Torsdag kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande

Transkript

1 Sid 1/2 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Torsdag kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande Individ- och familjeomsorg Ordförandebeslut redovisning sluten del Lagstiftning för verksamhet barn och unga information/utbildning Redov. på smtr. Ordförande/vice ordförande Susan Gren / Julia Lundwall Information om pågående faderskapsutredning sluten del 4 Avslutande av utredning om fastställande av faderskap sluten del 3 Julia Lundwall 4 Julia Lundwall Allmänt Intern kontroll Line Legén 6 Anmälan ej verkställda beslut kvartal 3/ Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/2 LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg Rapport beslut om särskilt boende 7 Marianne Sandsten 8 Utökad målgrupp för personer med boendestöd reviderade vägledande bestämmelser återremitterat ärende 8 Marianne Sandsten Inrättande av funktionen personligt ombud i Lysekils kommun 9 Eva Andersson Ekonomi Ekonomiskt utfall per oktober Annelie Lysberg / Eva Andersson Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Eva Andersson/ Annelie Lysberg/ samtliga avdelningschefer Övrigt 12 Information från förvaltningschefen Redovisas på smtr Eva Andersson 13 Anmälningsärenden Redovisning delegationsbeslut Redovisas på smtr 15 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Ärende 1 Ordförandebeslut Redovisas på sammanträdet

4 Ärende 2 Lagstiftning för verksamhet barn och unga Information/utbildning - redovisas på sammanträdet

5 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Line Legén, Intern kontroll 2018 Sammanfattning I enlighet med Riktlinjer för intern kontroll för Lysekils kommun ansvarar nämnden för den interna kontrollen inom respektive område. Nämnden ska varje år, utifrån en riskanalys, besluta om vilka processer som ska granskas. Därefter kommer dessa processer att utökas med kontrollmoment samt granskningsaktiviteter. Nämnden ska därefter godkänna en särskild plan för den interna kontrollen som läggs fram till socialnämndens sammanträde i januari Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att process/processer för xxxx ska granskas och ligga till grund för 2018 års internkontroll. Ärendet Förslag till processer för Intern kontroll 2018 redovisas i separat dokument, hämtat ur Stratsys. Se bilaga 1. Förslag till processer för intern kontroll 2018 Förslag för processer avser Perspektiv Verksamhet: Uppföljning av barn och unga som är placerade i HVB Perspektiv Verksamhet: Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs. Perspektiv Ekonomi: Beslut om tillsyn inom hemtjänst Förvaltningens synpunkter Processerna är utvalda utifrån förslag från socialförvaltningens ledningsgrupp och med socialnämndens utvecklingsmål i beaktande. Avseende förslag för område Uppföljning av barn och unga som är placerade i HVB har även IVO:s synpunkter samt Ensolutions förslag legat till grund för valet av processer. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Eva Andersson Förvaltningschef Line Legén Utredare Bilaga Utdrag ut Stratsys; Förslag till processer för intern kontroll Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Utvecklingsledare KSF Förvaltningschef SOF Utredare SOF

7 Bilaga 1. Förslag till processer för intern kontroll 2018 utdrag ur Stratsys Sannolikhe 1 t Konsekvens 8 Hög Totalt: 8 Hög Medel Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Sannolik (mycket troligt att fel uppstår) Allvarlig (Är så allvarlig att fel inte får inträffa) 3 Möjlig (finns en möjlig risk) Kännbar (Uppfattas som besvärande) 2 Mindre sannolik (risken är mycket Lindrig (Uppfattas som liten) liten) 1 Osannolik (risken är obefintlig) Försumbar (Är obetydlig)

8 Perspektiv Process / rutin Risk Vad kan gå fel och varför? Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Verksamhet Uppföljning av barn som är placerade i HVB 1 Risk för att beslutet inte regelbundet följs upp. Detta kan leda till att barnet inte får sina behov tillgodosedda. 4. Sannolik 4. Allvarlig Hög 2 Risk för att det inte upprättas en vårdplan som beskriver de särskilda insatser som behövs och målet med vården. Detta kan leda till att barnets behov inte tillgodoses samt att krav enligt 11 kap. 3 första stycket SoL inte efterlevs. 3. Möjlig 4. Allvarlig Hög 3 Risk för att det inte upprättas en genomförandeplan som beskriver hur vården ska genomföras. Detta kan leda till att barnets behov inte tillgodoses och att krav enligt 11 kap. 3 andra stycket SoL inte efterlevs. 4. Sannolik 3. Kännbar Hög 4 Risk för att övervägande/omprövning av vården inte görs i enlighet med gällande lagstiftning Detta kan leda till att barnets rättssäkerhet inte tillgodoses, att vården pågår längre än vad som behövs eller att insatsen inte längre motsvarar barnets behov samt att krav enligt 6 kap. 8 första stycket SoL eller 13 första och andra stycket LVU inte efterlevs. 4. Sannolik 4. Allvarlig Hög Verksamhet Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs 5 Risk för att personal utan rätt behörighet/kvalifikationer blir tillsvidareanställd. Bristande uppföljning av tidsbegränsad personals kompetens. 3. Möjlig 3. Kännbar Hög 6 Risk för övertalighet Bristande samordning Bristande kontroll av rutiner 3. Möjlig 3. Kännbar Hög Ekonomi Beslut om tillsyn inom hemtjänsten 7 Beslutet är otydligt avseende syfte, precisering av uppgift och frekvens samt tidsbegränsning av beslut. Utförandet är felaktigt eller behovet skulle kunna tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom digital tillsyn. 4. Sannolik 3. Kännbar Hög 8 Uppföljning av insats görs inte i rekommenderad omfattning Detta kan leda till att insatsen pågår längre än den behövs eller att den inte överensstämmer med brukarens behov. 4. Sannolik 3. Kännbar Hög

9

10

11

12

13 *** LYSEKILS KOMMUN )( Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 1/2 Socialförvaltningen Göran Emanuelsson, Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal , anmä an Sammanfattning Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till lnspektionen fcir vård- och omsorg (tvo). Rapport skall även gå tiil kommunfulimäktige samt kommunens revision. Anmälan skall göras då verkställigheten inte har påbörjats inom 3 månader från beslut. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen. Rapporten överlämnas för kännedom till kommunfullmäktige och tili kommunens revisorer. Ärendet Rapport för kvartal 3 har upprättats av socialkontoret och lämnats till WO. Rapporteringen tiil fvo sker på individnivå. Förvaltningens synpun kter e/ler utredning Av rapporten framgår Ej verkstälida beslut under kvartal g-2o77-7 ärenden, (3 kvinnor, 4 män). varav: 3 tidigare anmälda ärende verkställdes under kvartalet, (e kvinna, r män) o tidigare anmälda ärenden avsiutades utan verkställighet, (o kvinna, o män) Marianne Sandsten Avdelningschef Emanuelsson Handläggare Lysekils kommun, 453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-ór 3o oo I Fax: o5z rz I registrator@lysekil.se I ivww.lysekil.se

14 *** LVSEKILS KOMMUN TJANSTESKRIVELSE Datum (2) Vår beteckning <<Databas > <Diarienr> nr <Grpnr>> Bilaga/bilagor Kvartalsrapport Bilaga till Socialnämndens rapport över ej verkställda beslut för kvartal S-2orT Beslutet skickas till Kommunens revisorer Kommunfullmäktige

15 '].-ì ç---*? /''*\ I r\ l{ \,'tp?i. C'erì i0! ir l: l]:! :trsc : Kvartalsrapport Förvaltni ngsval och rapportörsuppgifte r Uppgifter om rapportören Förnam n Efternamn Telefon E-postadres,s Göran Emanuelsson _ggf 9q"9Lrtgl5qþs9g@..lys 9.,![,i,,9'.,=-- Val av förvaltning och verksamhetsområden Förvaltning Nämndens rapport Soci Lysekil Rapporte ringen avse r följande kvartal Val avår och kvartal Val avåroch kvartal 20L7. u7-?0t.e _. Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoL Ao, äldreomsorg üja [Nej SoL OF, omsorg om personer gjja i]nej m ed funktjonsnedsäth1ing üja llnej SoL lfo, individ- och familjeomsorg LSS OF, omìsorg om 'pers,oner med _[u_ kti o 9 n e d g q!$i! s_ MJJa UNeJ Finns avbrott i verkställighet där b ståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL AO, äldreomsorg üja ØNej SoL of, omsorg om personer f,ja ElNej m ed fu nktionsneds,ättn ng SoL lfo, individ- och f]ja llnej familjeomsorg i I! t ì LSS OF, onrsorgër uru l_--lja ünej I! personer med! fu nktionsnedsättning Personuppgiftslagen l4 ag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslaoen (1998:204). PuL. I Bla 'l k ettid ; 15079e38625û6 Sida L av? DatuÍn:?017 1" :3.5:25

16 Bilaga till Socialnämndens rapport över ej verkställda bestut för kvartal 3-2O17 t ll IVO Tidigare anmälda beslut som har verkstållts under kvartal s-zo17 4!!ql lec PSlh t Status qe:!sls4ss. Yedsrêlld Antal dagar L SOL Trygghetslarm Äteranmälan 20'J"6-O t7-07-o4 497 SOL Särskilt boende Äteranmälan 2017-OZ-24 20L7-O7-26 I5? SOL Bostad med särskild service Ateranmälan 20L L83 3 Tidigare anmälda beslut som har avslutats utan verkställighet under kvartal Antal 1c Þ!4 i!!g!ur- Antal dagar 0 Ei verkstållda beslut under kvartal 3-2O Antal lec Besly! Status es@. Antal datar : T 7 so! SoL ' Särskilt boende Äteranmälan Dagverksamhet sgcial inyanmälan zotl-os-ts 1" SoL OF ;Kontaktperson SoL Nyanmälan LSS iloltakl!effo n LSS Nygnmai!ln ! 4 i Uppehåll i beslut under kvartat Antal 0 þc BeslgI I Status Beslutsdatum vsr!$i ll{ 4nteckninq ) Summa män Summa kvinnor Total: l i O\ L6:57

17 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 1 på avd. 1 demens 1 på avd. 2 demens 1 på avd. 4 somatik 1 på avd. 5 somatik Skärgårdshemmet 0 Stångenäshemmet 0 Skaftöhemmet 4 varav en används som växelv och en som korttidsv. Område Antal beslut om plats, säbo Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser Lysekil/centrum 1 Somatik, tackat nej till Lklhemmet avd. 4 20/11 (första erbjudandet) Lysekil/centrum väst 1 Somatik, tackat nej till Lklhemmet avd. 5 13/11 (första erbjudandet) Lysekil/Slätten 1 Demens, tackat nej då starkt önskemål Stångenäshemmet. Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Ja

18 Lysekil/Mariedal 1 Lysekil/Syd Skaftö 1 Somatik, önskemål Stångenäshemmet. Tackat nej till Lklhemmet avd. 4 16/10 (första erbjudandet) Somatik, får erbjudande om Lklhemmet avd. 5 20/11. Brastad 1 Somatik, får erbjudande om Lklhemmet avd. 4 20/11. 3 månader 21/11 Nej Lyse Datum: Namn: Anette Nyfjäll Biståndshandläggare, Biståndsenheten

