Utdrag ur KYRKANS LÖNEAVTAL 11
|
|
- Elias Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utdrag ur KYRKANS LÖNEAVTAL 11 1 Grundläggande principer för lönesättning Allmänt Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Kyrkans löneavtal utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. Syftet är att skapa en process där lönesättning sker utifrån kända kriterier. Lönesättning får inte vara godtycklig. Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och att uppföljning av resultat sker. Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår. Löneavtalet bygger bl a på att en årlig löneöversyn genomförs. Löneöversynen bygger på att ett grundläggande arbete har gjorts hos arbetsgivaren. Konstruktionen med lägst utrymme ger möjlighet till olika lönepolitiska insatser som därmed ökar förutsättningarna för en väl fungerande verksamhet. Vid lönesättning av nyanställd oprövad arbetstagare är det viktigt att arbetsgivarens lönebild ligger till grund för lönesättningen i den tänkta anställningen. Lönepolitiken läggs fast av arbetsgivaren Det är nödvändigt att arbetsgivaren har en lönepolitik och lokalt vidareutvecklar de lönesättningskriterier som ska gälla för arbets platsen. Lönekriterierna ska tillsammans med verksamhetsmålen diskuteras och vara väl förankrade i organisationen och bland medarbetarna. Till grund för lönesättningen ligger resultat, kompetens, måluppfyllelse och sådan kompetensutveckling som arbetsgivaren efterfrågar. Följande lönekriterier: ledningsförmåga, omdöme, initiativ, ekonomiskt ansvar, samar betsförmåga, idérikedom samt innovationskraft och/eller andra lokalt framtagna lönekriterier ligger till grund för lönesättningen. Dessa kriterier ställs i relation till arbetsuppgifterna, svårighetsgraden i arbetsuppgifterna, arbetstagarens bidrag till verksamhetsförbättringar, utbildnings krav, kunskap, kompetens, ansvar, befogenheter och den enskilde arbetstagarens sätt att uppfylla dessa krav. Under den tid som en arbetstagare vikarierar och får mer kvalificerade arbetsuppgifter kan arbetsgivaren pröva om det finns skäl att förändra lönen. Rollfördelning Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs. Tidplan för löneöversynsarbetet Ett individuellt och differentierat lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är det naturligt att löneöversynen återkommer årligen. Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdandet. Kartläggning och analys av löner Avtalet förutsätter att arbetsgivaren bl a kartlägger och analyserar sina löner som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver jämställdhetslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt. Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att arbetsgivaren tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer. 256
2 Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån lönepolitisk synpunkt samt utifrån skillnader i lön kvinnor/ män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper. Handlingsplan Arbetsgivaren upprättar därefter en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov. Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger samman, både med en konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda. Samtal om lön och kompetensutveckling En individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtal 11 i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl a de individuella mål, de krav och förväntningar som finns från båda sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras. I en löneöversyn enligt modellen chef medarbetare är det av särskild betydelse att tydlighet finns om att det är ett lönesamtal där arbetsgivaren lämnar förslag till ny lön. Graden av förståelse för förslag till ny lön hänger samman med hur väl arbetsgivaren tydliggör motiven liksom hur samtalet genomförs. En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet, såväl i målbeskrivningen, som i sitt sätt att sätta lön. I detta samtal mellan chef och arbetstagare tas också upp frågan om arbetstagares kompetensutveckling som kopplas till verksamhetens behov på kort och lång sikt. Arbetstagares behov av kompetensutveckling läggs normalt fast i en individuell kompetensutvecklingsplan. För planen avsätter arbetsgivaren resurser. Utfall vid löneöversyn Det är viktigt att arbetsgivaren fullföljer fastställda lönesättningskriterier, vad som lagts fast i handlingsplanen och vad som framkommit vid samtalet mellan chef och medarbetare. Arbetsgivaren ska motivera utfallet vid löneöversynen för den enskilde arbetstagaren. Svag eller ingen löneutveckling Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven löneökning över tid ska för den enskilde ha framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och lönesättande chef. För att åstadkomma en förändring ska en åtgärdsplan upprättas i samverkan mellan lönesättande chef och arbetstagare. Lönesättande chef ansvarar för att åtgärdsplanen följs upp i syfte att nå uppsatta mål och en förbättrad löneutveckling. 2 Löneöversyner Gemensamma bestämmelser för de fackliga organisationerna 1. Löneöversyn görs årligen och löneförändringar ska gälla fr o m 1 april respektive år, såvida inte annat överenskommes. Anmärkning Den årliga löneöversynen bör vara klar före den 1 april. 3. Konstruktionen med ett lägst utrymme innebär en garanti på ett lägsta utfall för arbetstagarorganisationen. 257
3 Inför löneöversyn Överläggning 8. Överläggningar med arbetstagarorganisationerna ska genomföras rörande arbetsgivarens planerade åtgärder vid varje löne översyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna och försöka uppnå samsyn med arbetstagar-organisationerna. Motiven ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik. De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna Vid överläggningen ska arbetsgivaren och respektive arbetstagar organisation besluta om löneöversyn ska ske genom lönesättande samtal eller genom förhandling. Om överenskommelse inte nås om att lön sätts i lönesättande samtal genomförs löneöversyn som för handling. Löneöversyn genom lönesättande samtal 9. Om löneöversynen sker genom lönesättande samtal, lämnar lö nesättande chef förslag om ny lön till berörd arbetstagare. Försla get stäms av mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Efter avstämningen fastställer arbetsgivaren de nya lönerna. Anmärkningar 1. Avstämningen sker senast två veckor efter meddelat förslag. Överens kommelse kan träffas om annan tidsfrist. 2. Efter avstämningen fastställer arbetsgivaren sitt förslag eller fastställes de nya lönerna i ett lokalt kollektivavtal om arbetstagarorganisation så begär. Löneöversyn genom förhandling 10. Om löneöversynen genomförs som förhandling mellan arbetsgi vare och arbetstagarorganisation fastställs lönerna i ett lokalt kol lektivavtal. Löneöversyn för Kyrkans Akademikerförbund, Lärarnas Sam verkansråds lokala organisationer, SKTF samt Akademikerför bundet SSR och Jusek med förtecknade förbund 11. Utrymmet för år 2011 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgörs av summan av lägst 1,5 % av den överens komna fasta kontanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen. Anmärkning Med löneöversynstillfället menas tidpunkten för överläggningen enligt 2 punkt 8. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KYRKOMUSIKER Bilaga P Tillämpningsområde 1. Dessa bestämmelser gäller för kyrkomusiker, vars huvuduppgift är orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan, främjande av kyrkosången, fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverksamhet samt vård av de orglar och andra instrument som finns hos församlingarna. 2. Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om annat. 3. För visstidsanställda arbetstagare vars arbetstid understiger 40% av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden gäller endast punkt 5 b-c samt 6 b-c. Utbildning 4. Organist ska ha avlagt organistexamen eller annan utbildning som prövas likvärdig. Kantor ska antingen ha avlagt kantorsexamen eller vara behörig att anställas som organist eller annan utbildning som prövas likvärdig. 258
4 Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB Anställningsform 5. 3 tillförs: Provanställning syftande till tillsvidareanställning a) Arbetstagare som ej varit tillsvidareanställd enligt dessa bestämmelser eller motsvarande tidigare bestämmelser provanställs under de första tolv månaderna av anställningen. Visstidsanställning b) Visstidsanställning för arbetstagare utan föreskriven utbildning övergår inte till tillsvidareanställning enligt 5 2 st LAS och ger inte företräde enligt 25 LAS till ny anställning (återanställning). c) Arbetstagare vars arbetstid understiger 40% av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får anställas för viss tid. Arbetstid tillförs: a) Veckoarbetstiden för heltidsanställd kyrkomusiker utgör 38 timmar och 15 minuter i genomsnitt per vecka enligt Kyrkans AB 13 mom 2 st 2. b) Arbetstagaren erhåller i genomsnitt minst två fridygn per vecka, därav minst en sön- eller helgdag per månad. Vid dessa tillfällen ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren erhåller fridygn lördag och söndag - s.k. dubbelfridygn. Vidare förläggs fridygnen så att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger per år: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul. Arbetsgivaren skall eftersträva att denna ledighet växlar mellan helgerna. Anmärkning Om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens kan även Allhelgonahelgen ingå enligt ovan. c) För deltidsanställd arbetstagare, bör arbetsgivaren eftersträva att arbetstiden koncentreras till färre dagar, för att möjliggöra fler fridagar. Förläggning av arbetstid 7. Utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens behov träffas överenskommelse med företrädare för arbetstagarorganisationen om den andel av arbetstiden som utgörs av förtroendearbetstid. Efter