Patientnämnden i Norrbotten Rapport Värdet med att återupprätta patientens förtroende

Transkript

1 Patientnämnden i Norrbotten Rapport Värdet med att återupprätta patientens förtroende

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Äldre i vården... 3 Palliativ vård... 3 Identifierade problemområden för Synpunkter avseende äldre patienter... 5 Ärenden för äldre patienter... 5 Synpunkter rörande palliativ vård... 6 Ärenden utifrån palliativ vård... 6 Synpunkter avseende akut omhändertagande och äldre... 7 Ärenden inom akut omhändertagande... 7 Synpunkter inom division länssjukvård... 7 Synpunkter inom division närsjukvård... 7 Synpunkter inom infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien... 7 Ärenden inom infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien... 7 Synpunkter inom primärvården... 8 Ärenden inom primärvården... 8 Synpunkter rörande privata hälsocentraler... 8 Förekommande ärenden inom privata hälsocentraler... 8 Synpunkter rörande ledningsstaben... 9 Ärenden inom ledningsstaben... 9 Synpunkter på vård och behandling... 9 Ärenden inom kategorin vård och behandling... 9 Synpunkter rörande Norrbottens kommuner... 9 Ärenden inom kommunerna... 9 Stödpersonsverksamheten Vårdkontakter Patientnämndens analys Äldre inom vården Palliativ vård Akut omhändertagande Kommunikation och kön Frågeställningar Förslag till beslut Bilagor Bilaga Statistik

3 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2016 med inkomna ärenden samt stödpersonsuppdrag. Ärenden som rör äldre och palliativ vård ökar. För 2016 har patientnämnden registrerat 814 ärenden, samma som föregående år. Ökning ses inom akut omhändertagande, infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien, ledningsstab samt inom privata hälsocentraler. Könsskillnaderna har minskat och andelen ärenden ligger på 55 procentför kvinnor och 45 procent för män. Äldre i vården Socialstyrelsen definierar personer som äldre från 65 år och uppåt. Yngre äldre kallas de som är mellan år och äldre äldre kallas de från 80 år och uppåt. Regionens rapport Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv (baserad på uppgifter från 2013) visar att äldre är en växande grupp med alltmer sammansatta vårdbehov. År 2035 väntas över 26 procent av länets befolkning att vara över 65 år (drygt 22 procent 2013). I regionfullmäktiges strategiska plan beskrivs att då sjukligheten är högre hos äldre, så gör en ökning av andelen äldre att antalet fall i stora folksjukdomar (såsom hjärtinfarkt, stroke och cancer) kommer att öka. Strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län samt en gemensam handlingsplan har tagits fram av regionen och kommunerna. Den ska stärka och stimulera en sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre i Norrbotten genom samverkan på flera nivåer och mellan huvudmännen. I strategin lyfts viktiga områden fram för att utveckla god vård och omsorg för äldre. Det gäller vårdprevention, palliativ vård, demensvård, psykisk ohälsa hos äldre, akut omhändertagande, läkemedel samt rehabilitering. I Socialstyrelsens lägesrapport från 2016 inom patientsäkerhetsområdet så framkommer bl a att andelen vårdtillfällen med skador och vårdskador stiger med ökande ålder. Medelvårdtiden är längre ju äldre patienterna är, från 4 dagar för den yngsta gruppen, år, till 8 dagar för den äldsta gruppen, 85 år eller äldre. Vårdtillfällen med skador medför dubbelt så lång medelvårdtid som vårdtillfällen utan skador i alla åldersgrupper. Definitioner av vårdskada och skada kan beskrivas på följande sätt: Vårdskada: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården. Skada: lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som uppstått vid kontakt med hälso- och sjukvården. Skada omfattar både undvikbar och icke undvikbar skada. Palliativ vård Det nationella vårdprogrammet från 2016 för palliativ vård i livets slutskede gäller hela landet, inom hela sjukvårdssystemet och den kommunala omsorgen. Det framgår att alla människor med sina unika behov ska tillförsäkras en värdig och välfungerande vård vid livets slut. Enligt Svenska Palliativregistrets årsrapport för 2015 ges vård i livets slutskede inom öppen och sluten vård samt inom kommunal vård. Många äldre 3

