Avsättningsalternativ för blåmusslor från Öresund

Transkript

1 Avsättningsalternativ för blåmusslor från Öresund BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839

2 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 English summary In parallel with the construction part of the Bucefalos project alternative markets for mussels have been investigated. The Region of Scania has a large investment in biogas which is why focus has been on the mussels' suitability as biogas substrate. Two external studies have been carried out which showed that mussels have a good gas potential but that the accumulation of shells and generation of hydrogen sulphide causes problems in the process. To use the mussels for fodder production have also been evaluated by literature studies and by comparing the mussels content to set limits for different kinds of environmental pollutants. In general the levels of pollutants in the mussels were low but there were some uncertainties, which is why more analysis needs to be carried out. None of the outlets are today financially sustainable but fodder has better margins and would be probably be profitable with some type of environmental support. Sammanfattning Parallellt med konstruktionsdelen i Bucefalos har även avsättningsalternativ för musslorna undersökts. Då Region Skåne har en stor satsning på biogas har fokus legat på musslornas lämplighet som biogassubstrat. Foderproduktion ser emellertid ut som en mer trolig väg att gå då rötningen av musslor gav problem med både uppbyggnad av skal och produktion av svavelväte samtidigt som processen är omständig och dyr. Ingen av avsättningarna är idag ekonomiskt hållbar men foder har bättre marginaler och skulle med någon typ av miljöersättning som kompensation för närsaltsreningen kunna bli lönsam. Osäkerheten med halter av miljögifter bör emellertid utredas vidare då de i ogynnsamma fall för vissa ämnen skulle kunna överskrida rådande gränsvärden. 2

3 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Innehållsförteckning English summary... 2 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Intressenter... 4 Utförande... 4 Metoder och resultat... 4 Sammanfattning biogasförsök... 4 Analyser... 7 Provtagning musslor... 8 Provpunkter... 8 Miljögifter... 9 Utvärdering... 9 Diskussion Lämplighet som substrat i biogasproduktion Lämplighet som råvara i foderproduktion Slutsatser Referenser Publikationer och presentationer Personliga kommentarer Bilder

4 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Bakgrund Syfte och mål Syftet med delprojektet har varit att hitta en avsättning för odlade blåmusslor från Öresund. Det långsiktiga målet är att en framtida storskalig odling ska kunna leverera hela sin biomassa till ett alternativ som både är hållbart såväl ekonomiskt som miljömässigt. Intressenter Projektet Bucefalos har pågått sedan Malmö stad arbetar i projektet tillsammans med Region Skåne och Trelleborgs kommun för att demonstrera olika sätt att minska övergödningen i havet och samtidigt minska samhällets påverkan på klimatet. SEA U Marint Kunskapscenter har inom projektet utvecklat metodik och driftat musselodlingarna medan större beslut har diskuterats och beslutats av projektets styrgrupp bestående av representanter från ovan nämnda intressenter. Utförande Eftersom musslorna på grund av Öresunds relativt låga salthalt inte växer sig tillräckligt stora för humankonsumtion så behövs en alternativ avsättning för musslor från detta område. Då regionen har haft stora satsningar på biogas under projektets fortlöpande bestämdes att tyngdpunkten för avsättning skulle ligga på musslornas potential som substrat vid biogasproduktion. Eftersom försöken utfördes i början av projektet, innan musslor fanns på riggarna, har projektets biogasdel utförts med musslor insamlade från Öresundsbrons pelare. Analyser av musslornas innehåll har emellertid gjorts på musslor både från riggarna och från pelarna. Metoder och resultat Sammanfattning biogasförsök För att undersöka musslornas potential som substrat vid biogasproduktion utfördes två studier under 2012/2013 en av Lunds Tekniska Högskola, Vattenförsörjnings och avloppsteknik, (Institutionen för Kemiteknik) och en av Norups gård i Knislinge. Nedan följer en kortare sammanfattning av resultaten från dessa. Rapporterna från studierna finns även som bilagor. Lunds Tekniska Högskola Då musslans skal inte är önskvärt vid konventionell rötning (skalen bidrar inte med någon gasproduktion och kan sätta igen pumpar, rör och kopplingar) ämnade studien till att utvärdera separationsgraden av kött och skal då dessa förbehandlats mekaniskt i en skruvpress. Behandling i pressen genererade en vätskefas och en fast fas (ett rejekt). 4

5 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Separationsprocessen var emellertid ineffektiv vilket gjorde att mycket av det rötbara substratet (köttet) fanns kvar i rejektet. 1a & b. Skruvpress som användes för att separera vätska och fast material 2a. Pressvätska efter separation b. Fast fas efter separation 5

6 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Studien syftade även till att undersöka metanpotentialen i labbmiljö hos musslor från Öresund. Rötförsöken utfördes genom att substraten placerades i 2 liters glasflaskor tillsammans med en ymp från Sjölunda avloppsreningsverk. Den producerade gasen analyserades sedan i gaskromatograf varpå metanpotentialen per massa organiskt material beräknades. Överlag visade musslorna en hög metanpotential jämförbar med tidigare rötförsök gjorda på musslor (obehandlade musslor 380 NL CH4/kg VS). 3. Den typ av flaska som användes vid rötförsöken 6

7 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Norups gård För att utvärdera musslornas potential som substrat i större skala utfördes under sommaren 2013 ett antal tester av Norups gård. Studien utfördes i två delar där båda inleddes med att två 35 liters tankreaktorer (CSTR) startades upp med ett referenssubstrat (svingödsel) för att sedan stegvis ersättas med krossade musslor (körda i elektrisk mixer). I del 1 hade hela volymen ersatts av musslor efter fem veckor medan ca: 35 procent hade bytts efter samma tid i del 2. Under del 1 blev det tyvärr problem med uppbyggnaden av svavelväte som inhiberade i rötprocessen och försvårade mätningen av gasvolymer. PIX (polyjärnklorid) tillsattes därför till del 2 vilket reducerade svavelvätehalterna och gav en högre produktion av biogas. Det högsta värdet på gasproduktionen var 15,47 NL/d (medel på 8,935 NL/d) då med en inblandning av ca 35 procent musslor vilket motsvarar 155 NL CH4/kg VS (Personlig kommentar, Sven Norup). 4. CSTR reaktor som användes vid rötförsök på Norups gård Studien syftade även till att utvärdera uppbyggnaden av musselskal och hur de påverkade reaktorn. I de små enheter som användes under försöken påverkade skalen varken rören eller anslutningar negativt då de sedimenterade till botten av tankarna. Dock orsakade skalen slitage på pumparna. Förutom lämpligheten som substrat i själva rötprocessen har musslorna utvärderats med avseende på lämplighet som gödsel. Analyser Inom projektet har musslorna i odlingen analyserats för kväve och fosforhalter samt innehåll av olika typer av miljögifter enligt standardiserade analysmetoder. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia AB samt deras underleverantörer. För att få jämförbara resultat användes samma metoder och ämnen som liknande projekt använt sig av. Resultaten gällande närsalter presenteras inte i denna rapport utan återfinns i respektive metodikstudie för kultivering och skörd av blåmusslor från musselriggar och från Öresundsbron. 7