sådan överenskommelse förläggs återstående arbetstid enligt AB mom. 5. I denna tid ingår tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete som fastställs lokalt. Kan överenskommelse ej träffas om sådan andel utgör förtroendearbetstiden 30 % av den ordinarie arbetstiden. Anmärkning Inom den förlagda arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete utifrån riktmärket 100 timmar per heltidsanställd och kalenderår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna. Till kompetensutveckling och utvecklingsarbete räknas enskild och kollektiv fortbildning, organisations-, verksamhets- och arbetslagsutveckling, utvecklingssamtal och liknande aktiviteter. Tid som avsatts för kompetensutveckling och utvecklingsarbete förutsättes användas till detta. 8. Avsikten med övergång från instruktion till förlagd arbetstid är inte att sysselsättningsgraden ska minskas till följd av övergången till förlagd arbetstid. Övertid m m gäller ej förtroendearbetstid. 259
5 Färdtidsersättning tillförs: Färdtidsersättning utges ej för tid mellan kl och måndag - fredag, såvida tiden ej infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Obekväm arbetstid gäller ej förtroendearbetstid. Förskjuten arbetstid gäller ej förtroendearbetstid. Personalutveckling/kompetensutveckling (PU-avtal kap 9.3) 13. Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större utsträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av personalen. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, teknisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik. Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systematiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsuppgifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att utföra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan utbildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen. På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och arbetsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och personalutveckling.17 Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för personalutbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalenderår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av utbildningsinsatser för olika personalkategorier. Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsen. Övriga särskilda bestämmelser Överklagande 13. Församlingens beslut om behörighet enl 34 kap. 15 Kyrkoordningen får överklagas hos domkapitlet i enlighet med Kyrkoordningens 58 kap. 1 och 3 kyrkoordningen. Övergångsbestämmelser 14. För kyrkomusiker med konstitutorial eller fullmakt gäller övergångsbestämmelser från förhandling , bilaga För skolkantor som har fullmakt/konstitutorial eller förordnande som jämställs med konstitutorial, tillkommer det de lokala parterna att överenskomma om eventuellt erforderliga anpassningar med hänsyn till skolkantorernas särskilda arbetsförhållanden. 260
6 UTVECKLINGSDOKUMENT Kyrkomusiken i trossamfundet Svenska kyrkan Syfte Syftet med detta utvecklingsdokument är att tillhandahålla ett användbart instrument för att underlätta relationen arbetsgivare arbetstagare och samtidigt inspirera till fortsatt utveckling av kyrkomusiken i församlingslivet. Arbetsgivare och arbetstagare visar med detta dokument, att man gemensamt vill ta ansvar för denna utveckling. Kyrkomusikens betydelse Kyrkomusiken i Sverige är i ett internationellt perspektiv av mycket hög standard. Kyrkomusiken är mycket betydelsefull för många, vilket bl a kyrkomusikutredningen 2004 visar, och vänder sig till alla människor. Kyrkomusiken bidrar därigenom till att kyrkan såväl behåller som nyrekryterar medlemmar, vilket ytterst är en förutsättning för Svenska kyrkans överlevnad. Kyrkomusikerns roll Kyrkomusikern har i arbetslaget en särskild kompetens som ska tas tillvara i samarbetet med övriga anställda. För bästa möjliga utveckling av verksamheten är det av stor vikt att kyrkomusikerna får ägna en så stor del som möjligt av sin tid åt att musicera. Det är i vår tid viktigt att finna nya gudstjänstformer, och i detta arbete är det mycket betydelsefullt att kyrkomusikern har del och tar del i ansvaret tillsammans med präst och andra medarbetare. Viktigt är också att kyrkomusikern ges stor delaktighet i utformningen av kyrkliga handlingar och på ett tidigt stadium involveras i förberedelserna, t ex vid det första mötet med ett sorgehus. Kyrkomusikern är som körledare ansvarig för den största frivilliggruppen i kyrkan. I ett allt mer sekulariserat samhälle och med ett oändligt utbud av aktiveter för barn, ungdomar och vuxna blir det dock på många håll allt svårare att rekrytera sångare till dessa grupper. Detta är ett viktigt församlingsarbete, och kyrkomusikern måste därför i församlingen och arbetslaget ges allt stöd som hon/han behöver i denna uppgift. Ofta finns det behov av stöd i form av medhjälpare och samverkan med andra personer i arbetslaget, inte minst i stora barnkörgrupper. Utvecklingsarbete och kompetensutveckling Utvecklingen inom kyrka och samhälle förutsätter ständigt ny kunskap, och kyrkomusikerns vidareutbildning, fortbildning och kompetensutveckling är därför mycket viktig. För att inte stagnera i musikalisk kompetens krävs att en stor del av avsatt tid för kompetensutveckling läggs på musik. Kyrkomusikern bör ges möjlighet och uppmuntras att profilera sig inom sitt yrkesområde, och församlingarna bör på ett mer medvetet sätt rekrytera rätt musiker efter församlingens behov. Som körledare är kyrkomusikern ofta ledare för stora körgrupper. Detta måste särskilt uppmärksammas genom utbildning och stöd. Därför är det viktigt att fortbildning även sker i ledarskap och social kompetens. Tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete bör i utvecklingssamtal diskuteras, planeras och utvärderas. I utvecklingssamtalet skall också detta utvecklingsdokument, kopplat till den aktuella situationen i församlingen belysas. Nyskapande av musik Kyrkans musik präglas av både tradition och förnyelse. Ansvaret för nyskapande av kyrkomusik ligger bl a på den lokala församlingen. Där särskild fallenhet för komponerande och arrangerande finns bör utrymme för nyskapande ges. Detta är förstås en stor rikedom för församlingen, och beställningar av ny kyrkomusik bör uppmuntras både av församlingarna lokalt och av kyrkan i övrigt. 261
7 Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön är i nuläget på de flesta håll inget stort problem. Regelverket är tydligt och lätt att följa. Den psykosociala arbetsmiljön är mer svårhanterlig. Arbetsgivare och arbetstagare måste gemensamt verka för förbättringar inom detta område. Möjlighet till handledning bör finnas för alla kyrkomusiker. Rekrytering och anställning För att rekrytera nya kyrkomusiker krävs nya arbets- och samarbetsformer vad gäller fri musikundervisning. Bl a bör möjligheter till församlingsgränsöverskridande samarbete prövas, t ex kan en duktig orgelpedagog, en skicklig gospelkörledare osv erbjudas uppgifter över församlingsgränserna. Med på många håll vikande kommunala satsningar på musikutbildning för barn och ungdom, blir kyrkans egna insatser på detta område desto viktigare. I samband med anställning av ny kyrkomusiker måste behörighetsregler upprätthållas och meritvärdering ske på ett tillfredsställande sätt i församlingen. Vid anställning av nyutbildad organist/kantor utses i normalfallet en ansvarig person för att fullgöra viss handledning. Handledaren skall om möjligt vara en kyrkomusiker i församlingen eller kontraktet. Villkoren för handledaren måste klarläggas av parterna under avtalsperioden, och adekvat utbildning för uppgiften är nödvändig. Erfarna kyrkomusiker Det är viktigt för en framgångsrik musikverksamhet att behålla äldre kyrkomusiker med stor erfarenhet och stort kunnande tills de av åldersskäl går i pension. Ett gemensamt partsarbete bör här ske för att hitta intressanta och stimulerande uppgifter för denna grupp av musiker. Som exempel kan nämnas den ovan angivna uppgiften som handledare för nyutbildad kyrkomusiker. Ekonomi Kyrkomusiken har hittills överlag haft goda ekonomiska förutsättningar och nödvändiga medel har ställts till förfogande. Antalet kyrkotillhöriga kommer i framtiden att bestämma kyrkans ekonomi, och ett troligt minskande medlemstal innebär minskade resurser. Dock är det viktigt med tanke på kyrkomusikens betydelse (se ovan) att sträva efter att behålla resurserna för kyrkomusiken. Medel måste då finnas för körernas verksamhet inklusive inköp av notmaterial, och likaså måste det finnas pengar till församlingens instrument, akustiska såväl som digitala, både för nyinvesteringar och underhåll. För kyrkans konsertanta verksamhet bör i linje med vad musikutredningen visade hösten 2004 ansvaret i ekonomiskt avseende också tas av samhället i ökande grad. Faktorer för ett framgångsrikt kyrkomusikaliskt arbete Det finns många olika faktorer som lett till den mångsidiga och framgångsrika kyrkomusikaliska verksamhet som finns idag. En viktig faktor är, att kyrkomusikerna i hög grad delar samma visioner och mål. Bred kompetens, målinriktat arbete med hög kvalitet och ett positivt arbetsklimat är faktorer som bidrar till ett mångsidigt och framgångsrikt arbete. Dock saknas nästan helt forskningskunskaper om vad som är specifika framgångsfaktorer på det kyrkomusikaliska området. Parterna avser att var för sig och tillsammans verka för att kunskaper om vad som påverkar ett framgångsrikt kyrkomusikaliskt arbete utvecklas och förbättras. 262
8 PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL AVTAL FÖR KYRKOMUSIKER Kyrkomusikernas arbetstidsavtal har skapats med hänsyn till de förutsättningar som yrket kräver. Parterna är överens om att arbetstidsregleringen utformats så att den stödjer verksamhetens resultat. De centrala parterna vill i följande kommentarer peka på de möjligheter avtalet ger för att finna arbetstidslösningar som kan anpassas till de olika förhållanden som finns bland kyrkans arbetsgivare. Kyrkomusikernas ordinarie arbetstid kan antingen förläggas med en del avsatt som förtroendearbetstid eller hanteras genom lokala kollektivavtal, ofta utan förläggning av arbetstiden. Förläggning av arbetstid Som huvudregel gäller att ordinarie arbetstid förläggs enligt Kyrkans AB 13 mom 5 och Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker punkt 7. I samband därmed görs överenskommelse med företrädare för arbetstagarorganisationen om den andel av den genomsnittliga veckoarbetstiden som utgörs av förtroendearbetstid. Efter överenskommelsen förläggs, på sedvanligt sätt, den genomsnittliga arbetstid som återstår. Kan överenskommelse inte träffas gäller att förtroendearbetstiden omfattar 30 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden. I dessa fall kan således 70 % av den totala arbetstiden förläggas. Arbetstidsför läggning för kyrkomusiker innebär att sedvanlig förläggning tillämpas. Av den tid som förläggs finns inga avvikelser från vad som gäller i förhållande till andra arbetstagar grupper. All förläggningsbar tid skall förläggas med hänsyn till begränsningsperioder. Det är själva arbetstiden, inte arbetsuppgifterna, som förläggs. Reglerna om övertid och förskjutning av arbetstid tillämpas också som för andra arbetstagare med förlagd arbetstid. De lokala parterna kan sluta kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor. Enligt Kyrkans AB 13 mom 7 kan t ex kan hela kalenderåret utgöra begränsningsperiod. Detta kan innebära att arbetstiden kan vara längre under en del av året med motsvarande kortare arbetstid under resterande del av året. Tid för körövningar t ex förläggs enbart under den period som verksamheten pågår. Tid som avsatts och som inte tagits i anspråk under året får anses som förbrukad om inte lokal överenskommelse träffats mellan arbetsgivaren och kyrkomusikern om annat. Före beslut om arbetstidsförläggning bör samråd ske med berörd kyrkomusiker. Härvid bör också göras klart vad som gäller vid tillfälliga ändringar av övningstiden och andra hastigt uppkomna situationer. För musikgudstjänster och konsertverksamhet kan givetvis repetitioner och själva musikgudstjänsten eller konserten förläggas liksom en del av förberedelsetiden. Det kan vara svårt att förlägga delar av förberedelsearbetet med hänsyn till instrumentalister, sångsolister, övningslokal/uppvärmd kyrka m m. Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna och medför ingen rätt till särskild ersättning. För arbetstagare vars arbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden gäller Kyrkans AB:s bestämmelser om arbetstidens omfattning vilket innebär att om en visstidsanställning fullgörs under period när inga helgdagar ingår, räknas veckoarbetstiden på 40 timmar. Förtroendearbetstid Den tid som inte är förlagd, förtroendearbetstiden, används i huvudsak som övningstid och till övrigt enskilt förberedelsearbete. Även andra arbetsuppgifter som rör kontakter med instrumentalister, sångsolister, körmedlemmar etc kan fullgöras under denna tid. Under förtroendearbetstiden har arbetstagaren, med hänsyn till sina arbetsuppgifter, att själv disponera sin arbetstid. De arbetsuppgifter som fullgörs under förtroendearbetstiden ansvarar arbetstagaren själv för. För denna tid utges inte övertids- eller OB-ersättning såvida inte arbetsgivaren finner skäl medge det. OB-ersättning kan exempelvis betalas då kyrkomusikern behöver förlägga övningar till lördagar/ söndagar för att kyrkan är ouppvärmd vanliga veckodagar. Samma gäller då övningsarbete förläggs till lördag/söndag p g a tredje man, dvs. själva övningstiden inte kan bestämmas av musikern. I de fall förläggningsbar tid inte förläggs, t ex del av förberedelsetid till musikgudstjänster eller konserter utgörs den i stället av förtroendearbetstid. 263
9 Instrumentvård Om en kyrkomusiker har ansvar för en orgel med fler än tre rörverk eller det i anställningen ingår att handha skötsel och stämning av andra instrument som cembalo, piano, digitala instrument m m ska arbetstid för detta avsättas. I de fall kyrkomusikern har kompetens och skicklighet för mer omfattande instrumentvård, och därvid t ex åtagit sig skötsel av fler instrument inom pastoratet, ska arbetstid även för detta avsättas. Kompensation för övertidsarbete m m Under förutsättning att övertidsarbete beordrats på förhand eller i efterhand godkänts av arbetsgivaren utges kompensation enligt Kyrkans AB 20 för tid utöver den förlagda tiden. Förtroendearbetstiden ger inte rätt till övertidskompensation. Instruktioner enligt tidigare avtal Instruktioner enligt äldre avtal upphör att gälla när arbetstiden förläggs enligt huvudregeln. Den nuvarande sysselsättningsgraden ändras inte till följd av övergången. Lokala kollektivavtal om annat Vid sidan om avtalets huvudregel om arbetstidsförläggning finns möjligheten till lokala kollektivavtal om andra bestämmelser. Vanligen innefattar dessa bestämmelser att arbetstiden inte förläggs på traditionellt sätt. Detta kan exempelvis ske genom lokala avtal med antalet kyrkomusikaliska arbetsuppgifter angivna, så kallad instruktion, eller utan angivna arbetsuppgifter. Det senare fallet förutsätter avlösning av övertidsersättning m m samt kan endast göras med heltidsanställd arbetstagare. Ett sådant lokalt avtal innefattar en tidsbegränsad eller uppsägningsbar överenskommelse. Andra exempel på lokal arbetstidsöverenskommelse är årsarbetstid eller flexibel arbetstid. Övrigt För kyrkomusiker med särskild kompetens och skicklighet inom delar av verksamhet sområdet, som normalt inte ingår i anställningen, t ex solosång, kan arbetsuppgiften vägas in i den individuella och differentierade lönesättningen eller ersättas per tillfälle av arbetsgivaren. Solosång är emellertid ett frivilligt åtagande. 264
1 Grundläggande principer för lönesättning
Kyrkans löneavtal 05 1 Grundläggande principer för lönesättning Allmänt Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar
HÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen
HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 AkademikerAlliansen Bilaga 1 till HÖK T Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning
SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning I Huvudöverenskommelsen, HÖK 18, har parterna valt att beröra lön och lönebildning i olika delar. För att bidra till utökat samarbete och samverkan
Löneavtal 00. Bilaga 1 till ÖLA Grundläggande principer för lönesättningen
Bilaga 1 till ÖLA 00 Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24
2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23
Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Löneavtal 00 Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen...3
Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12
Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.
Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart
nr 14 april 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart
Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial
Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial 1 Förord I Svenska kyrkan liksom inom de flesta avtalsområden i svenskt arbetsliv har under många år tillämpats individuell och differentierad lönesättning.
Löneprocess inom staten
Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens
Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.
Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt
Ny möjlighet att tecknat lokala kollektivavtal om andra ersättningar gällande färdtid
Kyrkans AB 11 Bilaga 2 Kyrkans AB 11 Särskilda ersättningar t.o.m. 11-03-31 fr.o.m. 11-04-01 AB 21 Ersättning obekväm arbetstid 1. O - tilläggstid A 95,70 97,10 2. O - tilläggstid B 47,80 48,50 3. O -
Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO
Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de
Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.
080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen
Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare
Bilaga M till AB i lydelse 2010-04-01 Arbetstider m.m. för lärare SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare... 3 Tillämpningsområde...
Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. för lärare
Bilaga M till AB i lydelse 2007-07-01 Arbetstider m.m. för lärare fååéü ää= Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare... 3 Särskilda bestämmelser till AB... 4 Anställningsform... 4 Vissa bestämmelser
Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015
Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen
Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare
Bilaga M till AB 01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare Tillämpningsområde 1. Dessa bestämmelser gäller för lärare vars huvuduppgift är undervisning, förlagd till läsår inom det offentliga
KOLLEKTIVAVTALET FÖR SVENSKA KYRKANS 22 000 ANSTÄLLDA ÄR KLART
Bilaga 1 Löneavtalet 1 Grundläggande principer för lönesättning Allmänt Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar
Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret
Personalkontoret Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4 1 Inledning Kommunen är en arbetsgivare med en gemensam personal- och lönepolitik. Lönepolitiken är en del av kommunens
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun
Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en
I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.
Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska
Huvudspåret. AG förbereder. Överläggning K. Överläggning F. Facklig org påkallar förhandl.
Löneprocessen 2014 Löneöversyn Samtliga medarbetare i Ystads kommun lönesätts individuellt. Utvecklingssamtal och lönesamtal är en förutsättning för att individuell lönesättning ska kunna genomföras. Ansvariga
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Gemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...
Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016
Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter
1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005
Bilaga 2 till överenskommelse Arbetsgivaralliansen branschkommitté Vård och Omsorg - CFmfl, Sveriges Läkarförbund, SKTF, Vårdförbundet Löneavtal 2005 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté
Stöd till lokal lönebildning. Resultat av partsgemensamt arbete
Stöd till lokal lönebildning Resultat av partsgemensamt arbete Förord Löneavtalen har de senaste decennierna utvecklats från att i huvudsak bygga på tariffer och generella lönepåslag som lades fast av
LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna
LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen
Individuell lönesättning
Individuell lönesättning EN PROCESS SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Förord De centrala kollektivavtalen om lön har utvecklats från att de centrala parterna styrde lönebildningen till att ge möjligheter till de
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal
Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision
Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som
Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete
Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens
Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
Bilaga 1 till HÖK 01 Löneavtal 01 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till
Lönepolitik i Fagersta kommun. Enligt beslut i kommunfullmäktige , 142
Styrdokument 1 Enligt beslut i kommunfullmäktige 2016-09-26, 142 Mål Kommunens lönepolitik ska leda till att lönebildningen i kommunen, inom de ekonomiska ramarna, bidrar till att kommunen når målen för
Lönepolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-47011 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok POLICY Beslutande Kommunledningsutskottet 2016-06-15, 45 Giltighetstid 2016-2019 1(6) Dnr 2016/000600-003 Beteckning Aktualitetsprövning/revidering
Gemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2012-2013 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2012-10-23 Version 1.0 Innehåll Ingress 4 Gemensamma löneprinciper 5 5 5 Lokal lönebildning 6 6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) STRATEGISKA STABEN/H R LÖNEPOLICY SPÅNGA-TENSTA Syftet med förvaltningens lönepolicy är att ge goda förutsättningar att rekrytera och behålla medarbetare och
Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten
Lönepolitiskt program Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 144. Distribueras av personalenheten LÖNEPOLITISKT PROGRAM Lönepolitiken är en del av kommunens personalpolitik. Lönebildning
Lönepolicy med riktlinjer
Lönepolicy med riktlinjer DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 2015-09-28 109 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 4.00 DOKUMENTANSVARIG Personal-och
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 12 med Kommunal inklusive samtliga protokollsanteckningar
2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.
GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 10 2006-11-07 Sid 1 (5) LÖNEPOLICY Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2006-11-07, 188 Giltighet: 2006-11-07 och tills vidare Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för
Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning
MAH / Personalavdelningen Fastställd av rektor 2009-02-12 Dnr PA 15-09/59 Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning Mål I Malmö högskolas dokument Där mångfald gör skillnad 2006 2015
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF
Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,
Stockholms läns landsting LS NR 4/2012 Landstingsstyrelsens förvaltning SLLPersonal
Stockholms läns landsting LS 1205 0754 NR 4/2012 Landstingsstyrelsens förvaltning PROTOKOLL SLLPersonal Förhandlingar om LOK I2med Akademikerförbundet SSR Datum 2012-06-11 Närvarande För SLL Ulf Åkesson
HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn
VÅRDFÖRBUNDET avdelning Västra Götaland HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn Checklista för förtroendevald med mandat att förhandla lön JL, RJ, GE, OS 2011-05-09 Viktigt angående LOK 11 Våren 2011 träffade
Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare
2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet
Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25
Lönepolicy i Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Almänna utgångspunkter 3 Lönesättning inom Falköpings kommun 4 Inlöst övertidsersättning
BILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020
BILAGA 1 Löner 1 juli 2017 30 juni 2020 Löneavtal 1 Övergripande mål för lönebildningen Lönebildningen är en viktig drivkraft för goda arbetsinsatser, bra resultat och individuell utveckling. Därigenom
KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. för Transport; Marcel Carlstedt Mikael Johansson Kenneth Björkman
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-17 1 (7) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Renhållning Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1,
LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid
Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013.
Löneavtal Bilaga 1 Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013. Detta avtal gäller för medlemmar i Unionen som
Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens
Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.
20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,
LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375
LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:
Lönepolicy för Orust kommun
Lönepolicy för Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2004-10-06 123 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2004:146 Giltig fr.o.m.
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen
Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är
LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning Löneavtal Utveckling och Tjänster, Almega Tjänsteförbunden - Unionen A. Konstruktion... 2 Löneavtal B...
L ö n e p o l i c y. Timrå Kommun
L ö n e p o l i c y Timrå Kommun LÖNEPOLICY FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunstyrelsen xxxxx 1. Bakgrund och utgångspunkter Kommunens lönepolitik utgår från lagar, centrala avtal och de grundläggande
Ändringar i Löneavtalet
Bilaga 1 Kyrkans löneavtal 12 Ändringar i Löneavtalet 2 p.2 Den fasta kontanta lönen för arbetstagaren som fyllt 18 år ska uppgå till lägst t.o.m. 2012-03-31 17 255 kr/mån fr.o.m. 2012-04-01 17 905 kr/mån
Ändringar i avtalet om allmänna villkor
Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet
Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän
Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän 1 april 2012 31 maj 2013 Lo neavtal Skog SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjo rer LÖNEBILDNINGEN I FÖRETAGET SLA och Naturvetarna/Sveriges
LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 Bilaga 1 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 4 2 Övergripande mål för lönebildningen... 4 3 Löneprocessen... 5 3.1 Parternas
Riktlinje för lönebildning
Riktlinje för lönebildning Riktlinje för lönebildning Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Ansvarar för att känna till och besluta om denna
LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehåll 1 Avtalets omfattning... 5 2 Principer för lönebildning och lönesättning... 5 2.1 Övergripande mål... 5 2.2 Lönerevisionens omfattning...
Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor
Avtalsyrkanden 2016 Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor HÖK med bilagor Lön och ersättningar Löneökningar Kommunal yrkar på löneökningar med minst
KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. för KFS; Erik Ackebo Per Wiryth Jesper Neuhaus. för Transport; Marcel Carlstedt Mikael Johansson Kenneth Björkman
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-17 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Flygplats Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm
Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31
Lönebildning i företagen Utbildningsföretag Giltighet: 2007-04-01-2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling... 4 3 Grundläggande
Löneavtal Löneprinciper. Bilaga 1 ( B1Lön)
Bilaga 1 (31-2004-7-B1Lön) Löneavtal 2004-2007 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Utbildning och Folkbildning, avtalsområde Folkhögskola och SFHL, Lärarnas Samverkansråd, SKTF
Gemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med
2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart. Sjöbefälsföreningen. Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation
Förhandlingsprotokoll Parter Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart Sjöbefälsföreningen Närvarande för Arbetsgivarparten Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation Arbetstagarparten
Information till Akademikerföreningar på IDEA området
Akademikerförbunden Akademikerförbundet SSR Box 12800 112 96 Stockholm www.akademikerforbunden.se Information till Akademikerföreningar på IDEA området Här kommer kompletterande information till tidigare
LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare
LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:
AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning...
policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152
modell policy policy för lön plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-10-12 152 Ansvarig: Personalchef Revideras:
LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:
LÖNEAVTAL Telekom 2016 2017 Giltighetstid: 2016-04-01 2017-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 3.1 Parternas inledande
Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy
BOTKYRKA KOMMUN 1 [5] Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy Beskrivning av löneöversynsprocessen i Botkyrka kommun Löneöversynen är en årlig process som
LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN
1 LÖNEPOLITIK för UMEÅ KOMMUN MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Umeå kommun ska ha en samlad och gemensam lönepolitik för alla kommunens anställda - vara en arbetsgivare. Utvecklingen mot en decentraliserad organisation
Lönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT
Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas
Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport
Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång
38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid
Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.
Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13.
Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 Redogörelsen omfattar Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 och gäller
Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor
Äldreförvaltningen Bilaga 1 Planeringsavdelningen Sida 1 (6) 2017-04-26 Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Arbets- och anställningsvillkor - Inledning Utföraren ska vid
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...
Utvecklad lokal lönebildning
Utvecklad lokal lönebildning Vårdförbundet vill att lönen ska bestämmas så nära varje individ som möjligt. Vi vill ha en aktiv lokal lönebildning, där lönesättningen är integrerad i verksamhetsplaneringen
Om inte huvudreglerna i e-f-avtalet kan tillämpas kan anställning för ambulerandeanställning användas.
Avtal med Läkarförbundet Detta kollektivavtal tillämpas på medlemmar i Sveriges läkarförbund anställda i företag som är medlemmar i Bemanningsföretagen. Avtalet reglerar anställningsvillkor för läkare
Bilaga 2 Sveriges Ingenjörer
Bilaga 2 Sveriges Ingenjörer Lönesättning och kompetensutveckling Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell
Avtal om lönebildning
Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec
Riktlinjer för lönesättning
Vansbro kommun Riktlinjer för lönesättning Verksamhetsstöd Personal Lillemor Tännström 2014-03-05 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Riktlinjer för lönesättning... 2 Syfte... 2 Ansvarsfördelning...
FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL
FÖRBEREDELSEARBETE FÖR LÖNESÄTTANDE SAMTAL Förberedande lönediskussioner m.m. Detta är bra att ta upp; Presentation av lönerna för alla anställda, alla kategorier Löneläget för myndigheten/domstolen i
KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor
KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor