VERKSAMHETSPLAN. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSPLAN. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR"

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

2 Innehållsförteckning Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, Organisation... 3 Den samtida Hemslöjden... 3 Prioriterade områden... 4 Jubileumsåret Verksamhetsplan för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, Det civila samhället Barn och ungdom Hållbar utveckling Hemslöjden som näringsgren Internationell och interkulturell verksamhet Utanför de prioriterade områdena pågår övrig verksamhet inom förbundet Hemslöjdens samlingar Den Samtida Hemslöjden Övrig verksamhet inom förbundet Kursverksamhet Granskningsnämnd Stipendieutdelning Sätergläntan hemslöjdens gård Svensk Slöjd AB Konceptbutiken Svensk Slöjd Hemslöjdens förlag Tidningen Hemslöjd Målen för sammanfattas på följande sätt, Läs mer Det civila samhället Barn och ungdom Hållbar utveckling Hemslöjden som näringsgren Internationell och interkulturell verksamhet SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

3 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, är den ideella hemslöjdsorganisationen som samlar landets ideella länshemslöjdsföreningar/förbund. Till förbundet är 24 länsföreningar, två riksföreningar och en riksorganisation anslutna och till dessa finns 67 lokala hemslöjdsföreningar och enskilda personer anslutna som medlemmar. Inom SHR finns 21 hemslöjdsbutiker, som har sitt ägarförhållande till någon av medlemsföreningarna. Nio hemslöjdsföreningar är huvudman för hemslöjdskonsulentverksamheten. SHR med sina medlemsföreningar är största andelsägare till Sätergläntan Hemslöjdens gård. SHR äger Svensk Slöjd AB. Inom bolaget drivs Svensk Slöjds butik i Stockholm, tidningen Hemslöjd och Hemslöjdens förlag. Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är den statliga myndighet som fördelar medel till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Anslaget som fördelas kommer från Kulturdepartementet och fördelas på tre huvudområden, Konsulentverksamheten, Projekt och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Sedan 2010 får SHR ett uppdrag från NFH. Grunden för detta uppdrag till SHR är de nationella kulturpolitiska målen och NFHs mål och uppgift enligt regleringsbrev och instruktion. Förbundsstämman är det högsta beslutande organet inom SHR-organisationen. På förbundsstämman, som hålls vart annat år, antas bl.a. verksamhetsplanen för de närmaste årens verksamhet inom organisationen. Varje medlemsförening antar sin egen verksamhetsplan, som har sin grund i de prioriterade områden stämman fattat beslut om. Den samtida Hemslöjden genomfördes kommunikationsprojektet Den Samtida Hemslöjden. Projektet drevs gemensamt av SHR och NFH och alla aktörer inom Hemslöjden deltog i projektet. Inom projektet arbetades en gemensam varumärkes- och kommunikationsplan fram. Den ligger nu till grund för all verksamhet vi gör inom hemslöjden. Inom ramen för projekt Den Samtida Hemslöjden genomfördes en omvärldsanalys för att få en god förståelse för attityder för Hemslöjd som organisation. Vi ville också få en bild av vem som är intresserad av handgjort skapande och vad de är intresserade av. Vi ville lära känna målgruppen som är mottagliga för Hemslöjdens verksamhet samt förstå på viket sätt vi kan kommunicera med dessa målgrupper genomfördes en medlemsundersökning inom SHR i syfte att ta reda på hur dagens medlemmar ser på sitt medlemskap och vilka som är medlemmar idag. SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 3

4 Prioriterade områden De prioriterade områdena under perioden är: 1. Det civi la sam hället 2. Bar n och u ng dom 3. Hållbar utveckli ng 4. H e m s löj de n som när i ng sg r e n 5. I nte r nation e ll och i nte r- ku ltu r e ll ve r ksam h et M i ss ion Vi tillvaratar, utvecklar och förnyar slöjden som kultur och näring. Vi s ion Slöjd ska ha en självklar plats i alla människors dagliga liv. Kär nvär de n /Vär de r i ngar Hållbarhet, Kunnighet, Kreativitet, Gränsöverskridande. Öve rg r i pan de mål Att göra hemslöjden mer synlig och mer samtida. NFH, har i regleringsbrevet under utgiftsområde 17 en anslagspost Nämnden för hemslöjdsfrågor 4:3, ap.4 som får användas för bidrag till SHR. Utifrån detta får SHR, sedan 2010, ett uppdrag från NFH. Grunden för detta uppdrag till SHR är de nationella kulturpolitiska målen och NFHs mål och uppgift enligt regleringsbrev och instruktion. De kulturpolitiska prioriteringarna under mandatperioden utgör grunden i uppdraget. Särskild vikt ska läggas vid hur man avser utveckla de prioriterade delarna av uppdraget. Länsförening/ förbund Länsförening/ förbund Länsförening/ förbund Lokalförening Enskilda medlemmar Lokalförening Enskilda medlemmar Enskilda medlemmar Butik Förbundsstämman Länsförening/ förbund Enskilda medlemmar Butik Riksförbundet Länsförening/ förbund Lokalförening Enskilda medlemmar Enskilda medlemmar Svensk Slöjd AB Länsförening/ förbund Lokalförening Enskilda medlemmar Sätergläntan Enskilda medlemmar Butik Riksföreningar Enskilda medlemmar Butik Riksorganisation 4 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

5 Jubileumsåret firar SHR riksförbundet med sina medlemsföreningar 100 år. Det vill vi göra med att ta avstamp in i framtiden och använda Jubileumsåret för att Hemslöjden ska bli mer synlig, tydlig och mer attraktiv för fler. Under Jubileumsåret 2012 vill vi synliggöra att slöjden hör hemma i både kultur och näring, i välbefinnande och skaparglädje, i främjande och nyskapande, i entreprenörskap och företagande. Hemslöjd är det hållbara gränsöverskridande alternativet som når in i alla kulturer. Hemslöjden är deltagandets och görandets kultur. Förberedelserna och genomförandet av Jubileumsåret sker både lokalt och regionalt men givetvis sker ett omfattande förberedande och genomförande arbete på nationell nivå, där riksförbundet är drivande. Samordningen för Jubileumsåret sker från SHRs förbundskansli. På nation e ll n ivå kom m e r fle ra oli ka utställn i ngar m e d konce ntration ti ll Dj u rgår de n i Stockholm att g e nom föras Hemslöjden på Liljevalchs konsthall 6 juni 2 september. Utställningen ska visa den samtida och framtida hemslöjden, den ska överraska och engagera alla som är intresserade av handgjort skapande. VÄV på Nordiska museet 9 maj 30 september. Utställningen ska peka på vävning ur ett kulturellt- och ett näringsperspektiv, väcka lust till vävning och inspirera unga och äldre till att börja väva. Det mångkulturella och det hållbara perspektivet blir en självklar del av utställningen. Lilli och Prinsen en vandring i Lilli Zickermans fotspår på Prins Eugens Waldemarsudde 6 juni 16 september. Utställningen kommer att presentera Lilli Zickerman och hennes stora insatser för den svenska hemslöjdsrörelsen. Utställningens huvudtema blir textilkonstnärer som inspirerats av de gamla förlagorna och komponerat nytt utifrån dem. Handarbetets Vänners ateljé och skola kommer att delta i jubiléet 6 juni 2 september. HVs ateljé kommer att ha öppet hus och skolan kommer att anordna kurser som stämmer med jubileets teman. Hemslöjden kommer att delta i Stockholms Kulturfestival under vecka 33. fle r utställn i ngar och eve nt från nation e ll n ivå: Spetskonst på Vadstena slott 9 juni 19 augusti. Utställningen är ett samarbete mellan bl.a. Föreningen Svenska Spetsar, SHR, Östergötlands museum, Östergötlands läns hemslöjdsföreningen och Visit Vadstena Världsomfattande kongress för unga vuxna. Vecka 26. Kongressen genomförs i samarbete mellan IOV (International Organization of Volk Art), Västra Götalands regionen/västarvet och SHR. Kongressen vänder sig till unga vuxna i åldern år och kongressens huvudaktiviteter arrangeras för 100 deltagare från 40 länder. Temat för kongressen blir demokrati och kommunikation. För satsningarna under jubileumsåret 2012 finns separata projektplaner och budgetar. SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 5

