Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2016

2 årsredovisning för lulekr aft ab r äkenskapsåret

3 Innehåll: VD har ordet...4 Projekt...6 Verksamheten i sammandrag...8 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Underskrifter Företagsledning Styrelse... 27

4 VD HAR ORDET Stabil produk OCH FORTSATTA REINVESTERINGAR Året kännetecknas av ett produktionsresultat i stort sett enligt budget trots ett sommarstopp som blev 16 dygn längre än vi planerat. Mottagna gasleveranser från SSAB blev 3,5 % bättre än budget. Priserna på olja och el var fortsatt låga hela året. Året kännetecknas också av ännu en mild vinter, totalt hade året 17 kalla dygn (412 h kallare än -15 C ), där en kallperiod i januari krävde större oljeinsatser. Kraftvärmeverkets ångpanna var i drift h (85,9 %) och elkraft producerades h (82,7 %) av årets alla timmar. Stopptiden på ångpannan var h (14,1 %), där h (12,1 %) var planerade stopp och 177 h (2,0 %) akuta stopp. Stopptiden för produktion av elkraft var h (17,3 %), där h (14,2 %) var planerade stopp och 272 h (3,1 %) akuta stopp. Pannhaveriet i oktober var största ägare av den akuta stopptiden med 182 h. Produktionen 2016 blev betydligt högre än 2015, detta orsakat av en väsenligt högre drifttid jämfört med 2015, då vi hade ett 12 veckor långt stopp vid Masugn 3 ombyggnaden. Totalt tillförd energi blev gwh, 249 gwh mer än Under året har gwh gas förbränts, 237 gwh mer än år Förbrukningen av olja blev 63 gwh, 12 gwh högre än Den totalt levererade energin blev gwh, 146 gwh mer än Leveranserna av fjärrvärme till Luleå Energi blev 774 gwh, 58 gwh mer än Levererad elkraft på nätet blev 484 gwh, 72 gwh mer än Priset på elkraft var lågt över året, vilket visar sig i årsomsättningen, 268,0 msek, 52,8 msek större än Ökningen i årsomsättning beror helt på den ökade drifttiden jämfört med Priset på olja och el var fortsatt låga, 13 % lägre än budget. De större investeringsobjekt som genomfördes under året var installation av ny stator till generatorn, byte av de fyra inloppsrören för ånga till turbinen samt ett större garantijobb på ångturbinen, ett restjobb från 2015-års turbinrevision. Omfattningen av årets revisionstopp var något större än ett normalår, både i pengar och arbetsinsats. Vidare fick vi störningar med ångläckor kring garantijobbet på ångturbinen vilket fördröjde återstarten med totalt 17 dygn. LuleKraft uppfyllde alla givna tillstånd för att bedriva verksamhet enligt miljödomstolens beslut med tillhörande begränsningar i form av rikt- och gränsvärden. Systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid har tillämpats. LuleKraft kommer att redovisa utsläppsrätter till myndigheterna enligt en godkänd deklaration. jonny karlsson, vd

5 tion 5

6 I anslutning till vårt byte av rotor på generatorn 2013 upptäcktes ett ökat slitage även på statordelen. Vi startade därför ett projekt med syfte att köpa en ny stator för att säkra långsiktigt stabil elproduktion. Vi genomför årlig tillståndskontroll och märker oftast i god tid innan om någonting måste ersättas eller repareras. Slitaget identifierades av underhållsleverantör General Electric som rekommenderade ett byte. NY STATOR PÅ PLATS Efter 34 år lång och trogen tjänst var det nu dags byta till ny stator på generatorn. Det var ingen akut åtgärd som krävdes. Däremot var graden av slitage något oväntad, berättar Linus Alström, chef el/instrument. trettiofyra år av stabil drift Konstruktionen av generatorns stator, som installerades 1982, anses ha varit svag och bristfällig redan från början. På Lulekraft upplevde man tidigt vissa problem på grund av en felaktig konstruktion av statorns plåtrygg som gav ett för litet luftgap och därmed förhöjd drifttemperatur.

7 1982. Statorn installeras Hösten Slitage upptäcks Nyår Finansiering av ny stator beviljas Midsommar Ny stator beställd Höst Statorn på plats i Luleå Höst Statorn installeras DRIFTTIMMAR Avhjälpande insatser krävdes redan efter några års drift. Därefter har statorn gjort bra och stabila insatser genom åren. När den byttes hade den snurrat drifttimmar från 1982 till 2016, säger Linus Alström. en noggrann upphandling En förstudie påbörjades samma höst som slitaget uppmärksammades av General Electric. Finansieringen beviljades vid årsskiftet och innan midsommar 2014 var en ny stator upphandlad och beställd. Leveranstiden beräknades till ett år och statorn fanns levererad och på plats i Luleå hösten Driftskravet medgav ej installation under Sommaren 2015 utförde Lulekraft en stor turbinrevision och huvudångledningen byttes. För att inte insatserna skulle krocka fick bytet av statorn planeras till efterföljande år. Mellan 2015 och 2016 förvarades den 111 ton tunga delen i en närliggande lokal på SSAB:s område. ett rejält lyft Bytet skedde under augusti Till jobbet krävdes en över 60 meter hög lyftkran med lyftkapacitet på 950 ton. Kranen placerades på utsidan av turbinhallen. Att projektera uppställningsplatsen för kranen var ett jobb i sig. Innan Lulekrafts revisionsperiod genomfördes nödvändiga beräkningar på den valda platsen för att garantera markens hållfasthet vid lyftet. 26 augusti 2016 lyftes statorn på plats genom taket. General Electric demonterade, monterade och ansvarade för driftsättning av generatorn. Arbetet utfördes helt enligt plan och förlöpte riktigt bra. Min företrädare Jan-Erik Josefsson deltog som en kunnig seniorkonsult under hela projektet. Elkrafttekniker Jan Nilsson och instrumenttekniker Ulf Nilsson ska båda ha en eloge för sina insatser under arbetets gång. Det gäller även automationsingenjör Kristoffer Lantto som gjorde en stark insats som ansvarig för utbytet av magnetiseringsutrustningen. ny teknisk lösning En skillnad från den gamla statorn är den nya uppställningen, en viktig förbättring med tydliga fördelar. Den nya lösningen med killådor är en teknik som bland annat gör det enklare att få statorn att stå rätt mot fundamentet. Det medför minskade vibrationer under upprullning och drift, vilket i sin tur bidrar till minskat slitage på generator och omkringliggande delar. Minskat slitage innebär minskat underhåll. Det ger i sin tur en jämnare produktion och fler drifttimmar per år, berättar Linus Alström. Åttiotalets problem med för litet luftgap riskerar inte återupprepas, något som Lulekraft försäkrade sig om redan i förstudien genom val av en annan teknisk lösning. Den nya statorn beräknas hålla i minst 30 år. Vem som får vara med om nästa byte kan vara svårt att svara på. Säg det. Jag kanske får vara med på ett hörn, men i så fall är det nog som seniorkonsult, avslutar Linus Alström. Leverantör av statorn är General Electric, tidigare Alstom. Tillverkningen av statorn utfördes i Wroclaw i Polen men konstruktion och utveckling gjordes i Västerås. Statorn som lyftes på plats sommaren 2016 väger 111 ton och mäter 7x3x4 meter. Projektets totala budget var ungefär 30 miljoner kronor. 7

8 Verksamheten i sammandrag (Mkr) Från resultaträkningen Omsättning 283,8 229,6 300, ,7 Kostnader för Bränsle 198,8 153,0 225,5 225,3 233,9 Drift 54,3 52,3 53,5 51,3 47,6 Avskrivningar 23,5 17,1 14,0 11,9 10,7 Rörelseresultat efter avskrivningar 7,2 7,2 7,4 8,6 9,6 Finansnetto -3,1-3,0-3,3-3,8-3,4 Från balansräkningen Omsättningstillgångar 63,3 59,6 111,0 81,0 94,4 Anläggningstillgångar 165,7 167,3 124,2 118,3 108,1 Kortfristiga skulder 77,5 63,4 98,0 69,1 95,3 Bundet eget kapital 20,1 20,1 20,1 20,1 20,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Lönekostnad 20,0 20,3 20,6 20,4 19,5 Taxeringsvärde 87,3 87,3 87,3 85,5 71,8 Tillförd energi till kraftvärmeverket (GWh) Gas Olja Summa tillförd energi Levererad energi från kraftvärmeverket (GWh) Värme Elkraft Torkgas Ånga Summa levererad energi

9 Lulekraft levererar 1370GWH ENERGI VILKET MOTSVARAR HUSHÅLLSEL FÖR NÄRMARE HUSHÅLL

10 Förvaltningsberättelse Styrelsen för LuleKraft AB får härmed avge årsredovisning för Om inte annat särskild anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Allmänt om verksamheten ägarförhållanden Bolaget ägs till lika delar av Luleå Energi AB och SSAB AB. verksamhetens art och inriktning LuleKraft som togs i drift 1982 producerar elkraft, hetvatten, ånga och torkgas. Huvudbränslet i kraftvärmeverket är processgaser från SSAB EMEA i Luleå (masugns-, LD- och koksgas), vilka utgör ca 97 % av energibehovet ett normalår. Under årets kallaste dagar samt när processgaserna har lågt energivärde används olja för att fullgöra leveranskravet på hetvatten.

11 Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Totala intäkter 283,8 229,6 300,5 297,0 301,7 Balansomslutning 244,5 226,9 235,1 199,2 216,3 Kostnader för bränsle 198,8 153,0 225,5 225,3 233,9 Kostnader för drift 54,3 52,3 53,6 51,3 47,6 Avskrivningar 23,5 17,1 14,0 11,9 10,7 Rörelseresultat efter avskrivningar 7,2 7,2 7,4 8,6 9,6 Finansnetto -3,1-3,0-3,3-3,8-3,4 Avkastning totalt kapital 2,9 3,2 3,2 4,3 4,5 Avkastning på eget kapital % 12,9 14,3 14,0 16,5 22,9 Soliditet % 13,1 13,6 12,6 14,3 12,4 Antal anställda 40,0 40,0 41,0 41,0 39,0 Nycketalsdefinitioner framgår av not 1. De totala leveranserna av energi från kraftvärmeverket uppgick till 1370 (1224) GWh. Leveransen av hetvatten till Luleå Energi AB uppgick till 774 (716) GWh. Leveransen av elkraft till SSAB uppgick till 477 (406) GWh och till Luleå Energi AB 7 (6) GWh. Sammanlagd leverans av torkgas och ånga blev 112 (95) GWh. Av bränslet var 1808 (1571) GWh processgas och 63 (51) GWh olja. förslag till disposition av företagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kkr, disponeras enligt följande: (kkr) Balanserad vinst Årets resultat Totalt Disponeras så att till aktieägarna utdelas Balanseras i ny räkning Förändring Eget kapital Specifikation av bundet och fritt eget kapital Aktiekapital Reservfond Totalt bundet eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Totalt fritt eget kapital Totalt eget kapital styrelsens yttrande över den föreslagna vinstutdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar bolagets soliditet till 12,4 procent. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. (försiktighetsregeln). Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljö All malmbaserad ståltillverkning behöver kol för reduktion av järnmalm. SSAB s ståltillverkning i Luleå uppvisar en världsledande effektivitet avseende koldioxid. LuleKraft är en integrerad del av den malmbaserade ståltillverkningen i Luleå med syfte att återta och nyttiggöra restenergier från SSAB s processgaser.

13 Alla andra bränslen i kraftvärmeverket skulle därför öka de totala utsläppen av koldioxid mätt i Luleåsystemet. Luleå har ett förnämligt koncept för fjärrvärme med låga priser och minsta möjliga miljöpåverkan. LuleKraft förbränner processgaser med lågt energiinnehåll och producerar elkraft, hetvatten till fjärrvärme, processånga och torkgas. Verksamheten medför god hushållning av energi i ett holistiskt perspektiv, SSAB s restenergier återanvänds till samhällets nytta. Skyddet av miljön är en viktig samhällsfråga. Företagets mål i miljöarbetet är att alltid ha en aktiv och framskjuten position i branschen. Genom ständiga förbättringar arbetar vi för att förädla energin så effektivt som möjligt. LuleKrafts miljöarbete bedrivs på ett öppet och sakligt sätt med enkla tydliga och mätbara mål. Gasen som förbränns innehåller i huvudsak kolmonoxid och vid förbränning bildas koldioxid. LuleKraft har stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Lulekraft deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. För eldning av processgaser erhåller LuleKraft utsläppsrätter för koldioxid från SSAB. Rökavgaserna har mycket låga svavelhalter och kvävehalter, bland de lägsta i landet. Miljövillkoren för Lulekraft är offentligt prövade och definitivt tillståndsgivna i september För att uppfylla det nya IPPC-direktivet i miljöbalken har en uppdatering av tillståndsvillkoren redovisats till länsstyrelsen. Vidare har en ny övervakningsplan för koldioxid implementerats. Arbetet att minska oljeförbrukningen fortsätter. Förutsättningarna har förbättrats ytterligare genom det nya ägaravtalet där samkörning av alla gemensamma anläggningar möjliggjorts. Utsläppen övervakas kontinuerligt och mätningar genomförs regelbundet. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter. Syftet med företagets miljöarbete är att säkra och utveckla verksamheten för minsta möjliga påverkan på omgivning och miljö. Arbetet omfattar utsläpp till luft och vatten, begränsning av buller, god hushållning av energi, hantering av restprodukter och kemikalier, riskanalyser samt beredskap mot miljöolyckor. Utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de tillstånd LuleKraft har tilldelats av myndigheterna. Mätning och dokumentation av miljöinformation utförs enligt LCP direktivet. LuleKraft deltar i ett nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet och deltar i flera projekt inom det branschspecifika utvecklingsarbetet. LuleKraft är medlem av PRISMA, ett forskningssamarbete som koordineras av SWEREA MEFOS. Syftet är ökad kunskap inom energispecifika forskningen med metallurgisk anknytning. Vidare har företaget ett omfattande kontaktnät och kunskapsutbyte med andra företag i energibranschen. Företaget har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person. jonny karlsson, vd f ö r vä n ta d fr a m t i da u t v e c k l i n g sa m t vä s e n t l i g a r i s k e r och osä k e r h e t s fa k t o r e r Metoden för att nå vår strategi är ett arbetssätt med tyngdpunkt i metodiskt och förebyggande underhåll. Den strategiska underhållsplanen revideras årligen efter omfattande riskanalyser av hela anläggningen. Där dokumenteras de åtgärder som krävs för att klara hög tillgänglighet och stabil produktion både under den resterande avtalstiden och under efterföljande avtalsperiod fram till Under perioden 2012 till 2016 genomfördes ett antal strategiska reinvesteringar för att säkra långsiktigt stabil produktion fram till En viktig hörnsten i säkringen av driftklarheten var den oberoende tredje parts utredning som genomfördes under 2016 för att belysa behovet av reinvesteringar fram till Utredningens resultat var i linje med våra egna idéer, men verifieringen av en oberoende tredje part känns ändå både tryggt och tillfredsställande. Vår utvecklingsstrategi syftar till långsiktigt hög LuleKrafts tillgänglighet och reinvesteringar stabil produktion. finansieras av lån och för att minska ränterisken används ränteswappar som derivatinstrument. Det överensstämmer med företagets målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. LuleKraft har upprättat en säkerhetsdokumentation som beskriver ränterisken. 13

14 Resultaträkning (kkr) Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Bränslekostnader Övriga externa kostnader 5, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

15 Lulekraft producerar 774GWH VÄRME VILKET MOTSVARAR VÄRME FÖR MER ÄN MEDELVILLOR

16 Balansräkning (kkr) Tillgångar anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

17 Not Eget kapital och skulder eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar avsättningar Övriga avsättningar långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder

18 Kassaflödesanalys (kkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Lösen av lån Utbetald utdelning till moderföretagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

19 Noter 1 Redovisningsprinciper allmänna redovisningsprinciper LuleKrafts årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats utifrån anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Hänsyn har tagits till beräknat restvärde, fastställt vid anskaffningstillfället i då rådande prisnivå. materiella anläggningstillgångarår Byggnader Kraftvärmeverk Övriga inventarier leasing leasetagare Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag. finansiella instrument Finansiella instrument redovisas i enlighet med reglerna i K3 kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärde. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar kundfordringar, och övriga fordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument (ränteswap). Instrumenten redovisas i balansräkningen när LuleKraft blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. 19

20 1 Redovisningsprinciper forts. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller upphört. säkringsdokument LuleKrafts ränteswapavtal skyddar företaget mot ränteförändringar. Genom säkringen erhålls en fast ränta och det är denna ränta som redovisas i resultaträkningen i posten räntekostnader och liknande resultatposter. LuleKraft har upprättat en säkerhetsdokumentation som beskriver ränterisken. Säkringsinstrumentet säkrar en del av den säkrade posten. Att ta bort denna risk genom att betala en fast ränta i swappen överensstämmer med bolagets målsättning om en jämn och stabil räntekostnad över tiden. Säkringsredovisningen avbryts om säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen. kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt eller avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristia finansiella placeringar som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. inkomstskatter Samtliga inhemska och utländska skatter som beräknas på företagets skattepliktiga resultat. nyckeltalsdefinitioner Omsättning Balansomslutning Finansiella intäkter Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Soliditet Nettoomsättning + övriga rörelseintäkter Totala tillgångar Poster i finansnettot som är hänförliga till tillgångar (som ingår i sysselsatt kapital) Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) Resultatet före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen 20