4 blir förflyttade mellan hemsjukvård och sluten vård de två sista veckorna av sitt liv för att slutligen avlida på sjukhus där vården främst är inriktad på korta vårdtider och botande åtgärder. Drygt avlider i Sverige varje år (cirka i Norrbotten) och de flesta av dem har nytta av den palliativa vårdens innehåll. Socialstyrelsen definierar palliativ vård enligt följande: Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. Socialstyrelsen definierar palliativ vård i livets slutskede: Palliativ vård som ges under patientens sista tid i livet när målet med vården är att lindra lidande och främja livskvalitet. Identifierade problemområden för 2016 Patientnämnden registrerar ärenden inom följande kategorier: vård och behandling omvårdnad kommunikation (bristande bemötande/samspel/information) patientjournal och sekretess ekonomi organisation och tillgänglighet vårdansvar (patientansvar/informationsöverföring/samverkan) administrativ hantering övrigt (används endast i undantagsfall) Fördelning av patientnämndsärenden under 2016 mellan de olika kategorierna 2016 Adminstrativ hantering Ekonomi Kommunikation Omvårdnad Organisation och tillgänglighet Patientjournal och sekretess Vård och behandling Vårdansvar 4

5 Under året inkom 814 ärenden vilket är samma antal ärenden som föregående år. Över 60 procent av alla ärenden under 2016 är registrerade inom kategorin vård och behandling. Motsvarande siffra för 2015 var drygt 54 procent. Förutom inom kategorin vård och behandling, så ses även en viss ökning inom kategorierna ekonomi, omvårdnad samt patientjournal och sekretess. Övriga kategorier har minskat. Precis som föregående år så finns det en stark koppling mellan vård och behandling samt kommunikation. Ökning av ärenden för 2016 har framförallt skett inom närsjukvården samt hos de privata hälsocentralerna. Minskning ses främst inom länssjukvården. För fördelning av ärendena inom respektive division/verksamhetsområde se vidare bilaga 1. De två stora divisionerna närsjukvård och länssjukvård står i likhet med föregående år för störst andel ärenden (drygt 85 procent 2016). Division närsjukvård är den största divisionen och innehåller primärvård, internmedicin/rehabilitering, psykiatri samt akut omhändertagande. Närsjukvården är indelad i fem geografiska närsjukvårdsområden (Kiruna, Gällivare, Kalix, Piteå samt Luleå/Boden). Division länssjukvård innehåller länets allmänkirurgi/urologi, anestesi/operation/intensivvård, barnsjukvård, bild- och funktionsmedicin, laboratoriemedicin, obstetrik och gynekologi, ortopedi, ögonsjukvård, öron/näsa/hals, käkkirurgi, syn- och hörselenhet samt länsenheten särskilt stöd/funktionshinder. Könsskillnaderna har minskat och andelen ärenden som rör kvinnor är 55 procent och 45 procent är män (jämfört med 62 procent för kvinnor och 38 procent för män under 2015). Könsfördelningen för 2016 ser ungefär likadan ut inom de olika verksamheterna, frånsett privata hälsocentraler, privat vårdverksamhet samt länets kommuner där andelen ärenden som rör kvinnor är högre. Synpunkter avseende äldre patienter Under 2016 registrerades 309 ärenden som avser patienter som är 65 år eller äldre. Ärenden rörande patienter som är 65 år eller äldre ökar successivt. Under en tioårsperiod har andelen ökat från 31 procent 2007 till 38 procent Ärenden rörande patienter som är 80 år eller äldre har ökat från 8 till 10 procent under samma tidsperiod. Se vidare bilaga 1. Andelen ärenden som avser patienter som är 65 år eller äldre är lägre inom närsjukvården och högre inom kommunerna, jämfört med totalen. Uppdelat på verksamhetsområde så är andelen av dessa ärenden högre inom allmänkirurg/urologi, ortopedi samt medicin/rehabilitering (Kalix och Piteå älvdals sjukhus) och lägre inom psykiatrin. Felaktig behandling är den vanligaste kategoriseringen. Ärenden för äldre patienter Äldre patient med stort hjälpbehov, som bara kunde ligga plant på rygg vid transport, skickades hem ensam under natten från sjukhus. Patienten började kräkas. Chauffören kunde stanna och hjälpa patienten, men närstående har synpunkter på bedömningen att skicka hem patienten ensam. 5