6 Verksamhetsplan för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, Det civila samhället SHR-organisationen utgör en viktig del av det civila samhället. Gemensamt har vi en unik roll och verksamhet som kan utvecklas och växa i överensstämmelse av regeringens betoning av det civila samhällets roll inom kulturområdet. Hemslöjden söker nya lösningar på den 100-åriga verksamheten. Detta arbete har påbörjats inom ramen för projekt Den Samtida Hemslöjden. Hemslöjdskonsulenternas breda kompetensområden tas i anspråk inom alla de verksamheter hemslöjden verkar. Detta underlättar det tvärkulturella arbetet och nätverksarbetet och stärker förenings- och konsulentverksamheten. Mål och genomförande Skapa en långsiktig handlingsplan för SHRorganisationen och positionera hemslöjdens föreningsliv i den nya samverkansmodellen. 1.2 Utveckla det regionala hemslöjdsengagemanget och öka antalet medlemmar i organisationen. 6 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

7 Vad ska göras? Hur ska det genomföras? När ska det göras? 1.1 Dialog mellan riksförbundet och medlemsföreningarna för att utveckla en långsiktig plan för föreningsverksamheten inom den nya samverkansmodellen och att utveckla samarbetet mellan hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar i relation till det civila samhället, oberoende av huvudmannaskap. Riksförbundet bjuder in medlemsföreningarna till dialogsamtal. Förbundsordförande och generalsekreteraren reser runt i regionerna. Presentera en långsiktig plan för föreningsverksamheten inom den nya samverkansmodellen. Våren och hösten 2011 Hösten Våren 2013 Förbundsstämman Gemensamma förberedelser och deltagande i förbundets 100-årsjubileum. Delta i tvärkulturella möten. Nya webbsajter. Ny grafisk identitet Skapa och genomföra en medlemsvärvningskampanj som ökar antalet medlemmar i organisationen med 7 % per år. Nationella, regionala och lokala aktiviteter. Delta i olika tvärkulturella möten, vara aktiv inom Amatörkulturens samrådsgrupp, AX, och Ideella Kultur Allians, IKA. Nya webbsajten Allt om Hemslöjd, nya sajten Slöjdklubben 2.0. och Zickermans Värld. Ta fram ny grafisk identitet inom riksförbundet, som kan erbjudas medlemsföreningarna. Starten blir under Jubileumsåret och avslutas året efter. Förberedelser 2011 och genomförande , , , 2012, , 2013, 2014 Utgivning av böcker inom hemslöjdens område. Skapa och genomföra en prenumerationsvärvningskampanj för tidningen Hemslöjd, för att öka antalet prenumeranter med 300/år. Bokutgivning på Hemslöjdens förlag i samverkan med inom hemslöjden verksamma personer. Startar under Jubileumsåret och fortsätter Tidningen lanserar olika teman inom slöjden som hemslöjdsföreningar, konsulenter och butiker kan dra nytta av i verksamheten. Hösten 2011 och hela Fortsätter 2013, och , 2012, 2013 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 7

8 2. Barn och ungdom Barn och ungdom har sedan många år varit ett prioriterat område för hemslöjden. Det är angeläget att pröva olika metoder för att utveckla och stärka arbetet med barn och unga inom den ideella sektorn och Slöjdklubben är en del av det arbetet. Med fler unga inom organisationen kan hemslöjdsföreningarna bli en starkare part i det civila samhället. Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga liksom de regionala hemslöjdskonsulenterna utgör en resurs i detta arbete. På förbundskansliet finns en projektledare för arbetet med barn och unga inom organisationen. Barn och unga är prioriterade målgrupper för jubileumsåret Mål och genomförande Skapa Slöjdklubbar, med inriktning på det tvärkulturella mötet, i minst två kommuner i varje län. 2.2 Hitta nya modeller för ungdomars organisering inom hemslöjden. 2.3 Utveckla Slöjdklubben 2.0 för barn med funktionsnedsättning med lansering sensommaren Vad ska göras? Hur ska det genomföras? När ska det göras? 2.1 Dialog mellan medlemsföreningarna och riksförbundet om vikten att slöjdklubbar blir tillgängliga för så många barn som möjligt. Projektledaren för Ung Slöjd reser runt i regionerna/länen, för att finna regionala lösningar på hur slöjdklubbar kan startas och hur konceptet kan utvecklas utifrån nuvarande förutsättningar. Hösten 2012 och våren Dialog mellan medlemsföreningarna och riksförbundet om hur föreningarna skulle kunna bidra till att supporta ungdomars intresse för handgjort skapande. Göra hemslöjden tydlig för målgruppen. Tillsätta unga människor i riksförbundets och medlemsföreningarnas styrelser. Projektledaren för Ung slöjd reser runt i regionerna/länen, för att finna regionala lösningar för ung-slöjd verksamheten. Barn och ungdomsmedlemskap diskuteras och utvecklas i dialog med medlemsföreningarna Genom att betrakta barn och unga som en resurs inom organisationen Hösten 2012 och våren , 2013, , 2013, Webbsajten Slöjdklubben 2.0 utvecklas för barn och unga med funktionsnedsättning. Med projektmedel från Post och Telestyrelsen och med projektledning från förbundskansliet. Hösten 2011 och våren, sommaren SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

