DE UPPLÄNDSl(A PORTLIDERS STOLPARNA
|
|
- Erik Eliasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DE UPPLÄNDSl(A PORTLIDERS STOLPARNA Av NILS ALENIUS K nuttimringen har i Uppland alltsedan tidig medeltid varit den viktigaste konstruktionen för hopfogning av timmerväggar. Landskapet intar också - som jag sökt visa i en uppsats i»uppländsk bygd» detta år - beträffande knutkonstruktionernas utveckling en ledande ställning i det mellan- och nordsvenska området. Emellertid kan man ännu i 1700-talets annars ganska enhetliga uppländska timmerbyggnadskonst iakttaga vissa kvarlevor av primitiva resvirkes- och skiftesverkskonstruktioner. Den märkligaste av dessa är portlidersstolparna. Dessa stolpar, som både genom sin konstruktion och sin utsmyckning äro tämligen enastående i Sverige, finner man i Uppland hun1dsakligen på slättbygden närmast Uppsala. De flesta och bästa exemplaren ha socknarna Bälinge och Björklinge. Söder om Uppsala är förekomsten mycket sparsam. österut går stolporneringen så långt som till Al mun ge, västerut går konstruktionen och spår av dekorationen i varje fall till Fröslunda socken (Kvekgården). Norrut kan man finna dem både i Tierpstraktens stora slättbygd och i den från denna isolerade östervålabygden. Stolparna äro nedsatta i jorden till ett djup av intill en meter (i regel omkr. 60 cm.). Nedtill äro de plant avskurna och stå stödda på ett stengrund. I vissa fall har man också gjort en stensättning kring stolpens nedersta del. På de äldre exemplaren har stolpen nere i jorden rund genomskärning, och gränsen till den fyrkantbilade stolpen går något över jordytan. Timret ligger inlagt en ränna, som regel är något sma- 51
2 Bild 1. Portlidersstolpe på st engrund under jordytan, Gränby, Björklinge. lare än timmertjockleken. Timmerändarna äro alltså i detta fall något förtunnade. I vissa fall (t. ex. Lälunda, Gamla Uppsala s:n, nu på Disagården) är rännan smalare, och timret går in i rännan med tappar. Stolpen är på huvudsakligen två olika sätt fäst vid de överliggande timmenarven. I några fall vilar timret i ett slags klyka, som bildas av plankartade flikar av stolpens yttre och inre sidor. Denna konstruktion finner man huvudsakligen i ytterområdena. Där kan man i vissa fall iakttaga (t. ex. på Kvekgården) att stolpen är breddad upptill. I Björklinge (portlider från Gränby, nu på Disagården) förekommer en förenkling av denna typ: de överliggande timmervarven stödas endast av en flik på innersidan av stolpen. I detta fall måste timret vara bundet genom knuttimring; där så ej kunnat ske har man tillgripit elen andra konstruktionen, tappkonstruktion. I denna vilar den understa stocken av timf>2
3 Bild 2. Portlidersstolparna i Kvekgården, som gå ned 1 m. under jordytan och upptill ha en klyka för timret. m erförbandet på en smalare tapp, som utsparts av stolpen. I senare byggnader h ar man ställt stolpen på en sten i jordytan eller förbundit den med syllen. Det sistnämnda kan ske på tre olika sätt. I byggnader som flyttats har m an i regel skurit av stolpen vid marken och i stället stött den på en tapp av syllen, som då går igenom h ela stolpen. På portlider uppförda under 1800-talet har stolpen stötts antingen på en smalare tapp av syllen med översida n lutande inå t timret eller på en i hela syllen s bredd gj ord tapp m ed inåtlutande ÖYersida. I dessa fall pressas stolpen mot timmerändarna, som nu stå stumt mot stolpen. Här har med andra ord konstruktionens karaktär ay skiftcsyerk försyunnit. Den äldre konstruktionen med stenstöd under markytan är uppenbarligen mycket ålderdomlig. Den m åste ha tillkommit under en tid, då stolpen haft två uppgifter, som den i senare tid endast undantagsyi s h aft: att bära taket och 53
4 Bild 3. Stolpar med ta ppkonstruktion upptill, Källbo, Björklingc. att staga timmen-äggen. Stolpen har med andra ord yarit del ay en skiftesyerksyägg med i jorden nedsatta stolpar. Att denna konstruktion funnits här beyisas genom fynd av trähus från det äldre Uppsala ( NILS Sl' NDQtTIST: De äldsta husen i Uppsala, Byggnadsfirman Anders Diös' föreningshu s ). Det märkligaste med dessa stolpar är dock deras dekoration. Upptill ha de ett krönande ornament i form av en profilering, ibland enklare, ibland rikare, men synbarligen alltid varierande en Yiss grundtyp. Denna grundtyp är tydligen ett slags Yolutornament, en krumböjd flik ay stolpen. Den finns mer eller mindre kraftigt markerad på en grupp ay stolpar från Bälinge (avbildad i förf:s uppsats»bondehem och bondekonst», i»uppland», utg. av Upplands nation, s. 236), Gamla Uppsala (Lälunda, 54
5 nu på Disagården) och Skuttunge (Norrby, nu på Disagården). Detta ornament är närmast avhängigt av de avslutningar på plankstolpar, som förekomma å förhistoriska och medeltida sitt- och liggmöbler. Det utgöres där av ett djurhuvud, som böjts nedåt-inåt. Så småningom förenklas ornamentet ganska starkt, ombildas under intryck av den romanska växtornamentiken m. m., men bibehåller i alla fall sin grundtyp och uppträder i ppland ännu på möbler från 1700-talet (se här förf:s nyss anförda uppsa ts, s. 248). Att ett djurornament av denna typ kan förenklas till former liknande flikarna å de uppländska portlidersstolparna kan man ock så se i vissa fall. P å den här avbildade bibelhyllan från Gästrikland, bild 9, har ornamentet samma karaktär som på de uppländska portlidersstolparna; på en annan här avbildad bibelhylla, från Fogdö i Södermanland, bild 8, har ornamentet bevarat sin äldre, naturalistiska form. Ornamentet skulle om detta r esonemang h å ller streck vara en rest av en ursprungligen rent magisk ornering av gårdsingångens stolpar. Att ingången, dörren eller porten, försetts med magiskt skydd i form av skärningar m. m. har man en m ån gfald exempel på. i\ian behöver endast nämna kyrkornas portalskulpturer, som i vissa fall tydligt ha till syfte att h ålla onda makter borta. Magiska skyddstecken förekomma också på de uppländska gårdsportarna. Det är oftast k ors, som i r egel inskurits ovanför dörren, m en ibland placerats just på portlidersstolparna, som å den här avbildade stolpen från Bälinge, hild 6. \'ill man gå längre i detta resonemang, kan man naturligtvis också spekulera över ursprunget till ornamentet p å de uppländska stolparna. Fogdöhyllans huvud föreställer en häst. Hästhuvudet förekommer ofta inristat på dörrar (Dalarna) och är ett mycket vanligt ornament som krön på vindskidor både i och utom vårt land. 55
6 Bild 4. Porllidersstolpe från Spikbole, Bälinge. 13ild 5. Portlidersstolpe från Norrby, Skuttungc, med t ydlig markering av flikornamentet. Hästen är också ett av den äldre uppländska allmogeorna- 111entikens oftast anyända ornament. Det vackraste arbete med hästhuvudsornering, som förekommer i Sverige, är selkroken från Vendel i Uppsala Universitets samlingar (avbildad i förf: s nämnda uppsats, s. 245 ). Hästhuvudet har enligt en uppteckning förekommit som konsolornament på en byggnad från Bladåkers socken. Som konsolornament förekommer också flikornamentet från portlidersstolparna bl. a. på en bod från Grimsta i Ärentuna, nu på Disagården. Hästen har spelat mycket stor roll i svensk och inte minst i uppländsk folktr.o. Hästen är särskilt känslig för övernaturliga väsen, han ser och märker mer än andra. Man kunde också förskaffa sig hästens förmåga att se, om man ställde 56
7 Bild 6. Portlidersstolpe fran Oxsälra, Bälinge, med tya inskurna kors. Bild 7. Portlidersslolpe från Lälunda, Gamla Cppsala, med markering av flikornamenlct. sig utmed hästens huvud och kikade mellan remmen och huvudet (flera uppteckningar från Uppland). I Egils saga har man en uppgift om hästhuvudets magiska kraft, som i detta sammanhang förtjänar att uppmärksammas. Det är historien om Egils resande av nidstång vid Härdla. Han tog i sin hand en hasselstång, heter det i Bååths översättning, och gick ut på en bergsudde, som. vette in mot land. Här tog han ett hästhun1d och salle det upp på stången. Sedan talade han på ÖYligt vis:»här reser jag nidstång, och vänder jag detta nid emot Erik konung och Gunnhild drottning.» Han vred hästhuvudet in mot land.»vänder jag detta nid mot de landvättar, som här i landet bo, på det de alla må fara villande vägar och ingen få eller finna varaktig stad, 57
8 B ild 8. Bibelhylla fran Fogdö, Södcrmanland. :\ordiska )luscet. Dild 9. H~ lla från Järbo, Gästrikland. GäYlcborgs läns hem slöjdsförcning. förrän de driyit ur landet Erik konung och Gunnhild.» Han sköt stången ner i en bergsskreya och lät den stå där. Hästhuvudet satt nidet in mot land, och han ristade runor på stången, som sade a lla dessa nidord. Hästhuvudet tillmättes enli gt denna beskrivning särskild kraft att påverka landvättarna. Dessa landyättar omtalas både i isländska sagor och i svensk folktradition, och de ha märkligt nog särskild betydelse för boplatsen. När de norska stormännen togo land på Island under sagotiden, medförde de sina högsätesstolpar,»öndvegissulur». Med hjälp a\' dessa valdes den nya byggnadsplatsen: man kastade stolparna i sjön utanför kusten, och där stolparna flöto i land bosatte man sig. Det berättas om en av landnamsmännen, att han ej återfann si na stolpar och därför m åste välja plats på måfå: men sedan en tid gått å terfann han stolparna och bröt då upp på nytt och bosatte sig på den plats stolparna an\'isat. Om dessa stolpars utseende och p lats i huset lämna sagorna ej fullt k lara uppgifter. översättningen»högsätesstolpe» är, som Gnn1rxnssox (Privatboligen på Island under Sagatiden) påpekat, ej fullt korrekt.»öndyegi» ä r husets 58
9 Bild 10. Portlider från Brogården, Bälinge, med kors ovan porten. mellersta parti, och Gudmundsson antar, att stolparna i fråga voro de mittersta åsstöttorna. De voro prydda med gudaeller djurbilder - ofta nämnes Tors bild - och betraktades tydligen som hemmets och gårdens skyddsgudar. Om de föreställningar och bruk, som varit knutna till dessa stolpgudar, får man en antydan i sagornas uppgifter om de djurhuvudsprydda stockar eller plankor, som hade sin plats i skeppets förstäv. Dessa»herskipsbrandar» skulle man borttaga eller vända bakåt, när man nalkades land, på det man inte skulle skrämma bort 1 and vättarna. Användningen av högsätesstolparna för att välja boplats är ett direkt bevis för att man genom dem trott sig stå i förhållande till markens väsen, landvättarna. Det är farligt att bygga på ett älvbo, säger folktron, och uppteckningarna redogöra för många olika sätt att skydda sig för markens väsen. I Norge har man förr valt byggnadsplats med hjälp av en yxa: blev den liggande tre torsdagar å rad på den tilltänkta 59
10 byggnadsplatsen kunde man bygga där, men blev den flyttad, skulle man följa anvisningen. Fattar man yxan i detta bruk som efterträdare till Tors hammare, får man en direkt avläggare av landnamsmännens sätt att välja byggnadsplats. Utom»herskipsbrandar» talas i sagorna även om»dyribrandar», dörrbrandar. Gudmundsson antar, att dörrbrandarna voro ett slags djurhuvudsprydda vindskidor eller takspetsar. Emellertid visar såväl själva namnet - att de voro på ett eller annat sätt knutna till dörren är ofrånkomjigt som en närmare granskning av sagornas uppgifter, att de voro stolpar, stående på ömse sidor om ingången. Ornerade dörromfattningar känner man från medeltida hus både i Sverige och Norge. Dessa omfattningar äro emellertid ej av det slag, att man kan tyda dem som direkta avläggare av sagornas»dörrbrandar». I själva verket tycks dessa h a bevarats på ett enda ställe i Norden, i trakten kring Gamla Uppsala. Hästen var Odins djur. Själv red han den åttafotade Sleipner, och Odins jakt drar än i mörka höstksällar fram över markerna, drivande framför sig rå och vättar. Om Odins förmåga att avvärja ont, om hans hemliga kraft och konst, tala många till vår tid bevarade besvärjelser. Enligt Adam av Bremen var Odin en av de tre huvudgudarna i Gamla Uppsala. Det rnre alltså ingen tillfällighet, om vi just om.kring Gamla Uppsala, omkring Sveriges religiösa huvudort och hedendomens sista högborg, lrnnde finna spår av dörrbrandarna med Odins skyddande märke. 60
På en källarbod från Stora Källbo i Tensta socken - nu
REP STAVEN Av NILS ALENIUS På en källarbod från Stora Källbo i Tensta socken - nu på Disagården i Gamla Uppsala - förekommer på undersidan av en timmerkonsol ett på timmerbyggnader ganska ovanligt ornament:
Upplandsmuseet förvärvade förlidet år från Källsveden i
SKYDDET FÖR FÖDAN Upplandsmuseet förvärvade förlidet år från Källsveden i Jumkils socken en s. k. pannring, funnen under ganska märkliga omständigheter. Vid rivningen av en stuga, byggd under 1800-talets
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Ens NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Restaurering av överloppsbyggnad. Mål för åtgärderna. Natur- och kulturmiljövärden
Restaurering av överloppsbyggnad Projektplan 2009-06-10/Slutbesiktningsprotoll 2009-11-13 Antikvarie Per Lundgren 018-16 91 33/070-226 45 47 per.lundgren@upplandsmuseet.se Sökande Namn Sonny Pettersson
U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.
NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Stugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Vårutflykten och Upplands fornminnesförenings årsmöte ägde MED FORNMINNESFÖRENINGEN I VÄSTERLED
Bild 1. Från årsmötet vid Västerlövsta hembygdsgård. MED FORNMINNESFÖRENINGEN I VÄSTERLED Vårutflykten och Upplands fornminnesförenings årsmöte ägde rum söndagen 1 juni 1947 med Västerlövsta och Sala som
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!
1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
IN MEMORIAM ELIS HÅSTAD
IN MEMORIAM ELIS HÅSTAD Det blev för Upplands fornminnesförening icke länge beskärt, knappast ett år, att ha landshövding E lis Håstad som sin ordförande. Han valdes härtill vid årsmötet i Veckholm 26
Gamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken,
GRENOME HERRGÅRDSBYGGNAD Gamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken, som av ägaren till Länna bruk akademifogde John Ericsson överlämnats som gåva till Södra Olands Hembygdsgille (se sid. 216),
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR
RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.
Mattsgården Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Andreas Lindblad Rapport 2007:27 2 Mattsgården Genomgång och identifikation
ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR
2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med
Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.
Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna
Rullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.
Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid
Kvarteret Helge And 17 i Arboga
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK
Anneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Brista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8) - 2 (8) Lill-Telsar 3 (8) Äyräpää 1936 KM 10247: 1 5, 10437: 1 13 År 1935 hittade Elis och Erik Åberg på gården av sitt hem Åberg i Övermalax i ett
2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.
Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10 Dnr 322-4240-2011 Avdelning
Arkeologistik, Rapport 2014.25
AL projektnummer: 2014.52 Lst diarienummer: 4311-37529-2014 Arkeologistik, Rapport 2014.25 Arkeologisk utredning i form av besiktning och dokumentation av skadade fornlämningar längs med Senebyvägen, Vallentuna.
Länsstyrelsen har med ledning av vad som framkommit vid utredningarna upprättat förslag till reservatföreskrifter,
Nr 902. Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län resolution i nedannämnda ärende. Given Göteborg i landskansliet den 6 maj 1968. Länsarkitekten länet har i en hit ingiven skrivelse, vid vilken fogats karta
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Runstenen vid Vansta (Ingvarsstenen)
RUNSTENSVÄGEN Runstenen vid Vansta (Ingvarsstenen) Sven och Sten reste stenen efter Toste, sin fader, som blev död i Ingvars följe. Och efter Torsten och efter Östen, Alvhilds son. I parken vid Vansta
Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida
, arkeologisk undersökning, husgrunder och gravar, startsida Visningar för allmänheten 14 maj kl. 18.00 Samling: Vid bodarna på utgrävningsplatsen (mellan BAUHAUS och ICA-Maxi). Arrangör: Riksantikvarieämbetet
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
I fornminnesinventeringen är Tors källa upptagen som offerkälla.
Tors källa I fornminnesinventeringen är Tors källa upptagen som offerkälla. Hembygdsforskaren August Melander, född 1856, skriver att äldre personer berättat för honom att man förr offrade i källan och
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland Riksantikvarieämbetet 2013 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2013-09-20
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Lucia. Jon Wide Logistikprogrammet
2013 Lucia Jon Wide Logistikprogrammet 2013-10-28 Innehåll Inledning... 3 Etymologi... 4 Äldre svensk luciatradition... 4 Julfasta och årets längsta natt... 4 Lucia LUCIA Lucia är en högtid som firas den
Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Arkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04
Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund 2003:04 Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation
Att värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Erik- Gunnarsgården i Norberg
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:54 Erik- Gunnarsgården i Norberg Renovering av tvätt- och bryggstuga Antikvarisk kontroll Norbergs by 8:5 Norbergs socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Vad jag gjorde innan
Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt
Skansens hus berättar
Skansens hus berättar En vandring på Skansen för dig som vill veta mer om svensk byggnadstradition På Skansen finns 150 kulturhistoriska byggnader. Nästan alla är byggda i trä. Så var det i Sverige till
Miljö- och byggförvaltningen 2011
Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla
Älby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Älby i Irsta Västmanland, Västerås kommun, Irsta socken, Älby 5:1 Leif Karlenby Arkeologgruppen i Örebro
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret
Stadsvandring Malmö 1600-talet med fokus på försvaret Mål: Att förankra kunskaper om lokalhistorien i fysiska platser i staden. Material: Karta och information kring stoppen i kartan, se nästföljande sidor.
Modellbygge Vikingatida hall
Modellbygge Vikingatida hall Mål: Skapa en modell av ett hus och undersöka vad byggnaden kan berätta om människornas levnadsvillkor. Material: Frigolitplatta, en per hus Limpistol A4-papper Rundstavar
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift
VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STENMURAR etapp III, 2014-15 Antikvarisk rapport T.v.: Södra delen av den nord-sydliga stenmur, som omgärdar den äldre delen
Kyrkogårdar i Asarum
Kyrkogårdar i Asarum Kyrkan 1799 är årtalet, som står överst över kyrkans västra ingång. Många kanske tror att Asarums kyrka kom till detta år. Men 1799 fick kyrkan sin slutgiltiga form. Den kyrka som
Borttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:09 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Borttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning Fornlämning Borg 175:1 2, Norrköpings socken och stad,
Norra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
LÄGGNINGSANVISNING. För takläggare eller för dig som lägger taket själv. Strängpressat lertegel (För måttuppgifter se separat produktblad) BENDERS TAK
BENDERS TAK LÄGGNINGSANVISNING Strängpressat lertegel (För måttuppgifter se separat produktblad) För takläggare eller för dig som lägger taket själv benders.se Tillbehör och taksäkerhet till Benders strängpressade
FIDEIKOMMISS I SKÄRVET. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta fideikommiss
Följande artikel är en direkt avskrift från Kalmar Läns Tidning lördagen den 28 april 1951 Artikeln kommer från Lars Lennartsson, sonson till Ingeborg Petersson. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta
Kungsängens. Rapport 2013:12
Rapport 2013:12 Kungsängens och Västra Ryds kyrkor Antikvarisk medverkan vid omläggning av bogårdsmurarna vid Kungsängens och Västra Ryds kyrkor, Kungsängens och Västra Ryds socknar, Upplands-Bro kommun,
Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:42 Bytomten Sund Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Fornlämning Österlövsta 866 och 847 Sund 1:26 m.fl. Österlövsta socken Tierps kommun
Framkammarstugor i uppsalatrakten
Framkammarstugor i uppsalatrakten En studie i uppländsk byggnadstradition ULRICH LANGE och KARIN LÖFGREN Genom de kulturhistoriska bebyggelseinventeringar som U pplandsmuseet genomfört sedan 1970-talet
Ölmevalla 180, boplats
, arkeologisk undersökning 2008, startsida RAÄ 180 forntida område vid Kvarnkullen i Ölmevalla socken För två- till tretusen år sedan låg bosättningar som tillhörde åkerbrukare nära kullens krön. I utkanten
Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning
C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse
Milstolpar i Upplands-Bro
Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka
E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening Årgång 107
2014 Årsbok för Jamtli, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening Årgång 107 148 FÖRFATTARE Författare anders hansson Husoffer Vad är nu ett husoffer kanske du undrar? Lite grovt kan man säga att det
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift
KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift Installation av högtalare 2014 Antikvarisk rapport Två av de nya högtalarna i Knista kyrka 2014. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult
SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag
SAGOR Från tidernas begynnelse till idag SAKPELSEMYTER Sagor om ursprunget Handlar om hur människorna kom till jorden Kampen mellan ont och gott Muntliga berättelser Skrevs mer i Messopotamien för ca 6000
TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1
TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började
Förflyttningar. Moln- och eldstoden var symbolen/tecknet för Guds konkreta närvaro
Följde moln- och eldstoden Förflyttningar Moln- och eldstoden var symbolen/tecknet för Guds konkreta närvaro 36. Och så ofta molnskyn höjde sig från tabernaklet, bröto Israels barn upp; så gjorde de under
Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda
Rapport Arendus 2014:12. VÄSTÖS 1:8 och 1:9. Arkeologisk utredning. Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014.
Rapport Arendus 2014:12 VÄSTÖS 1:8 och 1:9 Arkeologisk utredning Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Stranden på fastigheten Västös 1:9 sedd från
Rapport över georadarmätningarna vid Fogdö kyrka juni 2016.
Rapport över georadarmätningarna vid Fogdö kyrka 27-30 juni 2016. Sex mätningar har gjorts varav fem är innanför kyrkogårdsmuren och en utanför i nordväst. En mätning gjordes utefter kyrkans norra långsida
I närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Husberget i Torshälla
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:23 Husberget i Torshälla Från kunglig borg till gasoltank Arkeologisk förundersökning Fornlämning Torshälla 95:1 och 71:1 Fastigheten Krögaren 9/10 Torshälla socken
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn
Hägnader Stensträngar - trägärdesgårdar I alla tider har bönder som idkat åkerbruk och boskapsskötsel behövt hägnader för att hindra boskapen från att beta grödan och det som skulle sparas till vinterfoder.
Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll
Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN
2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna
Ekalyckan och Klockarebolet
Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Arkeologisk schaktningsövervakning MÅRDSKINNSSTÖTEN
Arkeologisk schaktningsövervakning MÅRDSKINNSSTÖTEN vid schaktning för säkerställande av timmervägg i Mårdskinnsstöten vid Falu gruva RAÄ 109 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 25/14
Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar
Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till