1. Finansministeriets budgetproposition 2012 och Egentliga Finland

Transkript

1 1. Finansministeriets budgetproposition 2012 och Egentliga Finland Trafik Som ett särskilt vägprojekt i budgetpropositionen har Åbo hamn-förbindelsen eller den s.k. Suikkilavägen tagits upp. Den finansiering som ska beviljas är 20 miljoner euro. Byggandet genomförs med finansiering i efterskott, varvid Åbo stad förutom sin egen andel betalar finansieringen under den tid byggandet genomförs. Staten betalar sin egen hälft senast Ett avtal om projektet har ingåtts mellan staden och kommunikationsministeriet för halvtannat år sedan. Omnämnandet av Åbo hamnförbindelse i budgetpropositionen kompenserar inte på något sätt att det viktigaste vägprojektet för Egentliga Finland, projektet för förbindelsen riksväg 8 Åbo-Björneborg, saknas i budgeten. Då det förefaller som om byggandet inte inleds år 20132, bör det finansieras senast för år 2013, så att man undgår en nya miljötillståndsprocess i flera år, vilken gäller grundvattentäkten i Masku. Tillstånden går ut år 2014 i februari. Byggandet ska inledas före det. Regeringsprogrammets betoning på järnvägstrafik kommer till synes i en lindrig uppgång för banunderhållet och till exempel i en lindrig ökning i inköpsanslagen för fjärrtrafiken. Inköpsanslagen för fjärrtrafiken berör inte passagerartrafiken för Åbo. Från Egentliga Finlands synpunkt sett finns det inga nya inledningar på järnvägssidan. För havsfarleden till Nystad har reserverats 6,3 miljoner euro för år 2013, varigenom farledprojektet kan genomföras i sin helhet. Farleden fick fullmakt för att genomföras i budgeten för år Kollektivtrafikstödet för de stora stadsregionerna är 9,25 miljoner euro, som fördelas mellan samkommunen för Helsingforsregionens trafik, för kommunerna i Uleåborgs-, Tammerfors- och Åboregionerna för att förbättra och utveckla servicenivån för stadsregionernas kollektivtrafik. Som en primär grund för fördelningen av understödet brukas dessa regioners invånarantal. Anslaget för de enskilda vägarnas statsbidrag skärs enligt förslaget ned från nuvarande 23 milj. euro till 13 milj. euro. Nedskärningen minskar arbetena med att iståndsätta vägnätet på lägre nivå och försämrar deras trafikabla skick i glesbygdsområdena. Skyddet av Östersjön I budgetpropositionen har det särskilda momentet för skyddet av Östersjön slopats, där det för år 2011 hade reserverats 3 miljoner euro. Miljöministeriets framställning för anslaget i fråga var 5 miljoner euro. Anslaget har överflyttats till momentet "Vissa miljöåtgärder" (9,8 miljoner euro). I momentets motiveringar omnämns främjande av näringsåtervinningen och lantbrukets vattenskyddsåtgärder i Skärgårdshavets tillrinningsområde. Minst en tredjedel av momentets anslag ska användas för dessa åtgärder på vårt område vilka konkret förbättrar Östersjöns tillstånd. På jord- och skogsbruksministeriets sida har euro anvisats för lantbrukets vattenskyddsåtgärder. Med dessa pengar hålls det s.k. TEHO Plus-projektet vid liv. Anslagen ovan är i och för sig marginella med tanke på de resurser som behövs för skyddet av Östersjön. För Finlands del kommer den huvudsakliga finansieringen från gällande EU:s lantbruksstöd. Finlands utgångspunkt är att dess effektivitet efter år 2014 är t.o.m. större än i dag. Utfästelserna av Finlands

2 statsledning att förbättra Östersjöns och speciellt Skärgårdshavets tillstånd skulle kräva klart större satsningar även i de nationella åtgärderna. Den anslag som miljöministeriet anvisat för nya transportavlopp kvarstår av samma storlek som förut. Penningen är liten i jämförelse med Egentliga Finlands förhoppningar och planer. NTM-centralen har för miljöministeriet föreslagit en nivåförhöjning för vattentjänsterna. Av Egentliga Finlands projekt har i budgetförslaget upptagits transportavloppet Vahto-Rusko, där statens andel är euro. Via jord- och skogsbruksministeriet anvisas för vattentjänstarbeten 6,6 miljoner euro. Anslaget har inte allokerats regionalt. På Egentliga Finlands områden med glesbebyggelse finns det utvidgningsprojekt för avloppsnäten som ska byggas kring stamnäten, till vilka finansiering ska styras. Skärgårdstrafiken Anslaget för att köpa in och utveckla skärgårdens trafikservice med förbindelsefartyg har utvecklas enligt följande: 20108,7 milj ,4 milj ,9 milj. Enligt förslagets motiveringar innehåller momentet två nya bryggkonstruktioner på rutten Kotka-Pyttis, vilka medför en extra kostnad på totalt 1,0 miljoner euro. Skärgårdens ringväg omnämns skilt för sig i texten. Vidare konstateras det i texten att de nya serviceavtalen har höjt priserna. Avtalens nya utgiftsposter utgörs av kapitalkostnaderna och mervärdesskatten. Även de ökade bränslekostnaderna och priset på elektricitet samt de indexbundna avtalen har höjt priserna. D.v.s. trots det ökade anslaget torde det alltjämt vara utmanande att sköta trafiken med denna ram. Universitetens finansiering och andra utbildningsfrågor Statens finansiering i universitetens verksamhet kvarstår år 2012 på samma nivå som år 2011 (12,8 miljarder euro). Under de kommande åren kommer anslaget inte att öka. Åbo universitet och Åbo Akademi blir under de kommande åren nödsakade att skaffa en större del av sin finansiering utanför statsbudgeten. De gemensamma utgifterna för högskolorna och vetenskapen ( ) har höjts från 23 miljoner till 30 miljoner euro. Turun Biokuvantaminen (Åbo Bioavbildning) bör få en spetsställning på UKM:s nationella infrasstrukturkarta. Därefter kunde avbildningscentralen vara en del av det europeiska nätverket (ESFRIprojektet). Både KESU 2015-framställningarna och regeringsprogrammet ger tydliga antydningar om en inskränkning av nybörjarplatserna inom utbildningen på kulturens område. Sett ur aspekten för de permanenta effekterna av Åbos kulturhuvudstadsår 2011 och skyldigheterna att utveckla de kreativa områdena bör ett tillräckligt utbud av utbildning på området för kultur tryggas.

3 Havsklustret Tryggandet av en fortsättning för varvsindustrin är också en budgetfråga. Ordnandet av finansieringen påverkas av de begränsningar som ställs av EU:s konkurrenslagstiftning. För skeppsbyggnadens innovationsstöd har föreslagits 17,1 miljoner euro och 2,0 miljoner euro för fartygsinventeringarnas miljöstöd. Dessa medel är avsedda för att betala de kostnader som orsakas av redan beslutade beställningar. De stöd som hänför sig till eventuella nya beställningar har i budgeten lämnats beroende av tilläggsbudgetar. Kommunekonomin De största nedskärningarna i statsförslaget gäller kommunekonomin. Nedskärningarna av statsandelarna (631 milj. ) borde periodiseras så att kommunerna får tid att anpassa sina verksamheter till de planerade nedskärningarna. Kommunernas förutsättningar för reformer av den typ som finns i åldringsservicelagen eller ålderslagen är mycket dåliga. De minskade statsandelarna och de ökade skyldigheterna passar illa ihop. Situationen leder oundvikligen till höjningar av kommunalskatten. Landskapets utveckling För landskapets utvecklingspengar föreslås en nedskärning på 12,5 miljoner euro från 22 miljoner till 9,5 miljoner euro. Nedskärningsförslaget riktar sig helt och hållet mot den obundna finansieringen. De fria utvecklingsmedlen för landskapet vore mindre än hälften av det tidigare. Då nedskärningarna genomförs försämras förutsättningarna för ett programarbete enligt lagen om regionernas utveckling och många utvecklingsprojekt måste läggas ned. Med hänsyn till landskapets utvecklingsprojekt är den föreslagna nedskärningen fullständigt ohållbar. Man är tvungen att rätta till saken vid budgetmanglingen i september. 2.l Arbetslösheten sjunker även hos oss, men långsammare än på annat håll i Finland De nyaste arbetsförmedlingsstatistikerna visar att arbetslösheten alltjämt sjunker i landskapet men avsevärt långsammare än på annat håll i Finland. Vid en jämförelse mellan landskapen är vi ändå i den bästa ändan. Nylands vikt i hela landets sysselsättningsstatistiker är dock så stor att Egentliga Finland inte längre under det senaste året har kunnat skryta med att inom sysselsättningen vara klart på den bättre sidan av landets genomsnitt. Antalet arbetslösa sjunker i nästan alla kommuner i landskapet (karta). Arbetslösheten minskar kraftigast i Loimaaregionen. För några kommuners del i landskapet kan utvecklingstrenden dock växla under de närmaste månaderna i riktning mot en tillväxt. Klart dåliga nyheter kan ändå redan ses även i statistikerna: i Saloregionen har ungdomsarbetslösheten på nytt börjat stiga. Likadana tecken kan skönjas även i Loimaaregionen. Det ökade antalet långtidsarbetslösa var en tid i stagnation, men under högsommaren har läget förändrats i en sämre riktning, dvs. börjat gå upp i synnerhet i Åbo- och Saloregionen.

4 I Egentliga Finland fanns det i slutet av juli totalt arbetslösa och arbetslöshetsgraden var 9,8 (12 mån. medeltal). De långtidsarbetslösa var 5300 eller över en femtedel av alla arbetslösa. Andelen ungdomar av alla arbetslösa var 3200 personer (13,4 %). Arbetslöshetsgradens utveckling i södra Finlands landskap (juli 2011) Utvecklingen av antalet arbetslösa i kommunerna (juli 2011) Uppskattningen av utvecklingen är gjord enligt de flexibla medeltalen för 12 månader

5 Arbetslöshetsgradens utveckling i regionkommunerna (juli 2011) Utvecklingen av antalet långtidsarbetslösa i regionkommunerna (juli 2011)

6 Utvecklingen av antalet arbetslösa ungdomar i regionkommunerna (juli 2011) 3. En regional kollektivtrafikmyndighet under beredning för Åbo stadsregion Inrättandet av en myndighet för den regionala kollektivtrafiken är en betydande samarbetsform mellan stadsregionens kommuner, om vilken man kom överens under PARAS-projektet och med dess hjälp strävar man efter att nå de trafikpolitiska ml som ställts. Förbättrandet av kollektivtrafikens servicenivå är för regionens invånare och beslutsfattare en av de viktigaste utvecklingsåtgärderna för regionen bl.a. vid utarbetandet av Åboregionens strukturmodell 2035, enligt de enkäter som utförts inom New Bridges-projektet och i servicenivåutredningen för Åboregionens kollektivtrafik och vid sammankomsterna för intressentgrupperna. Utifrån de utredningar som gjorts har arbetsgruppen föreslagit att den regionala myndighetsverksamheten för kollektivtrafiken i det första skedet ska inledas som ett samarbete mellan sex kommuner (S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso, Rusko, Åbo). Framställningen som nu väntar på kommunernas beslut innehåller ett förslag om att inrätta myndigheten, om dess uppgifter och organ. Om sättet för att organisera kollektivtrafiken och ändringarna i trafiken beslutar man senare. Med hänsyn till att frågan ska avancera är det nödvändigt att raskt få ett avgörande i sämja mellan Åbo och de övriga kommunerna om den regionala kollektivtrafikmyndigheten för att de nödvändiga lagändringarna i kollektivtrafiklagen kan anhängiggöras.

7 4. Landskapsplanerna framskrider Om de landskapsplaner för Loimaaregionen, Åboregionens kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi som finns hos miljöministeriet för att fastställas, har de andra ministerierna lämnat sina utlåtanden på begäran av miljöministeriet. Miljöministeriet har tillsänt arbets- och näringsministeriet en kompletterad begäran om utlåtande, utlåtandet motses före På förbundets kontor har bemötanden utarbetats till dessa utlåtanden, vilka kommer upp till behandling i landskapsstyrelsen i september. Etapplandskapsplanen för kustbanan Salo-Lojo var offentligt framlagd i juni Om den mottogs 28 anmärkningar. Myndigheterna ha lämnat sina utlåtanden om planförslaget under augusti. Bemötanden av anmärkningarna och utlåtandena utarbetas som bäst vid ämbetsverket och de kommer upp till behandling av de förtroendevalda under hösten. Landskapsfullmäktige godkänner etapplandskapsplanen tidigast i december 2011, varefter planen tillställs miljöministeriet för att fastställas.