Barns miljö i förskolan
|
|
- Ulla-Britt Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barns miljö i förskolan Inomhusluftens kvalitet Lindesberg 2016 Ann-Christine Mannerling Yrkes- och miljöhygieniker Rapportnummer: 18RS Utfärdad:
2 Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin är ett samarbete mellan regionerna och landstingen i Örebro län, Södermanlands län, Värmlands län och Västmanlands län. Vi finns vid Universitetssjukhuset Örebro men vårt uppdrag är att arbeta för en god hälsa i en bra miljö i alla fyra länen. Besöksadress Universitetssjukhuset Örebro Entré F, våning 2 Postadress Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro Örebro Foto 4, 12, 21 (bild 2+3) samt framsida: Icon Photography Övriga foton: Jens Qwarngård Citera oss gärna, men vänligen ange källan. Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län,
3 Innehåll Bakgrund... 5 Källor till luftföroreningar... 5 Luftföroreningar är många olika ämnen... 5 Luftföroreningar påverkar vår hälsa... 5 Kontroll av luftkvaliteten... 6 Undersökta ämnen... 7 Bensen ,3-butadien... 7 Formaldehyd... 7 Kvävedioxid... 8 Partiklar PM 2, Polycykliska aromatiska kolväten... 8 Flyktiga organiska föreningar... 9 Provtagning och analys Bensen och 1,3-butadien Formaldehyd Kvävedioxid och kväveoxid Partiklar PM 2, Polycykliska aromatiska kolväten Flyktiga organiska föreningar Resultat Diskussion Referenser
4 4
5 Bakgrund Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) är ett projekt från Naturvårdsverket som långsiktigt följer hur den svenska befolkningen exponeras för hälsoskadliga ämnen via luft. Detta görs dels via personburna mätningar och dels via stationära mätningar. Övervakningen inleddes år 2000 och utförs enligt ett rullande schema i fem olika städer i Sverige. Lindesberg representerar en liten ort i inlandet där det förekommer vedeldning. Mätningar i Lindesberg utfördes senast hösten 2016 inom HÄMI-projektet Cancerframkallande ämnen i tätortsluft [1]. Vid samma tidpunkt påbörjade Arbets- och miljömedicin ytterligare ett projekt Barns miljö i förskolan. Den hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Därför ville vi göra en bedömning av barns inomhusmiljö när det gäller luftkvaliteten i förskolor. Luftkvaliteten i utomhusluften i Sverige är internationellt sett bra och under de senaste 50 åren har luftkvaliteten i Sverige förbättrats. Dock är luftföroreningar fortfarande kopplade till flera olika hälsoeffekter som hjärt - och kärlsjukdom, lungsjukdom och cancer. Det förekommer även nivåer som kan vara skadliga för barns hälsa. De flesta små barn tillbringar även större delen av sin vakna tid på förskolor, vilket gör det angeläget att undersöka luftkvaliteten på dessa ställen. Källor till luftföroreningar Luftföroreningar består av komplexa blandningar av partiklar, gaser och vätskedroppar. Vissa luftföroreningar förekommer naturligt, bland annat partiklar som innehåller havssalt och uppvirvlat stoft från öknar och jord [2, 3]. Antropogena luftföroreningar som skapas av människan kommer framför allt från förbränning i samband med trafik, uppvärmning av bostäder, energiproduktion och industriverksamhet. Luftföroreningar kan även bildas vid mekaniska processer som när bromsar, däck och vägbanor slits. Luftföroreningar transporteras även med vindar till Sverige från andra länder i Europa. Halterna varierar beroende på vindriktning, lokala utsläpp och väderförhållanden [3]. Luftföroreningar är många olika ämnen Luftföroreningar består av många olika ämnen, bland annat partiklar som PM 2,5 och PM 10, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska föreningar (VOC), svaveldioxid och PAHer som exempelvis bens(a)pyren. De flesta av dessa ämnen bildas vid förbränning av olja och kol. Ozon bildas däremot via kemiska reaktioner mellan kolväten, syret i luften och kväveoxider i närvaro av solljus [4]. Exempel på VOC är bland annat bensen och 1,3-butadien. Den största delen av PM 10 i tätorter kommer från slitage av vägbanor. Småskalig vedeldning kan utgöra en betydande andel av bland annat PM 2,5. Småskalig vedeldning är vanligt i Sverige, speciellt i radhus- och villaområden [5]. Luftföroreningar påverkar vår hälsa Luftföroreningar är ett stort miljöproblem som påverkar vår hälsa. Luftföroreningar kan bland annat öka risken för insjuknande och död i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergier samt astma- och lungsjukdomar [3]. Det har ännu inte identifierats någon säker nivå av luftföroreningar där hälsoeffekter helt uteblir [3]. Många studier pekar på att det är partiklarna som är den luftförorening som påverkar människors hälsa mest och hälsoeffekterna är väldigt olika beroende på vilken typ av partiklar det är [6]. 5
6 Foster och barn är en speciellt sårbar grupp eftersom deras organ är under utveckling. De andas in större luftvolym i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna och är mer aktiva utomhus, vilket betyder att de får i sig mer föroreningar per kroppsvolym [7, 8]. Barn som bor eller går i skola i områden med höga halter av luftföroreningar har oftare symtom från luftvägarna, som nattlig hosta eller pipande och väsande andning [8]. Studier har även visat att barns lungfunktionsutveckling kan hämmas av luftföroreningar. Vid 8 och 16 års ålder kunde man se en sänkt lungfunktion knuten till exponering av luftföroreningar från vägtrafik under det första levnadsåret. Senare studier visar att det finns stöd för att exponering för luftföroreningar under graviditeten kan påverka fosterutvecklingen. Man har även sett en ökad risk för låg födelsevikt, för tidig födelse och plötslig spädbarnsdöd [7, 9]. Flera nya studier pekar också på att luftföroreningar påverkar hjärnans utveckling hos barn [10]. Tabell 1. Klassificering och bedömning av carcinogenitet enligt International Agency for the Research on Cancers (IARC) [13]. Klassificering Carcinogenitet Grupp 1 Carcinogent för människor Grupp 2A Förmodligen cancerframkallande för människor Grupp 2B Eventuellt cancerframkallande för människor Grupp 3 Ej klassificerbar för dess cancerframkallande egenskaper hos människor Grupp 4 Förmodligen inte cancerframkallande för människor Kontroll av luftkvaliteten Regeringen har en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477) [11]. I dag finns normer för tolv olika luftföroreningar till skydd för människors hälsa. Vissa luftföroreningar har skadeverkan även med halter under MKN-nivån och bland annat med tanke på detta har miljökvalitetsmålet (MKM) Frisk luft införts [12]. Syftet är också att kunna styra utvecklingen mot bättre miljö även på lång sikt. International Agency for the Research on Cancer (IARC) utreder cancerframkallande egenskaper hos olika ämnen. De har delat in ämnen i fem olika klasser beroende på om ämnet är carcinogent för människor eller inte, se tabell 1. 6
7 Undersökta ämnen I denna studie undersöks bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, kväveoxid, fina partiklar (PM 2,5 ), polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) och flyktiga organiska föreningar (VOC). Nedan följer kort information om respektive ämne, samt olika gräns- och riktvärden som redovisas i tabell 2. Bensen Bensen sprids från olika källor som exempelvis bensinbilar, småskalig vedeldning, cigarettrök, snöskotrar och fritidsbåtar. Bensenhalterna har sjunkit sedan katalytisk avgasrening för fordon och minskad bensenhalt i bensin infördes i början på 1990-talet. Trots detta står biltrafiken för den största källan till utsläpp av bensen. Småskalig vedeldning kan även bidra en stor del till utsläppen. Bensen finns i både inom- och utomhusluft. Människor blir främst exponerade av ämnet genom inandning. Ingen säker exponeringsnivå kan rekommenderas, men det finns rikt- och gränsvärden. Bensen klassificeras som cancerframkallande och har speciellt kopplats till olika former av leukemi [11]. 1,3-butadien 1,3-butadien används vid framställning av gummi och plaster. 1,3-butadien bildas även vid förbränning av biomassa och har påvisats i cigarettrök och i bilavgaser. Halterna har minskat med åren, vilket kan vara en följd av införandet av katalytisk avgasrening för fordon [14]. I Sverige beräknas medianhalten i inandningsluft till 0,4 µg/m 3, vilket avser yrkesmässig exponering [15]. Även 1,3-butadien är klassat som cancerframkallande, bland annat i blodbildande organ [16]. Formaldehyd Formaldehyd bildas vid förbränning och förekommer därför i bilavgaser, cigarettrök och stekos. Människor exponeras även via emissioner från byggnadsmaterial, möbler, vattenbaserade färger, textilier och kosmetika som innehåller formaldehyd. Produkterna kan innehålla formaldehyd i ren form eller så kan det finnas tillsatta ämnen som sakta bryts ned och som då avger formaldehyd, så kallade formaldehydavgivare. Tabell 2. Rikt- och gränsvärden för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, PM 2,5 och bens(a)pyren. Ämnen MKN årsmedelvärde [26] MKM Frisk Luft årsmedelvärde [12] IMM långtidsmedelvärde [20] IARC [23] Bensen 5 µg/m3 1 µg/m 3 1,3 μg/m3 Grupp 1 1,3-butadien - 0,2 μg/m3 0,2 till 1,0 μg/m3 Grupp 1 Formaldehyd - 10 μg/m3 C - Grupp 1 Kvävedioxid 40 μg/m 3 60 μg/m 3 A 90 μg/m 3 B 20 μg/m3 100 μg/m3 D 40 µg/m3 E PM 2,5 25 μg/m 3 10 μg/m3 10 μg/m3 F Bens(a)pyren 1 ng/m 3 0,1 ng/m3 0,1 ng/m3 Grupp 1 A dygnsmedelvärde, får inte överskridas mer än 7 gånger per år B timmedelvärde, får inte överskridas mer än 175 gånger per år C timmedelvärde D hälsobaserat riktvärde för en timme E långtidsmedelvärde under 6 månader F årsmedelvärde 7
8 Generellt är halterna av formaldehyd högre i inomhusmiljö än i utomhusmiljö. Möjliga vägar för exponering för formaldehyd är inandning, förtäring och hudabsorption. Ett rekommenderat riktvärde för inomhusmiljön har WHO angett till 0,1 mg/m 3 för ett 30-minuters medelvärde [17]. I arbetsmiljö får formaldehydhalten inte överskrida 0,37 mg/m 3 under en arbetsdag [18]. Formaldehyd är i höga halter irriterande för ögon, näsa samt hals och har klassats som cancerframkallande. Formaldehyd orsakar cancer i nasofarynx och leukemi [19]. Kvävedioxid Kväveoxider (NO x ) bildas vid all typ av förbränning i höga temperaturer. Begreppet kväveoxider består av både kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). Vid förbränning bildas främst kvävemonoxid som snabbt oxideras till kvävedioxid. I de flesta tätorter är biltrafiken den största utsläppskällan. Energianvändning och energiproduktion är andra källor som kan ge stort bidrag till kvävedioxidhalterna i luft. Höga nivåer av kvävedioxid påverkar människors hälsa negativt både på kort och på lång sikt. Det är främst andningsorganen som påverkas, varför astmatiker och barn är särskilt känsliga. Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, IMM, anser att epidemiologiska data indikerar att det föreslagna långtidsmedelvärdet under 6 månader på 40 µg/m 3 endast innebär en för liten säkerhetsmarginal [20]. Partiklar PM 2,5 Partiklar vars diameter är mindre än 2,5 µm räknas som små partiklar och kallas för PM 2,5. Partiklarna bildas vid all ofullständig förbränning av kol, olja och biobränsle. De bildas även vid slitage av däck och vägar samt att det sker en långväga transport med luftströmmarna. Stora källor till utsläpp i Sverige är småskalig vedeldning och fordonsavgaser. Små partiklar är en allvarlig luftförorening som påverkar både andningsorganen samt hjärtoch kärlsystemen. Det har visats att betydande hälsovinster kan uppnås genom att sänka luftföroreningshalterna till lägre nivåer än den nuvarande MKN-nivån [21]. Polycykliska aromatiska kolväten PAH-föreningar är ett samlingsnamn för kemikalier som består av aromatiska ringar av kol och väte. Storleken på molekylerna varierar och molekylvikten styr många av egenskaperna. De flesta är långlivade, bioackumulerande och cancerframkallande. De största källorna till PAH i luft i de större städerna är bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial. Andra källor är exempelvis småskalig vedeldning och bensinstationer. Människors exponering sker både från inandning av förorenad luft och konsumtion av förorenad mat och vatten. Bens(a)pyren (BaP) beräknas stå för cirka hälften av den cancerframkallande effekten av PAH i tätortsluft [22]. IARC klassificerar BaP som cancerframkallande hos människa [23, 24]. 8
9 Flyktiga organiska föreningar Vid en undersökning av flyktiga organiska föreningar (VOC) kan flera hundra olika ämnen i inomhusluften detekteras. Summan av alla enskilda VOC benämns som totala halten VOC (TVOC-halten). De flesta är vanliga även i utomhusluften, men då i betydligt lägre koncentrationer än inomhus. VOC frigörs vid ofullständig förbränning av exempelvis bensin, olja och trä. Avdunstning från lösningsmedel och bensin räknas också in. Den dominerande källan är dock emissionen från byggnads- och inredningsmaterial och det är framför allt vid nybyggnation eller renovering som högre halter förekommer. Efter några månader eller mer klingar emissionerna av och det är då främst de flyktiga ämnen som bildas från till exempel hygienartiklar, matlagning, städning och hobbyverksamhet som är de största källorna. VOC-ämnen som förekommer i inomhusmiljön kan inte direkt kopplas till hälsoeffekter. Ämnena kan dock indikera att det finns skador i byggnaden, vilket i sin tur eventuellt kan orsaka hälsobesvär för människor. Det finns inga gränsvärden i Sverige för god luftkvalitet i innemiljöer. Däremot så har den tyska myndigheten Umweltbundesamt (UBA) rekommenderat ett riktvärde för TVOC-halten i inomhusluft på µg/m 3 eller lägre om möjligt [25]. 9
10 Provtagning och analys Provtagning genomfördes under perioden till på fem förskolor i Lindesberg. Provtagningsplatserna som valdes på förskolorna benämndes lekrum, stort lekrum eller samlingsrum. En av avdelningarna valdes ut på respektive förskola. Åldersgruppen på barnen var varierande i spannet 1-5 år. Förskolornas byggår varierade. Två av förskolorna var byggda för andra ändamål men var numera omgjorda till förskoleverksamhet. Rummen skiftade i area mellan förskolorna, men även i aktivitet, antal barn, utrustning och material. Arbets- och miljömedicin förberedde och installerade provtagningsutrustningen i förskolorna samt hämtade prover och utrustning efter avslutad mätning. De passiva provtagarna mätte bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid under 7 dygn. Då det gäller VOC-mätningen så pågick mätningen under 14 dygn. Provtagarna hängdes ca 2 meter från golvet i ståltråd. Ventilationen var inte belägen i närheten av provtagarna. Med pumpad provtagare mättes fina partiklar PM 2,5 och bens(a)pyren under två dygn. Pumpen placerades i en frigolitlåda för att dämpa buller, på en hylla cirka 2 meter från golvet. Bensen och 1,3-butadien Diffusionsprovtagning av bensen och 1,3-butadien utfördes på termiskt desorbtionsrör (TD-rör) packat med adsorbenten Carbopack X (Markes International Ltd, UK). Provtagningen startades genom avlägsnande av muttern från röret och tillförande av en diffusionscap (Markes International Ltd, UK). Denna diffusionscap förhindrar okontrollerad luftrörelse vid adsorbentytan. Provtagningen avslutades efter cirka sju dygn genom avlägsnande av diffusionscapen och återförslutande av muttern. Efter provtagningen förvarades provtagarna i kylskåp fram till analys. Analyserna utfördes med automatisk termisk desorption kopplad till gaskromatograf med masspektrometerdetektor (ATD-GC/MSD) via Single Ion Monitoring (SIM). För kvantifiering och identifiering av bensen och 1,3-butadien tillverkades kalibreringsstandarder genom att på adsorbentrör injicera en känd volym innehållande de två ämnena av en certifierad referensgas (AGA Gas AB, Specialgas). Vid beräkningar användes upptagshastigheten 0,59 ml/min för bensen och 0,56 ml/min för 1,3-butadien. Blankprover samt externa kontrollprover (CRM från VSL Dutch Metrology Institute, NL) analyserades parallellt med proverna under hela studien och provresultaten korrigerades mot blankvärdena. Svarsgränsen för sju dygns provtagning bestämdes till 0,32 µg/m 3 för bensen och 0,02 µg/m 3 för 1,3-butadien. Analyserna utfördes vid Arbets- och miljömedicins laboratorium i Örebro. Formaldehyd För provtagning av formaldehyd användes UMEx 100 diffusionsprovtagare. Provtagningen baseras på kemosorption och en reaktion mellan dinitrofenylhydrazin (DNPH) och formaldehyd. Provtagarna innehåller två filter varvid det ena fungerar som blankfilter. Före och efter provtagning förvarades provtagarna i frys. Varje provtagare korrigerades för blank och analyserades med vätskekromatograf och UV-detektion (HPLC-UV). Vid beräkning användes upptagshastighet 20,4 ml/min. Detektionsgränsen för sju dygns provtagning av formaldehyd var 0,7 µg/m³. Analyserna utfördes av Arbets- och miljömedicins laboratorium i Örebro. Kvävedioxid och kväveoxid Vid mätning av kvävedioxid och kväveoxid användes Ogawa diffusionsprovtagare (Ogawa and Co., USA). Provtagningsfiltret för NO 2 är impregnerat med trietanolamin och filtret för NO x -mätning är impregnerat 10
11 med trietanolamin och PTIO som oxiderar NO till NO 2. Före och efter provtagning förvarades provtagarna i kylskåp. Analysen genomfördes med jonkromatografi. Parallellt med proverna analyserades blankprover. Vid beräkningarna användes upptagshastigheten 8,6 ml/min för NO 2 och 9,9 ml/min för NO x. Detektionsgränsen för sju dygns provtagning var 0,082 µg/m 3 för NO 2 och 0,17 mg/m 3 för NO x. Analyserna utfördes av Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet. Partiklar PM 2,5 Pumpad provtagning genomfördes för att mäta PM 2,5 med ChemPass pumping system (Rupprecht och Patashnick Co., Inc. USA) och partikelavskiljare med 37 mm teflonfilter, 2 µm porstorlek och ett flöde på 4 l/min under 2 dygn. Detektionsgränsen var 2 µg/m³ vid 2 dygns provtagning (ISO/CD 15767). Utvärderingen skedde gravimetriskt av miljökemiska laboratoriet vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Polycykliska aromatiska kolväten Den insamlade partikelmassan från PM 2,5 analyserades angående innehåll av bens(a)pyren. Det innebär att det endast är den partikelbundna fraktionen som analyserats och inte den gasformiga. Analyserna utfördes med en gaskromatograf (GC) kopplad till en lågupplösande masspektrometer (MS) med Selective Ion Recording (SIR) mode. Blankprover analyserades parallellt med proverna under hela studien och provresultaten korrigerades mot blankvärdena. Detektionsgränsen var 0,84 pg/m 3 för bens(a)pyren i prover från inomhusmätningarna och 0,20 pg/m 3 för bens(a)pyren i urban bakgrund. Ett referensmaterial (SRM 1649a urban dust) certifierat för de nio ingående PAH-komponenterna i denna studie användes som kvalitetskontroll vid analyserna. Fyra sådana kvalitetskontrollprover om cirka 1 till 6 mg invägd massa av referensmaterialet analyserades parallellt med övriga prover. Resultaten för dessa kvalitetskontrollprover var goda och avvek inte mer än 20 procent från certifierade nivåer. Analyserna utfördes av miljökemiska laboratoriet vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Flyktiga organiska föreningar Provtagning av VOC genomfördes genom passiv provtagning på termiskt desorbtionsrör (TD-rör) packat med adsorbenten Tenax TA (Markes International Ltd, UK). Provtagningen startades genom avlägsnande av muttern från röret och tillförande av en diffusionscap (Markes International Ltd, UK). Denna diffusionscap förhindrar okontrollerad luftrörelse vid adsorbentytan. Provtagningen avslutades efter cirka 14 dygn genom avlägsnande av diffusionscapen och återförslutande av muttern. Efter provtagningen förvarades provtagarna i rumstemperatur fram till analys. Analyserna utfördes med automatisk termisk desorption kopplad till gaskromatograf med masspektrometerdetektor (ATD-GC/MSD). Vid VOC-analys tillämpas semikvantifiering vilket innebär att koncentrationsbestämning görs mot en representativ förening, alltså inte mot den egna föreningen. Vid laboratoriet kvantifierar man mot toluen, vilket innebär att halten anges i µg/m 3 toluenekvivalenter. Påvisas 2-etylhexanol i provet kvantifieras det mot 2-etylhexanol och anges då i µg/m 3 2-etylhexanolekvivalenter. Identifiering av de påvisade föreningarna görs med hjälp av ämnesdatabasen NIST-2011 MS Library. Svarsgränsen för TVOC-halten är <50 µg/m 3 toluenekvivalenter och för enskilda föreningar <3 µg/m 3 toluenekvivalenter. Analyserna utfördes vid Arbetsoch miljömedicins laboratorium i Örebro. 11
12 Resultat Halterna av bensen varierade mellan 0,70 och 0,94 µg/m 3. Ingen mätning översteg varken MKN på 5 µg/m 3 eller MKM på 1 µg/m 3. Nivåerna av 1,3-butadien varierade mellan 0,03 och 0,12 µg/m 3. MKM ligger på 0,2 µg/m 3 och inget uppmätt värde på förskolorna översteg detta. Formaldehydhalterna varierade mellan 0,8 och 8,0 µg/m 3. Totalt översteg ingen mätning MKM på 10 µg/m 3. Halterna för kvävedioxid varierade mellan 3 och 10 µg/m 3. MKN ligger på 40 µg/m 3 och MKM på 20 µg/m 3 så inga värden översteg dessa riktvärden. Se tabell 3 och figur 1 för resultat. Halterna av PM 2,5 varierade mellan 3,8 till 5,3 µg/m 3. Alla mätningarna hade medeloch medianvärden under MKM som är 10 µg/m 3 och MKN som är 25 µg/m 3. Halterna för bens(a)pyren varierade mellan 24 och 82 pg/m 3. MKM ligger på 100 pg/m 3 för bens(a)pyren och MKN på pg/m 3 så inga värden översteg dessa riktvärden. Se tabell 3 och figur 2. I tabell 4 redovisas uppmätta halter av VOC och en kort beskrivning av de detekterade ämnena. Den sammanlagda koncentrationen av alla påvisade flyktiga organiska föreningar i ett prov är TVOC. Tabell 3. I tabellen redovisas uppmätta halter av bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, PM 2,5 och bens(a)pyren på fem förskolor i Lindesberg hösten Även medel- och medianvärde redovisas. Förskola Bensen (µg/m 3 ) 1,3-butadien (µg/m 3 ) Formaldehyd (µg/m 3 ) Kvävedioxid (µg/m 3 ) PM 2,5 (µg/m 3 ) Bens(a)pyren (pg/m 3 ) 1 0,71 0,03 0,8 5 4, ,71 0,05 6,9 3 4, ,70 0,05 3,3 7 5, ,71 0,06 6,4 8 3, ,94 0,12 8,0 10 4,2 24 Medel 0,75 0,06 5,1 7 4,4 56 Median 0,71 0,05 6,4 7 4,
13 Bensen Bensen (µg/m 3 ) 0,4 1,3-Butadien 1,3-butadien (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Miljökvalitetsnorm 0,3 0,2 Miljökvalitetsmål Frisk luft 2 1 Miljökvalitetsmål Frisk luft 0, , Formaldehyd Formaldehyd (µg/m 3 ) Kvävedioxid Kvävedioxid (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) 50 (µg/m 3 ) 40 Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsmål Frisk luft Miljökvalitetsmål Frisk luft Figur 1. Uppmätta halter av bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid (µg/m 3 ) på fem förskolor i Lindesberg hösten Miljökvalitetsnormen (MKN) är 5 μg/m 3 för bensen och 40 μg/m 3 för kvävedioxid. För miljökvalitetsmålet (MKM) är halterna 1 μg/m 3 för bensen, 0,2 μg/m 3 för 1,3-butadien, 10 μg/m 3 för formaldehyd och 20 μg/m 3 för kvävedioxid. 13
14 PM 2,5 (µg/m 3 ) PM 2,5 (µg/m 3 ) 120 Bens(a)pyren Bens(a)pyren (pg/m 3 ) (pg/m3) Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsmål Frisk luft Miljökvalitetsmål Frisk luft Figur 2. Uppmätta halter av PM 2,5 (µg/m 3 ) och bens(a)pyren (pg/m 3 ) på fem förskolor i Lindesberg hösten Miljökvalitetsnormen (MKN) för PM 2,5 är 25 μg/m 3 och miljökvalitetsmålet (MKM) 10 μg/m 3. För bens(a)pyren är MKN pg/m 3 och MKM 100 pg/m 3. 14
15 Tabell 4. I tabellen redovisas uppmätta halter av den totala halten VOC (TVOC) samt de ingående ämnena som detekterades på fem förskolor i Lindesberg hösten Halten är µg/m 3 toluenekvivalenter. Förskola Halt (µg/m 3 ) Beskrivning av ämne [27] Förskola 1 TVOC <50 Bensoesyra 4 Används som konserveringsmedel i kosmetiska och hygieniska produkter samt som desinfektionsmedel. Den förekommer även i lacker och i målarfärg. Övriga enskilda föreningar <3 Förskola 2 TVOC Etylhexanol 28* Är en alkohol som kan tyda på en alkalisk nedbrytning av olika material beroende på fukt, men kan även avges från lim och nytt PVC-material. Den kan även finnas i målarfärger och lacker. Etylacetat 4 Används som lösningsmedel i exempelvis färger, lim, rengöringsmedel samt i kosmetiska- och hygieniska produkter. Alfa-pinen 5 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Limonen 7 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Förekommer även naturligt i skal på citrusfrukter. Nonanal 7 Tillhör ämnesgruppen aldehyder. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. TXIB 8 Tillhör gruppen mjukgörare. De förekommer i exempelvis PVC-mattor, färger, lim, spackel och fogmassor. Alkoholföreningar (C 9 ) 35 Alkoholföreningar kan bland annat användas som desinfektionsmedel och är bra lösnings- och rengöringsmedel. Övriga enskilda föreningar <3 Förskola 3 TVOC <50 Limonen 6 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Förekommer även naturligt i skal på citrusfrukter. Nonanal 4 Tillhör ämnesgruppen aldehyder. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. Limonendioxid 4 Är en oxidationsprodukt av limonen. Övriga enskilda föreningar <3 Tabellen fortsätter på nästa uppslag. 15
16 Förskola 4 TVOC 54 Limonen 7 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Förekommer även naturligt i skal på citrusfrukter. Nonanal 8 Tillhör ämnesgruppen aldehyder. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. Dekametylcyklopentasiloxan 8 Tillhör ämnesgruppen silikonföreningar. De förekommer i silikonbaserade fogmassor samt i kosmetika, hårspray och andra hår- och hudvårdsprodukter. Limonendioxid 6 Är en oxidationsprodukt av limonen. TXIB 3 Tillhör gruppen mjukgörare. De förekommer i exempelvis PVC-mattor, färger, lim, spackel och fogmassor. Övriga enskilda föreningar <3 16
17 Förskola 5 TVOC Etylhexanol 2* Är en alkohol som kan tyda på en alkalisk nedbrytning av olika material beroende på fukt, men kan även avges från lim och nytt PVC-material. Den kan även finnas i målarfärger och lacker. Propylenglykol 3 Används som lösningsmedel i färger, lim, parfymer, rengöringsmedel samt i kosmetiska produkter. Hexanal 3 Tillhör ämnesgruppen aldehyder. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. 1-Butoxi-2-propanol 16 Tillhör ämnesgruppen glykoletrar. De används som lösningsmedel i färger, lacker och lim samt i golvvårdsprodukter, diskmedel och rengöringsmedel. Alfa-pinen 7 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Hexansyra 6 Tillhör ämnesgruppen organiska syror. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. Delta-3-karen 3 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Limonen 35 Tillhör ämnesgruppen terpener. De avges från trä och träprodukter och används som smak- och luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Förekommer även naturligt i skal på citrusfrukter. Nonanal 12 Tillhör ämnesgruppen aldehyder. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. Dekanal 4 Tillhör ämnesgruppen aldehyder. De är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter såsom linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. 2-Fenoxietanol 6 Tillhör ämnesgruppen glykoletrar. De används som lösningsmedel i färger, lacker och lim samt i golvvårdsprodukter, diskmedel och rengöringsmedel. Limonendioxid 4 Är en oxidationsprodukt av limonen. Texanol och texanolliknande föreningar 7 Tillhör gruppen mjukgörare. De förekommer i exempelvis PVC-mattor, färger, lim, spackel och fogmassor. TXIB 4 Tillhör gruppen mjukgörare. De förekommer i exempelvis PVC-mattor, färger, lim, spackel och fogmassor. Övriga enskilda föreningar <3 * µg/m 3 2-etylhexanolekvivalenter 17
18 18
19 Diskussion I detta pilotprojekt har vi mätt bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, PM 2,5, bens(a)pyren och flyktiga organiska föreningar. Mätningarna har utförts vid ett tillfälle på fem olika förskolor i Lindesberg. Institutet för miljömedicin (IMM) anger en lågrisknivå för bensen på 1,3 µg/m 3 och avser livstidsexponering. Ingen mätning av bensen på förskolorna översteg MKM på 1 µg/m 3. IMM anger också ett riktvärde för långtidsmedelvärde för 1,3-butadien i omgivningsluft på mellan 0,2 till 1,0 µg/m 3 och MKM har ett gränsvärde på 0,2 µg/m 3. Inget uppmätt värde av 1,3-butadien på förskolorna översteg varken MKM eller IMMs rikt- och gränsvärde. Luftexponeringar inomhus är den dominerande källan till personlig exponering av formaldehyd. Enligt MKN ska inte formaldehydhalten överstiga 10 µg/m 3. Medelvärdet av formaldehyd var 5,1 µg/m 3 på förskolorna. Inte heller kvävedioxidhalten överskred MKM på 20 µg/m 3. MKM anger ett rekommenderat årsmedelvärde för PM 2,5 på 10 µg/m 3 då det har påvisats att betydande hälsovinster kan uppnås genom att sänka luftföroreningshalterna till lägre nivåer [28]. Medelvärdet av PM 2,5 på förskolorna var 4,4 µg/m 3. MKM anger även som ett långtidsmedelvärde en lågrisknivå för bens(a)pyren på 100 pg/m 3. Medelvärdet för förskolorna var 56 pg/m 3. En studie i Stockholm anger ett medelvärde på 30 pg/m 3 för bens(a)pyren från en förskola [29], vilket är lägre nivåer än i Lindesbergsstudien [1]. Innehållet av bens(a) pyren är dock från insamlade partiklar av PM 2,5, vilket innebär att det inte är den totala koncentrationen av bens(a)pyren i luften. Gällande TVOC-halten hade två av förskolorna värden under svarsgränsen (<50 µg/m 3 ) och alla förskolor hade en TVOC-halt som låg under det tyska rekommenderade riktvärdet på 300 µg/m 3. De föreningar som detekterades i proverna är normalt förekommande i en förskolemiljö. Dessa ämnen kan finnas bland annat i färger, lim, lösningsmedel, rengöringsmedel, byggmaterial, citrusfrukter, desinfektionsmedel, kosmetiska och hygieniska produkter. Det innebär att verksamheten bidrar till en stor del av vilka ämnen som förekommer samt vilka halter som påvisas. Mediankoncentrationen av TVOC i genomsnittliga svenska bostäder ligger på 180 µg/m 3 [30]. I en förskolestudie i Stockholm såg man att koncentrationen av TVOC var hälften så höga som i bostäderna [29]. I vår studie ses att TVOC-halterna är lägre i tre förskolor men i två förskolor ligger TVOC-halterna lite högre. På förskola 2 var TVOC-halten 130 µg/m 3 och man kunde påvisa alkoholföreningar och 2-etylhexanol i något högre halter. I detta fall kommer alkoholföreningarna sannolikt från användning av ytdesinfektion eller handsprit som används i förskolemiljöer. Ämnet 2-etylhexanol är en alkohol som kan tyda på en alkalisk nedbrytning av olika material beroende på fukt, men det kan även avges från lim och nytt PVC-material. Den kan även finnas i målarfärger och lacker. Till skillnad från övriga förskolor i studien så används en annan städteknik på förskola 2. Där användes avjoniserat vatten istället för rengöringsmedel. Om inte vatten tas bort från linoleumgolv kan det långsamt lösa upp vaxpolishen. Det innebär att med tiden så kan eventuellt VOC och aldehyder släppa från det oskyddade linoleumgolvet, vilket kan ha påverkat resultatet. På förskola 5 var TVOC-halten 160 µg/m 3 och antalet ingående ämnen var betydligt fler än på de övriga förskolorna. De ämnesgrupper som dominerar i provet är terpener (alfa-pinen, delta-3-karen och limonen), glykoletrar (propylenglykol, 1-butoxi-2-propanol, 2-fenoxietanol) och aldehyder (hexanal, 19
20 nonanal och dekanal). Terpener avges från trä och träprodukter och används som smakoch luktämnen för livsmedel, parfym och hygieniska produkter. Limonen förekommer även naturligt i skal på citrusfrukter. Förekomsten av dessa terpener i en förskolemiljö anses vara rimlig. Glykoletrar används som lösningsmedel i färger, lacker och lim samt i golvvårdsprodukter, diskmedel och rengöringsmedel med mera. Att dessa föreningar påvisas i den aktuella miljön är förväntat. Aldehyder är oxidationsprodukter från linoljebaserade byggprodukter som linoljebaserade färger och linoleummattor. De förekommer även i kosmetiska och hygieniska produkter. Vid matlagning som ger stekos kan aldehyder också påvisas. Anledningen till att vi funnit aldehyder kan bero på den öppna planlösningen med matsal vid provtagningsplatsen, men kan även ha sitt ursprung som nämnts ovan. Ingen av de ämnen som vi har mätt har överstigit MKN eller MKM i inomhusluften vid förskolorna. Alla ämnen har dock inte sådana gräns- och riktvärden. Mätningarna är utförda i 1 till 2 veckor och jämförande MKN och IMMs lågrisknivå är baserade på årsmedelvärde eller långtidsexponering. Värden under dessa riktvärden behöver inte betyda att årsmedelvärdet eller långtidsexponeringen inte överskrids. MKM är mål som beskriver de halter för luftkvalitet som vi ska uppnå till år 2020 för att förbättra luftkvaliteten. En viktig aspekt är att mätningarna endast är gjorda vid ett tillfälle och vid en årstid, hösten, på respektive förskola. Det är för få mätningar för att dra några långtgående slutsatser, men det ger ändå en indikation på hur det ser ut i de aktuella miljöerna. Luftföroreningar utomhus är ett stort miljöhälsoproblem som påverkar alla, speciellt i vissa storstäder. Koncentrationer av luftföroreningar i Sverige har minskat, men det är framför allt utsläpp från trafik och vedeldning som är de två kvarstående problemen. Det är positivt att inomhusnivåerna av de undersökta ämnena på förskolorna är låga, men fler kompletterande mätningar behövs i utomhusluften. Detta eftersom barn tillbringar en stor del av sin tid utomhus till att leka och sova. Det har även konstaterats att genom att sänka luftföroreningshalterna till lägre nivåer så kan stora hälsovinster uppnås. Dessa kunskaper är av största vikt att ta hänsyn till vid placering av förskolor och vid nybyggnation av förskolor. Tack! Ett stort tack till personalen på alla förskolor som ställt upp vid våra mätningar. 20
21 21
22 Referenser 1. Mannerling A-C, H.K., Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg , Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län. 2. Naturvårdsverket, SCARP - Om luftföroreningar och luftföroreningars effekter. Forskning för politiska beslut i Sverige och Europa Folkhälsomyndigheten, Miljöhälsorapport Naturvårdsverket. Marknära ozon. 2017; Available from: Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=104&pl=1. 5. Tondel, M., et al., Miljö och hälsa i Västra Götaland. 2010, Västra Götalandsregionen Miljömedicinskt Centrum. 6. SLB-analys, Hälsoeffekter av partiklar, Tilläggsprogram Rapport 2007: : Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. 7. Grennfelt, P., et al., Forskning för renare luft - En sammanfattning av resultaten i Naturvårdsverkets forskningsprogram SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholm, Luftföroreningar och hälsa. 2006, Stockholms läns landsting. 9. Philip J, L., et al., The Lancet Commission on pollution and health. The Lancet, Brockmeyer, S. and A. D'Angiulli, How air pollution alters brain development: the role of neuroinflammation. Transl Neurosci, (1): p IARC Monographs. Benzene. [cited ]; Available from: ENG/Monographs/vol100F/mono100F-24.pdf. 12. Naturvårdsverket. Preciseringar av Frisk luft. 2012; Available from: Miljomalen/2-Frisk-luft/Preciseringar-av-Frisk-luft/. 13. International Agency for Research on Cancer (IARC). [cited ]; Available from: Finnberg N, et al., Kortfattad riskbedömning av 1,3-butadien. 2004: Institutet för miljömedicin. Karolinska Institutet. IMM-rapport Karolinska Institutet. Institutet för miljömedicin (IMM) Butadien. [cited ]; Available from: IARC Monographs. 1-3,butadien. [cited ]; Available from: iarc.fr/eng/monographs/vol100f/mono100f-26.pdf. 17. WHO. WHO guidelines for indoor air quality: selected pollutants. 2010; Available from: data/assets/pdf_file/0009/128169/e94535.pdf?ua= Arbetsmiljöverket, Hygieniska gränsvärden. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden. 2015: Stockholm. 19. International Agency for Research on Cancer IARC, Formaldehyde Karolinska Institutet. Institutet för miljömedicin (IMM). [cited ]; Available from: Beelen, R., et al., Effects of long-term exposure to air pollution on natural-cause mortality: an analysis of 22 European cohorts within the multicentre ESCAPE project. Lancet, (9919): p
23 22. Naturvårdsverket, Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. 2008, Rapport 5882, Naturvårdsverket: Stockholm. 23. International Agency for Research on Cancer (IARC). [cited ]; Available from: Karolinska Institutet. Institutet för miljömedicin (IMM) PAHer. [cited ]; Available from: Umweltbundesamt (UBA). German Committee on Indoor Guide Values 2017; Available from: Sveriges Riksdag, Svensk författningssamling. Luftkvalitetsförordning (2010:477). 27. Socialstyrelsen, Kemiska ämnen i inomhusmiljön Karolinska Institutet. Institutet för miljömedicin (IMM) Partiklar. [cited ]; Available from: Langer S, Kemikaliesmarta åtgärder i förskola. Kemikaliebelastning i förskolans innemiljö Hamngården etapp , IVL Svenska Miljöinstitutet: Stockholm. 30. Langer, S. and G. Bekö, Indoor air quality in the Swedish housing stock and its dependence on building characteristics. Vol
24 Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin är ett samarbete mellan regionerna och landstingen i Örebro län, Södermanlands län, Värmlands län och Västmanlands län. Vi finns vid Universitetssjukhuset Örebro men vårt uppdrag är att arbeta för en god hälsa i en bra miljö i alla fyra länen. Vårt arbete rör sambandet mellan hälsa och ohälsa i relation till olika typer av exponeringar i arbetsmiljön, boendemiljön och den yttre miljön. Besök vår webbplats för att läsa mer om oss. Där kan du även anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Besöksadress Universitetssjukhuset Örebro Entré F, våning 2 Postadress Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro Örebro Telefon
Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg Rapportnummer: 17RS Utfärdad:
Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2016 Ann-Christine Mannerling Yrkes- och miljöhygieniker Rapportnummer: 17RS5701-1 Utfärdad: 2017-11-24 Katja Hagström
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?
Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta? Jan-Olof Levin Umeå universitet, kemiska institutionen, 901 87 UMEÅ Fenix Environmental, Box
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Luften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien
Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien Sakrapport NV nr 215 0816 Göteborg 2008 11 21 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes och miljöhygieniker Sandra Johannesson Yrkes
Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
exponering Annika Yrkes- i Umeå
Yrkes- och miljömedicin i Umeå Hälsorelaterad miljööv ervakning Cancerframkallande tätortsluft ämnen i Personlig exponering och bakgrundsmätningarr i Umeå 2013 Annika Hagenbjörk-Gustafsson Lars Modig Bertil
Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader. Jan-Olof Levin Umeå universitet Fenix Environmental
Ftalater och besläktade ämnen i luften i normala och förorenade byggnader Jan-Olof Levin Umeå universitet Fenix Environmental Disposition Vad är ftalater? Effekter och förekomst Vad finns i luften vi andas?
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft
Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Göteborg 2012 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lisa Svedbom Biomedicinsk analytiker Bo Strandberg Docent, 1:e kemist
I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 1/2010 Arbets- och miljömedicin Lund Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Malmö 2008 Rapport till Naturvårdsverket Dnr 233-7841-07Mm Programområde:
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Rapport. Analys av Inne-VOC. Objekt: Förskolan Äventyret, Säter. Polygon Sverige AB Mikko Nieminen Västermalmsvägen Falun
Polygon Sverige AB Mikko Nieminen Västermalmsvägen 2 719 77 Falun Rapport Analys av InneVOC Ert provnamn (Vårt provnummer) A. Avd. Kometen (VOC067184) B. Avd. Solen (VOC067182) Stockholm 20170224 IVL Svenska
Handlingsplan för. utomhusluft
Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %
3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER
Provsvar och faktura till Landstinget Norrbotten Mats Smeds Företagshälsan Smedjegatan 17B 972 33 LULEÅ RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet
Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:1 Mätning av PM 1, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 18 under april-juni 2 samt under motsvarande period 1994-1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 21 Innehållsförteckning
RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER
MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered
Personlig exponering och bakgrundsmätning Stockholm 2015
Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätning Stockholm 2015 Ilia Sagán Mare Löhmus Sundström Institutet för miljömedicin, IMM Karolinska
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och
Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats
Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap
Luftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Rapport. Analys av Inne-VOC. Objekt: Förskolan Äventyret, Säter. Polygon Sverige AB Mikko Nieminen Västermalmsvägen Falun
Polygon Sverige AB Mikko Nieminen Västermalmsvägen 2 719 77 Falun Rapport Analys av InneVOC Ert provnamn (Vårt provnummer) A. Kometen (VOC097875) B. Upptäckarna (VOC097874) C. Månen (VOC097873) D. Forskarna
Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft
Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Prov från kontor i Borgsala uttaget av Skade Utredare AB Fukt & Lukt Provplatsen kontor 101 och provet var märkt A. Provnummer hos anozona 07-XXX-001.
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Luftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.
Arbets- och miljömedicin Lund. Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 19/2015 Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätning Malmö 2014 Emilie Stroh Henrik Enquist
Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering
Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering Sarka Langer, Cecilia Österman, Bo Strandberg IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan, Kalmar
Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 134 Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Magnus Åkerström, yrkeshygieniker
LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50
Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen
MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT
MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning Göteborg den 9 juli 2009 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 97 gerd.sallsten@amm.gu.se
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Luften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Luftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Personburen exponering för organiska ämnen och partiklar kopplad till stationära mätningar i Göteborg 2006
Personburen exponering för organiska ämnen och partiklar kopplad till stationära mätningar i Göteborg 2006 Rapport till Naturvårdsverket, Dnr 721-1598-06Mm Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Luftföroreningssituationen i Landskrona Stad
Luftföroreningssituationen i Landskrona Stad Årsrapport 217 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 217 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes
RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]
STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD Luftutredning, Gårda/Ullevimotet UPPDRAGSNUMMER 7002316000 LEIF AXENHAMN CARL THORDSTEIN Sammanfattning Göteborgs stad arbetar med att upprätta kontor- och verksamhetslokaler
LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2006-10-27 2006.0384.14 1(14) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
Luften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER
Provsvar till AB Previa Linda O Juhlin Järnvägsgatan 35 252 25 HELSINGBORG Faktura till AB Previa PAA04220 FE 533 105 69 STOCKHOLM RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar 1990 2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri
Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri Rapport till Naturvårdsverket Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning, Överenskommelse Nr 215 1115
Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Luftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 213 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 213 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 212.