21 2 Nettoomsättning per rörelsegren Elförsäljning Fjärrvärmeförsäljning Ångleverans Torkgas Summa Övriga rörelseintäkter Fr.o.m. 1 januari 1992 ska en miljöavgift erläggas på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. För LuleKraft beräknas avgiften för 2016 bli kkr och ingår i bränslekostnaderna. Det totala avgiftsbeloppet från samtliga skattskyldiga återförs till de avgiftsskyldiga i proportion till deras andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. För LuleKrafts del beräknas återföringen bli kkr, vilket redovisats bland övriga rörelseintäkter. 4 Anställda och personalkostnader medelantalet anställda Kvinnor 6 6 Män Totalt styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 1 1 Män 4 4 Totalt 5 5 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Kvinnor 2 2 Män 3 3 Totalt 5 5 löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD Övriga anställda Summa Sociala avgifter enligt lag och avtal inkl löneskatt Pensionskostnader för VD Pensionskostnader för övriga anställda Summa

22 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Pwc Revisionsarvode Andra uppdrag Summa Operationell leasing leasetagare Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal: Inom ett år (lokalhyra, gaskärl, billeasing) Mellan ett och fem år (lokalhyra, gaskärl, billeasing) Senare än fem år Ränteintäkter Ränteintäkter, övriga Summa Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Nyanskaffningar Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar -Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Varav mark Ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut Maskiner och andra tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Årets investeringar Ackumulerade avskrivningar -Vid årets början Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Räntekostnader Räntekostnader Summa Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden -Vid årets början Årets investeringar Ackumulerade avskrivningar -Vid årets början Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut

23 13 Pågående nyanläggningar och förskott materiella anläggningstillgångar Vid årets början Aktiveringar Investeringar Redovisat värde vid årets slut Finansiella instrument och riskhantering säkringsredovisning Lulekrafts ränteswap genom vilken bolaget erhåller 3M Stibor och betalar fast ränta sprider bolagets ränterisk över tiden. Säkringsinstrumentet säkrar en del ( SEK/ SEK) av den säkrade posten. Ränteswappen förfaller och LuleKraft betalar 2,42 % ränta. Lulekraft har också en swap om SEK upptagen 01/12/2010. Denna är upptagen före den brytpunkt då swappar skall omfattas av regelverket kring säkringsredovisning enligt kapitel 11 K3 och ingår därför inte i säkringsdokumentationen. Marknadsräntan definieras som den basränta Lulekrafts låneavtal till rörlig ränta med kreditgivarna stipulerar. Räntan i befintliga avtal är 3M Stibor (Stiborbaserade). Lånen har ett Stiborgolv på 0 %. Marknadsvärdet för ränteswapparna per är kr Ränteswap Volym Start Förfallodag Betalar % Valuta Swap ,42 SEK Swap ,66 SEK 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Miljöavgift Energiavgift Utbytesleverans Övriga poster Summa Disposition av vinst Förslag till disposition av företagets vinst. Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kkr, disponeras enligt följande: 2016 Balanserad vinst Årets resultat Utdelning [ aktier * 10 kr/aktie) Balanseras i ny räkning

24 17 Antal aktier och kvotvärde Aktieslag A antal aktier kvotvärde Aktieslag B antal aktier kvotvärde Ackumulerade överavskrivningar Obeskattade reserver Övriga avsättningar (Kapitalförsäkring) Avsättningar som gjorts under året Redovisat värde vid årets utgång Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inkl sociala avgifter Löneskuld inkl sociala avgifter Övriga sociala avifter Elcertifikat Leverantörsskulder Övriga poster

25 Underskrifter luleå Nils Edberg Styrelseordförande Tomas Hirsch Styrelseledamot Anneli Sjömark Vice styrelseordförande Magnus Johansson Styrelseledamot Jonny Karlsson Verkställande direktör Kjell Cullberg Personalrepresentant vår revisionsberättelse har lämnats Tommy Enstedt Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Katarina Enbom Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 25

26 Företagsledning VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR JONNY KARLSSON SOFIE NIKAS ISTRATIV CHEF ADMI N STEFAN WIKLUND PRODUKTIONSCHEF LINUS ALSTRÖM EL/ INSTRUMENTCHEF JENNIE HELLMAN MEK/ UNDERHÅLLSCHEF

27 Styrelse Ordinarie ledamöter Nils Edberg (ordförande) Platschef SSAB EMEA AB, Luleå Anneli Sjömark (vice ordförande) VD Luleå Energi AB Tomas Hirsch Energy Affairs Manager SSAB Magnus Johansson Fjärrvärmechef Luleå Energi AB Kjell Cullberg (personalrepresentant) Driftingenjör vid LuleKraft AB Suppleanter Ulrika Kieri Business Controller SSAB EMEA AB Patrik Midebjörk Enhetschef råjärn SSAB EMEA AB Jens Lundqvist Styrelseordförande Luleå Energi AB Vidar Langås Ekonomichef Luleå Energi AB Joakim Larsson (personalrepresentant) Driftingenjör vid LuleKraft AB

28 Org.nr: