Nätverket Hälsa och Demokrati

Transkript

1 5 december 2013 Nätverket Hälsa och Demokrati Verksamhetsberättelse 2013 Nätverket för förtroendevalda i landsting och regioner Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland - Norrbotten - Skåne Stockholm Sörmland - Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro - Östergötland 1 (17)

2 Nätverket Hälsa och Demokrati... 1 Om Nätverket... 4 Nätverkskonferensen... 5 Nätverkens strategiska områden... 6 Strategiskt område: Kunskap om befolkningens behov... 6 NHD Nätverksgrupp 8 februari: Jämlik hälsa värnar vi de med särskilda behov?... 6 Temaseminarium 1 mars: Medborgardialog eller samtal med befolkningen?... 6 NHD Nätverksgrupp 17 maj: Sociala investeringar ska bidra till en jämlik hälsa... 7 NUH Nätverksgrupp 31 maj: Processtödjarens komplexa roll... 7 Temaseminarium 4 juni: Vård på lika villkor... 8 Sörmland UPPmärksammar barnen... 8 Jämlik hälsa och vård... 8 Strategiskt område: Uppdrag... 9 NUH Nätverksgrupp 7 mars: Det professionella uppdragsgivandet: Från politisk budget till verksamhet och resultat... 9 NUH Nätverksgrupp oktober: Framgångsfaktorer för en befolknings- och behovsbaserad hälso- och sjukvård NHD Nätverksgrupp 7-8 november NUH Nätverksgrupp 5 december: Prioriteringar, systemtänkande och simulering Temaseminarium 6 december: Styrningsformer och dess konsekvenser Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Samverkansgrupp för hälsoekonomer i landsting och regioner Nationella Prioriteringskonferensen Tove - Medicinsk teknik och hälsoekonomi Strategiskt område: Uppföljning Temaseminarium 4 oktober: Hälsofrämjande och förebyggande insatser Konkurrensverkets referensgrupp Övrigt Lokala utbildningar och föreläsningar Presentationsmaterial och Nätverkens nyhetsbrev Tack till våra samarbetspartners Organisation Nätverksgruppen Arbetsutskott Valberedning Koordinatorfunktionen (17)

3 Ordförande har ordet I höst har vi i Västra Götalandsregionen uppmärksammat att det är 15 år sedan regionen bildades. Resan med ett bättre utnyttjande av de samlade resurserna samt att erbjuda vård på lika villkor har sannolikt tagit längre tid än vad som bedömdes innan regionbildningen. Min erfarenhet är att vi ofta underskattar tiden för förändringar. Det kan ibland vara lätt att fatta politiska beslut men besluten måste vara grundade i organisationen. Under hela resan har regionen som styrmodell haft en beställar - utförarorganisation där rollerna som ägare, beställare och utförare tydliggjorts såväl i politiken som hos tjänstemännen. Denna demokratiska styrmodell kommer att leva vidare även nästa mandatperiod. Det innebär att de värden; behov, uppdrag och uppföljning, som vi arbetar med i Nätverket på olika sätt har och kommer att tillämpas i regionen. Under 2013 har Nätverket haft en omfattande verksamhet som framgår av denna verksamhetsberättelse. De kärnvärden vi försöker uppmärksamma i Nätverket måste ständigt övervinnas. Det är lätt hänt att andra frågor än behoven styr hur resurserna fördelas. Det har under senare år alltmer vuxit fram ett behov av att än mer uppmärksamma uppföljningsfrågan i landstingens och regionernas styrmodeller. Nästa år kommer vi därför att ha fokus på metoder och modeller för bättre uppföljning. Till sist vill jag framföra ett särskild tack till vår koordinator Anne Bylund. Anne har ett brett kontaktnät som gör att vi kan ordna intressanta nätverksgruppsmöten och temaseminarier. Samtidigt vill jag hälsa Sofie Edberg välkommen som ny koordinator. Jan Åke Simonsson Ordförande Nätverket Hälsa och Demokrati 3 (17)

4 Om Nätverket Nätverket Hälsa och Demokrati är ett nätverk för förtroendevalda som utvecklar styrningen av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Nätverkets grundläggande uppgift är att stödja kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan medlemmarna genom att skapa goda kontakter och bra mötesplatser. Nätverket är ett partipolitiskt obundet nätverk som vänder sig till förtroendevalda i landsting och regioner. Vi arbetar i nära kontakt med vårt syskonnätverk, Uppdrag Hälsa, ett nätverk för tjänstemän som arbetar med att utveckla uppdraget och därmed den demokratiska styrningen av hälsooch sjukvården samt vård och omsorg ur ett befolknings- och behovsperspektiv. De två Nätverken arbetar med sina uppdrag och för de egna medlemmarnas nytta. Det har visat sig fruktbart att vid vissa tillfällen ha gemensamma möten och seminarier, att kunna diskutera de olika rollerna friare (förtroendevald och tjänsteman) utan koppling till organisationen på hemmaplan. Nätverket är öppet för landsting och regioner som vill bidra till en utveckling i enlighet med Nätverkets syfte och mål. Nätverkens vision och strategiska områden Nätverken arbetar med att öka befolknings- och behovsperspektivet i styrning och ledning av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Nätverken ska vara ett stöd och en inspirationskälla för förtroendevalda och tjänstemän i landsting och kommuner. Vision En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov och bidrar till en bättre hälsa Nätverken utgår från tre strategiska områden i sitt arbete för att nå visionen. Dessa är: Uppföljning Behov Uppdrag En central utgångspunkt i arbetet är att ständigt utgå från de olika rollerna/ansvarsnivåerna som finns och i Nätverkens arbete ska det vara tydligt till vilken målgrupp arbetet riktas så att resultatet kan omsättas i praktiken. Nätverkens arbete fokuserar främst mot nivåerna: fullmäktige, styrelse/nämnd samt tjänstemannaledning. 4 (17)

5 Nätverkskonferensen Vart annat år arrangerar Nätverken en större nationell konferens med något landsting/region som värd. Den 11.e konferensen hålls 5-6 februari 2014 i Sundsvall med Jämtland och Västernorrland som värdlandsting. Temat är: Hälsa ett gemensamt ansvar, och fokus är på samverkan över gränser för det gemensammas bästa. Styrgruppen för konferensen leds av Ingeborg Wiksten, Västernorrland och Anna Gundersson, Jämtland. Övriga deltagare är Jan Åke Simonsson, ordförande NHD, Harriet Hedlund, Västerbotten, Berit Wirödal, Skåne, Mats Eriksson, SKL/Halland, Ralph Harlid, ordförande NUH, Christina Ståhl, Skåne, Anna Gidlund, Västernorrland (lokal projektledare) samt Anne Bylund, koordinator. Programgruppen som leds av Anne Bylund har inledningsvis bestått av Nina Fållbäck Svensson, Jämtland samt Markus Kallioinen, Västernorrland. I slutfasen har Annika Mellquist, Blekinge, Peter Hollbrink, Västernorrland samt Håkan Sundberg, Västra Götaland klivit in i programarbetet. En lokal projektgrupp ansvarar för allt praktiskt arbete inför och under konferensen. Arbetet leds av Anna Gidlund, Västernorrland. Styrgruppen har träffats vid två tillfällen under året. 21 februari på Södra berget i Sundsvall och 22 augusti i Stockholm. Programgruppen har träffats 11 juni och har även haft några telefonmöten. Arbetet har löpt på bra, föreläsarena blev helt klara i mitten på oktober och inbjudan med program skickades ut i mitten på november. Ett vykort som aviserade konferensen skickades ut i våras, tyvärr visar det sig att få verkar ha nåtts av detta. Därför kommer en extra kraftinsats göras vid utskicket av inbjudan och program, så att rätt målgrupp nås. 5 (17)

6 Nätverkens strategiska områden I följande avsnitt har vi sammanfattat Nätverkens aktiviteter under det gångna året kopplat till respektive strategiska område. Varje avsnitt inleds med utdrag ur Nätverkens handlingsprogram (markerat med kursiv text). Strategiskt område: Kunskap om befolkningens behov De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer stora krav på att tjänstemannaledningen är lyhörd för det demokratiska systemet. Nätverket Hälsa och Demokrati Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar former för en behovsbaserad styrning av hälsooch sjukvården genom att fördjupa och bredda kunskapen om medborgarnas behov och förväntningar. Med utgångspunkt i behovsanalyser, resultat och hälsoeffekter av gjorda insatser samt politiska värderingar konkretiseras de politiska målen och uppdragen för en behovsstyrd hälso- och sjukvård. Nätverket Uppdrag Hälsa Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar arbetssätt för att stödja de förtroendevalda i deras roll som befolkningsföreträdare med utgångspunkt från deras förutsättningar, ambitioner och vilja. Detta sker genom att ta fram relevanta kunskapsunderlag kring befolkningen och dess hälsa samt genom att ge stöd för utvecklingen av behovsstyrnings- och samverkansprocesserna samt inför de förtroendevaldas dialoger med befolkningen. Aktiviteter För att stödja inriktningen i handlingsprogrammet kan nämnas några av årets aktiviteter: NHD Nätverksgrupp 8 februari: Jämlik hälsa värnar vi de med särskilda behov? Onödig ohälsa? Jens Ineland, fil dr i socialt arbete, Umeå Universitet gav oss en bild över svårigheter och möjligheter för att göra skillnad för personer med funktionsnedsättningar. Funktionshindrade har överlag sämre socioekonomiska förutsättningar och lägre autonomi än befolkningen generellt. Ohälsan är 10 gånger vanligare hos personer med funktionsnedsättning, men 30 % av ohälsan beror på faktorer möjliga att påverka/åtgärda. Etnisk baserad ojämlikhet i hälsa. Rebecca Popenoe disputerad i socialantropologi och adjunkt på Karolinska Institutet berättade om forskning som visar att svenskar med rötter utanför Norden har i genomsnitt sämre hälsa än etniska svenskar, och att "nya" svenskar känner sig i genomsnitt mindre nöjda med den vården de får. Dessa hälsoskillnader har bl a sina orsaker dels i olika förutsättningar för hälsa hos olika etniska grupper, dels i socioekonomiska skillnader, dels i språkbarriärer och ibland i uttalad diskriminering. Temaseminarium 1 mars: Medborgardialog eller samtal med befolkningen? Kan medborgardialogen stärka den representativa demokratin? Martin Carlsson, Örebro Universitet berättade om aktuell forskning kring medborgadialoger och nämnde tre trender: De 6 (17)

7 politiska partierna i Sverige har en ohotad central position i den svenska demokratin. Samtidigt tyder ett antal trender på att partierna i vissa avseenden förlorat i betydelse för medborgarna. Svenska medborgare har blivit mer individualistiska och föredrar i allt högre omfattning ett politiskt deltagande som är tillfälliga, individualiserade och sakfrågeorienterade. Politiken och samhällsstyrningen har blivit mer komplexa. Reflektioner kring dialoger - Görel Korkman, Västmanland, reflekterade över sina erfarenheter från dialoger. En sak som blivit tydlig i arbetet med dialoger är att vi haft mycket verksamhetsperspektiv i våra beslut. Ser vi samma bild som medborgarna? En strukturerad form för dialoger ger en bredare kunskap, men det är fortfarande svårt att nå vissa grupper som har stora behov. Hur fångar vi dem? Reflektioner kring dialoger - Ralph Harlid, Västra Götaland, reflekterade över sitt ansvar som tjänsteman för att föra dialoger med befolkningen när han tar vissa beslut som påverkar befolkningen. Det är en skillnad mellan att som demokratiaktör och förtroendevald föra dialog med medborgarna och att som serviceaktör och tjänsteman föra dialog med brukarna. Dessa dialoger har olika fokus, men båda behövs för att skapa trygghet och legitimitet. Vad menar vi med jämlik hälsa? Sara Fritzell, Med Dr i folkhälsovetenskap bl a i Stockholms läns landsting har studerat ojämlikhet i hälsa och hälsan hos utsatta grupper och hon började sin föredragning i ett globalt perspektiv: medellivslängden i Sierra Leone: 41 år, Sverige: 81 år, barn under 5 dör dagligen av sjukdomar som går att förebygga. Länderna i Europa har blivit allt rikare, men de sociala och hälsorelaterade klyftorna ökar. NHD Nätverksgrupp 17 maj: Sociala investeringar ska bidra till en jämlik hälsa Sara Hellblom Gustafsson, projektledare landstingets ledningsstab i Sörmland berättade om ett arbete som pågår i Sörmland där man i projektet Förbättra vårdkedjan för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Ett förslag finns om att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser i samband med det allmänna hälsobesöket på BVC vid 2 ½-års ålder. Det kommer innebära att fler hittas tidigt och att stora insatser ska ges från flera huvudmän. Var uppstår kostnaderna och var uppstår vinsten? Jämlik hälsa. För att nå en jämlikare hälsa behöver den ojämlika hälsan identifieras och följas upp. Jan Åke Simonsson berättade om Handlinsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Den visar på behovet av samverkan med t ex kommuner och andra aktörer i samhället för att kunna utjämna olikheter i hälsa. Varje aktör som är engagerad i arbetet fattar sina beslut inom respektive organisation. NUH Nätverksgrupp 31 maj: Processtödjarens komplexa roll Utbildning för förtroendevalda. Ibland tenderar utbildningar till förtroendevalda att bli nu ska vi lära dom allt vi kan, allt om verksamheterna, ekonomin, organisationen osv. Som ny, deltidspolitiker blir det lätt att anta att det som serveras är det enda rätta. Marie-Louise Lövberg, Västra Götaland, berättade om sina erfarenheter från planering och genomförande av utbildningar för regionens förtroendevalda. Framgångsfaktorerna var att upplägget var gjort utifrån politikernas önskemål, att en person hade ansvaret för det samlade upplägget, att föredragshållarna inkluderades i dialog om innehållet i förväg, höll antalet bilder i presentationsmaterialet nere och att det gavs utrymme för reflektion i mindre grupper. Stöd inför samtal. Samtal med befolkningen kan bidra till en annan sorts kunskap/information än den som ges från och om verksamheterna vilket kan öka fingertoppskänsla för de förtroendevalda i styrning och uppföljning. Anders Öhlund, Norrbotten har ansvaret för stödet till fullmäktiges beredningar och tillsammans med utredaren Jenny Norlin berättade han om hur 7 (17)

8 de utvecklar tjänstemannastödet. Ett faktapaket togs fram utifrån uppdraget, men förde en diskussion om distinktionen mellan önskemål och behov samt innebörden av samtal och dialog. Stöd för att utveckla samverkan mellan huvudmän. I Värmland har den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen i länets kommuner, landsting och region träffats kring de gemensamma utmaningarna i befolkningen sedan Hur kan man stödja samverkan mellan huvudmännen så att det blir systematiskt, långsiktigt och givande och med respekt för de förtroendevalds perspektiv och logik? Åsa Löfvenberg, Värmland visade på framgångsfaktorer och fallgropar när man som tjänsteman ska stödja samverkan över huvudmannagränser. Temaseminarium 4 juni: Vård på lika villkor Makt åt patienterna hur påverkar det en vård på lika villkor? Regeringens ensamutredare Johan Assarsson berättade om delbetänkandet kring ny patientlag. Han tog sin utgångspunkt i en historisk beskrivning, att sjukvården till stor del organiserats efter fältsjukhusmodeller och konstaterade att även Hälso- och sjukvårdslagen har många år i nacken. Johan berättade om de tre delbetänkandena i Patientmaktsutredningen: Ny patientlag, Lagen om hälso- och sjukvårdsverksamhet samt Informationsöverföring. Vad menar vi med vård på lika villkor? Hur bidrar den till jämlik hälsa? Ofta nämns tandvården som ett bra exempel på att arbeta förebyggande och att bidra till en mer jämlik tandhälsa genom att göra olika. I Stockholm arbetar man med ett riktat preventivt arbete för att förbättra tandhälsan för utsatta grupper. Katarina Lundell, som är tandvårds- och ITsamordnare i Folktandvården Stockholms län AB gav oss sina erfarenheter om arbetet med förebyggande och vilka resultat man uppnått. Angereds närsjukhus. Ger vi vård på lika villkor när människor dör nio år tidigare i vissa delar av Sverige? Kräver det särskilda lösningar? Ralph Harlid berättade att upphovet till Angereds sjukhus var en behovsanalys som visade på att man dog nio år tidigare i området jämfört med andra delar i Västra Götaland. Sörmland UPPmärksammar barnen Socialstyrelsens Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) och Nätverken har initierat och medverkat i ett utvecklingsarbete i Sörmland. Målgruppen har varit den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen i Sörmlands landsting och kommuner. Fokus har varit på barns och ungas psykiska hälsa. Socialstyrelsen har tagit fram en skrift Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer där Nätverkens medverkan i Sörmlands utvecklingsarbete omnämns som ett exempel. Jämlik hälsa och vård Nätverken fick under 2011 en förfrågan från Sveriges Kommuner och Landsting om att ställa sig bakom en Nationell plattform för jämlik hälsa och vård. Syftet är att tydliggöra och mobilisera arbetet för en mer jämlik hälso- och sjukvård. Vid respektive årsmöte samma år beslutade sig Nätverket Hälsa och Demokrati och Nätverket Uppdrag Hälsa att ställa sig bakom plattformen. Idag är det ett 20-tal nationella organisationer och myndigheter som gjort detsamma. SKL har bjudit in till samordningsmöten vid två tillfällen under året (januari och oktober). Vid träffarna diskuteras vad som sker inom respektive organisation, tankar kring fortsatt erfarenhetsutbyte och kommande konferenser. SKL:s nästa nationella konferens hålls 21 mars (17)

9 Strategiskt område: Uppdrag En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård, med utgångspunkt från befolkningens behov och förväntningar, ställer stora krav på att de politiska målen och uppdragen kopplas till behoven. Behovskartläggningar och dialoger med befolkningen är underlag till behovsanalyser för att identifiera hälsogap. Därefter sker politiska avvägningar och prioriteringar inför formuleringen av mål och uppdrag. Tjänstemannaorganisationens arbete med att formulera uppdrag utifrån de politiska målen innebär att ställa krav på en väl fungerande helhet av olika aktörers enskilda insatser för befolkningens bästa. Nätverket Hälsa och Demokrati Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar former för att systematiskt hämta kunskap om vad som är möjligt att uppnå och söker verktyg som stödjer de förtroendevalda i deras roll som uppdragsgivare. Nätverket Uppdrag Hälsa Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar former och metoder för att bygga effektiva och hållbara system för uppdragsstyrningen. Detta sker genom att formulera konkreta, uppföljningsbara mål utifrån de förtroendevaldas långsiktiga målsättning samt genom att utveckla dialogformer med utförarna. Aktiviteter Med utgångspunkt i handlingsprogrammet sammanfattas aktiviteter kopplat till området Uppdraget nedan: NUH Nätverksgrupp 7 mars: Det professionella uppdragsgivandet: Från politisk budget till verksamhet och resultat Tjänstemännens roll är bl a att tolka de politiska uppdragen, tydliggöra målen, identifiera möjlig ambitionsnivå och omsätta allt detta till verksamhet som ger resultat. Tjänstemän har olika roller i denna process och uppträder bl a som ansvariga för verksamhetsutveckling, som förändringsagenter och som processtödjare i utvecklingsarbetet både i relation till politiker och i relation till vårdgivare. Nätverksgruppens möte ägnades åt exempel på budget- och planeringsprocesser med fokus på hur omsättning av mål till verksamheters uppdrag fungerar samt vilka utmaningar som finns i arbetet. Två exempel fanns med som utgångspunkt/inspiration: Christina Ståhl från Skåne berättade om den övergripande planeringsprocessen och beskrev hur uppdragen ser ut till nästa nivå och hur man kan arbeta för att omsätta mål i uppdrag. Från Sörmland bidrog Ing-Marie Andrée med en genomgång av budget- och planeringsprocessen. Hon reflekterade över möjligheter och utmaningar när mål ska omsättas till verksamhetsinriktning. Under dagen diskuterades kring hur processen från politiska mål till konkretisering kan se ut och kring hur dialogformer och process ska fungera för att mål ska bli resultat. 9 (17)

10 NUH Nätverksgrupp oktober: Framgångsfaktorer för en befolknings- och behovsbaserad hälso- och sjukvård. Förståelse för den politiska logiken Christina Ståhl, Skåne inledde passet med att visa en film där två före detta landstingspolitiker i Östergötland för ett samtal kring sin roll, sina behov av kunskap och tjänstemannastöd. Tanken är att filmen ska användas i två utbildningspaket som kan hållas av Nätverken centralt eller lokalt. Utbildningspaketet ska innehålla OH-bilder, handledning, filmer m m. Dessutom kommer träffar för de som ansvarar för förtroendemannautbildningar hållas i samband med valet Syftet är att få in Nätverkens perspektiv på ett naturligt sätt och över tid. Paketering och presentation av beslutsunderlag Staffan Carlsson gav exempel på hur vi kan tänka och tänka om kring hur vi paketerar och presenterar information för de förtroendevalda? Hur kan vi sortera ut, förenkla och rensa så att man ser skogen utan att för den skull bli politiska? Vilken information behövs sedan var? När det gäller strategiska beslut borde vi jobba mer med aggregerad information, index och indikatorer. Som tjänsteman måste man även våga säga nej: underlagen är tillräckliga. Mer blir inte bättre. Det handlar om roller och tillit, att de förtroendevalda litar på oss. Presentationen blir bättre utan tabeller visualisera med kartor, etc. Det är viktigt med ett målgruppsanpassat och bra paketerat underlag/beslutsunderlag. Tar jag fram underlag till utskott, beredning, styrelse? Vad var det som hände egentligen? Plötsligt uppstår skeenden i grupper som är helt oväntade, konflikter dyker upp, någon väljer att hoppa av, etc. Gruppers utveckling är kopplat till ett framgångsrikt ledarskap. Hur kan kunskapen användas i det dagliga arbetet? Anne Bylund berättade om FIRO, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, en relationsteori som forskats fram av Will Schutz med anledning av hur olika grupper lyckas bättre eller sämre. FIRO utgår från att alla grupper har tre huvudfaser; tillhöra, rollsökning och samhörighet. Projektarbete Gunilla Benner Forsberg, Stockholm berätta om projektarbete som arbetsform och problematiserade kring om vi verkligen lever upp till det bästa av världar kring följande punkter: Arbetsmetoden kan vara process även i projekt. Vi kanske tänker för lite inför val av arbetsform. Formen kan inte vara det viktigaste utan vad vi ska uppnå, det är lätt att bli slav under verktygen. När det krisar finns det ett värde med en modell: vem tar beslut, vem har mandat? Det är viktigt att våga formulera tydliga resultat, uppföljning, implementering redan vid projektstart. Använd de hjälpsamma vännerna d v s frågorna var, när, hur, varför etc. Kommunikation och konflikt En demokratisk styrning handlar ofta om värderingskonflikter som ska lyftas fram och debatteras. Kommunikation och konflikt har ett intimt samband och det finns konflikter som inte ger något mervärde, utan kräver dialog och förhandling för att framgång ska nås. Olle Bingerud reflekterade kring Jan Eliassons fyra punkter vid Nätverkskonferens 2012: Ordets makt, Respekt för människor och deras kulturer, Känsla för tajming, Personliga relationer (17)

11 NHD Nätverksgrupp 7-8 november Blir vi sjuka av inkomstskillnader? Trenden i västvärlden är tydlig. Vår levnadsstandard förbättras men skillnaderna ökar mellan rika och fattiga. Vad betyder detta för vår hälsa? Stämmer tesen i Jämlikhetsanden - att vi blir sjuka av inkomstskillnader? Vad säger den senaste forskningen i frågan? Vad kan politiker göra för att förbättra folkhälsan? Therese Nilsson, forskare i nationalekonomi och verksam vid Lunds universitet bidrog med sina forskningsresultat. Vård på distans möjlighet till jämlikare vård och hälsa med invånaren i fokus. Vad har vi för möjligheter med dagens teknik? Hur kan vi både effektivisera hälso- och sjukvården och samtidigt skapa en jämlikare vård och bättre hälsa? Thomas Molén, Koordinator e-hälsa, Västerbottens läns landsting bidrog till aha-upplevelser och visade på många möjligheter med e-hälsa i glesbygd, som även bör utvecklas i tätort. Temamöten med befolkningen och samverkan kring sociala investeringar. Agneta Andreasson-Bäck, ordförande i södra hälso- och sjukvårdsberedningen i Dalarna berättade om sina erfarenheter från hälso- och sjukvårdsberedningarnas arbete och från samverkan i Hedemora kring tidiga insatser och sociala investeringar. Att vara befolkningsföreträdare En kort film där två förtroendevalda från olika partier problematiserade kring rollen som befolkningsföreträdare stimulerade till diskussioner kring roller och ansvar. Filmen kommer att användas i ett utbildningspaket som nätverken ska ta fram. NUH Nätverksgrupp 5 december: Prioriteringar, systemtänkande och simulering Nätverksgruppens möte hålls samma dag som Nätverkens årsmöten. Vad har tjänstemännen för ansvar för prioriteringar? Var går gränsen mellan förtroendevaldas ansvar, tjänstemännens ansvar och professionens ansvar? Hur kan vi som tjänstemän bistå i prioriteringsarbetet - utan att vi för den skull tar över det värderingsraster som våra förtroendevalda ska stå för vilken är vår roll? Hur kan vi bidra till att utförarna tar ett tydligare ansvar för sina vertikala prioriteringar? Vilka kunskaper behöver vi som tjänstemän för att vara ett bättre stöd både till de förtroendevalda men också till utförare? Ann Fjellner, Överläkare och senior medicinsk rådgivare, Stockholms läns landsting. Systemtänkande och simulering - för att stödja beslutsfattande inom hälso- och sjukvårdssystemet, på både strategisk och mer operativ nivå På vilket sätt kan man bygga upp och tillhandahålla en kompetens som kan bistå vad det gäller att skapa beslutsunderlag för förändrings-, vägvals- och investeringsbeslut, och inte minst för att överhuvudtaget kunna förstå de komplexa frågor landstings-/regionvärlden brottas med. Stefan Bengtsson, funktionsledare Systemtänkande och Simulering, Stockholm, visar några modellexempel och berättar om hur deras arbete stöttar beslutsfattarna. Temaseminarium 6 december: Styrningsformer och dess konsekvenser Seminariet hålls dagen efter respektive nätverks årsmöte. Vad styr vårt beslutfattande? Mona Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys. På vilka grunder fattar vi våra beslut? Hur mycket information behövs? Har vi insikt i vad som påverkar beslutsfattandet? Vad styr beslutsfattandet i organisationer och råder det en kunskapsbrist om hur och varför människor fattar de beslut som de gör? 11 (17)

12 Leder olika styrningsformer till olika resultat? Alla delar behövs, men vad får det för konsekvenser om någon del tar över? Vad är fördelarna med respektive fokus? Hur påverkar ekonomistyrning (budget och ersättningssystem), produktionsstyrning (produktivitet), kunskapsstyrning (evidens och kvalitet), respektive behovsstyrning (hälsoeffekter) möjligheten att nå målet en jämlik hälsa och vård på lika villkor. Ralph Harlid, Västra Götaland samt Milan Knezevic, Sörmland. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsdirektörerna har bjudit in nationella aktörer till träffar kring hur hälso- och sjukvården kan bli mer hälsofrämjande. De har tagit sin utgångspunkt i det positionspapper som SKL:s styrelse antog i juni i år. Vid en första träff i augusti deltog Åsa Löfvenberg, NUH AU, Värmland och Anne Bylund. Vid mötet uppdaterade organisationerna varandra om pågående aktiviteter och diskuterade möjliga samverkanspunkter framöver. Nätverket framhöll bl a uppföljningsområdet som särskilt viktigt att utveckla. Nästa träff sker 10 december. Samverkansgrupp för hälsoekonomer i landsting och regioner Nätverken har stöttat en samverkansgrupp för hälsoekonomer i landsting och regioner genom att finansiera en projektplats för gruppen för erfarenhetsutbyte via rapporter och underlag. Detta innebär en mindre årlig kostnad. Syftet är att stimulera till ökad samverkan i hälsoekonomiska frågeställningar och analyser i praktisk tillämpning. Den hälsoekonomiska gruppen kommer även att finnas med kontaktuppgifter på under fliken kontakt. Nationella Prioriteringskonferensen 2013 Nätverken har, genom Charlotta Gyland, medverkat i planeringsarbetet inför den Nationella Prioriteringskonferensen oktober 2013 och tog bl a initiativ till ett plenumpass där bl a Ralph Harlid, ordförande NUH, Västra Götaland medverkade under rubriken: I de bästa av världar. Nätverken hade även en monter på plats för att sprida information om aktuella fokusområden samt om Nätverkskonferensen Tove - Medicinsk teknik och hälsoekonomi Nätverken ingår i det så kallade Tove-nätverket som startade De som ingår i TOVE är (förutom Nätverken) SKL, Vårdförbundet, Läkarförbundet och Swedish Medtech. Arbetet har resulterat i några konferenser under åren för erfarenhetsutbyte och 2 oktober arrangerades en konferens där hälsoekonomins betydelse vid upphandling av medicinteknik belystes. Anne Bylund har medverkat i planeringen och Jan Åke Simonsson var en av de som gav sina reflektioner i slutet av dagen (17)

13 Strategiskt område: Uppföljning En styrning ur ett befolknings- och behovsperspektiv måste ta hänsyn till flera perspektiv där kraven på både jämlik hälsa samt vård på lika villkor ska kunna följas upp. Förutom befolkningens hälsoläge är även den självupplevda hälsan, befolkningens förväntningar, resultat och hälsoeffekter av gjorda insatser viktiga områden att ha kunskap om. God vård är ett övergripande mål och bör även kunna följas upp ur ett befolkningsperspektiv. Det finns mängder av data som väntar på att användas mer systematiskt. Utmaningen är nästa steg, när underlagen ska sammanställas med andra fakta och analyseras för att ge en bättre helhetsbild och kunna jämföras över tid. Nätverken Hälsa och Demokrati Nätverket Hälsa och Demokrati utvecklar det politiska kravställandet om vilken fakta som behövs för att kunna följa upp och analysera målen och uppdragen ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Det är särskilt viktigt att anpassa informationen till de olika ansvarsnivåerna. Nätverket Uppdrag Hälsa Nätverket Uppdrag Hälsa utvecklar former och metoder för systematisk uppföljning och analys av data som underlag för behovsanalyser. Detta sker genom att identifiera relevanta data samt utveckla former för att pedagogiskt presentera analyser så att de utgör ett stöd för de förtroendevalda i sitt uppdrag att formulera nya mål och uppdrag. Aktiviteter För att stödja handlingsprogrammets inriktning har följande aktiviteter genomförts: Temaseminarium 4 oktober: Hälsofrämjande och förebyggande insatser Positionspapper Hälsofrämjande sjukvård, Sveriges Kommuner och Landsting har i juni antagit ett positionspapper kring Hälsofrämjande sjukvård. Ingvor Bjugård, utredare vid sektionen för hälsa och jämställdhet berättade om innehållet och SKL:s arbete framöver inom detta område. Nätverken kommer att fokusera extra på uppföljning under 2014 indikatorer som kan följas över tid, för att följa en god och jämlik hälsa. Checklistor för beslutsfattare. Psynk-projektet på Sveriges Kommuner och Landsting har tagit initiativ till en checklista för politiker och beslutsfattare. Ing-Marie Wieselgren, projektledare för Psynk berättade om tanken med checklistan och ville gärna få Nätverkens synpunkter på innehållet och användbarheten. Ing-Marie är nationell samordnare kring psykisk hälsa, tillsammans med Anders Printz, Socialdepartementet. Befolkningsutveckling och vårdkonsumtion. Ralph Harlid reflekterade över det faktum att befolkningen i Göteborgsområdet kommer öka vilket leder till ökat behov av Hälso- och sjukvård. Hur kommer vårdtyngden att påverkas när vi blir fler och också äldre och urbaniseringen fortsätter? Urbaniseringen är en global trend och påverkar levnadsförhållanden och hälsan, både positivt och negativt (segregation och försämrad socioekonomi på landsbygd t ex). Konkurrensverkets referensgrupp Konkurrensverket har regeringens uppdrag att följa upp landstingens arbete med vårdvalssystem i primärvården ur konkurrenssynpunkt. Inom ramen för uppdraget ska de bland annat analysera utvecklingen beträffande mångfalden av vårdgivare inom primärvården och analysera 13 (17)

14 förutsättningarna för kvalitetskonkurrens. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 28 februari Nätverken har fått en förfrågan om, och tackat ja, till att delta i en referensgrupp där Åsa Löfvenberg NUH AU, Värmland deltagit. Övrigt Lokala utbildningar och föreläsningar Anne Bylund har under året engagerats för planerandet och genomförandet av utbildningar samt informationsträffar enligt nedan: Strategiutvecklingsdagar kring framtidens hälso- och sjukvård i Jämtland med länets samtliga kommuner och landsting, 6 februari och mars. Förläsning för Beredningen för behovsstyrning, Östergötland, 13 november. Presentationsmaterial En enkel folder som beskriver Nätverken med kontaktuppgifter till respektive arbetsutskott finns framtagen. Utöver det finns även OH-bilder som är tillgängliga för medlemmarna. Materialet finns på Nätverksfilmen Nätverken har producerat en film för att belysa och stimulera diskussioner kring en behovsbaserad styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården. En demokratiskt styrd hälsooch sjukvård av god kvalitet utgående från medborgarnas behov är ett stort och komplext område att hantera och diskutera. Våra bilder är olika även om vi kanske använder samma uttryck. Filmen vill, på ett lite provokativt sätt, visa hur olika våra bilder kan se ut. Den kan användas i utbildningar och gemensamma utvecklingsarbeten och en enkel handledning har tagits fram för att få ut mesta möjliga vid användningen. Tänkt målgrupp för filmen är förtroendevalda/befolkningsföreträdare och tjänstemän i landsting och regioner. Filmen, som använts vid ett flertal tillfällen runt om i landet, har uppskattats som en bra ingång för diskussioner om en behovsbaserad styrning. Filmen med en kort handledning kan köpas för 500 kronor. och Nätverkens nyhetsbrev är en unik samlingsplats för underlag från hela Sverige kopplat till Nätverkens kärnvärden. Driften sköts via avtal med Stockholms läns landsting och Västra Götaland har webbadministratörsansvaret. Sarah Öfwerström, Västra Götaland, är nätverkens webbansvarige. De landsting som valt att utse webbansvariga har i och med det personer som har till uppgift att stimulera erfarenhetsutbytet via webben genom att lägga ut dokument/rapporter/underlag som är av intresse för Nätverkens medlemmar. Lokalt webbansvariga idag finns i följande landsting/regioner och de är: Blekinge: Annika Mellquist, Halland: Patrik Birgersson, Jämtland: Hans Fröling, Norrbotten: Gun Vikström, Skåne: Kristin Skoog, Sörmland: Lena Johanson Blom, Västernorrland: Christina Mattson, Västmanland: Marianne Thörnholm, Västra Götaland: Maria Borg och Sarah Öfwerström, Örebro: Carl Olsson samt Östergötland: Monica Ulriksson (17)

15 Nyhetsbrevet har drygt 450 prenumeranter och bygger på information från Nätverkens aktiviteter, våra medlemmar samt samverkanspartners. 5 nyhetsbrev har skickats ut under året och ytterligare ett inplaneras i december. Tack till våra samarbetspartners Nätverkens synsätt och arbetsområden är organisationsövergripande. Erfarenheter visar att det finns stora vinster för medborgarna om befolknings- och behovsperspektivet är en gemensam bas för samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer. Nätverket Uppdrag Hälsa samverkar nära med Nätverket Hälsa och Demokrati samt med flera nationella organisationer till vilka Nätverken vill skicka ett varmt tack för aktiv, engagerad och utvecklande samverkan. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Under året har Nätverken träffat representanter från SKL vid några tillfällen. Det är angeläget att uppdatera varandra på pågående aktiviteter och fokusområden. Nätverken har också haft möjlighet att disponera sammanträdeslokaler vid behov på Hornsgatan 20. Övriga samverkanspartners Samverkan sker även med Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet (FHI), Prioriteringscentrum, Nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Myndigheten för Vårdanalys (MYVA) samt Swedish Medtech (17)

16 Organisation Det informella arbetssättet är grunden för Nätverkets arbete. Verksamheten finansieras av medlemmarna som också styr den formella organisationen, nätverksgruppen och arbetsutskottet. Nätverksgruppen Nätverksgruppen är Nätverkets arbetsforum. I denna grupp kan andra representanter för medlemmarna än ordinarie ledamöter samt representanter för samarbetspartners ingå. Gruppens uppgift är att arbeta praktiskt med Nätverkets frågor och att stödja aktiviteter hemlandstingen. Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Kerstin Gustafsson (S), Iréne Ahlstrand Mårlind (M), ersättare: Ann-Christin Denebo (S), Klavs Wix Nielsen (KD) Agneta Andreasson-Bäck (S), Lena Reyier-Ingman (C), ersättare: Tomas Ylvén (V), Marina Ander (KD) Patrik Stenvard (M), Hanna-Karin Linck (C), ersättare: Carina Östansjö (FP), Tommy Berger (S) Ulrika Jörgensen (M), Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S), ersättare: Stefan Bengtsson (C), Mats Eriksson (M) Anna Gundersson (S), Berit Johansson (C) Britt Westerlund (S), Anders Öberg (S), ersättare: Ingmari Åberg (V), Agneta Granström (MP) Berit Wirödal (KD), Pia Bergius (MP), Irene Nilsson (S), Reino Persson (S), ersättare: Åsa Holmén (FP), Patrik Holmberg (C), Susanne Nilsson (S), Stefan Malmberg (S) Lars Joakim Lundquist (M), Dag Larsson (S), Eva Lannerö (KD), Ninos Marah (FP), ersättare: Filippa Reinfeldt (M), Carin Mattsson (C), Håkan Jörnehed (V) Ylva G Karlsson (MP), Magnus Leivik (M), ersättare: Britta Bergström (S), Marie-Louise Forslund-Mustaniemi (KD) Anna-Karin Klomp (KD), Vivianne Macdisi (S), ersättare: Robin Kronvall (M), Johan Edstav (MP) Marianne Utterdahl (SIV), Göran Nilsson (M), ersättare: Erik Olsson (S), Inga-Lill Röhr (S) Harriet Hedlund (S), Kerstin Nilsson (C), ersättare: Janeth Lundberg (S), Nicke Grahn (FP) Ingeborg Wiksten (FP), Ewa Back (S), ersättare Lena Näslund (S), Sarah Karlsson (FP) Görel Korkman (S), Kerstin Falkland (M), ersättare: Barbro Conte (MP), Barbro Larsson (C) Jan Åke Simonsson (S), Lars-Åke Carlsson (M), Curt Hedström (KD), Anette Ternstedt (V), ersättare: Eva Arvidsson (S), Mariana Ekberg Karlström (M), Nicklas Attefjord (MP), Ulrik Hammar (FP) Ingemar Javinder (S), Hanne Alvner (M), ersättare: Eva Jansson (S), Anna Ågerfalk (FP) Levi Eckeskog (KD), Torbjörn Holmqvis, (S) ersättare: Lars-Göran Pettersson (VL), Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) 16 (17)

17 Arbetsutskott Arbetsutskottet är Nätverkets beredande organ och initierar och driver frågor av principiell natur. I arbetsuppgifterna ingår att verkställa nätverksgruppens beslut, bereda frågor till nätverksgruppen, löpande följa upp beslutad verksamhet samt att företräda Nätverket i olika sammanhang. Arbetsutskottet har träffats 19 april samt vid två tillfällen tillsammans med Nätverket Uppdrag Hälsas arbetsutskott, 21 januari samt 22 augusti. Arbetsutskottet har under 2013 utgjorts av: Jan Åke Simonsson, ordförande, Västra Götaland Lars Joakim Lundquist, vice ordförande, Stockholm Berit Wirödal, Skåne Britt Westerlund, Norrbotten Harriet Hedlund, Västerbotten Ingeborg Wiksten, Västernorrland Ulrika Jörgensen, Halland Valberedning Valberedningens ledamöter är Lars Åke Carlsson, Västra Götaland och Anders Öberg, Norrbotten. Koordinatorfunktionen Koordinatorn samordnar det löpande arbetet och har i uppgift att stödja, utveckla och samordna Nätverkens beslutade aktivitetsområde, sköta Nätverkens löpande ekonomi, vara samordnande mellan Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa och på olika sätt stödja och vara bollplank till medlemmarna. Anne Bylund har varit koordinator på 80 % under året, Charlotta Gyland 50 % fram till och med maj, Sofie Edberg, 80 % från 1 november. Patrik Birgersson, landstinget i Halland har ansvarat för den praktiska hanteringen av ekonomin på 15 %. Sarah Öfwerström, Västra Götaland har svarat för systemadministration av hemsidan på 10 %. Stockholm 5 december 2013 Nätverket Hälsa och Demokrati Jan Åke Simonsson Lars Joakim Lundquist Anne Bylund 17 (17)