Österleden etapp 2. Skåne, Helsingborg, Österleden etapp 2, RAÄ 205, RAÄ 260 och RAÄ 263, Helsingborgs kommun Dnr Thomas Andersson

Transkript

1 uv syd rapport 2009:21 arkeologisk Förundersökning 2009 Österleden etapp 2 Skåne, Helsingborg, Österleden etapp 2, RAÄ 205, RAÄ 260 och RAÄ 263, Helsingborgs kommun Dnr Thomas Andersson Österleden etapp 2 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2009:21 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7 Arkeologisk potential 9 Målsättning 10 Metod 10 Undersökningsresultatet 10 Åtgärdsförslag 12 Administrativa uppgifter 14

4 l Skälderviken Vejbystrand Västersjön Munka-Ljungby Rössjön Kullen ÄNGELHOLM Rönne å Höganäs Viken Åstorp Klippa Hittarp Ödåkra Bjuv HELSINGBORG Billesholm Påarp Bårslöv Ekeby Rydebäck Ven Svalöv LANDSKRONA Häljarp Saxån Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge km Löddeköpinge Furulund Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Skala 1: Österleden etapp 2

5 Österleden etapp 2 Thomas Andessson Sammanfattning Eftersom Helsingborgs kommun fortsätter utbyggnaden av Österleden har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, på Länsstyrelsens anmodan, genomfört en arkeologisk förundersökning avseende utbyggnadsetapp 2. Utbyggnadsetapp 2 sträcker sig från Påarpsvägen i norr ner till och med Ättekulla trafikplats i söder. Utbyggnaden sker i huvudsak på Österledens östra sida och vägarbetsområdet omfattar, förutom befintlig vägbana, även ett meter brett område österut. Förundersökningen omfattade den del av en boplats på ett höjdläge nere vid Lussebäcken, RAÄ 260, som berörs av vägarbetsområdet samt trafikplatsen som är belägen på delar av Köpinge bytomt RAÄ 205. Boplatsen vid Lussebäcken framkom vid en omfattande utredning av Östra Ramlösa framtida utbyggnadsområde 2007 och är belägen på Köpinge bys inägomark. Den har preliminärt daterats till bronsålder eller järnålder. Vidare omfattade förundersökning en påfyllnadsledning till en överfyllningsdamm, belägen öster om boplatsen, samt ett fyndförande torvlager, RAÄ 263, vars västra del berörs av dammen. Utmed järnvägen kommer också en mindre inspektionsväg att anläggas. Vid förundersökningen schaktades sammanlagt 1160 kvadratmeter, huvudsakligen i form av sökschakt, fördelade inom boplatsläget och torvlagret norr om Lussebäcken, samt inom östra delen av trafikplatsen. Sammanlagt påträffades påträffades åtta boplatslämningar i form av gropar, härdar och en kokgrop inom schaktytorna. En preliminär datering, utifrån det sparsamma fyndmaterialet och anläggningarnas struktur, ansluter till den tidigare gjorda preliminära dateringen av boplatsen till bronsålder eller järnålder. Två 14 C-analyser av träkol från en härd och en kokgrop daterades till övergången Ertebølle/tidigneolitikum respektive äldre bronsålder. Dateringarna ger en fingervisning om boplatsens kronologiska spännvid. Förundersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder, med undantag för en mindre schaktövervakningsinsats senare i samband med anläggningsarbeten för fundamenten till en ny cykelbro över järnvägen. Österleden etapp 2 5

6 Välluv 1:1 Välluv 42:1 Helsingborg 183:1 Helsingborg 187:1 Helsingborg 262 Helsingborg Nya Humlegården Helsingborg 259 Lussebäcken Helsingborg 260 Helsingborg 263 Helsingborg 140:1 Helsingborg 168:1 Helsingborg 232:1 Helsingborg 231:1 Helsingborg 139:1 Helsingborg 138:1 Helsingborg 207:1 Helsingborg 121:1 Helsingborg 205:1 Helsingborg 156:1 Helsingborg 103:1 Helsingborg 155:1 Helsingborg 104:1 Helsingborg 149:1 Helsingborg 106:1 Helsingborg 222:1 Helsingborg 154:1 Helsingborg 153:1 Helsingborg 129:1 Helsingborg 128:1 Ättekulla Helsingborg 150:1 Helsingborg 152:1 Helsingborg 119:3 Helsingborg 119:2 Helsingborg 119:1 Helsingborg 167:1 Helsingborg 118:3 Helsingborg 151:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: Fig. 2. inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: Österleden etapp 2