6 Närstående är missnöjd med att patienten föll på sjukhuset i samband med sjukhusvård p g a svår UVI. Enligt närstående ådrog sig patienten en höftledsfraktur vilket i sin tur försämrade situationen och förvärrade patientens demens. Närstående ifrågasätter starkt personalbemanningen under julhelgen. Patienten är missnöjd med att läkare uppträdde mycket otrevligt, nästan aggressivt mot både patient och närstående. Enligt patienten var läkaren otrevlig inför andra patienter som också kunde höra, vilket kändes oerhört kränkande. Patienten beskriver att läkaren säkert är en skicklig specialist, det ifrågasätter inte vederbörande, men är högst olämplig i sin kontakt med närstående och patienter. Närstående till avliden patient är missnöjd med vård/behandling, bedömning, omsorg och medicinering avseende bensår som slutade i amputation samt svår infektion. Dessutom är närstående missnöjd med kommentarer och läkares syn på patienten som människa. Synpunkter rörande palliativ vård Det finns 15 ärenden registrerade för 2016 som rör patienter och deras vård i livets slutskede. Av dessa 15 ärenden var det 13 ärenden som rörde patienter som är 65 år eller äldre. För 2015 avser 14 ärenden palliativ vård och för 2014 kan 8 ärenden återfinnas inom området. Avseende de ärenden som registrerats för 2016 så hade några av patienterna avlidit när ärendet registrerades. I många ärenden framförs synpunkter av närstående och i några ärenden av patienterna själva. Av dessa 15 ärenden rör 10 ärenden olika verksamheter inom när- och länssjukvården på Sunderby sjukhus. Övriga 5 ärenden rör hälsocentraler, övriga sjukhus samt ledningsstaben. Hälften av ärendena avser bristfällig kommunikation och information. Övriga ärenden rör tillgänglighet, vårdansvar, omvårdnad samt vård och behandling. Synpunkterna avser 4 kvinnor och 12 män. Ärenden utifrån palliativ vård Svårt cancersjuk patient med s k trygghetspärm hade transporterats med ambulans p g a akuta besvär och upplevde brister i undersökning, bedömning och bemötande. Ingen ringklocka fanns att tillgå och ingen hörde när patienten ropade. Patienten placerades därefter i rullstol för att skickas hem, men svimmade och ramlade från rullstolen. Fallet har orsakat ej övergående, svåra smärtor och denna situation har ytterligare försvårat sjukdomsbilden. Trygghetspärmen ska innebära att patienten ska komma direkt till vårdavdelning istället för akutmottagning, vilket har fungerat två gånger av fyra och patienten har endast fått en plats på den avdelning patienten ska tillhöra en gång för tre år sedan. Närstående har synpunkter på bristande empati, bemötande, behandling och omvårdnad i samband med patientens bortgång. Behandlingen försenades och information om väldigt dåliga resultat efter undersökning uteblev, som istället framkom i samband med vårdplanering. Många i personalen upplevdes som oempatiska och känslokalla. Patienten uttryckte till närstående rädsla för att framföra synpunkter till personalen. 6

7 Synpunkter avseende akut omhändertagande och äldre Ärenden inom akut omhändertagande ökar. För 2016 så ses 45 ärenden inom akut omhändertagande. Motsvarande siffra för 2015 och 2014 är 31 respektive 24 ärenden. För fördelning per sjukhus och år se vidare bilaga 1. Till största delen rör synpunkterna för 2016 felaktig, utebliven eller nekad behandling, undersökning eller diagnos. Synpunkter på kommunikation, främst bristfälligt bemötande, ses i 33 procent av ärendena. I 40 procent av ärendena så gäller det en patient som är 65 år eller äldre. Närmare 9 procent av ärendena inom akut omhändertagande avser en patient som är 80 år eller äldre. Ärenden inom akut omhändertagande Sökte hjälp men nekades att få träffa läkare. Sjuksköterska undersökte samt förklarade att det inte var ett akutfall eftersom att värdena var normala. Patienten vädjade om att få stanna men sjuksköterskan hänvisade till regelverket. Följande dag sökte patienten ny hjälp och skickades direkt vidare till annat sjukhus p g a allvarlig sjukdom. Patienten har synpunkter på nonchalant bemötande samt felaktig bedömning. Synpunkter inom division länssjukvård Länssjukvårdens ärenden har minskat jämfört med föregående år (232 ärenden 2016 och 265 ärenden 2015). Främst ses minskningen hos ögonsjukvården samt hos obstetrik och gynekologi. De största verksamhetsområdena allmänkirurgi/urologi och ortopedi har bägge ett något minskat ärendeunderlag. Liten ökning av ärenden ses hos bild- och funktionsmedicin, laboratoriemedicin samt hos anestesi/operation/iva/dagkirurgi. För fördelning inom respektive verksamhetsområde, 2015 och 2016, se vidare bilaga 1. Synpunkter inom division närsjukvård Närsjukvårdens ärenden har ökat från 443 ärenden 2015 till 462 ärenden Det motsvarar närmare 57 procent av patientnämndens ärenden för Främst ses ökningen inom akut omhändertagande (Sunderbyn, Gällivare, Kiruna) samt inom kompetenscentrum infektion/hud/lunga/reuma/ vårdhygien i Sunderbyn. I likhet med föregående år utgör primärvårdens ärenden cirka 25 procent av samtliga ärenden för För fördelning inom respektive verksamhetsområde, 2015 och 2016, se vidare bilaga 1. Synpunkter inom infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien Inom infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien har det skett en ärendeökning under de senaste åren. Lung- och allergisektionen står för störst andel av ärendena med 16/39 ärenden för 2016, följt av infektion och reumatologi med 9 ärenden var. Inom hud och könsmottagningen finns 5 ärenden registrerade för (Inga ärenden registrerade inom vårdhygien.) De vanligaste synpunkterna rör felaktig behandling, felaktigt läkemedel samt utebliven diagnos. Andra synpunkter som kan nämnas är bristande samverkan inom/mellan enheter samt lång väntan på besökstid. För fördelning av ärenden per verksamhet och år se vidare bilaga 1. Ärenden inom infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien Patienten har sedan länge svåra besvär och träffade specialistläkare samt att det under det året också gjordes en rad undersökningar. Patienten har fortfarande inte fått besked efter undersökningarna och har inte heller fått utlovat årligt återbesök trots att det nu snart gått 7

8 tre år. Patienten tvingas uppsöka hälsocentral och akutmottagning upprepade gånger, men väntar fortfarande på hjälp från specialistläkare. Patienten vill ha hjälp och besökstid så snart som möjligt och i annat fall bli remitterad till annat landsting/region för hjälp. Synpunkter inom primärvården Primärvårdens ärenden utgör drygt 25 procent av samtliga ärenden för Ökning av antalet ärenden ses främst hos Sandens hälsocentral, Hortlax hälsocentral samt hos jourcentralen i Luleå. Totalt sett så är 210 ärenden registrerade inom primärvården för 2016, vilket är en mycket liten ökning jämfört med 2015 (205 ärenden). För 2016 så avser cirka 35 procent av primärvårdens ärenden patienter som är 65 år eller äldre. Gemensamt för hälsocentralerna i Haparanda, Älvsbyn och Arvidsjaur är att de ligger bland de fem hälsocentraler som har högst andel ärenden både räknat på ärenden/1000 listade individer samt ärenden/1000 vårdkontakter. Hortlax och Björkskatans hälsocentraler ligger på lägst andel inom både ärenden/1000 listade individer och ärenden/1000 vårdkontakter (sett ur en femårsperiod). För diagram med de fem hälsocentraler som har högst andel ärenden se vidare bilaga 1. Ärenden inom primärvården Närstående följer med patienten som äntligen har tagit beslutet att söka hjälp för sitt alkoholmissbruk. Patienten upplever bristande hjälp, undersökning, behandling och bemötande från hälsocentralen. Patienten nekas den behandling som primärvården enligt psykiatrin ska erbjuda samt bemöts på ett otrevligt sätt. Patienten har även synpunkter på bristande hjälp och bemötande från rådgivningssjuksköterska. Patienten söker för besvär och läkare uttrycker att besvären överensstämmer med viss typ av cancer. Efter undersökningar, bl a röntgen, så töms en cysta utan ytterligare förklaring. Patienten söker åter vård 6 år senare och man konstaterar en cancertumör. Läkare förklarar att patienten gått med tumören för länge och borde ha sökt vård tidigare. Patienten tvingas genomgå en stor operation och därefter strålbehandling. Patienten har kvarstående men efter behandlingen och det har även varit psykiskt påfrestande för patienten. I journalhandlingar framgår det att en förändring setts på röntgenbilder redan i samband med första besöket. Patienten har orsakats onödigt lidande och skada. Synpunkter rörande privata hälsocentraler Privata hälsocentraler utgör för 2016 närmare 3 procent av samtliga ärenden. De privata hälsocentralerna har totalt sett ökat i antal ärenden från 8 ärenden 2015 till 22 ärenden De privata hälsocentraler som står för flest ärenden 2016 är Cederkliniken och Vårdcentralen Norra Hamn. Ingen av de privata hälsocentralerna har hög andel då det gäller ärenden/1000 listade individer eller ärenden/1000 vårdkontakter. Förekommande ärenden inom privata hälsocentraler Patienten är missnöjd med utebliven remiss och relevant utredning samt utebliven diagnos avseende urinvägsbesvär. Patienten är missnöjd med samordningen mellan primärvården och specialistvården. Patienten har besvär som innefattar behov av 8

9 många olika specialiteter. Patienten beskriver oklarheter kring vem som ska ansvara för behandling av patienten. Synpunkter rörande ledningsstaben De ärenden som registreras inom ledningsstaben avser synpunkter på övergripande frågor samt på händelser i samband med sjukresor. Ledningsstaben har ökat i antal ärenden från 10 ärenden 2015 till 20 ärenden Av dessa 20 ärenden så rör 6 ärenden synpunkter på sjukresor och resterande 14 ärenden avser främst tillgänglighetsfrågor. Ärendena inom ledningsstaben rör till 50 procent patienter som är 65 år och äldre. Ärenden inom ledningsstaben Närstående har synpunkter på patientens vård, behandling och omhändertagande samt på hur olika patientgrupper ställs mot varandra då det gäller vårdplatser. Närstående påtalar också stora skillnader mellan regionerna/landstingen då det gäller palliativ vård. Patient och närstående har i annat landsting möjlighet att själv bestämma när önskemål finns om att få vistas på den palliativa vårdavdelningen, som bemannas med personal med specialkompetens att kunna möta patientens alla behov utifrån patientens situation när patienten så önskar. Synpunkter på vård och behandling Kategorin vård och behandling utgör drygt 60 procent av patientnämndens ärenden. Det är en ökning då andelen ärenden inom vård och behandling låg på drygt 54 procent för De allra flesta ärendena rör division närsjukvård och länssjukvård. Absolut vanligaste synpunkten är felaktig behandling följt av felaktig diagnos och utebliven diagnos. Ärenden inom kategorin vård och behandling Söker upprepade gånger inom för magont, feber och kräkningar som bedöms vara maginfluensa/gastrit. Remitteras till olika enheter och vårdas för maginfluensa och psykiska besvär. Efter 5 månader försämras patienten ytterligare och skickas akut. Man upptäcker brusten blindtarm och buken fylld med var. Patienten har haft en lång, svår återhämtningstid på minst ett år med sammanväxningar och magsmärtor. Synpunkter rörande Norrbottens kommuner Kommunernas ärenden har minskat från 42 ärenden 2015 till 26 ärenden Den något högre siffran för 2015 berodde till stor del på ett ärende utifrån en generell fråga som berörde samtliga 14 kommuner. Under 2014 registrerade patientnämnden 22 ärenden inom länets kommuner. Framförallt så rör kommunernas ärenden under 2016 synpunkter på vård och behandling inom äldreomsorgen. Se vidare bilaga 1. Den låga ärendemängden gör det svårt att dra några slutsatser av inkomna synpunkter i syfte att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i kommunerna. Ärenden inom kommunerna Närstående till brukaren är missnöjda med kommunens felaktiga omvårdnad på äldreboendet. Närstående beskriver att brukaren enligt sjukhuset var uttorkad, förstoppad, hade urinvägsinfektion samt 9

10 svamp i svalget när brukaren väl fick vård efter fallolyckan. Närstående önskar få en förklaring av ansvariga. Stödpersonsverksamheten Patientnämnden ska utse stödpersoner för de patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller isoleras enligt smittskyddslagen om patienten så begär. Vid årsskiftet hade patientnämnden 56 pågående stödpersonsuppdrag. Det är en ökning med 10 uppdrag jämfört med samma siffra föregående år. Antal pågående uppdrag har legat stabilt de senaste åren. Antal pågående uppdrag inom stödpersonsverksamheten räknat vid årsskiftet ( ) Den allra största delen av stödpersonsuppdragen återfinns hos psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn. Uppdrag finns också knutet till andra sjukhus i länet samt även till andra orter inom länet för patienter i öppen tvångsvård, exempelvis patienter som finns placerade i kommunala omsorgsboenden. Under 2016 har patientnämnden intervjuat och rekryterat 5 nya stödpersoner. I likhet med tidigare år så har det även under 2016 genomförts två utbildningar för stödpersoner under vår och höst i form av tvådagarsinternat. Utbildningsdagarnas temaområden under 2016 har bl a handlat om hjärnan och affekter, psykiatrins historia, upplevda attityder i samhället och i vården, likheter/olikheter samt vad diskriminering och mångfald betyder. Föredragare under utbildningarna är såväl externa som från den egna verksamheten. Dagarna innehåller även möjlighet för stödpersonerna till erfarenhetsutbyte och diskussion samt till samvaro med varandra. Vårdkontakter Vid en jämförelse med antal vårdkontakter per år så visar det sig att ungefär 55 procent kvinnor och 45 procent män sökte vård under 2016 i Norrbotten, vilket motsvarar fördelningen mellan könen avseende patientnämndsärenden för Patientnämndens analys Patientnämnden har utifrån inkomna ärenden framförallt identifierat tre problemområden: Äldre inom vården Palliativ vård Akut omhändertagande Äldre inom vården I regionfullmäktiges strategiska plan beskrivs strategiska mål för en effektiv verksamhet av god kvalitet. Dessa innefattar bl a att kompetensen i allmänmedicin, geriatrik, och palliativ vård stärks i närsjukvården och på hälsocentralerna. I strategiska mål för helhetsperspektiv med personen i centrum så beskrivs att patientens starka ställning i vården ska vara utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en personcentrerad vård. 10

11 I rapporten för 2016 har nämnden försökt påvisa den relativt stora andel ärenden som rör äldre patienter inom flera olika områden. Rapporter och planer påvisar den demografiska utvecklingen i länet och prioriterade utvecklingsområden för vården inom både regionen och länets kommuner. Patienter och närståendes egna berättelser och som framkommer i patientnämndens ärenden för 2016 visar på synpunkter och brister som till närmare 39 procent avser äldre patienter. Palliativ vård Enligt strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län behöver den palliativa vården i Norrbotten prioriteras och utvecklas för att personer i livets slutskede ska ha en god, säker och likvärdig vård. SKL presenterar en sammanställning av kvalitetsjämförelser som jämför landstingens och regionernas resultat inom 16 hälso- och sjukvårdsområden. Resultaten för region Norrbotten ligger lågt där bl a palliativ vård, diabetesvård, kirurgisk behandling och kvinnosjukvård får dåligt betyg medan vården för cancer och reumatism håller förhållandevis god kvalitet. På totalen är inte 15 ärenden en stor mängd ärenden, men nämnden ser det som mycket allvarligt att 15 ärenden (och nästan lika många föregående år) inom området palliativ vård finns registrerade för denna ytterst svaga patientgrupp. Det kan även misstänkas att det är få av de synpunkter som rör palliativ vård som framkommer just p g a svårigheterna i en sådan situation att kunna och orka framföra några synpunkter överhuvudtaget. Upprättade vårdprogram, handlingsplaner och strategier finns rörande den palliativa vården i Norrbotten men trots detta så upplever patienter och närstående brister i kommunikation, information, tillgänglighet, vårdansvar, omvårdnad samt vård och behandling då det gäller den palliativa vården. Sett till de påvisade brister som finns inom länet då det gäller palliativ vård så anser nämnden att det finns anledning att ytterligare lyfta detta som ett prioriterat förbättringsområde. Akut omhändertagande Ärenden inom akut omhändertagande ökar och stor del rör Sunderby sjukhus. För 2016 så ses också en ökning inom akut omhändertagande i Gällivare och Kiruna. Till 40 procent så avser synpunkterna en patient som är 65 år eller äldre. Enligt strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län , så är gruppen äldre en växande grupp med alltmer sammansatta vårdbehov samt att det är viktigt med att skapa strategier för bl a akut omhändertagande, för att utveckla god vård och omsorg för äldre. Det är svårt att fastställa orsaken till ökningen av synpunkter inom akut omhändertagande. Nyligen har resultat av mätningar rörande akutmottagningar från Socialstyrelsen och SKL presenterats som visar på goda resultat avseende bl a väntetider och hur nöjd patienten är med besöket. Nämnden ser med glädje på dessa positiva resultat och anser att det är av vikt att följa upp synpunkterna under kommande år för att se eventuella förändringar. Kommunikation och kön Könsskillnaderna då det gäller registrerade ärenden har minskat för 2016 och fördelningen är den samma som könsfördelningen avseende registrerade vårdkontakter för Vidare minskar antalet och andelen registrerade kommunikationsärenden. En orsak till detta anser nämnden kan vara den väl utvecklade verksamheten med över 150 lokala etikombud ute i verksamhet- 11

12 erna och det etiska rådets funktion i regionen. Ett antal verksamheter har nyligen bemötandecertifierats och några verksamheter har också hbtqcertifierats. Nämnden har rapporterat om en minskning av ärenden specifikt inom verksamheten obstetrik och gynekologi. Det kan också konstateras att verksamheten har gjort satsningar och valt att certifiera sig inom ramen för bemötande. I juni 2015 hbtq-certifierades verksamheten. Målet var att anställda skulle öka sin kunskap om hbtq och normer samt om hur normerna påverkar hälsa och livskvalitet. Med anledning av den ökande andelen redovisade ärenden inom kategorin vård och behandling så vill nämnden i likhet med föregående år påtala att det finns ett tydligt samband mellan kommunikationsbrister samt brister i vård och behandling. Nämnden anser att dessa områden i många avseenden måste hanteras gemensamt för att förbättringar ska kunna uppnås. Frågeställningar Utifrån påvisade brister i patientnämndens ärenden önskar nämnden ställa följande frågor till regionstyrelsen: Hur förbereder sig styrelsen specifikt inför att utveckla en personcentrerad och säker vård för en allt äldre befolkning? Det finns definierade strategiska mål och planer för den palliativa vården. Samtidigt visar synpunkter via patientnämnden på brister. Vilka konkreta åtgärder kommer att genomföras för att säkerställa en personcentrerad och säker palliativ vård i Norrbotten? Vilka åtgärder kommer att vidtas med anledning av ökningen då det gäller synpunkter rörande akut omhändertagande? Förslag till beslut Patientnämnden föreslår att regionfullmäktige beslutar att: Regionstyrelsen får i uppdrag att svara på patientnämndens frågor samt redovisa hur de brister nämnden uppmärksammat ska åtgärdas. 12

13 Bilagor Bilaga 1 Statistik 13

14 Problemområde/ Huvudkategori Bilaga 1 Statistik Antal PaN-ärenden per verksamhet och huvudkategori 2016, Adm hantering Ek Komm Omv Org och tillg I jämförelse med 2015 Journal och sekr Vård och Beh Vårdansv Övr Division/Verksamhet Division Service (3k,3m) 4 (4k,0m) Division Tandvård (15k,12m) 25 (13k,12m) Division Närsjukvård (244k,218m) 443 (277k,166m) Division Länssjukvård (123k,109m) 265 (174k,91m) Ledningsstab (11k,9m) 10 (6k,4m) Privata hälsocentraler (17k,5m) 8 (4k,4m) Privat vårdverksamhet (9k,4m) 12 (4k,8m) Kommuner (19k,7m) 42 (21k,21m) Annat landsting (3k, 3m) 5 (2k, 3m) Totalt (444k,370m) 814 (505k,309m) Kvinnor Män Totalt Totalt Antal ärenden per verksamhet och huvudkategori år 2016 i länets samtliga kommuner Problemområde/ Adm Ekonomi Komm Omv Org och Journal och Vård Vårdansvar Övrigt Totalt Huvudkategori hantering Tillg Sekretess behandling Kommun Arjeplog 0 Arvidsjaur 0 Boden 1 1 (1k, 0m) Gällivare (2k, 1m) Haparanda 1 1 (0k, 1m) Jokkmokk 1 1 (1k,0m) Kalix 1 1 (1k, 0m) Kiruna 1 1 (1k, 0m) Luleå (7k,1m) Pajala 0 Piteå (3k,2m) Älvsbyn (2k,1m) Överkalix 1 1 (1k, 0m) Övertorneå 1 1 (0k, 1m) Totalt (19k,7m) Kvinnor Män

15 Antal ärenden per division/verksamhetsområde för 2016, jämfört med De största divisionerna närsjukvård och länssjukvård står för den absolut största delen av ärenden under Andelen patientnämndsärenden av totalt antal ärenden/år som rör patienter 65 år och äldre, respektive patienter 80 år eller äldre, under en tioårsperiod 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel 65 år och äldre Andel 80 år och äldre 15

16 Fördelning av patientnämndens ärenden inom akut omhändertagande för respektive sjukhus i Norrbotten, ,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Gällivare Kalix Kiruna Piteå Sunderbyn 5,0% 0,0% Fördelningen av synpunkter hos respektive verksamhetsområde inom division länssjukvård, jämförelse 2016 med 2015 Öron- näsa- halssjukvård Ögonsjukvård Ortopedi Obstetrik och gynekologi LSS Laboratoriemedicin Bild- och funktionsmedicin Barnsjukvård Anestesi/Op/IVA/Dagkir Allmänkirurgi/urologi

17 Fördelningen av synpunkter hos respektive verksamhetsområde inom division närsjukvård, jämförelse 2016 med 2015 Landstingsgemensamt Arbter/Fysioter/Kur/Diet Ungdomsmott Psykiatri Primärvård Rehabmedicin Hjärtsjukvård SY Infekt/hud/lung/reuma SY Internmed/ger SY Medicin/rehab Akut omhändertagande Fördelning av patientnämndsärenden inom Kompetenscentrum infektion/hud/lunga/reuma/vårdhygien under tre års tid Lunga Infektion Reuma Hud 17

18 De fem hälsocentralerna som har högst andel ärenden/1000 listade individer sett under en femårsperiod ( ) 2,50 2,00 1,50 1,00 0, ,00 Haparanda hälsocentral Arvidsjaurs hälsocentral Överkalix hälsocentral Älvsby hälsocentral Pajala hälsocentral De fem hälsocentraler som har högst andel ärenden/1000 vårdkontakter sett under en femårsperiod ( ). 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0, ,05 0,00 Arvidsjaur Älvsbyn Kalix Mjölkudden Haparanda Antal ärenden hos patientnämnden per 1000 invånare i Norrbotten: 2013: 3, invånare Norrbotten 2013 (0913) 2014: 2, invånare Norrbotten 2014 (1231) 2015: 3, invånare Norrbotten 2015 (1231) 2016: 3, invånare Norrbotten 2016 (1231) 18

19 Nationell statistik ärendeutvecklingen under tre år för patientnämnderna, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Inspektionen för vård och omsorg (enskilda klagomål) samt Lex Maria Inom alla områden ses en ökning av ärenden för De enskilda klagomålen (IVO) har ökat mest till andelen. Patientnämnden har fler ärenden än övriga instanser sammanslaget. Statistik för länet ärendeutvecklingen under tre år för patientnämnderna, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Inspektionen för vård och omsorg (enskilda klagomål) samt Lex Maria Det ses en ökning av ärenden för 2016 till LÖF samt till IVO (enskilda klagomål). Lex maria-ärenden har minskat från 78 ärenden 2014 till 52 ärenden Jämfört med de nationella siffrorna så utgör LÖF-ärenden en större andel av samtliga ärenden i Norrbotten än vad de gör totalt sett i landet (ca 33 procent jämfört med ca 26 procent). Patientnämnden har fler ärenden än övriga instanser sammanslaget. De ärenden som registrerats under 2016 i länet inom samtliga ovanståenden områden utgör totalt ärenden att använda sig av i förbättringsarbetet. 19

20 Region Norrbotten och kommunerna i samarbete för patientsäkerhet