9 3. Hållbar utveckling Hemslöjden är det hållbara alternativet. Hemslöjden tillvaratar de lokala traditionerna, utreder hur tingen har brukats och tillverkats, produktutvecklar och för traditionen vidare via kurser, workshops och utställningar. Genom att tillverka saker för hand bygger hemslöjden vidare på tusenåriga traditioner och tekniker, vilka har en relevans också globalt. Våra val gör skillnad. Hur vi konsumerar och lever påverkar framtidens miljö. I vår strävan efter en mer hållbar livsstil är hemslöjden en naturlig inspirationskälla. Den rymmer kunskap om kretslopp och hållbar konsumtion slöjdade föremål tillverkas ofta lokalt, småskaligt och energisnålt. Slöjden ger oss också möjlighet att förena tanke och hand. Slöjden har även en stark social funktion, den för människor samman. Hemslöjden positionerar sig som det hållbara alternativet. Detta innebär att hållbarhet genomsyrar all verksamhet inom hemslöjden. SHR har utarbetat en gemensam hållbarhetspolicy för alla medlemsföreningar. Under Jubileumsåret sätts hållbarhet i fokus. Mål och genomförande Vi värnar naturmaterial och material som går att återbruka och som kommer ur en hållbar miljö. 3.2 Vi strävar efter att slöjden ska ha en självklar plats i alla människors liv och vara det sociala och resurssnåla alternativet. Vad ska göras? Hur ska det genomföras? När ska det göras? 3.1 Hitta formerna för hur hemslöjdens produkter som är till försäljning ska kunna varumärkas ur ett hållbarhetsperspektiv. 3.2 Utveckla kursverksamheten, den utåtriktade verksamheten och förbundets webbsajter och där förstärka hemslöjden som det hållbara alternativet. Hitta formerna för hur slöjdare och återförsäljare av slöjd ska kunna informera om att slöjden är ett hållbart alternativ ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att se över kursplaner för hemslöjdens kurser och involvera det hållbara alternativet. Fortsätta utveckla hemslöjdsportalen som presenteras våren 2011 för att göra hemslöjden mer attraktiv där det hållbara alternativet är ett argument för att engagera sig i hemslöjd. 2012,2013 och ,2013 och 2014 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 9

10 4. Hemslöjden som näringsgren De ideella läns- och lokalföreningarna arbetar med slöjden och slöjdarna utifrån att synliggöra slöjden i samhället. Detta sker i stor utsträckning genom utställningsverksamhet, deltagande i mässor, kursverksamhet och pröva-på-verksamhet. Hemslöjdsbutikerna som är anslutna till riksförbundet är en utmärkt kanal för att dels synliggöra slöjden, men också för att stärka slöjdarnas position i samhället. Svensk Slöjds konceptbutik prövar hela tiden nya vägar för att visa den bästa slöjden på bästa sätt och för att profilera nya slöjdare inom hemslöjden och för omvärlden. Kultur, kreativt skapande och design är viktiga faktorer för ett lands konkurrenskraft. Det är viktigt att kulturen tar plats och bidrar till förnyelse och tillväxt och här har hemslöjden en självklar plats. Jubileumsåret 2012 kommer att prioritera hemslöjden ur ett samtida perspektiv. Frågan som ställs är Vad är hemslöjd i dag. Målet är att fler ska bli intresserade av handgjort skapande och på så sätt skapa ökad efterfrågan på slöjden och slöjdares tjänster. Mål och genomförande Att synliggöra hemslöjden ur ett samtida perspektiv genom att förbereda och genomföra jubileumsåret 2012, som kommer att innehålla flera utställningar på nationell- regional- och lokal nivå. 4.2 Att följa upp och vidareutveckla de idéer som kommit upp under jubileumsåret gällande de kulturella och kreativa näringarna och som stärker slöjdarnas ställning och branschen som helhet. Vad ska göras? Hur ska det genomföras? När ska det göras? 4.1 Marknadsföra alla aktiviteter och evenemang som genomförs över hela landet under Jubileumsåret. 4.2 Ta tillvara de idéer runt de kulturella och kreativa näringarna som kommit upp under aktiviteter Att från nationell nivå samla in vad som händer i hela landet och marknadsföra det. Skapa förutsättningar till modern kommunikation runt dessa frågor på nätet, samt genom artiklar och reportage i tidningen Hemslöjd. I samverkan med näringskonsulententen hos NFH, utveckla arbetsmetoder inom detta område, som stärker slöjdarna, men också återförsäljarledet inom hemslöjden, samt även inom föreningsverksamheten , 2013, SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

11 5. Internationell och interkulturell verksamhet Den ideella hemslöjdsorganisationen med all sin verksamhet har stora möjligheter att främja etnisk och kulturell mångfald och att utveckla internationellt och interkulturellt utbyte. Det är vår önskan att kunna finna en modell för hur slöjden kan visas som den globala företeelse den är. Det är angeläget att utveckla samarbetet med det kontaktnät vi redan har, men det är också angeläget att identifiera andra samarbetsparter utanför Europa för att öka mångfalden inom hemslöjden, lika viktigt som det är att finna samverkans former inom det interkulturella fältet. SHR är medlem i det Europeiska hemslöjdsförbundet, European Folk Art and Craft Federation, EFACF, och i det Nordiska hemslöjdsförbundet. Under Jubileumsåret är mångfald och gränsöverskridande ett fokusområde. Mål och genomförande Utveckla samarbete inom de Nordiska- och det Europeiska hemslöjdsförbunden, genom samverkansprojekt och genom att få fler medlemsländer till det Europeiska förbundet. 5.2 Identifiera nya samarbetspartner inom och utanför Europa för att söka mångfald inom hemslöjden. Vad ska göras? Hur ska det genomföras? När ska det göras? 5.1 Samverkansprojekt inom det Nordiska hemslöjdsförbundet. Verka för att fler länder blir medlemmar i det Europeiska hemslöjdsförbundet. Bygga vidare på pilotprojektet Sloverige. 5.2 Inom ramen för Jubileumsåret ska vi pröva att hitta formerna för nya samverkansmodeller med nya samarbetspartner inom och utanför Europa. Genom att genomföra ett Nordiskt symposium om vävning under Jubileumsåret. Genom att utveckla en webbsajt för Europeiska förbundet. Sprida kunskap om modellen för projektet lika-sida-vid sida. Fortsätta arbetet med ett utvecklingsprojekt mellan Vitryssland och Sverige. I dialog med medlemsföreningarna finna formerna för vänortsutbyte med slöjden i fokus. I dialog med medlemsföreningarna finna former för det interkulturella arbetet inom slöjden. Under Jubileumsåret genomföra en världskongress för unga vuxna. Med uppföljning året efter , 2013, , , 2013, , 2013, , 2013 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 11