8 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Provtagning musslor Då musslor är filtrerare tar de upp ämnen från vattnet och föda som de lagrar i sin vävnad och skal när de tillväxer. För att säkerställa musslornas lämplighet som råvara i biogas och foderproduktion analyserades därför ett stort antal ämnen och föreningar med fokus på både reningsförmåga och toxicitet både i kött och i skal. Musslor samlades in i slutet av januari 2015 då prover om ca: 500 gram vardera togs från pelare 12 på Öresundsbron och från det finmaskiga nätet i rigg 1. Proven var samlingsprov innehållande alla storleksklasser vilka efter fem månader i frys skickades till ALS Scandinavia för analys. Resultaten redovisas under rubrikerna Biogas och Foder. För ytterligare information och detektions och rapporteringsgränser se Bilaga Analysrapporter. 5. Insamling av musslor från Öresundsbron Provpunkter Proven benämndes: Malmö Bucefalos rigg 1 Öresundsbron pelare 12 8

9 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Miljögifter Analyser av miljögifter behövs som nämnts tidigare för bedömning av musslornas användbarhet för olika ändamål och när de nyttjas som miljöindikatorer. Gräns och riktvärden tas fram i flera olika sammanhang och förändras i takt med kunskapsläget. De analyser som utfördes var: Tungmetaller, 10st Icke dioxinlika PCB:er, 7st PAH:er, 16 st Klorerade bekämpningsmedel m.f.l., 22st Dibensodioxiner och dibensofuraner, 17st Dioxinlika PCB:er, 12st Bromerade flamskyddsmedel, 12st Utvärdering Utvärderingen har gjorts av Lars Nerpin på Malmö Miljöförvaltning och jämförts mot följande direktiv och bedömningsgrunder: Naturvårdsverkets gränsvärden för rötslam, SFS 1998:944 Direktiv 2002/32/EG Främmande ämnen i djurfoder Kommissionens förordning nr 1881/2006 om gränsvärden för vissa ämnen i livsmedel Naturvårdsverkets rapport 4914, Bedömningsgrunder för kust och hav Ramdirektivet för vatten, direktiv 2013/39/EU Andra jämförbara undersökningar av musslor I rapporten redovisas dock enbart jämförelse mot Direktiv 2002/32/EG Främmande ämnen i djurfoder och Naturvårdsverkets gränsvärden för rötslam, SFS 1998:944 då biogas och foder har varit de två huvudspåren i projektet. Den kompletta utvärderingen finns emellertid i Bilaga Analysprotokoll och utvärdering. Biogas Den rest som skapas när all gas är utvunnen ur ett substrat kan med fördel användas som gödsel. Denna rest har dock inte analyserats inom projektet men halten miljögifter är direkt kopplat till substratets innehåll och det värdet har jämförts med aktuella gränsvärden för rötslam. Jämförelser med Naturvårdsverkets gränsvärden för rötslam - SFS 1998:944, rötslam Gränsvärden för åkermarksanvändning av slam från kommunala reningsverk finns i SFS 1998:944 för bly, kadmium, kvicksilver krom, nickel, koppar, nickel och zink. Gränsvärdena är respektive 100, 2, 2,5, 100, 50, 600 och 800 mg/kg TS. Samtliga dessa klaras av musslorna med stor marginal. Det finns även riktvärden för nonylfenol, PCB och PAH samt av Naturvårdsverket föreslagna utökningar och skärpningar av gränsvärden. Analyssvaren har ej utvärderats mot dessa värden. 9

10 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Foder Förstudiens andra spår till avsättning, foder, har som tidigare nämnts inte utretts lika ingående på grund av regionens satsning på biogas. Musslor (musselmjöl) är emellertid rika på protein och skulle kunna ersätta fiskmjöl i ett flertal foderprodukter. Som ett inledande steg har musslorna i detta projekt testas för både tungmetaller och ett flertal organiska miljögifter för att sedan jämföras med de gällande gränsvärden som är satta av EU för foderråvara. 6. Musselmjöl Jämförelser med Europaparlamentets direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen i foder Av de ämnen som analyserats i musslor från Malmö/Lomma omfattas följande av direktivet: arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, PCB, aldrin, dieldrin, s:a DDT, endosulfan, endrin, heptaklor, HCB, HCH, dioxiner och dioxinlika PCB:er. Omräkning har gjorts till 12 procent vattenhalt före bedömning för att kunna jämföra datan med de satta gränsvärdena. Följande slutsatser kunde dras: Gränsvärdena för alla tungmetaller klaras (arsenik, kadmium, bly och kvicksilver). Detekterbara halter finns för tre av sex analyserade PCB:er på de två lokalerna. Summan av dessa understiger gränsvärdet för summa PCB, men för att säkert kunna säga att gränsvärdet klaras behövs bättre detektionsgränser. Om de verkliga halterna för de ämnen som nu inte kunnat kvantifieras ligger nära detektionsgränsen klaras inte gränsvärdet. HCB (hexaklorbensen) ligger under detektionsgränsen. Det hade varit önskvärt med bättre detektionsgräns men man kan våga säga att gränsvärdena klaras på åtminstone Öresundsbrolokalen, troligtvis på båda lokalerna. HCH (hexaklorcyklohexan, tre isomerer) ligger alla under mg/kg, varav följer att gränsvärden klaras. För DDT avses summan av DDT, DDD och DDE isomerer. Endast för p,p DDE låg halterna över detektionsgränsen (på båda provpunkterna), innebärande att gränsvärdet ändå klaras. Aldrin och dieldrin ligger under detektionsgränsen 0,001 mg/kg på båda stationerna. Det är troligt att halterna ligger under gränsvärdena men något bättre detektionsgränser hade varit önskvärda. 10