19 Tjänsteskrivelse Sid 1/5 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Marianne Sandsten, Utökad målgrupp för personer med boendestöd - reviderade vägledande rutiner för socialpsykiatri - återremitterat ärende Sammanfattning Enligt biståndsenhetens vägledande bestämmelser som avser socialpsykiatri enligt socialtjänstlagen är insatsen boendestöd endast aktuell för personer i en ålder mellan år. För personer över 64 år med psykiatrisk problematik blir insatsen hemtjänst istället aktuell. I Lysekils kommun skall personal som arbetar med boendestöd ha en relevant utbildning för sitt uppdrag. Kompetens som avser att ge stöd till personer med stor psykisk problematik vilket bör gälla även för personer över 64 år. En justering av biståndsenhetens vägledande bestämmelser som avser socialpsykiatri är därför aktuell och föreslås att gälla från 1 januari Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att målgruppen för boendestöd enligt socialtjänstlagen utökas med att gälla för personer över 64 år som har behov av insatsen boendestöd Tidigare vägledande rutiner för socialpsykiatri upphör därmed att gälla och ersätts med nya vägledande rutiner för socialpsykiatri Ärendet Vägledande rutiner som avser socialpsykiatri enligt socialtjänstlagen är fastställda av socialnämnden Riktlinjerna är en vägledning avseende förvaltningens ambitionsnivå vid myndighetsutövning och används av biståndshandläggare i det dagliga arbetet. Ytterst är det dock den enskildes behov av stöd och hjälp som är avgörande vid beslut om insats. Alla beslut skall prövas mot gällande lagar och förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning och prejudicerande rättsfall. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

20 TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) Datum Vår beteckning SON nr Enligt biståndsavdelningens vägledande rutiner som avser socialpsykiatri är insatsen boendestöd endast aktuell för personer i en ålder mellan år. För personer som redan är beviljad insatsen och är över 64 år behåller de sitt stöd till insatsen följs upp av biståndshandläggare eller till annat behov uppstår. Det är önskvärt att biståndshandläggare fattar beslut på grund av behov och inte på grund av ålder. Insatsen bör därför också gälla för personer över 64 år där behov av boendestöd föreligger. Kriterier för bedömning av insatser: Ansökan om hemtjänst och boendestöd fattas utifrån samma lagstiftning men utifrån olika kriterier. Vid ansökan om hemtjänst fattas beslut om serviceinsatser och omvårdnadsinsatser och kunden får hjälp med det de inte klarar själva. Insatsen är ofta inriktad på habilitering och stöd kan ges även om kunden inte har möjligt att vara delaktig. Boendestöd har ett uttalat rehabiliterande arbetssätt där kunden också skall vara delaktig i det stöd som utförs. Förvaltningens utredning Insatsen boendestöd är till för personer med psykisk funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter i sin vardag. Behov av stöd har funnitseller kan antas bestå under längre tid vilket innebär minst två år. Insatsen boendestöd har som syfte att stärka och utveckla den enskildes egna förmågor och resurser. Insatsen skall vara utformat på ett sådant sätt att det innebär hjälp till självhjälp. Där insatserna ges och utformas med struktur och en tydlig målsättning att öka den enskildes oberoende och självständighet. Beslut om boendestöd och hemtjänst fattas utifrån samma lagstiftning men från olika grunder. Det innebär att det krävs olika kompetenser för att utreda- samt för att möta dessa målgrupper. Det är viktigt att handläggare har kunskap om den funktionsnedsättningen. För den enskilde som beviljas boendestöd har personalens kunskap och kompetens stor betydelse. Att få rätt stöd utifrån den diagnos kunden har kan bidra till att insatsen minskar eller upphöra helt. Om det istället är så att fel insats beviljas kan sjukdomsbilden påverkas negativt och behov av hjälp och stöd kan kvarstå under längre tid än nödvändigt eller bli livslångt.

21 TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Datum Vår beteckning SON nr Bedömning hemtjänst: Hemtjänstens insatser skall ge den enskilde möjlighet att bo kvar i sitt hem och samtidigt tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Hemtjänst kan ges i form av personlig omvårdnad och/eller serviceinsatser och omfattning av stöd räknas utifrån schablontid vilket också ligger till grund för den avgift som den enskilde skall faktureras. Hemtjänstinsatser har ingen begränsning av ålder. Behov av stöd föreligger om den enskilde är i behov av tillfällig eller kontinuerlig hjälp i den dagliga livsföringen och behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Beslut om insatsen fattas inte Om personen själv kan utföra insatsen Har annan person i hushållet eller i omgivningen som kan utföra behovet eller får behovet tillgodosett genom alternativa insatser. Bedömning boendestöd: Målgruppen för insatser inom socialpsykiatrin är personer med psykisk funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden och att dessa begränsningar har funnits- eller kan antas komma att kvarstå under en längre period. Längre period avser två år. Läkarintyg krävs. Beslut om insatsen fattas om behovet bedöms vara av lindrig eller tillfällig art. Personerna skall med stöd klara av ett eget boende och aktivt kunna medverka i förändringsarbete. personen behöver bestående hjälpinsatser som kontinuerligt måste utföras åt den enskilde eller insatsen kan tillgodoses på annat sätt om personen är över 64 år Boendestöd bedöms inte med schablontid utan utifrån nivåer med upptill fem timmars ökning för varje nivå. Nivå ett är stöd upp till fem timmar i veckan och nivå fyra är upp till tjugo timmar. Arbetssättet i boendestödet skiljer sig från hemtjänsten. Boendestöd arbetar både med praktiskt stöd, med motivationsarbete och

22 TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Datum Vår beteckning SON nr pedagogiskt. Det är psykologiskt stödjande insatser och aktiverande för att bryta passivitet. Insatserna är uttalat av rehabiliterande art. Antal personer som berörs: De personer med psykisk funktionsnedsättning som är över 64 år och har behov av stöd är inte många till antalet. I dagsläget har tre personer pågående beslut om boendestöd och är över 64 år. Från 1 januari- 31 oktober 2017 har myndigheten fått 2 nya ansökningar från personer över 64 år med en psykisk funktionsnedsättning där hemtjänst har beviljats. Ekonomi: Boendestödet är avgiftsfritt och genererar ingen intäkt till förvaltningen. Hemtjänst är avgiftsbelagd och intäkten beror på den enskildes inkomst, bostadskostnad och hur mycket hjälp som beviljas. Effekt av förändringar: Om en person över 64 år med en psykisk funktionsnedsättning beviljas hemtjänst kan det generera en intäkt till förvaltningen på ca kr om året om det finns ett avgiftsutrymme och personen får stöd varje vecka. Samtal med enhetschefer för boendestöd och för hemtjänst som uppger att det är svårt att beräkna kostnader för personal men om det endast är en-tre personer på ett år med behov av stöd som inte är omfattande, kan tiden ingå i ramen för redan befintlig personal. Insatser behöver utföras oavsett i någon form. Om den överförs från hemtjänst till boendestöd kan personalbehovet komma att minska i hemtjänsten.

23 TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) Datum Vår beteckning SON nr Enskildes konsekvenser: Om de personer som har en psykisk funktionsnedsättning inte får rätt stöd och motivering utifrån de behov som många inom målgruppen har med struktur och målsättning, kan de innebära att deras problematik kvarstår över längre tid eller förvärras. Att som enskild bli bemött med rätt kompetens och kunnande om aktuell funktionsnedsättning är viktigt inom flera områden som demens, LSS och inom området psykiatri. Den föreslagna förändringen ger alltså den enskilde bättre kvalitet och medverkar till att den enskilde ökar eller bibehåller sina färdigheter och förmågor över tid. Eva Andersson Förvaltningschef Marianne Sandsten Avdelningschef biståndsenhet Bilaga/bilagor Vägledning socialpsykiatri enligt socialtjänstlagen Beslutet skickas till Avdelningschef Biståndsavdelningen Avdelningschef LSS/Socialpsykiatri Förvaltningschef

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Eva Andersson, Inrättande av funktionen personligt ombud i Lysekils kommun Sammanfattning Verksamhet personligt ombud har funnits i landet sedan år Den riktar sig till personer med långvarig och omfattande psykisk funktionsnedsättning vilka har behov av särskilt stöd för att kunna tillvarata sina rättigheter. Hösten 2016 genomfördes en kartläggning i Lysekils kommun. Kartläggningen visar att det finns 225 personer i Lysekil som har en psykisk sjukdom och/eller psykisk funktionsnedsättning. En stor del av dessa har svårt att på egen hand kunna tillvarata sina rättigheter och är i behov av hjälp för att få de insatser och det stöd som de är i behov av. Förslaget innebär att Lysekil ska ingå i en sammanhållen verksamhet för personligt ombud i Fyrbodal. Sju personliga ombud fördelas på tre placeringsorter utifrån geografisk spridning. Kostnaden fördelas per capita utifrån medborgare 18 år och äldre. Avtal upprättas mellan värdkommun och övriga kommuner. Under förutsättning att nödvändiga beslut fattas bedöms den nya organisationen etableras under första kvartalet Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ställa sig bakom en gemensam organisation för personligt ombud i kommunerna inom Fyrbodal samt att godkänna Trollhättans kommun som värdkommun för verksamheten. Socialnämnden beslutar att avsätta 120 tkr/år för gemensam organisation för personligt ombud. Ärendet Funktionen personligt ombud har funnits sedan år 2000 då regeringen beslutade om statsbidrag till kommunerna. Verksamheten riktar sig till personer med långvarig och omfattande psykisk funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för att kunna tillvarata sina rättigheter. Under 2014 gjorde Socialstyrelsen en uppföljning av verksamheten. Uppföljningen visar att 84 % av landets kommuner har inrättat verksamhet med personligt ombud och att man når ca 6000 klienter. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

40 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum Vår beteckning SON nr Hösten 2016 genomfördes en kartläggning i Lysekils kommun. Syftet med kartläggningen var att skaffa information och kunskap kring levnadsbetingelser för personer som har en psykisk sjukdom och/eller en psykisk funktionsnedsättning där den information som framkommer också ska ligga till grund för att kunna planera för framtida satsningar och behov. Kartläggningen visar att det finns 225 personer i Lysekil som har en psykisk sjukdom och/eller psykisk funktionsnedsättning som medför väsentliga svårigheter inom viktiga livsområden. Av dessa personer har 66 % kontakt med två eller fler huvudmän och 33 % saknar anställning eller annan sysselsättning. Ett utvecklingsområde som framkommer i kommunens kartläggning är att det finns ett antal personer som har svårt att kunna tillvarata sina rättigheter. Ett personligt ombud kan i detta sammanhang vara avgörande för att få de insatser och det stöd som man är i behov av. Det bör också vara ett mål för Lysekils kommun att det ska finnas tillgång till personligt ombud. Under hösten 2015 identifierade och föreslog Kommunalförbundet Fyrbodals socialchefsnätverk området personligt ombud (PO) som ett verksamhetsområde som kan skulle kunna utreda möjligheten för de 14 medlemskommunerna att samarbeta kring. Ett förslag till gemensam organisation för personligt ombud har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av kommunrepresentanter och under ledning av kommunalförbundets utvecklingsledare inom funktionshinderområdet. I korthet innebär förslaget att en sammanhållen verksamhet för PO bildas under en värdkommun. Sammanlagt omfattar verksamheten sju PO varav en även har uppdraget som chef. Tjänsterna fördelas på tre placeringsorter utifrån geografisk spridning. Kostnaden fördelas per capita utifrån medborgare 18 år och äldre. Avtal som reglerar samverkan, bl. a eventuell justering av kostnad, ska upprättas mellan värdkommun och övriga kommuner. 5 april 2017 presenterades arbetsgruppens förslag för Kommunalförbundet Fyrbodals Beredningen Välfärd som ställde sig bakom och skickade det vidare till direktionen för ställningstagande om att rekommendera kommunerna att göra detsamma. 8 juni 2017 beslutade Kommunalförbundet Fyrbodals direktion att rekommendera kommunerna att ställa sig bakom förslaget med en sammanhållen organisation för personliga ombud med en värdkommun, sju tjänster och tre placeringsorter. Under förutsättning att nödvändiga beslut fattas planeras för att den nya organisationen etableras under första kvartalet Eva Andersson Förvaltningschef

41 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Vår beteckning SON nr Bilaga Rapport angående personligt ombud Beslutet skickas till Förvaltningschef Lena Johansson Trollhättans stad Avdelningschef LSS/socialpsykiatri Camilla Karlsson Avdelningschef biståndsenheten Marianne Sandsten Avdelningschef IFO Julia Lundwall Ekonom Annelie Lysberg

42 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Personligt ombud i Fyrbodal organiserat via Värdkommun utredning på uppdrag av socialcheferna i Fyrbodals 14 kommuner Kompletterat med reviderat förslag 10 mars 2017 Arbetsgrupp: Maria Klamas, Vetenskaplig ledare, Fyrbodals kommunalförbund Marie Olander, Samordnare socialpsykiatri, Vänersborgs kommun Tore Andersson, Personligt ombud Dalsland (Mellerud, Åmål, Bengtsfors, Dals Ed) Anneli Fredriksson, Personligt ombud Trollhättan Hampus Karlsson, Enhetschef (socialpsykiatri), Sotenäs Anna Svensson, Enhetschef (för bland annat personliga ombud), Uddevalla Lena Johansson, Förvaltningschef, Trollhättan

43 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Innehållsförteckning Nya uppdraget och bakgrund till det... 3 Rapportens disposition Bakgrund Personligt ombud - vad är det? Organisationsform PO via värdkommun PO-verksamhet via värdkommun i Fyrbodal Inledning Organisering och styrning Ledningsgrupp Bemanning Geografisk indelning Lokaliteter Transportmedel Budget Kostnadsfördelning/kommun baserat på invånare 18 år och äldre Sammanfattande ord om organisationsförändring Kompletterande uppdrag PO i Fyrbodal Inledning Klusterindelningar, nya förslag Förslag nummer Förslag nummer Förslag nummer Sammanfattande ord om de tre förslagen kring klusterindelning Sammanfattning bemanning PO Budget reviderat förslag baserat på 7 PO Kommentarer till budgetförslaget Fördelning kostnad per kommun Tankar på vägen

44 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Nya uppdraget och bakgrund till det Maria Klamas, Fyrbodals kommunalförbund fick 23/9-16 uppdraget att tillsammans med, av socialcheferna utvalda, representanter från kommunerna, göra en ny fördjupad utredning kring personliga ombud 1 i Fyrbodal. Utgångspunkten i det nya uppdraget är den rapport om olika former av organisering av PO som presenterades för socialchefer och beredningen våren Det nya uppdraget består i att göra en fördjupad utredning kring organisationsformen Personligt ombud organiserat via värdkommun. Socialcheferna önskar ett förslag vad gäller; Organisering och styrning, Geografisk indelning, Kostnader och kostnadsfördelning Kostnaderna ska baseras på befolkning 18 år och äldre, och utredningen ska även beskriva möjliga statsbidrag och annan möjlig finansiering. Ett tydligt brukarperspektiv ska genomsyra arbetet. Socialchefernas utgångspunkt är att alla Fyrbodals 14 kommuner ansluter sig till den Fyrbodalgemensamma organiseringen av PO, men ser inga hinder för att genomföra organisationsformen även om någon/några kommuner väljer att ställa sig utanför. Rapporten ska presenteras för socialcheferna 27 januari 2017 och för Beredningen Välfärd 16 februari I arbetsgruppens uppdrag ligger inte att utreda eller föreslå vilken kommun som ska vara värdkommun för PO-verksamheten i Fyrbodal. Arbetsgruppen består av: Maria Klamas, Vetenskaplig ledare, Fyrbodals kommunalförbund Marie Olander, Samordnare socialpsykiatri, Vänersborgs kommun Tore Andersson, Personligt ombud Dalsland (Mellerud, Åmål, Bengtsfors, Dals Ed) Anneli Fredriksson, Personligt ombud Trollhättan Hampus Karlsson, Enhetschef (socialpsykiatri), Sotenäs Anna Svensson, Enhetschef (för bland annat personliga ombud), Uddevalla Lena Johansson, Förvaltningschef, Trollhättan Vid såväl arbetet med den förra rapporten kring PO i Fyrbodal och denna har information inhämtats från PO-verksamheten i Värmland, via Monica Hjelte, verksamhetschef för personliga ombud och hennes kollegor. Vidare har information inhämtats från Länsstyrelsen och Socialstyrelsen för att sätta samman denna rapport. 1 Härefter förkortat PO 2 Finns publicerad på 3

45 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Rapportens disposition Rapporten inleds med en bakgrund där insatsen personligt ombud och organisationsformen PO via värdkommun beskrivs på ett övergripande sätt. Därefter följer del två som har sitt fokus på Fyrbodals fjorton kommuner och hur personliga ombud via värdkommun skulle kunna se ut beträffande organisering och styrning, geografisk indelning samt kostnader och kostnadsfördelning. Detta inkluderar även förslag kring ledningsgrupp, bemanning, lokaliteter och transportmedel. Rapporten avslutas med några sammanfattande ord kring organisationsförändringen vilket knyter an till den grundläggande tanke som socialchefsnätverket lyft fram i båda sina uppdragsbeskrivningar. 1. Bakgrund I detta avsnitt ges en kort generell beskrivning av vad personligt ombud är samt av organisationsformen PO via värdkommun. Denna generella beskrivning ligger till grund för det förslag för Fyrbodal som presenteras i del två Personligt ombud - vad är det? Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer 18 år och äldre, med långvarig och omfattande psykisk funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för att kunna tillvarata sina rättigheter i samhället. År 2000 beslutade regeringen att verksamheter med personliga ombud skulle bli permanenta och landsomfattande (Regeringsbeslut S98/7454ST, S1999/4985ST). Verksamheten är frivillig för kommunerna. Den 1 augusti 2013 trädde förordning SFS 2013:522 i kraft, om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. I förordningen anges bland annat att: Statsbidrag lämnas för verksamhet med personligt ombud som syftar till att den enskilde ska; - Ha bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället - Ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation - Ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Verksamheten syftar även till att; - Få myndigheter, kommuner och landsting att samverka utifrån den enskildes önskemål och behov 4

46 FoU-Socialtjänst Fyrbodal - Ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister i fråga om att den enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter. Ett personligt ombud ska; - Stödja den enskilde för att så långt det är möjligt uppnå ändamålen i 3 förordningen, första stycket - Arbeta på den enskildes uppdrag Socialstyrelsens roll är att ansvara för samt stödja och utveckla verksamheterna i samverkan med länsstyrelserna och huvudmännen. Socialstyrelsen har även haft ansvaret för att definiera arbetsuppgifter och kriterier för arbetet som ombud samt ansvar för att ordna utbildningar för PO Organisationsform PO via värdkommun Oavsett hur PO-verksamheter organiseras ska utgångspunkten och fokus vara utifrån ovanstående, det vill säga, ett reellt brukarperspektiv. PO-verksamhetens och den enskilde PO:s ledstjärna ska i, såväl det strukturella som det klientnära arbetet, vara möjligheten för den enskilde att ta del av sina samhälleliga rättigheter. Organisering av PO via värdkommun innebär att flera kommuner går samman och skapar en gemensam PO-verksamhet. Denna PO-verksamhet förläggs organisatoriskt i en av de kommuner (den så kallade värdkommunen) som valt att gå samman och det är där samtliga PO blir anställda. En verksamhetschef tillsätts, denna kan utöver sitt chefskap även ha egna klienter som PO. De kommuner som valt att samorganisera sig finansierar verksamheten gemensamt utifrån en fördelning som de kommit överens om, exv. baserat på invånare 18 år och äldre. I Socialstyrelsens uppföljning av verksamheten med PO ( ) anges att de län som har en gemensam organisation av ombudsverksamheten har identifierat flera fördelar med det. Att arbeta flera tillsammans ger bredare kompetens. Verksamheterna blir inte lika sårbara vid sjukdom och/eller semester och det kan i vissa fall vara en fördel om klienten kan välja ett ombud bland flera. Det är också lättare att tillsätta en ledningsgrupp på länsnivå än på kommunal nivå. Just det med en fungerande ledningsgrupp är en viktig faktor att ha i beaktande då Socialstyrelsens uppföljning visade att det i många ledningsgrupper saknas viktiga samverkansparter. Vad gäller Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan så fanns de endast representerade i cirka en tredjedel av ledningsgrupperna. Saknas representation från vissa parter leder det till minskad samverkan, vilket givetvis får återverkningar ytterst för klienterna. Just de delar som gäller ledningsgruppen, aktörers representation, är något som Socialstyrelsen ser som ett viktigt område att förbättra inom PO-verksamheterna. 5

47 FoU-Socialtjänst Fyrbodal I Värmland drivs sedan 2002 PO i samverkan mellan alla deras16 kommuner och Karlstad är värdkommun för verksamheten. Socialstyrelsen lyfter fram de framgångsfaktorer som Värmland har angett med sin organisering av PO (Socialstyrelsen ) - PO fristående ställning - Fungerande ledningsgrupp och samlad länsorganisation - Tydligt formulerat uppdrag för PO - Klienten är uppdragsgivare - Klienten sprider positiva omdömen om hjälp och stöd som erhållits - PO arbetar långsiktigt och med kontinuitet för hållbar förändring - PO identifierar och påtalar brister, hinder och systemfel - PO bidrar till verksamhetens utveckling - PO erhåller kontinuerlig kompetensutveckling 2. PO-verksamhet via värdkommun i Fyrbodal 2.1. Inledning Uppdraget från socialchefsnätverket är att göra en fördjupad utredning kring organisationsformen Personligt ombud organiserat via värdkommun. Denna utredning skall fokusera på; organisering och styrning, geografisk indelning samt kostnader och kostnadsfördelning Organisering och styrning Socialchefsnätverkets målsättning är att samtliga 14 kommuner i Fyrbodal samorganiserar POverksamheten via en värdkommun. Arbetsgruppen har inte haft i uppdrag att föreslå eller utreda vilken kommun som i så fall bäst skulle vara värdkommun. PO-verksamhetens yttersta ledning sker via den så kallade ledningsgruppen, däri ingår bland annat den verksamhetschef som håller samman verksamheten med dess personliga ombud Ledningsgrupp Förslag; en central ledningsgrupp och fem lokala ledningsgrupper som följer den geografiska kluster-indelningen. Enligt 5 i förordningen (SFS 2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud ska det finnas en ledningsgrupp med representanter från kommun, landstingets primärvård och psykiatri, arbetsförmedling och försäkringskassa. Patient-, brukar- och anhörigorganisationer ska erbjudas att delta i ledningsgruppen. 6