12 Utanför de prioriterade områdena pågår övrig verksamhet inom förbundet Hemslöjdens samlingar Hemslöjdens samlingar startade 1996 som Hemslöjdens arkivprojekt och drevs av NFH i samarbete med SHR. Målet var att ta fram en gemensam databas för hemslöjdsföreningarnas samlingar. NFHs och SHRs styrelser har beslutat att det nationella ansvaret för hemslöjdens samlingar ska upphöra och att ansvaret förs över på respektive regional/lokal databas innehavare. Detta arbete ska vara slutfört under Den Samtida Hemslöjden genomfördes kommunikationsprojektet Den Samtida Hemslöjden. Projektet drevs gemensamt av NFH och SHR och alla aktörer inom Hemslöjden deltog i projektet. Inom projektet arbetades en gemensam varumärkes- och kommunikationsplan fram. Den ligger nu som grund för all verksamhet vi gör inom hemslöjden. Projektet avslutades under våren 2011, ett av delprojekten, webbsajten Zickemans.se pågår dock till och med 2012 som ett gemensamägt projekt mellan NFH och SHR. Övrig verksamhet inom förbundet SHR med sina ideella medlemsföreningar utgör grunden i den ideella föreningsverksamheten inom Hemslöjden. För att fullgöra sitt uppdrag som riksförbund drivs även en rad andra verksamheter inom förbundet. Kursverksamhet SHR är huvudman för Den länsanknutna kursverksamheten med medel från Skolverket. Kurserna administreras av riksförbundet och genomförs av hemslöjdsföreningarna i samverkan med hemslöjdskonsulenterna. Hemslöjdens kurser förmedlar kunskap om naturmaterial, traditionella slöjdtekniker, folkkonstens uttryck, slöjdens och hemslöjdsrörelsens historia samt slöjden som ett hållbart alternativ. Kurserna ger förutsättningar för nyskapande på traditionens grund. Granskningsnämnd SHR utgör bransch för vissa textila yrken och tillsätter granskningsnämnd för handvävaryrket, konstväv, broderiyrket, konstbroderi och stickningsyrket, handstickning, handstickningsmaskin. Stipendieutdelning SHR förvaltar sex stipendiefonder. Fonderna delar ut stipendier för att på olika sätt stärka slöjdens och utövarnas position inom hemslöjdsområdet. Sätergläntan hemslöjdens gård SHR med sina medlemsföreningar är största andelsägare i Sätergläntan Hemslöjdens gård, där riksförbundet tillsätter ordförande och tre styrelseledamöter. På Sätergläntan utbildas unga slöjdare i sömnad, vävning, stickning, trä och smide. Allt med den folkliga slöjdtraditionen som grund. 12 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

13 Svensk Slöjd AB SHR äger bolaget Svensk Slöjd AB för att kunna fullfölja det uppdrag som återfinns i förbundets ändamålsparagraf. Inom bolaget drivs konceptbutiken Svensk Slöjd i Stockholm, Hemslöjdens förlag och tidningen Hemslöjd. Konceptbutiken Svensk Slöjd Sedan 2001 har bolaget drivit en konceptbutik i Stockholm. Uppdraget för butiken är att testa nya metoder för att visa den bästa slöjden på bästa sätt för allt fler. Inom konceptet ryms samverkan med nya leverantörer, internationella projekt och viss utställningsverksamhet. Under 2012 kommer samverkan att ske mellan butiken och utställningen på Liljevalchs konsthall. Hemslöjdens förlag drevs inom Svensk Slöjd en försöksverksamhet en försöksverksamhet att ge ut böcker inom slöjdområdet. Målet var att 2012 ha en kontinuerlig bokutgivning inom Hemslöjdens förlag. Målet kunde uppnås hösten Förlaget fortsätter att utveckla konceptet under Tidningen Hemslöjd SHR har gett ut tidningen sedan 1961 efter att förbundet övertagit den av Gerda Boëthius, som själv givit ut tidningen sedan Under 2010 genomfördes ett omfattande arbete inom tidningen för att 2011 ge ut en mer samtida tidning. Tidningens uppdrag är att inspirera till slöjdande och sprida kunskap om slöjd och hemslöjden. Tidningen, som kommer ut med sex nummer per år, är en viktig kommunikationskanal för hemslöjden i samtiden. Målen för sammanfattas på följande sätt, v att göra hemslöjden tydligare och mer samtida (webb, grafisk profil, butiker) v att få fler medlemmar i hemslöjdsföreningarna med en ökning på 7 % i genomsnitt per år (webb, aktiviteter, ny grafisk profil) v att få fler unga att engagera sig i hemslöjd genom att bidra till att hitta nya modeller för ungdomars organisering inom hemslöjden. (Ung Slöjd, webb, aktiviteter) v att utveckla Slöjklubbarna och etablera genomsnitt en slöjdklubb i två kommuner i varje län. v att göra Slöjdklubben tillgänglig för alla barn (webb Slöjdklubben 2.0) v att göra tidningen Hemslöjd mer samtida och öka antalet prenumeranter med i genomsnitt 300 nya prenumeranter per år v att ge ut sju böcker om gör det själv (Hemslöjdens förlag) v att ge ut två fördjupningsböcker inom slöjd (Hemslöjdens förlag) v att genomföra ett antal aktiviteter och evenemang under 2012 på nationell- regionaloch lokal nivå. v att våren 2013 genomföra en utvärdering av jubileumsåret som leder till fortsatt utveckling av hemslöjdens verksamhet. Hemslöjdsföreningarna, hemslöjdsbutikerna, hemslöjdskonsulenterna och slöjdarna är viktiga samverkansparter för alla aktiviteter som ska genomföras under Att nå nya målgrupper blir den stora utmaningen för allt vi gör i alla verksamheter. Att se oss själva utifrån blir också en utmaning och om vi lyckas med det kan vi lyckas med vår uppgift att förändra attityderna till hemslöjd och locka in fler i Hemslöjdens värld För satsningar på Jubileumsåret 2012 finns på särskild projektplan. SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 13

