Brotthållfastheten hos högtranslucent Y-TZP beroende på ytbehandling

Transkript

1 Brotthållfastheten hos högtranslucent Y-TZP beroende på ytbehandling Alexander Ohlsson Omid Amiri Handledare: Zdravko Bahat Examensarbete (15 hp) Tandteknikerprogrammet April, 2015 Malmö högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 1

3 Sammanfattning Efterfrågan på mer estetiska och hållfasta material ökar ständigt. Det ställs nu allt högre krav från patienter på konstruktionerna vilket leder till att nya material tillkommer på marknaden som i sin tur behöver testas. Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur brotthållfastheten påverkas hos Prettau Anterior, Zirkonzahn, vid olika ytbehandlingar såsom målning, blästring samt polering. Material och metod Femtio provkroppar tillverkades som sedan infärgades med fabrikantens grundfärg före sintring. Därefter delades provkropparna in slumpmässigt i fem olika grupper med tio provkroppar per grupp. Varje grupp utsattes för olika ytbehandlingar såsom blästring, målning, polering eller glasyrmass. Sedan utsattes provkropparna för ett trepunktsböjhållfasthetstest. Resultatet analyserades sedan med one-way ANOVA, Tukey s test och signifikantsnivån sattes till α = 0,05. Resultat Grupp P (polering) fick högst medelvärde med 562 MPa. Därefter var grupp G (glaze) med 496 MPa. Gupp UB (utan blästring) fick 394 MPa. Grupp FA (fabrikantens anvisningar) fick 364 MPa och lägst medelvärde fick grupp UM (utan målning) med 346 MPa. Högst standardavvikelse fick gruppen P med 117 MPa och lägst standardavvikelse fick gruppen UM med 25 MPa. Slutsats Blästring har en negativ inverkan på materialets brotthållfasthet. Glasyrmassa jämfört med manuell polering har ingen statistisk signifikant inverkan på brotthållfastheten. Karakteriseringsmålning har en negativ inverkan på materialets brotthållfasthet. 2

4 3

5 Innehållsförteckning Introduktion... 6 CAD/CAM... 6 Zirkoniumdioxid (Y-TZP)... 6 Syfte och hypotes... 7 Material och metod... 8 Provkroppstillverkning... 8 Ytbehandling av provkroppar... 9 Trepunktsböjhållfasthetstest Resultat Diskussion Slutsats Referenser Slutord Bilaga 1 - Materiallista 4

