TKAST. Påbonäs. Slätt- och kustbygd Kulturmiljöprogram Torsås kommun

Transkript

1 TKAST Påbonäs Slätt- och kustbygd Kulturmiljöprogram Torsås kommun

2 Huvudområdet är att betrakta som ett område som förstärker förståelsen för kärnområdet. Generellt ges inget särskilt skydd för huvudområdet. I huvudområdet kan dock ligga enskilda byggnader eller platser som har samma höga värde som inom kärnområdet. Påbonäs Påbonäs fornborg ligger strax söder om Söderåkra, och utgör resterna av en medeltida befäst sätesgård. Lämningen efter borganläggningen är tydlig i landskapet. Den har ett karakteristiskt utseende, med en rund platå som sticker ut i havet från land samt en tydlig vall med vallgrav mot landsidan. Odlingslandskapet innanför borgen har använts under lång tid, men har påverkats mycket av 1800-talets omvandling av landskapet, med dikningar, stenröjningar och jordskiften. Slingrande grusvägar och äldre ekar bidrar till karaktären av området. Påbonäs berörs av ett riksintresseområde för kulturmiljövården; södra Mörekusten (H40). OMRÅDESTYP SLÄTT- OCH KUSTBYGD 2 Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

3 Borgen består av en bred udde som skurits av från fastlandet genom en vallgrav, strategiskt placerad vid kusten inte långt från den danska gränsen. Mitt på platån har det stått ett stort fast hus, cirka 16 gånger åtta meter, byggt åtminstone i sin nedre del i sten och tegel, förmodligen i övre delen i trä. Huset har haft en källare, kallad drottningens vinkällare, dit skatterna från bönderna samt vin från Tyskland ska ha tagits in. På platån har det också funnits bostäder för tjänstefolk. Ute i vattnet har det funnits en yttre försvarslinje med träpålar. Framför borgen fanns sannolikt en liten förborg med hantverksbostäder, stall och fähus. Borgen uppfördes under första delen av 1300-talet när adeln började växa sig stark. Byggherre kan vara riddaren Jon Kettilsson Puke 1. Påbonäs nämns första gången i skrift 1339 i ett brev som Jon Kettilsson skrev från sin gård i byn Gunnarstorp till sin kusin Kettil Glysing som var riddare och riksråd 2 och som förmodas ha ägt Påbonäs vid den här tiden. Här bodde under 1300-talet personer ur de tyska adelssläkterna Puke, Glysing och van Vitzen. Vicke van Vitzen, den äldre, var fogde på Kalmar slott Hans brorson Arent van Vitzen bodde här Efter Vickes död vid slaget i Falköping 1389 och Arents död 1390 var Vicke van Vitzen, den yngre, Arents bror, tvungen att överlämna borgen till drottning Margareta. En annan släkting, Katarina Glysingsdotter, lämnade också sin del i Påbonäs, mot att hennes man, Johan, som tillfångatagits vid slaget i Falköping skulle friges. Under slutet av 1300-talet blev Påbonäs på så sätt en kunglig borg under drottning Margareta. På 1390-talet inlöstes borgen med alla tillhörande egendomar av drottning Margareta och ska ha förlorat sin betydelse. Förutom borganläggningen var Påbonäs ett stort gods med egendomar i flera socknar. Flera bondgårdar som hörde till borgen betalade sin skatt dit. Säkert fick bönderna också göra dagsverken när fogden så bestämde. Adelsfamiljen som ägde Påbonäs var skattebefriade. Påbonäs by har bestått av fyra gårdar, med den så kallade Södergården alldeles intill borgruinen, som före laga skifte var uppdelad i två gårdar. Vid den så kallade båtsmansplanen i utmarken i västra delen av byn låg två båtsmansrusthållstorp som hörde till Påbonäs 3. När vägen drogs om till nuvarande utseende 1919 revs båda stugor dock 4. Utanför viken, Saltviken, finns en holme med namnet Kvarnholmen, vilket antyder att här någon gång bör ha funnits en kvarn. Påbonäs borg, skiss på hur det kan ha sett ut. Bild Länsstyrelsen Kalmar län. Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 3

4 2 Kärnområdet bör i huvudsak betraktas som ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt bebyggelseområde enligt Planoch bygglagen (PBL 8 kap 13 ). Områdena och deras byggnader får förändras, men inte rivas eller förvanskas. Husen ska underhållas så att de särskilda värdena och byggnadernas ursprungliga karaktär bevaras. Kärnområdet Den runda borgplatån har en imponerande diameter på ungefär 100 meter, med rester av en vallgrav. En husgrund efter Drottningens vinkällare samt spår av två andra husgrunder finns ännu, liksom en jordkällare/ stenkällare från 1800-talet. I kanten ligger också ett äldre pumphus byggt i skiftesverk. Pumphuset har under lång tid hindrat vatten från att översvämma åkrarna och vägen. Det är sannolikt ovanligt med äldre pumphus. Borganläggningen är inte arkeologiskt undersökt men ett flertal träbyggnader bör ha stått på platån. Runt borgen finns strandängar som betas, och som sannolikt har betats i 1000-tals år. Sjöbodar finns också på strandängarna 5. Alldeles intill borgen ligger en bondgård, Påbonäs södra, troligen sedan lång tid tillbaka. I vilket fall redovisas byggnader och gårdstomt på en storskifteskarta från Tidigare ska gården ha varit kringbyggd med ladugård och lador i skiftesverk, med stråtak och portlider. Det gamla boningshuset på Påbonäs södra ersattes av ett nytt på 1890-talet, vilket står kvar än idag. Den stora ladugård som finns idag byggdes 1947, vilket är typiskt eftersom den 1000-åriga jordbruksdriften fortsatte in i 1900-talet. Litteratur- och arkivtips Inventering av ängs- och hagmarker, Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, 1989:1. 4 Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

5 Betydelsefull kulturhistoriska karaktärsdrag Vattenkontakt, funktionell och historisk, den tydliga vattenanknutna kulturmiljön Fiske, djurhållning Borgens tydliga koppling till vattnet. Lämningar efter palissader. Äldre pumphus, äldre sjöbodar med koppling till fisket, det gamla strandängsbetet. Vägsträckningar och vägmiljöer De gamla vägarnas sträckningar och karaktärer. Gamla uppvuxna ekar. Fornlämningar Ovanligt tydlig borganläggning med vallgrav. Jordbrukslandskapets ekonomibyggnader Stora ekonomibyggnader ger prägel åt det öppna landskapet. Ekonomibyggnaderna är företrädelsevis rödmålade och byggda i skiftesverk. Smala huskroppar och spetsiga takvinklar i de äldre ekonomibyggnaderna indikerar (tidigare) stråtak. Moderna ekonomibyggnader från 1900-talet berättar om en kontinuitet i jordbruksdriften. Tak och takmaterial Taktegel av äkta lertegel är den traditionella taktäckningen på bostadshusen och många uthus. I området har också funnits flera tegelbruk (Bruatorp, Kroka, Påboda). I de fall tak med äldre pannor från dessa finns kvar har de särskilt högt värde. 1 Jon Kettilsson Puke skrev ett brev från borgen Några år senare finns ett brev bevarat som släktingen Puke Glysing skrev i Påbonäs. 2 Och gift med Ingeborg Eriksson Bielke. De hade sex barn. 3 Båtsmanstorpen tillhörde Södra Möre indelta båtsmanskompani och hade numren 54 och Enligt sjökapten Anton Sjönell som bodde i en stuga på gården flyttade huset upp till Gummebogatan 1909, där det alltjämt står kvar. 5 Och en enkel sommarstuga som tillhör gården, enligt uppgift bestående av den ditflyttade köksfarstun från gamla boningshuset. Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 5

6 Gården Påboda södra, ladugård och ekonomibyggnader. Gården, syrener och grind. Pumphus i skiftesverk från 1800-tal. 6 Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

7 BILDER Gården, Påboda södra. Borgen mot sjön. Lämning efter borgen. Borgens vallgrav mot landsidan. Gården, undantagshus. Borgens vallar. Påbonäs. Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 7

8 Stenkällare från 1800-tal ligger på den medeltida borgkanten. Strandängarna har betats i 1000-tals år. 8 Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

9 BILDER Odlingslandskap med ekar, grusvägar och stenmurar. Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 9

10 Påbonäs karta, storskifte Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

11 KARTOR Torsåspanel och Södermöreknut Torsåspanelen är ett tydligt regionalt särdrag som finns just i denna trakt. Den kännetecknas av ljusmålad, släthyvlad träpanel, ofta både stående och liggande, ofta kombinerad med viss snickarglädje. Ibland övergår fönsterfodren i en trekant över fönstren. Ibland är Torsåspanelen också kombinerad med den regionala Södermöreknuten, där knutlådan har försetts med en rundstav i hörnan mellan knutbrädorna. Dessa särdrag förekommer både på små (fattiga) och stora (rikare) hus. Torsåspanel i originalskick håller vanligen hög hantverksmässig kvalitet och har generellt höga kulturhistoriska värden. Om husen och detaljer som äldre dörrar och fönster finns kvar ger detta också ökat kulturhistoriskt värde åt huset. Paneler av denna typ, som är släthyvlade, bör målas med linoljefärg i ljusa kulörer. Var rädd om din gamla Torsåspanel! Påbonäs (Slätt- och kustbygd) i Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 11

12 Antikvariska rekommendationer Vägsträckningar och vägmiljöer Det är önskvärt att äldre vägnät, vägsträckningar och den fysiska vägmiljön värnas. Vägarnas bredd, beläggning samt olika element som hör till vägmiljöerna, som: staket, häckar, grindar, grindstolpar i sten, alléträd, stenmurar och hamlade träd. Den vattenanknutna kulturmiljön Borgen är klassad som fornlämning i FMIS. Äldre sjöbodar, pumphus och madhus har generellt högt kulturhistoriskt värde, om de är bevarade i stort i ursprunglig stil. De bör då ses som särskilt värdefulla byggnader enligt PBL. Natur Strandängar, utpekade i länsstyrelses ängs- och betesmarksinventering, klass 3. Området berörs också av utvidgat strandskydd från Gamla ekar. Faluröd äldre bebyggelse All bevarad falumålad panel äldre än 1870-talet på både bostadshus och ekonomibyggnader har idag tack vare sin ålder höga kulturhistoriska värden, att betrakta som särskilt värdefull enligt PBL. Takmaterial Det är önskvärt att byggnader med höga kulturhistoriska värden som ursprungligen haft lertegel, som ersatts med modernare täckningar, i framtiden återställs. Torsåspanel och Södermöreknut Byggnader med helt eller delvis bevarad Torsåspanel samt Södermöreknut bör visas särskilt stor hänsyn. Inga av dessa detaljer bör tas bort. Inga yttre förändringar bör ske som påverkar dessa detaljer fysiskt eller intrycksmässigt. Äldre detaljer Fönsterfärger Äldre fönster, dörrar och entréer är mycket väsentliga för husens karaktär. Grundregeln är att originaldelar behålles och renoveras vid behov, enligt etablerade metoder. Om fönster tidigare bytts ut mot moderna, som inte passar huset stil, kan dessa i framtiden ersättas av nya i en stil som passar just det huset. Dessa bör i så fall utföras i massivt trä och täckmålas i traditionella kulörer som passar varje hus. Kulörer som fås av traditionella pigment bör väljas. Förändring av byggnader och underhåll Byggnaders individuella arkitektur och tidstypiska drag respekteras. Proportioner, fasadfärg, tak och byggnadsdetaljer respekteras. Originaldelar bör behållas. Ingen ytterligare inklädnad eller yttre tilläggsisolering av fasader bör accepteras på äldre/bevarad bebyggelse. Originalpaneler bör bevaras eller möjligen i andra hand ersättas med ny av särskild kvalitet, och släthyvlad. Paneler bör penselmålas i ljusa färger, företrädesvis brutet vitt, ljusgrönt eller ljusgult. 12 Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

13 Om- och tillbyggnader Det är möjligt att göra tillbyggnader om utformning, detaljer och placering är väl genomtänkt. Om- och tillbyggnader bör i skala, material- och färgval anpassas till varje enskild unik äldre byggnad. Grundregeln för tillbyggnad bör vara att den nya delen ska underordna sig huvudbyggnaden. Tillbyggnader, takkupor och altaner eller andra mer påtagliga förändringar utfors helst på en mindre framträdande del. Altaner hör egentligen inte till äldre jordbruksmiljöer, om de ändå byggs bör de vara marknära. Kupor eller fönster i takfallen kan accepteras i måttlig omfattning om utförandet görs med särskild omsorg om detaljer och skala. Om nya bostadshus skulle bli aktuellt i det utpekade kärnområdet bör dessa noga anpassas i skala, placering och färgsättning, men bör ha sin tids uttryck. Komplementbyggnader placeras och utformas med respekt for huvudbyggnad och tomt. Höjd, volym och utförande underordnas och anpassas till huvudbyggnadens karaktär. Nybyggnation, komplementbyggnation eller nya bostadshus En enkel färgsättning, med knutar och foder i samma färg, kan vara lämplig. Den ljust oljefärgsmålade panelen kräver en släthyvlad panel, både panel, foder och andra detaljer. Ibland kan det passa bäst med samma kulör som huvudbyggnaden, ibland med en avvikande kulör. Ofta passar äkta falu rödfärg på uthus (obs ohyvlad, sågad yta). Stilen på nybyggnationer kan vara modern, men en anpassning bör ske genom färgsättningen. När nybyggnation berör fornlämningsområde krävs särskilt tillstånd enligt kulturmiljölagen, vilket söks hos länsstyrelsen. Borgen är klassad som fornlämning i FMIS. Äldre sjöbodar, pumphus och madhus har generellt högt kulturhistoriskt värde, om de är bevarade i stort i ursprunglig stil. De bör då ses som särskilt värdefulla byggnader enligt PBL. Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 13

14 Plan- och bygglagen (PBL) Generella skyddsregler enligt Plan- och bygglagen (2010:900) Underhåll 8 kap 14 i Plan- och bygglagen (PBL) är ett generellt krav, vilket innebär att detta omfattar all bebyggelse. Underhållskravet lyder: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning ( ) i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Varsamhet Även 8 kap 17 PBL är ett generellt krav och påbjuden hänsyn gäller såväl interiör som exteriöra ändringar. Varsamhetskravet innebär att ändring av en byggnad skall: ( ) utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Ändring Enligt 8 kap 7 PBL skall de tekniska egenskapskraven (som omnämns i 8 kap 4 och 5 ) vid ändring av en byggnad ( ) anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning ( ) samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Förvanskningsförbud Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får enligt planoch bygglagen (PBL) inte förvanskas. Även om en byggnad har pekats ut som särskilt värdefull i till exempel ett kommunalt bevarandeprogram så är det rent formellt endast en upplysning om att kommunen bedömer att byggnaden har sådana värden att den omfattas av förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 PBL. Utpekandet i sig har dock ingen rättsverkan. I ett beslut om bygglov måste byggnadsnämnden ta ställning till om byggnaden har sådana värden att den kan anses vara en särskilt värdefull byggnad. Därvid kan till exempel ett bevarandeprogram tjäna som ett underlag. Särskilt värdefull byggnad Ur PBL, 8 kap, 13 / Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BBR, kap 1:2213 Särskilt värdefull byggnad: Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, utgör idag en så begränsad del av byggnadsbeståndet att flertalet av dem kan antas uppfylla något av kriterierna för särskilt värdefull byggnad. (BFS 2016:6). 14 Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen

15 LAGAR & BESTÄMMELSER Kulturmiljölagen, KML (1988:950) 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lag (2013:548) 2 kap. Fornminnen 1 Fornlämningar är skyddade enligt denna lag. För att en lämning ska vara automatiskt skyddad enligt kulturmiljölagen behöver den uppfylla tre rekvisit. Den ska vara en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergiven. Lämningen behöver dessutom vara tillkommen före år 1850, eller i fråga om fartygslämning, förlist före Till fornlämningar hör till exempel gravar, resta stenar, lämningar, samlingsplatser, ruiner, visa färdvägar och broar med mera. Även naturbildningar som ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna till berörs av 2 kap. 3 kap. Byggnadsminnen 1 En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får förklaras för byggnadsminne av länsstyrelsen. (Torsås kommuns första två byggnadsminnen är väderkvarnen i Bruatorp och Olssonska gården i Torsås.) 4 kap. Kyrkliga kulturminnen 1 Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel. Miljöbalk; MB (1998:808) Påbonäs (Slätt- och kustbygd) 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Biotopskydd av stenmur i jordbruksmark (förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Stenmurar har höga naturvärden och en viktig funktion i ekosystemet genom den variation de skapar i jordbrukslandskapet. De utgör livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningsvägar för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter bland till exempel lavar, mossor, grod- och kräldjur, insekter, spindlar, fåglar och smådäggdjur. Flera av dessa arter var tidigare betydligt vanligare, men återfinns nu ofta endast i anslutning till jordbrukslandskapets småbiotoper. Stenhägnader i odlingslandskapet kan ha en mycket lång kontinuitet. Enkla sten-strängar kan visa på förhistorisk markanvändning. Mycket låga stenmurar kan vara lämningar av hägnader i blandteknik. För att en stenmur ska omfattas av biotopskyddsbestämmelserna ska minst en sida av muren gränsa till jordbruksmark. En stenmur som löper längs en allmän väg, eller längs gränsen till skogs- eller tomtmark omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om murens andra sida gränsar mot en åker, betesmark eller annan jordbruksmark. Skyddet för stenmurar bör normalt gälla även i de fall en högst två meter bred naturlig bäckfåra, ett dike, eller en mindre grusväg är belägen mellan stenmuren och den intilliggande jordbruksmarken. Kulturmiljöprogram Torsås kommun Framtida minnen 15

16 Alla bilder tillhör Kalmar läns museum om inget annat anges. Fotograf färgbilder Susann Johannisson om inget annat anges. Gamla kartor tillhör Lantmäteriets kartarkiv. Grafisk formgivning: Webbochform.se. Producerat år 2018.