14 Läs mer 1. Det civila samhället 2010 lades en ny nationell kulturpolitik fast av regeringen. Grunden är att skapa ett bredare samspel mellan nationell-, regional- och lokal nivå inom kultursektorn. Modellen kalllas koffertmodellen och ska ge utrymme för regionala prioriteringar och variationer inom kultursektorn. Modellen innebär att respektive region/landsting lämnar över sin kulturplan till Statens kulturråd. Kulturplanerna ska tas fram av region/landsting i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv och det civila samhället. Civilsamhället kan indelas i föreningslivet och folkbildningen, frivilligt arbete och volontärskap, företagande med samhällsmål, samt samhällsentreprenörer och eldsjälar. Hemslöjden behöver utveckla det regionala engagemanget och positionera hemslöjdens föreningsliv i den nya samverkansmodellen. Det är därför viktigt att hemslöjdsföreningarna, med sin sakkompetens inom hemslöjdens frågor, deltar i framtagningen av kulturplanerna. Hemslöjdskonsulenternas verksamhet är sedan länge väl etablerad i länen och i det civila samhället genom hemslöjdsföreningarna. Hemslöjden sträcker sig över såväl kultur som näring, över såväl kunskapsförmedling till barn, unga och vuxna som kommersiell och ideell verksamhet. Hemslöjdskonsulenternas kompetensområde tas i anspråk inom alla dessa områden och detta underlättar det tvärkulturella arbetet och nätverksarbetet för förenings- och konsulentverksamheten. I den nya samverkansmodellen är det Kulturrådet som fattar beslut om fördelning av de statliga medel som går till regionen/landstinget och det är regi-on/landsting som fördelar medlen till de regionala kulturinstitutionerna och annan regional verksamhet. Det är därför viktigt att hemslöjdsverksamheten på regional och lokal nivå deltar i skrivandet av kulturplanerna. Idag är nio hemslöjdsföreningar, som är anslutna till SHR, huvudmän för den regionala hemslöjdskonsulentverksamheten. Frågan om huvudmannaskapet har aktualiserats i samband med det successiva genomförandet av den nya samverkansmodellen. Det finns anledning att inför kommande förändringar diskutera föreningarnas resurser att vara huvudmän i förhållande till andra arbetsuppgifter. Allmänt SHR-organisationen utgör en viktig del av det civila samhället. Gemensamt har vi en unik roll som kan utvecklas och växa i överensstämmelse av regeringens betoning av det civila samhällets roll inom kulturområdet. Utgångspunkten för en rik och varierande verksamhet inom den ideella hemslöjdsorganisationen är dess medlemmar och medlemsföreningar. Dessutom bidrar butiksverksamheten, tidningen Hemslöjd, Hemslöjdens förlag, Sätergläntan Hemslöjden gård och Slöjdklubben till att berika möjligheterna till att ta del av hemslöjden som ett kulturarv och som en möjlighet till eget skapande och avyttring av egna produkter. Särskild uppmärksamhet görs på barns och ungas rätt till kultur. N u läg e Barns, ungdomars och vuxnas intresse för eget skapande tillgodoses inom Slöjdklubben och inom den rika kursverksamhet för alla åldrar som bedrivs av hemslöjdsföreningarna, samt vid alla kortare workshops och slöjdcaféer som anordnas runt om i landet. Föreningarnas utställningsverksamhet bidrar till att föra ut hemslöjdens kulturella och estetiska värden och skapar möjlighet för slöjdarna att visa och sälja sina produkter. Hemslöjdsbutikerna är ett utmärkt alternativ för slöjdare att marknadsföra sig och sälja sina produkter. Även inom butiksverksamheten anordnas slöjdaktiviteter. 14 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

15 Det civila samhället har stor betydelse både för den utövande kulturen och för kulturarvsområdet och bidrar därigenom till att såväl de nationella som de regionala och lokala kulturpolitiska målen uppnås. Hemslöjden som en del av den ideella sektorn inom kulturområdet uppvisar stor variation och engagemang. Här kan nämnas medlemmar och prenumeranter på tidningen Hemslöjd. Riksförbundet, läns- och lokalföreningarna samverkar alla utifrån sina villkor och på sin nivå. Detta för med sig ett brett utbyte med andra kulturutövare och här kan verksamheten utvecklas än mer och än tydligare. Ett starkt civilsamhälle är både en förutsättning och ett uttryck för ett fritt och demokratiskt samhälle. SHR är medlem i amatörkulturens samrådsgrupp, AX, och generalsekreteraren är medlem i styrelsen. Inom AX samarbetar 17 rikstäckande kulturorganisationer med gemensamt ca medlemmar. AX arbetar för att möjliggöra och utveckla amatörkulturell verksamhet, för att stärka kulturlivets infrastruktur. AX vill att amatörkulturell verksamhet blir mera synlig, speglas i tillförlitlig statistik och analyseras av forskare. AX främjar samverkan mellan sina medlemmar och andra delar i kulturlivet. SHR är också via AX medlem i Ideell Kultur Allians, IKA och generalsekreteraren är medlem i styrelsen för IKA. IKA som består av ett 50 tal organisationer är ett nätverk som nyligen har bildats och vill lyfta fram sina medlemsorganisationers verksamhet och synliggöra all den kraft och det mervärde som vi skapar på mötesplatser i hela Sverige. IKA vill bli en samtalspartner för lokala, regionala och nationella beslutsfattare och därmed medverka till att öka förutsättningarna för allmänhetens deltagande och inflytande inom kulturpolitikens område. IKA vill också verka för kulturlyft i samma anda som Idrottslyftet som tidigare genomförts med idrottsrörelsen. Tillsammans är över 1 miljon medlemmar i IKA och tillsammans görs arrangemang med en samlad publik på över 20 miljoner besökare årligen. Genom att vara aktiv inom AX och IKA och genom att fortsätta att delta i olika nätverk och konferenser för ideella kulturorganisationer får hemslöjden ytterligare arenor att verka utifrån när det gäller att stärka hemslöjdens position i det civila samhället på nationell-, regional- och lokal nivå. Utveckli ng I det breda civilsamhället sker ett medskapande och produktion av kultur som berör många människor. Ibland kanske den största delen av skapandet sker inom den lilla gruppen och ibland visar man upp vad man åstadkommit i publik form på en utställning eller inom något annat forum. Hemslöjden söker nya lösningar på den snart 100-åriga verksamheten. Detta arbete har påbörjats inom ramen för projekt Den samtida hemslöjden. Detta kan på sikt innebära att olika mötesplatser skapas via sociala medier på nätet. Den virtuella arenan växer hela tiden i betydelse och den nya sajten Zickermans värd, som drivs i projektform i samverkan mellan NFH och SHR , är exempel på detta. På den nya webbsajten Allt om Hemslöjd kan hemslöjdsföreningar och hemslöjdskonsulenter lägga in kurser och andra aktiviteter som ska hända runt om i landet. Här kommer man att kunna hitta och söka på kurser, slöjdtekniker mm. Medskapandet sker på många olika sätt och unga står ofta för förändringar i gamla strukturer. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter i själva skapandet och för kommunikationen inom civilsamhället. I detta sammanhang är entreprenörskap av stor betydelse. Det glömda och ibland gömda kulturskapandet sker ofta inom föreningslivet, studiecirklar och nätverk. Kunskapen om denna medskapande kultur som har sina rötter i civilsamhället är idag ganska begränsad firar Svenska Hemslöjdsföreningarna 100-årsjubileum, då vill vi förmedla den djupa kunskap hemslöjden har inom slöjdområdet. SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 15

16 Vi vill bejaka det nya som sker i samhället inom de nya sociala medierna och inom nya grupper som tar ställning för ett hållbart samhälle och hos de som vill göra själva, där den traditionella slöjden utgör grund. Dessa två poler ställs mot varandra och bildar ett intressant spektra av allt hemslöjden kan bidra med på alla nivåer, lokalt, regionalt och nationellt och från amatörer till professionella slöjdare. I dialog med medlemsföreningarna kommer riksförbundet att skapa en långsiktig handlingsplan för hur SHR-organisationen ska bli synlig inom det civila samhället. I dialogsamtalen kommer frågor om hemslöjdsföreningarnas roll i det civila samhället på regional- och lokalnivå att diskuteras. Det är önskvärt att komma fram till en gemensam strategi för hur hemslöjdens position kan stärkas. För att stärka medlemsföreningarnas position i det civila samhället kommer riksförbundet att utifrån varumärkesplattformen och kommunikationsplanen, som tagits fram inom ramen för projekt Den samtida hemslöjden, underlätta för föreningarna att bli synligare på nätet. Riksförbundet kommer också att erbjuda föreningarna en ny grafisk identitet, som gör hemslöjden tydligare och mer samtida. Förberedelserna för jubileumsåret startar under Ett 100-årsjubileum kan bidra till att det är lättare att hitta nya samarbetspartner på alla nivåer och som stärker hemslöjdsorganisationens position i det civila samhället. Förberedelserna för jubileumsåret kommer att pågå lokalt och regionalt men givetvis kommer ett omfattande förberedande arbete att ske på nationell nivå, där riksförbundet är drivande. Samordningen för jubileumsåret kommer att ske från förbundskansliet. För att synliggöra slöjden under 2012 kommer samarbete också att ske med hemslöjdskonsulenterna. 2. Barn och ungdom Barn och ungdom har sedan många år varit ett prioriterat område för hemslöjden genomfördes inom hemslöjden projekt Slöjdtåget, ett tåg som turnerade genom hela landet och vände sig till ungdomar på högstadienivå. Slöjdtåget som var ett samarbetsprojekt mellan SHR, hemslöjdskonsulenterna, Riksutställningar och SJ togs emot på regional nivå av hemslöjdsföreningarna och hemslöjdskonsulenterna inordnades tjänsten som rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom. Rikskonsulenten har Nämnden som hemslöjdsfrågor som huvudman turnerade projekt Slöjdcirkus, ett tvärkulturellt projekt som var starten till Slöjdklubbarna. Inom Slöjdcirkus utvecklades Slöjdcirkuspedagogik som ligger som grund i Slöjdklubben. Projekt Slöjdcirkus beforskades och fick också det nationella uppdraget inom barnkultur startade Slöjdkubben inom hemslöjdsorganisationen. En verksamhet för barn och unga mellan 7 14 år. Inom Slöjdklubben finns en 3-stegs utbildning för handledarna. Hittills har ca 170 Slöjdklubbar startat och ca 900 personer har utbildats inom handledarutbildningarna som genomförs över hela landet. Allmänt 1989 sade Förenta Nationerna, FN, ja till konventionen om barns rättigheter. I konventionen samlas alla rättigheter som gäller för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Det handlar om att ge barn och unga goda förutsättningar att utvecklas till självständiga individer genom att ge dem tillgång till olika kulturella uttrycksformer samt kunskap och resurser för eget 16 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

17 skapande. Lokalt, regionalt och nationellt har kommuner, regioner/landsting och myndigheter ansvar för att barnkonventionen följs inom olika områden. Inom hemslöjden vill vi utveckla verksamheten med särskilt fokus på barn och unga. Det är angeläget att pröva olika metoder för att utveckla och stärka arbetet med barn och unga inom den ideella sektorn och Slöjdklubben är en del av det arbetet där Slöjdcirkus pedagogik är ett utmärkt hjälpmedel. N u läg e Slöjdklubben är en tvärkulturell verksamhet med stora inslag av lek, lust och skapande. I Slöjdklubben får barnen möjlighet att utveckla sin skaparförmåga och här är själva görandet viktigare än produkten, resan viktigare än målet. Slöjdcirkus pedagogik, som används i Slöjdklubben, har testas i nya miljöer bl.a. i mötet med barn med funktionsnedsättning och barn från andra kulturer. Att finna vägar till barn med annan etnisk bakgrund har varit en utforskande resa som fortfarande pågår och samma sak gäller för barn med funktionsnedsättning. Nya och lärorika erfarenheter har stärkt övertygelsen att slöjdens ofta ordknappa språk genom handens rörelser skapar trygghet och självförtroende och underlättar inlärningen av ett nytt språk. Inom Slöjdklubben finns en handledarutbildning i tre steg. Här sker ett nära samarbete med Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga. SHR startade under 2010 projekt Slöjdklubben 2.0, för att göra Slöjdklubben synlig på nätet. Slöjdklubben 2.0 vill skapa ett forum för barnen att mötas, här ska också slöjdklubbens handledare få en mötesplats. Projektet som drivs med medel från Stiftelsen Framtidens kultur avslutas under våren Utvecklingsmedel för projektet, att omfatta även barn med funktionsnedsättning, är sökta från Post och Telestyrelsen. Utveckli ng För att Slöjdklubben skall fortsätta utvecklas och bidra till att verksamheten inom hemslöjdsföreningarna förnyas, krävs en samordnare på nationell nivå. En samordnare för barn och ungdomsverksamheten inom hemslöjdens föreningsliv bör vara placerad på riksförbundets kansli i Stockholm. Under 2011 och 2012 kommer en projektledare på deltid att kunna arbeta med dessa frågor. Det är önskvärt att fler unga människor som är intresserade handgjort skapande och av en hållbarare livsstil söker sig till hemslöjdens kunskapsområden. För att föreningsverksamheten inom hemslöjden ska utvecklas behövs också fler unga medlemmar. I dag utgör unga människor under 25 år 3 % av hemslöjdsföreningarnas medlemmar. En form för medlemskap för unga skall utvecklas inom förbundet. Under 2010 avvecklade Riksförbundet Unga Slöjdare sin verksamhet och kommer nu att bli en sektion inom SHRs vuxenorganisation. Ett uppdrag för projektledaren för ung slöjd är att i dialog med medlemsföreningarna undersöka möjligheten att bilda ung-slöjd-sektioner på läns- och lokalnivå. Bedömningen är att öppenhet behöver finnas för att skräddarsy olika lösningar på denna fråga. För att organisera unga människors intresse för slöjd krävs nya metoder för ett aktivt föreningsliv. Projektledaren för ung slöjd ingår i AX ungdomssektion. AX ungdomssektion består av representanter från ungdomssektionerna hos medlemmarna i AX, amatörernas samrådsgrupp. Unga slöjdaresektionen vänder sig till åldersgruppen år. Med fler unga inom organisationen kan också hemslöjdsföreningarna bli en starkare part i det civila samhället. Barn och unga är prioriterade målgrupper för jubileumsåret 2012, detta innebär att dessa målgrupper även prioriteras under 2011, då förberedelsearbetet för Jubileumsåret pågår. SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 17

18 3. Hållbar utveckling Hemslöjden är det hållbara alternativet. Hemslöjden tillvaratar de lokala traditionerna, utreder hur tingen har brukats och tillverkats, produktutvecklar och för traditionen vidare via kurser, workshops och utställningar. Genom att tillverka saker för hand bygger hemslöjden vidare på tusenåriga traditioner och tekniker, vilka har en relevans också globalt. Arbetet med att ställa om Hemslöjden till en hållbar organisation påbörjades Beslut om en hållbarhetspolicy togs på förbundsstämman 2009, en policy som gäller för hela organisationen. I arbetet med projektet Den samtida hemslöjden och den varumärkesplattform som tagits fram blir det tydligt att ett av Hemslöjdens kärnvärden är hållbarhet, både för aktiva inom organisationen och för utomstående. Arbetet med att skapa en hållbarare organisation sker på alla plan i organisationen, genom kurser, föreläsningar och utställningar. Allmänt Våra val gör skillnad. Hur vi konsumerar och lever påverkar framtidens miljö. I vår strävan efter en mer hållbar livsstil är hemslöjden en naturlig inspirationskälla. Vi använder enkla redskap, energisnåla tekniker och ofta lokala återanvändbara material. Slöjdade föremål håller länge, går att reparera och återanvända. I vår strävan efter en hållbar livsstil fungerar hemslöjd som en viktig inspirationskälla. Den rymmer kunskap om kretslopp och hållbar konsumtion. Slöjden ger oss också möjlighet att förena tanke och hand. Slöjden har även en stark social funktion, den för människor samman. I hemslöjden ordnas bland annat stickcaféer och täljargillen, informella möten där deltagarna lär av varandra N u läg e Arbetet med att skapa en hållbarare organisation sker på alla plan i organisationen, genom kurser, föreläsningar och utställningar. Under Jubileumsåret sätts det hållbara perspektivet i fokus och det blir angeläget att skapa hållbara argument, som går att kommunicera, för hemslöjden som det hållbara alternativet. Utveckli ng Hemslöjden positionerar sig som det hållbara alternativet. Detta innebär att hållbarhet genomsyrar all verksamhet inom hemslöjden. Detta gäller för SHR såväl som för hela hemslöjdsorganisationen. SHR har utarbetat en gemensam hållbarhetspolicy för alla medlemsföreningar. Vi kommer att steg för steg genomföra åtgärder som tar oss i en hållbar riktning, enskilt och i samverkan med andra. Inom verksamheten kartlägger vi löpande våra hållbarhetsfrågor och prioriterar åtgärder utifrån slöjdens betydelse för såväl den ekonomiska, sociala som den ekologiska dimensionen i hållbarhetsbegreppet. Det kan bland annat betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör istället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål. 4. Hemslöjden som näringsgren De ideella läns- och lokalföreningarna arbetar med slöjden och slöjdarna utifrån att synliggöra slöjden i samhället. Detta sker i stor utsträckning genom utställningsverksamhet, deltagande i mässor, kursverksamhet och pröva-på-verksamhet. Hemslöjdsbutikerna som är anslutna till riksförbundet är en utmärkt kanal för att dels synliggöra slöjden, men också för att stärka slöjdarnas position i samhället. Svensk Slöjds konceptbutik prövar hela tiden nya vägar för att visa den bästa slöjden på bästa sätt och för att profilera nya slöjdare inom hemslöjden och för omvärlden. Hemslöjdens butikskoncept med sin närhet till leverantörerna och med slöjdarnas småskaliga tillverkningsprocess bidrar till att slöjd kan vara en lämplig inkomstkälla tillsammans med andra näringar. Hemslöjden blir på detta sätt också hållbar i hela kedjan från produktion till försäljningsledet. 18 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

19 Allmänt Kultur, kreativt skapande och design är viktiga faktorer för ett lands konkurrenskraft. För detta är det viktigt att näringsliv, forskare och offentlig sektor kraftsamlar kring utvecklingsmiljöer där kultur och näringsliv kan mötas och berika varandra. Då kan nya innovativa affärsmodeller, produkter och tjänster uppstå som bidrar till ökad tillväxt, detta säger näringsminister Maud Olofsson och det stämmer väl in på hur vi inom hemslöjden kan jobba med kultur och näring i nära samklang. Det är viktigt att kulturen tar plats och bidrar till förnyelse och tillväxt. Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar stärker och utvecklar såväl kulturarvet som den nyskapande kulturen inom nya områden. Kreativitet, bildning och humanism är därför en förutsättning för nya idéer och hållbar tillväxt i en global värld. Konsten kan liknas vid forskning och bidrar till att ifrågasätta invanda föreställningar och tankemönster, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Även i detta kan vi inom hemslöjden instämma och bidra med den verksamhet som genomförs inom våra breda led. N u läg e Hemslöjdens gemensamma varumärkesplattform och kommunikationsplan kommer att ligga som grund när Svensk Slöjd AB under 2011 ser över sin hemsida för att kunna utgöra en plattform som skapar trafik till butikerna, vilket leder till ökad försäljning av slöjdarnas produkter och för hemslöjdsbutikerna. Jubileumsåret 2012 kommer att prioritera hemslöjden ur ett samtida perspektiv. Frågan som ställs är Vad är hemslöjd i dag. Målet är att fler ska bli intresserade av handgjort skapande och på så sätt skapa ökad efterfrågan på slöjden och slöjdares tjänster. Utveckli ng Genom att under Jubileumsåret 2012 fokusera på den samtida hemslöjden krävas att alla aktörer inom hemslöjden lägger tonvikten på vad som kan vara hemslöjd i dag. Här kommer frågorna runt hur hemslöjden kan vara en del av den kulturella och kreativa sektorn att kunna diskuteras och utvecklas för att stärka det samtida hemslöjdsbegreppet. Under Jubileumsåret finns stora möjligheter för slöjdarna att stärka sin position utifrån det samtida att slöjd är det hållbara alternativet för ett hållbart samhälle ur social, ekonomisk och ekologisk synvinkel blir självklart. Under våren 2011 kommer en företagsutvecklare/näringskonsulent att anställas på nationell nivå med NFH som huvudman. Inriktningen på tjänsten ska vara utveckla de kulturella och kreativa näringarna utifrån ett slöjd- och hantverksperspektiv. Det blir också en spännande samverkanspart för den ideella hemslöjdsorganisationen. 5. Internationell och interkulturell verksamhet För att främja etnisk och kulturell mångfald är det viktigt att utveckla internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Den ideella hemslöjdsorganisationen med all sin verksamhet har stora möjligheter att utveckla detta område genom aktiviteter i läns- och lokalföreningarna. Som hjälpmedel finns tidningen Hemslöjd, Hemslöjdens förlag, Sätergläntan Hemslöjdens gård och den breda föreningsverksamhet som pågår över hela landet. Allmänt SHR är medlem i Nordens Hemslöjdförbund och i European Folk and Craft Federation, där generalsekreteraren är president. SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR 19

