammans Denna paneldiskussion utgår från ett pågående forskningsprojekt om hur kunskapsproduktion organiseras i samhället med särskilt intresse för hur detta sker i samverkan mellan akademin och andra samhällsaktörer. Samtidigt som samverkan ofta framhålls som viktigt kännetecknas också relationen av motstridiga, och ibland naiva, åsikter och förväntningar. Den senaste forskningspropositionen Kunskap i samverkan har lett till ökat fokus på samverkan, och därmed också behovet av att diskutera synen och förväntningar med ett sådant synsätt. Välkommen till en diskussion om vad samverkan betyder för företagsekonomisk forskning och dess forskare och hur detta kan ta sig olika former i praktiken. Anna Jonsson, Ekonomihögskolan, Lunds universitet Maria Grafström, Score, Stockholms universitet S.3. Utmaningar att utveckla plattformen Hållbara Affärsrelationer (HAR) Diskuteras hur utvecklingsarbetet initierades för att skapa branschöverskridande plattform som stödjer utvecklingen i regionen riktat mot det företagsekonomiska ämnesområdet och de utmaningar arbetet inneburit. Plattformen, Hållbara Affärsrelationer, syftar dels till att stärka utbildning, forskning och samverkan med samhälle och dels utveckla kunskap om hur företag samverkar inom ramen för hållbarhet. Utvecklingsområden omfattar digitalisering, internationalisering och hållbarhetsredovisning Aihie Osarenkhoe, Högskolan i Gävle Agneta Sundström, Högskolan i Gävle Kristina Mickelsson, Högskolan i Gävle Arne Fagerström, Högskolan i Gävle Akmal Hyder, Högskolan i Gävle Pär Vilhelmsson, Högskolan i Gävle S.4. Att skriva för andra Hur skriver vi intresseväckande och läsvärt för andra? Företagsekonomer sysslar med spännande forskning och undervisning, men få skriver för andra än forskare och studenter. Den här sessionen vill ändra på det. Vi vill få fler att bli inspirerade att skriva för andra grupper och i andra format än de gängse. Sessionen inleds med korta inspel från erfarna skribenter inom företagsekonomins område som bidrar med råd och tips. Vi öppnar sedan upp för frågor och gemensam diskussion. A Pernilla Broberg, Högskolan Kristianstad Karin Svedberg Helgesson, Handelshögskolan i Stockholm S.5. Forskningens roll i samverkansprojekt. Kan samverkansprojekt organiseras på premisser som kännetecknas av win-winsituationer? Att samverka för att hantera olika typer av samhällsutmaningar är inte längre en fråga för myndigheter och företag. Allt större förväntningar finns på att akademin att ingå i och bidra till samverkansprojekt. Ofta anförs motiv som att den skattefinansierade forskningen ska vara samhällstillvänd och bidra till att lösa olika typer av samhällsutmaningar. Å ena sidan går att skönja demokratiideal där forskningen ska demokratiseras och komma samhället till nytta i ett utilitaristiskt perspektiv, å andra sidan, finns det kanske anledning att ställa sig frågande till hur praktiktillvänd forskningen ska vara och om det kanske finns behov av att värna den fria forskningens ställning när det gäller att formulera forskningens problem och identifiera metoderna för att undersöka problemen. Går det att finna en medelväg som ger ett möte mellan akademi och verk samheterna utanför som kännetecknas av ett utbyte på jämlika villkor? I denna session diskuterar vi balansgången, möjligheterna och riskerna med samverkan utifrån de medverkandes forskning inom fältet och praktiska erfarenheter. Christina Scholten, Malmö högskola Patrik Hall, Malmö högskola John Hultén, K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Charlotte Petersen, Malmö högskola Madelene Sandström, vd för Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling (KK-stiftelsen) S.6. Samverkansforskning och forskning om samverkan politik och praktik Samverkan har blivit det nya politiska mantrat. Samverkan krävs inom hela offentliga sektorn idag, inklusive högre utbildning och forskning, det senare tydligt formulerat i den nya forskningspropositionen. Forskningsfinansiärer kräver också allt mer samverkan för att bevilja medel. Vad får detta för konsekvenser för den företagsekonomiska forskningen? Vi välkomnar presentationer och papper som diskuterar och problematiserar samverkan ur såväl empiriska, metodmässiga som teoretiska perspektiv. A Katja Lindqvist, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet Ulrika Westrup, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet Lena Lid Falkman, Handelshögskolan i Stockholm Tobias Fredberg, Chalmers tekniska högskola Fredrik Tell, Uppsala universitet Kristina Genell, Högskolan Kristianstad Peter Öhman, Mittuniversitetet 24 FEKIS 2017 FEKIS

14 Träffa författaren/meet the author TF.1. Mats Alvesson: Om meningsfull forskning. Om forskning som har något att säga och som blir läst. I Mats Alvesson, Yiannis Gabriel & Roland Paulsen: Return to Meaning. Oxford University Press 2017, diskuterar vi problemet med all produktion av forskning av tveksamt intellektuellt och samhälleligt värde. En av författarna anmärkte under en föreläsning på en internationell konferens att Aldrig förr har så många haft så lite att säga till så få, vilket ledde till en stor, spontan applåd. Jakt på legitimering av forskningssvaga högskolor, förbättrade CV och karriär tycks ibland betyda mer än ge bra kunskapsbidrag och finna en läsekrets. Föreläsningen ger bakgrund till och analys av nuläget och presenterar idéer för att åtgärda att forskningen lider av samma problem som teatern: många vill stå på scen (skriva), men få vill utgöra publik (läsekrets). A: Mats Alvesson, Lunds Universitet Roland Paulsen, Lunds Universitet TF.2. Ny litteratur inom hållbarhetsredovisning: Vilka behov har vi inom ämnet företagsekonomi? Syftet med denna session är att lyfta fram en kommande bok inom hållbarhetsredovisning som är riktad till högskola och universitet. Under sessionen kommer tre av bokens författare att medverka. De kommer att ge sin syn på hållbarhetsredovisning ur olika perspektiv, såväl teoretiskt, praktiskt som historiskt. Under sessionen kommer det att finnas goda möjligheter att diskutera vilken typ av litteratur som vi behöver inom det företagsekonomiska ämnet när det gäller hållbarhetsrelaterad litteratur. Om boken: Hållbarhetsredovisning har de senaste åren vuxit fram som ett etablerat fält inom redovisning. I nuläget finns det nästan uteslutande engelskspråkiga textböcker. Studenter har börjat efterfråga en svensk textbok som ger en övergripande översikt från interna processer inom verksamhetsyring till externa rapporter till kapitalmarknaden och andra intressenter. Denna bok, Redovisning för hållbarhet, försöker att ge en övergripande översikt som även tar upp hållbarhetsrevision och Social Responsible Investment för att visa att det finns en komplexitet och mångfald inom området redovisning gällande hållbarhet precis som i många andra forskningsområden. Denna bok försöker att göra annorlunda ansats än de få mest engelskspråkiga redovisningsböcker som berör hållbarhet. Istället för att hålla sig till en ideologisk position som är mot företagandet eller finansmarknaden, som ett antal redovisningsböcker inom detta fält gör, så vill vi snarare ge en bred översikt över komplexiteten och mångfalden inom området redovisning för hållbarhet. Susanne Arvidsson, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Berit Hartman, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Kristina Jonäll, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet SUSANNE ARVIDSSON PETER BEUSCH BERIT HARTMANN KRISTINA JONÄLL SVETLANA SABELFELD MATTI SKOOG REDOVISNING FÖR HÅLLBARHET GUNNAR RIMMEL RED. TF.3. I frontlinjen av hållbar utveckling Allt fler studenter skriver uppsats om hållbarhet och CSR inom företagsekonomin och det publiceras allt fler forskningsartiklar i ledande journals om ämnet. Nu kommer en ny upplaga av den bredaste boken inom ämnet av ledande forskare och lärare inom hållbarhet. Kom och delta i diskussionen med dem om hur man kan möta studenternas ökade intresse för hållbarhet och hur man ska förhålla sig till ämnen som hållbara affärsstrategier, hållbara värdekedjor, impact investments, CSRkommunikation och andra ämnen som är under snabb förvandling. Om boken: CSR och hållbart företagande introducerar många perspektiv på företagens sociala ansvar och hållbart företagande, samt hur de olika perspektiven hänger ihop. Resonemangen knyter an till verkliga exempel och fall. Utvecklingen inom CSR har gått snabbt. Nya fenomen som socialt entreprenörskap, hållbara affärsstrategier och nya finansiella modeller kring hållbarhet har vuxit sig allt starkare. Boken ger både en överblick över de viktigaste koncepten och teorierna samt ett djup kring historiska perspektiv och företagsetiska kopplingar. Teori varvas med exempel från en lång rad företag och organisationer Boken är uppdelad i tre delar: Den första delen ger en överblick av ämnet, dess bakgrund och framväxt. Den andra delen tar upp företagens och affärsverksamhetens praktik. I den tredje delen lyfts fokus till styrning och strategier för ansvarsfullt och hållbart företagande. Boken samlar några av de mest inflytelserika experterna inom området och används vid ett stort antal universitet och chefsutbildningar i Sverige. PRESENTATÖRER Tommy Borglund, Örebro universitet Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm ANDRA FÖRFATTARE Lin Lerpold, Handelshögskolan i Stockholm Magnus Frostenson, Örebro universitet Emma Sjöström, Handelshögskolan i Stockholm Hans De Geer, Handelshögskolan i Stockholm TF.4. En ny lärobok för en urban iserad omvärld: Både basics och hen Genom ett traditionellt upplägg och nydanande lösningar, kombinerar en ny lärobok (Blomberg 2017) organisationsämnets grunder med nutida företagande. Etik, kritik, uthållighet och mångfald presenteras INTE som enskilda fenomen eller i egna utbrutna avsnitt. Boken är INTE full av illustrationer av amerikanska män utövandes fantastiskt ledarskap. Istället är etik, mångfald, mm integrerat i bokens grundstruktur. Ett starkt fokus på analys och analys utifrån motsatta teoretiska perspektiv tvingar läsaren att ta ställning. Genom konkreta analyser tvingas analytikern ställa frågor om vem hen är och vilken värld hen vill bidra till att skapa. Jesper Blomberg, Handelshögskolan i Stockholm 26 FEKIS 2017 FEKIS

15 FÖRENINGEN FÖRETAGSEKONOMI I SVERIGE FEKIS FEKIS. 1. FEKIS vad vill vi? En diskussion om FEKIS framtida roll Sessionen inleds med att medlemmarna i panelen ger sin bild av vad FEKIS betytt för dem och hur föreningen skulle kunna utvecklas i framtiden. Därefter bjuder vi in till en gemensam diskussion om FEKIS framtida roll. A Monika Kurkkio, LTU Gun Abrahamsson, Örebro universitet Peter Öhman, Mittuniversitetet Nomie Eriksson, Skövde högskola Jeaneth Johansson, Halmstad högskola/luleå universitet Dan Frost, Umeå universitet FEKIS 2. Företagsekonomisk utbildning stagnation eller förnyelse? Den företagsekonomiska forskningen har utvecklats enormt de senaste decennierna. Samhället förändras raskt. Hänger den företagsekonomiska utbildningen med? Och fanns det inte inbyggda fel redan från början? Utbildning saknar de inbyggda mekanismer för innovation som utmärker forskningen. För utbildning finns det tvärtom starka konserverande krafter. Det är dags att fråga sig om inte mycket i den traditionella utbildningen i företagsekonomi behöver bytas ut såväl innehåll som perspektiv och metoder. Vad ska vi sluta undervisa om och vad ska vi göra i stället? Vilka nya perspektiv borde odlas och kan undervisningsmetoderna bli mer akademiskt krävande och utmanande? Sessionen bygger på insända skriftliga bidrag. Skriv ner din kritik av den nuvarande utbildningen eller dina idéer om förnyelse! Har du redan medverkat till stora förändringar - sammanfatta dem! Helst kort en halv till två sidor är bra. Skicka till undertecknade före 1 oktober! MODERATORER Johan Alvehus (johan.alvehus@ism.lu.se Nils Brunsson (nils.brunsson@fek.uu.se) Praktisk information STUDENTVOLONTÄRER Under konferensen finns studentvolontärer på plats för att hjälpa alla deltagare till rätta. Håll utkik efter de här tröjorna och tveka inte att fråga om det är något du undrar över. FEKIS2017 FRÅGA MIG! SESSIONSA Sessionsansvariga bör befinna sig i sessionssalen i god tid innan sessionen startar för att se till att allt är i ordning inför sessionen. I varje sal finns en studentvärd som hjälper till. GARDEROB Under konferensen kan du lämna ytterkläder och väskor i en bemannad garderob på entréplan i Orkanen, sal OR:C127. Du hittar den till vänster när du kommer in i Orkanen från Nordenskiöldsgatan 10. Observera att vi gör vi vårt yttersta för att dina ägodelar ska vara i säkert förvar, men FEKIS2017 har tyvärr inte möjlighet att lämna garantier eller ansvara för bortkomna eller skadade ägodelar. LUNCHER OCH FIKA Luncher och fika serveras i restaurangen på Orkanens entréplan. Efter lunchen uppmanar vi dig att mingla med kaffet så att alla får plats att sitta. I restaurangen finns vattenstationer där du kan ta ett glas vatten eller fylla på din vattenflaska. WIFI Du som har tillgång till eudroam kan använda det under konferensen. Annars går det bra att använda sig av det trådlösa nätet MAHGUEST. Logga in med sms-aktivering, alternativt en användare på Facebook, Twitter eller Google. Anslutningen varar i 12 timmar och kräver inloggning igen när denna tid är slut. Gör så här: Välj det trådlösa nätet MAHGUEST Skriv in säkerhetsnyckeln: malmouniversity Öppna en webbläsare Läs igenom och godkänn Användarens rättigheter och skyldigheter Välj önskat inloggningsförfarande. Välj SELF SERVICE i menyn till vänster för att aktivera med sms. #FEKIS2017 Låt konferensen synas på sociala medier! Använd hashtaggen #fekis2017. FRÅGOR? Under konferensen finns en informationsdisk i Orkanens entréplan. Du kan också ställa frågor till studentvärdarna. Information om konferensen finns på hemsidan: fekis2017.se. Du kan även skicka e-post till fekis2017@mah.se. MIDDAG Konferensmiddagen börjar kl i Niagara, Neptuniplan 1. Föranmälan krävs och nyckelband tillsammans med namnskylt behövs för att du ska komma in. Till fördrinken behövs en drinkbiljett. 28 FEKIS 2017 FEKIS

16 FÖRENINGEN FÖRETAGSEKONOMI I SVERIGE Practical information Tack till våra sponsorer och utställare! STUDENT VOLUNTEERS During the conference there are student volunteers around to help everyone find their way. Keep an eye out for these t-shirts and don t hesitate to ask if there is something on your mind. FEKIS2017 FRÅGA MIG! SESSION RESPONSIBLES Session responsibles, please be in the assigned room well ahead of time to make sure everything is in order for your session. In every room there is a student volunteer to help you out. CLOAKROOM You can check in your overcoat, luggage etc in the cloakroom, OR:C127, located on the entrance floor on your lefthand side when you enter Orkanen from Nordenskiöldsgatan 10. Please note that while we will do our very best to keep your belongings safely stored, FEKIS2017 is unable to leave any guarantees or be responsible for lost or damaged belongings during the conference. WIFI If you usually use eduroam you can use it during the conference. Otherwise, you can use our wireless network MAHGUEST. Your can log on via SMS activation or with Facebook, Twitter or Google. The connection requires renewed activation every 12 hours. How to: Connect to the Wi-Fi named MAHGUEST Enter the security key: malmouniversity Open a web browser Read and accept the user agreement Choose your preferred login. For SMS activation choose SELF SERVICE in the menu to your left. #FEKIS2017 Feel free to let the conference take up space in social media! Please use the hashtag #fekis2017. QUESTIONS? During the conference there is an information desk on the entrance floor. You can also ask our students volunteers. Information is also on the webpage: fekis2017.se. You can also send to fekis2017@mah.se. LUNCHES AND COFFEE Lunches and coffee are served in the restaurant located at the main entrance floor in Orkanen. When you re done eating, please take your coffee to go in order to make sure everyone gets a seat. In the restaurant there are water-stations where you can have a glass of water or refill your bottle. ROOTS of MALMÖ KOMBUCHA DINNER The conference dinner begins at in Niagara, Neptuniplan 1. In order to attend you need to have signed up beforehand. Please bring your conference lanyard and nametag, otherwise you will not be able to enter the building. Also, remember to bring your drink-ticket. 30 FEKIS 2017

17 Hitta rätt i Orkanen FEKIS2017 äger rum i Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10. Sessionssalarna hittar du på våningarna 2, 3 och 4. Plenum hålls i hörsalarna på entréplan. Lunch och fika serveras i restaurangen på entréplan. Entréplan, Orkanen Våning 2, Orkanen Atrium med utställare och lunchrestaurang samt servering av fika Sessionssalar: OR:C231 OR:C233 OR:D222 OR:E239 Garderob OR:C127 Hörsal OR:D138 Hörsal OR:D131 Våning 3, Orkanen Våning 4, Orkanen Sessionssalar: OR:D328 OR:D337 Sessionssalar: OR:C402 OR:F413 OR:F415 Har du frågor eller behöver hjälp att hitta? Håll utkik efter våra studentvärdar. De hjälper gärna till!