RISKUTREDNING. Övergripande riskutredning av reservfjärrvärmeanläggning inom Norrköpings-Ingelstad 1: ÅF-Infrastructure AB

Transkript

1 Handläggare Datum Niclas Grahn Tel Projekt-ID Mobil E-post Kund Norrköpings kommun Övergripande riskutredning av reservfjärrvärmeanläggning inom Norrköpings-Ingelstad 1:1 ÅF-Infrastructure AB Handläggare: Niclas Grahn Granskning: Thomas Hellhoff ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE Sida 1 (48)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Riskanalys och värdering av reservvärmeanläggningen... 8 Avgränsningar Styrande lagstiftning och riktlinjer Nationell nivå Kommunal nivå Riktlinjer farligt gods på väg Riktlinjer farligt gods på järnväg Riktlinjer Sevesoverksamheter Riktlinjer kraftledningar, transformatorstationer och ställverk Riktlinjer översvämning, naturolyckor Riskkriterier Beskrivning av planområdet Riskidentifiering och -bedömning Planområdet Skyfall Havsnivåhöjning Ras och skred Fjärrvärmeanläggningen Anläggningar med riskpåverkan Yara AB Candor Sweden AB Kemtrans AB RGS 90 Sverige AB BG:s gas och VVS service AB Riskavstånd till närmaste Sevesoverksamheter Farligt gods Klasser av farligt gods Farligt gods på väg Farligt gods på järnväg Tågurspårning/tågbrand Ostlänken Osäkerheter Slutsatser Referenser Sida 2 (48)

3 Bilagor Bilaga 1.. Grovriskanalys: Reservfjärrvärmeanläggning inom Norrköpings-Ingelstad 1:1 Sida 3 (48)

4 ÅF-Infrastructure AB DOKUMENTINFORMATION Brand, Risk och Arbetsmiljö OBJEKT/UPPDRAG Övergripande riskutredning för reservfjärrvärmeanläggning inom Norrköpings-Ingelstad 1:1 UPPDRAGSGIVARE Norrköpings kommun REFERENSPERSON Erik Thorvaldsson UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSANSVARIG /HANDLÄGGARE Niclas Grahn Civilingenjör STS (System i Teknik och Samhälle, inriktning Risk och MTO) niclas.grahn@afconsult.com Telefon INTERNKONTROLL Thomas Hellhoff Riskkonsult Thomas.hellhoff@afconsult.com Revision och historik Version Datum Status Dokument skapat Dokument reviderat utifrån E.ONs input Dokument reviderat utifrån granskningssynpunkter Dokument reviderat utifrån granskningssynpunkter Dokumentet reviderat utifrån räddningstjänstens och länsstyrelsens synpunkter Sida 4 (48)

5 Sammanfattning Denna rapport är en övergripande riskutredning avseende etablering av en reservfjärrvärmeanläggning inom detaljplan för del av fastigheten Ingelstad 1:1 (del av kvarteret Ledaren), i Norrköpings kommun. Anläggningen kommer att vara en reserv- och spetsanläggning, som endast är i drift vid större störningar i andra fjärrvärmeanläggningar eller vid mycket långvarigt kallt väder. För att genomföra planerad verksamhet krävs en ändring av detaljplanen, till vilken denna rapport utgör ett underlag. Inom detaljplaneområdet finns tre lokaliseringsalternativ för anläggningen. Konsekvenser i denna rapport gäller miljörisker inom reservvärmeanläggningen och inom planområdet samt i nära anslutning till planområdet. Konsekvenser avseende personrisker gäller för tredje man, dvs personer utanför reservvärmeanläggningen inom planområdet eller i nära anslutning till detta. Planområdet har låg risk för översvämning, havsnivåhöjning och/eller risker kopplade till ras och skred. Påverkan på planområdet från farligt godstransporter bedöms som mycket liten på grund av det stora avståndet till dels farligt godsleder på väg och på järnväg. Risker kopplade till påverkan från omgivningen bedöms som låg. De flesta av de bedömda riskerna härrör från reservfjärrvärmeanläggningen själv. Jämfört med en fjärrvärmeanläggning som kontinuerligt är driftsatt är riskbilden för studerad anläggningen mindre då den bara i undantagsfall används, eftersom orsaker till eventuella olyckor är beroende av att anläggningen körs. Generellt bedöms explosionsrisker inom anläggningen vara låga. Största teoretiska konsekvensområde och allvarlighetsgrad för tredje man bedöms olyckor med mycket stora utsläpp av ammoniaklösning och spridning av brandrökgaser ge. Sannolikheten för dessa två olyckshändelser bedöms dock som mycket liten. Att exempelvis Södra stambanan, utredningskorridoren för Ostlänken, personer inom Ingelsta Handelscentrum eller vid Busfabrikens verksamhet kan påverkas bedöms dock som extremt osannolikt och då bedöms påverkan vara i form av stickande doft utan några hälsoeffekter. Kopplat till okontrollerade utsläpp av ammoniaklösning rekommenderas ett riskhanteringsavstånd på 100 meter. Kopplat till spridning av giftig brandrökgas vid brand i anläggningen rekommenderas ett riskhanteringsavstånd på 150 meter. Båda riskhanteringsavstånden bedöms vara konservativa, och bör i samband med respektive olycka omvärderas utifrån de då gällande förhållandena och meteorologiska förutsättningarna. Med riskhanteringsavstånd menas ett avstånd kring reservvärmeanläggningen inom vilket det finns en teoretisk sannolikhet för dödsfall eller allvarliga hälsoskador vid längre exponeringstider. I händelse av brand i reservfjärrvärmeanläggningen, vilket kan ge upphov till stora mängder släckvatten, kommer släckvatten att omhändertagas inom anläggningens byggnader. Därmed är risken mycket liten att släckvatten kan nå kommunens dagvattensystem. Genom att placera anläggningens riskkällor på största möjligt avstånd från de närmast liggande bostäderna bedöms lokaliseringsalternativ 1 vara mest lämpligt ur risksynpunkt, dvs. i planområdets sydvästra del. Frånsett hänsyn till närmaste Sida 5 (48)

6 bostäder i planområdets nordöstra del, är de tre lokaliseringsalternativen av fjärrvärmeanläggningen annars i princip likställda ur risksynpunkt. Utifrån föreliggande riskutredning för planområdet bedöms riskbilden sammanfattningsvis vara låg baserat på de analyserade närliggande riskobjekten och de antaganden som gjorts avseende fjärrvärmeanläggningens utformning och dess skyddsåtgärder. Sida 6 (48)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON bedriver i Norrköping verksamheter för produktion av fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla. Huvuddelen av produktionen sker i Händelöverket som är ett kraftvärmeverk. Fjärrvärme distribueras i ett stort fjärrvärmenät, som är utbyggt över hela Norrköping och som är sammankopplat med nätet i Söderköping. Det finns två reserv- och spetsanläggningar för produktion av värme till fjärrvärmenätet i Norrköping, Skeppsdockan och Navestad. Dessa anläggningar är endast i drift vid större störningar i Händelöverket eller vid mycket långvarigt kallt väder. Skeppsdockans hetvattencentral (HVC) är placerad i Östra Saltängen, ett område som kommunen planerar för bostäder och arbetsplatser, service, handel. För att planen ska kunna fullföljas anser kommunen att Skeppsdockan ska rivas. Därför planeras för en ny fjärrvärmeanläggning som ersätter produktionen vid Skeppsdockan. Den planerade nya fjärrvärmeanläggningen, Ingelsta HVC, kommer även den att bli en reserv- och spetsanläggning, som endast är i drift vid större störningar i Händelöverket eller vid mycket långvarigt kallt väder. 1.2 Syfte ÅF-Infrastructure AB har fått i uppdrag av Norrköpings kommun att genomföra en inledande och övergripande riskutredning avseende etablering av en reservfjärrvärmeanläggning inom detaljplan för del av fastigheten Ingelstad 1:1 (del av kvarteret Ledaren), i Norrköpings kommun. För att genomföra planerad verksamhet krävs en ändring av detaljplanen där anläggningen planeras etableras. Till detaljplanen behöver en riskutredning tas fram som underlag. Syftet med föreliggande riskutredning är att på en översiktlig nivå i förprojekteringen av den planerade fjärrvärmeanläggningen beskriva olycksriskerna från omgivningen mot detaljplaneområdet och vice versa. Föreliggande rapport är en revidering av tidigare utredning daterad Metod En riskutredning delas in i flera olika steg (se Figur 1). Först sker en bestämning av mål och avgränsningar gällande den aktuella riskutredningen. Efter detta steg sker en riskinventering vilket är en arbetsprocess för att identifiera vilka risker som finns inom den/det aktuella verksamheten/processen/programområdet. I riskanalysen genomgår de identifierade riskerna sedan en bedömning gällande frekvens/konsekvens för att sammantaget kunna ge en uppfattning om risknivån. Beroende på omfattningen och detaljnivån på riskutredningen kan detta göras kvalitativt och/eller kvantitativt. Utgående från hur risknivån skall värderas sker i riskvärderingen en jämförelse mellan den uppskattade risknivån och acceptabla kriterier. Ur jämförelsen synliggörs sedan behovet av riskreducerande åtgärder för att kunna sänka risknivån på de risker som inte uppfyller acceptanskriteriet. Åtgärder som till en låg kostnad och utan andra avsevärda olägenheter minskar risken är oavsett resultatet motiverande. Sida 7 (48)

8 Ett viktigt steg i en riskutredning är att den blir en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Figur 1. Riskhanteringsprocessen Riskanalys och värdering av reservvärmeanläggningen Riskerna kopplat till fjärrvärmeanläggningen har värderats utifrån sannolikhet och konsekvens: Risk = Sannolikhet Konsekvens I riskmatrisen i Tabell 1 har sannolikhet och konsekvens delats in i fem delsteg, där 5 är maximum (högsta sannolikheten och värsta konsekvens/skada) och 1 är minimum (lägst sannolikhet och lindrigaste konsekvens/skada). Sannolikheten för att en skada skall inträffa anges i skadetillfällen per år. Här måste beaktas att skalan för sannolikhet är en exponentiell skala, där 5 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mer än en gång per år, medan sannolikheten 1 motsvarar en händelse som bedöms inträffa mindre än en gång per tusen år. Uppskattning av sannolikheten för en olycka baseras på ingenjörsmässig erfarenhet av den aktuella verksamheten och dess olyckshändelser och tillbud. Konsekvenserna anges i en relativ skala för människors liv och hälsa, miljöpåverkan samt komplexiteten vid sanering av ett område. Termen för miljöpåverkan uttrycks som skadans utsträckning i tid och rum med de definitioner som ges i Tabell 2. Risker som återfinns inom det röda området i riskmatrisen skall åtgärdas så fort som möjligt. Risker inom det gula området kan behöva vidare analys för varje enskilt fall. Baserat på denna kan eventuella åtgärder sättas in utifrån en rimlighetsbedömning. Om åtgärden är ekonomiskt försvarbar och enkel bör den genomföras. Risker inom det gröna området anses som låga utan vidare åtgärder. Sida 8 (48)

9 Riskanalysen har i huvudsak inriktats på de delar av anläggningen där stora volymer kemikalier och andra potentiellt miljöfarliga material hanteras eller lagerhålls. Generellt har person- och miljöriskerna bedömts utifrån att det potentiellt skadliga materialet på olika sätt frigörs och påverkar mark, vatten, luft och människor inom och utanför anläggningen. Det har antagits att befintliga volymer i stort sett är fyllda vid olyckstillfället. De faktiska miljöeffekterna beror också i hög utsträckning på art, omfattning och tidsförlopp för motåtgärder. Det har inom ramen för detta uppdrag inte varit möjligt att utvärdera effekter av samtliga möjliga motåtgärder för alla enskilda händelser. Vid uppskattning av risker måste i praktiken också beaktas frekvens och omfattning av besiktningar för respektive utrustning. Vid bedömning av sannolikhet och konsekvens i grovriskanalysen har ett antal skyddsåtgärder antagits kopplat till reservvärmeanläggningen. Sannolikhet Tabell 1. Riskmatris Konsekvens Sida 9 (48)

10 Tabell 2. Definition av sannolikhets- och konsekvenskriterier < 1 ggr per 1000 år 1 per år 1 ggr per år 1 ggr per 1-10 år mer än 1 ggr per år Lindriga obehag Tydliga obehag lokalt; enstaka i behov av läkarvård Svåra obehag; enstaka av sjukhusvård Enstaka dödsfall; flera i behov av sjukhusvår d Flera dödsfall; många i behov av långvarig sjukhusvår d Utbredning/ sanering Liten utbredning. Ingen sanering Liten utbredning. Ingen eller enkel sanering Liten till stor utbredning. Enkel sanering Liten till stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering Stor utbredning. Oftast svår eller omöjlig sanering Ekosystem Inga egentliga skador. Ingen påverkan på vattenlevande djur eller organismer Övergående kortvariga skador. Liten påverkan på vattenlevand e djur eller organismer Långvariga skador. Märkbar påverkan på alger och vattenlevand e organismer Permanent a skador. Risk för att fisk, alger eller landlevand e organismer dör Irreversibla skador. Fiskdöd, alger, djur utrotas på ett mindre eller större område Återhämtnings -tid Påverkan varar <1 dygn Påverkan varar 1-2 dygn Påverkan varar 3-30 dygn Påverkan varar mer än 1 månad Påverkan kvarstår efter 1 år Sannolikhet Personskada Sida 10 (48)

11 1.4 Avgränsningar Denna riskutredning avgränsas till att översiktligt beskriva olycksriskerna från omgivningen mot detaljplaneområdet och vice versa. Konsekvenser avseende personrisker gäller för tredje man, dvs personer utanför reservvärmeanläggningen inom planområdet eller i nära anslutning till detta. Eventuella personrisker som endast finns för personal vid reservvärmeanläggningen redovisas ej. Miljörisker inom reservvärmeanläggningen benämns MA och miljörisker inom övriga planområdet exklusive reservvärmeanläggningen och närliggande områden utanför planområdet benämns i grovriskanalysen MB. Riskobjekten i denna rapport avseende riskpåverkan från omgivning mot planområdet består av transport av farligt gods på väg och järnväg samt omkringliggande verksamheter. Risker från planområdet till omgivningen härrör främst från fjärrvärmeanläggningens hanterade ämnen och bränslen. Utanför planområdet omfattar riskutredningen farligt gods-leder på väg (E4:an/Stockholmsvägen) och järnväg (Södra stambanan samt Ostlänken) och ett antal närliggande verksamheter. 2 Styrande lagstiftning och riktlinjer 2.1 Nationell nivå Riskhantering i den fysiska planeringen är knuten till plan- och bygglagen [1] och miljöbalken [2]. I Plan- och bygglagen står det exempelvis att bebyggelse och byggnadsverk skall utformas och placeras på den avsedda marken på ett lämpligt sätt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Så fort en kommun upprättar en detaljplan ska en miljöbedömning göras. Om ett planförslag sammantaget kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (i meningen att miljö eller människors hälsa kan komma att påverkas) skall en miljökonsekvensbeskrivning genomföras enligt miljöbalken. Plan- och bygglagen samt miljöbalken är emellertid inte fullt detaljerade kring riskutredningens metodik och innehåll. Riktlinjer, kriterier och rekommendationer på krav och typ av riskutredning har därför tagits fram från olika parter såsom länsstyrelser, myndigheter och kommuner. I denna utredning används riktlinjer från det gemensamma policydokumentet Riskhantering i detaljplaneprocessen [3]. Riskpolicyn i detta dokument anger att hälsa och säkerhet skall beaktas i ett så tidigt skede som möjligt i detaljplaneprocessen. I Programsamrådsskedet skall riskhanteringen ha påbörjats och vissa delar av riskbedömningen kan där visas. Andra bitar kan översiktligt beskrivas för att senare i plansamrådet analyseras närmare. Policyn anger också att en riskutredning skall utföras i framtagandet för detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt gods-led. Figur 2 visar en rekommenderad indelning av tre olika zoner och deras riskhanteringsavstånd invid en farligt gods-led gällande både väg- och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser utan detta skall ställas mot riskbilden i det aktuella plan-/programområdet. Tabell 3 redogör för olika typer av markanvändning för de tre zonerna där zon A är närmast och zon C är längst ifrån farligt gods-leden i det aktuella plan-/programområdet. Den genomgående tanken är att verksamheter och markanvändning som är förknippad med en stor persontäthet skall befinna sig så långt Sida 11 (48)

12 bort från farligt gods-leden som rimligen kan vara möjligt för att minska individ- och samhällsrisken för tredje man. Figur 2. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. [3] Tabell 3. Rekommenderad markanvändning för zonerna A, B och C [3] Zon A Zon B Ytparkering Trafik Odling Friluftsområde (t.ex. motionsspår) Handel (sällanköpshandel) Industri Bilservice Lager (utan betydande handel) Tekniska anläggningar Parkering (övrig parkering) Friluftsområde Kontor Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplatser) Zon C Bostäder Handel (övrig handel) Vård Kontor Hotell och konferens Lager (även med betydande handel) Idrotts- och sportanläggningar (arena eller motsvarande) Centrum Kultur Sida 12 (48)

13 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms län finns också för rekommenderade skyddsavstånd (bör-värden för minimiavstånd) mellan farligt godstransportleder och planerad nybebyggelse. [4] I den gällande rapporten från Länsstyrelsen anges att på ett avstånd av 25 meter bör det vara byggnadsfritt närmast farligt gods-leden. Detta för att undvika avåkningsrisker och olyckor involverande den vanligaste farligt godstypen: petroleumprodukter. Vidare rekommenderas ingen tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från farligt gods-led och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter bör undvikas. 75 meter är rekommenderat närmsta avstånd även för personintensiv verksamhet om det finns risk för att personer med svårigheter att förflytta sig vid en olycka kan infinna sig där. Samtliga skyddsavstånd från Länsstyrelsen gäller primära transportleder, för sekundära transportleder som ej har samma trafikdensitet kan mindre avstånd tillämpas och det kan finnas skäl till avstegsfall även vid primära farligt gods-leder. 2.2 Kommunal nivå Norrköpings kommun har tagit fram egna riktlinjer som ska gälla som del i kommunens översiktsplan. Riktlinjerna gäller för farligt gods på väg och järnväg, Sevesoverksamheter och för kraftledningar, transformatorstationer och ställverk Riktlinjer farligt gods på väg Vid följande skyddsavstånd anger kommunen att hänsyn skall tas till vid detaljplanering och bygglovgivning i närheten av rekommenderade vägar för farligt gods [5]: < > > > 50 m Bebyggelsefri zon 50 m Arbetsplatser och kommunikationscentra tillåts 100 m Bostäder, hotell, köpcentrum, mindre samlingslokaler tillåts 200 m Skolor, idrottsanläggningar, större samlingslokaler tillåts Riktlinjer farligt gods på järnväg I närheten av järnvägar gäller samma avstånd som för transportleder för farligt gods på väg. Dessutom gäller att ett bebyggelsefritt avstånd på 30 meter ska hållas med hänsyn till urspårningsrisken samt att möjliggöra räddningsinsatser. Kortare avstånd kan dock accepteras efter åtgärder och om en riskanalys visar att risken är acceptabel. [5] Riktlinjer Sevesoverksamheter För de verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen har kommunen tagit fram riskavstånd (även kallat observationsavstånd) i samverkan med Räddningstjänsten Östra Götaland och de berörda verksamheterna. Varje verksamhet har tilldelats två olika avstånd. Det kortare avståndet anger att inom detta område föreligger risk för dödsfall vid en eventuell olycka. Vid bygglov och liknande skall hänsyn tas till detta för att kunna utföra eventuella åtgärder och avståndet ska beaktas i bygglovsprocessen. Det längre avståndet anger att inom området föreligger risk för svåra personskador i händelse av olycka. Vid planering av ny bebyggelse ska en fördjupad riskanalys genomföras och avståndet ska beaktas i planeringsprocessen. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Telefon , Org.nr , VAT nr SE Sida 13 (48)

14 Inom de två olika riskavstånden ska ingen detaljplanering eller bygglovgivning tillåtas för nya bostäder, förskolor och skolor. Inte heller tillbyggnad av befintlig bebyggelse inom de två olika riskavstånden tillåts. [5] Riktlinjer kraftledningar, transformatorstationer och ställverk Kommunen anger att följande avstånd till kraftledningar, transformatorstationer och ställverk ska beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovgivning: För bostäder, skolor, förskolor, idrottsanläggningar, travbanor, skjutbanor, anlagda campingplatser, bad- och lekplatser, parker, centrumanläggningar, handels- och kontorsbyggnader samt industriverksamheter ska avståndet från dessas närmaste del, till exempel tomtgräns, och kraftledningen, transformatorstation och ställverk vara minst följande: 175 meter för 400 kv 90 meter för 220 kv 70 meter för 130 kv och 70 kv 30 meter för 40 kv och 20 kv 20 meter för kraftledningar med mindre än 20 kv En parkeringsplats närmaste ytterkant ska vara minst 5 meter från en kraftledning vid högst 55 kv och minst 10 meter vid högre spänning. [5] Riktlinjer översvämning, naturolyckor Kommunen anger att inom riskområden för översvämningar som är strategiskt viktiga för utveckling av Norrköpings tätort och som är utpekade i översiktsplanen för staden ska översvämningsriskerna noggrant analyseras i en riskanalys och förebyggande åtgärder vidtas. Gällande naturolyckor orsakade av exempelvis ras och skred är kommunens riktlinjer att det vid fysisk planering, bygglovs- och tillsynsärenden inom riskområden för skred, ras och erosion särskilt skall beaktas klimatförändringen och dess konsekvenser. [5] Riskkriterier För att kunna värdera risker och sedan jämföra och påvisa om dessa är acceptabla eller ej, finns olika riskkriterier framtagna eller rekommenderade. Riskkriterierna kan grovt delas in i kvalitativa och kvantitativa kriterier där de kvantitativa brukar användas i senare skeden i planprocessen för att beräkna fram individ- och samhällsrisk. För de kvantitativa riskkriterierna finns dock inga av myndigheter fastslagna kriterier och dessa mått tar endast hänsyn till dödsfall, inte hur många som skadas av olyckor. För denna översiktliga riskutredning används Norrköpings kommuns redovisade riktlinjer och följande fyra principer som utgångspunkt i riskvärderingen [6]: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk ska det göras Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till nyttan Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade i samhället Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer Sida 14 (48)

15 Riskhanteringsavstånd Kopplat till olyckor förknippande med utsläpp av ammoniaklösning och brandrökgaser från reservvärmeanläggningen kommer två riskhanteringsavstånd att redovisas (ett för respektive riskkälla). Med riskhanteringsavstånd menas ett avstånd kring reservvärmeanläggningen inom vilket det finns en teoretisk sannolikhet för dödsfall eller allvarliga hälsoskador vid längre exponeringstider. 3 Beskrivning av planområdet Planområdet är lokaliserat inom Ingelstad i norra Norrköping och omfattar del av fastigheten Ingelstad 1:1 (del av kvarteret Ledaren), som ägs av Norrköpings kommun. En ny detaljplan håller på att tas fram som omfattar ett större område än vad krävs för fjärrvärmeanläggningen. En ungefärlig avgränsning av denna detaljplan ses Figur 3. I dagsläget består området av obebyggd naturmark av skog och äng. Inom planområdet finns i dagsläget ett industrispår som inte används och en igenväxt dagvattendamm. Planområdet avgränsas i norr av Blygatan och i söder av Kiselgatan. I nordöst avgränsas planområdet av Kromgatan. Ca 550 m väster om planområdet går Stockholmsvägen som ansluter till riksväg 55/56 och E4. Stockholmsvägen är en sekundär transportled för farligt gods. Ca 300 meter väster om planområdet finns Ingelsta Handelscentrum, med ett stort antal butiker, restauranger och besökare. Ett stort antal parkeringsplatser utomhus kompletterar handeln. I direkt anslutning öster om planområdet avgränsas planområdet av ett antal verksamheter såsom Swedol AB, Global Air Evolution AB och Sweden Strategic Capital Partners AB. I direkt anslutning väster om planområdet finns bland annat Poståkeriet, Relacom AB, Skogaholm Bageri AB, Sune Janssons Åkeri AB samt Orbion Consulting AB. Söder om planområdet, längs med Kiselgatan, finns verksamheter såsom BG:s gas & VVS service AB, iwash Norrköping AB m.fl. Längre öster och söder om planområdet finns ett antal verksamheter med potentiell riskpåverkan, vilka närmare kommer att beskrivas. Ca 200 meter öster om planområdet går Södra stambanan där farligt gods transporteras samt utredningskorridoren för den framtida höghastighetsbanan Ostlänken. Sida 15 (48)

16 Ingelsta Handelscentrum Bef. dagvattendamm Planområdet Södra stambanan Utredningskorridor Ostlänken Bef. industrispår Busfabriken Figur 3. Översikt av ungefärlig avgränsning av planområdet Närmsta bostäder är ett fåtal bostadshus som direkt angränsar till planområdets nordöstra del. Närmsta större bostadsområde ligger ca 550 meter syd/sydväst om planområdet. Närmsta skolor ligger ca 700 meter nordöst (Marieborgs folkhögskola) och ca 800 meter syd (Rudolf Steinerskolan) om planområdet. Busfabriken bedriver verksamhet i form av ett inomhuslekland i en lokal ca 300 meter sydväst om planområdet. I direkt anslutning till verksamheten finns parkeringsplatser utomhus. Sida 16 (48)

17 4 Riskidentifiering och -bedömning Riskobjekt i denna riskutredning har identifierats vara farligt gods-leder på väg (E4:an och Stockholmsvägen) och järnväg (Södra stambanan och utredningskorridoren för Ostlänken), ett antal närliggande verksamheter samt den planerade reservvärmeanläggningen inom det studerade planområdet. Riskbedömningen av varje riskobjekt sker i slutet av respektive avsnitt. 4.1 Planområdet Risker inom planområdet har delats upp dels i risker för naturolyckor samt dels för risker kopplade till fjärrvärmeanläggningen i sig Skyfall Framtida klimatförändringar kan innebära kraftiga regn där en stor mängd dagvatten måste hanteras, vilket måste beaktas som riskkälla för planområdet. Riskbedömning En skyfallskartering är gjord för planområdets befintliga topografi som utgörs av både en skogshöjd (högpunkt) och en dagvattendamm (lågpunkt). Risk för översvämning mellan 0,1-0,5 meter vid kraftig nederbörd finns enligt karteringen i planområdets västra del, väster om det befintliga industrispåret, se Figur 4. De röd- och gulmarkerade delarna i planområdets nordvästliga del berör den befintliga dagvattendammen (lågpunkt). Sida 17 (48)

18 Planområdet Figur 4. Beräkning av vattenmängder vid störtregn i relation till ungefärlig avgränsning av planområdet Norrköpings kommun [5] Vid en anläggning av en reservvärmeanläggning kommer markarbeten behöva utföras för att ge planområdet en mer flack och enhetlig höjdprofil så att vatten inte kan ansamlas i lågpunkter, vilket kan leda till exempelvis cisternhaverier eller erodering av mark under cisterner. Särskilt känsliga anläggningsdelar bör också byggas i en högre nivå än omgivande mark inom planområdet eller med andra skyddsåtgärder så att hänsyn tas till att ökade vattenmängder vid skyfall inte riskerar att påverka fjärrvärmeanläggningen. Sida 18 (48)

19 Om markarbeten inom planområdet tar hänsyn till att utjämna topografin och inte skapa lågpunkter på för fjärrvärmeanläggningen känsliga delar bedöms risken för att skyfall kan påverka anläggningen och tillhörande system som mycket låg. Bedömningen grundar sig på att ytor runt anläggningen kommer att hårdgöras och att allt dagvatten från dessa ytor kommer att samlas upp och ledas till en dagvattendamm inom detaljplaneområdet. Därifrån kommer det att gå i ett befintligt dike till Bråviken Havsnivåhöjning Förutom skyfall så innebär klimatförändringen en ökad havsnivå och därigen ökad risk för översvämning i drabbade områden, vilket måste beaktas som riskkälla för planområdet. Riskbedömning En kartering av havsnivåhöjningen har utförts, se Figur 5. Karteringen visar bland annat hundraårsflödet. Ett hundraårsflöde, eller en återkomsttid på 100 år, innebär den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma dignitet under en tidsperiod (100 år). Måttet anger dock risken för ett år och är inte ett kumulativt värde, det vill säga en sammanlagd sannolikhet över en viss tidsperiod. Översvämningskarteringen har också utförts för medelhavsnivån för år 2200 liksom hundraårsflödet för år Sida 19 (48)

20 Planområdet Figur 5. Beräknade nivåer för översvämning och havsnivåstånd i relation till ungefärlig avgränsning av planområdet. Norrköpings kommun [5] Som framgår av Figur 5 är planområdet inte inom översiktlig framtid drabbat av översvämningsrisker. Först år 2200 kan dåvarande hundraårsflöde innebära att vatten når området. Risken för översvämning på grund av havsnivåökning bedöms därmed som mycket låg Ras och skred Risken för skred (att jordmassor kommer i rörelse) är beroende av markens typ och som störst för lermarker som angränsar till eller sluttar ned mot vatten. Skred kan inträffa helt oförutsett och skapas främst av att små förändringar sker i den jämvikt Sida 20 (48)

21 som den naturliga erosionprocessen anpassar efter branter och slänter. Jämvikten upphör då markens stabilitet ändras vilket kan ha sin härkomst i landhöjningen, klimatet (nederbörd) och antropogena orsaker såsom utnyttjande av skog och mark som kan ändra förutsättningar för hur grundvatten ansamlas. Eftersom ökad nederbörd har en negativ inverkan på markens hållfasthet är det troligt att kommande klimatförändringar generellt kommer att öka risken för skred. Riskbedömning En kartering har gjorts över områden i Norrköpings kommun där risk för ras och skred föreligger, se Figur 6. Planområdet är inte lokaliserat i något av dessa utpekade områden och risken för ras och skred kan därför anses som försumbar. Figur 6. Områden känsliga för naturolyckor (erosion (grönt) samt ras och skred (rött)) Norrköpings kommun [5] Fjärrvärmeanläggningen Fjärrvärmeanläggningen (Ingelsta HVC - hetvattencentral) kommer att bestå av upp till tre pannor med en total installerad bränsleeffekt av maximalt 240 MW (motsvarar 210 MW värmeeffekt). Anläggningen kommer att vara en reserv- och spetsanläggning, som endast är i drift vid större störningar i andra fjärrvärmeanläggningar eller vid mycket långvarigt kallt väder. Pannorna ska kunna eldas med träpulver, bioolja och/eller lättare eldningsolja. På sikt ska pannorna eldas främst med träpulver, som kommer att malas av träpellets vid anläggningen. All lagring och hantering av bränslen kommer att vara sluten eller inbyggd. Träbränsle kommer till anläggningen i form av pellets som tippas i en inbyggd ficka och lagras inomhus. Pelletsen mals i en kvarnanläggning och träpulvret lagras i en silo innan det matas in till respektive panna. Transporter av pulver från silo till pannor kommer att ske pneumatiskt. Däremot kommer transport från pelletslager till kvarn att vara mekaniskt. Från kvarn till träpulversilo är huvudalternativet mekaniskt (alternativt pneumatiskt).oljorna kommer lagras i två tankar. Sida 21 (48)

22 För att minska utsläppen till luft kommer olika åtgärder att vidtas. Ammoniak i vattenlösning kan komma att tillsättas till rökgaserna för att minska utsläppen av kväveoxider. För att minska stoftutsläppen kommer rökgaserna att renas i stoftfilter, t.ex. el- eller slangfilter. Den avskilda askan kommer att hanteras slutet genom lagring i asksilo eller container. Rökgaserna kommer att lämna anläggningen genom en gemensam skorsten alternativt en skorsten per panna, maximal skorstenshöjd 80 meter. Anläggningen planeras ha en fjärrvärmeproduktion på 22 GWh/år i normalfallet och 115 GWh/år i maxfallet. Normalfall är baserat på medelvärde av produktionen i Skeppsdockan de senaste driftsåren. Maxfallet är baserat på ett längre driftsbortfall, cirka en driftsäsong, av den största produktionsenheten i fjärrvärmesystemet (vilket är P13 på Händelöverket). Maxfall för bränsleförbrukning är 125 GWh med 100 % träpulver ( ton). Transporter till och från anläggningen kommer till största delen utgöras av bränsleleveranser. Transporterna kan maximalt uppgå till knappt 30 lastbilar per dag. Normalt förväntas transporterna totalt över ett år vara mindre än 150 lastbilarar per år. [7] I nedanstående tabeller presenteras vidare indata om den planerade fjärrvärmeanläggningen. Tabell 4. Planerade lagringsvolymer bränslen och vidtagna skyddsåtgärder [7] Bränsle Lagringsvolym, m3 Skyddsåtgärder Gasol <0,1 Placerad i separat gasolskåp utomhus Bioolja 2x1400 m3 Dubbelmantlad alternativt invallad Eo1 Tankarna för bioolja kan även nyttjas för EO1 Träpellets 5000 m3 I lagerbyggnad och tippficka Träpulversilo 250 m3 Separat silo Tabell 5. Bedömd användning av kemikalier och insatsvaror för planerad verksamhet vid Ingelsta HVC, ton per år [7] Kemikalier Användning Ammoniak, För att minska utsläpp av <25 % kväveoxider Matarvattenkemikalier, tex lut och trinatriumfosfat eller ammoniak ph-justering för matarvattenrening/konservering Normalfall Maxfall * * (<25 %) *=små mängder (<1 ton) Sida 22 (48)

23 Tabell 6. Bedömning av lagringsvolymer för vissa kemikalier och råvaror vid Ingelsta HVC [7] Kemikalier Bedömd lagringsvolym Skyddsåtgärder Ammoniak, <25 % 70 m3 Dubbelmantlad alternativt invallad Matarvattenkemikalier <2 m3 Dubbelmantlad alternativt invallad Riskbedömning Riskbedömningen har utgått från den möjliga anläggningsutformning som visas i Figur 7. Figur 7. Möjlig utformning av fjärrvärmeanläggningen [7] Inom planområdet finns tre olika lokaliseringsalternativ för anläggningen, vilka visas i Figur 8 till Figur 10. I grovriskanalysen har varje skadehändelse analyserats och bedömts generellt, utan hänsyn till specifik placering. Längre ned i detta avsnitt görs en samlad bedömning om de olika lokaliseringsalternativen skiljer sig från varandra ur risksynpunkt. Sida 23 (48)

24 Figur 8. Lokaliseringsalternativ 1. Sida 24 (48)

25 Figur 9. Lokaliseringsalternativ 2. Figur 10. Lokaliseringsalternativ 3. I grovriskanalysen har en indelning gjorts av fjärrvärmeanläggningens olika delar enligt konnotation i Tabell 7. Tabell 7. Systemindelning av fjärrvärmeanläggningen i riskanalysen Delsystem Konnotation i riskanalys Eo1/Bioolja A Ammoniaklösning, konc. < 25% B Bränslehantering C Protokollet för riskanalysen återfinns som bilaga till denna utredning där också antagna skyddsåtgärder är beskrivna utifrån systemindelningen ovan. Resultatet av grovriskanalysen redovisas i Tabell 8, Tabell 9 och Tabell 10. Sida 25 (48)