11 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Halterna av endrin ligger under detektionsgränsen 0,001 mg/kg på de båda provpunkterna. Dock oklart om analys skett på sätt som motsvarar gränsvärdet; detektionsgränsen borde även helst varit lägre. Heptaklor (och heptaklorepoxid) ligger under detektionsgränsen 0,001 mg/kg på båda provpunkterna. Dock oklart om analys skett på sätt som motsvarar gränsvärdet; detektionsgränsen borde helst även varit lägre. Alfa endosulfan har analyserats och ligger under detektionsgränsen 0,001 mg/kg. Eftersom analysen inte tydligt svarar mot hur gränsvärdet anges går det inte säkert att säga om detta klaras. Troligen är halterna så låga att användning som foder i flera fall är möjlig. För utfallet av dioxinanalyserna finns en betydande osäkerhet. Lägre rapporteringsgränser hade minskat osäkerheten. För provet Malmö Bucefalos rigg 1 ligger alla värden under detektionsgränsen. För provet Öresundsbron pelare 12 ligger alla värden utom två under detektionsgränsen. För båda proven gäller att fodergränsvärdet för dioxiner kan klaras men om verkliga halter för ämnen där kvantifiering inte varit möjlig ligger nära detektionsgränserna klaras inte gränsvärdet. Vad gäller summan av dioxiner och dioxinlika PCB finns också en osäkerhet. Möjligheten finns att båda proven underskrider gränsvärdet, men överskridanden kan inte uteslutas. Överskridanden inträffar liksom ovan om verkliga värden ligger nära rapporteringsgränsen i de fall kvantifiering inte kunnat ske. I proven ligger vad gäller dioxinlika PCB:er fem (Bucefalos rigg 1) respektive tio ämnen över detektionsgränsen (Pelare 12). Det kan nämnas att en del av de analyserade bekämpningsmedlen är äldre ämnen med begränsad användning. Det kan också noteras att gränsvärdena för foder kan vara olika beroende på ursprung, ändamål m.m. De mest relevanta värdena har använts. 11

12 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Diskussion Lämplighet som substrat i biogasproduktion Försöken utförda av Lunds Tekniska högskola visade att gasproduktion från musslor vid rötning i laboratorieförsök var likvärdig med tidigare studier men att separationsmetoden inte var effektiv då stora mängder av den rötbara biomassan stannade kvar i rejektet. När rötförsöket skalades upp på Norups gård blev gasproduktionen runt hälften av värdena från labbstudien. Här var det emellertid problem med mätutrustning och inblandning av svingödsel vilket gör resultaten svårtolkade. Skillnaden kan emellertid, enligt Norups gård, bero på att när man gör mätningar i glaskolonn på labb, så överskattas ofta den egentliga gaspotentialen eftersom det alltid finns rätt mikro/makronäringsbalans i ympen. Det är även troligt att andelen rötbar torrsubstans (TS) överskattats då den inte har mätts vilket har gett ett lägre resultat (Personlig kommentar Sven Norup). Trots den förhållandevis höga metanpotentialen så återstår problematiken med separation av skal som byggs upp i reaktorn vid kontinuerlig matning vilka tar plats för rötbart substrat och sliter på utrustning. Ett alternativ kan vara att testa lakbäddsrötning där man lakar ur det energirika innehållet för att sedan röta vätskan vilket var rekommendationen från Lunds Universitet. Det som fortfarande talar emot biogasspåret är att det inte finns någon ekonomisk ersättning för biomassa till rötning. Eventuellt skulle rötning kunna vara ett alternativ för de mindre volymer musslor som kasseras vid produktion av exempelvis foder. Den rest som skapas när all gas är utvunnen kan med fördel användas som gödsel. Den har dock inte analyserats inom projektet men halten miljögifter är direkt kopplat till råvarans innehåll vilka i dessa sammanhang bör anses som låga. Det finns idag inga gränsvärden för organiska gödselmedel (Personlig kommentar Johannes Eskilsson) men om man jämför värdena med gränsvärdena för slam från reningsverk som rötats så ligger värdena betydligt under dessa. För mer information se Bilaga Biogasrapporter. Lämplighet som råvara i foderproduktion När det gäller foderproduktion så har detta inte utretts lika noggrant inom projektet. Musslor (musselmjöl) är emellertid rika på protein och skulle kunna ersätta fiskmjöl i ett flertal foderprodukter. Försök har i andra studier utförts både på höns och på röding med goda resultat. För tillfället utvecklas även nya metoder för separation av skal och kött då man endast vill ha ett visst tillskott av skal i de flesta foder (Lindahl). Då det troligtvis inom en snar framtid kommer att finnas en avsättning för musselmjöl inom foderindustrin har inledande diskussioner även förts med Odd Lindahl (Musselfeed AB) för att i eventuella framtida projekt tillverka musselmjöl för foderproduktion i deras separationsanläggning. Vid en produktion på 140 ton/ha/2år skulle ungefär sju ton musselmjöl kunna framställas då mängden musselmjöl är ca: fem procent av skördevikten. För att kunna gå vidare med en produktion av råvara till foderindustrin behöver mer ingående analyser på musslornas innehåll göras med avseende på vissa miljögifter. Lägre rapporteringsgränser hade i flera fall varit önskvärda för säker utvärdering. Det hade i några fall också varit önskvärt att valda analyser benämnts på sådant sätt av laboratoriet att 12

13 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 det tydligare framgått om de fullt ut svarade mot analysernas benämning i lagstiftningen för t.ex. fodergränsvärden. Nästan alla ämnen är låga men i ogynnsamma fall, om verkliga halter ligger nära rapporteringsgränserna i de fall kvantifiering inte kunnat ske, klaras inte fodergränsvärdena för bl.a. dioxiner och dioxinlika PCB. Detta stöds även av tidigare studier i samma område. En möjlighet, om gränsvärdena skulle överskridas, är att undersöka alternativa områden där vattenförhållandena är mer gynnsamma. En annan kan vara att avfetta musslorna, vilket dock skulle påverka produktionskostnaden. Även utan denna extrakostnad så är idag inte heller foderproduktion hållbart ur ett rent ekonomisk perspektiv men skulle med någon typ av miljöersättning som kompensation för närsaltsreningen kunna bli lönsam. Slutsatser Musslor fungerar bra som biogassubstrat om man tittar på mängden gas som kan produceras. Under försöken har emellertid problem med stora volymer orötbar biomassa (skal) och bildande av svavelväte uppstått. Det finns inte heller någon ersättning för produktion för biogassubstrat. Foderproduktion är en mer trolig väg att gå än biogas men idag finns ingen optimerad metod. Foder har bättre marginaler än biogassubstrat och skulle med någon typ av miljöersättning som kompensation för närsaltsreningen kunna bli lönsam. Osäkerheten med miljögifter i musslorna bör utredas vidare och alternativa lokaler utvärderas innan klartecken kan ges för användning som råvara i foderindustrin. Bättre detektionsgränser är här ett måste. Då både biogassubstrat och foder idag är tveksamma avsättningar så kan livsmedel vara ett alternativ. Detta behöver dock utredas vidare. 13

14 BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Referenser Publikationer och presentationer Lindahl Musselodling en lönsam miljöåtgärd Lantbruk och musselodling i samverkan en miljöåtgärd i tiden Personliga kommentarer Johannes Eskilsson Växtnäringshandläggare regelenheten Jordbruksverket Sven Norup Norups Gård Bilder Michael palmgren, SEA U Marint Kunskapscenter: Framsida och bild 5 Ivan Suez, SEA U Marint Kunskapscenter: Bild 1a,b och 2a,b Hamse Kjerstadius, Lunds Universitet: Bild 3 Sven Norup, Norups Gård: Bild 4 Odd Lindahl, Musselfeed AB: Bild 6 14

15 Rapport VA-teknik, LTH Mekanisk förbehandling av musslor och utvärdering av biogaspotential Juni 2013 Hamse Kjerstadius Åsa Davidsson Jes la Cour Jansen

16

17 Innehållsförteckning Förord... 1 Syfte... 1 Metod... 2 Insamling av musslor... 2 Mekanisk förbehandling... 2 Utrötningsförsök... 5 Karaktärisering av musslor, rejekt och pressvätska Resultat... 7 Mekanisk förbehandling... 7 Karaktärisering av musslor, rejekt och pressvätska Utrötningsförsök... 8 Massbalans över massa, TS / VS, metanpotential samt fosfor och kväve Slutsatser Rekommendationer Referenser... 15

18

19 Förord Denna studie utfördes av Hamse Kjerstadius, Åsa Davidsson och Jes la Cour Jansen på VAteknik vid Institutionen för Kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med SEA-U och Malmö stad. Studien finansierades av Malmö stad. Ett stort tack riktas till de anställda vid Malmö stad och SEA-U som bidragit till resultaten. Syfte Studien ämnade till att utvärdera separation av organiskt material, metanpotential och näringsämnen hos musslor från Öresund då dessa förbehandlats mekaniskt i tryckpress. 1

20 Metod Insamling av musslor Musslor hämtades från Öresundsbrons pyloner den 20 november 2012 och förvarades i havsvattenfyllda kärl vid låg temperatur. Insamling av musslor utfördes av SEA-U. För att utvärdera ifall musselskal påverkade VS-analysen utfördes även VS-mätning på tomma musselskal som inhämtades i januari från SEA-U s saltvattenakvarium. Mekanisk förbehandling Mekanisk förbehandling av musslor utfördes två dagar efter insamling av musslor och skedde i tryckpress som kan ses i figur 2. Innan musslorna pressades fick överskott av havsvatten rinna av genom att musslorna hälldes över en sikt med 8 mm maskvidd, vilket kan ses i figur 3. Ingen ytterligare sortering av musslorna gjordes varför även mindre mängder av tång eller havslevande smådjur följde med i behandlingen. Behandling i pressen genererade en vätskefas (total pressvätska) samt en fastfas (rejekt) med musselskal vilka kan ses i figur 4 respektive 5. Massa uppmättes på ingående fraktion, pressvätska samt rejekt för att utföra massbalans över pressen. Likaså sparades prover för analys av näringsämnen samt rötförsök. I samma försök utfördes även en omgång där musslorna pressades i två steg. En första lätt pressning (varvid en vattenfas avskiljdes) vilken åtföljdes av en fullständig pressning (varvid ett koncentrat avskiljdes). Detta utfördes för att utvärdera om pressningen kunde optimeras till att producera en mindre volym vätska (koncentrat) med högt innehåll av organiskt material samt näringsämnen och hög metanpotential. En grafisk presentation av de två metoderna återfinns i figur 1. 2

21 Musslor Musslor Mek.Press Vattenfas Mek.Press Pressvätska Mek.Press Koncentrat Rejekt Rejekt Figur 1 Grafisk uppställning av massflöden vid mekanisk förbehandling av musslor med en press (till vänster) respektive pressning i två steg (till höger). Öppning för rejekt Inmatningskärl Tryckpress Öppning för pressvätska Figur 2 - Tryckpress monterad på släpkärra. 3

22 Figur 3 - Avskiljning av havsvatten från musslor innan behandling i tryckpress. Figur 4 & 5 Rejektfas respektive Total pressvätska efter behandling. 4

23 Utrötningsförsök Metanpotentialförsök utfördes enligt metodik beskriven av Hansen et al. (2004). I korthet utförs försöken genom att substrat placeras i 2L glasflaskor tillsammans med en ymp från fullskalerötkammare här från Sjölunda avloppsreningsverk (Malmö). Flaskan har en gummikork genom prover från gasfasen tas för analys i gaskromatograf. Därefter kan metanpotentialen per massa organiskt material beräknas. Flaskor likt de som användes i försöket kan ses i figur 6. Följande fraktioner rötades i metanpotentialförsöken Cellulosareferens (för att validera ympen) Obehandlade musslor (med knäckt skal) Total pressvätska (från tryckpress) Koncentrat (från tryckpress) Rejekt (från tryckpress) Matavfall från köksavfallskvarn (från Turning torso, Malmö) Obehandlade musslor (med knäckt skal) + Matavfall från köksavfallskvarn (ratio 1:1 baserat på VS) De obehandlade musslorna bestod av en representativ blandning av det erhållna provet, det vill säga både levande och döda musslor (inklusive skal) samt mindre mängder av tång eller smådjur. Skalet på stängda musslor i denna blandning knäcktes lätt med hammare precis innan försökets start. Matavfall inkluderades för att se om samrötning med musslor kunde ge upphov till inhiberande effekter eller positiva samrötningseffekter på metanpotentialen. Figur 6 Glasflaskor med substrat och ymp för metanpotentialförsök. Karaktärisering av musslor, rejekt och pressvätska. På samtliga faser analyserades Torrsubstanshalt (TS) och Glödförlust (VS) med standardmetoder (SS-EN 12879, SS-EN12880). För total-fosfor (P-tot) och total-kväve uppslöts proven först enligt Kjeldahl-metoden med svavelsyra. Proven analyserades sedan med FIA teknik i FIASTAR 5000 från FOSS Tecator AB enligt ISO/FDIS för fosfor och (enl. ISO11732:2005) för ammoniumkväve. Uppslutning och analys för total-fosfor och 5

24 total-kväve utfördes av personal vid Biologiska institutionen vid Lunds Universitet. ph mättes med portabel mätutrustning vid VA-teknik (WTW ph 320). 6

25 Resultat Mekanisk förbehandling Den mekaniska förbehandlingen med tryckpress gav en tydlig avskiljning mellan en fastfas (Rejekt) och en vätskefas (Total pressvätska) vid behandling med enbart en pressning av musslorna, vilket kan ses i figur 4 & 5 ovan. Vid behandling med två pressningar (för att om möjligt avskilja en vätskefas med högre koncentration organiskt material) erhölls två liknande pressvätskor (Vattenfas respektive Koncentrat) som ej kunde skiljas ifrån varandra utan analys av organiskt material. Ingen pressvätska innehöll skalbitar varför den mekaniska förbehandlingen ur mekanisk synpunkt får anses mycket lyckad. Karaktärisering av musslor, rejekt och pressvätska. Resultat för analys av parametrar torrsubstanshalt (TS), glödförlust (VS), totalfosfor (P-tot), totalkväve (N-tot) som analyserats för massbalans presenteras i tabell 1. Parametern glödförlust används för att uppskatta andelen organiskt material i provet och anges i procent av totala massans våtvikt. Det enda resultat som avviker är den något höga standardavvikelsen för TS för obehandlade musslor och för VS på obehandlade musslor och koncentrat. I fallet för koncentrat är standardavvikelsen strax över 10 % men bedömdes ändå vara rimlig att använda för beräkning av massbalans. Tabell 1 Resultat för analys av torrsubstanshalt (TS), glödförlust (VS), fosfor (P-tot) och kväve (N-tot). Prov TS (mass- %) Stdev (% av medel) VS (mass- %) Stdev (% av medel) P-tot (mg/g TS) N-tot (mg/g TS) Obehandlade musslor 28,27 8,5 3,33 7,2 0,69 5,8 Total pressvätska 2,45 0,4 1,26 0,2 5,49 30,9 Koncentrat 3,67 1,5 1,98 10,8 8,81 43,2 Vattenfas 1,60 0,4 0,42 4,1 n.d. n.d. Rejekt 76,53 3,2 6,97 2,8 0,82 8,2 I tabell 2 nedan jämförs erhållna värden med tidigare rapporterade värden. Det framgår av tabellen att de musslor som analyserats i denna studie håller lägre torrsubstanshalt (TS) och glödförlusthalt (VS) än i övriga studier. Tabell 1 ovan visar även att TS och VS analys av musslor har en något hög standardavvikelse (7-8%), denna är dock troligtvis en följd av att musslor är ett mycket inhomogent substrat och bör inte ses som ett tecken på att analyserna inte är tillförlitliga då standardavvikelsen för de mekaniskt förbehandlade proven är låg. Vidare är standardavvikelsen inte så hög att den kan förklara avvikelsen mot andra rapporterade värden. Analyserade musslor i denna studie innehåller även betydligt lägre fosfor- och kvävehalter (P-tot respektive N-tot) än i andra rapporter. Analys av dessa ämnen i denna studie är betydligt mer osäkra då de utförts som enskilda mätningar. 7

26 Tabell 2 Resultat för TS, VS, fosfor (P-tot) och kväve (N-tot) per kg våtvikt (vv) i obehandlade musslor i jämförelse med andra studier TS (mass- %) VS (mass- %) VS/TS N-tot (g/kg vv) P-tot (g/kg vv) Odlingsort Referens 28,3% 3,3% 11,8% 1,65 0,20 Öresund Denna studie 41% - - 8,1 0,5 Hamburgsund Olrog & Christensson (2003) 41,2% 7,7% 18,8% - - Kalmar Nkemka & Murto (2011) ,65 - Nordell, E. (2010) ,1 Östergötlands skärgård Henning & Åslund (2012) Utrötningsförsök Resultaten från utrötningsförsöket visas i figur 7 och tabell 3 nedan. Det framgår av resultatet för cellulosareferensen att ympen var av god kvalitet då resultatet ligger nära det förväntade enligt tidigare publicerade värden (Davidsson, 2007). Av resultaten framgår att obehandlade musslor samt total pressvätska har en relativt hög metanpotential samt att metanpotentialen för koncentratet är ännu högre vilket är positivt. Det erhållna värdet för obehandlade musslor (380 NL/kg VS) ligger något under det som erhållits vid tidigare rötförsök av musslor vid Tekniska verken i Linköping men granskas dessa värden finns att det rötförsöket pågick i ca 75 dygn vilket är relativt lång tid i förhållande till rötning vid avloppsreningsverk som brukar ha en uppehållstid på omkring 20 dygn (Nordell, 2010). Värdet från försöken i Linköping vid fyrtio dagar ligger mycket nära det som erhållits i denna studie. Både resultaten i denna studie och det från tekniska verken ligger ca. 15 % högre än det värde för obehandlade musslor som erhölls vid rötförsök vid Institutionen för bioteknik vid Lunds Universitet av Nkemka & Murto (2011). Detta rötförsök utfördes under ungefär samma tidsrymd som försöken vid VA-teknik men i en tvåstegs reaktor med UASB varför resultaten inte bör jämföras rakt av. Vidare är 15 % avvikelse inte extremt för ett substrat som musslor där sammansättning av organiskt material kan tänkas variera beroende på säsong och geografiskt plats. För övriga resultat framgår att Rejektet har en betydligt lägre metanpotential än samtliga övriga fraktioner per gram VS. Matavfall, som inkluderades för att uppmäta eventuella samrötningsgeffekter, ger som förväntat en hög metanpotential men har en mycket hög standardavvikelse. Detta beror troligtvis på att matavfallet som i det här fallet kom från köksavfallskvarn är mycket partikulärt och inhomogent varför det är svårt att få representativa prover vid de små volymer som användes i rötförsöket. Det är dessutom känt sen tidigare (Davidsson, 2011) att detta matavfall innehåller mycket fett, som har en hög metanpotential. Samrötning mellan matavfall och musslor ger en metanpotential som med standardavvikelse inkluderar det förväntade värdet vilket framgår av tabell 3. Ingen inhiberande eller positiv samrötningseffekt kan därför fastslås. 8

27 Figur 7 Metanpotentialer erhållna under utrötningsförsök. Metanpotential (NmL CH4 / g VS) Matavfall Matavfall + musslor Koncentrat Obehandlade musslor Cellulosa-Referens Total pressvätska Tid (dygn) Rejekt 9

28 Tabell 3 Slutgiltig metanpotential från rötförsök samt förväntad metanpotential från samrötning av matavfall och musslor. Prov Metanpotential (NL CH 4 / kg VS) Standardavvikelse (NL CH 4 / kg VS) Förväntad metanpotential (NL CH 4 / kg VS) Matavfall Matavfall + musslor Koncentrat Obehandlade musslor Cellulosa referens Total pressvätska Rejekt För att sätta metanpotentialer i relation till energi per massa våtvikt musslor har energiinnehållet i den metan som bildades under rötförsöket räknats om till kwh per massa våtvikt obehandlade musslor i tabell 4. Det framgår av tabellen att energiinnehållet per ton våtvikt är högst i rejektfasen samt i obehandlade musslor. Anledningen till att rejektet får ett så högt energiinnehåll per ton våtvikt är att det innehåller en hög andel torrsubstans (varav en del består av organiskt material (mätt som VS)), medan de andra fraktionerna innehåller mer vatten per ton våtvikt. Det bör alltså förtydligas att det krävs ca 3 ton obehandlade musslor för att få fram ett ton våtvikt rejekt vilket framgår av figur 8 nedan. Den största energivinsten per ton våtvikt skördade musslor erhålls således vid rötning av obehandlade musslor medan den största energivinsten per ton våtvikt erhålls för rejekt från mekanisk förebehandling. Det senare är viktigt att hålla i åtanke om musslor skulle pressas till havs och endast frakt av det betydligt mer kompakta rejektet till land för rötning skulle utföras. Vid ett sådant val kan dock inte konventionell rötkammarteknik (CSTR) användas utan torr- eller perkoleringsrötkammare krävs, eventuellt i samrötning med strukturmaterial för att undvika kanalbildning i substratet (musselrejektet) och säkerställa en effektiv process. Tabell 4 Metanpotential för musslor och utvalda fraktioner av förbehandlade musslor per kg VS respektive ton våtvikt (vv) samt energiinnehåll i bildad metan om fraktionen skulle rötas. Prov Metanpotential (NL CH 4 /kg VS) Energiinnehåll bildad metan (kwh/ton vv) Obehandlahde musslor Total pressvätska musslor Koncentrat Rejekt

29 Massbalans över massa, TS / VS, metanpotential samt fosfor och kväve Erhållna resultat för massbalans över massa, TS och VS återges i figur 8. Den uppmätta förlusten av massa över pressen ligger på max 5 % vilket är mycket goda resultat då grovheten i förbehandlingsmetoden betänks. För TS och VS ses i figur att som mest 107% av de inkommande massorna erhålls i utkommande från massbalansen. Det bör dock betänkas att dessa resultat till viss del förstärks av att de beräknats mot de uppmätta massorna våtvikt och ej mot ett normaliserat system där 100% bevarande av massan över systemet antagits. Därför påverkar de förluster som erhölls för massan över systemet resultaten för VS och TS. Då avvikelsen trots detta är max 7% får resultaten för TS och VS anses mycket goda. Beräkningsresultat där VS och TS beräknats med antagande om 100% bevarande av massan presenteras nedan i tabell 5. För metanproduktion, fosfor och kväve gav massbalansen ej goda resultat utan hade höga felmarginaler varför dessa uteslöts ur figur 8. Massa: 100 % TS: 100 % VS: 100 % Musslor Massa: 35 % TS: 2 % VS: 8 % Massa: 100 % TS: 100 % VS: 100 % Musslor Mek.Press Vattenfas Mek.Press Massa: 62 % TS: 6 % VS: 24 % Pressvätska Mek.Press Massa: 25 % TS: 5% VS: 22 % Koncentrat Rejekt Rejekt Massa: 36 % TS: 99 % VS: 76 % Massa: 35 % TS: 100 % VS: 77 % Summa ut från systemet Summa ut från systemet Massa: 98 % TS: 105 % VS: 101 % Massa: 95 % TS: 107 % VS: 107 % Figur 8 Resultat från massbalanser presenterade i grafisk uppställning för mekanisk förbehandling av musslor med en press (till vänster) respektive pressning i två steg (till höger). Systemgräns för massbalansen är markerad med streckad linje. I figurens nedre del presenteras summan av utkommande massa relativt den inkommande. 11

30 Det framgår vidare av figur 8 att en majoritet av VS-innehållet hamnar i rejektfraktionen både vid behandling med en pressning och vid två pressningar. En tänkbar felkälla för de undermåliga massbalanserna för fosfor och kväve kan vara problem med uppslutning inför analys av ett sådant inhomogent prov som musslor är. Då endast enkelprover utfördes av kostnadsskäl kan problem med att få ett representativt prov få stort genomslag vid massbalansberäkningar. För metanproduktion kan opålitliga analysresultat dock inte vara en tänkbar förklaring då dessa utfördes i triplikat och hade låg standardavvikelse vilket medför att resultaten är pålitliga. För massbalansen över metanproduktion kombineras dock dessa med VS-analyser varför eventuell feluppskattning av andel organiskt material i fraktioner med skal (obehandlade musslor respektive rejekt) kan ha påverkat den. I Tabell 5 och 6 nedan har massbalansen beräknats om med ett antagande om att ingen massa kan gå förlorad över systemet. Det vill säga att alla resultat från figur 8 ovan har normaliserats för att uppnå 100% bevarande av massan, resultaten av dessa presenteras i tabell 5 och 6 för att undvika förväxling med de faktiska erhållna resultaten i figur 8. De normaliserade resultaten skiljer sig inte nämnvärt från de faktiskt erhållna men bör med fördel användas framför de i figur 8 då små fel över massan inte här förstärker felen i massbalansen över VS och TS. Tabell 5 - Normaliserad massbalans över mekanisk pressning i ett steg. Massa TS VS Ingående 100% 100% 100% Pressvätska 63% 5% 24% Rejekt 37% 95% 76% SUMMA 100% 100% 100% Tabell 6 Normaliserad massbalans över mekanisk pressning i två steg. Massa TS VS Ingående 100% 100% 100% Vattenfas 37% 2% 7% Koncentrat 26% 4% 20% Rejekt 37% 94% 72% SUMMA 100% 100% 100% 12

31 Slutsatser Mekanisk förbehandling av musslor med tryckpress gav god separation av en flytande fraktion av vätska (utan synliga skaldelar) och en fast fraktion med musselskal. Den erhållna pressvätskan lämpar sig således mycket väl ur mekanisk synpunkt för rötning i konventionell rötkammare. En massbalans över tryckpressen visade att 63% av våtviktsmassan men endast 24% av det organiska materialet (som VS) återfinns i pressvätskan. Detta medför att denna fraktion, trots den goda separationen av flytande och fast material, är mindre lämplig att röta ur energisynpunkt. Samma massbalans visade att 37 % av våtviktsmassan samt 76% av det organiska materialet (som VS) återfinns i rejektfraktionen, vilket gör denna fraktion mer lämpad att behandlad ur energisynpunkt. Obehandlade musslor visades ha hög metanpotential på 380 NL CH 4 /kg VS, denna överensstämmer med tidigare publicerade värden. Då resultaten för massbalansen räknades samman med de erhållna metanpotentialerna i rötförsöket framkom att de största potentialerna per massa våtvikt för energiframställning återfanns i obehandlade musslor samt i rejektet från mekanisk förbehandling. Dock krävs ca 3 ton våtvikt obehandlade musslor för att få fram ett ton våtvikt rejekt. Vidare är rejektfraktionen mekaniskt svårhanterat vilket gör att den inte kan rötas med konventionell reaktorteknik utan kräver torr- eller perkoleringsrötning. Rekommendationer Då ingen god avskiljning av potentialen för energiframställning till en vätskefas erhölls bör arbete med att undersöka rötbarheten av den betydligt mindre skrymmande rejektfraktionen, eller annan metod som ger kompakt fraktion av musslor, utföras då denna innehöll en stor del av den potentiella energin. Dock medför detta att det mekaniska problemet med att röta musslor kvarstår då den blandning av musselskal och organiskt material (som rejektet utgörs av) ej är önskvärda i en konventionell biogasreaktor av CSTR-typ som används vid avloppsreningsverk. Därför bör rötning av rejektfraktionen i alternativa reaktorkonfigurationer undersökas, exempelvis i lakbäddsreaktorer. 13

32 Framtida forskning Fler mekaniska förbehandlingstyper för ökad avskiljning av organiskt material bör undersökas. Även användning av pressvätska för att laka ur organiskt material ur rejektet bör utvärderas. Detta skulle kunna förbättra avskiljningen av organiskt material och näringsämnen till pressvätskan. Analyser för avskiljning av fosfor och kväve bör utföras i fler replikat för att uppnå en komplett massbalans över förbehandlingen för dessa parametrar. Rötningsteknik för att utvinna metanpotentialen i det avskilda rejektet bör undersökas i satsvis labbskala. Här finns goda möjligheter vid LTH att använda beprövad teknik med lakbäddsrötning, i t.ex. UASB-reaktor, där ingen avskiljning av fast material behövs för rötning. 14

33 Referenser Davidsson, Å., Pettersson, F., Bernstad, A. (2011) Förstudie av olika system för matavfallsutsortering med avfallskvarnar. SGC-rapport 231. Hansen T.L., Schmidt J.E., Angelidaki I., Marca E., Jansen J. la C., Mosbæk H. & Christensen T.H. (2004). Method for determination of methane potentials of solid organic waste. Waste Management, 24, ss Henning, H.E. & Åslund, M. (2012). Pilotmusselodlingar i Östergötlands skärgård - Kunskapsunderlag för storskaliga musselodlingar. Rapport. Linköping, Länsstyrelsen Östergötland. Nordell, E. (2010). Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat. Rapport. Linköping, Tekniska Verken. Nkemka, V. & Murto, M. (2011). Torrötning av musslor och vass i två-stegsprocess. Rapport. Lund, Avdelningen för bioteknik, Lunds universitet. Olrog, L. & Christensson, E. (2003). Musselodling och jordbruk i samverkan. Rapport. Vänersborg, Husshållningssällskapet Väst. 15

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45 Rapport Sida1(2) L ZQCJT5047 Registrerad :46 SEA-u Marint Kunskapscenter Utfärdad Martin Karlsson Kommendanthuset Malmöhusvägen Malmö Projekt Projekt 5257 Denna rapport med nummer L ersätter tidigare utfärdad rapport. Tidigare utsänd rapport bör kastas. Ändrade resultat indikeras med skuggade rader. Analys: M4 Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 387 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS Er beteckning Öresundsbron pelare 12 kött Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 818 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS ALS Scandinavia AB Aurorum Luleå Sweden Webb: E-post: info.lu@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Sofie Hannu :08:14 ALS Scandinavia AB Client Service sofie.hannu@alsglobal.com

46 Rapport Sida2(2) L ZQCJT5047 Metod 1 Upplösning har skett i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med HNO 3 / H 2O 2 utan föregående torkning. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO , 2 (mod) samt EPA-metod (mod). Analys med ICP-AES har skett enligt SS EN ISO (mod) samt EPA-metod (mod). Notera att rapporteringsgränser kan påverkas om det t.ex. finns behov av extra spädning pga provmatrisen men även om provmängden är begränsad. SVS Godkännare Svetlana Senioukh H S Utf 1 ICP-SFMS ICP-SFMS * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement, JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Aurorum 10 E-post: info.lu@alsglobal.com signerat av Sofie Hannu Luleå Sweden Tel: Fax: ALS Scandinavia AB Client Service sofie.hannu@alsglobal.com :08:14

47 Rapport Sida1(2) L BDVUWSTJ5N8 Registrerad :47 SEA-u Marint Kunskapscenter Utfärdad Martin Karlsson Kommendanthuset Malmöhusvägen Malmö Projekt Projekt 5257 Denna rapport med nummer L ersätter tidigare utfärdad rapport. Tidigare utsänd rapport bör kastas. Ändrade resultat indikeras med skuggade rader. Analys: M4 Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 skal Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr <0.03 mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg <0.009 mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 217 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS Er beteckning Öresundsbron pelare 12 skal Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As <0.07 mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr <0.03 mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg <0.009 mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 213 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS ALS Scandinavia AB Aurorum Luleå Sweden Webb: E-post: info.lu@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Niklas Boden :11:16 ALS Scandinavia AB Client Service niklas.boden@alsglobal.com

48 Rapport Sida2(2) L BDVUWSTJ5N8 Metod 1 Upplösning har skett i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med HNO 3 / H 2O 2 utan föregående torkning. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO , 2 (mod) samt EPA-metod (mod). Analys med ICP-AES har skett enligt SS EN ISO (mod) samt EPA-metod (mod). Notera att rapporteringsgränser kan påverkas om det t.ex. finns behov av extra spädning pga provmatrisen men även om provmängden är begränsad. SVS Godkännare Svetlana Senioukh H S Utf 1 ICP-SFMS ICP-SFMS * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement, JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Aurorum 10 E-post: info.lu@alsglobal.com signerat av Niklas Boden Luleå Sweden Tel: Fax: ALS Scandinavia AB Client Service niklas.boden@alsglobal.com :11:16

49 Rapport Sida1(7) T BAJCJEY0B7Y Registrerad :29 SEA-u Marint Kunskapscenter Utfärdad Martin Karlsson Kommendanthuset Malmöhusvägen Malmö Projekt Bucefalos Bestnr Projekt 5257 Denna rapport med nummer T ersätter tidigare utfärdad rapport. Tidigare utsänd rapport bör kastas. Ändrade resultat indikeras med skuggade rader. Biota Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign fett* 0.56 g/100g 1 1 CL N-tot 8600 mg/kg 1 1 CL PCB 28 < mg/kg 1 1 CL PCB 52 < mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB 180 < mg/kg 1 1 CL PCB, summa 7* mg/kg 1 1 CL naftalen mg/kg 1 1 CL acenaftylen mg/kg 1 1 CL acenaften mg/kg 1 1 CL fluoren mg/kg 1 1 CL fenantren mg/kg 1 1 CL antracen mg/kg 1 1 CL fluoranten 0.12 mg/kg 1 1 CL pyren mg/kg 1 1 CL bens(a)antracen mg/kg 1 1 CL krysen 0.13 mg/kg 1 1 CL bens(b)fluoranten 0.13 mg/kg 1 1 CL bens(k)fluoranten mg/kg 1 1 CL bens(a)pyren mg/kg 1 1 CL dibenso(ah)antracen <0.015 mg/kg 1 1 CL benso(ghi)perylen mg/kg 1 1 CL indeno(123cd)pyren mg/kg 1 1 CL summa 16 EPA-PAH* mg/kg 1 1 CL PAH cancerogena* 0.47 mg/kg 1 1 CL PAH, summa övriga* 0.33 mg/kg 1 1 CL pentaklorbensen < mg/kg 1 1 CL hexaklorbensen <0.001 mg/kg 1 1 CL alfa-hch < mg/kg 1 1 CL ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Camilla Lundeborg :46:51 ALS Scandinavia AB Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com

50 Rapport Sida2(7) T BAJCJEY0B7Y Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign beta-hch < mg/kg 1 1 CL gamma-hch (lindan) < mg/kg 1 1 CL aldrin <0.001 mg/kg 1 1 CL dieldrin <0.001 mg/kg 1 1 CL endrin <0.001 mg/kg 1 1 CL isodrin <0.001 mg/kg 1 1 CL telodrin <0.001 mg/kg 1 1 CL heptaklor <0.001 mg/kg 1 1 CL cis-heptaklorepoxid <0.001 mg/kg 1 1 CL trans-heptaklorepoxid <0.001 mg/kg 1 1 CL o,p'-ddt < mg/kg 1 1 CL p,p'-ddt < mg/kg 1 1 CL o,p'-ddd < mg/kg 1 1 CL p,p'-ddd < mg/kg 1 1 CL o,p'-dde < mg/kg 1 1 CL p,p'-dde mg/kg 1 1 CL alfa-endosulfan <0.001 mg/kg 1 1 CL hexaklorbutadien <0.001 mg/kg 1 1 CL hexakloretan <0.001 mg/kg 1 1 CL 2,3,7,8-tetraCDD <0.21 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDD <0.29 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <0.44 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <0.44 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <0.44 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD <0.49 pg/g 1 2 INRO oktaklordibensodioxin <1.3 pg/g 1 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDF <0.11 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDF <0.16 pg/g 1 2 INRO 2,3,4,7,8-pentaCDF <0.16 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 2,3,4,6,7,8-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF <0.39 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF <0.39 pg/g 1 2 INRO oktaklordibensofuran <1.1 pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound 0 pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 0.4 pg/g 1 2 INRO PCB 77 <10 pg/g 1 2 INRO PCB 126 <4.1 pg/g 1 2 INRO PCB 169 <2.7 pg/g 1 2 INRO PCB 81 <30 pg/g 1 2 INRO PCB 105 <63 pg/g 1 2 INRO PCB 114 <1.6 pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB 123 <2.2 pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCB-TEQ upperbound 0.26 pg/g 1 2 INRO tetrabde <0.50 μg/kg 1 1 CL BDE 47 <0.050 μg/kg 1 1 CL ALS Scandinavia AB Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Box 700 E-post: info.ta@alsglobal.com signerat av Camilla Lundeborg Danderyd Sweden Tel: Fax: ALS Scandinavia AB Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com :46:51