48 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Ledningsgruppens uppgift är att leda ombudens arbete, men också att arbeta strategiskt med kvalitets- och utvecklingsarbete. Som tidigare nämnts har det visat sig exempelvis i Socialstyrelsens uppföljning att det i många ledningsgrupper saknas viktiga samverkansparter. Det är främst Arbetsförmedling och Försäkringskassan som lyfts fram som aktörer som ofta saknas i ledningsgrupperna i landet. Socialstyrelsen lyfter fram flera framgångsfaktorer i Värmlands organisering av PO, bland annat en fungerande ledningsgrupp och samlad länsorganisation. Arbetsgruppen ser det som värdefullt att ta vara på de erfarenheter Värmland har vad gäller tillskapande och upprätthållande av en fungerande central ledningsgrupp och deras lokala ledningsgrupper. Detta kan öka förutsättningarna för Fyrbodal att skapa detsamma Bemanning Förslag till bemanning i Fyrbodal; Nio personliga ombud plus en verksamhetschef med egna klienter (dvs. viss del PO). Idag finns totalt sett sex personliga ombud inom Fyrbodalområdet; två i Uddevalla, ett PO vardera i Vänersborg, Trollhättan och Färgelanda. Mellerud, Åmål, Bengtsfors och Dals Ed har ett PO i samverkan. Detta ger att sex kommuner i Fyrbodal helt saknar personliga ombud. Bemanning av PO ska ses på tre nivåer; Bemanning PO totalt i Fyrbodal Bemanning PO i respektive kluster Antal klienter/po En av fördelarna med detta tänk är att det öppnar upp för flexibilitet och ökad effektivitet i användandet av PO där anpassning kan ske utifrån brukarnas behov i högre grad än vid organisering av PO i enskilda kommuner. Baserat på kommuninvånarantal 18 år och äldre i Fyrbodal som helhet föreslår arbetsgruppen nio personliga ombud i Fyrbodal plus en verksamhetschef som då kan ha ett visst antal klienter, dvs. arbeta både som PO och chef. Denna bemanning är baserad på 1 PO per invånare, en beräkning som de flesta kommuner använder. Fyrbodal har som helhet invånare varav personer 18 år och äldre (år 2015 enligt (Antal/kommun redovisas i tabell 1). Hur bemanningen föreslås se ut i varje kluster presenteras i relation till stycke om geografisk indelning. Att räkna ut bemanning när det gäller PO innebär, som arbetsgruppen ser det, egentligen att ta fler aspekter i beaktande än enbart befolkningsmängd, något som poängterades även i förra rapporten. Dessa aspekter är betydelsefulla att ta hänsyn till för att uppdraget ska bli rimligt och trovärdigt för såväl PO som klienter. Vi menar att en beräkning baserad på befolkningsmängd är den beräkning som kan göras initialt, men att de andra aspekterna kan och borde tas i 7

49 FoU-Socialtjänst Fyrbodal beaktande när organisationen är ett faktum. Det är först då chefen tillsammans med nätverket av PO kan få kännedom om och kartlägga nedanstående aspekter på ett mer reellt sätt. Detta är också aspekter som är föränderliga över tid. Således behöver det finnas utrymme för flexibilitet när det gäller bemanningsfrågan. De aspekter arbetsgruppen vill betona som betydelsefulla vad gäller bemanning är; - Hur målgruppen ska avgränsas, här ska det vara förordningen som avgränsar målgruppen. - Tyngd/dignitet på ärendet (p.g.a. föränderlig problematik för målgruppen) - Avstånd mellan ärenden, d.v.s. hur lång resväg för PO - Nätverk som PO ska delta i - Uppsökande verksamhet (i vilken omfattning och på vilket sätt) - Samverkan med och tillgänglighet till andra aktörer (FK, AF, Kriminalvården, Frivården, Öppen och slutenvården, primärvården, socialtjänsten, kronofogden, konsumentkontor m.fl.) - Tillgång till stöd- och vårdverksamheter (boende, boendestöd, öppenvård, slutenvård etc.) - Deltagande i ledningsgrupp (lagtvång) Denna bemanning av PO totalt sett i Fyrbodal måste också brytas ner till vilket antal klienter/po som är rimligt att ha. De ovanstående aspekterna kan då vara till nytta för en sådan beräkning. Vi har ingen anledning att tro att det kommer att bli extra många nya ärenden i de kommuner som tidigare inte haft PO. Sannolikheten är större att det istället krävs extra tid för PO och verksamhetschef att göra PO känt i dessa kommuner. Ett förslag är också att verksamhetschefen initialt har färre ärenden för att kunna lägga extra uppmärksamhet på att bygga upp den nya PO-verksamheten och då inledningsvis ledningsgrupp och verksamhetsplan Geografisk indelning Förslag; Fyrbodal delas in i fem kluster, där det i varje kluster finns en så kallad placeringskommun. Den övergripande bemanningen i Fyrbodal som helhet bryts via kluster ner i delområden där antalet PO fördelas utifrån befolkningsmängd inom respektive kluster. Denna fördelning ska inte ses som statisk utan mer som en grund med möjlighet till flexibilitet utifrån skiftande behov hos klienterna inom Fyrbodal som helhet som beskrivits ovan. Valet av vilka kommuner som ska ingå i ett kluster har dels varit geografiskt, dels i vilken mån kända samarbeten kommuner emellan redan finns. Val av vilken kommun i respektive kluster som föreslås vara placeringskommun är geografiskt baserad för att öka möjligheterna för samarbete över klustergränser vid behov. Arbetsgruppen menar att det är en fördel om placeringskommunerna i möjligaste mån ligger så nära varandra som möjligt, istället för att de förläggs i ytterkant av klustren. 8

50 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Det finns inga befintliga strukturer inom Fyrbodal som skulle kunna skapa naturliga kluster för PO-verksamheten, varför vi skapat nya kluster-formationer. I varje kluster finns en fetmarkerad kommun, vilken är den vi föreslår som placeringskommun. Placeringskommunen är den kommun där respektive PO/PO-grupp utgår från och har sin fasta lokal. Vi har också räknat samman hur många invånare respektive kluster har för att därigenom kunna beräkna bemanning av PO inom klustret. I den mån behov finns kommer PO att röra sig över klusterindelningarna. Det kan exempelvis handla om ökat behov av PO-stöd hos befintliga klienter eller ökat antal klienter i behov av PO. Det kan även handla om matchning av PO, ersättare vid sjukdom eller ledighet, alternativt behov av att vara två PO vid besök hos klienter. PO i kluster 1 och 2 kan eventuellt ha som arbetssätt att de jobbar ihop vissa dagar i kluster 1 och vissa dagar i kluster 2 om behov finns. Utgångspunkten är att tillse att de personer som har behov av PO får detta och en samlad organisering av PO ökar förutsättningen för att nyttja POresurserna mer effektivt. Kluster 1 Tanum Strömstad invånare totalt varav invånare 18 år och äldre 1 PO Kluster 2 Dals Ed Bengtsfors Åmål invånare totalt varav invånare 18 år och äldre 1 PO Kluster 3 Uddevalla Färgelanda Orust invånare totalt varav invånare 18 år och äldre 3 PO 9

51 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Kluster 4 Vänersborg Trollhättan Mellerud invånare totalt varav invånare 18 år och äldre 3 PO Kluster 5 Munkedal Sotenäs Lysekil invånare totalt invånare 18 år och äldre 1 PO Tillkommer gör en verksamhetschef med egna klienter vilken placeras i det kluster där värdkommunen är belägen Lokaliteter Förslag; fem fasta lokaler samt nio disponibla lokaler. Denna typ av organisering kräver ett antal lokaler för PO i våra kommuner. Det krävs lokal i värdkommunen, där verksamhetschef samt den/de PO som är placerade i det kluster där värdkommunen ingår kommer att hålla till. Här kommer APT, andra möten mm hållas. Vissa klientmöten kan också förekomma. Detta innebär att lokalen behöver ha; konferensrum, kontor och samtalsrum utöver tillgång till toalett och köksdel/personalrum. Det krävs fyra fasta lokaler till, vilka ska finnas i de så kallade placeringskommunerna, där den/de PO har sin hemvist. Utifrån förslaget är detta; Tanum, Dals Ed, Uddevalla, Vänersborg och Munkedal. I övriga kommuner räcker det att det finns disponibla lokaler att nyttjas vid behov. Dessa kan vara inom kommunen, regionen, arbetsförmedling, försäkringskassa eller liknande. Det är en fördel om PO-verksamhetens fasta lokaler är belägna centralt, nära allmänna kommunikationer, allt för att underlätta för såväl klienter som PO att nyttja dessa. Ett annat önskemål är att lokalen är placerad på ett sådant sätt så att gruppen inte riskerar att pekas ut på ett negativt sätt. Det vill säga lokaliteternas placering ska inte bidra till ökad stigmatisering för gruppen personer med psykisk ohälsa. 10

52 FoU-Socialtjänst Fyrbodal 2.6. Transportmedel Förslag; totalt sett tillgång till fem bilar, en i varje kluster. Utgångspunkten i förslaget är att PO-verksamheten i möjligaste mån använder allmänna kommunikationer och/eller cykel/el-cykel. Detta är givetvis inte alltid möjligt på grund av bristande kollektivtrafik, avstånd och tidsåtgång mm. Aspekter som behöver diskuteras vidare är i vilken mån verksamheten ska ha egna leasingbilar eller om det går att förhandla in sig på kommunens egna bilar och boka på samma sätt som andra gör idag. Ett annat förslag som bör diskuteras är i vilken mån egna bilar kan användas. I de fall egen bil används ska ett bilavtal upprättas, d.v.s. tillstånd från chef att använda privat bil i tjänsten. I den mån det är möjligt att använda kollektivtrafiken föreslås att busskort köps in till PO som nyttjar dessa i tjänsten (Göteborg har inga bilar utan samtlig personal har årskort på Västtrafik) Budget Detta är en preliminär budget för kostnader/kommun. Vissa punkter är svårare än andra att beräkna exv. vad gäller uppstartskostnader med mera. Statsbidrag ansöks om via Länsstyrelsen. Förutsättningarna för och ansökan om statsbidrag kommer att förändras. Den information vi fått från Ylva Fredén-Engvall (Länsstyrelsen) kommer den nya föreskriften träda i kraft 1 september 2017 och börjar tillämpas först i fråga om statsbidrag för Det innebär att 2017 års fördelning inte påverkas av de nya reglerna. I korthet innebär den nya föreskriften följande: Att en kommuns ansökan om statsbidrag ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 1 mars samma år som länsstyrelsen fördelar statsbidraget. Länsstyrelsen ska fördela statsbidraget med utgångspunkt från antalet årsanställningar på heltid eller deltid som personligt ombud. Av länsstyrelsens beslut om fördelning av statsbidraget ska det framgå hur många årsanställningar på heltid eller deltid som personligt ombud som respektive kommun har beviljats statsbidrag för. Socialstyrelsen beslutar om hur stort statsbidrag en årsanställning på heltid som personligt ombud motsvarar. Det är Länsstyrelsen som avgör i vilken mån statsbidrag kan erhållas för verksamhetschef. En viktig förutsättning för att få statsbidrag för verksamhetschef är dock att denna person har egna klienter och att man kan visa på hur verksamheten gynnas av en sådan position. Statsbidrag beviljas inte för enbart arbetsledning 3. Arbetsgruppen ser det inte som troligt att enbart vara verksamhetschef för PO skulle medföra 100 % -tjänst då arbetsgruppen är relativt liten, men 3 För vidare diskussion hänvisas till Ylva Fredén-Engvall, Länsstyrelsen. 11

53 FoU-Socialtjänst Fyrbodal detta behöver givetvis diskuteras utifrån omfattning på de arbetsuppgifter som ska inkluderas i en sådan tjänst. Nedanstående budget är baserad på en differentiering av kostnad/kommun utifrån antal invånare 18 år och äldre. Ingen differentiering mellan kommunerna har skett relaterat till geografiska avstånd, kostnader för lokaler, kostnader för transporter eller faktiskt antal klienter. Budget Personalkostnader Lokalkostnad IT-kostnad Kontorskostnad Arbetsmiljö, inventarier Bilkostnad Telefoni Resekostnad Personalbefrämjande åtgärder Handledning Porto, annonser, tidningar, reklam Kurs-konferens kostnader Administrativ kostnad 6,1 % till värdkommun Summa kostnader Intäkter Statsbidrag Kommunbidrag Summa intäkter Inklusive personalomkostnadspålägg 5 Leasingkostnad 15,000 per dator 6 Investeringsbudget för uppstartskostnader 7 Fem leasingbilar 8 Transport och logi 9 Broschyrer, annonser mm 10 Anmälningskostnader 11 6,1 % av kommunbidraget 12

54 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Kostnadsfördelning/kommun baserat på invånare 18 år och äldre Kommun Invånare 18 år och äldre Del av totala kommunkostnaden Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Totalt Sammanfattande ord om organisationsförändring All typ av organisering innebär såväl möjligheter som svårigheter. I vissa fall kan dessa överblickas redan innan förändringen är genomförd, i andra fall kan de endast uppmärksammas under och ibland först efter förändringsprocessen. Det är, som arbetsgruppen ser det, betydelsefullt att sträva efter att utveckla en lärande organisation, där det finns en öppenhet för nya perspektiv och infallsvinklar, men också att aktivt utvärdera och reflektera över sin organisation och verksamhet för att tillse att den skapar förutsättningar för gott stöd till personer med psykiska svårigheter, en god arbetsmiljö för medarbetarna, en god samarbetsarena för andra samhälleliga aktörer inom verksamhetsområdet samt vara kostnadseffektivt. Totalt sett handlar det om att tillvarata resurser på bästa sätt på såväl samhällelig, organisatorisk som individuell nivå. Syftet med en organisationsförändring och utveckling av personliga ombud i Fyrbodal sattes av socialcheferna inför förra uppdraget som bestod i att utreda olika organisationsformer för POverksamheten. Syftet som lyftes fram då och fortfarande varit arbetsgruppens utgångspunkt i utredningsarbetet är att; Säkerställa den fristående ställning som personliga ombud ska ha gentemot socialförvaltningarna, 13

55 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Skapa samverkan mellan personliga ombud som kan främja kompetensutveckling, kollegialt stöd, säkerhet och trygghet för PO samt ökad tillgång till PO, kvalitet och kontinuitet för klienterna Verka för en tydligare roll för personliga ombud i Fyrbodal, gentemot såväl klienter som andra aktörer runt klienten Minska sårbarheten för verksamheten 14

56 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Bilaga 1. 15

57 FoU-Socialtjänst Fyrbodal 4. Kompletterande uppdrag PO i Fyrbodal 4.1. Inledning Den 27 januari 2017 presenterades rapport Personligt ombud i Fyrbodal organiserat via Värdkommun utredning på uppdrag av socialcheferna i Fyrbodals 14 kommuner för socialchefsnätverket. Socialchefsnätverket var mycket positiva till förslaget i stort, men framhöll att kostnaderna skulle bli svåra att motivera. Arbetsgruppen fick därför ett kompletterande uppdrag att minska ambitionsnivån och se över samtliga utgifter. Arbetsgruppen sammanställde ett nytt förslag vilket presenterades för socialchefsnätverket 10 mars Detta nya förslag biläggs i den ursprungliga rapporten. Det nya förslaget innebär förändringar inom tre aspekter; - Lägre antal PO. Detta förslag baseras på 7 PO totalt inklusive chef med egna klienter jämfört med förra förslaget som baseras på 10 PO totalt inklusive chef med egna klienter - Förändrad geografisk indelning och nya klusterindelningar - Budgetförändringar 4.2. Klusterindelningar, nya förslag En förändring av antal PO totalt sett i Fyrbodal genererar förändringar i klusterindelningen. Arbetsgruppen har tagit fram tre nya förslag till geografisk indelning. Varje förslag bygger på att Fyrbodals 14 kommuner delas in i tre geografiska kluster. Siffran inom parentes avser antal PO i klustret. Skillnaderna i de tre olika förslagen är; Vilka kommuner som bildar kluster Vilken kommun som får funktionen placeringskommun dvs. den kommun vilken respektive PO utgår från (se vidare i grundrapporten) Hur många PO/invånare (18 år och äldre) klustret totalt sett består av Fördelning av PO/invånarantal i respektive kluster Geografiska avstånd mellan placeringskommunerna Geografiska avstånd för PO att röra sig i för att nå klienterna Antal PO i respektive kluster (anges inom parentes då antal PO/invånare presenteras) Kommentarer i relation till varje förslag och arbetsgruppens rekommendation ges i slutet av avsnittet. 16

58 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Förslag nummer 1 Kluster 1 Uddevalla Tanum Munkedal Lysekil Sotenäs Orust Totalt Antal invånare/po (3) Kluster 2 Vänersborg Färgelanda Mellerud Trollhättan Totalt Antal invånare/po (3) Kluster 3 Dals Ed Åmål Bengtsfors Strömstad Totalt Antal invånare/po (1)

59 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Förslag nummer 2 Kluster 1 Vänersborg Mellerud Dals Ed Åmål Bengtsfors Totalt Antal invånare/po (2) Kluster 2 Uddevalla Trollhättan Orust Färgelanda Totalt Antal invånare/po (3) Kluster 3 Munkedal Lysekil Sotenäs Tanum Strömstad Totalt Antal invånare/po (2)

60 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Förslag nummer 3 Kluster 1 Uddevalla Trollhättan Orust Vänersborg Totalt Antal invånare/po (4) Kluster 2 Munkedal 8221 Strömstad Tanum Lysekil Sotenäs Färgelanda Dals Ed Totalt Antal invånare/po (2) Kluster 3 Mellerud Åmål Bengtsfors Totalt Antal invånare/po (1)

61 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Sammanfattande ord om de tre förslagen kring klusterindelning Förslag nummer 1 har en jämn fördelning av PO/invånarantal i var och ett av klustren. Ett PO arbetar ensam i sitt kluster. Förslag nummer 2 har placeringsorter som ligger relativt nära varandra vilket är en vinst då syftet är att PO ska stötta upp varandra i Fyrbodal som helhet vid behov. Inget PO är ensam i sitt kluster. Kluster två har något fler invånare/po, men har dock mindre geografisk yta med två större tätorter, vilket kan leda till kortare restider och därmed lägre reskostnader. Förslag nummer 3 har ett mindre och betydligt mer invånartätt kluster och två kluster med större geografisk yta och lägre invånarantal. Ett PO arbetar ensam i sitt kluster Ett observandum är att i den kommun som blir värdkommun kommer chefen att placeras vilket ger ett PO ej på heltid i det klustret. Faktisk klusterindelning måste diskuteras utifrån vilken kommun som blir värdkommun, men också utifrån vilken faktor av tjänst chefskapet ska ha. Arbetsgruppens rekommendation är att anta förslag nummer Sammanfattning bemanning PO Det nya förslaget med 7 PO i Fyrbodal ska ses i ljuset av hur det ser ut idag och jämfört med förra förslaget på 10 PO i Fyrbodal. När bemanning ska diskuteras är det flera aspekter som ska tas i beaktande (vilket vi diskuterat i tidigare rapporter). För att ha någonting att utgå från använder vi oss av en beräkning av antal invånare per PO. Riktmärket som angavs under projekttiden då PO infördes i Sverige var baserat på totalt antal invånare, vi har dock valt att göra beräkningarna på invånare 18 år och äldre då det är de som kan få insatsen personligt ombud. Idag finns 6 personliga ombud i Fyrbodal; i Vänersborg, Trollhättan, Bengtsfors, Dals Ed, Mellerud, Åmål, Färgelanda, Uddevalla. Dessa kommuner har totalt personer 18 år och äldre vilket ger 1 PO/ Eftersom de kommuner som har PO idag inte samverkar med varandra (förutom delar av Dalsland) bör fördelningen av antal PO/antal invånare 18 år och äldre, ses utifrån respektive PO-bemanning i respektive kommun. Fördelningen ser då ut enligt nedan; Uddevalla 2 PO på = 1 PO/ Vänersborg 1 PO/ Trollhättan 1 PO/44912 Färgelanda 1 PO/5228 Mellerud, Åmål, Bengtsfors, Dals Ed 1 PO/

62 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Det första förslaget på 10 PO på 14 kommuner med totalt invånare 18 år och äldre = 1 PO/ Det reviderade förslaget med 7 PO på 14 kommuner med totalt invånare 18 år och äldre = 1 PO/ För att beräkna bemanning av PO angavs ett riktmärke under projekttiden som då var 1 PO/25-30 tusen invånare. Detta var då baserat på det totala antal invånare och inte enbart de som skulle kunna få insatsen PO. Om vi med den nya föreslagna bemanningen med 7 PO räknar på samma sätt har vi i Fyrbodal totalt invånare vilket ger 1 PO/ Sett med dessa ögon innebär en bemanning på 7 PO totalt i Fyrbodal en lägre bemanning än vad Socialstyrelsen angav som riktmärke under projekttiden av personliga ombud Budget reviderat förslag baserat på 7 PO Personal Lokaler IT Kontorsmaterial 7000 Arbetsmiljö inventarier Bilar Telefon Kurs och konferens Personalvård Handledning Trycksaker, annonsering etc Administration Summa kostnad

63 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Intäkter Statsbidrag (49,7 %) Kommunbidrag (50,3 %) Summa intäkter Kommentarer till budgetförslaget Lön 6x x (avstämning är gjord med Vision och med PO i Värmland). Denna post påverkas givetvis beroende på vilken kompetens som kommer att krävas av såväl PO som chef. Summan som anges är inklusive personalomkostnadspålägg IT kronor leasing/dator 3 kluster medför behov av 3 lokaler. Kostnaderna kommer att slå olika beroende på om man väljer att hyra fristående lägenheter i placeringskommunerna eller om man hyr in sig på kontor i socialtjänstens egna lokaler. Dessa kostnader skiljer säkerligen sig åt i var och en av våra kommuner. Som exempel ges kontor i stadshuset i Trollhättan där en 2-modulare kostar kr. Sedan tillkommer en kostnad för del i övriga utrymmen, så total kostnad närmare kr/år. Vid resonemang om vilken typ av lokal som ska väljas bör utöver kostnaden hänsyn tas till den fristående ställningen för PO där placering i kommunhus kan vara problematiskt Arbetsmiljö inventarier, mycket i denna post är uppstartskostnader, investeringsbudget Budget baserad på tre leasingbilar a kronor. Bilkostnad kan eventuellt sänkas om man kan åka mycket kollektivt eller cykla. Kan man kanske också låna kommunens egna bilar? Interndebitering kan då göras enbart vid de tillfällen bilen behövs. Vänersborg och Trollhättan gör så idag. Som parentes kan nämnas att PO i Trollhättan idag har enbart två klienter till vilka bil behövs. Kurser, konferens, logi etc. är baserat på kr/anställd och år Personalvård rehab, friskvård, glasögon m.m. är svårt att beräkna Trycksaker, porto broschyrer, annonser, visitkort är mer en uppstartskostnad och i och med rekrytering av personal. Administration; löner, fakturor, budgetuppföljningar etc. Detta är den summa värdkommunen ska ha för att hantera dessa frågor. 22

64 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Lägre statsbidrag p.g.a. färre ombud Fördelning kostnad per kommun Fördelningen av kostnad per kommun åskådliggörs i nedanstående tabell och är baserat på invånarantal 18 år och äldre. Tabellen visar skillnader i kostnad mellan det första förslaget på 10 PO och det nya förslaget på 7 PO i Fyrbodal. Dessa siffror förutsätter att statsbidrag ges med den omfattning som står idag i budgetförslaget. Under 2018 kommer en förändring av statsbidraget att ske, detta kan innebära såväl ökade som minskade anslag. Invånare antal 18 år och äldre Fyrbodal Kommunkostna d för 10 PO Kommunkostnad för 7 PO Diff Bengtsfors kr kr kr Dals-Ed kr kr kr Färgelanda kr kr kr Lysekil kr kr kr Mellerud kr kr kr Munkedal kr kr kr Orust kr kr kr Sotenäs kr kr kr Strömstad kr kr kr Tanum kr kr kr Trollhättan kr kr kr Uddevalla kr kr kr Vänersborg kr kr kr Åmål kr kr kr kr kr kr 23

65 FoU-Socialtjänst Fyrbodal 4.5. Tankar på vägen I båda huvudrapporterna som arbetsgruppen skrivit, på uppdrag av socialcheferna, har underlag för beslut om en eventuell gemensam organisering av personliga ombud formulerats och argumenterats. Utifrån detta kompletterade uppdrag vill vi ytterligare betona ett par aspekter att ta hänsyn till i ert fortsatta resonemang och beslutsfattande kring PO i Fyrbodal. Jämlik vård och stöd? Jämlikhet vad gäller PO? I landet, i Västra Götaland, i Fyrbodal Få väl fungerande ledningsgrupper och bättre uppmärksamma (och åtgärda) systembrister Idag 6 ombud vilket innebär en (1) nyrekrytering med nya förslaget Länsstyrelsen mycket positiva till vårt förslag Statsbidrag förändring 2018 o Ansöka mars 2018 o Totala budget från departementet fördelas till de som sökt 24

66 Sid 1/1 Tjänsteskrivelse Dnr: SON Socialförvaltningen Annelie Lysberg, Ekonomiskt utfall oktober 2017 Sammanfattning Redovisning av förvaltningens ekonomiska resultat per oktober månad Förslag till beslut Nämnden tar del av sammanfattande ekonomisk rapport. Ärendet Ekonomiskt utfall per oktober Regelbunden uppföljning sker till nämnden. Eva Andersson Förvaltningschef Annelie Lysberg Handläggare Bilaga/bilagor Standardrapport oktober 2017 Förvaltningsöversikt oktober 2017 Utfall och prognos till nämnd Beslutet skickas till Xx Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

67 Period Enhet: Tkr Socialnämnden 60 Stab, ledning 61 Avd Individ- och 62 Avd Individ- och 63 Avd Lss Psykiatri 64 Avd Vård och S:a 6 Socialnämnden Budget Utfall Avvikelse Intäkter Pers.kostn Lokalkost Köp av nad verksamhet Övr.kost Kapkost Summa Prognos helår lagd i augusti Prognos helår uppdaterad i okt

68 500 Standardrapport Nämnd: 6 Socialnämnden Ansvar: Alla Block: Alla Ansvarsområde: Alla Vomr: Alla Vgr: Alla Vsh: Alla Enhet: Tkr. Period: Aktivitet: Alla Intäkt/Kostnad Rader Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år Intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet Övriga intäkter Intäkter Intäkter Kostnader Löner Soc avgifter Pensioner och löneskatt Personalkostnader Bidrag Köp av verksamhet Lokalkostnader Förbrukning- & underhållsmtrl Övriga kostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Kapitalkostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Kostnader Resultat Rapport: 500 Standardrapport KS\ANNLYS :49:04 Sida: 1/1

69 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Nämnd > Aomr > Ansvar Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år 6 Socialnämnden Stab, ledning Avd Individ- och myndighet Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden S:a totalt Rapport: 300 Förvaltningsöversikt KS\ANNLYS :46:25 Sida: 1/1

70 Ärende 11 Redovisning ekonomisk åtgärdsplan Redovisas avdelningsvis på sammanträdet av respektive ansvarig avdelningschef

71 Ärende 12 Information från förvaltningschefen Redovisas på sammanträdet

72 Dnr Sida 1(1) Anmälningsärende 4 (dnr SON ) Samtliga kommuner i Västra Götalands län Kommunstyrelsen Kommuntal för mottagande av nyanlända 2018 Länsstyrelsen ska utifrån Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning besluta om fördelning mellan kommuner inom länet av antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar under ett kalenderår, så kallade kommuntal. Kommuntalen ska beslutas på grundval av länstal som beslutas av regeringen. Länstalet för Västra Götalands län avseende anvisningsbara platser är för år Som bilaga till detta brev finns Länsstyrelsens beslut om kommuntal. Fördelningen av anvisningar till kommuner utgår ifrån kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkning, tidigare mottagande och antalet asylsökande som vistas i kommunen. Med vänliga hälsningar Talieh Ashjari Enhetschef Postadress: Göteborg Besöksadress: Södra hamngatan 3 Telefon/Fax: (vxl) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

73 Beslut Diarienummer Sida (4) Enheten för social hållbarhet Enligt sändlista Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar att fördelning av mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till kommuner i Västra Götalands län (kommuntal) för kalenderåret 2018 ska ske enligt bilaga 1 till detta beslut. Redogörelse för ärendet En kommun är skyldig, enligt 5 lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Lagen gäller för nyanlända under vissa förutsättningar. Av förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner framgår det totala antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar per kalenderår samt de länstal som följer av bilaga till förordningen. Enligt 2, med ikraftträdande den 1 januari 2018, framgår att antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner ska vara för år Av bilaga med förteckning över länstal 2018, med ikraftträdande den 1 januari 2018, framgår att länstal för Västra Götalands län är Länsstyrelsen ska, med hänvisning till 5 förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, besluta om fördelningen mellan kommuner inom länet av antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar under ett visst kalenderår (kommuntal). Kommuntalen ska beslutas i förväg för ett kalenderår i taget. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen, 7 andra stycket lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Skälen för Länsstyrelsens beslut Tillämpliga bestämmelser framgår av redogörelse för ärendet. Fördelningen av anvisningar till kommuner motiveras utifrån de kriterier som framgår i 7 andra stycket i lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, där en relativt god arbetsmarknad ger en relativt hög andel av Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webb: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

74 BESLUT Diarienummer Sida (4) tilldelningen, en relativt stor befolkning ger en relativt hög andel av tilldelningen och där ett lågt sammantaget mottagande i förhållande till befolkning ger en relativt hög andel av tilldelningen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inför beslut om kommuntal kommunicerat med länets kommuner och bjudit till samråd. Inför samrådet delgavs två alternativa förslag till kommuntal. Då Länsstyrelsen inte finner tillräckligt stöd för ett beslut med en lägsta nivå per kommun har samma beräkningsgrunder som regeringen använt för beräkning av länstal tillämpats. Länsstyrelsen har noterat att Hjo kommun önskat ett högre kommuntal vilket har tillmötesgåtts. Länsstyrelsens beslut utesluter inte förändringar av kommuntal för enskilda kommuner då det utifrån förordningen finns möjlighet för revidering av kommuntal efter överenskommelse mellan kommuner. Upplysning Om länstalen revideras, får även kommuntalen revideras. Kommuntalen får också revideras efter överenskommelse mellan kommuner inom länet eller närliggande kommuner efter beslut från Länsstyrelsen, 7 förordning (2016:39) hela lagen. Hur man överklagar Detta beslut kan enligt, 9 lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, inte överklagas. De som deltagit i beslutet Beslutet har fattats av landshövding Anders Danielsson med enhetschef Talieh Ashjari som föredragande. Anders Danielsson Landshövding Talieh Ashjari Enhetschef Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilaga Bilaga 1. Fördelning av anvisningar av nyanlända till kommuner i Västra Götalands län Kopia till, enligt sändlista Samtliga kommuner i Västra Götalands län Migrationsverket

75 BESLUT Diarienummer Sida (4) Bilaga 1 Fördelning av anvisningar av nyanlända till kommuner i Västra Götalands län 2018 Kommun Kommuntal 2018 Ale 80 Alingsås 84 Bengtsfors 0 Bollebygd 34 Borås 107 Dals-Ed 5 Essunga 15 Falköping 11 Färgelanda 0 Grästorp 11 Gullspång 0 Göteborg 697 Götene 4 Herrljunga 19 Hjo 22 Härryda 103 Karlsborg 0 Kungälv 161 Lerum 142 Lidköping 79 Lilla Edet 26 Lysekil 1 Mariestad 38 Mark 76 Mellerud 0 Munkedal 0 Mölndal 167 Orust 27 Partille 107 Skara 0 Skövde 92 Sotenäs 19 Stenungsund 64 Strömstad 25 Svenljunga 0 Tanum 22 Tibro 0 Tidaholm 4 Tjörn 23 Tranemo 14

76 Trollhättan 43 Töreboda 0 Uddevalla 26 Ulricehamn 31 Vara 37 Vårgårda 22 Vänersborg 0 Åmål 0 Öckerö 48 BESLUT Diarienummer Sida (4)

77 Anmälningsärende 9 XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

78 .4a,Le,,<^,J pti J Ha-/c-"e"*, U? -ß/-' " â"-) n,i^^".( c*,-, LYS Ëï{; i.-i:i $,..ijr iv,i lv'! t"j ilj Reç i:;tratui'en Anmälningsärende 12.50^/ 20Ì7 -t1- ü $ Dnr. J O / +- 0dô "?_ 5*Ò På grund av den information som vi nu har fått till oss via mail77110i utav Enhetschef Johanna Markusson angående de stora besparingar som råder inom Socialfijrvaltningen sä uppstår det många frågor och firnderingar i personalgruppen omkring detta beslut. Här nedan har vi sammanfattat hur det ser ut och hur vi arbetar på vår enhet samt konsekvenser som blir vid nedskärning av våra undersköterske tjänster Hur blir verksamheten vid personalnerdragninsar - de dementas behov För oss på Enhet 1 Lysekilshemmet skulle detta betyda att det dras in 1,4 årsarbetare till att börja med. Rent praktiskt kan man tycka att det då blir omöjligt att bedriva en verksamhet där vi kan utftira en professionell, trygg och säker vård och omsóryenligt Kommunens och Socialtjänstens mål och värdegrund "att främja goda levnadsbetingels er, att alla människor har lika värde och är okränkbara, rätten attfàvälja, att kunna få en säker och vård och omsorg, alla handlingar skall syla till att gagnaverksamhetens ide och ska präglas av uppriktighet,ärlighet och öppenhet"etc, det är tydliga, fina värdefulla ord i teorin men levs det upp till dessá mål i praktiken? Man kan tycka attväta gamla som varit med och byggt upp samhället och arbetat hela sitt liv i kommunen ska ha rätt till värdig ålderdom samt att få en sån meningsfull vardag som det möjligt går. Inte ett boende där personalen är fiir få och inte räcker till for dè behov och önskemål de har,,,att det inte finns tid, ingen stimulans i vardagen, kanske får vänta länge på ett toalettbesök, eller att man behöver hjälp alt fài sig mat och dryck men fär väntadå det ár flera som inte klarar av att àta själv. Kan bara säga - Skamligt!!l Att dra ner på kvaliten på äldreboende ännu en gång. Men som sagt-vi blir alla gamla och har någon anhörig som behöver ha vård och omsorg i livet. Då det redan i dagsläget är mycket ansträngt, de boende som bor har fu alla i olika stadier i sin Demenssjukdom och har mycket stora behov av vård och omsorg. En person med demsnssjukdom behöver en lugn och trygg miljö omkring sig, kontinuitet i personalenõch rutiner ar viktigt. Det är mycket viktigt att kunna forstå och att kunna göra sig forstådd annars skapar det oro, det kan leda till både verbalt och fysiskt utåtagerande. Då måste vi också kunna avleda och dämpa i situationen. Bemannin g på Äldreboende Socíalstyrelsen hør tagitfram bindønde reglerför bemønníng på tttdreboende dlir personer mecl Demenssiukdom bon Behoven- ìnte Bemønningen - skø styrø vilken omsorg cte iítctref,ån Där!ör måste kommunerna ta reda på vød vør och en behöver och ønpøssø ptrsonãhìitheten-efter ctei. Socialstyrelsens ftireskrifter inneb fu att: Socialnämnden i varje kommun ska se till att alla särskilda boende där personer med demenssjukdom bor har tillräckligt med personal for att ge varje individ den hjälp han eller hon behöver. För att beräkna hur mycket personal som är tillräckligt måste socialnâmnden ta reda på var och ens behov och ftilja upp hur varje enskild person har det och om personalen räcker till. Omsorgen ska styras de äldres behov, inte av hur mycket personal det finns eller vilka tider personalen arbetar. Reglema tydligör hur äldreboenden dtir det bor demenssjuka personer måste vara bemannade for att leva upp till lagen. 1

79 I nuläget på Enhet 1 så har ingen behovs bedömning av vad eller när och hur, var och en behöver ha hjälp med inte heller hur lång tid varje moment tar. Budgeten är överskriden och då måste det sparas, och där det går att drain på mest är på personalkostnader. I detta läge han<llar det inte om vare sig hur boende, anhöriga eller personalhar det och mår eller hur resultatet blir med nedskämingar. Men faktum kvarstår - ska man bedriva en verksamhet utifrån det som skrivs och sägs till boende och deras anhöriga infor flytt till SÄBO och de med demens sjukdomar - då krävs det resurser. För att leva upp till verksamhetens vision och mål så krävs det en stabil grund. En personalgrupp där det är hög personaltäthet och är välmående, kompetent och engagerad gör ett mycket bra arbete, arbetsglädje kallar vi det, då finns det utr) mme for att göra vardagen så meningsfull, säker och trygg for var och en samt att ha möjlighet att kunna se till varje individs egna behov. Det är redan nu ett ansträngt läge att få tiden till att räcka till for varje arbetsuppgift men vi utfor varje dag ett fantastiskt och värdefullt arbete for våra boende och även ftir anhöriga. ' Arbetsmetoder och dokumentation Det ska upprättas Genomftirandeplan for varje person som vi ska arbeta utefter, dessa ska ñljas och uppdateras vid behov samt överses var tredje månad. Vi har teamlräffar vid ett eller två tillf?illen i månaden då sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut samt enhetschef deltar flor att ha genomgång om var och en, omvårdnadsplan, vilka behov som finns och vilka insatser med tex hjälpmedel eller kostreglering som eventuellt behövs. Alla uppgifter ska dokumenteras och skrivas in i ett Kvalitets register, SeniorAlert. Uppfoljning och utvärderirig ska götas var tredje månad. Vi har arbetatmed BPSD= Beteendemässiga och psykiska symtom vid Demens, Dessa kan vara tex ångest, aggressivitet, oroo apati,mat och sömnstörningar eller rastlöshet, Dessa symtom minskar välbefinnandet och därfor är det viktigt atthitta ett sätt att bemöta dessa, BPSD är ett svenskt nationellt kvalitetsregister och syftet ar a'rt öka välbefrnnanclet och livskvaliten för den demens sjuke, gonom att minska dessa symtom kvalitet säkrar man vården. Det är eti mycket bra och säkert arbetsverktyg i vårdarbetet. Aven detta ska dokumenteras. Tyvän nu när arbetssituationen redan är så ansträngd så har vi inte utrymme for att arbetautifrån detta helt. Allt vi utfor ska dokumenteras, uppfoljas och utvärderas, det tar tid då vi inte är mer än tre eller två personal i tjänst så faller detta tyvärr, vid mer nedskärningar av personal har inte möjlighet att utflora vissa uppgifter alls. Mycket forargligt att inte kunna upprätthålla den struktur och professionella arbetssätt som vi har på enheten. Vi är skyldiga att dokumentera eventuella händelser enligt Socialtjänstlagen och Hälso och sjukvårdslagen. Var sak tar redan nu mycket tid ifrån det dagliga omvårdnadsarbetet. Levnadsberättelsen - är samlad information om den demente som anhöriga skrivet ned. Den innehåller lite om personen och dennes liv och leverne innan sjukdom, information som for oss i arbetet är viktigt fìir att kunna tillgodose olika behov hos var och en. Kontaktmannaskap - vi är kontakt person ftir en eller två boende det innebär att vi har det yttersta ansvatet ftir att bl.a skapa en god kontakt och relation till dennes anhöriga. Att vissa saker blir utforda flor dem. Se vidare info: Bilaga 1.,

80 Kompetens och Kvalitet Det krävs en hög personaltäthet samt kompetent och kunnig personal. Det är vi idag, alla ordinarie personal har undersköterske utbildning och flera med spetskômpetens, och vi utfor ett enormt bra och professionellt arbete utifrån de få resurser som vi hãr. Med nerdragningar utav personal är det praktiskt omöjligt att bibehålla den kvaliten som utlovas till de dementa och deras anhöriga. Vi har redan idag ett útet utrymrne när det gäller personalresurser, då det är sjukfrånvaro eller annan frånvaro ersätts det sällan med vikarie. Kvarvarande personal pres sas ytterli gare i vardagsarbetet. Det är inte bara omvårdnadsarbete vi utfor då de dementa även får somatiska sjukdomar så krävs det att vi har medicinsk kunskap, atthakunskap om kroppens uppbyggnad och funktioner, att forstå vilka symtom som blir vid olika sjukdomstillstånd och liunna or*aitã trorin i praktik så vi kan hantera olika situationer på bästa sätt, florstå vad som sker och hur vi ska agerávid tex ett blodtrycksfall, krampanfall eller att en diabetiker Ër högt eller lågf blodsoõker bara for att nämna nägra situationer som sker i vardagen hos oss. Då de demenssjuke sällan kan tala om själv hur denne mår eller var de har ont så Ër vi som personal läsa deras kroppsspråk och tyda vad som kan tänkas vara fel. Personaltäthet På Enhet 1 finns det idag 20 lägenheter,19 av dessa är for permanent boende och en lägenhet används für växel samt kortidsboende. Enheten är delad i två sidor 1:A och 1:B och det är tio personer med demensproblematik på vardera sida. Vi som arbetar över det helaär 17 utbildade undersköterskor och flera av oss har spetskompetens i bl.a inom demens, psykiatri etc och har arbetat i många år inom äldrevården. TjänJtema är i olika hög tjänstgöringsgrad. 8st 100%, 1st 80%, 6st78a/o,1st 50% och 1st 25% ochär fordelat på båda sidoma av enheten. Vi arbetar idag på ett 4 veckors "rullande" schema med tjänstgöring varannan l'rcig.2 undersköterskor på morgon/dag / sida och 2 undersköterskor på em/kväll /sida, Det är redan idag högt tempo och stor arbetsbelastning. Färre personal i tjänst än så är en omöjlighet, man kan inte utfora omvårdnads arbetet ensam eller med högre tempo, det är människor vi tar hand om. Hos flera av de boende krävs det två personal vid alla omvårdnads situationer. Trots att vi har och använder de hjälpmedel som finns och hjälps åt under arbetspassen så har vi en arbetssituation som är både fysiskt och psykiskt mycket påfrestande Vårdt) ngd på enheten Då behoven ftir de som bor här är stora och flera är mycket vårdkrävande räcker vi i nuläget inte till, vi har sedan en tid haft behov utav extra personal under dagfid under lördag-söndag då vi endast ar tväpersonal i tjänst Man kan fundera över om det är någon som tror att de boendes behov avtar och behöver mindre vård och omsorg då det är helg 4 gänger i månaden. Som nämnts tidigare så är vi 8 personal i en grupp och och vi arbetar redan varannan helg. 4 USllhelg 2stpädagen och 2 st på kvällen på 10 boende. Framflorallt infor morgon arbetet då vi hos flera av de boende har behov utav att varatvâpersonal vid omvårdnadsarbetet. Till viss del har vi hjälpmedel som taklyftar eller mobila golvlyftar som vi använder vid forflyttning av person från säng till rullstol, och från rulistol till toalett. J

81 Enligt säkerhetsregler ska vi vara två personal vid användandet av dessa. För närvarande på 1 :A så utav 10 boende så behöver vi vara två personal hos 6 st vid alla omvårdnadstillfüllen. De tar olika lång tid hos var och en men de behöver hjälp med all personlig hygien samt påklädning/avklädning på morgon och kväil. Vårt forhållningssätt är viktigt, tydliga och korta instruktioner om vad som ska ske infi)r varje moment. Stress och höga ljud skapar oro och ibland aggressivitet då de inte forstår vad som sker. Vi möts dagligen av olika Hot och Våld situationer, då är behovet av två vårdpersonal ett måste. Omvårdnaden på morgonen hos var och en tar ca25-35 minuter ibland lite längre då det kan uppstå små "olyckor". De ska ha hjälp ifrån sängen for att florst få gå på toaletten, alla är inkontinenta och har någon typ av inkontinenshjälpmedel, de behöver alltså hjälp for att sköta sina toalettbesök. Nattkläder ska av och vi får hjälpa dem med atttvätta, klä på sig, borsta tändema och kamma håret. Var och en har en duschdaflvecka och vid behov, det kan ta mellan minuter beroende på hur personen medverkar och så är det vid alla omvårdnadstillfüllen. Arbetssituationen ser ungefár likadan ut på andra delen av enheten, 1:8. Dessa moment ska alltså ske innan de får frukost. Man behöver inte vara matematiker für att räkna ut hur lång den sammanlagda tiden blir och vad klockan då kan varanàr frukosten serveras. Detta ar idagmed2-4 personal i tjänst hur blir det då om vi är färre. Flera behöver hjälp med att få i sig mat och dryck och det kanvara tidskrävande då det inte alltid florstår vaci som ske4 rfe glömmer hort att äta, svå.rt att ihlanrl öppna munnen etc. Det kan ta upp till minuter vid en matning, då kan det vara så att det kan dröja 1 timme emellan florsta och sista matningen då vi endast är tvâpersonal. Nattfastan är redan idag alldeles for lång for en del. Sådana situationer kan uppstå vid dagens alla måltider. Vi utfor även delegerade sjukvårds uppgifter av sjuksköterskan flera gånger/dag, de innefattar bl.a att övedämna och se till attvar och en får i sig sina läkemedel, att ge insulin till de som är diabetiker, ge ögondroppaq linda svullna ben, spolning utav katetrar och utfora ev såromläggningar. Arbetsupp gifter utöver omvårdnadsarbetet Flera av oss personal har olika ansvarsuppgifter utöver, dels for att ffi vissa uppgifter utflorda och inte bli missade som tex veckans matbeställning for frukost, lunch, middag. Rätt antal portioner och kost, en del har specialkost. Beställning av matvaror, mejerivaror, bröd pålägg etc. ska hämtas ute i köket, packas upp i skåp o kyl. *Beställning utav tvätt vi har en liten dei av cirkulationstvätt endast visst sänglinne, resterande tvätt så som pnvatakläder, handdukar, täcke,kuddar,,fútar etc tvättat vi själva på enheten i två hushålls tvättmaskiner. All tvätt ska sen tas hand om, strykas,vikas och sen läggas in i respektive rum. *Förrådsvaror, som engångs skyddsftirkläde,handskar, tvättmedel, skurmedel mm samt ftirbandsmaterial ska beställas. Ska hämtas, packas upp precis som matfìirråd, tvättleveransen, allt tar tid, 4.

82 * Brandombud som har i uppgift att med jämna mellanrum kontrollera enhetens säkerhet, branddörrar, brandvarnare, släckare mm allt måste fungera, samt uppdatera och informera både fast personal och vikarier. som vi ska hinna med under arbõtspasset, då detta är beslutat så ska det fungera i kommunens verksamhet. sanhödgombud, får och ger information till anhöriga och personal om vad som sker i verksamheten, ska finnas till hands och vara ett stöd flor anh<iriga i olika situationer, *Dokumentationsansvatig- ska kontrollera attdet dokumenteras och på vilket sätt, ge personalen information. *Heroma och schema ansvarig, ser till att veckoschema med vem som atberar finns, justerar och planerar schema rader mm, bara for att nämna nâgra, allt detta ska hinnas med utöver omvårdnadsarbetet. Sedan flera år tillbaka så är städning av enheten nerdragen, tvä gängerlvecka så kommer städerskan och "torrmoppar'o golv i dagrum samt korridor, en gânglveckastädning av personaltoalett. För att underhålla av hygieniska skäl så är vi tvungna att torka golven varje dag, ibland vid flera tillfüllen. Andra gemensamma utrymmen som köket, tvättstugan, kontor och fonådsutrymme samt personaltoaletten måste vi alltså städa själv då det inte är upphandlat nått städ. Vi städar själva de boendes lägenheter och toaletter. Al1a dessa extra arbetsuppgifter tar tid, tid som vi kunde ägnat de boende istället. Anhörig samtal- deras delaktighet och medverkan Vi har även en stor del i arbetet kontakt med anhöriga, en del med daglig kontakt och andra lite mer sällan. Det är mycket viktigt att de känner sig välkomna till enheten samt att de får vara delaktiga i det som sker. En stor del av vår arbetstid gär åntill både personliga och telefonsamtal med anhöriga. Då det är ett av deras livs största beslut att söka en plats Ítir make/maka på SngO så tampas de ofta med många blandade känslor, många frågor och funderingar. Den tiden måste vi ta for det är viktigt att skapa en trygg och bra relation även med dem. Vid inflytt till enheten brukar vi ha ett ankomst samtal då anhöriga,kontaktperson och enhetschef möts for att kunna ge och ta emot information, ibland kan även patient ansvarig sjuksköterska delta. Sammanfattning av konsekvenser vid nedskäming av personal Då vi redan idag har en mycket hårt ansträngd arbetssituation, under fysisk och psykisk press ska utftira många arbetsuppgifter som vi ibland upplever att vi inte hinner med så finns det inte nån möjlighet att med fürre personal kunna hålia den goda kvaliten som vi dock ändå har i nuiäget. Då varje moment vi utfiir under dagen tar tid och att vi nu känner att vi inte alltid hinner med så har vi vid flera tillfällen diskuterat i gruppen om hur vi skulle kunna omfiirdela arbetet utifrån de resurser vi nu har. Vi har hittatpâ eventuella schema ändringar, ändra i våra dagliga rutineç veckorutiner etc och se över och fordela våra ansvars områden. Men som det ser ut idag så har vi inte så mycket utrymme flor forändríngar. 5

83 Med de sparfürslaget som nu ligger for enhet 1 att 1.4 års arbetare så ser vi en praktisk omöjlighet att utfora ett professionellt arbete, att skapa den trygghet och ge god omvårdnad utifrån Kommunens och Socialtjänstens vision och mål som utlovas till Lysekils kommuninvånare ooh det som vi idag utftir med de resurser vi har och kämpar hårt for varje dag. 1,4 årsarbetare kanske inte låter mycket när man ser verksamheten i staplar och diagram och har en budget som ska hållas. Men när man som vi, undersköterskor som arbetar ute i verksamheten som ser och känner av verkligheten varje dag. Vi ser vilken forsämring detta kan leda till, dels für de boende och anhöriga men även for oss som personal. Information angående nerskämingar av tjänster skapar en stor oro och otrygghet fi)r personalen. Det uppstår många blandade känsloreaktioner, blir onödigt tjafs i personalgruppen och klimatet blir "laddat" ingen bra vare sig arbetsmiljö eller boende miljö. De flesta av oss kämpar frir att få arbeta l00yo, de som arbetar 78% forsöker att få extra pass for att komma upp i lön. Vi är redan lågavlönade och vi måste ha möjlighet att kunna forsörja oss, samt att vi har arbetstider som är oregelbundna, varannan helg och storhelger, vi har ju trots allt ett liv utanfiir arbetet. Làtvåtraheltidstjänster vara, sedan flera år så har det arbetats hårt for rätten till en heltidstjänst, det är tydligen ett kämpande i motvind det måste finnas andra sätt att få ekonomin for Lysekils kommun at gä ihop utan att det ska vara på vårdpersonals och äldreboendes bekostnad. Tillägg: Det "klingar" dåligt när man i tidningen kan läsa om att kommunalråd får lönelyft på kr/månacl och vi har eft buclget unclerskott inom älclre årclen, SÄBO på ca 6mkr och ska spara genom personalnerdragningar. Sänkning av heltidstjänster for vårdpersonal får bara inte vara ett alternativ. Det måste finnas andra alternativ att få budgeten att räcka till utan att ta från de som redan lite har. Under alla är har rri fått höra" att det går under en annan kassa" men till syvene och sist så antar man att det är en årsbudget som ftirdelas ut till olika delar, då kanske man ska se över hur den frirdelningen görs eftersom vår budgetaldrig räcker till. Om vi blir f?irte personal i tjänst så kommer det att synas och kännas av på enheten. Vi kommer inte atthamöjlighet att utftira de vi gör idag. Högre tempo och större arbetsbelastning kommer att visa sig inom personalgruppen detta leder till både fysiska och psykiska besvär, det finns redan idag men det lär ju inte bli bättre. Vi som arbetar är människor med olika hög stress och tolerans nivå. Vi blir alla påverkade på något sätt i en sådan här situation. Detta leder till en dålig arbetsmiljö, sjukskrivningar och semesterledigheter kommer att öka for att man inte orkar med. Alltså blir det ingen bra boende miljö heller. Flera utav oss har varit med länge så med facit i hand vet vi vad situationer som detta kan leda till. *Då det redan idagtar lång tid für morgonarbetet så kommer vi inte att hinna hjälpa alla upp ur sängama till fiukost. Någon kommer att få ligga kvar i sängen, och få sin frukost där, uppgång närmare lunch. Då vi har flera som behöver ha hjälp med att ffi i sig mat och dryck. Vissa moment kan vi inte skynda, de är personer med demenssjukdomar, stress skapar oro, 6.

84 *Under helgen fär några ligga kvar i sängen och inte komma upp då vi endast ar tvâpå helgen så finns det inga möjligheter att vi hinner med om alla ska få i sig frukost innan kl 11. *Trots få resurser så har vi hållit hög standard på hygien och utfort städning av enheten. Det blir självlöst att vi inte kommer att utfüra detta då de som bor här är prio ett. * Ledsagning med boende till annan vårdinrättning kommer det inte heller att finnas utrymme für, trots att detta utlovas till anhöriga då de inte foljer med av någon anledning. Det finns mycket som kommer att bli forsämrat med mindre personal, antar attanhöriga inte har Ëtt någon information angående dessa beslut, Vi kommer att delge denna information till anhöriga till de demenssjuka som bor här hos oss. De har allarätt atl. få veta vad de lämnar sina nära och kära i for vård oõh vad de betalar for. Personalen på Enhet 1 Lysekilshemmet 7

85 *+* LVS E KI ts KOIUMUN,LrrDft ( (-Ë.f\rJ "rþ Ðv Frg( l2-õåõ8 t 2o0e-r2-o\ Socialförvaltningen KONTAKTMAN { DITT ANSVARSOMRÅDE SOM KONTAKTMAN INNEBÄR; o att i första mötet med vårdtagaren informera om att det är du som är kontaktman, $*i#,iliårìnansvarsområdet och vilka arbetsuppgifr.r man kan förvänra sig av dig o att arbeta i en nära relation tillvårdtagaren, att du har ett helhetsperspektiv och ansvarar för att uppmärksamma dennes fysiska,,., psykiska, rvvr r,v,\s, situation sociala vvvrqrq samt ùsr il. existent ella E t^ uu planera, organisera och förja upp trjärpen och stödet tiilsammans med vårdtagaren' som kontaktman skall du sé t ìl att vårdtagaren får som den hjälp beslutats och omsorg samt att insatserna förjs,pp ia àtiã.,ìar*er överens viårdtagarens med behov o att en Verkställighetspärm upprättas inom en vecka från det att insatserna verkställts o att i nära anslutning till att insatserna verkställs upprätta en Genomförandeplan tillsammans med vårdtagaren och/elter den närstående, samt Levnadsberättelse att lämna över en och beskriva dess syfte o att med regelbundenhet följa upp genomförandeplanen för att kontrollera hjrilpen att och stödet är rätt utformat.' o att d[rapporterar till enhetschef, sjuksköterska och/eller arbetskamrater förändringar oü]h a +tbi*t q, vad det gäller vårdtagarens situation o att ansvarâ för att informera och samverka med vårdtagaren, de närstiående övriga samt i arbetsraget och andra aktueila yrkesgrupper som kan vårdtagarens vara deraktiga situation i (forum för detta i.rn uärãiîéurn*tratur, vård omsorgsplanerin och gar VOp) o att vå rdtagaren ges möjlighet at få en fördjupad kontakt med d ig som kontaktman e,f6rr{u-.. ê.'iï- L.A\L6Y,Ø61- ëc Ft WVq,i sñ Êl-ì L L,,\fL c AfTo / \f1- Besr,&,uA t y\ev,*eq i e,rp 3 eár.åu-r\ T? t) æ.rr eð 3teÞr;*nrsf ivnåe- Pr-*xrERAos âjt aröi q o Arr 6-rÃÞA o,rúfòr_ Eê '..ÏA ItJuAr r KfEhfS acþr øþ96