Transkript

1 å rsredov isning

2 årsredovisning för lulekr aft ab r äkenskapsåret

3 Innehåll: VD har ordet... 4 Projekt... 6 Verksamheten i sammandrag... 8 Förvaltningsberättelse...10 Resultaträkning...14 Balansräkning...16 Kassaflödesanalys...18 Noter...19 Underskrifter...25 Företagsledning...26 Styrelse...27

4 VD HAR ORDET LuleKrafts 2015 kännetecknas av budgeterad produktion, en mild vinter och stora underhållsinsatser under sommarens 11 veckor långa driftstopp. Stabil stora produktion, och Kraftvärmeverkets ångpanna var i drift h (77,5 %) och elkraft producerades h (75,2 %) av årets alla timmar. Stopptiden på ångpannan var h (22,5 %), därav h (20,4 %) planerade stopp och 185 h (2,1 %) akuta stopp. Stopptiden för produktionen av elkraft var h (24,8 %), därav h (21,2 %) planerade stopp och 319 h (3,6 %) akuta stopp. Årets revisionstopp var mycket mer omfattande än ett normalår, både i tid och pengar. De stora objekten under revisionsstoppet var den stora turbinrevisionen, en ny huvudångledning samt livstids- analysen av ångpannan. Därutöver gjordes även ett flertal mindre insatser. Utvärderingar av gjorda insatser gav även positiva svar om en mycket god anläggningsstatus. Produktionen 2015 var lägre än 2014, orsakat av det långa sommarstoppet. Totalt tillförd energi blev GWh, 315 GWh mindre än Under året har GWh gas förbränts, 298 GWh mindre än år Förbrukningen av olja blev rekordlåga 51 GWh, 17 GWh lägre än Totalt levererad energi blev GWh, 168 GWh mindre än Leveranserna av fjärrvärme till Luleå Energi blev 716 GWh, 59 GWh mindre än Levererad elkraft på nätet blev 412 GWh, 96 GWh mindre än Priset på elkraft var lågt hela året, vilket visar sig i årsomsättningen. Priset på olja var 15 % lägre än budget. De totala intäkterna blev 229 MSEK, 71 MSEK mindre än LuleKraft uppfyller alla miljövillkor som myndigheterna ställt på företaget. Systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid har tillämpats. LuleKraft kommer att redovisa utsläppsrätter till myndigheterna enligt inlämnad deklaration. jonny karlsson, vd

5 en mild vinter underhållsinsatser 5

6 2015 genomfördes tre riktigt omfattande projekt på Lulekraft. Det gjordes en revision av ångturbinen, ångpannan genomgick en livslängsbedömning utöver det vanliga och huvudångledningen byttes ut för första gången i företagets historia. Och allting gjordes samtidigt, under skicklig ledning av Jennie Hellman, Mek-/underhållschef. Det krävdes noggrann planering och förberedelse, men kanske framförallt ett fantastiskt engagemang och en riktigt bra insats från samtliga inblandade, säger Sofie Nikas, chef administration.

7 en ångturbin redo för framtiden Vid revisionen av ångturbinen monterades rotorbladen bort och skickades iväg. Resan gick via Siemens i Finspång till Tyskland. Från vår sida fanns det en viss farhåga om sprickbildning. En grundlig ultraljudsundersökning visade att huvudrotorn var i väldigt gott skick. Med facit i hand beräknas den hålla i mer än tio år till, säger Linus Alström, chef El/ Instrument. Genomgången garanterar ytterligare drifttimmar. Dessutom har ångturbinen återfått sin ursprungliga verkningsgrad, bland annat tack vare nya tätkanter. Lulekrafts ångturbin är redo för framtiden. livslängdsbedömning av ångpannan Det mest omfattande projektet var livslängdsbedömningen, samt renoveringen, av ångpannan. Besiktning görs årligen, men den som utfördes 2015 var någonting utöver det vanliga. För att säkerställa att alla dimensioner var intakta skannades och mättes pannan invändigt med laser. Det togs omfattande prover av tuberna för mekanisk analys, och brännarskåpen renoverades på grund av materialutmattning. Därefter murades brännarskåpen om, ett jobb som krävde noggrann tidsplanering för torkeldning av keramiken. Det var ett minst sagt komplicerat projekt. Byggställningarna som täckte pannan invändigt fick forslas in genom en liten lucka och monteras på plats del för del, berättar Sofie Nikas. Projektet har tryggat livslängd, säkerhet och operativ förmåga. Ångpannan är nu i gott skick för att fortsätta tillgodose Luleå med kraft och värme. ny huvudångledning Bytet av huvudångledning var en planerad åtgärd baserad på materialprovning som indikerade begynnande utmattning. Det fanns tendenser till krypsprickor som bedömdes kunna bli större. Vi vill aldrig behöva stå stilla oplanerat, eller tvingas gå ner i kapacitet. Det var därför dags för ett planerat byte, berättar Linus. Huvudångledningen består av 119 meter högkvalitativt stål, löpande från panna till ångturbin. Höga och tunga lyft, demontage, montage, upphängning och fogsvetsning gjorde just detta projekt till det mest riskfyllda. Vi stötte bland annat på deformationer vid fjäderupphängningarna och arbetet krävde en hel del skicklig justering. Man ska ha i åtanke att det var första gången någonsin som ledningen byttes ut, säger Linus. Trots pressat tidsschema kunde vi genomföra detta projekt inom tidsramarna. framgångsrikt samarbete När vi utvärderar fjolårets insats är betyget ingenting annat än positivt. Den största utmaningen låg i att synkronisera arbetet med tre stora, samtidiga projekt. Vi kan blicka tillbaka på en jätteinsats. Framförallt var säkerheten god. Här var samarbetet mellan oss, våra leverantörer och entreprenörer nyckeln till framgång, menar Sofie. Caverion utsågs till samordningsansvarig för aktiviteter i pannhuset. Samtidigt ansvarade Siemens för aktiviteter i turbinhuset. Att överlåta samordningsansvaret på det här sättet ledde till kortade kommunikationsvägar och ett effektivare och säkrare arbete. Vi lyckades genomföra tre komplexa och nödvändiga projekt samtidigt. För de flesta av oss var det första gången som vi fick vara med om utmaningar av den här storleken, avslutar Linus. Stort tack till alla inblandade! Tack för engagemang, kunskap och skicklighet. 7

8 Verksamheten i sammandrag (Mkr) Från resultaträkningen Omsättning 229,6 300, ,7 365,1 Kostnader för Bränsle 153,0 225,5 225,3 233,9 303,9 Drift 52,3 53,5 51,3 47,6 46,2 Avskrivningar 17, ,9 10,7 10,4 Rörelseresultat efter avskrivningar 7,2 7,4 8,6 9,6 4,6 Finansnetto -3,0-3,3-3,8-3,4-3,7 Från balansräkningen Omsättningstillgångar 59,6 111,0 81,0 94,4 94,4 Anläggningstillgångar 167,3 124,2 118,3 108,1 103 Kortfristiga skulder 63,4 98,0 69,1 95,3 140,6 Bundet eget kapital 20,1 20,1 20,1 20,1 20,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Lönekostnad 20,3 20,6 20,4 19,5 15,8 Taxeringsvärde 87,3 87,3 85,5 71,8 71,8 Tillförd energi till kraftvärmeverket (GWh) Gas Olja Summa tillförd energi Levererad energi från kraftvärmeverket (GWh) Värme Elkraft Torkgas Ånga Summa levererad energi

9 Då pannan går som sämst är energiutvinningen bättre än den i ett kärnkraftverk. jonny karlsson, vd

10 Förvaltningsberättelse Styrelsen för LuleKraft AB får härmed avge årsredovisning för Om inte annat särskild anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Allmänt om verksamheten ägarförhållanden Bolaget ägs till lika delar av Luleå Energi AB och SSAB AB. verksamhetens art och inriktning LuleKraft som togs i drift 1982 producerar elkraft, hetvatten, ånga och torkgas. Huvudbränslet i kraftvärmeverket är processgaser från SSAB EMEA i Luleå (masugns-, LD- och koksgas), vilka utgör ca 97 % av energibehovet ett normalår. Under årets kallaste dagar samt när processgaserna har lågt energivärde används olja för att fullgöra leveranskravet på hetvatten.

11 Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Totala intäkter 229,6 300,5 297,0 301,7 365,1 Balansomslutning 226,9 235,1 199,2 216,3 193,7 Kostnader för bränsle 153,0 225,5 225,3 233,9 303,9 Kostnader för drift 52,3 53,6 51,3 47,6 46,2 Avskrivningar 17,1 14,0 11,9 10,7 10,4 Rörelseresultat efter avskrivningar 7,2 7,4 8,6 9,6 4,6 Finansnetto -3,0-3,3-3,8-3,4-3,7 Avkastning totalt kapital 3,2 3,2 4,3 4,5 2,4 Avkastning på eget kapital % 14,3 14,0 16,5 22,9 3,6 Soliditet % 13,6 12,6 14,3 12,4 12,5 Antal anställda 40,0 41,0 41,0 39,0 33,0 Nycketalsdefinitioner framgår av not 20. De totala leveranserna av energi från kraftvärmeverket uppgick till 1224 (1392) GWh. Leveransen av hetvatten till Luleå Energi AB uppgick till 716 (775) GWh. Leveransen av elkraft till SSAB uppgick till 406 (502) GWh och till Luleå Energi AB 6 (6) GWh. Sammanlagd leverans av torkgas och ånga blev 95 (109) GWh. Av bränslet var 1571 (1869) GWh processgas och 51 (68) GWh olja, dvs 97 % processgas. förslag till disposition av företagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kronor kkr, disponeras enligt följande: (kkr) Balanserad vinst Årets resultat Totalt Disponeras så att till aktieägarna utdelas Balanseras i ny räkning styrelsens yttrande över den föreslagna vinstutdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar bolagets soliditet till 12,8 procent. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. (försiktighetsregeln). Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 11

12 Genom ständiga förbättringar arbetar vi för att förädla energin så effektivt som möjligt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljö, ansvar och utveckling All malmbaserad ståltillverkning förbrukar kol vid reduktionen av järnmalm. SSAB i Luleå är världsledande när det kommer till koleffektiv ståltillverkning. LuleKraft är en integrerad del av den malmbaserade ståltillverkningen i Luleå. På ett smart sätt tar vi tillvara restenergier från SSAB:s processgaser. Alla andra bränslen i kraftvärmeverket skulle därför öka de totala utsläppen av koldioxid. LuleKraft nyttiggör energi som annars skulle motsvara stora mängder annat bränsle. Luleå har ett förnämligt koncept för fjärrvärme med låga priser och minsta möjliga miljöpåverkan. LuleKraft förbränner processgaser med lågt energiinnehåll och producerar elkraft, hetvatten till fjärrvärme, processånga och torkgas. Verksamheten medför god hushållning av energi i ett holistiskt perspektiv, befintliga restenergier används i samhällets nytta. Skyddet av miljön är en viktig samhällsfråga. Företagets mål i miljöarbetet är att alltid ha en aktiv och framskjuten position i branschen. Genom ständiga förbättringar arbetar vi för att förädla energin så effektivt som möjligt. LuleKrafts miljöarbete bedrivs på ett öppet och sakligt sätt med tydliga och mätbara mål. Gasen som förbränns innehåller i huvudsak kolmonoxid och vid förbränning bildas koldioxid. LuleKraft har stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. LuleKraft deltar i systemet för handel med utsläppsrätter. För eldning av processgas erhåller LuleKraft utsläppsrätter för koldioxid från SSAB. Rökavgaserna har mycket låga svavel- och kvävehalter, bland de 12

13 ningssamarbete som koordineras av MEFOS. Syftet är ökad kunskap inom energispecifika forskningen med metallurgisk anknytning. Vidare har företaget ett omfattande kontaktnät och kunskapsutbyte med andra företag i energibranschen. Företaget har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person. jonny karlsson, vd f ö r vä n ta d fr a m t i da u t v e c k l i n g sa m t vä s e n t l i g a r i s k e r och o s ä k e r h e t s fa k t o r e r lägsta i landet. Miljövillkoren för LuleKraft är offentligt prövade och definitivt tillståndsgivna i september För att uppfylla det nya IPPC-direktivet i miljöbalken har en uppdatering av tillståndsvillkoren redovisats till länsstyrelsen. Arbetet att minska oljeförbrukningen fortsätter. Förutsättningarna har förbättrats ytterligare genom det nya ägaravtalet där samkörning av gemensamma anläggningar fördjupats. Utsläppen övervakas kontinuerligt och mätningar genomförs regelbundet. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter. Syftet med företagets miljöarbete är att säkra och utveckla verksamheten för minsta möjliga påverkan på omgivning och miljö. Arbetet omfattar utsläpp till luft och vatten, begränsning av buller, god hushållning av energi, hantering av restprodukter och kemikalier, riskanalyser samt beredskap mot miljöolyckor. Utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de tillstånd LuleKraft har tilldelats av myndigheterna. Mätning och dokumentation av miljöinformation utförs enligt LCP direktivet. LuleKraft har ett nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet och deltar i flera projekt inom det branschspecifika utvecklingsarbetet. LuleKraft är medlem av PRISMA, ett forsk- Den årligen uppdaterade strategiska underhållsplanen omfattar de åtgärder vi bedömer behövs för att klara en långsiktigt hög och stabil produktion, alltså minst 10 år till. Under 2015 genomfördes ett antal större strategiska underhållsinsatser för att säkra långsiktigt hög och stabil produktion, bl a den stora turbinrevisionen och en ny huvudångledning installerades. I utvecklingsperspektivet deltar LuleKraft sedan 2012 i PRISMA-projektet, ett forskningssamarbete inom stålbranschens metallurgi- och energiområde, projektet koordineras av Swerea Mefos. Vidare har Lulekraft en aktiv och engagerad roll i energibranschens nätverk ADV. 13

14 Resultaträkning (kkr) Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Bränslekostnader Övriga externa kostnader 5, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

15

16 Balansräkning (kkr) Tillgångar anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

17 Eget kapital och skulder eget kapital 15 Not Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar avsättningar Övriga avsättningar långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser ställda säkerheter Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Pensionsåtagande kapitalförsäkring Summa 17

18 Kassaflödesanalys (kkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Lösen av lån Utbetald utdelning till moderföretagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

19 Noter 1 Redovisningsprinciper allmänna redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. LuleKraft tillämpar operationell leasing då företaget är juridisk person och inte upprättar någon koncernredovisning. Övergången till K3 har inte inneburit några förändringar av värderingar eller presentation i årsredovisningen, varken för 2013, 2014 eller värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats utifrån anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Hänsyn har tagits till beräknat restvärde, fastställt vid anskaffningstillfället i då rådande prisnivå. 19

20 1 Redovisningsprinciper forts. materiella anläggningstillgångar år Byggnader...25 Kraftvärmeverk Övriga inventarier leasing leasetagare Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag. kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristia finansiella placeringar som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. inkomstskatter Samtliga inhemska och utländska skatter som beräknas på företagets skattepliktiga resultat. kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt eller avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. 20

21 2 Nettoomsättning per rörelsegren Elförsäljning Fjärrvärmeförsäljning Ångleverans Torkgas Summa n o t e r 3 Övriga rörelseintäkter Fr.o.m. 1 januari 1992 ska en miljöavgift erläggas på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. För LuleKraft beräknas avgiften för 2015 bli tkr och ingår i bränslekostnaderna. Det totala avgiftsbeloppet från samtliga skattskyldiga återförs till de avgifts skyldiga i proportion till deras andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. För LuleKrafts del beräknas återföringen bli tkr, vilket redovisats bland övriga rörelseintäkter. 4 Anställda och personalkostnader medelantalet anställda Kvinnor 6 7 Män Totalt styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 1 1 Män 4 4 Totalt 5 5 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Kvinnor 2 2 Män 3 3 Totalt 5 5 löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och vd Övriga anställda Summa Sociala avgifter enligt lag och avtal inklusive löneskatt Pensionskostnader för vd Pensionskostnader för övriga anställda Totalt

22 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Pwc Revisionsarvode Andra uppdrag Summa Operationell leasing leasetagare Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal: Inom ett år (lokalhyra, gaskärl, billeasing) Mellan ett och fem år (lokalhyra, gaskärl, billeasing) Senare än fem år Ränteintäkter Ränteintäkter, övriga Summa Räntekostnader Räntekostnader Summa Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad Byggnader och mark ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Vid årets slut

23 ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Vid årets slut n o t e r Redovisat värde vid årets slut varav mark Ackumulerade anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut Maskiner och andra tekniska anläggningar ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets investeringar ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Inventarier, verktyg och installationer ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets investeringar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut

24 13 Pågående nyanläggningar och förskott Vid årets början Aktiveringar Investeringar Redovisat värde vid årets slut Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Miljöavgift Energiavgift Utbytesleverans Övriga poster Summa Eget kapital i ingångsbalansräkning Aktiekapital Reservfond Fritt EK Summa EK Vid årets början Årets resultat Utdelning Vid årets slut Ackumulerade överavskrivningar Obeskattade reserver Övriga avsättningar Kapitalförsäkring Avsättningar som gjorts under året Redovisat värde vid årets utgång

25 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter n o t e r Semesterlöner inkl sociala avgifter Löneskuld inkl sociala avgifter Övriga sociala avifter Elcertifikat Leverantörsskulder Övriga poster Nyckeltalsdefinitioner Omsättning Balansomslutning: Finansiella intäkter: Avkastning på eget kapital: Avkastning på totalt kapital: Soliditet: Nettoomsättning + övriga rörelseintäkter Totala tillgångar Poster i finansnettot som är hänförliga till tillgångar (som ingår i sysselsatt kapital) Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) Resultatet före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen Underskrifter Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman för fastställelse. luleå Nils Edberg Styrelseordförande Tomas Hirsch Anneli Sjömark Vice styrelseordförande Magnus Johansson Jonny Karlsson Verkställande direktör Kjell Cullberg Personalrepresentant vår revisionsberättelse har lämnats Tommy Enstedt Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Katarina Enbom Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 25

26 stefan wiklund jonny karlsson sofie nikas linus alström Produktionschef Verkställande direktör Administrativ chef El/Instrumentchef Företagsledning jennie hellman Mek/Underhållschef

27 Styrelse Ordinarie ledamöter Nils Edberg (ordförande) Platschef SSAB EMEA AB, Luleå Anneli Sjömark (vice ordförande) VD Luleå Energi AB Tomas Hirsch Energy Affairs Manager SSAB Magnus Johansson Fjärrvärmechef, Luleå Energi AB Kjell Cullberg (personalrepresentant) Driftingenjör vid LuleKraft AB Suppleanter Thom Mathisen Head of Global Business Services, SSAB Patrik Midebjörk Enhetschef råjärn SSAB EMEA AB Jens Lundqvist Ordförande Luleå Energi AB Vidar Langås Ekonomichef Luleå Energi AB Joakim Larsson (personalrepresentant) Driftingenjör vid LuleKraft AB

28 Org.nr: