Slutrapport

Transkript

1 Slutrapport Stödmottagare Marie Gustafsson Projektnamn Stärka ett barn- och föräldraperspektiv i missbruk och beroendevård Projektperiod Jan 2012 december 2014 Dnr Dnr: Projektets syfte/mål Målsättningen var att stöd i föräldraskapet ska utvecklas och bli en integrerad del av missbruks- och beroendevården och att barnen ska uppmärksammas och erbjudas ändamålsenligt stöd som är könsoch åldersanpassat. Delmål 1. att genom kartläggning öka kunskapen på länsnivå och nationell nivå om hur många barn som lever i dessa familjer, även deras kön och ålder och om hur relationen mellan föräldrar och barn fungerar 2. att personalens kunskap ökar om föräldrars behov av stöd 3. att stöd i föräldrarollen ska vara en integrerad del inom missbruks- och beroendevården 4. att mentorskap i föräldrarollen ska vara utvecklad inom några brukarorganisationer 5. att kunskapen om hur de inom landstingets missbruks- och beroendevård beaktar barns behov av information, råd och stöd ökar 6. att barnen ska erbjudas adekvat, ålders-, köns- och behovsrelaterat stöd och att även detta skall vara en integrerad del i verksamheterna som berörs. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade den 25 augusti 2011 en överenskommelse med regeringen om att förstärka barn - och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Regeringen har under fyra år ( ) avsatt 12 miljoner kronor per år för att SKL, Kunskap till praktik, ska kunna stödja huvudmännen i att utveckla dessa insatser. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten (FHM)) har i regeringsuppdrag ålagts att utveckla insatser för barn som anhöriga. Socialstyrelsens huvuduppdrag är att genomföra lagstiftningen som ålägger hälso- och sjukvården att beakta barns behov av information, råd och stöd, 2g HSL, (det vill säga barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning) i samverkan med FHM och SKL. Socialstyrelsen har även tillsammans med FHM fått i uppdrag att tillsätta en styrgrupp på nationell nivå i vilken även SKL erbjudits att delta. Enligt direktiven ska Socialstyrelsen tillsammans med FHM och SKL, leda och samordna det nationella utvecklingsarbetet. Den samlade satsningen utgår från mål 2 och 3 i ANDT-strategin som regeringen beslutade om den 22 december 2010 och som riksdagen antog den 30 mars

2 Inledning SKL åtog sig i en överenskommelse med regeringen i september 2011 att förstärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Den genomförandeplan som baserades på huvudmännens behov pekade på vikten av att öka kunskapen både om situationen för föräldrar i missbruks- och beroendevården och om deras relation till sina barn. Den pekade också på behovet av att öka kunskapen om hur många barn det rörde sig om, barnens åldrar, om barnen fick stöd i sin situation och om föräldrarna fick stöd i sitt föräldraskap. För att verkligen utveckla insatserna utifrån lokala behov inledde SKL sitt arbete med att träffa skriftliga överenskommelser med huvudmännen på länsplanet och erbjuda finansiellt stöd för tillsättning av processledare som kunde stödja utvecklingen. SKL har också finansiera ett nätverk för de regionala processledarna. Processledare tillsattes i början av 2014 på länsplanet som utifrån lokala behov drivit utvecklingsarbetet. Processledarna arbetar på uppdrag av en regional styrgrupp på länsplanet. I Örebro har den regionala styrgruppen inledningsvis, , bestått av landstingets psykiatri direktör och Regionförbundet enhetschef för Social Välfärd. Under 2014 byttes styrgruppens representanter ut till verksamhetschef för Beroendecentrum och utvecklingsledare IFO inom Regionförbundets enhet Social Välfärd. Styrgruppen utökades också med brukarrepresentant från Verdandi och utvecklingsledare från Primärvården. SKL har, inom ramen för Kunskap till praktik, samverkat med Socialstyrelsen när det gäller landstingens roll att beakta barns behov av information, råd och stöd. SKL har därför inledningsvis träffat överenskommelse med Beroendecentrum Stockholm för genomförande av en kartläggning som grund för utveckling av rutiner och hållbara strukturer för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Under 2014 har SKL även träffat överenskommelse med Beroendecentrum Örebro för att utveckla barnperspektivet. D.v.s. förbättra arbetet med att uppmärksamma barn genom att ta fram rutiner. Vidare har SKL varit angelägna med att samverka med brukarorganisationer vad gäller stödet till särskilt utsatta föräldrar som inte med säkerhet har kontakt med den offentliga vården och genom dem stödja utveckling av mentorskap i föräldraskapet. I Örebro regionen har processledaren också haft samverkan med Beroendecentrums brukarråd. Processledare har också anordnat kvartalsvisa nätverksträffar för ett antal brukarorganisationer där barn- och föräldraperspektivet varit adekvat. Genomförda aktiviteter Tid Förankring 2012 Brukarsamverkan Regional samverkan föräldrastöd Kartläggning av barn och föräldrar i missbruk och beroendevård 2012 Stöd till nätverket för barngruppsledare till barn som lever i familjer med missbruk och psykisk ohälsa Regional konferens Barn som anhörig 2012 Fördjupnings utbildning Implementering av stärka ett barn- och föräldraperspektiv i missbruk och beroendevård Regional föräldrastödskonferens

3 Tilläggsuppdraget om ökad samverkan i socialtjänsten Utvärdering av fördjupningsutbildningen 2014 Utbildning riktat föräldrastöd 2014 Regional konferens om samverkan Tillsammans för barnen 2014 Fredagsakademi på Regionförbundet 2014 Stöd till Beroendecentrums arbete att beakta barns behov av information, råd och stöd Uppföljning och slutredovisning 2014 Beskrivning av genomförda aktiviteter 2012 Förankring Under vinter och våren startade förankringsarbete med att informera och involvera kommunernas berörda chefer och också Beroendecentrums ledningsgrupp. Informationen handlade om projektet generellt och att motivera till att medverka i den inledande kartläggningen, se nedan. Budskapet från länets berörda chefer var att projektet låg rätt i tiden och ställde sig positivt till utvecklingsarbetet för att stärka ett barn- och föräldraperspektiv i missbruk- och beroendevården. Brukarsamverkan Presentationer av utvecklingsarbetet genomfördes också för länets brukarråd som drivs av Beroendecentrum. Vid presentationstillfället beslöt brukarrådet att en mindre arbetsgrupp/nätverk skulle startas för de brukarorganisationer som var speciellt intresserade såsom NBV, Hela människan, NSPH, SIMON och Rädda barnen. Syftet med att gruppen träffas är att utbyta erfarenheter och sprida information om målområdet. Samt jobba med utvecklingsarbetet delmål fyra som handlar om att mentorskap i föräldrarollen ska utvecklas. Nätverket har träffats tre gånger. Regional samverkan föräldrastöd I och med processledarens medverkan i det regionala nätverket för föräldrastödsfrågor har nätverkets uppdrag utökats att också innefatta riktat föräldrastöd. Nätverket har tidigare haft fokus på generellt föräldrastöd. Processledarens medverkan i detta nätverk har också gjort att familjecentralerna fått en dos av hur viktiga de är för att fånga upp dessa familjer. Under 2012 genomförde nätverket 4 tema dagar kring utvärdering av familjecentraler, BO:s material Viktigast av allt samt jämställt föräldraskap Kartläggning En stor del av arbetet under 2012 har haft fokus på en kartläggning av föräldraskapet som har legat till grund för det fortsatta arbetet. Inom ramen för utvecklingsarbetet har Kunskap till praktik låtit FoU i Väst göra en kartläggning av föräldrar i behandling för missbruk eller beroende. Kartläggningen var starten i satsningen för att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Eftersom det saknades kunskap om föräldrar som finns i missbruks- och beroendevården och deras uppfattningar av vad de får för stöd i sitt föräldraskap och vad de behöver för stöd genomfördes under vecka 39 en kartläggning i syfte att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Kartläggning genomfördes med hjälp av en enkät som besvarades av föräldrar som var i missbruks- och beroendevården inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, Statens Institutionsstyrelse och Kriminalvårdens sex behandlingsanstalter

4 Det övergripande syftet var att ta reda på: antal föräldrar som fanns i missbruks- och beroendevården hur deras familjesituation såg ut hur de uppfattar sitt föräldraskap och relationen till barnet/barnen stöd som ges barnet samt hur de tycker att deras föräldraskap fungerar vilket behov de har av stöd och vilket stöd de får samt har erbjudits En referensgrupp har deltagit i planering och genomförande av kartläggningen. Kartläggningen har administrerats av processledaren med att identifiera vilka verksamheter som bedriver erbjuder sluten och öppen missbruk- och beroendevård i länet och var adekvata att medverka i kartläggningen. Arbetet med att förankra och genomföra informationsträffar under våren för att motivera och säkerställa att de berörda så kallade resurspersonerna på de identifierade verksamheter som tog sig tid att i sin tur motivera föräldrarna att delta och besvara enkäten. Alla som var inskrivna i någon form av missbrukseller beroendevård den sista veckan i september 2012 och som fyllt 18 år erbjöds att vara med i undersökningen. Även den lokala administratören i verksamheten fick besvara en enkät med syfte att få information om bortfall. Det var 3999 föräldrar som besvarade enkäten, 2446 hade barn under 18 år. Det är resultaten från de föräldrar med barn under 18 år som sammanställdes i den rapport som arbetades fram och är uppbyggd kring följande teman eller frågeområden: Vilka är föräldrarna inom missbruks- och beroendevården? Hur ser deras levnads- och familjeförhållanden ut? Hur beskriver föräldrarna relationen till barnen, deras situation och välbefinnande? Hur beskriver föräldrarna föräldraskapet och vilka faktorer framkommer som betydelsefulla för föräldraskapet och hur kan vi utifrån en kunskap om dessa faktorer bidra till att fördjupa kunskap om samt utveckla stöd för föräldrar inom missbruks- och/eller beroendevård och deras barn? Rapporten finns på Regionförbundets och SKL:s hemsida. Resultaten från kartläggningen har legat till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Stöd till nätverket för barngruppsledare Örebro län har ett nätverk för barngruppsledare som arbetar för att stödja barn som lever i familjer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Nätverkets olika träffar planeras och administreras av Processledaren i samarbete med representanter Länsstyrelsen, Örebro, Karlskoga och Degerfors kommun samt landstinget. Under 2012 har en nätverksträff och en regional konferens genomförts, se nedan. Regional konferens Arbetsgruppen som driver det regionala nätverket för barngruppsledare initierade, planerade och genomförde en regional konferens Barn som anhörig i september. Konferensen hade fokus på den situation som barn upplever i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer, och vilket stöd som kan erbjudas. Landshövdingen inledde och Maria Renström från socialdepartementet fortsatte med regeringens satsning kring barn som anhörig. Processledaren presenterade vilket stöd som erbjuds i länet till barn. Stödinterventioner som Beardslee och Föra barnen på tal presenterades tillsammans med ungdomars perspektiv på psykisk hälsa och på vuxnas ansvar när föräldrar missbrukar. Avslutningsvis berättade Skådespelaren och författaren Morgan Alling om sina erfarenheter av att vara fosterbarn och hans berättelse från självbiografin "Kriget är slut" där han

5 beskriver sina upplevelser av att vara i samhällets vård. Utbildning Under hösten 2012 startade en regional arbetsgrupp med representanter från några av länets kommuner och Beroendecentrum med syfte att ta fram en minimerad version av de utbildningsmaterial som Kunskap till praktik tog fram. Berörda ledningsgrupper i länet hade ett önskemål att utbildningen skulle minskas från 5 dagar till 2,5-3 dagar. Utbildningens mål är att alla barn till föräldrar med missbruk eller beroende blir uppmärksammade och får det skydd, stöd och den hjälp som de har behov av. Vidare är målet att all personal som träffar personer med missbruk eller beroende samtidigt ska ha fokus på såväl barn som på föräldraskap och familjens betydelse. För att nå visionen ska all personal som i sin verksamhet möter patienter/klienter med barn ha god kunskap om hur förälders eller likställds missbruk eller beroende kan påverka föräldraförmågan. Beskrivning av genomförda aktiviteter 2013 Brukarsamverkan Samarbetet med olika brukarorganisationer, som startade under hösten 2012, har fortsatt. Nätverket träffades sex gånger och har utökats med representanter från Qvinno Qulan en nystartad verksamhet i Örebro som riktar sig till drogfria kvinnor som har eller har haft ett beroende av narkotika, alkohol eller läkemedel eller på annat sätt berörts av beroende. Verksamhetens syfte är att stödja dem i kontakten med myndigheter och få en fungerande vardag. Under året har nätverket haft fokus på att utbyta erfarenheter kring och ge varandra kunskaper om hur det blir för barn som lever i familjer i missbruk men också hur föräldraskapet påverkas för målgruppen barn och föräldrar. Qvinno Qulan, Stockholm bjöds in till en nätverksträff för att inspirera i deras arbete med mentorskap. Nätverkets representanter har också varit Processledare behjälplig att sprida SKL:s informationsmaterial Problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopning? Så funkar vården. Utbildning + samverkan i kommunen En pilotomgång genomfördes vt-2013 med 28 deltagare från fyra olika verksamheter i Hallsbergs kommun., socialtjänst, elevhälsan, familjecentralen, där primärvården är en del samt Svenska kyrkan. Hallsbergs kommun visade tidigt intresse om att delta i detta utvecklingsarbete och blev därför pilot för utbildningen. Fördjupnings utbildningen genomfördes i sin helhet fördelat på fem dagar. Uppdraget i Hallsbergs kommun handlade också om att förbättra samverkan mellan berörda aktörer. Därav gav processledaren även stöd till detta genom att träffa en lokal arbetsgrupp löpande för att ta fram rutiner och diskutera strategier för att få till ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för samverkan kring barn och familjer med missbruk och beroende problematik. Under hösten har en förkortad version fördjupningsutbildning genomförts för hela länet på 2,5 dagar, enligt önskemål från länets berörda chefer. Det var 24 personer som deltog, där ungefär en fjärdedel kom från Beroendecentrum, en fjärdedel från länets kommuner, en fjärdedel från ideell sektor och sista fjärdedelen från stat. Utbildningen har följs upp genom en enkät om upplevelsen av kunskapspåfyllning och upplägg. Resultatet visar på att en hög nöjdhet av både innehåll och kring arrangemang. Speciellt lyfter gruppen upp möjligheten till diskussioner. Deltagarna uppger också att det ger en bra grund för förändringsarbetet. Processledaren har också löpande get stöd till kursdeltagarna med att sprida kunskapen med bl.a. rutiner eller andra verktyg för att få en långsiktighet och kontinuitet i det dagliga arbetet efter kursen

6 Stöd till nätverket för barngruppsledare Processledaren har fortsatt samarbetet med länets olika aktörer för att bl.a. att initiera, organisera och genomföra träffar för erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllning till det regionala nätverket för barngruppsledare. Under 2013 har Processledaren bl.a. lyft frågan om hur barngruppsledarna kan utveckla sitt arbete att också innefatta föräldrastöd? Detta ledde till att Eleonoragruppen från Linköping bjöds in till en nätverksträff för presentera deras arbete med föräldrastöd. Efter träffen kom det in önskemål om att genomföra en regional föräldrastödsutbildning riktat till verksamheter som ska stödja föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa i sin föräldraroll. Ett förankringsarbete drog igång för att säkerställa att berörda chefer ställdes sig bakom satsningen. Processledare fick positivt besked och upphandlingsarbetet drog igång. Utbildningen genomfördes under tre dagar under vinter/vår 2014, se nedan. Regional samverkan föräldrastöd I och med processledarens medverkan i det regionala nätverket för föräldrastödsfrågor har nätverkets uppdrag utökats att också innefatta riktat föräldrastöd. Nätverket har tidigare haft fokus på generellt föräldrastöd. Processledarens medverkan i detta nätverk har också gjort att familjecentralerna fått en dos av hur viktiga de är för att fånga upp dessa familjer. Under 2013 deltog processledaren, tillsammans med andra deltagare från nätverket, i den regionala arbetsgrupp som planerat den regionala föräldrastödskonferensen, se nedan Regional föräldrastödskonferens Under 2013 var Processledaren samarbetspart i den regionala arbetsgrupp som i samarbete med Folkhälsomyndigheten (FHM) organiserade och genomförde en regional en föräldrastödskonferens i november. FHM tidigare Statens folkhälsoinstitut har under flera år haft olika uppdrag som syftar till att nå målen i Regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla som lanserades FHM uppdrag under 2013 handlade om att sprida kunskap om hur framgångsrikt generellt föräldrastödsarbete kan bedrivas. Processledaren arbetade för att också det riktade föräldrastödet skulle inkluderas, vilket det också gjorde till en liten del. Konferens hade en stor utställningsdel med regionala exempel och spred kunskap om föräldrastöd är värt pengarna, regionala goda exempel där Processledare gjorde ett inspel med resultat från kartläggningen. Fortsatt var det pleni föreläsningar om kloka möten, om förlängd ungdomstid, ny relationsgrammatik, hur vi möter föräldrar och behöver vi metoder och checklistor? Övrigt Några av det mer strategiska arbetet har innefattat att: o Spridning av kartläggningen av föräldrar inom missbruks- och beroendevården som genomfördes under v o löpande ge information och återkoppling till länets samverkansorgan, landstingets berörda enheter, brukarråd samt det regionala nätverket för IFO-chefer o löpande ta del av och sprida forskningsresultat om målgruppen barn, unga och föräldrar/vårdnadshavare o Processledaren tillsammans med angränsande läns processledare har startat en diskussion om hur de verksamheter som möter föräldrar kan bli bättre på att uppmärksamma barnen. Planer fanns att erbjuda metodstöd och utbildning i metoden Föra barnen på tal. Länen hade dock olika möjligheter att samverka kring detta vilket utmynnade i att processledaren

7 lyfte in diskussionen till den regionala arbetsgruppen som administrerar nätverket för Barngruppsledare. Diskussionen har utmynnat i att skriva en ansökan om finansiering för att genomföra metodutbildningen till Folkhälsomyndigheten o Regionförbundet Örebro har under året genomfört ett antal utbildnings- och processdagar inom området Evidensbaserad praktik som Processledaren tagit del av och spridit vid utbildningstillfällen och samverkansdagar. Beskrivning av genomförda aktiviteter 2014 Styrgrupp I början på året fick KTP och föräldraperspektivet en ny styrgrupp bestående av mer verksamhetsnära chefer och utvecklingsledare inom landstingets beroendecentrum, primärvården och Regionförbundet Örebro. Vilket lett till att frågan kommit ut till berörda verksamheter på ett bättre sätt än tidigare. Brukarsamverkan Brukarorganisationerna som träffats under utvecklingsarbetet har förmedlat att de haft mycket stöd från varandra och Processledaren för att utveckla sitt barn- och föräldraperspektiv. Under året har nätverket träffats vid fem tillfällen. Representanter från nätverket har medverkat som föreläsare vid utbildningstillfällen och även för nätverket för barngruppsledare. Nätverket har beslutat att fortsatt träffas även efter utvecklingsarbetets slut. Qvinno Qulan har tagit på sig uppdraget att bjuda in till möte även fortsättningsvis. Stöd till nätverket för barngruppsledare Örebro län har ett nätverk för barngruppsledare som arbetar för att stödja barn som lever i familjer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Under 2014 har två nätverksträffar genomförts. Den ena har haft innehåll om en ny metod för att stödja våldsutsatta barn och mammor Kids Club. Vid den andra nätverksträffen presenterade Karlskoga kommun vilket stöd kan man erbjuda barn om inte stödgrupp finns/efterfrågas/är lämpligt. Därefter presenterade CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) resultat från fördjupningen de har gjort från kartläggningen. Utbildning Riktat föräldrastöd Örebro län har ett nätverk för barngruppsledare som arbetar för att stödja barn som lever i familjer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Detta har genererat att en riktad föräldrastödsutbildning har genomförts av Eleonoragruppen i Linköping. Utbildningen erbjöds även för övriga län dock till ett högre pris då Länsstyrelsen Örebro hjälpte till med finansieringen. Utbildningen har genererat att två kommuner, tre verksamheter inom landstinget och en ideell verksamhet i Örebro län har kommit igång med föräldrastödsgrupper eller kommer att erbjuda föräldrastödsgrupper under hösten. Länets verksamheter kommer med stöd från Regionförbundet att följa upp arbetet. Mätinstrumentet som används är Familjeklimat som är framtaget av Lunds universitet. Det kommer att göras en start- och en slutmätning. Syftet med instrumentet är att beskriva hur medlemmarna i en familj upplever samspelet och stämningen i familjen. Utbildning Under vårterminen har ytterligare en fördjupningsutbildning genomförts för hela länet. Det var 21 deltagare som deltog, där hälften av deltagarna kom från kommunerna, en fjärdedel från ideell sektor

8 och sista fjärdedelen från stat. Utbildningen har följs upp dels av en enkät om upplevelsen av kunskapspåfyllning och upplägg. Den har också följts upp med hjälp av två socionomstudenter i form av en c-uppsats. Syftet med studien var att göra en kvantitativ och kvalitativ uppföljning på de som deltagit i Regionförbundets utbildning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevård. Syftet var också att undersöka deltagarnas uppfattningar om och på vilket sätt utbildningen påverkat deras kunskap om och egna arbete med missbruksfrågor. Utvärdering av fördjupningsutbildningen För att få en bild av hur fördjupningsutbildningen lett till förändringar i verksamheterna har en enkätundersökning genomförts. Enkäten distribuerade via e-post till de 45 deltagarna som genomgått utbildningen hösten 2013 samt våren Deltagarna som deltagit kommer ifrån kommun, landsting, stat, privat- och frivillig sektor. Utifrån enkätverktyget kan utläsas att 30 av respondenterna nåddes av meddelandet varav 25 stycken har besvarat enkäten. En stor del av deltagarna kom från kommunal verksamhet. Flera frivilligorganisationer var representerade, Fenix, QuinnoQulan för att nämna några. Av de respondenter som besvarat enkäten var ca hälften från kommunal sektor

9 I utbildningar har vikten av att ha fasta rutiner kring arbetet med förstärkt föräldra- och barnperspektiv lyft fram. Utifrån materialet som utbildningen bygger på är det återkommande. Deltagarna har också i gruppdiskussioner lyft att rutiner är en faktor som påverkar hur frågan uppmärksammas. Ca hälften av verksamheterna har utarbetade rutiner och en fjärdedel arbetar med att ta fram rutiner. En majoritet av deltagarna i utbildningen anser att de har möjlighet att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet. Vi betraktar det som positivt att det inte är någon som anser att det inte är aktuellt oavsett

10 En del av deltagarna har möjlighet att erbjuda stöd inom sin egen verksamhet. Det har stor betydelse att det är olika former av verksamhet som representerats bland deltagare. Kommuner har det inom sin verksamhet medan verksamheter inom frivilligsektorn och statliga har en inriktning i sina verksamheter att arbeta med de vuxna. Detta skiljer sig från verksamhet till verksamhet och det är viktigt att beakta att vissa av respondenterna representerar verksamheter som riktar sig uteslutande till vuxna. De flesta av respondenterna kommer från kommunal verksamhet och vissa av dem arbetar inom barn- och familjeverksamheterna. I svarsalternativen hänvisas till barn och familjeavdelningar, Sputnik (samtalsverksamhet för barn i Örebro kommun) eller t ex BUP. En avslutande fråga i enkäten handlar om hur anhöriga blir involverade i vården? Verksamheterna uppger att de har involverat barn och unga i olika utsträckning. Det är även här avhängigt av uppdraget. Finns det samtycke kan anhöriga involveras i vissa verksamheter medan i andra förekommer det sällan. Verksamheter riktade mot barn och ungdom arbetar med anhöriga utifrån att vårdnadshavare involveras när barn och unga är minderåriga. Implementeringsstöd för att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruk och beroendevård Vi har under våra utbildningstillfällen och också vid andra kontakter med verksamheter spridit n checklista som tagits fram av Kunskap till praktik i samverkan med oss processledare. Vid utbildningstillfälle två har checklistan introducerats och till tillfälle tre har det varit en hemläxa med om att den ska användas på hemma plan. Resultatet om hur det har gått redovisades vid nästa kurstillfälle. De allra flesta har tyckt att det är ett bra verktyg att gå vidare med på hemma plan. Gav deltagarna stöd att förmedla budskapet. Lekebergs kommun har t.ex. lagt in en rubrik om föräldraskap i utredningsmallen inom vuxen enheten missbruk i journalsystemet Procapita. Vilket ledde till att fler kommuner tog med sig det förslaget hem till sin verksamhet. Några av kursdeltagarna har tyckt att det varit svårt att använda checklistan. Fredagsakademi Regionförbundet erbjuder sista fredagen i månaden en så kallad fredagsakademi. Målgruppen för akademin är politiker, regionala och kommunala tjänstemän, företag och intresseorganisationer. Till

11 2014 års första akademi var Mikaela Starke, Docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, inbjuden för att presentera kartläggningen. De ca 50 deltagarna fick också diskutera hur vi på bästa sätt tar vara på resultatet i relation till brukarnas behov och professionellas kompetens. Resultatet från diskussionerna var exempel vis att de fått en ökad förståelse av hur viktiga de är för att stödja brukarens möjligheter för att få ett ökat nätverk. Regional samverkan föräldrastöd kartläggning av länets föräldrastöd Processledaren har fortsatt medverkat i det regionala nätverket för föräldrastödsfrågor. Under 2014 processledaren har bidragit med att i samverkan med två c-studenter i folkhälsa genomfört en kartläggning av vad kommunerna erbjuder i föräldrastödsarbetet. Kartläggningen har presenteras vid en av nätverkets träffar. Det har även genomförts en samverkansdag för länets familjecentraler med temat. Rätt stöd i rätt tid på rätt plats där bl.a. Ing-Marie Wieselgren deltog från Psynk projektet på SKL. Regional konferens Tillsammans för barnen Syftet med konferensen var att lära sig mer om hur samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården kan leda till bättre insatser till barn med behov av stöd. Att få en ökad förståelse för varandras professioner och tillit till varandras kompetens som kan bidra till en bättre situation för det enskilda barnet. Tillsammans för barnen arrangerades i samarbete mellan Örebro kommuns Samverkansprojekt, Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro Chefer från länet inledde med att lyfta fram förutsättningar, framgångar och hinder kring samverkan, ur olika perspektiv. Pleni föreläsningarna handlade om: en forskningsstudie om samverkan mellan skola och socialtjänst kring barn som far illa möjligheter och svårigheter kring sekretess när olika aktörer ska samarbeta tillit och respekt för varandras professioner för att nå framgång vid samverkan skolgångens betydelse som skyddsfaktor, inte minst för barn som har behov av stöd goda exempel från länet nuläge i arbetet med SIP (Samordnad individuell plan) Övrigt Några av det mer strategiska arbetet har innefattat att: o Spridning av kartläggningen av föräldrar inom missbruks- och beroendevården som genomfördes under v Tillsammans med det fördjupningsmaterial och rapporter som Kunskap till praktik med stöd av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) tagit fram Föräldrar i missbruk-s och beroendevård och deras barn samt Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård Mer info finns att läsa på o löpande ge information och återkoppling till länets samverkansorgan, landstingets berörda enheter, brukarråd samt det regionala nätverket för IFO-chefer o löpande ta del av och sprida forskningsresultat om målgruppen barn, unga och föräldrar/vårdnadshavare Stöd till Beroendecentrums arbete att beakta barns behov av information, råd och stöd Under 2014 fick Beroendecentrum Örebro finansiering av Kunskap till praktik för att utveckla

12 barnperspektivet. Den regionala Processledaren har gett stöd till Beroendecentrums Processledare som anställdes på 50 %. De har kallat utvecklingsarbetet för Barnperspektivet i Beroendecentrum Örebro. Nedan presenteras hur man arbetat med hälso- och sjukvårdens skyldighet att beakta barns behov av information, råd och stöd samt om rutiner för arbetet utarbetats tillsammans med ett antal frågor som rapporterats till Kunskap till praktik. En grupp med en representant från varje enhet på Beroendecentrum har bildats och personerna i den kommer att vara sin enhets representant i arbetet med enhetens barn, unga och deras föräldrar. I gruppen finns också Regionförbundets processledare med som stöd i utvecklingsarbetet. Gruppen har så här långt: genomfört utbildningen Att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruks och beroendevård träffats vid regelbundna möten gjort en inventering av antalet patienter på Beroendecentrums öppenvårdsavdelningar som har hemmavarande eller växelvis boende barn i hemmet som är under 18 år gamla. En liknande inventering planeras att genomföras i slutenvården under hösten Beroendecentrums avdelning för tillnyktring har under våren utformat en förenklad blankett för oros anmälan till Socialtjänsten som implementerats på enheten. Christina Scheffel Birath har inför projektgruppen presenterat den rapport hon skrivit runt arbetet med utveckling av barn och föräldrastöd på Beroendecentrum i Stockholm Syftet med föreläsningen var att inhämta erfarenheter från liknande arbete som gjort på andra platser i landet samt att se om Beroendecentrum i Örebro kan ta till sig något av de lärdomar man i Stockholm drog av sitt arbete. Planer för hösten 2014: Inventering av antalet patienter med barn under 18 år i slutenvård. Fortsatta regelbundna möten med projektgruppen. Bjuda in en organisation som arbetar med barn till missbrukande/psykiskt sjuka föräldrar för erfarenhetsutbyte och ev. föreläsning för hela kliniken. Att utveckla en färdig rutin för hur personal på Beroendecentrum fångar upp och upptäcker om patienter har hemmavarande barn under 18 år samt ser till att barnen får möjlighet till adekvat råd, stöd och behandling. Att utveckla en enkel checklista att som behandlare använda sig av i samtal med barn till patienter som vårdas på Beroendecentrum. Finns det ett anpassat stöd till barns behov och ålder? I den färdiga rutin för hur man upptäcker, informerar och stödjer barn till patienter på Beroendecentrum i Örebro som kommer att färdig ställas under hösten 2014 kommer det finnas med riktlinjer för hur man stödjer barn i med olika behov och i olika åldrar. Genomförda aktiviteter i Samverkansuppdraget

13 Bakgrund Personalen inom missbruks- och beroendevården både inom kommun och landsting erbjöds fortbildning som syftar till att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Efter fortbildningen var tanken att de ska utarbeta rutiner i vården, både inom hälso- och sjukvård och socialtjänst om hur de ska ta upp föräldraskapet på individnivå, i grupper, ska eventuell partner bjudas in och hur ska barnen stödjas. Då många län även har bjudit in personal från andra delar av socialtjänsten till fortbildningen har det väckts ett intresse att också jobba med samverkan i kommunen. Det har SKL hörsammat och möjliggjort så att arbetet på länsplanet utvecklats i samverkan mellan de processledare som tillsatts för att utveckla föräldrastödet inom missbruks- och beroendevården och de som arbetar som utvecklingsledare med fokus på uppföljning av placerade barn. Socialstyrelsen satsade på en pilot i fem kommuner och SKL kompletterade myndighetens insatser utifrån lokala behov och finansierat arbetet i alla län som anser det angeläget. Örebro län beslutade att ta del av finansiering 100 tkr för 2013 och 50 tkr för 2014 Kortfattad lägesbeskrivning I Örebro län var det från början sex av tolv kommuner som visade intresse att medverka i utvecklingsarbetet. Efter ett antal träffar och diskussioner om vad kommunerna ville uppnå för mål och riktning så blev det till slut tre kommuner som medverkade, Karlskoga, Kumla och Hallsberg. De har lagt upp arbetet på lite olika sätt och de har kommit olika långt i arbetet med samverkan. Karlskoga arbetar med samverkan inom socialtjänsten, mellan vuxen och barn och familjeverksamheterna. Hallsberg har arbetet med samverkan och riktat in sig brett med deltagande från familjecentral, skolans elevhälsa tillsammans med hela socialtjänsten. Kumla kommun har valt att involvera hela socialtjänsten, skolans elevhälsa samt familjecentral. Resultat Resultatet nedan presenteras utifrån ett antal frågeställningar som verksamheterna själva har fått besvara. Hur många gemensamma ärenden har deltagande verksamheter behandlat? En kommun menar att det inte är något som tidigare följts upp varför det är svårt att se om det är en förändring utifrån hur det var tidigare. Andra verksamheter beskriver dock att de haft samverkan i flera ärenden sedan utvecklingsarbetet inleddes. Det uppskattas att de har samverkat i ca 10 ärenden sedan utvecklingsarbetet inleddes. Gör de gemensamma bedömningar av om utredning ska inledas eller ej? Vilka problem och behov barnet resp. föräldrarna har? Ingen av verksamheterna görs gemensamma bedömningar men de kan använda varandra för konsultation. Insatser för såväl barnet som föräldrarna? Vid behov och samtycke ges insats till både förälder och barn. Följer de upp resultatet för föräldrarna och barnen? Insatser följs alltid upp. Har strukturerna för samverkan utvecklats? Utveckling gällande samverkan är ett ständigt pågående arbete i kommunerna. Projektet har

14 tydliggjort några områden där det kommer att tas fram rutiner för tydligare samverkan. Det har inte utformats några fasta rutiner än, men handläggarna säger att det är lättare att tänka in vuxen missbruk i de ärenden där barn lever med föräldrar med missbruksproblematik. Det är också omvänt samma för vuxenhandläggarna. Har stödet till föräldrarna respektive barnen förbättrats? Informationen om vilka stöd som finns för barn respektive föräldrar når ut bättre. Stödet i sig har inte förändrats. En kommun har diskuterat en möjlighet för föräldrar vars barn är placerade (många gånger med anledning av missbruksproblematik) att få samtal utifrån föräldraperspektivet. Syftet är att t. ex umgängen och kontakten med sitt barn kan utvecklas. Detta planeras starta under hösten En kommun beskriver att stödet förbättrats och använder insatser för såväl barn som föräldrar som exempel. Utvecklingsarbetet har genererat en djupare kunskap om vad olika verksamheter har för uppdrag och vad de kan erbjuda. Implementeringsstöd Hur har ni har arbetat med checklistan våga fråga, fördjupningsutbildningen och andra verktyg? Vi har under våra träffar med de tre samverkanskommunerna spridit och jobbat med checklistan. Det har mellan de olika processdagarna varit en hemläxa att checklistan ska användas på hemmaplan. Resultatet om hur arbetet med hemläxan har gått har redovisats vid nästa träff. De allra flesta har tyckt att det är ett bra verktyg att gå vidare med på hemma plan. Har det varit hjälpsamt att Örebro Universitet följt ert utvecklingsarbete? Beskriv gärna hur Det vi sett som värdefullt av Örebro Universitets medverkan vid de samverkansträffar som SKL bjudit in till var framförallt i start fasen, genom att stödja processledarna i att motivera verksamheterna i att ta fram konkreta mål och aktiviteter för måluppfyllelse för att arbetet ska kunna följas och utvärderas. I övrigt har vi inte haft något stöd i vårt arbete från Örebro Universitet

15 Uppnådda resultat och framtiden Projektets syfte/mål Målsättningen var att stöd i föräldraskapet ska utvecklas och bli en integrerad del av missbruks- och beroendevården och att barnen ska uppmärksammas och erbjudas ändamålsenligt stöd som är köns- och åldersanpassat. Delmål 1. att genom kartläggning öka kunskapen på länsnivå och nationell nivå om hur många barn som lever i dessa familjer, även deras kön och ålder och om hur relationen mellan föräldrar och barn fungerar 2. att personalens kunskap ökar om föräldrars behov av stöd 3. att stöd i föräldrarollen ska vara en integrerad del inom missbruks- och beroendevården 4. att mentorskap i föräldrarollen ska vara utvecklad inom några brukarorganisationer 5. att kunskapen om hur de inom landstingets missbruks- och beroendevård beaktar barns behov av information, råd och stöd ökar 6. att barnen ska erbjudas adekvat, ålders-, köns- och behovsrelaterat stöd och att även detta skall vara en integrerad del i verksamheterna som berörs. Måluppfyllelse 1. Kartläggningen genomfördes något senare än beräknat dock har resultatet från kartläggningen tillsammans med CAN:s fördjupningsmaterial varit en central del i arbetet och en viktig grund att stå på. 2. Ungefär 200 personer i regionen från kommun, stat, landsting och frivilligsektor har tagit del om föräldrars behov av stöd. 3. Missbruks- och beroendevård har till en liten del kommit igång med arbetet att ge stöd i föräldrarollen. 4. Qvinno Qulan startade i Örebro under 2013 och har påbörjat sitt arbete kring mentorskap 5. Kunskapen inom landstingets missbruks- och beroendevård har kommit en relativt lång bit på väg att beakta barn behov av information, råd och stöd 6. Stödet till barn som växer upp i familjer med missbruk och beroende är i stort sett konstant sedan innan detta utvecklingsarbete. Det är dock några av verksamheterna som också integrerat föräldrastödjande arbete. Måluppfyllelse och framtiden Nedan presenteras några tankar om måluppfyllelse i stort och framtida utmaningar kring hur vi i regionen ska ta tillvara på de erfarenheter som utvecklats och sprida arbetet vidare. Under den avslutande delen av utvecklingsarbetet genomfördes ett antal besök hos de verksamheter som deltagit på fördjupningsutbildningen. Syftet med besöken var att följa upp hur det har gått efter utbildningsdagarna, vad har hänt och hur fungerar det lokala arbetet för att ytterligare utveckla ett barn- och föräldraperspektiv. Samtidigt diskuterades framtida behov av utbildning och stöd från regionalt eller nationella aktörer. Verksamheterna återkoppling tillsammans med processledaren och utvecklingsledaren reflektion är att de funktioner som genomgått utbildning har en bra grund att stå på men att det fortsatt behövs uppföljning och stöd från ledning för att driva arbetet framåt. Fortsatt behövs det stöd från regional nivå som i sin tur behöver nationellt stöd. Det nationella stödet behöver bl.a. innehålla forskning, kartläggning, kunskapspåfyllning och processtöd samt uppdatering och utveckling av utbildningsmaterial. Vem som driver det nationella stödet tror vi inte spelar så stor roll. Angående samverkansuppdraget så är de kommuner som processledaren och utvecklingsledaren arbetat med eniga om att det behövs mer fokus på samverkansfrågorna på såväl personal- som chefsnivå. De är någon av kommunerna som också menar att man behöver se över organisationen och strukturera för att ge förutsättning för samverkan och samarbete

16 Diskussionerna hur vårt arbete ska fortlöpa har pågått under hela året. Dock är inte styrgrupp och ledning på regionförbundet och landstinget klara med hur arbetet till 100 % ska drivas vidare. Beroendecentrum har fått ytterligare finansiering för ett år till. Regionförbundets utvecklingsledare för barn och unga kommer fortsatt stödja arbetet till viss del. För att detta arbete ska utvecklas finns det behov av att erbjuda fortsatt stöd för att stärka barn- och föräldraperspektivet. Det finns fortfarande osäkerhet hur man ska våga fråga om det finns barn och att föra barnen på tal. Arbetet hur man samtalar med barn som lever i familjer med svårigheter behöver också förbättras. Nationellt kunskapscentrum för anhöriga har en webbutbildning i Våga fråga. Metodstödjare för Beardslee familjeintervention har tagit fram en kortfattad modell som de kallar Föra barnen på tal. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har tagit fram en modell för att samtala med barn, BRA-modellen. BRAmodellen har barnets rättigheter som utgångspunkt och bygger på barnets delaktighet. Det finns också ett behov av att utveckla familjeperspektivet inom socialtjänsten. I den avslutande delen utvecklades arbetsgruppen som jobbar med det regionala nätverket för barngruppsledare att också innefatta psykiatrins nya samordnare för barnombud inom landstinget. Även Beroendecentrums nya projektledare för att stärka barnperspektivet medverkar i den regionala arbetsgruppen som Länsstyrelsen leder. Arbetsgruppen har precis startat diskussionen om att erbjuda en utbildning i Föra barnen på tal. En ansökan om finansiering från Folkhälsomyndigheten har skickats. Besked kommer under månadsskiftet januari/februari. Även om ansökan inte blir beviljad arbetar arbetsgruppen för att genomföra utbildningen ändå. Utvecklingsledaren Barn och unga kommer fortsatt att medverka i gruppen. Mycket har hänt i regionen både inom kommunerna, landstinget och frivilligsektorn sedan arbetet påbörjades och majoriteten av delmålen har kommit en bra bit på väg. Utvecklingsarbetet har utvecklas i stort sett som uppgjord plan och inga avvikelser från mål har skett. Ej heller några stora avvikelser kring aktiviteter har gjorts även om arbetet har varit följsamt med regionens behov. Implementeringsarbete tar dock tid och det finns mycket kvar att göra innan insatserna har lett till en hållbar struktur för utveckling och till insatser som bättre möter både föräldrar och barns behov Marie Cesares Olsson Datum Rapportör Marie Gustafsson Datum Underskrift av firmatecknare Namnförtydligande