26 Tabell 8. Identifierade miljörisker inom fjärrvärmeanläggningen Sannolikhet C1,A2 1 A1,A4,B1,B6,C2 A3,B2-5,B7,C Konsekvens Tabell 9. Identifierade miljörisker utanför fjärrvärmeanläggningen Sannolikhet A1,A4,B1,B6,C12 1 A3,B2,B4,B7,C3 B3,B Konsekvens Sida 26 (48)

27 Tabell 10. Identifierade personrisker utanför fjärrvärmeanläggningen Sannolikhet A1,B1,B6,C12 1 B2,B4,B7,C3 B3,B Konsekvens Utsläpp till mark och vatten Flera av de bedömda riskerna handlar om utsläpp till mark och vatten. Det handlar i huvudsak om flytande bränslen eller kemikalier som kan påverka ph-nivåer i mark och vatten vid eventuella utsläpp. Olje- och ammoniakcisterner kommer att vara dubbelmantlade eller invallade. Ytor runt anläggningen kommer att hårdgöras. Ytor med risk för spill kommer att ledas via oljeavskiljare vid lossningsplats för olja respektive till invallning vid lossningsplats för ammoniak. Eventuella utsläpp till övriga ytor kommer att ledas till en dagvattendamm utanför fjärrvärmeanläggningen och sedan i ett befintligt dike till Bråviken. Vid ett utsläpp av Eo1/bioolja bedöms det därför som mycket osannolikt att någon typ av utsläpp ska nå recipient eller skada marken inom detaljplaneområdet. En annan riskfaktor kopplat till utsläpp till mark och vatten är förorenat släckvatten som kan uppkomma i händelse av brand i någon anläggningsdel. Störst risk för brand bedöms finnas i bränslehanteringen. Släckvatten kommer att samlas upp inom anläggningens byggnader och därmed är risken mycket liten att släckvatten kan nå kommunens dagvattensystem. Utsläpp till luft; brandrök Gällande utsläpp till luft är olyckor förknippade med detta främst olika typer av bränder där rökgaser bildas. Brandrisker är i huvudsak kopplade till lagringen och hanteringen av pellets/träpulver där det finns risk för brand/explosion om inte detta hanteras i utformningen av bränslelagringen och -hanteringen. Självantändning kan inträffa eftersom både oxidation och biologisk aktivitet sker. Brand kan också inträffa i samband med hanteringen av Eo1/bioolja. Bioolja har en relativt hög flampunkt och termisk tändpunkt, där ämnet själv måste vara uppvärmt för att kunna antändas, vilket minskar sannolikheten för brand i detta ämne. Vid brand i anläggningen finns en stor osäkerhet avseende vilka ämnen som kan bildas och spridas som brandrökgaser. Detta beror både på involverande ämnen i brandförloppet och om fullständig förbränning sker. Om pellets medverkar som bränsle Sida 27 (48)

28 i branden kan exempelvis kolmonoxid och andra oförbrända kolväten, inklusive polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bildas vid ofullständig förbränning. Även NOx och stoft kan bli förväntade förbränningsprodukter där pellets medverkar. I händelse av att eldningsoljan medverkar i brandförloppet kan också giftig brandrök bildas med liknande förbränningsprodukter. Hur brandrök sprids beror kortfattat på de ingående ämnenas egenskaper samt de meteorologiska förhållandens som råder vid brandtillfället. Hur hög temperatur själva branden har avgör i stort hur högt röken kan stiga, där högre förbränningstemperatur innebär varmare brandrökgaser som stiger högre. Vid en släckningsinsats minskar brandens temperatur och därmed även brandrökgasernas temperatur vilket gör att plymen kan nå lägre. Vindhastigheten påverkar koncentrationen genom att snabbare späda ut brandröken och nederbörd kan hjälpa till att minska spridningen genom att binda partiklar till sig som sedan tas ned till marken. Omgivningens topografi har även inverkan i hur spridningen sker samt luftens skiktning. [8] Personer som utsätts för långvarig exponering av brandrök kan i värsta fall skadas eller drabbas av obehag. Om en mycket kraftig brand inträffar och ofullständig förbränning sker kan i värsta fall också personer utanför planområdet drabbas om ogynnsamma meteorologiska förhållanden råder vid olyckstillfället. Sannolikheten för att en sådan brand och sådana meteorologiska förhållanden ska inträffa samtidigt bedöms dock som mycket osannolik. På grund av osäkerheter i de ingående ämnena som medverkar i en brand vid anläggningen tillsammans med osäkerheten och de meteorologiska förutsättningar som gäller vid Beroende på den rådande meterologin vid olyckstillfället kan eventuellt rökgaser spridas mot Södra stambanan/utredningskorridoren för Ostlänken. Konsekvensen bedöms dock endast bli obehag för personer inom påverkansområdet och personer vid verksamheter i den direkta närheten bör uppehålla sig inomhus. Det bedöms inte som troligt att personer inom Ingelsta Handelscentrum, det område där flest personer bedöms befinna sig ca 300 meter väster om planområdet, kommer att drabbas av annat än eventuellt hostningar om något brandscenario ändå inträffar. Samma bedömning görs även för den närmaste verksamhet där barn kan förväntas befinna sig i större utsträckning (Busfabriken). Om personer vid brandtillfället besöker platsen med hällristningar invid anläggningen bör dessa omedelbart avlägsna sig från området för att undvika obehag. Sammantaget de osäkerheter som beskrivits avseende spridning av och innehåll i brandrök, samt att det saknas information vid vilka doser som människor kan anses få olika typer av skador vid inandning av brandrök, är det mycket svårt att avgöra riskhanteringsavstånd kopplat till bränder. Ett sådant bör istället avgöras på plats av räddningstjänsten som då kan ta hänsyn till rådande väderlek och omfattningen av branden. I denna utredning rekommenderas ett generiskt/generellt riskhanteringsavstånd kopplat till brandrök på 150 meter från anläggningen. Utsläpp till luft; ammoniaklösning Utsläpp till luft kan också omfatta olyckor kopplade till ammoniaklösning. Olyckor som resulterar i stora utsläpp av ammoniaklösning innebär alltid en personfara, som avtar med avståndet från utsläppskällan. Konsekvensberäkningar för två fall, utsläpp från lossningsslang och utsläpp av hela tanken, har utförts. [9] Större spill i samband med lossning: Spridningsberäkning avseende slangbrott. Sida 28 (48)

29 Stort utsläpp i samband med lagring: Spridningsberäkning avseende utsläpp av hela cisterninnehållet till invallning Scenariot med utsläpp från hela tanken är ytterst osannolikt eftersom lagertanken kommer att vara invallad eller dubbelmantlad. Scenariot med utsläpp från lossningslangen är också osannolikt och kommer att hanteras med organisatoriska åtgärder såsom utbyte av slang, kontrolltryckning av antingen leverantören eller E.ON. De båda konsekvensberäkningarna utgår från att skyddsåtgärder inte fungerar. Konsekvensberäkningarna visar att ingen risk för dödsfall finns för tredje man, d.v.s. för personer utanför hetvattencentralens område. Effekter som kan innebära allvarliga skador eller svårigheter att fly utsläppet kan i värsta fall uppkomma inom meter från tanken. Ca 90 meter väster om tanken finns i en parkering för lastbilar, vilket innebär att antalet personer där bedöms vara jämförelsevis lågt än om området istället skulle ha använts till mer personintensiva verksamheter. De koncentrationer som där kan förväntas uppkomma är dessutom endast AEGL-1, dvs. obehag. Alla nämnda personskador förutsätter dock en sammanlagd exponeringstid på 30 minuter, vilket bedöms vara mycket osannolikt. En troligare konsekvens är snarare obehag under det antal minuter då man flyr utsläppet och placerar sig i en position där koncentrationen är lägre eller obefintlig. Tredje man som befinner sig i direkt anslutning till fjärrvärmeanläggningen kan eventuellt känna obehag vid ett stort utsläpp av ammoniaklösning och bör avlägsna sig bort från området om detta sker. Sannolikheten att ett sådant scenario ska ske medtaget de skyddsåtgärder som kommer att finnas vid anläggningen bedöms som mycket liten. Enligt beräkningarna kommer Södra stambanan, utredningskorridoren för Ostlänken, personer inom Ingelsta Handelscentrum eller vid Busfabrikens verksamhet inte kunna påverkas annat än i (värsta fall) i form av stickande doft, vilket inte innebär några hälsoeffekter. Kopplat till okontrollerade utsläpp av ammoniaklösning inom anläggningen rekommenderas ett initial riskhanteringsavstånd på 100 meter. Explosioner Bränslen som kan medverka till explosioner är gasol och i mindre betydelse brandfarliga vätskor såsom Eo1. Risk för explosion finns också kopplat till bränslena träpellets och träpulver, båda med mycket låg fukthalt. Träpellets kommer i anläggningen att malas i kvarnar till träpulver som sedan i sin tur kommer att lagras i en separat silo. Särskilt i malningen av träpellets och i lagringen av träpulver föreligger särskild risk finns för dammexplosioner med efterföljande brand. Den planerade anläggningen måste hantera dessa risker. Personer utanför planområdet bedöms inte kunna påverkas av eventuella explosioner. Generellt bedöms explosionsrisker vara låga, förutsatt att anläggningen kommer hantera dammexplosionsrisker kopplat till träbränslen samt att resterande ämnen såsom brännbara vätskor och gaser hanteras i slutna system utan närhet till tändkällor. Sammantagen bedömning Generellt bedöms riskerna i de bedömda delarna av den planerade fjärrvärmeanläggningen vara låga. Sannolikheten bedöms som mycket låg för att dominoeffekter inträffar med allvarliga konsekvenser från planområdet till omgivningen eller från omgivning till planområdet. Inom planområdet bedöms riskerna Sida 29 (48)

30 vara låga kopplade till framtida klimatförändringar och dessas påverkan på förekomsten av skyfall, ras- och skred osv. Jämfört med en fjärrvärmeanläggning som kontinuerligt är driftsatt är riskbilden för studerad anläggningen mindre då den bara i undantagsfall används, eftersom orsaker till eventuella olyckor är beroende av att anläggningen körs. Dock bör det poängteras att det är extra viktigt att anläggningens säkerhetsarbete inriktas mot att underhåll, revisioner och översyn av tekniska, organisatoriska och mänskliga faktorer kopplat till verksamhetsriskerna omhändertas kontinuerligt så att inte anläggningens säkerhet påverkas negativt. De tre lokaliseringsalternativen av fjärrvärmeanläggningen är i princip likställda ur risksynpunkt, om man bortser från de närmast liggande bostäderna i planområdets nordöstra del. Sett till de bostäder som ligger närmast planområdet, bör anläggningens riskkällor såsom gasolflaskor, lagring av Eo1/bioolja och träbränslen och lagring/lossning av ammoniaklösning, placeras på största möjligt avstånd från bostäderna. Lokaliseringsalternativ 1, i planområdets sydvästra del, bedöms vara mest lämpligt ur denna synpunkt. Särskilt känsliga anläggningsdelar bör också byggas i en högre nivå än omgivande mark inom planområdet eller med andra skyddsåtgärder så att hänsyn tas till att ökade vattenmängder vid skyfall inte riskerar att påverka fjärrvärmeanläggningen. 4.2 Anläggningar med riskpåverkan Följande anläggningar med potentiell riskpåverkan som kan beröra planområdet har identifierats och kommer närmare att analyseras i avsnitten nedan: Yara AB (Siffra 1 i Figur 11) Candor Sweden AB (Siffra 2 i Figur 11) Kemtrans AB (Siffra 3 i Figur 11) RGS 90 Sverige AB (Siffra 4 i Figur 11) BG:s gas & VVS service AB (Siffra 5 i Figur 11) Närmaste Sevesoanläggningar, dvs. platser där större mängder farliga kemikalier hanteras och där särskild redogörelse och tillstånd krävs, är Yara AB och Candor Sweden AB som ligger ca 1 kilometer sydöst om planområdet. Kemtrans AB är inte en Sevesoanläggning, men hanterar farliga ämnen och ligger ca 650 meter öster om planområdet. RGS 90 Sverige AB hanterar diverse olika avfallsmaterial som genomgår förädling och ligger ca 350 meter öster om planområdet. BG:s gas & VVS service förvarar och distribuerar gas i flaskform och angränsar till planområdet i sydväst. Sida 30 (48)

31 Planområdet Figur 11. Översikt av närmaste Sevesoverksamheter och anläggningar med potentiell påverkan på planområdet. [10] Yara AB Yara AB (Siffra 1 i Figur 11) är ett växtnärings- och kemiföretag med en terminal på Kommendantvägen i Norrköping. Växtnäringsprodukter inkommer med fartyg och lagring sker därefter på terminalen i bulklager och vidare emballering i storsäckar för vidare transport till kunder. Bolaget omfattas av Sevesoförordningens högre kravnivå och ligger ca 1 kilometer sydöst om planområdet. [11] Hanterade farliga ämnen Det farliga ämne som utgör riskkällan i verksamheten är ammoniumnitrat. Ämnet brinner inte av sig själv men har oxiderande egenskaper vilket förvärrar bränders intensitet om ämnet medverkar i förloppet. Om ämnet medverkar i brand i ett slutet utrymme kan tryckökningen utlösa en explosion. Vid upphettning sönderfaller ämnet och bildar nitrösa gaser, vilka utgör en personrisk då dessa gaser är giftiga och frätande. I kontakt med flytande bränslen såsom diesel kan följden bli explosioner och våldsamma reaktioner. [11] Riskbedömning av dominoeffekter I den riskanalys som ligger till grund för bolagets säkerhetsrapport har riskerna vid terminalen i Norrköping analyserats. Olyckor som kan innebära en fara för personer utanför anläggningen har identifierats vara brand i bulklager. Vid en sådan brand bildas giftiga och frätande nitrösa gaser som sprids i vindriktningen. Sannolikheten för en sådan händelse har bedömts som låg eftersom ämnet inte brinner av sig själv och att flertalet skyddsåtgärder finns kring hanteringen. Utförda beräkningar visar att direkt livshotande koncentrationer av nitrösa gaser skulle kunna uppstå inom 300 meter från branden vilket innebär terminalområdet och en angränsande Sida 31 (48)

32 godsterminalbyggnad. Lägre koncentrationer som inte ger några bestående skador men som kan upplevas som besvärande kan uppstå på längre avstånd. Särskilt astmatiker och andra personer med känsliga luftvägar är utsatta vid en sådan händelse. I relation till planområdet bedöms det som mycket osannolikt att en brand i bulklagret inträffar i en sådan omfattning och under sådana meteorologiska förhållanden att det finns en risk för personskador inom planområdet. Riskavstånden för denna typ av skadehändelse redogörs för i Figur 12 och visar att planområdet inte omfattas av dessa. [11] & [12] Candor Sweden AB Candor Sweden AB (Siffra 2 i Figur 11) ligger på Spårgatan i området Butängen. Bolaget importerar och säljer kemikalier för ytbehandlingsindustrin samt blandar och förpackar egentillverkade ytbehandlingskemikalier. Bolaget omfattas av Sevesoförordningens lägre kravnivå och ligger ca 1 kilometer sydöst om planområdet. Hanterade farliga ämnen På företaget hanteras en stor mängd olika kemikalier, bland annat i höglager. Vissa av ämnena är giftiga vid inandning eller hudkontakt, vissa är frätande och vissa är brandfarliga. Det är dock främst hanteringen av ämnet kromtrioxid och ett ämne som innehåller fluorvätesyra som gör att verksamheten omfattas av Sevesolagstiftningens lägre kravnivå. Kromtrioxid har flera faroangivelser och är både giftigt, frätande, oxiderande och mycket giftigt för vattenlevande organismer. Personer som kommer i kontakt med ämnet via hudkontakt eller inandning av ångor risker att förgiftas och vid höga koncentrationer omkomma. Tillräcklig lång exponering av ämnet kan också orsaka genetiska defekter och skada fertiliteten. Riskbedömning av dominoeffekter I företagets riskanalys har två scenarier identifierats kunna orsaka påverkan på människor och miljö utanför verksamheten. Dessa scenarion är: Större läckage av giftiga ämnen Stor brand med spridning av brandrökgaser Att ett större läckage av giftiga ämnen sker som kan påverka områden utanför verksamheten bedöms som mycket liten. Konsekvensen av en sådan händelse kan bli att vattenlevande växter och djur påverkas om utsläppet når Motala ström. För planområdet föreligger således ingen risk för detta scenario. I bolagets riskbedömning är en stor brand med spridning av brandrökgaser det scenario som utifrån ett dominoeffektsperspektiv är den allvarligaste händelsen som kan påverka människor och miljö utanför anläggningen. På grund av det stora antalet kemikalier som kan involveras i en brand går det inte att på förväg exakt veta vilka ämnen som kommer att finnas i brandröken. Dessa kommer sannolikt att vara sura, giftiga och bland annat innehålla partiklar, kol, koloxider, kväveoxider, svaveloxider och metalloxider. Hur stort område som kan komma att påverkas av spridning av brandrökgaserna beror på brandens storlek, rökutvecklingen och de gällande Sida 32 (48)

33 meteorologiska förhållandena. Sannolikheten för att en storbrand kan inträffa har av bolaget bedömts som mycket låg. Riskavstånden för denna typ av skadehändelse redogörs för i Figur 12 och visar att planområdet inte omfattas av dessa. Det finns dock ett osäkerhetsmått i detta riskavstånd. Vid en mycket stor brand samtidigt som de meteorologiska förhållandena vid inträffandet är ogynnsamma kan planområdet ändå påverkas. Sannolikheten för detta bedöms som extremt låg. Den ovannämnda riskbedömningen utfördes vid den tid då verksamheten omfattades av den högre kravnivån. I och med en omklassificering i CLP-förordningen av några av verksamhetens farliga ämnen gäller nu högre gränser för samtidig lagring. Inget talar för att verksamhetens riskbild har ökats sedan dess. [13] & [14] & [15] Kemtrans AB Kemtrans AB (Siffra 3 i Figur 11) ligger ca 650 meter öster om planområdet. Vid Kemtrans AB sker lagring av främst svavelsyra (94-97 %) och natriumhydroxid (50 %). Lossnings sker från fartyg och distribution med lastbil. [16] Riskbedömning av dominoeffekter Natriumhydroxid har inget partialtryck och således sker endast avdunstning av vatten vid tankandning, omsättning etc. Något utsläpp till luft av natriumhydroxid sker därmed inte. Svavelsyran värms inte och hanteras heller aldrig vid högre temperatur än omgivningens temperatur. Således kan inte produkten i sig vid normal hantering orsaka några risker på vidare avstånd. Verksamhetens två lagercisterner för natriumhydroxid och svavelsyra kommer under 2016 att dubbelmantlas för att förhindra spridning vid eventuella läckage. Den största risken är att om båda tankarna kollapsar samtidigt. En blandning av koncentrerad svavelsyra och natriumhydroxid kommer att ge i detta fall en kraftig kemisk reaktion, vilket kan ha betydelse för närliggande områden beroende på meterolologiska förutsättningar vid detta tillfälle. Sannolikheten har bedömts till ytterst osannolikt, vilket av bolaget definieras som mindre än 1 ggr/tusen år. Eventuella sammanblandningar mellan syra och bas bedöms ej kunna ge påverkan på planområdet, liksom att svavelsyra vid ett eventuellt utsläpp kan komma i kontakt med metall och att därigenom bilda vätgas som antänds. Det bedöms också som mycket osannolikt att svavelsyra vid ett eventuellt utsläpp kan komma i kontakt med saltvatten och därigenom bilda giftig väteklorid som kan spridas i vindriktningen och nå planområdet ca 650 meter bort. [16] & [17] RGS 90 Sverige AB Ca 350 meter öster om planområdet ligger RGS 90 Sverige AB (Siffra 4 i Figur 11). Bolaget hanterar förorenade jordar, bygg- och rivningsavfall/industriavfall, inerta massor såsom asfalt och betong samt trä i olika former för produktion av biobränsle. De olika materialen genomgår olika processer inom verksamheten för att förädlas. [18] Riskbedömning av dominoeffekter Bolaget har identifierat brand som en risk med påverkan på närområdet. Brandrisken är kopplad till de tider då verksamheten flisat material, returträ och ris. Brandrisken Sida 33 (48)

34 har bolaget hanterat genom att minimera att krossa/flisa i samband med leverans alternativt att leverera okrossat/oflisat material. [19] Konsekvenserna på planområdet av en eventuell brand bedöms som små BG:s gas och VVS service AB Bolaget (Siffra 5 i Figur 11) distribuerar och förvarar gas i lösa behållare åt AGA. Bolaget angränsar till planområdet i sydväst och är därmed den verksamhet med potentiell riskpåverkan som ligger närmast planområdet. Närmaste avstånd mellan flaskupplag hos BGs gas och VVS service och planområdesgräns är ca 50 meter. Verksamheten har tillstånd att hantera 2500 liter Acetylen och 4000 liter Gasol, samt 600 liter Formier 10 och 100 liter vätgas. Behållarna förvars enskilt, i flaskpaket eller i särskilda containrar. Verksamheten omfattas varken av LSO eller av Sevesodirektivet. [20] Riskbedömning av dominoeffekter Identifierade dominoeffekter från denna verksamhet är brand i behållare med brandfarlig vätska/gas, antingen på uppställningsplats inom fastigheten eller på lastbil under transport i närheten av planområdet. Transportväg till verksamheten antas vara Kiselgatan som angränsar planområdet. Olyckor förknippade med transporter av brännbara vätskor bedöms främst kunna ge lokal påverkan närmast transportfordonet om enskilda behållare läcker och läckaget antänds. I värsta fall kan flaskorna explodera med både eldklot och tryckvåg som följd. Om brandspridning sker till fler behållare bedöms det som att det finns tid till att föra personer i säkerhet och att personer inom planområdet/fjärrvärmeanläggningen kan fly om fjärrvärmeanläggningen förses med utrymningsvägar, helst i flera olika riktningar. Dock kan flaskor där utsläppet antänds bilda projektiler som i värsta fall kan medverka till påverkan flera hundra meters håll, dit en antänd flaska kan färdas och explodera vid kollision. En annan typ av olycksrisk är om läckage sker inom bolagets verksamhetsområde där behållare förvaras. Ett läckage kan utvecklas till en direktantändning med jetflamma som följd om tillräcklig tändkälla finns och att den läckande gasen har uppnått brännbar blandning tillsammans med luft. Jetflamman kan då också påverka flera behållare i närheten med en allvarlig stegring av konsekvensen som följd; flaskor kan explodera med tryckvågor och splitter. Även vid detta scenario kan projektiler bildas och i värsta fall färdas flera hundra meter från verksamheten och explodera vid kollision. Om läckaget inte direkt antänds kan gasmolnet driva bort och senare antändas av erforderlig tändkälla. Det minst riskfyllda alternativet är att gasmolnet endast driver bort utan senare antändning. Bolaget förvarar acetylen, vilken är en brännbar vätska som är särskilt känslig efter att upphettning skett av lagerbehållare från <65 C. En sönderdelning av acetylen sker då i behållaren vilket innebär att en tryckstegring sker och kan leda till att behållaren sprängs. Denna risk finns upp till 24 timmar efter upphettningen. [20] Skyddsavstånd på minst 300 meter bör upprätthållas i fall då acetylenflaskor har medverkat i brandförlopp, vilket innebär att nästan hela planområdet kommer att beröras och bör utrymmas vid denna typ av händelse. Risken för detta bedöms dock som mycket låg. Sida 34 (48)

35 På grund av de relativt små mängder brandfarlig gas som hanteras vid verksamheten i kombination med ett avstånd på som närmast ca meter till den planerade fjärrvärmeanläggningen och ca meter till anläggningsdelar såsom lagertank för ammoniaklösning respektive eldningsolja/bioolja - bedöms risken som mycket liten att dominopåverkan kan ske verksamheterna emellan. Samtliga avstånd är kopplade till fjärrvärmeanläggningens lokaliseringsalternativ 1, dvs. det alternativ som ligger närmast BG:s gas & VVS service AB av alla alternativ. Då utrymningsvägar inom fjärrvärmeanläggningen bör planeras så att utrymning kan ske i olika riktningar, och i riktning bort från Kiselgatan, bedöms även risken som liten att personer inom fjärrvärmeanläggningen kan skadas av en allvarlig olycka vid BG:s gas & VVS service AB Riskavstånd till närmaste Sevesoverksamheter I Figur 12 visas de två riskavstånd (observationsavstånd) som tagits fram för de till planområdet närliggande Sevesoverksamheter. Som framgår av figuren så omfattas inte planområdet av dessa riskavstånd. Planområdet Figur 12. Riskavstånd från närliggande Sevesoverksamheter i relation till ungefärlig avgränsning av planområdet. Se numrering i Figur 11 för att identifiera anläggningar. Norrköpings kommun [5] Sida 35 (48)

36 4.3 Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar, ADR/RID som tagits fram i internationell samverkan [21]. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får ske och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RID-systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. Nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka Klasser av farligt gods Klass 1: Explosiva ämnen och föremål Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) kan ge skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [22]. Klass 2.1: Brandfarlig gas Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Acetylen, gasol etc. Sida 36 (48)

37 Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden kan överstiga 100 meter. Klass 2.2: Icke giftig, icke brandfarlig gas Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Inerta gaser såsom kväve, argon etc. Oxiderande gaser är syre, ozon, kväveoxider etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. Om ett utsläpp sker av en kondenserad gas kan dock köldskador uppstå om personer får vätskan på sig. Klass 2.3: Giftig gas Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Klor, svaveldioxid, ammoniak etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden kan överstiga 100 meter. Klass 3: Brandfarliga vätskor Etikettförlagor: Sida 37 (48)

38 Exempel på ämnen: Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Klass 4.1: Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Metallpulver (ex. kisel- och aluminiumpulver), magnesium, svavel,, tändstickor. Klass 4.2: Självantändande ämnen Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Aktivt kol, fiskmjöl, järnoxid, vit/gul fosfor, vattenfri kalium- och natriumsulfid, pyrofort metallorganiskt ämne Klass 4.3: Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten. Exempel på ämnen: Kalium, magnesiumpulver. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa (för hela klass 4): Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Kräver normalt sett tillgång till vatten för att utgöra en Sida 38 (48)

39 brandrisk. Mängden brandfarlig gas som bildas står då i proportion till tillgången på vatten. Klass 5.1: Oxiderande ämnen Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Natriumklorat, kaliumklorat, ammoniumnitrat, persulfat, kaliumpermanganat, hypoklorit och väteperoxid (som bland annat återfinns i blekmedel och desinfektionsmedel), perättiksyra m.fl. Klass 5.2: Organiska peroxider Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Metyletylketonperoxid (MEKP), bensoylperoxid. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa (för hela klass 5): Oxiderande ämnen i kontakt med brandfarliga ämnen kan orsaka en exoterm reaktion där en explosiv brandrisk kan resultera i tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m. Oxiderande ämnen kan även laka ur och bryta ned organiskt material vilket kan leda till att föroreningar når dricksvattentäkt. Klass 6.1: Giftiga ämnen Etikettförlagor: Sida 39 (48)

40 Exempel på ämnen: Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel, klororganiska och bromorganiska föreningar. Klass 6.2: Smittförande ämnen Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Sjukhusavfall, kliniska restprodukter, levande virus, bakterier, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa (för hela klass 6): Giftigt utsläpp. Små utsläpp kan orsaka att dricksvatten/vattentäkt blir otjänligt. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Klass 7: Radioaktiva ämnen Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Medicinska preparat, brandvarnare, vissa mätinstrument och pacemakers. Kärnavfall. Transporteras vanligtvis i små mängder. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet (medicinska preparat) men kan även bli katastrofala (vid utläckage av kärnavfall). Klass 8: Frätande ämnen Etikettförlagor: Sida 40 (48)

41 Exempel på ämnen: Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till olycksområdet [22] (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). ph-förändring i vattenmiljön vid stora utsläpp. Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål Etikettförlagor: Exempel på ämnen: Gödningsämnen, asbest, magnetiska material, fordon, motorsågar, batterier, batteridriven utrustning, asbest och torr-is, vissa första hjälpen-produkter etc. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa: Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet Farligt gods på väg E4:an är primär transportled för farligt gods och ligger ca 1,1 kilometer väster om planområdet. Stockholmsvägen är en sekundär transportled för farligt gods och ansluter till riksväg 55/56 och E4. Stockholmsvägen ligger ca 550 meter väster om planområdet. Riskbedömning På grund av det långa avståndet till planområdet, och att Stockholmsvägen inte är en primär transportled för farligt gods, bedöms risken som mycket låg för att olyckor kopplat till transporter på Stockholmsvägen kan komma att påverka planområdet. Avståndet är också väl avvägt mot de riktlinjer som Norrköpings kommun tagit fram. Nära förestående planer finns också om att förbjuda farligt godstransporter inom Norrköpings kommun, med undantag för de rödmarkerade lederna i Figur 13. Det ska dock vara tillåtet att transportera gods kortast möjliga och lämpliga väg till godsavlämnare- eller mottagare. Vid utförandet av denna riskutredning finns inget beslutat fattat om ett eventuellt förbud, men det bedöms som troligt att detta kommer att genomföras. I sådant fall minskar risken än mer eftersom Stockholmsvägen inte då blir en sekundär transportled. Sida 41 (48)

42 Planområdet Figur 13. Förslag till transportförbud för farligt gods inom Norrköpings kommun. Rödmarkerade leder föreslås undantas från förbudet. Norrköpings kommun [23] Farligt gods på järnväg Ca 200 meter öster om planområdet går Södra stambanan där farligt gods transporteras samt utredningskorridoren för den framtida höghastighetsbanan Ostlänken. Södra stambanan består av två spår och trafikeras av både gods-, personoch tjänstetåg. Farligt gods kommer inte att transporteras på den framtida höghastighetsbanan Ostlänken. I en riskanalys gjord för Norrköpings resecentrum har det uppskattats att 44 persontåg och 23 godståg förväntas trafikera sträckan förbi det aktuella planområdet år Hur stor andel av godstransporterna som berör farligt gods, samt fördelningen av de transporterade farligt gods-klasserna enligt avsnitt 4.3.1, är konfidentiell information, men i riskanalysen har följande scenarion avseende olyckor med farligt gods analyserats [24] & [20] : Farligt gods-olycka Farligt gods-olycka giftig gas (2.3). Farligt gods-olycka Farligt gods-olycka (klass 5). med explosiva ämnen (klass 1). med gas (klass 2). Delas upp i brandfarlig gas (2.1) och med brandfarlig vätska (klass 3). med oxiderande ämnen och/eller organiska peroxider Sida 42 (48)

43 Riskbedömning Den probabilistiska riskbedömningen som gjorts för Norrköpings resecentrum visar att individrisken längs med Södra stambanan är acceptabel bortom 25 meter från spåret, enligt de gängse använda riskkriterierna, föreslagna av DNV. Den beräknade samhällsrisken för Södra stambanan bedöms också som acceptabel enligt samma riskkriterier. [24] & [20] 4.4 Tågurspårning/tågbrand Både gods- och persontåg kan teoretiskt spåra ur. I de flesta fall då en urspårning inträffar innebär detta att ett eller ett par hjulpar spårar ur och att tågsättet då inte lämnar spårområdet. Riskområden kan då vara inom 5 meter från spårmitt. I enstaka fall kan enskilda vagnar eller hela tågsätt lämna spårområdet och skena iväg med risk för att skada både människor och egendom. Riskavstånd i dessa fall är ca 30 meter från spårmitt. Om väl ett tåg spårar ur beror konsekvenserna i stort på hur terrängen omkring spårområdet ser ut, vilka nivåskillnader som finns i förhållande till järnvägen och tågets hastighet. Om järnvägen ligger i en lägre nivå än det angränsade området minskar risken för att ett urspårat tåg kan komma att påverka detta. Förbipasserande tåg kan också börja brinna och genom strålningsvärmen utgöra en risk för angränsade områden. En faktor med stor påverkan på hur allvarlig en tågbrand kommer att bli är det berörda tågets typ och utformning där godståg generellt leder till större tågbränder än person- och pendeltåg. Orsaker bakom tågbränder kan exempelvis vara olika typer av el- och motorfel eller att en påliggande broms utvecklar en sådan effekt att materialet omkring den antänds. Riskbedömning Risken för att planområdet ska drabbas av ett urspårat tåg bedöms som extremt låg på grund av att avståndet är ca 200 meter mellan spårmitt och planområdet. Vid händelsen att ett tåg skulle fatta eld på spåret uppskattas att kritiska strålningsnivåer kan nå meter från rälen. Riskområdet blir alltså mycket kopplat till riskkällans närhet och bedöms utgöra en extremt låg risk för de närmsta delarna av planområdet. Den enda tänkbara påverkan kan bli brandgasspridning. Även den kvantitativa riskbedömningen som gjorts för Norrköpings resecentrum visar att individrisken för urspårning på Södra stambanan är acceptabel enligt de gängse använda riskkriterierna bortom 25 meter från spåret. Den beräknade samhällsrisken för Södra stambanan bedöms också som acceptabel enligt samma riskkriterier. [24] & [20] Ostlänken Ingen MKB för Ostlänkens slutliga utformning av den för Norrköping relevanta delsträckan är vid utförandet av denna utredning färdig, varför risker kopplat till Ostlänken inte närmare kan analyseras utan att referera till de riskanalyser som gjordes inom Järnvägsutredningen för Ostlänken, vilket var i ett mycket tidigt skede. Riskbedömning Utifrån den riskanalys som är gjord är det främst urspårning och den mekaniska skada som då uppkommer, samt eventuella tågbränder med medföljande brandröksspridning, som kan påverka tredje man utanför spåret. [25] Sida 43 (48)

44 Avståndet från utredningskorridoren till planområdet är dock ca 150 meter vilket gör det extremt osannolikt att en urspårning kan drabba planområdet, se Figur 14. Området mellan utredningskorridoren och planområdet är dessutom delvis redan bebyggt, vilket ytterligare minskar konsekvenserna av en eventuell urspårning avseende påverkan på planområdet. Att en eventuell tågbrand kan orsaka skador på planområdet bedöms också som mycket osannolikt. Även den kvantitativa riskbedömningen som gjorts för Norrköpings resecentrum visar att individrisken för urspårning på Ostlänken är acceptabel enligt de gängse använda riskkriterierna bortom 40 meter från spåret. Den beräknade samhällsrisken för Ostlänken bedöms oacceptabelt hög enligt samma riskkriterier. [24] & [20] Samhällsrisken är dock beräknad med en betydligt högre persontäthet än vad som är rimligt inom det aktuella planområdet, och på grund av avståndet (ca 150 meter) från utredningskorridoren bedöms det som att samhällsrisken för planområdet är betydligt lägre än den beräknade och därigenom kan betraktas som acceptabel. Planområdet Utredningskorridor Ostlänken Figur 14. Utredningskorridoren för Ostlänken i relation till ungefärlig avgränsning av planområdet. [26] 5 Osäkerheter En översiktlig möjlig utformning av anläggningen enligt Figur 7 har använts som underlag för riskbedömningen i denna rapport. Detaljgraden bedöms vara tillräcklig för att översiktligt bedöma riskbilden kopplat till detaljplanen och den planerade fjärrvärmeanläggningen inom denna. Vid bedömning av sannolikhet och konsekvens i grovriskanalysen antas att de föreslagna skyddsåtgärderna och rekommendationerna genomförs. Sida 44 (48)