Utformning av fullskalig musselodling i Öresund

Transkript

1 Utformning av fullskalig musselodling i Öresund BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839

2 English summary Within the project " Bucefalos" the conditions for farming common mussels in Öresund have been investigated. Four cultivation rigs were used in the study and they were placed two meters below the surface to be protected from ice and wave impact. Three types of substrates were tested in the rigs to evaluate the amount of biomass and how they are affected by filamentous algae two types of nets with different mesh sizes and one type of cultivation bands. The net with the smaller mesh size showed the best results which suggests that it is the most suited for cultivation in the Öresund. Purification capacity was similar to previous studies in the same area and the filtering ability of mussel farms is at the same level as that of wetlands. However the method can be further improved through technology development and optimization of the growing season. Sammanfattning Inom projektet Bucefalos har förutsättningarna för blåmusselodling i Öresund utretts. Fyra stycken odlingsriggar har använts i studien och dessa placerades två meter under ytan för att skyddas från is och vågpåverkan. I riggarna har tre typer av substrat testats för att utvärdera mängden biomassa och hur de påverkas av fintrådiga alger två typer av nät med olika maskstorlek och en typ av odlingsband. Av dessa visade nätet med den mindre maskstorleken bäst resultat vilket även betyder att det är mest lämpad för odling i vatten med Öresunds förhållanden. Reningskapaciteten var relativt likvärdig med tidigare studier i Öresund och visade på en minst lika bra reningsförmåga som våtmarker. Metoden kan emellertid bli ännu effektivare genom teknikutveckling och optimering av odlingssäsong. 2

3 Innehållsförteckning English summary... 2 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Intressenter... 4 Övergödning i Öresund... 4 Blåmusslor... 5 Förutsättningar för blåmusslor och musselodlingar... 5 Metoder... 6 Placering av lämplig odlingslokal... 6 Odlingsriggar... 7 Grundutformning... 7 Substrat... 8 Skörd, återplacering och kvantifiering av biomassa... 9 Provtagning och beräkningar Diskussion Odlingsriggar Substrat Skördemetod Miljönytta Framtid och fortsättning Slutsatser Referenser Hemsidor Publikationer och presentationer Personliga kommentarer Bilder

4 Bakgrund Syfte och mål Syftet med delprojektet har varit att utveckla metodiken för blåmusselodling i Öresund. Detta har gjorts genom att skala upp riggtyper från tidigare projekt samt genom att undersöka odlingskapaciteten för olika substrat och hur dessa påverkas av fintrådiga alger. Det långsiktiga målet är att genom framtagande av nya metoder minska övergödningen i Öresund. Intressenter Projektet Bucefalos har pågått sedan Malmö stad arbetar i projektet tillsammans med Region Skåne och Trelleborgs kommun för att demonstrera olika sätt att minska övergödningen i havet och samtidigt minska samhällets påverkan på klimatet. SEA U Marint Kunskapscenter har inom projektet utvecklat metodik och driftat musselodlingarna medan större beslut har diskuterats och tagits av projektets styrgrupp bestående av representanter från ovan nämnda intressenter. Övergödning i Öresund Avrinningsområdet till Öresund är ca km 2 (Länsstyrelsen Skåne, september 2014) och innefattar ett flertal stora vattendrag Segeån, Höjeån, Kävlingeån, Saxån Braån och Råån som alla mynnar i havet. Regionen består dessutom till stora delar av odlad mark vilket resulterar i att stora mängder näringsämnen tillförs sundet varje år. Som ett exempel kan Segeån nämnas vilken i genomsnitt har tillfört havsområdet runt 500 ton kväve och 10 ton fosfor varje år mellan (Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, september 2014). 1. Algblomning i Öresund norr om bron 2012 ett resultat av höga närsaltshalter Utöver detta påverkas Öresund även av utsläpp från ett antal avloppsreningsverk ochindustrier. Mycket har gjorts för att reducera utsläppen från dessa källor (effektivare reningssystem, nedlagda industrier, anlagda våtmarker etc.) men kustvattnet har trots insatserna fortfarande övergödningsproblem och enligt EU:s vattendirektiv visar parametern för näringsämnen på måttlig status (Länsstyrelsen Skåne, september 2014). För att uppnå miljökvalitetsnormen, god ekologisk vattenstatus till 2021 och reducera de höga näringshalterna kommer därför ytterligare åtgärder att behövas. Här kan musselodlingar och deras ekosystemtjänster komma att få en betydande roll för upptag och avlägsnande av närsalter. 4

5 Blåmusslor Blåmusslan (Mytilus edulis) är en svart/blå/brun mollusk som kan bli upp till 20 cm på Västkusten och runt tre centimeter i Östersjön. Den lever fastsittande på hårda ytor så som stenar eller andra musselskal (musselbankar). Blåmusslor är filtrerare d.v.s. de får sin föda genom att sila vattnet på alger och partiklar. Algerna som musslorna äter har i sin tur, precis som andra växter i sin tillväxtcykel, tagit upp kväve och fosfor. Näringsämnena lagras i musslan när den bryter ner sin föda och växer. Genom odling, skörd och en effektiv avsättning (exempelvis som substrat i biogasproduktion eller råvara vid fodertillverkning) kan musslan hjälpa till att återföra dessa näringsämnen till land och på så sätt minska närsaltsbelastningen och övergödningen i Öresund. 2. Filtrerande blåmusslor Förutsättningar för blåmusslor och musselodlingar Öresunds havsmiljö med strömmande vatten och omfattande vattenutbyte, relativt hög salthalt (10 15 promille) och stor näringstillförsel gör området gynnsamt för blåmusslor, vilket man kan se på de stora musselbankar som finns här den totala biomassan uppskattas till ton utspritt över ett område på 72km 2 (Oeresundsbrons hemsida, september 2009). Dessa bankar filtrerar Öresunds vatten dagligen men när musslorna dör bryts de ner och näringen återförs till vattnet. För att näringen ska kunna plockas ut ur systemet krävs därför att man skördar musslorna. Att använda trålning som skördemetod är emellertid inget alternativ då områdena är mycket ömtåliga och viktiga bland annat för både fisk och sjöfågel. Alternativet är istället att odla musslor. 3. Öresunds enorma musselbank. På bilden ser man även hur blåmusslor koloniserat Öresundsbrons pelare. 5

6 Metoder Placering av lämplig odlingslokal Vid uppstarten av Bucefalos behövdes ett område lokaliseras för utförande av odlingsförsöken. Här bestämdes det att den plats som tidigare använts under LOVAprojektet Förstudie till blåmusselodling i Öresund skulle nyttjas. Denna lokal ligger utanför Ribersborsstranden i Malmö och hade sedan tidigare valts efter att alternativa platser så som punktutsläpp, åmynningar och placeringar runt musselbankarna hade undersökts. Potentiell konkurrens med andra intressenter var även något som var av stor vikt varför möten med berörda parter anordnades (fiskare, småbåtshamnar, kustbevakning m.fl.). Vid val av plats spelade även det informativa och pedagogiska syftet 4. Musselodlingarnas placering utanför Ribersborgsstranden i Malmö med projektet in, då platsen kan ses och besökas från SEA U Marint Kunskapscenters faciliteter där olika typer av pedagogisk verksamhet riktad till både allmänhet och skola bedrivs. Då riggarna i detta projekt tog en större yta i anspråk än det tidigare LOVA projektet så behövde områdes skalas upp till 200x300m. På grund av sin storlek behövdes även en tydligare utmärkning etableras. Efter samråd med Transporsportstyrelsen beslutades att lokalen skulle märkas ut med 10 stycken specialmärken där hörnmarkeringarna var försedda med ljus. 6

7 Odlingsriggar Då det främst varit kombinationen is/ström, alternativt vågor/ström som orsakat problem och skador på de riggtyper som testats i Öresund tidigare så bestämdes det under våren 2012 inom LOVA projektet Förstudie till blåmusselodling i Öresund att en sänkbar rigg troligtvis skulle vara det bästa alternativet för att klara den tuffa yttre påverkan. Konstruktionen hade tidigare testats med framgång i bland annat i Woods Hole utanför Boston och klarade även väderförhållandena i sundet bra även om visst slitage uppstått och vissa problem med fintrådiga alger hade förekommit. Riggtypen sågs därför som den mest fördelaktiga och det beslutades därför att den skulle användas som grundutformning även inom Bucefalos dock med ett antal modifikationer och utvecklingar. Grundutformning Inom Bucefalos har fyra stycken musselriggar placerats ut under hösten Riggarna består av en infattning tillverkad av tjockare tross där tre stycken ramar med olika odlingssubstrat är infästa med patentmaljor (typ av kedjelänk med slits för enkel montering). Varje ram är 25x4meter vilket ger en totallängd på ca 120meter (inklusive ankring). Riggen har hållits flytande ca två meter under ytan med hjälp av bojar. Storleken på bojar har varierats beroende på hur mycket biomassa som vuxit på odlingssubstraten mer biomassa gör att riggen blir tyngre och fler bojar behövs. Från vardera sidan av ramen går två stycken trossar (hanfötter) till ett varsitt betongblock på 500kg, som fungerar som ankare. Ramen är även ankrad mellan varje ram med samma typ av anordning. För att dämpa våghävningen är även en grov kätting monterad på varje ankring mellan tross och betongblock. 5. Patentmalja 6. Konstruktionsskiss 7

8 Substrat För att optimera odlingsvolymen samt undersöka hur olika substrat påverkas av fintrådiga alger har tre stycken olika substrat testats i riggarna: Finmaskigt nät Denna konstruktion liknade den typ som har använts i Förstudie till blåmusselodling i Öresund. Substratet är ett dubbelmaskigt nät i nylon med en maskdiameter på 100mm och en omkrets på 2x13 (26) millimeter. Grovmaskigt nät Substratet är av nätkaraktär men till skillnad från det finmaskiga nätet är det enkelmaskigt. Nätet är även gjort av ett grövre material med en maskstorlek på 200mm och en tjocklek på 26mm millimeter. 7a. Finmaskigt nät Band (Longlinetyp) Banden är av den variant som man använder i longline odlingar men de är monterad i över och underkant i ramen istället för den normala ögleinfästningen. Bredden på banden är 50 millimeter (omkrets på 100mm). 7b. Grovmaskigt nät 7c. Band 8

9 Skörd, återplacering och kvantifiering av biomassa Skörden av musslor utfördes i juni 2015 varpå musslorna även återplacerades. Då arbetet med att hitta en slutlig avsättning var problematisk. Initialt under skörden avlägsnades de två understa meterna av näten, där inga musslor utan enbart fintrådiga alger växte, för att sedan kasseras. Skörden av de resterande musslorna skedde med hjälp av kranbåt där näten hakades ur infattningen och lyftes ombord för att sedan skrapas rena från musslor vilka placerades i Big Bags (stora plastsäckar). Eftersom biogaspotentialen redan utretts i ett tidigare skede i projektet (se rapport Avsättningsalternativ för blåmusslor från Öresund) och ingen möjlighet till avsättning inom foderproduktion fanns tillgängliga vid skörd så beslutades det att musslorna efter skörd skulle strumpas och återplaceras i riggarnas ytterramar en metod som används vid produktion av livsmedelsmusslor. En strumpningsmaskin hyrdes in från Danskt Skaldyrcenter i Nykøbing Mors, Danmark. 8. Skörd med hjälp av kranbåt BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839 Eftersom maskinen var hydrauldriven kunde den kopplas in på kranbåtens egna system och på så sätt effektivisera skörden då strumpningen kunde ske direkt på plats i odlingen. I vanliga fall brukar musslorna storlekssorteras men då valet av avsättningen inte var bestämd så utfördes inte detta steg. Maskinen matades med musslor i ena änden och paketerades i långa strumpor tillsammans med remsor av odlingsnät. Anledningen till detta var att strumpan bryts ner efter ett antal veckor i vattnet och musslorna har vid det tillfället fäst vid nätremsan. De fyllda strumporna placerades även de i Big Bags som sedan sänktes ned på botten där dykare hängde in dem i odlingen med hjälp av patentmaljor. 9

10 9. Paketering av musslor med hjälp av strumpningsmaskin Under skörden lämnades odlingsbanden kvar då dess biomassa var väldigt liten. Även rigg 3 lämnades då mängden fintrådiga alger överlag var för stor för att kvantifiera mängden musslor i form av utklippta kvadratmetrar. Kvantifieringen utfördes istället i mitten av augusti 2015 då mängden fintrådiga alger var betydligt mindre. Odlingarna hade då legat ute i 24 månader. En representativ kvadratmeter klipptes ut ur vardera nättypen och vägdes innan nätvikten drogs bort. Även biomassan beräknades för banden. Här användes istället en meter. Resultatet blev följande: Finmaskigt nät:23,6kg/m 2, Grovtmaskigt nät:18kg/m 2, Band:2,35kg/m. 10a. Tillväxt på finmaskigt nät b. Tillväxt på grovmaskigt nät c. Tillväxt på band 10

11 Provtagning och beräkningar Då musslor är filtrerare tar de upp ämnen från vattnet och föda som de lagrar i sin vävnad och sitt skal när de tillväxer. För att säkerställa musslornas lämplighet som råvara i biogasoch foderproduktion analyserades därför ett stort antal ämnen och föreningar med fokus både på reningsförmåga och toxicitet i både kött och skal. I denna delrapport kommer enbart reningseffekten att redovisas och diskuteras men analyserna av miljögifter och utvärderingen av dessa återfinns i Avsättningsalternativ för blåmusslor från Öresund. Musslor samlades in januari 2015 då prover om ca: 500 gram togs från rigg nummer ett. Proven var samlingsprov innehållande alla storleksklasser vilka, efter att ha förvarats i frys, skickades till ALS Scandinavia för analys. Resultaten för kväve och fosfor i skal respektive kött blev följande: Musslor kött: Kväve total = 8600mg/kg = 8,6g/kg Fosfor total = 387mg/kg = 0,387g/kg Musslor skal: Kväve total = 5600mg/g = 5,6g/kg Fosfor total = 217mg/g = 0,217g/kg På grund av årsvariationer i innehållet av närsalter i musslor och osäkra analysvärden så har musslornas reningseffekt beräknats på två sätt i denna studie Beräkning 1 med de uppmätta värdena och Beräkning 2 med vedertagna schablonsiffror. Beräkning 1 I den första beräkningen räknas musslans vatteninnehåll bort och närsaltsinnehållet i både kött och skal beräknas separat med respektive uppmätt värde. Ingen förhållandeanalys av kötthalt/vatteninnehåll/skalvikt har dock utförts men generellt räknar man med att totalvikten på en mussla består av till lika stora delar av dessa tre det vill säga 1/3 kött, 1/3 vatten och 1/3 skal. Om man utgår från detta förhållande vid en beräkning av den totala reningsförmågan för en odling bör man därför reducera den totala skördevikten med 1/3 då denna består av vatten som inte innehåller några betydliga mängder kväve eller fosfor. Den resterande vikten får man sedan dela på hälften (kött och skal) innan vardera delen multipliceras med respektive uppmätt värde för kväve och fosforinnehåll. Enligt de data som erhållits i detta projekt skulle då reningen per kvadratmeter respektive meter bli följande: Finmaskigt nät: Kväve/m 2 23,6kg / 3 = 7,87kg 7,87kg x 0,008kg + 7,87kg x 0,0056kg = 0,1118kg Fosfor/m 2 7,87kg x 0,000387kg + 7,87kg x 0,000217kg = 0,0048kg 11

12 Grovmaskigt nät: Kväve/m 2 18kg / 3 = 6kg 6kg x 0,0086g + 6kg x 0,0056g = 0,0852kg Fosfor/m 2 6kg x 0,000387g + 6kg x 0,000217g = kg Band: Kväve/m 2,35kg / 3 = 0,78kg 0,78kg x 0,0086g + 0,78kg x g = 0,01108kg Fosfor/m 0,78kg x 0,000387g + 0,78kg x g = kg För att sedan få fram vad en odling skulle kunna rena i större skala måste även storlek och täthet på substrat uppskattas. Om man förutsätter ett djup på 10 meter och vill placera odlingen 1,5 meter under ytan och lika mycket över botten så kan man använda ett nät som är 7 meter högt/djupt. Hur tätt dessa nät sedan kan placeras beror bland annat på skördemetod och nätens rörelse i vattnet. Här är det lämpligt att använda sig av ett avstånd på 10 meter då detta är tillräckligt stort för att en båt med skördeutrustning ska kunna manövrera mellan enheterna. På en yta av en hektar (om man bortser från förankringar) kan man då placera 10 stycken 100 metersodlingar vilket ger en total odlingsyta på 10stx100mx7m = 7000m 2 /ha. Om man förutsätter samma djup för odlingsbanden och placerar öglorna med en meters mellanrum skulle en hektar ge en odlingsyta/odlingslängd på 10stx100mx14m = 14000m/ha. Omräknat till reningseffekt: Finmaskigt nät Kväve total = 7000m 2 x 0,111754kg/m 2 = 309kg/ha/2år Fosfor total = 7000m 2 x 0,0048kg/m 2 = 33kg/ha/2år Grovmaskigt nät Kväve total = 7000m 2 x 0,0852kg/m 2 = 235kg/ha/2år Fosfor total = 7000m 2 x kg/m 2 = 25kg/ha/2år Band Kväve total = 14000m x 0,0111kg/m = 61kg/ha/2år Fosfor total = 14000m 2 x kg/m = 7kg/ha/2år 12

13 Beräkning 2 I flera liknande studier har skördevikten direkt multiplicerats med kväve och fosforhalter på en procent respektive en promille. Detta sätt att räkna ger en fullgod uppskattning av reningseffekten beroende på att köttinnehållet och skaltjocklek kan variera så mycket mellan lokaler och över tiden (Personlig kommentar Odd Lindahl). Omräknat till reningseffekt: Finmaskigt nät Kväve total = 7000m 2 x 0,01 x 23,6kg/m 2 = 1652kg/ha/2år Fosfor total = 7000m 2 x 0,001 x 23,6kg/m 2 = 165,2kg/ha/2år Grovmaskigt nät Kväve total = 7000m 2 x 0,01 x 18kg/m 2 = 1260kg/ha/2år Fosfor total = 7000m 2 x 0,001 x 18kg/m 2 = 126kg/ha/2år Band Kväve total = 14000m x 0,01 x 2,35kg/m = 329kg/ha/2år Fosfor total = 14000m 2 x 0,001 x 2,35kg/m = 32,9kg/ha/2år 13

14 Diskussion Odlingsriggar Att bedriva musselodling i Öresund är tuffare och mer komplicerat än på många andra platser där musslor odlas i Sverige idag. Exponering för kraftiga strömmar, vågor och is innebär en utmaning som kräver mycket av både utrustning och odlare. Efter utvärdering av utrustningen i detta projekt har det visat sig att uppskalningen av den nedsänkbara rigg som utvecklats i Förstudie till blåmusselodling i Öresund fungerar bra. Eftersom all utrustning (förutom utmärkningen) placeras under ytan så finns det inga delar som kan fastna i isen och slitas med vid islossning/isdrift. Det faktum att ramar använts gör att substratet inte heller kan trassla in sig varken i sig självt eller i andra enheter vilket var fallet med substrat av long linetyp. Vad som är viktigt att ta med sig är betydelsen av underhållsarbetet, främst i form av reglering av flytkraft. Då musslorna växer ökar deras biomassa vilket gradvis tynger ned nätet. Detta görs även i flytande odlingar men då de nedsänkta riggarna inte syns så krävs mer uppsikt än i en traditionell odling. Det är framförallt viktigt att man är noggrann med odlingens vertikala placering i vattenpelaren under de delarna av året då tillväxten av fintrådiga alger är som störst. Stora sjok av alger kan lätt fastna i näten och tynga ner dem. Detta gjorde att riggarna vid ett par tillfällen delvis sjönk till botten och att banden trasslade in sig i sidoankarna trots användningen av ramar. Substrat Skillnaden mellan nätsubstraten och banden var markant med mycket mindre påväxt på banden. Den största anledningen är att de bidrar med mindre växtyta men det skulle även kunna bero på att ytan var för glatt för larver att fästa på och att banden rörde sig mycket mer än näten vilket kan ha lett till att etablerade musslor snabbt lossnade. Banden hade emellertid inga problem med alger. När det kom till näten var det även där ganska stor skillnad i biomassa. Här spelar självklart maskstorleken in då den ger mer yta per kvadratmeter i det finmaskiga nätet (diametern var likvärdig). 11. Den nedersta bortkapade delen av nätet övertäckt med fintrådiga alger 14

15 Troligtvis har även här materialet betydelse vilket kan ha lett till att musslor lättare lossnade från det grovmaskiga än det finmaskiga nätet något som var tydligt vid skörd. Näten påverkades i lika stor grad av fintrådiga alger. Eventuellt skulle ett nät med mycket grövre struktur kunna klara sig bättre då algerna skulle få svårare att fastna. Alternativt är odling på andra lokaler där mängden alger är mindre en bättre lösning. Att finna sådana lokaler kan emellertid vara problematiskt med tanke på de starka strömmarna och den höga vattenomsättningen samt mängden alger i den fria vattenmassan. Det bör dock nämnas att mängden fintrådiga alger som observerats under våren 2015 har varit bland den största sedan 1990 talet (personlig kommentar Michael Palmgren) vilket troligtvis påverkat odlingarna mer negativt än normalt. I dagsläget ses emellertid ett finmaskigt nät som det bästa alternativet. Skördemetod Skördemetoden, som användes då den totala biomassan skördades, fungerade förhållandevis bra för den riggstorlek som användes i projektet. Patentmaljorna som fäste substraten vid ramen var enkla att häkta ur trots påväxt av alger, havstulpaner och musslor. Det var även relativt lätt att skrapa av musslorna från näten trots att de odlats i områden med stark ström och starka byssustrådar (de trådar som musslan använder sig av för att fästa till underlaget) hade förväntats. Vid en framtida uppskalning av musselodlingarna kommer däremot en alternativ skördemetod att krävas. Nuvarande metod fungerar tillräckligt bra för att skörda i liten skala men kommer inte att vara varken arbets eller kostnadseffektiv i en fullskalig odling då arbetsmetoderna är för tidskrävande och dyra. Skörden genomfördes även under den del av året då mängden alger är som störst. Detta gjorde att den totala mängden biomassa uppskattningsvis bestod av 50 procent alger något som gjorde arbetet mycket tyngre och fick effekten att stora mängder alger följde med i strumpningsprocessen. Strumpningen och återplaceringen gick annars mycket smidigt, då maskinen körts in, och vid en uppskalning skulle troligtvis denna metod vara mycket effektiv om man väljer att producera matmusslor. Här måste troligtvis även någon typ av grading (storlekssortering) användas om slutprodukten ska vara livsmedel. Miljönytta Det långsiktiga målet med projektet är att minska övergödningen i Öresund men då odlingarna i denna studie har varit av pilot typ så har miljöeffekterna varit begränsade. Mycket data har dock kunnat samlas in vilket ger en bra indikation på vad en storskalig anläggning skulle kunna generera i form av biomassa och reningskapacitet. Enligt beräkningarna i denna studie renar en musselodling med finmaskigt nät (mest biomassa i studien) följande mängder närsalter/ha/2år: 15

16 Beräkning 1 Kväve total = 309kg/ha/2år Fosfor total = 33kg/ha/2år Beräkning 2 Kväve total = 1652kg/ha/2år Fosfor total = 165,2kg/ha/2år För att sätta detta i perspektiv till andra naturliga metoder så renar en våtmark mellan kg kväve/ha/år och 5 49kg fosfor/ha/år (Länsstyrelsen Jönköping) vilket betyder att musselodlingar i Öresund har en kapacitet jämförbar med dessa värden enligt Beräkning 1 och väl över enligt Beräkning 2. Det bör dock påpekas att ALS Scandinavias analysvärden för kväveinnehåll för musslornas kött i odlingen var oväntat lågt. Detta kan emellertid bero på, enligt dem själva, att de hade problem med att homogenisera och skilja ut köttet ur provet. Även fosforresultaten är förvånansvärt låga för köttet i musslorna. När dessa jämförs med musslor från Öresundsbron tagna vid samma tillfälle är innehållet runt en fjärdedel. Då skalen från de två lokalerna innehåller näst intill samma mängd så kan det även här antas det uppstått något fel i analyserna. Korrekt värde skulle därför troligtvis ligga närmare beräkning 2 än beräkning 1. Observera även skillnaden i tidsenhet för musslor respektive våtmarker. För att utreda om reningseffekten kan effektiviseras så vore det av intresse att analysera tillväxten under endast ett år för att se om detta skulle ge någon skillnad i skördevolym per yta och tid. En annan intressant aspekt vore att undersöka om riggarna skulle kunna placeras närmre varandra. En halvering av avstånd skulle möjligtvis kunna betyda en fördubbling av biomassa och reningskapacitet. En annan möjlighet för att utöka reningen skulle kunna vara att implementera slamsugning av sedimenten under odlingen då detta material innehåller samma mängd närsalter som musslorna själva. Denna insats känns emellertid inte aktuell baserat på tidigare resultat från Förstudie till blåmusselodling i Öresund där halterna näringsämnen under odlingarna var relativt låga troligtvis beroende på det strömma vattnet som sprider nedfallet över stora områden. Hur ackumuleringen ter sig i en storskalig odling är emellertid svårt att säga och slamsugning bör därför inte uteslutas i dagsläget. 16

17 Då odlingarna har varit av pilot typ så har, som det nämnts tidigare, miljöeffekterna troligtvis varit små. Stora mängder småfisk har dock observerats vid riggarna och de lokala fiskarna har börjat placera sina nät i närheten av odlingsområdet vilket tyder på att mängden fisk har ökat lokalt. Vid en eventuell uppskalning förväntas emellertid ett flertal ytterligare miljöeffekter kunna uppnås: Avsättningen av musslorna ger en betydande produktion av biogas (kan ersätta fossila bränslen) eller musselmjöl (kan ersätta fiskmjöl). Musslornas föda utgörs av suspenderade partiklar och växtplankton, som filtreras från vattenmassan. Effekten av detta blir att siktdjupet ökar, vilket i sin tur kan medföra en ökning av den bottennära primärproduktionen bestående av makroalger, rotade kärlväxter (bl. a. ålgräs) och bottenlevande mikroalger. Musselodlingar själva skapar nya biotoper med ett rikt liv av växter och djur och bidrar till en ökad biodiversitet. Odlingen leder till att fiske förhindras och området utgör därmed en refug för olika fiskarter. Fiskyngel och småfisk får även skydd från rovfiskar. Framtid och fortsättning Då resultaten från studien varit positiva finns för tillfället framtida planer för Malmö stad och SEA U Marint Kunskapscenter att driva musselodlingarna vidare för att utveckla odlingstekniken ytterligare samt att titta närmre på den mest lönsamma avsättningen för den producerade biomassan. Om en framtida verksamhet ska bli ekonomiskt hållbar måste den även emellertid troligtvis skalas upp och eventuellt nyttjas på flera sätt. För att utnyttja anläggningen optimalt vid en eventuell uppskalning skulle den kunna användas för miljöövervakning. Odlingen skulle bland annat kunna användas för att fördjupa kunskaperna rörande Öresunds kemiska status. Idag klassas Öresunds kemiska status som god men bedömningen grundar sig på enstaka mätdata från ett fåtal lokaler. För att kunna genomföra en tillförlitlig statusbedömning krävs enligt Södra Östersjöns vattenmyndighet ett betydligt mer detaljerat dataunderlag än vad som finns att tillgå idag (Vattenmyndigheterna). Här kan musselodlingar bidra med viktig information då blåmusslan genom sin filtrering är en ideal indikator för vattenkvalitet. Ett analysprogram skulle kunna startas upp där en mängd olika substanser så som tungmetaller, organiska miljögifter, mikroplaster, hormoner, sötningsmedel, färgämnen etc. undersöks. Då musslorna vuxit på en förutbestämd plats (där de flesta parametrar är kända så som tillväxthastighet, ålder, substrat, lokal etc.) så underlättas även analyserna av vattenkvalitet. Beroende på placering och antalet odlingar så finns det i framtiden möjlighet att skapa ett underlag för hela Öresundsregionen. Under hösten 2014 har även diskussioner förts med Kalmar kommun samt ett antal andra intressenter angående deltagande i en ansökan och ett eventuellt projekt gällande 17

18 utvecklingen av storskaliga musselodlingar för närsaltsreduktion samt uppstart av en foderindustri. En första ansökan skickades in i februari Om projektet blir av kommer Malmö stad förhoppningsvis delta med bland annat resultat och erfarenheter från denna studie. Slutsatser Nedsänkta riggar i större skala klarar Öresunds hårda vind, våg, och strömförhållanden bra. Nätsubstrat har betydligt större potential än band men både valet av materiel och maskstorlek är viktigt för att maximera skörden. Även problematiken med fintrådiga alger måste utredas och hanteras. Nya tids och kostnadseffektiva skördemetoder måste tas fram. Den mest optimala odlingsperioden bör utredas för att maximera uttaget och rening per tidsenhet med avseende på typ av avsättning. Musselodlingar i Öresund (utformade som riggarna i denna studie) har minst lika bra reningsförmåga som våtmarker på land men kan bli ännu effektivare genom teknikutveckling och optimering av odlingssäsong. 18

19 Referenser Hemsidor Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd, september Segea.html Länsstyrelsen Skåne, september och klimat/vatten ochvattenanvandning/vattenforvaltning/underlag agp/oresund/beskrivning/mkn/pages/default.aspx Oeresundsbron, september Publikationer och presentationer Vattenmyndigheterna Åtgärdsförslag för Skånes huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten Personliga kommentarer Odd Lindahl Musselfeed AB Michael palmgren SEA U Marint Kunskapscenter Bilder Michael palmgren, SEA U Marint Kunskapscenter: Bild: Framsida,1 3, 7abc, 8,9, 10abc och 11 Martin Karlsson SEA U Marint Kunskapscenter: Bild: 5 och 6 Miljöförvaltningen Malmö: Bild: 4 19

20 Rapport Sida1(2) L ZQCJT5047 Registrerad :46 SEA-u Marint Kunskapscenter Utfärdad Martin Karlsson Kommendanthuset Malmöhusvägen Malmö Projekt Projekt 5257 Denna rapport med nummer L ersätter tidigare utfärdad rapport. Tidigare utsänd rapport bör kastas. Ändrade resultat indikeras med skuggade rader. Analys: M4 Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 387 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS Er beteckning Öresundsbron pelare 12 kött Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 818 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS Aurorum Luleå Sweden Webb: E-post: info.lu@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Sofie Hannu :08:14 Client Service sofie.hannu@alsglobal.com

21 Rapport Sida2(2) L ZQCJT5047 Metod 1 Upplösning har skett i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med HNO 3 / H 2O 2 utan föregående torkning. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO , 2 (mod) samt EPA-metod (mod). Analys med ICP-AES har skett enligt SS EN ISO (mod) samt EPA-metod (mod). Notera att rapporteringsgränser kan påverkas om det t.ex. finns behov av extra spädning pga provmatrisen men även om provmängden är begränsad. SVS Godkännare Svetlana Senioukh H S Utf 1 ICP-SFMS ICP-SFMS * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement, JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Aurorum 10 E-post: info.lu@alsglobal.com signerat av Sofie Hannu Luleå Sweden Tel: Fax: Client Service sofie.hannu@alsglobal.com :08:14

22 Rapport Sida1(2) L BDVUWSTJ5N8 Registrerad :47 SEA-u Marint Kunskapscenter Utfärdad Martin Karlsson Kommendanthuset Malmöhusvägen Malmö Projekt Projekt 5257 Denna rapport med nummer L ersätter tidigare utfärdad rapport. Tidigare utsänd rapport bör kastas. Ändrade resultat indikeras med skuggade rader. Analys: M4 Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 skal Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr <0.03 mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg <0.009 mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 217 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS Er beteckning Öresundsbron pelare 12 skal Provtagare SEA-u Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign As <0.07 mg/kg 1 H SVS Cd mg/kg 1 H SVS Co mg/kg 1 H SVS Cr <0.03 mg/kg 1 H SVS Cu mg/kg 1 H SVS Hg <0.009 mg/kg 1 H SVS Mn mg/kg 1 H SVS Ni mg/kg 1 H SVS P* 213 mg/kg 1 S SVS Pb mg/kg 1 H SVS Zn mg/kg 1 H SVS Aurorum Luleå Sweden Webb: E-post: info.lu@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Niklas Boden :11:16 Client Service niklas.boden@alsglobal.com

23 Rapport Sida2(2) L BDVUWSTJ5N8 Metod 1 Upplösning har skett i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med HNO 3 / H 2O 2 utan föregående torkning. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO , 2 (mod) samt EPA-metod (mod). Analys med ICP-AES har skett enligt SS EN ISO (mod) samt EPA-metod (mod). Notera att rapporteringsgränser kan påverkas om det t.ex. finns behov av extra spädning pga provmatrisen men även om provmängden är begränsad. SVS Godkännare Svetlana Senioukh H S Utf 1 ICP-SFMS ICP-SFMS * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement, JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Aurorum 10 E-post: info.lu@alsglobal.com signerat av Niklas Boden Luleå Sweden Tel: Fax: Client Service niklas.boden@alsglobal.com :11:16

24 Rapport Sida1(7) T BAJCJEY0B7Y Registrerad :29 SEA-u Marint Kunskapscenter Utfärdad Martin Karlsson Kommendanthuset Malmöhusvägen Malmö Projekt Bucefalos Bestnr Projekt 5257 Denna rapport med nummer T ersätter tidigare utfärdad rapport. Tidigare utsänd rapport bör kastas. Ändrade resultat indikeras med skuggade rader. Biota Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign fett* 0.56 g/100g 1 1 CL N-tot 8600 mg/kg 1 1 CL PCB 28 < mg/kg 1 1 CL PCB 52 < mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB 180 < mg/kg 1 1 CL PCB, summa 7* mg/kg 1 1 CL naftalen mg/kg 1 1 CL acenaftylen mg/kg 1 1 CL acenaften mg/kg 1 1 CL fluoren mg/kg 1 1 CL fenantren mg/kg 1 1 CL antracen mg/kg 1 1 CL fluoranten 0.12 mg/kg 1 1 CL pyren mg/kg 1 1 CL bens(a)antracen mg/kg 1 1 CL krysen 0.13 mg/kg 1 1 CL bens(b)fluoranten 0.13 mg/kg 1 1 CL bens(k)fluoranten mg/kg 1 1 CL bens(a)pyren mg/kg 1 1 CL dibenso(ah)antracen <0.015 mg/kg 1 1 CL benso(ghi)perylen mg/kg 1 1 CL indeno(123cd)pyren mg/kg 1 1 CL summa 16 EPA-PAH* mg/kg 1 1 CL PAH cancerogena* 0.47 mg/kg 1 1 CL PAH, summa övriga* 0.33 mg/kg 1 1 CL pentaklorbensen < mg/kg 1 1 CL hexaklorbensen <0.001 mg/kg 1 1 CL alfa-hch < mg/kg 1 1 CL Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Camilla Lundeborg :46:51 Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com

25 Rapport Sida2(7) T BAJCJEY0B7Y Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign beta-hch < mg/kg 1 1 CL gamma-hch (lindan) < mg/kg 1 1 CL aldrin <0.001 mg/kg 1 1 CL dieldrin <0.001 mg/kg 1 1 CL endrin <0.001 mg/kg 1 1 CL isodrin <0.001 mg/kg 1 1 CL telodrin <0.001 mg/kg 1 1 CL heptaklor <0.001 mg/kg 1 1 CL cis-heptaklorepoxid <0.001 mg/kg 1 1 CL trans-heptaklorepoxid <0.001 mg/kg 1 1 CL o,p'-ddt < mg/kg 1 1 CL p,p'-ddt < mg/kg 1 1 CL o,p'-ddd < mg/kg 1 1 CL p,p'-ddd < mg/kg 1 1 CL o,p'-dde < mg/kg 1 1 CL p,p'-dde mg/kg 1 1 CL alfa-endosulfan <0.001 mg/kg 1 1 CL hexaklorbutadien <0.001 mg/kg 1 1 CL hexakloretan <0.001 mg/kg 1 1 CL 2,3,7,8-tetraCDD <0.21 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDD <0.29 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <0.44 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <0.44 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <0.44 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD <0.49 pg/g 1 2 INRO oktaklordibensodioxin <1.3 pg/g 1 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDF <0.11 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDF <0.16 pg/g 1 2 INRO 2,3,4,7,8-pentaCDF <0.16 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 2,3,4,6,7,8-hexaCDF <0.24 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF <0.39 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF <0.39 pg/g 1 2 INRO oktaklordibensofuran <1.1 pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound 0 pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 0.4 pg/g 1 2 INRO PCB 77 <10 pg/g 1 2 INRO PCB 126 <4.1 pg/g 1 2 INRO PCB 169 <2.7 pg/g 1 2 INRO PCB 81 <30 pg/g 1 2 INRO PCB 105 <63 pg/g 1 2 INRO PCB 114 <1.6 pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB 123 <2.2 pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCB-TEQ upperbound 0.26 pg/g 1 2 INRO tetrabde <0.50 μg/kg 1 1 CL BDE 47 <0.050 μg/kg 1 1 CL Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Box 700 E-post: info.ta@alsglobal.com signerat av Camilla Lundeborg Danderyd Sweden Tel: Fax: Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com :46:51

26 Rapport Sida3(7) T BAJCJEY0B7Y Er beteckning Malmö Bucefalos rigg 1 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign pentabde <0.50 μg/kg 1 1 CL BDE 99 <0.050 μg/kg 1 1 CL BDE 100 <0.050 μg/kg 1 1 CL hexabde <0.50 μg/kg 1 1 CL heptabde <1.0 μg/kg 1 1 CL oktabde <1.0 μg/kg 1 1 CL nonabde <1.0 μg/kg 1 1 CL dekabde <5.0 μg/kg 1 1 CL dekabrombifenyl (DeBB) <5.0 μg/kg 1 1 CL hexabromcyklododekan(hbcd) <0.50 μg/kg 1 1 CL Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Camilla Lundeborg :46:51 Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com

27 Rapport Sida4(7) T BAJCJEY0B7Y Er beteckning Öresundsbron pelare 12 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign fett* 0.74 g/100g 1 1 CL N-tot mg/kg 1 1 CL PCB 28 < mg/kg 1 1 CL PCB 52 < mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB mg/kg 1 1 CL PCB 180 < mg/kg 1 1 CL PCB, summa 7* mg/kg 1 1 CL naftalen mg/kg 1 1 CL acenaftylen mg/kg 1 1 CL acenaften mg/kg 1 1 CL fluoren mg/kg 1 1 CL fenantren mg/kg 1 1 CL antracen mg/kg 1 1 CL fluoranten 0.11 mg/kg 1 1 CL pyren mg/kg 1 1 CL bens(a)antracen mg/kg 1 1 CL krysen 0.11 mg/kg 1 1 CL bens(b)fluoranten 0.10 mg/kg 1 1 CL bens(k)fluoranten mg/kg 1 1 CL bens(a)pyren mg/kg 1 1 CL dibenso(ah)antracen <0.020 mg/kg 1 1 CL benso(ghi)perylen mg/kg 1 1 CL indeno(123cd)pyren mg/kg 1 1 CL summa 16 EPA-PAH* mg/kg 1 1 CL PAH cancerogena* 0.38 mg/kg 1 1 CL PAH, summa övriga* 0.30 mg/kg 1 1 CL pentaklorbensen < mg/kg 1 1 CL hexaklorbensen <0.001 mg/kg 1 1 CL alfa-hch < mg/kg 1 1 CL beta-hch < mg/kg 1 1 CL gamma-hch (lindan) < mg/kg 1 1 CL aldrin <0.001 mg/kg 1 1 CL dieldrin <0.001 mg/kg 1 1 CL endrin <0.001 mg/kg 1 1 CL isodrin <0.001 mg/kg 1 1 CL telodrin <0.001 mg/kg 1 1 CL heptaklor <0.001 mg/kg 1 1 CL cis-heptaklorepoxid <0.001 mg/kg 1 1 CL trans-heptaklorepoxid <0.001 mg/kg 1 1 CL o,p'-ddt < mg/kg 1 1 CL p,p'-ddt < mg/kg 1 1 CL o,p'-ddd < mg/kg 1 1 CL p,p'-ddd < mg/kg 1 1 CL o,p'-dde < mg/kg 1 1 CL p,p'-dde mg/kg 1 1 CL alfa-endosulfan <0.001 mg/kg 1 1 CL hexaklorbutadien <0.001 mg/kg 1 1 CL hexakloretan <0.001 mg/kg 1 1 CL Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Box 700 E-post: info.ta@alsglobal.com signerat av Camilla Lundeborg Danderyd Sweden Tel: Fax: :46:51 Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com

28 Rapport Sida5(7) T BAJCJEY0B7Y Er beteckning Öresundsbron pelare 12 kött Provtagare SEA-u Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign 2,3,7,8-tetraCDD <0.25 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDD <0.35 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <0.41 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <0.41 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <0.41 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD <0.6 pg/g 1 2 INRO oktaklordibensodioxin pg/g 1 2 INRO 2,3,7,8-tetraCDF pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8-pentaCDF <0.19 pg/g 1 2 INRO 2,3,4,7,8-pentaCDF <0.19 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8-hexaCDF <0.25 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,6,7,8-hexaCDF <0.25 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <0.25 pg/g 1 2 INRO 2,3,4,6,7,8-hexaCDF <0.25 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF <0.38 pg/g 1 2 INRO 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF <0.38 pg/g 1 2 INRO oktaklordibensofuran <0.53 pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound 0.49 pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB 169 <0.72 pg/g 1 2 INRO PCB 81 <4.1 pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO PCB pg/g 1 2 INRO sum WHO-PCB-TEQ upperbound 0.16 pg/g 1 2 INRO tetrabde <0.50 μg/kg 1 1 CL BDE 47 <0.050 μg/kg 1 1 CL pentabde <0.50 μg/kg 1 1 CL BDE 99 <0.050 μg/kg 1 1 CL BDE 100 <0.050 μg/kg 1 1 CL hexabde <0.50 μg/kg 1 1 CL heptabde <1.0 μg/kg 1 1 CL oktabde <1.0 μg/kg 1 1 CL nonabde <1.0 μg/kg 1 1 CL dekabde <5.0 μg/kg 1 1 CL dekabrombifenyl (DeBB) <5.0 μg/kg 1 1 CL hexabromcyklododekan(hbcd) <0.50 μg/kg 1 1 CL Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Camilla Lundeborg :46:51 Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com

29 Rapport Sida6(7) T BAJCJEY0B7Y * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Bestämning av fetthalt enligt modifierad Weibull-Stoldt metod. Bestämning av total kväve (N-tot) enligt DIN ISO Paket OB-2A Bestämning av PCB (7 kongener) enligt 64 LFGB L Paket OB-1 Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) enligt 64 LFGB L Mätning utförs med GC-MS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Paket OB-3A Bestämning av klorerade pesticider enligt metod 64 LFGB L Mätning utförs med GC-MS. Paket OB-2B. Bestämning av dioxinlika polyklorerade bifenyler enligt US EPA 1668 modifierad. Mätning utförs med HR-GC-MS. Sum WHO-PCB-TEQ är resultat som summa toxiska ekvivalenter enligt WHO Paket OB-22. Bestämning av dioxiner och furaner enligt metod baserad på US EPA Mätning utförs med HR-GC-MS. Sum WHO-PCDD/F-TEQ är resultat som summa toxiska ekvivalenter enligt WHO OB-25A Bestämning av bromerade flamskyddsmedel enligt DIN EN ISO CL INRO Godkännare Camilla Lundeborg Ingalill Rosén Utf 1 1 För mätningen svarar GBA, Flensburger Straße 15, Pinneberg, Tyskland, som är av det tyska ackrediteringsorganet DAkkS ackrediterat laboratorium (Reg.nr. D-PL ). DAkkS är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade på följande adresser: Flensburger Straße 15, Pinneberg, Daimlerring 37, Hildesheim, Brekelbaumstraße1, Hameln, Wiedehopfstraße 30, Gelsenkirchen, Meißner Ring 3, Freiberg, Goldtschmidtstraße 5, Hamburg. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. 2 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, , Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). Webb: Dokumentet är godkänt och digitalt Box 700 E-post: info.ta@alsglobal.com signerat av Camilla Lundeborg Danderyd Sweden Tel: Fax: Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com :46:51

30 Rapport Sida7(7) T BAJCJEY0B7Y Utf 1 Prag, Na Harfê 9/336, , Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, Pardubice. Kontakta ALS Stockholm för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Camilla Lundeborg :46:51 Client Service camilla.lundeborg@alsglobal.com