Irländska sjön skiljer ön från Storbritannien. Hela ön omfattar kvadratkilometer, varav nästan 85 procent tillhör Irland.

Transkript

1 Irland Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland en självständig stat först Massvält under 1840-talet, när potatisskördarna slog fel, drev stora skaror irländare att emigrera, och fattigdom präglade Irland långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 minskade beroendet av Storbritannien. Omfattande stöd från EG och avregleringar av ekonomin omvandlade stadigt Irland från ett fattigt bondeland till en välfärdsstat baserad på högteknologisk industri. Irland var dock ett av de länder som drabbades hårdast av den internationella finanskrisen Efter flera hårda sparpaket tycktes den värsta krisen vara över i mitten av 2010-talet. Geografi Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nord irland, en brittisk riksdel som ibland något felaktigt kallas Ulster (Ulster omfattar även en del av republiken). Irländska sjön skiljer ön från Storbritannien. Hela ön omfattar kvadratkilometer, varav nästan 85 procent tillhör Irland. De mellersta delarna av ön består av en kalkstensslätt som inramas av bergsområden. Det finns gott om sjöar och floder. Västkusten är bergig och sönderskuren av fjordar och vikar, där Donegalbukten och Galwaybukten är de största. Nyplantering har lett till att skogsmarken ökat till cirka en tiondel av ytan. Omkring 15 procent av ytan utgörs av torvmossar (se Naturtillgångar och energi). 1/53

2 Yta km2 (2017) Tid svensk - 1 timme Angränsande land/länder Storbritannien Huvudstad med antal invånare Dublin (inklusive förorter, folkräkning 2016) Övriga större städer Cork , Galway , Limerick , Waterford (folkräkning 2016) Högsta berg Carrantuohill (1040 m ö h) Viktiga floder Shannon Klimat Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vint rarna är milda och somrarna förhållandevis svala. Nederbörden är riklig och tämligen jämnt fördelad över året. Helt molnfria dagar hör till ovanligheterna. Å andra sidan går regnvädren ofta fort över. 2/53

3 Det milda och fuktiga klimatet är en av orsakerna till den intensiva grönskan. En växt som rhododend ron trivs så bra att den växer vild i höga buskage i den södra delen av ön. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Dublin 4,5 C (jan), 15 C (juli) Medelnederbörd/månad Dublin 79 mm (dec), 47 mm (april) Befolkning och språk Fattigdomen tvingade under lång tid irländare att utvandra, men under de ekonomiskt goda åren på 1990-talet och en bit in på det nya seklet tog istället invandringen till Irland fart. Många som tidigare flyttat utomlands återvände hem. Från 2008 har dock den ekonomiska krisen tvingat många, främst unga irländare, att på nytt ge sig av för att söka arbete. Ändå är det färre som ger sig av idag än under den förra ekonomiska krisen på 1980-talet (se även Arbetsmarknad). Irland har fortfarande högre födelsetal än andra EU-länder. Den katolska kyrkans inflytande över familjeplaneringen har dock minskat och numera använder de flesta irländare preventivmedel. Sedan svältåren på 1840-talet har utvandringen med få undantag varit större än invandringen. En stor del av dem som gav sig av bosatte sig i Storbritannien, Nordamerika eller Australien. Från april 2011 till april 2012 utvandrade personer från Irland. Av senare års utvandrare tar sig många till Australien, 2012 beviljades irländare arbetsvisum där, men ännu fler kommer dit och arbetar på turistvisum. Invandringen till Irland tog fart i samband med att EU fick tio nya medlemsländer fanns cirka utländska medborgare i Irland, vilket var mer än en fördubbling sedan En stor del av invandrarna kom från Polen (ungefär ), Litauen, Lettland och Rumänien. Över britter bodde också i landet. En del av arbetskraftsinvandrarna från EU har dock lämnat Irland i takt med att ekonomin har försämrats. Allt fler invandrare har också kommit från Afrika, framför allt Nigeria, och asiatiska länder som Indien, Filippinerna och Kina. Antalet asylsökande steg snabbt på 1990-talet, men efter 2002 har inte lika många kommit, bland annat beroende på en allt hårdare lagstiftning sökte bara människor asyl i landet. Människorättsgrupper har riktat kritik mot Irlands långa och komplicerade asylprocesser och mot att för liten hänsyn tas till barns behov. Tidigare blev alla barn som fötts i Irland irländska medborgare. Denna rätt skrevs in i författningen när fredsavtalet om Nordirland slöts Enligt regeringen missbrukades detta av kvinnor från länder utanför EU som reste till Irland för att föda sina barn där och reglerna ändrades efter en folkomröstning Sedan dess har endast barn med minst en irländsk förälder eller barn vars föräldrar bott i landet i minst tre år rätt till medborgarskap. 3/53

4 I den ekonomiska krisens spår har det blivit vanligare att ifrågasätta invandrarnas rätt ta del av det irländska välfärdssystemet. Enligt en studie från 2006 ansåg sig en dryg tredjedel av invandrarna ha upplevt att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av sin etniska bakgrund. Särskilt utsatta är personer med afrikanskt ursprung. Det finns en liten minoritet av så kallade resande (2011 var de nästan personer). Människor från denna grupp har kortare medellivslängd, sämre utbildning och omkring 16 procent av dem saknar fast bostad. De irländska kelternas språk iriska (eller gaeliska) var länge det dominerande språket. Först på 1800-talet hade en majoritet av befolkningen gått över till engelska. Det förs en aktiv politik för att bevara iriskan. Språket är ett obligatoriskt ämne i grundskolan och i gaeltacht, de små områden, främst på västkusten, där iriskan ännu är första språk får ekonomiskt stöd. Enligt folkräkningen 2011 sade sig nästan 1,8 miljoner irländare kunna prata iriska. Av dem var det dock bara några procent som talade språket till vardags. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 67 (2014) Andel invånare i städerna 63,5 procent (2016) Nativitet/födelsetal 14,2 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,5 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,3 procent (2014) Fertilitetsgrad 2,0 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 50,3 procent (2014) Förväntad livslängd 82 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 84 år (2015) Förväntad livslängd för män 80 år (2015) Folkgrupper irländare 85 %, från övriga EU-länder ca 7 %, övriga 8 % Språk engelska och iriska är officiella språk 1. folkräkning 2011 Religion 1 Nästan nio av tio irländare är katoliker. Övriga kristna är främst anglikaner, presbyterianer eller metodister. Kyrkornas organisationer splittrades inte när Irland delades utan är gemensamma för republiken och Nordirland. En majoritet 4/53

5 av invandrarna är också katoliker, men genom invandringen har antalet muslimer (cirka ) och anhängare av ortodoxa kristna kyrkor ( ) ökat. Religionsfriheten garanteras i författningen Den katolska kyrkans starka ställning i Irland har påverkat samhället i konservativ riktning. Kyrkan har fortfarande en tongivande roll inom skolsystemet och dess inflytande syns till exempel i den stränga abortlagstiftningen (se Sociala förhållanden). Nästan varannan irländare går i kyrkan minst en gång i vecka. Men kyrkan engagerar sig också för att bistå dem som inte fått ta del av det ökande välståndet kritiserade den irländska ärkebiskopen den ekonomiska elitens agerande, och betonade att den pågående finanskrisen främst drabbade de som hade det sämst ställt. Katolska kyrkan har dock förlorat mycket av sin maktposition på senare år, särskilt i de större städerna och bland många unga. Allt färre söker till prästutbildningarna och få kvinnor vill idag bli nunnor. Inte ens i ärkestiftet Dublin kan man tillsätta alla prästtjänster. Det finns tio gånger så många präster som är över 70 år än under 40 år. Kyrkan har dock förlorat mycket av sin maktposition på senare år, särskilt i de större städerna och bland många unga. Ett viktigt skäl till det är de många skandaler som skakat kyrkan sedan början av 1990-talet (se även Aktuell politik). På senare år har störst uppmärksamhet riktats mot hur kyrkans ledning, ibland med hjälp av högt uppsatta poliser, försökt dölja hur präster och andra inom kyrkan förgripit sig sexuellt mot barn. Den så kallade Murphy-kommissionen, som publicerade sin första rapport 2009, granskade anklagelser mot 46 präster som sades ha begått övergrepp mot 320 barn. När någon hade anmält ett övergrepp förnekade kyrkoledningen vanligtvis att något hade skett och valde att flytta prästen till en ny församling. Efter detta bad ledaren för katolska kyrkan i Irland, kardinal Sean Brady, och ärkebiskopen i Dublin, Diarmuid Martin, offren och alla irländare om ursäkt och sade att de skämdes över hur kyrkan hanterat saken och 2010 tvingades flera biskopar att lämna sina tjänster. Även påve Benedictus XVI i ett brev offren för övergreppen om ursäkt och kritiserade den katolska kyrkan i Irland för "allvarliga misstag". I Irland fick han en del kritik för att hans ursäkt inte gick tillräckligt långt samt för att Vatikanen inte tog på sig något ansvar för det som hade skett. Senare gav påven en grupp, som bland annat bestod av ett antal sittande och före detta katolska ärkebiskopar från England, USA och Kanada, i uppdrag att på ett djupare plan utreda vilken roll ledningen för den katolska kyrkan i Irland spelat i de många skandalerna och vad man gjort för offren, samt hur nya övergrepp ska undvikas. I Murphykommissionens nästa delrapport i juli 2011 kom ny kritik mot hur kyrkan hanterat anklagelser om sexuella övergrepp, denna gång i Cloynes stift utanför Cork Även Vatikanens agerande ifrågasattes, något som fick premiärminister Enda Kenny att öppet kritisera påvedömet (se Aktuell politik och Utrikespolitik och försvar). Utbildning Utbildningssystemet håller hög kvalitet. Skolplikt råder mellan sex och 16 års ålder, men de flesta barn börjar i förskolan fyra eller fem års ålder. Merparten av skolorna är privata och drivs ofta av kyrkliga samfund. När det gäller 5/53

6 grundskolan är nio av tio skolor katolska, men det finns planer på att minska katolska kyrkans inflytande inom skolvärlden. Det finns även ett litet antal muslimska och judiska skolor. I Irland finns även ett fyrtiotal internatskolor. Skolorna är till största delen finansierade av staten (som bland annat betalar 95 procent av alla lärarlöner). De flesta skolor tar inte ut några avgifter, men föräldrarna får betala för skolböcker, skoluniformer med mera. Religionsundervisning är frivillig. I genomsnitt går det 24 elever i varje klass. Enligt en OECD-rapport 2012 var lärarlönerna i Irland bland de högsta i världen 2010, men ingångslönerna för nya lärare är betydligt lägre idag än de var då. Nästan alla barn går ut grundskolan och minst nio av tio elever går vidare till två högre stadier på tre respektive två till tre år. Vid sidan av mer traditionella gymnasier finns också en rad yrkesskolor som också bedriver vuxenutbildning. Högre utbildning sker vid en rad högskolor samt vid de sju universiteten (bland annat Trinity College i Dublin som grundades 1592). Antalet studenter i högre utbildning har ökat på senare år, då många unga irländare, framför allt kvinnor, valt att studera när de inte har kunnat få ett arbete hade cirka 38 procent av alla irländska åringar högskoleutbildning eller motsvarande. De flesta universitet och högskolor tar inte ut några terminsavgifter av studenter från Irland och andra EUländer, men studenterna måste betala en registreringsavgift, som för läsåret 2012/2013 väntades uppgå till högst 2250 euro. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 95,3 procent (2012) Antal elever per lärare i grundskolan 16,1 (2012) Kostnader för utbildning i andel av BNP 5,8 procent (2012) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 13,8 procent (2012) Kultur Irland har ett rikt kulturliv med långa traditioner, inte minst inom litteraturen, med namn som Jonathan Swift, James Joyce, William Butler Yeats, Roddy Doyle och Anne Enright. Även inom musiken har grupper som U2 och The Pogues slagit stort på många håll i världen. Tack vare medeltidens munkar har inte bara religiös litteratur utan även folktro och den keltiska sagovärlden bevarats i praktfulla handskrifter. I slutet av 1800-talet framträdde vad som kallats för den irländska renässansen, en rörelse med rötter i öns sago- och folklivstraditioner. Den inspirerades av nationalromantiken och knöt an till rörelser som strävade efter politisk självständighet. Redan dessförinnan hade irländska författare och dramatiker som Jonathan Swift och Thomas Moore nått världsrykte. De kom ofta att betraktas som engelsmän eftersom de skrev på engelska. 6/53

7 Till de stora författarna hör också Oscar Wilde, George Bernard Shaw (Nobelpris 1925), William Butler Yeats (nobelpris 1923), Sean O Casey och James Joyce. Senare kom bland andra Brendan Behan, Flann O Brien, Samuel Beckett (Nobelpris 1969), Frank O Connor och Edna O Brien. Nobelpristagaren och poeten Seamus Heaney, som är född i Nordirland, är bosatt i Dublin. Till en yngre generation författare hör Dermot Bolger, Maeve Binchy, Patrick McCabe, Neil Jordan, Nuala O Faolain ( ), Colm Tóibin, Roddy Doyle, John Banville, Anne Enright, Emma Donoghue och Joseph O'Connor. Två författare som slagit igenom stort internationellt är Marian Keyes och Cecelia Ahern (dotter till den förre premiärministern Bertie Ahern). Till de mest framträdande inhemska filmskaparna hör Neil Jordan och Jim Sheridan blev den svarta komedin The Guard i regi av John Michael McDonagh en stor publiksuccé i Irland. Grupper som The Dubliners och The Chieftains har gjort den irländska folkmusiken känd. Bland instrumenten märks säckpipan uileann pipes, flöjten tin whistle och trumman bodhran. Typiska danser är jig och reel. Grupperna The Corrs och The Pogues blandar folkmusiken med modern rockmusik. U2 tillhör de mest populära rockgrupperna. Flera så kallade pojkband som Boyzone och Westlife som bildades på 1990-talet har också vunnit stort genomslag, liksom tvillingarna Jedward som 2011 och 2012 representerade Irland i Eurovisionsschlagerfestivalen. Det stora uppsvinget för populärmusikindustrin beror i viss mån på att regeringen 1969 införde skattefrihet för upphovsmännens inkomster (gäller även litteratur och konst) även om vissa begränsningar gjordes Många utländska författare, konstnärer och musiker har därför bosatt sig i landet. Massmedier Pressfrihet råder, men strikta förtalslagar sätter en gräns för vad som kan skrivas eller sägas. De flesta av nyhetstidningarna ges ut i Dublin eller i andra större städer. De möter dock viss konkurrens från brittisk press. Bland etermedierna dominerar det statliga radio- och TV-bolaget. Ett förbud mot hädelse är inskrivet i författningen och i en ny lag som trädde i kraft 2010 kan de som döms för detta bestraffas med böter på upp till euro, något som väckt kritik från pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser. Den nya regering som tillträdde 2011 har lovat att avskaffa detta men hösten 2012 hade detta inte skett. Den statliga censurmyndigheten möjlighet att granska böcker och tidningar har också väckt kritik, men senast en publikation förbjöds var slog Högsta domstolen fast journalisters rätt till källskydd, sedan några journalister hade överklagat ett beslut i lägre instans om att de måste redovisa sina källor i samband med publicering kring förre premiärministern Bertie Aherns finanser tillträdde en pressombudsman vars uppgift är att övervaka pressetiska frågor. Verksamheten finansierades av mediebranschen. Irland har ett tiotal dagstidningar, varav de flesta ges ut i Dublin. Tidningsspråket är engelska men i många tidningar finns även spalter på iriska. De viktigaste dagstidningarna är de fristående Irish Times (med en upplaga på drygt exemplar 2011) och Irish Independent samt den oberoende kvällstidningen Evening Herald. Irish Examiner är störst av Corks två dagstidningar. 7/53

8 Det finns dessutom flera särskilda söndagstidningar, av vilka Sunday Independent är störst. En annan inflytelserik söndagstidning är Sunday Business Post, men med en betydligt mindre upplaga. I samband med att ekonomin försämrades från 2008 gjorde många irländska tidningar förluster på grund av den vikande annonsmarknaden. Tidningarna möter också stark konkurrens från brittiska tidningar varav flera ger ut särskilda utgåvor med irländskt material. En av söndagstidningarna, Sunday Tribune, lades ned i början av Radio Telefís Éireann (RTÉ) är ett statligt radio/tv-bolag med oberoende ställning. Verksamheten finansieras både med licensmedel och reklamintäkter. RTÉ sänder radio i fyra kanaler, varan en på iriska Raidió na Gaeltachta, och TV i två kanaler RTÉ1 och RTÉ2. Det finns ytterligare två rikstäckande TV-kanaler Tg4 (Teilifís na Gaeilge), som sänder på iriska och till viss del finansieras av staten, och det privatägda TV3. De flesta irländare kan även se brittisk TV. Det finns även en rad privata radiokanaler, de flesta av dem små. Två av tre irländare har tillgång till internet. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 11,2 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 104,3 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 79,7 (2014) Äldre historia Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades. De äldsta spåren av mänskliga bosättningar på Irland är knappt år gamla. Jordbruk började bedrivas på ön kring 3000-talet f Kr. Från ungefär samma tid är de stora stenkammargravarna, varav Newgrange, som ligger i dalen kring floden Boyne, är mest känd. Från bronsåldern ( f Kr) finns rika fynd av guldsmedsarbeten. Bland de keltiska stammar som började invandra till Irland omkring 500 f Kr satte gaelerna sin prägel på språk och kultur. Två sekler senare hade de trängt bort de tidigare invånarna, som antas ha varit iberier, ett folk från den Pyreneiska halvön. 8/53

9 Kelternas Irland var uppdelat i flera kungadömen som låg i ständig fejd med varandra. Kungarna byggde herresäten och omgav sig med poeter, musiker och krigare, men i övrigt utgjordes befolkningen till största delen av nomader. En överkung, High King, styrde formellt över ön, men hans makt var mest symbolisk. Huruvida romarna erövrat Irland eller ej har varit föremål för debatt sedan en arkeolog 1996 upptäckt resterna av ett romerskt fort från 100-talet e Kr utanför Dublin. Många såg dock fyndet som en yttring av det sedan tidigare kända begränsade romerska inflytandet. På 400-talet kom kristna missionärer till Irland, däribland enligt legenden St Patrick, öns skyddshelgon. Kristendomen vann snabbt insteg och talrika kloster och skolor inrättades. Mot slutet av 700-talet började vikingarnas härjningar och de splittrade keltiska kungarna blev ett lätt byte. I 200 år ockuperade vikingarna stora områden, främst längs kusterna. Här grundade de Irlands första städer, bland annat Dublin, Cork och Limerick. Kring år 1000 lyckades de keltiska kungarna slutligen enas och besegrade 1014 vikingarna vid Clontarf. Ungefär 150 år senare fick emellertid inre strider kelterna på fall. Engelska normander var intresserade av den outnyttjade tillgången på bördig mark. På en keltisk kungs begäran kom en normandisk greve, känd som Strongbow, till Irland på 1170-talet för att upprätta en egen monarki på ön. Den engelske kungen, Henrik II, motsatte sig detta och införlivade istället Irland i sitt eget rike. Det direkta engelska väldet inskränkte sig emellertid till områden vid östkusten. De engelska monarkerna förde en politik som vidgade den kulturella klyftan mellan engelsmän och irländare. När engelsmännen på 1500-talet gick över från katolicismen till protestantismen skärptes motsättningarna undan för undan. Från mitten av 1500-talet började jord som tagits i beslag från katoliker att tas över av engelska protestanter. Irländarna revolterade, men upproren krossades snabbt. I slutet av seklet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. Undantaget var den norra delen av provinsen Ulster, där den irländska befolkningen bjöd starkt motstånd mot de protestantiska kolonisatörerna. Från 1608 konfiskerades stora markområden i norr och delades ut till skotska och engelska protestanter. Men 1641 var fortfarande 59 procent av den irländska jorden i katolsk ägo. Sedan den engelske härskaren Oliver Cromwell slagit ned ett elva år långt, blodigt uppror kontrollerade den engelska kronan vid mitten av 1600-talet hela ön. De så kallade strafflagarna, som stiftades under 1700-talets första decennier, fråntog dock katolikerna rätten att köpa mark, hyra den på rimliga villkor eller ens ärva den var bara sju procent av marken kvar i katolska händer. Katoliker hade inte heller rätt att rösta, starta egna skolor eller inneha offentliga ämbeten. Strafflagarna lindrades i etapper, men parlamentet i Dublin, som hade inrättats 1692, förblev stängt för irländare, vilket den nationalistiska rörelsen, United Irishmen, inte kunde godta. Inspirerad av 1789 års franska revolution gjorde rörelsen uppror Efter ett misslyckat försök att landsätta franska soldater gav dock rebellerna upp införlivades Irland formellt med Storbritannien och dess parlament upplöstes. På 1840-talet beräknades ön ha omkring 8,5 miljoner invånare slog potatisskördarna fel och närmare en miljon irländare dog av svält och bristsjukdomar. I hungerkatastrofens spår följde en omfattande utvandring, främst till Nordamerika och andra engelskspråkiga länder. I slutet av 1800-talet hade antalet invånare sjunkit till knappt fyra miljoner. 9/53

10 Liberala brittiska regeringar försökte från andra hälften av 1800-talet i någon mån tillmötesgå irländska nationalisters krav genom förslag om självstyre, så kallade home rule, inom Storbritannien. Den protestantiska minoriteten på Irland motarbetade dessa förslag, men 1914 beslöt det brittiska parlamentet ändå att självstyre skulle införas. Reformen förhalades emellertid och sköts på framtiden då första världskriget bröt ut. Mitt under kriget, annandag påsk 1916, ockuperade irländska nationalister flera viktiga byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Under ledning av poeten Padraig Pearse och Labourpartiets ledare James Connolly upprättade de sitt högkvarter i huvudpostkontoret. De små rebellstyrkorna lyckades hålla stånd mot den brittiska övermakten i en vecka, men revolten slogs ned och flera av ledarna avrättades. Det till synes misslyckade och illa förberedda upproret fick en stark symbolisk laddning för många irländare bildade de irländska ledamöter som valts in i det brittiska parlamentet ett eget parlament på Irland och utropade landet till en oavhängig republik. Det nya parlamentet valde Eamon de Valera till president. Han var en av få ledare från påskupproret som inte hade avrättats. Det irländska parlamentet förbjöds och ledamöterna måste mötas i hemlighet. Parallellt inledde Irländska republikanska armén (IRA) ett gerillakrig mot det brittiska styret. Protestanterna i nordöst motsatte sig allt tal om irländskt självstyre och hotade att använda våld om de skulle tvingas in i en ny statsbildning. De övervägde även att bryta sig loss från Storbritannien och bilda en självständig stat. I slutet av 1921 gick irländarna motvilligt med på ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades. Sex av Irlands 32 grevskap (Nordirland), där en majoritet av befolkningen var protestanter, förblev brittiska medan de återstående bildade Irländska fristaten. Självstyret hade en rad begränsningar och för många blev avtalet en besvikelse. En känslig fråga var att regeringen och parlamentet måste svära en trohetsed till den brittiska kronan. Det irländska parlamentet splittrades och president de Valera avgick i protest. Inbördeskrig bröt ut. I maj 1923 hade motståndarna till avtalet besegrats. Fristatens regering avrättade fler och bestraffade ett större antal än vad britterna gjort med rebellerna Inbördeskriget skapade djupa sprickor i samhället som det tog många år att överbrygga. Modern historia Från 1920-talet och framåt fortsatte Irland sin frigörelse från Storbritannien. Den politiska scenen dominerades av två borgerliga partier och den katolska kyrkan behöll sitt starka grepp över samhället. Läget i Nordirland, där britterna hade behållit makten, skapade nya spänningar till Storbritannien, inte minst sedan ännu en våldsvåg inletts där i slutet av 1960-talet. Medlemskapet i EG (sedermera EU) 1973 innebar att Irland tog steget in i en större europeisk gemenskap. Från början av 1990-talet inleddes en process där landet moderniserades samtidigt som den ekonomiska tillväxten tog fart. Men åren av ekonomisk framgång tog plötsligt slut 2008 och Irland tvingades söka hjälp utifrån. Den irländska fristaten styrdes inledningsvis av det konservativa Cumann na ngaedhal (vilket 1933 slogs ihop med två andra partier och bildade Fine Gael) återkom Eamon de Valera, som hade varit en av ledarna för påskupproret 1916, till politiken som ledare för ett nytt parti, det borgerliga Fianna Fáil. I valet 1932 tog hans parti makten, med stöd av Labourpartiet, och började genast verka för ökat självstyre. 10/53

11 Den irländska fristaten styrdes inledningsvis av det konservativa Cumann na ngaedhal (vilket 1933 slogs ihop med två andra partier och bildade Fine Gael) återkom Eamon de Valera till politiken som ledare för ett nytt parti, Fianna Fáil. I valet 1932 tog hans parti makten, med stöd av Labourpartiet, och började genast verka för ökat självstyre. de Valera var mån om att visa att kampen skulle föras politiskt och inte militärt och IRA, som kämpade för ett enat Irland, förbjöds Han inledde ett fem år långt handelskrig, i vilket Irland bland annat satte importtullar på brittiska varor och ensidigt avskaffade den markskatt som katolska jordägare betalade till britterna fick Irland en ny författning som till stor del hade skrivits av de Valera själv och banden till Storbritannien blev nu endast formella. Irland var neutralt under andra världskriget, men de Valera gav i hemlighet sitt och regeringens stöd till de allierade. Många irländare kämpade tillsammans med britterna, men IRA utförde attentat i Storbritannien i protest mot Irlands delning. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Republiken Irland utropades. Landet drabbades nu av stagnation och isolering till följd av den protektionistiska handelspolitiken som ensidigt hade riktats mot britterna och en ekonomisk politik som grundade sig på en romantisk syn på Irland som en mäktig jordbruksnation. Efterkrigstidens kommunistskräck och det kalla kriget bidrog till att banden mellan den katolska kyrkan och Fianna Fáil stärktes. Kyrkan hade dock ett starkt inflytande i alla de stora partierna. Större delen av tiden styrdes landet av Fianna Fáil talet präg lades av en snabb utbyggnad av välfärdssystemen och den statliga förvaltningen. Befolkningen ökade i de större städerna. Först i slutet av decenniet påbörjades en modernisering av jordbruket, samtidigt som flera regeringar gjorde halvhjärtade satsningar på att bygga upp industrin. I mitten av 1960-talet kom en ny generation politiker till makten. De hade visioner om frihandel och ökat samarbete med resten av Europa. Försöken att föra in Irland i EG föll på motstånd från Frankrike. Nu inleddes den senare så framgångsrika politiken att med låga skatter försöka locka utländska investerare till landet. IRA inledde 1956 sin så kallade gränskampanj med räder i Nordirlands gränstrakter från baser i republiken. Den irländska regeringen valde att mer eller mindre blunda för detta. IRA:s kampanj blev resultatlös och i början av 1960-talet höll organisationen på att tyna bort. I slutet av 1960-talet blossade konflikten i Nordirland upp på allvar. Det som utlöste våldet var en fredlig medborgarrättsrörelses krav på att diskrimineringen av provinsens katolska minoritet skulle upphöra. Militanta protestanter som såg sin maktställning hotad svarade på prote sterna med våld. Därmed inleddes en våldsspiral där både IRA och protestantiska grupper gjorde sig skyldiga till blodiga attentat och den brittiska armén kallades in tvingades två Fianna Fáil-ministrar, bland andra finansministern Charles Haughey, att avgå sedan det avslöjats att vapen hade sänts från republiken till IRA. Ingen av ministrarna kunde dock bindas till vapen - smugglingen dödades ett 30-tal människor i Dublin och staden Monaghan i bombdåd utförda av protestantiska grupper från Nordirland och 1980-talen präglades av täta regeringsskiften. Den Fine Gael-ledda regering som tillträdde 1973 försökte att modernisera det irländska samhället och industrin. Det var först nu som inkomstklyftorna till övriga Europa började minska blev Irland medlem av EG. 11/53

12 Fianna Fáil kom 1977 åter till makten med hjälp av löften om lägre skatter och nya jobb. Utbyggnaden av den sociala välfärden resulterade i en gigantisk statsskuld men få nya arbetstillfällen skapades gjorde Haughey politisk comeback, nu som premiärminister. Men inte heller hans regering lyckades bemästra den ekonomiska krisen tog Fine Gael och Labour över regeringsmakten. Premiär minister Garret FitzGerald inledde ett korståg för att reformera författningen. Den katolska moral och nationalism som genomsyrade dokumentet skrämde Nordirlands protestanter och gjorde en återförening av ön omöjlig, resonerade han. FitzGerald tvingades senare medge att tiden inte hade varit mogen för så radikala förändringar. I likhet med resten av Västeuropa drabbades Irland av en ekonomisk nedgång i början av 1980-talet. Både inflationen och arbetslösheten steg snabbt. Hårda ekonomiska åtstramningar gjorde att stagnationen bröts och under 1980-talets sista år upplevde ekonomin ett uppsving med stark tillväxt inom industrin valdes Mary Robinson, jurist och tidigare Labourpolitikern till president. Presidenten får inte uttala sig om politik, men Robinson markerade på andra sätt sina ställningstaganden i känsliga frågor. Hon reste 1992 som första irländska statschef till Nordirland på officiellt besök. Fianna Fáil styrde, med stöd av skiftande koalitionspartner, landet från 1987 till Regeringen leddes fram till 1992 av den färgstarke Haughey som dock tvingades avgå efter avslöjanden om inblandning i en avlyssningsskandal på 1980-talet. Valet 1992 blev en framgång för Labourpartiet. Så småningom bilda de Fianna Fáil och Labour en koalitionsregering, men den föll efter knappt två år. Det var kontroverser kring justitiekanslerns utnämning till ordförande i High Court som fällde regeringen. Det avslöjades att denne hade förhalat utlämningen av en präst från Nordirland som erkänt närmare 30 fall av sexuella övergrepp på barn. Fianna Fáil höll i det längsta fast vid utnämningen och Labour anklagade koalitionspartnern för att ha undanhållit information om vad som hade hänt. Fine Gael bildade nu regering med Labour och Demokratiska vänstern. Den började avveckla statliga monopol och privatiserade flera statliga företag. Samtidigt förbättrades ekonomin kom Irland och Storbritannien överens om riktlinjer för ett framtida fredsavtal i Nordirland. Irland sade sig vara berett att ta bort den klausul i författningen där anspråk gjordes på Nordirland utlyste IRA vapenvila och flera protestantiska grupper följde efter. Valet i juni 1997 ledde till ett regimskifte, och Fianna Fáil bildade regering med det marknadsliberala Progressiva demokraterna (PD). Ny premiärminister blev Bertie Ahern. Nu tog fredsprocessen i Nordirland fart. Den nya brittiske premiärministern Tony Blair spelade tillsammans med Ahern en pådrivande roll. I april 1998 slöts ett fredsavtal i Nordirland. Den 22 maj samma år röstade över 94 procent av irländarna ja till avtalet i en folkomröstning. Trots flera korruptionsskandaler hade regeringen vind i ryggen, mycket tack vare den starka ekonomin. I juni 2001 kom dock ett bakslag när väljarna röstade nej till EU:s nya grundfördrag Nicefördraget. I valet 2002 blev Fianna Fáil största parti, men utan egen majoritet, i parlamentet Efter valet bildades en ny koalitionsregering mellan Fianna Fáil och PD. I valrörel sen hade Fianna Fáil lovat att inga nedskärningar skulle göras, men efter valet aviserades stora besparingar. 12/53

13 En ny folkomröstning om Nicefördraget hölls Farhågor fanns om att ett nytt irländskt nej skulle försena den planerade utvidgningen av EU. Denna gång bedrev ja-sidan en intensiv kampanj. Ahern hade fått EU att lova att Irland inte skulle tvingas att delta i unionens eventuella militära aktioner. 63 procent av väljarna röstade nu ja till fördraget. Samtidigt växte missnöjet med brister i vård, utbildning samt höga bostadspriser och Ahern hamnade i blåsväder för sina privata affärer. Trots en viss tillbakagång blev Fianna Fáil största parti i valet 2007 och bildade en ny regering med PD och Gröna partiet kom EU-länderna överens om ett nytt fördrag som skulle göra det lättare att fatta beslut inom unionen. Oro för att kontroverser kring premiärministerns privatekonomi skulle påverka folkomröstningen om Lissabonfördraget ledde till att Ahern avgick i maj Han efterträddes av finansminister Brian Cowen. I juni 2008 röstade irländarna om Lissabonfördraget. Förutom Sinn Féin, IRA:s politiska gren, pläderade alla större partier för ett ja. Nej-sidan, som bland annat omfattade den katolska högern, den marknadsliberala organisationen Libertas och flera vänstergrupper, bedrev en energisk kampanj. Drygt 53 procent av irländarna röstade nej till fördraget. Den internationella finanskrisen drabbade Irland hösten 2008, men det visade sig snart att en stor del av landets ekonomiska problem hade skapats på hemmaplan, inte minst av bankernas oförsiktiga långivning. Regeringen tvingades till nya nedskärningar, vilka fick kritik av Fine Gael som hävdade att den lät vanliga familjer stå för kostnaderna medan banker och fastighetsspekulanter kom lindrigt undan. En ny folkomröstning om Lissabonfördraget hölls hösten Cowen hade då fått bindande garantier om att EU inte skulle påverka Irlands suveränitet när det gäller abortfrågan, neutraliteten och skattelagstiftningen. 67 procent av irländarna gav nu sitt godkännande. Hösten 2010 förvärrades krisen. Efter påtryckningar från andra EU-länder gick Irland motvilligt med på att ansöka om hjälp från EU:s stödfonder och Internationella valutafonden (IMF) (se vidareekonomi). Cowen tvingades avgå i början av 2011 och nyval utlystes till i februari. Valet vanns av Fine Gael som fick 76 mandat, medan Labour blev näst största parti med 37 mandat. Finna Fáil fick bara 20 mandat. På vänsterkanten gjorde Sinn Féin och Förenade vänsteralliansen ett bra val. Fine Gael bildade regering med Labourpartiet och den nya premiär ministern Enda Kenny lovade att fortsätta sanera ekonomin. I juli samma år riktade den statliga Murphykommissionen i en rapport ny kritik mot katolska kyrkan för hur den hade hanterat anklagelser om sexuella övergrepp. Premiärminister Kenny, själv troende katolik, gick i ett tal till angrepp mot Vatikanen, som i rapporten kritiserats för att den inte hjälpt kommissionen i dess arbete. Kenny sade att relationen mellan den irländska staten och katolska kyrkan aldrig skulle kunna bli densamma som förr. Vatikanen svarade med att kalla hem sin ambassadör för konsultationer. Vid ett EU-toppmöte i slutet av 2011 lade Tyskland och Frankrike fram ett förslag till ändringar av Lissabonfördraget som innebar att tuffare budgetregler skulle införas för alla EU-länder. Syftet var att undvika nya kriser i framtiden. En folkomröstning om den så kallade finanspakten hölls i Irland i maj Under kampanjen betonade de stora partierna de risker ett nej skulle innebära, medan nej-sidan försökte vinna väljare genom att hävda att det skulle vara lättare för landet att omförhandla krislånen om finanspakten avvisades. Ja-sidan vann med drygt 60 procent. 13/53

14 Ett tragiskt dödsfall 2012 där en indisk kvinna avled efter att ha nekats abort riktade på nytt uppmärksamheten mot de hårda abort lagar na. Året efter antogs en lag som tillåter abort om kvinnans liv är i fara (se Sociala förhållanden), men alltfler irländare började öppet ifrågasätta abortförbudet. Efter alla år av besparingar började den irländska ekonomin växa igen. Tillväxten berodde på framgångar för exportindu strin. Hösten 2013 aviserade Kenny att Irland inte längre skulle vara beroende av nödlån från EU och IMF. Han betonade dock att det skulle dröja innan problemen var över. Samtidigt tycktes missnöjet med regeringen växa. Det som väckte irländarnas vrede var ett beslut om att införa vattenavgifter 2014 (det var främst en viktig fråga i städerna, landsbygdsbefolkningen betalade redan för sitt vatten). I slutet av året samlades människor i Dublin för att protestera och många irländare vägrade att betala avgiften. Våren 2015 hölls en folkomröstning om att göra samkönade äkten skap till en grundlagsskyddad rättighet. De stora partierna stödde ja-sidan, även om delar av Fianna Fáil tycktes tveka, och den katolska kyrkan motarbetade förslaget. Ja-sidan vann med över 62 procent av rösterna. De stora skillnaderna mellan den liberala stadsbefolkningen och den mer konservativa irländare på landsbygden tycktes delvis ha suddats ut. Politiskt system Irländsk politik har länge dominerats av två borgerliga partier Fianna Fáil och Fine Gael. Länge låg den stora skillnaden mellan partierna på hur de såg frihetskampen på 1920-talet och delningen av den irländska ön. Genom åren har frågan om öns enande förlorat i betydelse, även om det inte är något som sägs officiellt. Flera mindre partier har också ökat sitt inflytande på senare år. Enligt författningen från 1937 är Irland en suverän och demokratisk stat blev landet en republik. Eftersom den officiella politiken länge var en återförening mellan Republiken Irland och Nordirland har grundlagen på papperet gällt hela ön Irland. Genom fredsavtalet om Nordirland 1998 ströks den artikel där Irland gör anspråk på hela ön. Statschef är presidenten, uachtarán, som utses för sju år genom direkta val och kan väljas om en gång. Presidentens uppgifter är i första hand representativa. Vid sin sida har hon/han ett särskilt rådgivande organ: Council of State. Den verkställande makten utövas av regeringen under ledning av premiärministern, taoiseach. Regeringen, som utses av premiärministern, är ansvarig inför parlamentet, oireachtas, som har den lagstiftande makten. Parlamentet har två kamrar: deputeradekammaren, Dáil Éirann, samt senaten, Seanad Éirann. Deputeradekammaren har 166 ledamöter som utses genom proportionella allmänna val för en mandatperiod på fem år. Ingen spärr finns för småpartier. Av senatens 60 medlemmar utses elva direkt av premiärministern och sex av vissa universitet. De återstående 43 utses indirekt via fem så kallade kandidatpaneler som representerar grupper som företag och fackföreningar. Senaten har ingen vetorätt men kan återföra lagförslag till den deputeradekammaren inom 90 dagar. Rösträttsåldern är 18 år. Irland är uppdelat i de fyra provinserna Leinster, Munster, Connacht och Ulster. Provinserna är indelade i 26 grevskap. Före den brittiska delningen av Irland 1921 hade Ulster nio grevskap. Sex av dessa ligger nu i Nordirland, vars protestantiska befolkning ofta kallar den egna provinsen för Ulster. 14/53

15 Författningen innehåller också en rad sociala och religiösa normer, som i hög grad speglar de värderingar som rådde på 1930-talet då den skrevs, samtidigt som samhället i övrigt sakta har liberaliserats (se Aktuell politik och Sociala förhållanden) ströks en paragraf som gav katolska kyrkan en särskild position i landet tillsattes ett konstitutionellt konvent, som bestod av 33 politiker och 67 vanliga medborgare. Syftet var att föra en diskussion om vilka förändringar som behövde göras för att sekularisera författningen och minska katolska kyrkans inflytande. Men av de 38 förslag som lades fram 2014 godkände regeringen bara fyra. Folkomröstningar har hållits om två av förslagen: att införa samkönade äktenskap som godkändes av väljarna, och att sänka åldergränsen för presidentkandidater från 35 år till 25 år, vilket de röstade nej till. Regeringen lovade 2014 att det skulle hållas en folkomröstning för att avskaffa lagen om hädelse (se Massmedier), men hösten 2016 hade inget hänt på den punkten. En majoritet av konventets ledamöter förespråkade att hädelseparagrafen skulle bytas ut mot ett förbud att uppvigla till religiöst hat. Regeringen har även lovat att tillsätta en valkommission. Politiska partier Politiken domineras sedan länge av två borgerliga partier: Fianna Fáil (Ödets kämpar) och Fine Gael (Kelternas stam). Partierna har växlat vid makten, men Fianna Faíl har styrt Irland betydligt längre perioder än Fine Gael. I valet 2011 blev dock Fine Gael blev största parti och kunde bilda regering med Labourpartiet. Valet i februari 2016 skapade ett osäkert parlamentariskt läge, då Fine Gael, men framför allt Labour tappade i stöd. För Fianna Fáil innebar valet en återhämtning, men partiet blev ändå bara näst störst i deputeradekammaren. Samtidigt ökade antalet oberoende ledamöter kraftigt. Fianna Fáil och Fine Gael fick under många år sammanlagt 80 procent av rösterna i irländska val, men på senare år har den politiska kartan ritats om, och i valet 2016 fick de dela på 50 procent av rösterna. Valresultatet gjorde det svårt att bilda regering. För första gången i Irlands historia diskuterades ett samarbete mellan de två största partierna, men det fanns ett starkt motstånd mot detta, framför allt inom Fianna Fáil. Idag råder inga stora ideologiska skillnader mellan Fianna Fáil och Fine Gael, men historiskt har de skilts åt i sin syn på frihetskampen på 1920-talet. Fianna Fáil bildades av dem som ville bryta med britterna, medan Fine Gael har sitt ursprung i de grupper som ville följa det fördrag från 1921 som innebar att Nordirland förblev brittiskt mot att resten av ön fick begränsat självstyre (se Äldre historia). Frågan om ett enat Irland var länge viktig både för den irländska regeringen och för de flesta irländare. På senare år har dock intresset för en återförening svalnat, även om det inte är något man säger öppet från officiellt håll. Fine Gael är ett kristdemokratiskt parti och har traditionellt varit starkt bland intellektuella, företagsledare, storbönder och medelklassen i Dublin. Sedan 1970-talet har partiet verkat för en modernisering av samhället. Valet 2011 blev en stor framgång för partiet och dess ledare Enda Kenny tillträdde som premiärminister den 9 mars samma år. Även 2016 blev Fine Gael största parti. Missnöje med Kenny ledde till att han tvingades avgå i maj Månaden efter ersattes han både som partiledare och premiärminister av Leo Varadkar. Det socialdemokratiska Labourpartiet (Labour Party), som bildades 1912, har sina rötter i fackföreningsrörelsen, men tillhör idag mittfåran i irländsk politik. Partiet gick 1998 samman med ett mindre parti, Demokratiska vänstern. Även Labour lyckades väl i valet 2011, framför allt i Dublin med omnejd. Partiledare är Joan Burton. Missnöjet med regeringens krispolitik efter valet har i hög grad drabbat Labour som tappade stort i opinionsundersökningarna Det gjorde också ett uselt val Fianna Fáil grundades 1926 och bildade sin första regering Partiet anses vara mer konservativt i sociala frågor än Fine Gael. Det har traditionellt varit starkast bland arbetare och bönder men vann i slutet av talet nya väljare bland välbärgade grupper i de större städerna. Fianna Fáil styrde Irland i samarbete med flera små partier. Partiet, men framför allt Bertie Ahern (partiledare och premiärminister /53

16 2008) kunde under många år dra fördel av den snabbt växande ekonomin, men kom i hög grad också att få skulden för den djupa ekonomiska kris som Irland gick in i från 2008 (se Aktuell politik och Ekonomi). Fianna Fáil fick bara 20 mandat i valet Under Micheal Martin, som tog över partiledarposten kort före valet 2011, började partiet klättra något i opinionsundersökningarna. Fianna Fáil gjorde en tydlig återhämtning i valet Under flera år ingick det nyliberala Progressiva demokraterna (Progressive Democrats, PD) i regeringen, men sviktande väljarstöd ledde till att partiet upplöstes Gröna partiet (Comhaontas Glas) har sina rötter i 1980-talets miljö- och antikärnkraftsrörelser. Partiet vill att fler politiska frågor ska avgöras på lokal eller regional nivå. Det motsätter sig ökad europeisk integration och utvidgat militärt samarbete inom EU samt vill sätta tydligare gränser för frihandeln. Partiet bildade regering med Fianna Faíl och PD 2007 trots att det tidigare riktat hård kritik mot de två partiernas miljöpolitik. Gröna partiet tappade stort i valet Sinn Féin (betyder ordagrant bara vi själva ) som tidigare brukade beskrivas som politisk gren av Irländska republikanska armén (IRA) (se Äldre historia och Modern Historia). Partiet är verksamt både i Irland och Nordirland. Det säger sig verka för ett demokratiskt och socialistiskt enat Irland och har satsat hårt på att bygga upp en bas i socialt utsatta förortsområden. Det har tonat ned sin mer militanta retorik och lägger numera stor vikt vid frågor kring vård och utbildning och hur man ska utjämna sociala klyftor. Partiet har suttit i det irländska parlamentet sedan Det ingår även i den nordirländska provinsregeringen och är näst största parti i Nordirlands regionalparlament. Sinn Féin har även vunnit mandat i det brittiska parlamentet samt i Europaparlamentet. I valet 2011 ökade partiet från 5 till 14 mandat vann partiet 23 mandat i det irländska parlamentet. Förenade vänsteralliansen (United Left Alliance), som är ett löst samarbete mellan Socialistpartiet och Människor före profit (People Before Profit, PBP), fick fem mandat i valet ställde PBP upp i samarbete med Antiåstramningsalliansen (Anti Austerity Alliance, AAA) som fick sex mandat Sommaren 2015 bildade tre oberoende ledamöter av deputeradekammaren Socialdemokratiska partiet (Social Democrats), som sade sig vilja föra en vänsterpolitik efter nordisk modell. Till de främsta vallöftena 2016 hörde att avskaffa de impopulära vattenavgifterna (se Kalendarium) och att införa bättre barnomsorg till rimliga priser. Partiet fick tre mandat i valet bildades även Renuapartiet, som stod till höger på den politiska skalan. Det grundades av flera politiker som 2013 uteslöts ur Fine Gael sedan de hade röstat nej till att tillåta abort i särskilt ömmande fall. Sänkta inkomstskatter och hårda straff för grova brott stod på partiprogrammet inför valet Det kom dock inte in i parlamentet. En gruppering som kallar sig Oberoende alliansen (Independent Alliance) bildades i mars Det är dock inget formellt parti och innehåller både borgerliga och mer vänsterinriktade politiker. Korruptionsa ärer Från slutet av 1990-talet har en rad korruptionsaffärer skapat stora rubriker. Regeringen har tillsatt flera tribunaler för att utreda anklagelser om mutbrott och skatteflykt bland höga politiker på och 1990-talen. I en rapport 2006 slog den så kallade Moriarty-tribunalen fast att den förre premiärministern Charles Haughey (se Modern historia) hade tagit emot över elva miljoner irländska pund i mutor Det avslöjades att han hade levt ett lyxliv samtidigt som landet genomgick en svår ekonomisk kris på 1980-talet. Haughey, som 16/53

17 avled 2006, hade i sina vittnesmål inför tribunalen förnekat att det låg något i korruptionsanklagelserna. Ingen kritik riktades dock mot Bertie Ahern som var finansminister under Haughey och som skrev ut checkar utan att fylla i några belopp. I mars 2012 kom den så kallade Mahon-tribunalen med sin slutrapport, där man slog fast att korruptionen hade varit en "ingrodd och systematisk" del av politiken under och 1990-talen. Tribunalen menade vidare att Ahern inte hade hållit sig till sanningen när han redogjorde för sina privata affärer. Den gick dock inte så långt som att kalla honom för korrumperad. Ahern bedyrade att han inte gjort sig skyldig till korruption. Han valde ändå att lämna Fianna Fáil. Fianna Fáils ledare Micheál Martin sammanställde under våren 2012 en lista på sex personer som skulle uteslutas ur partiet, dessa valde dock att själva lämna det. Förutom Ahern nämndes även den förre EUkommissionären Pádraig Flynn. Rättsväsen Rättsväsendet är uppbyggt efter engelsk förebild. Första rättsliga instans är ett antal distrikts- och kretsdomstolar. Överklaganden kan tas upp i nästa instans, Högre domstolen (High Court). De åtta domarna i Högsta domstolen tar bland annat upp allvarliga straffrättsliga mål och prövar (på begäran av presidenten) om nya lagar stämmer överens med författningen. Vidare finns en appellationsdomstol för brottmål. Det finns även en specialdomstol som tar upp mål mot misstänkta terrorister. Domarna nomineras av regeringen men utses formellt av presidenten. Dödsstraffet avskaffades formellt Irland har flera gånger fått kritik för överbeläggning, usla sanitära förhållanden och utbrett narkotikamissbruk på fängelserna. På vissa håll anklagades polisen och fångvaktare för att ha använt för mycket våld mot fångarna. Straffmyndighetsåldern höjdes 2006 från sju år till tolv år. Undantag kan göras för barn på tio eller elva år som begår grova brott som mord, dråp eller våldtäkt. Efter ett bombdåd i Omagh i Nordirland 1998, då 29 människor dödades, skärpte Irland sin lagstiftning mot terrorism. FAKTA POLITIK Officiellt namn Republic of Ireland/Éire/ Republiken Irland Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Michael D Higgins (2011 ) Regeringschef Leo Varadkar (2017) Viktigaste partier med mandat i senaste val Fine Gael 50, Fianna Fáil 44, Sinn Féin 23, Labourpartiet 7, AAA-PBP 6, Oberoende alliansen 6, Socialdemokraterna 3, Gröna partiet 2, oberoende ledamöter 17 (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Fine Gael 76, Labourpartiet 37, Fianna Fáil 20, Sinn Féin 14, Vänsteralliansen 4, övriga 14 (2011) Valdeltagande 65 % i parlamentsvalet i 2016, 56 % i presidentvalet /53