6 5

7 Introduktion Utvecklingen går ständigt framåt och nya material med varierande sammansättning tillkommer hela tiden för att tillfredsställa det ökande kravet på estetiska och hållfasta dentala konstruktioner. Ett populärt material är yttriumoxidstabiliserad tetragonal polykristallin zirkoniumdioxid (Y-TZP). Y-TZP har hållfasthetsvärden som kan jämföras med metallernas, men materialet har fördelen av en mer tandliknande färg (1). Y-TZP har även en sprickhämmande egenskap som kan förlänga livslängden för konstruktionen (2). Användandet av Y-TZP har länge begränsats av materialets låga translucens. Tidigare har materialet därför mest använts som underkonstruktion med skiktat fältspatsporslin (3). Ett problem med skiktat fältspatsporslin på Y-TZP har varit chip-off frakturer, då bindningen mellan Y-TZP och porslinet är en svag länk (4). Därför har det funnits ett behov av att ta fram en monolitisk konstruktion i ett hållfast och estetiskt material. Y-TZP har utvecklats mycket de senaste åren och flera högtranslucenta alternativ har blivit tillgängliga på marknaden vilket tillgodoser de estetiska kraven med bibehållet goda hållfasthetsegenskaper (5). En positiv följd av en monolitisk konstruktion är att inte lika mycket tandsubstans hos patienten behöver avverkas, då konstruktionen inte kräver lika stor materialtjocklek tack vare sin höga hållfasthet. Vid en kärnbaserad konstruktion med ett skiktat ytmaterial behöver underkonstruktionen vara 0,3 till 0,5 mm och det skiktade ytmaterialet behöver en tjocklek på minst 0,7 mm, vilket totalt blir 1,0 till 1,2 mm (6). En monolitisk krona i konventionellt Y-TZP behöver endast vara 0,5 mm i tjocklek (7). En annan fördel med Y-TZP är att det är ett biokompatibelt material (8). CAD/CAM CAD/CAM (Computer-Aided Design/Computer-Aided Manufacture)-teknologin introducerades till dentalbranschen i början av 1980-talet och utvecklingen har sedan dess ständigt gått framåt (9). En metod bygger på att en tredimensionell bild av konstruktionen skapas digitalt i datorn. En annan metod är att traditionellt vaxa upp konstruktionen och sedan skanna objektet med hjälp av en specialanpassad skanner för dentalbranschen för att avbilda objektet och skapa en digital fil, som därefter är klar att framställas (9, 10). Det finns i nuläget två olika sätt detta kan göras på. Genom subtraktiv teknik, där objektet fräses fram ur ett befintligt stycke material eller genom additiv teknik, då objektet framställs ur ett pulver som fogas samman med olika metoder som tillexempel värme eller ljus (9, 10). Zirkoniumdioxid/Y-TZP Zirkoniumdioxid finns i naturen men är i sen rena form sprött och inte starkt nog för att användas för dentalt bruk (11). Zirkoniumdioxid har tre olika kristallfaser vid olika temperaturer. Från rumstemperatur upp till 1170 C är den monoklina fasen. Därefter övergår den till tetragonal fas från 1170 C till 2370 C. Den tredje fasen är den kubiska som bildas över 2370 C och förblir där upp till smältpunkten, som befinner sig runt 2680 C (1, 12, 13). För att materialet ska lämpa sig för dentalt bruk kan materialet stabiliseras med olika oxider, tillexempel yttriumoxid Y2O3 (13). Yttriumoxiden gör att materialet förblir metastabilt i den tetragonala fasen vid rumstemperatur (14). Man vill att materialet senare ska kunna övergå till monoklin fas om en spricka uppstår. Den sprickhämmande egenskapen beror på att materialets kristallstruktur får en fasomvandling till monoklin fas när en spricka uppstår (1, 2, 15). Vid övergången från den tetragonala till den monoklina kristallstrukturen sker en volymökning på omkring 3-5%, vilket leder till att sprickan försluts (2, 13). Denna sprickhämmande egenskap kan dessvärre utlösas vid yttre påverkan genom Low Temperature Degradation (LTD) (16). LTD innebär att det blir en spontan fasomvandling från tetragonal till monoklin fas, likt den sprickhämmande egenskapen. LTD startas och påskyndas 6

8 när vatten tränger in i materialet i temperaturintervallen ºC (17). Det kan ske såväl i munnen på patienten (18), som på det tandtekniska laboratoriet då Y-TZP utsätts för behandlingar så som ånga, blästring, slipning och polering (19). Då konventionellt Y-TZP är opakt och vitt blandas olika metalloxider in i sammansättningen för att ge materialet en färgton (20). Konventionell Y-TZP ersattes med translucent Y-TZP, som sedan utvecklades till högtranslucent Y-TZP. Högtranslucent Y-TZP innehåller en mindre andel aluminiumoxid (17, 21), då aluminiumoxid är känt för att kraftigt minska translucensen i materialet. Samtidigt är den en viktig komponent för att öka hållfastheten på zirkoniumdioxiden. Det är därför viktigt att ha rätt mängd aluminiumoxid i sammansättningen, för att hitta balansen mellan de båda egenskaperna (17). Prettau Anterior är ett högtranslucent Y-TZP-material, med betydligt högre translucens än tidigare varianter av Y-TZP men med lägre hållfasthetsvärde på 670 MPa, enligt fabrikanten. Syfte och hypotes För att nya material ska kunna användas kliniskt krävs det studier som kan ligga till grund för evidensbaserad kunskap. En utgångspunkt är att undersöka hur olika behandlingssätt påverkar materialet då tandteknikers arbetsmetoder kan variera. Variationen på behandlingssätt bygger på observationer gjorda under ett års tid på olika tandtekniska laboratorium. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur brotthållfastheten påverkas hos Prettau Anterior, Zirkonzahn, vid olika ytbehandlingar såsom målning, blästring och polering. Hypotesen var att brotthållfastheten påverkas negativt vid blästring och vid manuell polering då material avverkas vid detta moment. Oförändrat resultat vid karakteriseringsmålning då endast nytt material tillsätts och inget från ursprungsmaterialet avverkas. 7

9 Material och metod Femtio provkroppar sågades fram ur materialet Prettau Anterior (A) (Bilaga 1) i fem olika grupper enligt Tabell 1, med tio provkroppar i varje grupp, för att undersöka brotthållfastheten. Det sågades fram tio extra provkroppar till en pilotstudie. I grupp FA (fabrikantens anvisningar) framställdes provkropparna enligt fabrikantens anvisningar, vilken fungerade som kontrollgrupp. I grupp UM (utan målning) undersöktes om karakteriseringsfärgen har någon inverkan. I grupp UB (utan blästring) undersöktes om blästringen påverkade materialet. I grupp G (glasyrmassa) testades om tillsatt glasyrmassa hade någon inverkan. Grupp G var också enligt fabrikantens anvisningar, om målning inte behövs. I grupp P (polering) undersöks vilken inverkan manuell polering har. Tabell 1. Behandlingsschema för varje grupp. Grupp Infärgning Sintring Blästring Målning Glasyrmass Polering a FA X X X X X UM X X X X UB X X X X G X X X P X X X Tabell 2. Förkortningar av grupper och antal provkroppar. Grupp Förkortning Antal Fabrikantens anvisningar FA 10 Utan målning UM 10 Utan blästring UB 10 Glasyrmassa G 10 Polering P 10 Provkroppstillverkning Provkropparna sågades fram enligt ISO-standard:6872 (22) och hade följande mått; L: 25 ± 0,2 mm x B: 4 ± 0,2 mm x H: 2 ± 0,2 mm enligt Figur 1. Provkropparna sågades i det försintrade stadiet med hjälp av en precisionssåg (B) ur tre block med dimensionen 62,5 x 25 x 16 mm. Figur 1. Schematisk bild över provkropp. Efter sågning (Figur 2) kontrollmättes alla provkroppar med ett digitalt skjutmått (C) enligt måtten ovan och eventuella ojämnheter efter sågningen finjusterades manuellt med fint sandpapper (D). 8

10 Därefter infärgades samtliga provkroppar med grundfärg A3,5 (E). Penseln doppades en gång inför varje provkropp, samt ströks av mot flaskans mynning två gånger för att ta bort överskottsfärg från penseln och sedan drogs ett jämnt lager från ena sidan till andra. Samtliga provkroppar fick ett lager färg och därefter upprepades processen ännu en gång på samma sätt i samma ordning. Provkropparna placerades därefter under en infraröd lampa (F) i 30 minuter där temperaturen var på 70 ºC. Sedan förvarades provkropparna i försluten behållare till sintring. Efter sintringen i sintringsugn (G) delades alla provkroppar slumpmässigt in i fem jämnt fördelade grupper enligt Tabell 1. Sintringen skedde enligt fabrikantens anvisningar (Tabell 3). Figur 2. Sågning av provkroppar. Ytbehandling av provkroppar Provkropparna i grupp FA och UM blästrades i sandbläster (H) med 110 µm aluminiumoxid (I), med 4 bars tryck, på ett avstånd av fem centimeter, under tio sekunder med en jämn fördelning över hela provkroppen på den infärgade ytan. En mätpinne på fem centimeter monterades på blästringshandstycket för att standardisera avståndet i största möjliga mån. Därefter målades provkropparna i grupp FA och UB med karakteriseringsfärg (J) och brändes, fem provkroppar åt gången enligt fabrikantens anvisningar. Ett jämnt lager karakteriseringsfärg applicerades på provkropparna så att samma färgintensitet uppnåddes på samtliga fem provkroppar. Processen upprepades tills alla 20 provkroppar i grupp FA och UB var målade och brända. Samma porslinsugn (K) användes vid varje färgbränning enligt brännschemat i Tabell 3. Provkropparna i grupp FA, UM, UB och G fick ett jämnt lager glasyrmassa (L) applicerat genom att en pensel doppades i glasyrmassan och sedan drogs från mitten till ena kanten på provkroppen. Därefter upprepades momentet med att doppa penseln i glasyrmassan och sedan dra penseln åt andra kanten av provkroppen. Sedan drogs penseln från ena sidan till andra för att uppnå en jämn fördelning av glasyrmassan. Även här bearbetades och brändes fem provkroppar åt gången i en och samma porslinsugn (M) tills samtliga 40 provkroppar var färdigställda. Grupp P polerades manuellt först med mjuk robinsonborste (N) på varv/min med ett handstycke (O), med ett jämnt tryck under en minut med en polermassa (P) för keramer. Därefter användes en bomullstrissa (Q) under en minut med jämnt tryck på varv/min, med samma polermassa. Ny massa applicerades på polerverktygen inför varje ny provkropp. Processen upprepades tills alla tio provkroppar var polerade. Efter all 9

11 förbehandling lades samtliga 50 provkroppar i ett ultraljudsbad (R), i avhärdat vatten, i fem minuter. Respektive arbetsmoment utfördes av samma tandtekniker varje gång. Under hela arbetsprocessen användes skyddshandskar (S). Tabell 3. Brännschema. B S T ºC/min T H VV 11 VV 22 L Program ºC min. ºC min. ºC ºC ºC Sintring Stain fire Glaze Trepunktsböjhållfasthetstest Samtliga provkroppar testades sedan i ett trepunktsböjhållfasthetstest i en testmaskin (T) enligt Figur 3 tills det att fraktur uppstod då kraften vid frakturen registrerades. Samtliga provkroppar kontrollmättes innan testet utfördes. Figur 3. Schematisk bild över avståndet under trepunktsböjhållfasthetstestet. 10

12 Avståndet mellan stödvalsarna var 20 mm enligt ISO-standard (22). Den påtryckande valsen placerades centralt mellan stödvalsarna (Figur 4). Provkroppen placerades så att den minst hade två mm från stödpunkten ut till provkroppens kant. Kraften applicerades med en hastighet på 0,5 mm/min enligt ISOstandard (22). Vid testet togs en provkropp från varje grupp och utsattes för belastning tills fraktur uppstod och därefter upprepades processen tills alla tio provkroppar från varje grupp var testade. Figur 4. Trepunktsböjhållfasthetstestet. För omräkning av resultat från trepunktsböjhållfasthetstestet användes följande formel: 2 FF LL σσ = 3 BB HH 2 σσ = Böjhållfastheten i MPa. F = Kraften i Newton vid fraktur. L = Längden mellan stödpunkterna. B = Bredden på provkroppen. H = Höjden på provkroppen. Den statistiska metod som användes för att analysera resultatet var one-way ANOVA, Tukey s test och signifikantsnivån sattes till α = 0,05. 11

13 Resultat Grupp P fick högst medelvärde och grupp UM fick lägst medelvärde. Högst standardavvikelse fick gruppen P och lägst standardavvikelse fick gruppen UM (Tabell 4). Tabell 4. Resultat från böjhållfasthetstestet. Grupp Antal n Medelvärde MPa Standardavvikelse MPa Minimum MPa Maximum MPa FA UM UB G P Det finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna FA, UM och UB. Det finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna G och P. Både grupp G och P har en statistisk signifikant skillnad mot var och en av de övriga tre grupperna (Tabell 5). Tabell 5. Signifikansnivå mellan olika grupper. Grupp Jämförande grupp Signifikansnivå FA UM 0,985* FA UB 0,902* FA G 0,003* FA P 0,000* UM UB 0,632* UM G 0,001* UM P 0,000* UB G 0,038* UB P 0,000* G P 0,333* * Statistisk signifikant skillnad finns mellan grupperna. 12

14 13

15 Diskussion En stor fördel med CAD/CAM-teknologi är att arbetsmiljön blir bättre för tandteknikern, då man inte behöver arbeta med inbäddningsmassor, som kan skada lungorna. Slipmomentet blir också avsevärt mycket kortare då datorn tar fram en form med hög precision. Detta medför även att risken för inhalering av slipdamm minskar. En annan fördel är att arbetseffektiviteten ökar då man kan göra andra arbeten under tiden fräsmaskinen fräser fram konstruktionerna. En fördel med att såga fram provkropparna ur block är att materialspillet blir minimalt jämfört om provkropparna tagits fram med hjälp av CAD/CAM-teknologi. Olyckligtvis var sågklingan lite skev och axeln gungade en aning i vertikalled. Detta resulterade i att provkropparna fick ojämna kanter längs med långsidorna, vilket i sin tur kan ha haft en inverkan på slutresultatet. Dessa ojämnheter blev avsevärt förbättrade efter sintring, då man inte längre kunde se dessa. Frågan är om slutresultatet hade påverkats ifall provkropparna istället hade frästs fram maskinellt med färre steg och eventuellt färre felkällor. Valet av antal provkroppar per grupp baserades på tidigare studier och konfidensintervallet sattes till 95 %, vilket enligt tidigare studier är tillräckligt för statistiska beräkningar. Ytterligare tio extra provkroppar togs fram och fick samma grundbehandling vid samma tidpunkt som de övriga 50 provkropparna. Dessa provkroppar användes i en pilotstudie för att testa metodiken inför den kommande studien. Valet av provkroppar framför anatomiskt utformade kronor var för att testa materialet i sig och inte blanda in fler variabler som tillexempel utformning och godstjockleken på kronmaterialet. ISO-standard:6872 för keramiska material i tandvård användes på grund av att den lämpade sig bäst för föreliggande studie. Standarden följdes till största möjliga mån för att sedan ha möjlighet att jämföra resultatet med andra studier. En punkt som exkluderades från standarden var en avfasning på 45º längs med långsidorna. Avfasningen var så liten att det inte gick att mäta eller standardisera utförandet. Enligt standarden på trepunktböjhållfasthetstestet ska kraften appliceras med en hastighet på minst 0,5 mm/min. Det hade varit intressant att se om andra värden erhållits vid en halverad hastighet. Enligt ISO-standarden finns möjlighet att välja mellan tre- eller fyrpunktsböjhållfasthetstest. Det vanligaste testet i tidigare studier är trepunktstest och för att ha möjlighet att kunna jämföra föreliggande studie mot tidigare studier valdes därför trepunktstest. Fördelen med trepunktstestet jämfört med fyrpunktstestet är att sannolikheten att defekten sitter där kraften appliceras är mindre än vid fyrpunktstest där det är ett större område utsätts för kraften. Vid sintringen slog sig samtliga provkroppar lite och åt samma håll, då den infärgade ytan reste sig en aning. Även då sintringen skedde under två olika tillfällen hände samma sak med provkropparna. Sintringen utfördes vid två tillfällen eftersom det inte var möjligt för laboratoriet att göra detta vid ett och samma tillfälle. Att provkropparna slog sig kan ha varit en anledning till att det inte uppnåddes lika höga böjhållfasthetsvärden som tillverkaren utlovat, trots att fabrikantens anvisningar följdes och tillverkarens egen färg avsett för ändamålet användes. Ytterligare forskning hade varit intressant för att undersöka om infärgningen påverkar materialet vid sintring. I största möjliga mån eftersträvades att alla provkroppar inom varje grupp skulle få samma behandling. För att uppnå detta utförde samma tekniker ett och samma arbetsmoment. Målet var att alla skulle få exakt samma behandling, men det är inte möjligt att garantera att så blev 14

16 fallet, då det inte är maskinellt utfört. Standardavvikelsen inom vissa grupper kan ha påverkats av denna faktor. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat standardavvikelsen är att provkropparna har slagit sig och det inte kan säkerställas att alla provkroppar har haft samma formförändring, då den var så liten att det inte var möjligt att kontrollmäta. Små variationer i formförändring kan ha en stor inverkan för slutresultatet. Hypotesen om att brotthållfastheten påverkas negativt vid blästring verifieras. Manuell polering skulle ha en negativ inverkan, men den hypotesen förkastas. Hypotesen angående oförändrat resultat vid karakteriseringsmålning falsifieras, vilket resultatet visar. 15

17 Slutsats Inom begränsningarna för föreliggande studie kan följande slutsatser dras: Blästring har en negativ inverkan på materialets brotthållfasthet. Glasyrmassa jämfört med manuell polering har ingen statistisk signifikant inverkan på brotthållfastheten. Karakteriseringsmålning har en negativ inverkan på materialets brotthållfasthet. 16

18 17

19 Referenser 1. Denry I, Kelly JR. State of the art of zirconia for dental applications. Dental Materials. 2008; 24: Flinn BD, Raigrodski AJ, Singh A, Mancl LA. Effect of hydrothermal degradation on three types of zirconias for dental application. J Prosthet Dent Kim M, Oh S, Kim J, Ju S, Seo D, Jun S et al. Wear evaluation of the human enamel opposing different Y-TZP dental ceramics and other porcelains. J Dent. 2012; 40: Park J, Park S, Lee K, Yun K, Lim H. Antagonist wear of three CAD/CAM anatomic contour zirconia ceramics. J Prosthet Dent. 2014; 111: Mehra M, Vahidi F. Complete mouth implant rehabilitation with a zirconia ceramic system: A clinical report. J Prosthet Dent. 2014; 112: Hobo S, Shillingburg HT. Porcelain fused to metal: Tooth preparation and coping design. J Prosthet Dent. 1973; 30: Nakamura K, Harada A, Inagaki R, Kanno T, Niwano Y, Milleding P et al. Fracture resistance of monolithic zirconia molar crowns with reduced thickness. Acta Odontol Scand. 2015: Jang GW, Kim HS, Choe HC, Son MK. Fracture Strength and Mechanism of Dental Ceramic Crown with Zirconia Thickness. Procedia Engineering. 2011; 10: Strub JR, Rekow ED, Witkowski S. Computer-aided design and fabrication of dental restorations: Current systems and future possibilities. J Am Dent Assoc. 2006; 137: Bidra AS, Taylor TD, Agar JR. Computer-aided technology for fabricating complete dentures: Systematic review of historical background, current status, and future perspectives. J Prosthet Dent. 2013; 109: Aboushelib MN, de Jager N, Kleverlaan CJ, Feilzer AJ. The influence of pigments on the slow crack growth in dental zirconia. Dental Materials. 2012; 28: Egilmez F, Ergun G, Cekic-Nagas I, Vallittu PK, Lassila LVJ. Factors affecting the mechanical behavior of Y-TZP. Journal of the Mechanical Behavior of Biomedical Materials. 2014; 37: Hjerppe J, Vallittu PK, Fröberg K, Lassila LVJ. Effect of sintering time on biaxial strength of zirconium dioxide. Dental Materials. 2009; 25: Deville S, Chevalier J, Gremillard L. Influence of surface finish and residual stresses on the ageing sensitivity of biomedical grade zirconia. Biomaterials. 2006; 27: Miyazaki T, Nakamura T, Matsumura H, Ban S, Kobayashi T. Current status of zirconia restoration. Journal of Prosthodontic Research. 2013; 57:

20 16. Cattani-Lorente M, Scherrer SS, Ammann P, Jobin M, Wiskott HWA. Low temperature degradation of a Y-TZP dental ceramic. Acta Biomaterialia. 2011; 7: Zhang F, Vanmeensel K, Inokoshi M, Batuk M, Hadermann J, Van Meerbeek B et al. Critical influence of alumina content on the low temperature degradation of 2 3 mol% yttriastabilized TZP for dental restorations. Journal of the European Ceramic Society. 2015; 35: Kosmač T, Oblak C, Jevnikar P, Funduk N, Marion L. The effect of surface grinding and sandblasting on flexural strength and reliability of Y-TZP zirconia ceramic. Dental Materials. 1999; 15: Manicone PF, Rossi Iommetti P, Raffaelli L. An overview of zirconia ceramics: Basic properties and clinical applications. J Dent. 2007; 35: Hallmann L, Ulmer P, Reusser E, Louvel M, Hämmerle CHF. Effect of dopants and sintering temperature on microstructure and low temperature degradation of dental Y-TZPzirconia. Journal of the European Ceramic Society. 2012; 32: Zhang F, Vanmeensel K, Batuk M, Hadermann J, Inokoshi M, Van Meerbeek B et al. Highly-translucent, Strong and Aging-resistant 3Y-TZP ceramics for Dental Restoration by Grain Boundary Segregation. Acta Biomaterialia. 22. International Standards Organization. ISO 6872:2008. Dentistry - Ceramic materials Geneva, Switzerland: European Committee for Standardization;

21 Slutord Ett stor tack till Zdravko Bahat, Odont.mag./Tandtekniker MAH För en bra handledning. Evaggelia Papia, Doktor/Tandtekniker MAH För hjälp med diverse frågor och uträkning av statistiska metoder. Lars Olsson, Odont.mag./Tandtekniker MAH För allmänna frågor. Camilla Johansson, Odont.mag./Tandtekniker MAH För allmänna frågor. Håkan Fransson, Ingenjör MAH. För hjälp med sågning av provkroppar och även med testmaskin. Expodent AB För sintring av provkroppar. Hans-Ove Persson, Normedentia AB För hans vänlighet och hjälp. 20

22 Bilaga 1 - Materiallista Material/Apparatur Tillverkare Batchnr./Modellnr. Land A Prettau Anterior Zirkonzahn ZB4156A Italien B Isomet low speed saw Buehler USA C Preisser 150 mm Horex Tyskland D Sandpaper grit 600 Buehler USA E Color liquid Prettau Zirkonzahn CB4485 Italien anterior aquarell A3,5 F Zirkonlampe 250 Zirkonzahn G HT Speed Mihm-Vogt Tyskland H Cobra Aluoxyd 110 µm Renfert Tyskland I Basic Quattro IS Renfert Tyskland J Brown 3D stain Zirkonzahn MB50193 Italien K EP500 Ivoclar Österrike Vivadent L Glaze Zirkonzahn MB40877 Italien M EP5000 Ivoclar Vivadent Österrike N Robinsonborste mjuk Buffalo dental USA O EWL typ 4941 Kavo SN01515 Tyskland P Zircon-Brite Dental USA ventures of America Q Bomullstrissa Poliradid Tyskland R Biosonic Coltene UCL100XD USA Whaledent S Xtra Lite Semper guard EN Österrike T Instron 4465 Instron 446SH2276 USA