7 Inledning Då Helsingborgs kommun har för avsikt att fortsätta utbyggnaden av Österleden har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, på Länsstyrelsens anmodan genomfört en arkeologisk förundersökning inom utbyggnadsetapp 2. Utbyggnadsetapp 2 sträcker sig från Påarpsvägen ner till och med Ättekulla trafikplats i söder. Utbyggnaden sker i huvudsak på Österledens östra sida och vägarbetsområdet omfattar, förutom befintlig vägbana, även ett meter brett område österut. Förundersökningen omfattade den del av en boplats på ett höjdläge nere vid Lussebäcken, RAÄ 260, som berörs av vägarbetsområdet samt östra delen av trafikplatsen, vilken delvis är belägen inom Köpinge bytomt, RAÄ 205. Boplatsen vid Lussebäcken framkom vid en omfattande utredning av Östra Ramlösa framtida utbyggnadsområde 2007 och ligger på Köpinge bys inägomark. Den har preliminärt daterats till bronsålder eller järnålder. Vidare omfattade förundersökning en påfyllnadsledning till en överfyllningsdamm, belägen öster om boplatsen, samt ett fyndförande torvlager, RAÄ 263, vars västra del berörs av dammen. En inspektionsväg utmed Lussebäcken österut ingick också i förundersökningen. Platserna för fundamenten till en ny cykelbro över järnvägen och Lussebäcken berör ett gårdsläge inom bytomten och ingår även det i förundersökningen. Schaktövervakningen får dock anstå till byggnadsskedet, då massorna på platsen innehåller miljögifter. Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Exploateringsområdet är beläget inom de östra delarna av Helsingborgs stad utmed södra delarna av etapp 2 av Österleden. Den kustnära Helsingborgstrakten är mycket rik på fornlämningar bl.a. i form av registrerade stenåldersboplatser och gravhögar i stråk utmed vattendrag och längs kusten. Ett stort antal arkeologiska undersökningar har företagits både inom den medeltida stadskärnan och i stadens omgivande odlingsbygd, varvid rikligt med medeltida och förhistoriska lämningar har påträffats. Inom Ättekulla industriområde, söder om vägarbetsområdet, har ett stort antal undersökningar av förhistoriska boplatslämningar och överplöjda gravhögar genomförts under 1970 och 1980 talen i samband med industriområdets expansion. Vid undersökningar utmed den förra etappen längs Österleden, söder om korsningen Österleden/Fältarpsvägen, påträffades boplatslämningar som kunde knytas till RAÄ 184. Denna utgör en omfattande boplats med bl.a. husrester från yngre bronsålder/förromersk järnålder, vilka framkom vid utrednings- och förundersökningsarbeten inför Helsingsborg stads utbyggnadsplaner inom Gustavslundsområdet RAÄ 184, Helsingborgs stad (Strömberg 2006). Boplatslämningarna inom Österleden består av bl.a. tre långhus från förromersk- och äldre romersk järnålder och utgör en fortsättning österut på RAÄ 184 (Aspeborg 2007, Lagergren 2007). Väster om Österleden, vid Ramlösagården, slutundersöktes år 2000 en boplats med två gårdslägen från äldre järnålder, varav den ena bosättningen sträckte sig framöver folkvandringstid/vendeltid, Österleden etapp 2 7

8 8 Österleden etapp 2 medan den andra gården haft en varaktighet till folkvandringstid, RAÄ 183 (Aspeborg 2002). År 2007 genomförde UV Syd en arkeologisk utredning inför Helsingborg stads planarbete med ett framtida utbyggnadsområde inom Östra Ramlösa. Utbyggnadsområdet är ca 300 ha stort och är beläget mellan Fältarpsvägen i norr och Lussebäcken i söder, samt mellan Österleden i väster och Långeberga industriområde i öster. Inom det stora området påträffades sex boplatsytor, vilka preliminärt daterats till bronsålder/äldre järnålder (Andersson 2008). Den nu aktuella etappen kommer att beröra en dessa boplatser, RAÄ 260, belägen på ett sandigt höjdläge invid Lussebäcken och inom inägomarken till Köpinge bytomt RAÄ 205. Bytomten kommer att påverkas både av arbetet med vägbreddningen längst i söder och av ombyggnaden i Ättekulla trafikplats. Bytomtens avgränsning är gjord utifrån 1713 års karta, akt 2. Som framgått ovan har det framkommit rikligt med boplatslämninger från yngre bronsålder/äldre järnålder vid arkeologiska undersökningar i trakten. Vad gäller den yngre järnåldern finns den representerad, inte bara inom Ramlösagården som nämnts ovan, utan även på ett flertal andra platser i landskapet. Längre norrut utmed Österleden, vid trafikplats Vasatorp, har det i samband med olika exploateringsärenden, bl.a. vid en tidigare utbyggnad av Österleden, genomförts ett flertal arkeologiska undersökningar av Filborna bytomt, RAÄ 226, Helsingborgs stad. Vid dessa tillfällen har rikligt med bebyggelselämningar påträffats från framförallt vikingatid och medeltid (Larsson & Söderberg 2004). Vid Påarp, ca 1,5 kilometer öster om exploateringsområdet, undersöktes en boplats 2001 bestående av en storgård med mycket stora långhus (Aspeborg & Becker 2002). Bebyggelsen kan följas på samma gårdsläge under fyra faser, från det att gården etableras på platsen under yngre romersk järnålder och fram in i folkvandringstid/vendeltid. (Carlie & Artursson 2005). Inför anläggandet av en gasledning mellan Bårslöv och Påarp genomfördes en undersökning i den södra utkanten av Välluvs bytomt, RAÄ 41 i Välluvs socken, varvid det påträffades ett grophus från andra hälften av vikingatid (Nagmér 1987). Söderut, vid Raus kyrka, företogs en arkeologisk undersökning 1990 föranledd av en utvidgning av kyrkogården, RAÄ 203 Helsingborgs stad (Löfgren 1990). Undersökningen berörde utkanten av ett tidigmedeltida gårdskomplex som kan indelas i två bebyggelsefaser under tiden Strax norr om Raus, vid Ättekulla gård, påträffades sex grophus samt ett tjugotal härdar och härdgropar vid en arkeologisk undersökning 1974, RAÄ 166 Helsingborgs stad (Esping Bodén 1978). I grophusen fanns sländtrissor och vävtyngder samt keramik och enstaka täljstensfragment. Som framgår ovan är boplatsen vid Lussebäcken belägen på inägomarken till Köpinge by och kommer att beröras av breddningen av vägen, samtidigt som Köpinge by kommer att påverkas av ombyggnaden av vägen och trafikplatsen.

9 Arkeologisk potential De tidigare genomförda undersökningarna i närområdet har påvisat rikligt med boplatslämningar från framförallt äldre järnålder. Det sparsamma fyndmaterialet som framkom vid utredningen inom boplatsen vid Lussebäcken antyder också en datering till bronsålder eller järnålder. Även om boplatsens läge på bytomtens inägomark gav en föraning om att en del av anläggningarna sannolikt kunde hänföras till yngre järnålder, förväntades det äldre järnåldersmaterialet att dominera. Namnformen Köpinge förekommer under vikingatid och medeltid som namn på handelsplatser eller på platser med betydelsen köpstad (Svanberg & Söderberg 2000). Köpinge by är belägen sydost om Helsingborg som omnämns som kungelev Helsingborg framstår som en kommunikativ knutpunkt där överfarten till Själland förenas med landsvägen utmed kusten och en vägled inåt landet mot Småland. Detta har säkert varit avgörande för centralortsbildningen, men utifrån ortnamn och arkeologiska fynd framstår platsen snarast som perifert belägen i relation till den folktäta bygden vid Råån i söder. Rååns dalgång har ofta pekats ut som den förhistoriska centalbygden i området. Köpingeorterna skall kanske inte ses som en plats, utan snarare som ett område med olika funktioner. Kanske skall de funktioner som förknippas med köpingenamnet sökas i Raus närhet, i områdena mellan Raus och Köpinge, där också boplatslämningen med grophusbebyggelse, vid Ättekulla kommer in i bilden, RAÄ 166 Helsingborgs stad (ibid). I enlighet med häradskartan från 1911 berör arbetsområdet två av de nordligast belägna gårdarna i Köpinge by. Dessa går också att lokalisera på 1713 års karta. Visserligen är trafikplatsen kraftigt genomskuren av på- och avfarter samt cykelvägar med kraftiga släntningar, men vid besiktningen på platsen föreföll de mellanliggande markytorna att väl ansluta till den omgivande topografin. Det bedömdes att relativt stora sammanhängande ytor inom och invid bytomten endast påverkats marginellt av dessa tidigare ingrepp. Förutom att kunna lämna ett bidrag till diskussionen kring köpingeorterna, var förhoppningen också att kommande undersökningar skulle kunna ge belysning åt frågeställningar kring byetableringen och den medeltida byns organisation i trakten. Erfarenheter från arkeologiska undersökningar i skånska byar visar att det ofta ligger järnåldersbebyggelse i anslutning till de medeltida bykärnorna. Ett exempel är Härslövs by där en utredning genomfördes på en ca m 2 stor yta öster om bytomten (Andersson 2006). Ett stort antal boplatslämningar från yngre järnålder påträffades. Dessa utgjordes av grophus, stolphålsrader, härdar, kulturlager m.m. Katalin Schmidt Sabo har i undersökningsplanen inför E6-projektet på Söderslätt sammanfattat kunskapsläget vad gäller förhållandet mellan den yngre järnålderns och den medeltida byns bebyggelseutveckling (Katalin Schmidt Sabo 2007). Hon konstaterar inledningsvis att under vikingatiden förefaller de yngre järnåldersbebyggelserna ha koncentrerats till områdena intill de historiskt kända byarna. Detta mönster kan iakttas på andra håll i Västskåne där befolkningstätheten har varit hög. Hon redogör även för diskussioner om hur man skall tolka den i flera fall långa kontinuiteten av bebyggelser utanför de historiska byarna. Diskussionerna har sitt upphov i tolkningarna av det rörliga bebyggelsemönstret under järnålder med förflyttningar av boplatser med års mellanrum. Österleden etapp 2 9

10 Målsättning Syftet med förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen genom att klargöra fornlämningens utbredning, innehåll, datering och vetenskapliga potential. Resultatet ska även ligga till grund för exploatörens vidare planering och länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Metod Eftersom de berörda ytorna enbart i mindre omfattning har utredningsschaktats tidigare, genomfördes förundersökningen inledningsvis som en sökschaktsgrävning. Vid behov, exempelvis i torvlagret, vidgades sökschakten till större sammanhängande ytor. I samband med schaktningen genomfördes avsökning med metalldetekter etappvis. Detekteringen tillgick så, att den övre delen av matjordslagret avlägsnades, varefter detekteringen inleddes. Därefter genomfördes detekteringen skiktvis i takt med avbaningen. Slutligen detekterades också framkomna anläggningar i samband med att de undersöktes. Inmätning av påträffade anläggningar och fynd gjordes med totalstation. Registrering och bearbetning genomfördes i dokumentationsprogrammet Intrasis. Undersökningsresultatet Som framgått av det ovan sagda fanns det goda förutsättningar för att påträffa boplatslämningar från både äldre och yngre järnålder i anslutning till boplatsen och trafikplatsen, samt även medeltida bebyggelsespår i trafikplatsen. Förundersökningen omfattade 19 sökschakt om sammanlagt 1160 m 2 inom de båda undersökningsytorna. Tyvärr tvingades vi konstatera att ingenting framkom, vare sig i anslutning till boplatsläget norr om Lussebäcken eller inom trafikplatsen, som kan knytas till yngre järnålder eller medeltid. På boplatsläget påträffades sju anläggningar bestående av en kokgrop, fyra gropar och två härdar. Inom trafikplatsen påträffades en grop i ett av sökschakten. Samtliga anläggningar visade sig vara fyndtomma. I anläggningarna tillvaratogs träkol för vedartsanalys och 14 C-dateringar. Två prover har analyserats av Ulf Strucke (RAÄ Uv Mitt) avseende vedart och vid Ångströmlaboratoriet vad gäller 14 C-analys (se tabell 1och 2). De två 14 C-analyserna av träkol från en härd och en kokgrop daterade dessa till övergången ertebølle-tidigneolitikum, respektive äldre bronsålder. Dessa resultat, sammantaget med den vid utredningen gjorda preliminära dateringen till bronsålder eller järnålder, antyder den kronologiska spännvidd som kan förväntas på ett sandigt boplatsläge invid den nu kulverterade Lussebäcken. Inte heller vid metalldetekteringen framkom några daterande fynd. Det som påträffades vid det systematiska sökandet var endast några sentida fynd i form av kapsyler, knappar och mynt från och 1900 talen. 10 Österleden etapp 2

11 Helsingborg 263 Helsingborg 260 Helsingborg 205:1 Anläggning Schakt Undersökningsområde Registrerad fornlämning, yta Fig. 3. Utredningsområdet med med schakt schakt och anläggningar. och anläggningar. Skala 1:3000. Skala 1:3000. Österleden etapp 2 11

12 Då inspektionsvägen var planerad att anläggas i direkt anslutning till en elkabel jämte järnvägen genomfördes ingen schaktning utmed den aktuella sträckan. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de 14 C-dateringar som erhållits från träkol i anläggningarna avser den förhistoriska boplatsen på höjdläget. Dateringarna påvisar inte några spår efter någon bosättning från yngre järnålder på byns inägomark. Den totala avsaknaden av byggnadsrester i form av fragment av tegel och kalkbruk i matjorden, frånvaron av äldre- eller yngre rödgods etc., antyder att byns utsträckning, eller kanske rent av placering, sannolikt inte överensstämmer med den bild som de rektifierade historiska kartorna ger. Eftersom resultatet av förundersökningen inte på något vis motsvarar förväntningarna i undersökningsplanen, medför detta att den faktiska kostnaden för förundersökningen understiger den beräknade kostnaden avsevärt (se under kapitelrubriken Administrativa uppgifter ). Åtgärdsförslag Den totala avsaknaden av bosättningsspår från yngre järnålder och medeltid inom de undersökta ytorna av exploateringsområdet, samt den ringa förekomsten av förhistoriska anläggningar, motiverar inte några ytterligare antikvariska insatser. Däremot återstår schaktövervakningen av de ytor som kommer att beröras av de nya fundamenten till bron över järnvägen och Lussebäcken. Dessa ytor är belägna väster om bron och berör enligt lantmäterikartan direkt en av de historiskt kända gårdarna i byn. Som framgått tidigare kan ytorna vid fundamenten inte undersökas innan byggnadsarbetena kommit igång, då massorna är förorenade av miljögifter och måste hanteras av byggnadsentreprenören. Tabell 1 14 C-analys Lab. Nr. Anl Anl typ Material 14 C-ålder BP 1Sigma 2 sigma Ua Härd Träkol 5 044±39BP 3950BC(51,2%)3830BC 3960BC(95,4%)3710BC Ua Kokgrop Träkol 2932±41BP 1210BC(68,2%)1050BC 1270BC(95,4%)1000BC Tabell 2 Vedartsanalys Provnr. Anl Anl.typ Träslag Vikt g Antal PM Härd Hassel 0,3 4 PM Kokgrop Ask 0, Österleden etapp 2

13 Referenser Andersson, T Arkeologisk utredning Östra Ramlösa, framtida utbyggnadsområde. Förhistoriska bebyggelselämningar i Helsingborgstrakten. Skåne, Helsingborgs stad och socken m.fl., RAÄ 1, 28, 32, 34 och RAÄ 42 i Välluv Socken sant RAÄ 187 i Helsingborgs stad. UV Syd Rapport 2008:10. Aspeborg, H Exemplet Ramlösagården. Aspekter på bosättning och social struktur under äldre järnålder i Helsingborgsområdet. I: Carlie, A. red. Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar Skrifter No 40. Stockholm. Aspeborg, H Detaljerad arkeologisk förundersökning och särskild undersökning Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Gårdar från äldre järnålder. Skåne, Helsingborgs stad, Helsingborgs socken, Gustavslund 10:10, RAÄ 184. UV Syd Rapport 2008:15. Esping Bodén, A Boplatslämningar från järnålder. Ättekulla gård, Raus sn, Skåne. Arkeologisk undersökning RAÄ Rapport Uppdragsverksamheten 1978:5. Stockholm Lagergren, A Arkeologisk förundersökning Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Förhistoriska boplatslämningar. Skåne, Helsingborgs socken, Österleden-Fältarpsvägen, RAä 181, 184 och 186. Helsingborgs kommun. UV Syd Rapport 2007:30. Larsson, L. & Söderberg, B Arkeologiska för- och slutundersökningar. Filborna by. Gård och by i ett långt tidsperspektiv. UV Syd Rapport 2004:26. Löfgren, A Arkeologisk undersökning. Ramlösa 7:1, Helsingborg, Skåne. Arkivrapport, RAÄ UV S. Lund Nagmér, B Rapport. Görarp 1:6, Bårslöv sn, Välluv 11:2, Välluvs sn. Skåne ATA Rapport dnr 1138/86. Svanberg, F. & Söderberg, B Porten till Skåne. Löddeköpinge under järnålder och medeltid. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No 32; Arkeologiska studier kring Borgeby och Löddeköpinge 2. Stockholm. Strömberg, B Arkeologisk förundersökning Grav- och boplatsområde vid Gustafslund. Neolitiska lämningar respektive en gårdsmiljö från yngsta järnålder och äldsta förromersk järnålder. Skåne, Helsingborgs stad, Husensjö 9:25 m. fl. RAÄ 184:1, 242 och 243, Helsingborgs kommun. UV Syd Rapport 2006:17. Österleden etapp 2 13

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Län: Skåne Socken: Helsingborg. Undersökningstid: 28 april maj Projektgrupp: Thomas Andersson, Tyra Ericson och Mats Anglert. Underkonsulter: Sydschakt och Byggnadsmaskiner. Uppdragsgivare: Helsingborgs stad Tidigare undersökningar: Arkeologisk utredning Exploateringsyta: ca m 2. Undersökt yta: 1160 m 2. Antal arkeologtimmar: 103 Antal maskintimmar: 36 Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 2c, edition 1, x 6210, y Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6214,3, y 1310,3. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Digitalt dokumentationsmaterial för intrasisprojekt S2009:001. Fynd: inga fynd. Kostnader arkeologi Kostnad enligt taxa Fältarbete: Rapport: Övrigt: Delsumma: Resor och omkostnader Resor: Maskiner: Bodar: Övrigt: Delsumma: Summa faktiska kostnader: SEK Beräknade kostnader: SEK Österleden etapp 2

15 UV Syds rapportserie Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo 2. E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1. Håkan Aspeborg 3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning Mats Anglert & Kennet Stark 4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg 5. Boplatser och bytomt vid Weibullsholm, Örja. Örja sn. AU Annika Knarrström 6. Vintrie, område C5. Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar. Bunkeflo sn. FU Håkan Aspeborg 7. Stångby 18 södra. Vallkärra sn. FU Annika Knarrström 8. Boplatslämningar i Gårdstånga. Gårdstånga sn. AU Thomas Andersson 9. Flintyxan 2 m. fl. Helsingborgs stad. AU Thomas Andersson 10. Håslöv 13:1. Håslöv sn. FU Magnus Andersson & Björn Nilsson 11. Jonstorp 4:48. Jonstorps sn. FU Bengt Jacobsson 12. E22 Blekinge, Sölve Stensnäs, Ysane sn. AU steg 2 Håkan Aspeborg 13. Väg E22 Rolsberga Fogdarp, Gudmuntorps och Bosjöklosters snr. AU steg 1 Bo Strömberg 14. Väg E22, Fogdarp Hörby N. Lyby, Hörby och Fulltofta snr. Fu steg 1 Bo Strömberg 15. Väg mellan Västra Ringvägen och Väg 108 i Trelleborg. AU Bengt Jacobsson 16. Kvarteret Ottiliana. Ystad. FU Bengt Jacobsson 17. Örja Weibullsholm. Örja & Landskrona snr. FU och särskild utredning Annika Knarrström m. fl. 18. Boplatslämningar i Nybrostrand. St. Köpinge sn. AU Thomas Andersson 19. I centralplatsens omland. Uppåkra sn. FU Nathalie Becker 20. En vikingatida gård. Tygelsjö sn. Särskild undersökning Håkan Aspeborg 21. Österleden etapp 2. Helsingborg. FU Thomas Andersson