20 Ett nära samarbete med den Slovakiska hemslöjdsorganisationen, SHR och Svensk Slöjd AB har genomförts under 2009, 2010 och kommer att avslutas under Detta samarbete är ett försök att visa slöjden från olika kulturer på lika villkor. Projektet med namnet Sloverige som under 2010 och 2011 visas i Slovakien, väcker stor uppskattning där och kan bilda modell för liknande projekt. SHR har sedan många år ett nära samarbete med resebyrån Kinaresor. Samarbetet har under de senaste åren utvecklats och gäller idag resor till Kina, Nepal, Tibet och Turkiet. Diskussioner pågår om Egypten och Indien. Samarbetet är väl utvecklat och erbjuder bl.a. hemslöjdens medlemmar och tidningen Hemslöjds prenumeranter rabatt på resans pris. Dessutom kan SHR inneha en plats för en hemslöjdsrepresentant på resorna. Som representant har många hemslöjdskonsulenter rest och även andra tjänstemän inom hemslöjden har varit hemslöjdens representant på dessa resor. Resorna är uteslutande hantverksresor, där besök hos hantverkare är huvudmålet. N u läg e 2011 firar Yamanashi hemslöjd i Japan 40-års jubileum. SHR har fått frågan att vara med och utse slöjdare från Sverige som kan delta i jubileumsutställningen. Generalsekreteraren har skrivit i jubileumsskriften. SHR kommer att medverka till att svenska slöjdare får visa sina alster i Japan. Utställningen handlar om textil. Utveckli ng Inför arbetet med jubileumsåret kommer arbetet med hemslöjden utifrån ett internationell och interkulturellt perspektiv att diskuteras. Frågan kommer att prioriteras under Det är vår önskan att kunna finna en modell för hur slöjden kan visas som den globala företeelse den är. Det är angeläget att utveckla samarbetet med det kontaktnät vi redan har, men det är också angeläget att identifiera andra samarbetsparter utanför Europa för att öka mångfalden inom hemslöjden. 20 SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Åsögatan 122, 116 24 Stockholm www.hemslojden.org info@hemslojden.org 08-54 54 94 50 Org.nr: 81 64 00-2126 Hemslöjdens Strategi och Verksamhetsplan 2015-2018

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN Sörmland www.slojdisormland.se org.nr: 819001-1083 1 INNEHÅLL HEMSLÖJDSFÖRENINGEN SÖRMLANDS VERKSAMHETSPLAN... 3 VÅRT GEMENSAMMA FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 3 PRIORITERADE OMRÅDEN 2014-2017...

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se

Budgetunderlag 2014. Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se Budgetunderlag 2014 Nämnden för hemslöjdsfrågor Box 4006 102 61 Stockholm tel 08-681 93 50 e-post nfh@nfh.se NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR BUDGETUNDERLAG 2014 INNEHÅLL FÖLJEBREV 3 HEMSTÄLLAN 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA

Läs mer

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS VAD ÄR IDEELL KULTURALLIANS? Ideell kulturallians (IKA) är en samarbetsorganisation för det civila samhällets organisationer på kulturområdet. Våra medlemsförbund företräder kulturverksamheter som till

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

SV Gotland Verksamhetsplan 2018 SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 1 (11) Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet www.nfh.se NFH Statlig självständig myndighet 1981 Industridepartementet 1992 Kulturdepartementet Tillväxtverket är värdmyndighet Fördelar statligt stöd till: Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenter

Läs mer

Strategi. Kulturstrategi

Strategi. Kulturstrategi Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Gävle Kulturhus

Gävle Kulturhus 2015-02-04 Gävle Kulturhus Syfte och mål Gävle Kulturhus ska vara en plats där samverkan är grunden. Gävle Kulturhus ska vara en plats för fler genom att bredda både deltagande och publik som ska spegla

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Sammanfattande rapport: Utvärdering av jubileumsårets effekter. HUI Research på uppdrag av Hemslöjden Februari 2013 Karin Olsson

Sammanfattande rapport: Utvärdering av jubileumsårets effekter. HUI Research på uppdrag av Hemslöjden Februari 2013 Karin Olsson Sammanfattande rapport: Utvärdering av jubileumsårets effekter HUI Research på uppdrag av Hemslöjden Februari Karin Olsson Bakgrund och syfte Under 2012 firades Hemslöjdens 100 års jubileum. Detta gjordes

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer Humanistiska nämnden Kulturplan för Ånge kommun 2018-2020 Dokumentansvarig: Kulturchef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: 2018-02-26 11 Postadress Besöksadress

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

HUR KAN MAN ARBETA MED MALLEN?

HUR KAN MAN ARBETA MED MALLEN? HUR KAN MAN ARBETA MED MALLEN? 1. SÄTT EN RUBRIK: Notera först vilket prioriterat område (strategi/idé) handlingsplanen berör. 2. VAD: Beskriv på ett kort men tydligt sätt vad som ska göras 3. HUR: Sammanställ

Läs mer

Biblioteksverksamhet

Biblioteksverksamhet Biblioteksverksamhet UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Ny regional kulturplan

Ny regional kulturplan Ny regional kulturplan 2020-2023 Kulturområdets roller Konstpolitik Region Örebro län ska stärka den kulturella infrastrukturen och det professionella kulturlivet inom och mellan de olika konstarterna

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum. Vidareutveckling av metoder för nätverksbyggande Norrbottens läns landsting

Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum. Vidareutveckling av metoder för nätverksbyggande Norrbottens läns landsting Beviljade projektbidrag för budgetåret 2015 Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum 43 000 kr Hösten 2014 utkommer boken Konsthantverk i Sverige del 1 under professor Christina

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

Regional kulturverksamhet Louise Andersson

Regional kulturverksamhet Louise Andersson Regional kulturverksamhet Louise Andersson Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Remissyttrande Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen,ds 2017:8

Remissyttrande Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen,ds 2017:8 1(5) Kultur 207-06-13 RUN/196/2017 Ingrid Printz Ku/2017/00761/K Tfn: 063147600 Regeringskansliet E-post: ingrid.printz@regionjh.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Kultursamverkan för

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring. Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör

Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring. Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör DETTA HAR HÄNT Kulturutredningen: Grundanalys, Förnyelseprogram samt Kulturpolitikens arkitektur

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Regional kulturstrategi för Västra Götaland

Regional kulturstrategi för Västra Götaland Regional kulturstrategi för Västra Götaland 2020-2023 Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen styrs av lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:1919). Enligt

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester Uppdragsöverenskommelse 2016 Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävle borg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag NFH dnr 2018-11 Budgetunderlag 2019 2021 Nämnden för hemslöjdsfrågors förslag utan inbördes prioritering Totalt ökning med 800 tkr till anslag 4:3 ap 1 Kommunikatörstjänst 800 tkr Totalt ökning med 1,8

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga 2012-2014 Inledning Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Riksteatern utgörs

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen avseende kulturverksamhet 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen avseende kulturverksamhet 2010 1(2) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västra Götalandsregionen avseende kulturverksamhet 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västra Götalandsregionen (VGR) vill gemensamt

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Kultur- och Biblioteksprogram för Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Kulturpolitiskt program

Kulturpolitiskt program 1/8 Beslutad när: 2018-06-19 115 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KFN/2017:215-003 Gäller fr o m: 2018-06-26 Gäller t o m: 2021-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla

Läs mer

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/ föreslagna lokala kulturplanen

Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/ föreslagna lokala kulturplanen Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/8 2013 föreslagna lokala kulturplanen Övergripande synpunkter Ideell kultur i Sala tycker att det är mycket bra att en kulturplan arbetas fram. Vi har läst förslaget

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR 2015 2017 Regional kulturplan Jönköpings län 2015-2017 29 Strategi för barn- och ungdomskultur i Jönköpings län 2015-2017 När man pratar om kultur och om barn och ungdomar

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer