Biblioteksbarometern 2005

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2006:240 LUNDS UNIVERSITET Biblioteksbarometern 2005

2 Biblioteksbarometern 2005

3 Rapportsammanställning: Margareta Nilsson Lindström Intervjuundersökning: Charlotta Zettervall Projektmedarbetare: Lars Larsson, Eva Lindgren, Olof Nelsson, Agneta Olerup Utvärderingsenheten Lunds universitet Box Lund Tel: Fax: Internet: ISSN X 2

4 Innehåll Sid Sammanfattning 5 1 Från traditionellt centralbibliotek till postmodernt biblioteksnätverk Universitetsbibliotekens förändrade roll i kunskapsutvecklingen Biblioteksnätverkets organisation och utveckling Biblioteksbarometern Biblioteksbarometern Biblioteksbarometern en pejling av användarnas synpunkter på biblioteken Bedömning av kvalitet Presentation av deltagarna i undersökningen 16 3 Bibliotekens roll i studenters, doktoranders och lärares kunskapsutveckling Informationsvägar Litteraturanskaffning Digitala färdigheter Biblioteksanvändning Interaktionen med bibliotekspersonal 30 4 Bibliotekens tjänster och service Lunds Tekniska Högskola Naturvetenskap Juridik Samhällsvetenskap Ekonomihögskolan Medicin Humaniora och teologi 72 5 Universitetsbiblioteket (UB) 78 6 Digitala bibliotekstjänster 84 7 Det konstnärliga området en intervjuundersökning Musikhögskolan Konsthögskolan Teaterhögskolan Sammanfattande reflektion 104 3

5 Litteratur 105 Bilagor 106 a) Exempel på enkät LTH-studenternas UB-variant b) Frågorna om digitala bibliotekstjänster 4

6 Sammanfattning Biblioteksbarometern 2005 Universitetsbibliotekens verksamhet har förändrats drastiskt de senaste decennierna främst beroende på den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin samt expansionen av högskoleutbildningen. Förra gången en biblioteksbarometer genomfördes vid Lunds universitet var år 2000 (Biblioteksbarometer 2000). Biblioteksverksamheten stod då inför stora organisatoriska och innehållsmässiga förändringar. Höstterminen 2005, fem år senare, genomfördes på uppdrag av Biblioteksstyrelsen för Lunds universitets bibliotek (LUB) en ny undersökning, Biblioteksbarometern En grundläggande fråga i denna barometer är hur utvecklingen av biblioteksnätverket och digitala bibliotekstjänster påverkat studenters, doktoranders och lärares biblioteksanvändning. En annan central fråga är hur de olika användargrupperna uppfattar betydelsen av och kvaliteten på bibliotekstjänsterna, både traditionella och digitala. För användare av bibliotekstjänster är utbud och kvalitet mycket viktiga frågor. Vilka aktörer som utvecklat och erbjuder de digitala tjänsterna - bibliotekspersonal eller i förhållande till biblioteket externa aktörer - är de emellertid inte alltid medvetna om. Detta förhållande komplicerade frågorna om biblioteksanvändning och tolkningen av förändringar i användarprofiler och kvalitetsbedömningar. I Biblioteksbarometern 2005 har vi varit medvetna om denna problematik. Vi har försökt komma närmare en rättvisande bild genom att i frågor som rör bedömningar av bibliotekstjänster och service be de svarande först ange vilket bibliotek de använder mest och därefter göra sina bedömningar med utgångspunkt från detta bibliotek. De digitala bibliotekstjänsterna liksom Universitetsbiblioteket (UB), som ansvarar för vissa gemensamma och ämnesövergripande biblioteksfunktioner, har behandlats i separata delar i frågeformuläret. Biblioteksverksamheten vid de Konstnärliga högskolorna i Malmö har kartlagts i en kvalitativ intervjuundersökning. För jämförelser över tid behandlas i huvudsak samma frågeställningar som i tidigare biblioteksbarometer. Vilka informationsvägar använder studenter, doktorander och lärare? Studenters informationsvägar är styrda av litteraturlistor och litteraturen är i regel bestämd av lärare och handledare. Detta mönster är tydligt, trots att urvalet endast består av studenter på kandidat- eller magisternivå. I jämförelse med tidigare biblioteksundersökning har dock studenternas användning av webben för litteratursökningar ökat. Doktorander och lärare håller sig infor- 5

7 merade främst via referenser i böcker och tidskrifter. I takt med att de digitala bibliotekstjänsterna utvecklas spelar nätet en allt viktigare roll. För doktorander, som befinner sig i början av sin forskarkarriär, är digitala sökvägar mycket viktiga. Lärarna har de flesta och mest utvecklade informationskanalerna, både formella och informella, och är därigenom mindre beroende än doktoranderna av det digitala biblioteket. Hur går de tillväga för att skaffa litteratur? Studenter köper i stor utsträckning den litteratur de behöver, beroende på att kurslitteratur sällan finns tillgänglig på bibliotek eller på nätet. Sedan förra biblioteksundersökningen finns det emellertid tendenser som visar att Internet blivit en vanligare anskaffningsväg även bland studenter. För doktorander och lärare är utskrifter det vanligaste, men skillnaderna är stora mellan olika fakulteter. Ytterligheterna illustreras i jämförelserna mellan humaniora och teologi (HT) och medicin (M). Inom M gör doktorander och lärare i betydligt större utsträckning än inom andra utbildningar utskrifter från nätet, inom HT är bibliotekslån fortfarande vanligaste anskaffningsväg. Inom M, till skillnad från inom HT, dominerar vetenskapliga tidskrifter som informations- och kunskapskälla och dessa finns i stor utsträckning tillgängliga på nätet. Hur bedömer de sina färdigheter att använda det digitala biblioteket? Flertalet studenter och doktorander inom samtliga fakulteter bedömer sina digitala färdigheter som goda eller mycket goda. Bland lärarna är denna grupp något mindre. Var fjärde lärare har bedömt sina färdigheter som mindre goda eller dåliga, högst andel lärare inom juridik (J) och samhällsvetenskap (S). De digitala bibliotekstjänster som användarna anser vara viktigast behärskar de i regel bäst. Flertalet studenter tycker det är att kunna använda söktjänster som LOVISA och ELIN. Inom LTH, naturvetenskap (N), medicin (M) och juridik (J) är dock även andra mer ämnesspecifika databaser och sökvägar angelägna. LIBRIS används främst inom HT. Doktorander och lärare använder främst ELIN och andra mer ämnesspecifika söktjänster. Hur nöjda är användarna med biblioteken inom sitt ämnesområde? Studenter och doktorander använder ofta flera olika bibliotek. Lärare använder främst bibliotek inom sitt ämnesområde. Bibliotekens samlingar och kataloger är viktiga och de håller god kvalitet. För studenter är kurslitteraturen viktigast. Praxis vid inköp av kurslitteratur växlar mellan olika bibliotek, från inga exemplar alls till i bästa fall ett utlåningsexemplar per fem studenter (jfr 6

8 Holmedal, 2005). Trots begränsad tillgång är studenterna relativt nöjda, förmodligen är förväntningarna på att kunna låna kurslitteratur mycket lågt ställda. För doktorander och lärare är aktuell litteratur inom ämnet viktigast och de är i regel nöjda med dessa samlingar, inom HT dock mindre nöjda i förhållande till samlingarnas betydelse. I jämförelser mellan M och HT framträder stora skillnader. Inom HT är flertalet samlingar viktiga för samtliga användargrupper. Inom M är flertalet samlingar viktiga för studenter, medan det endast är samlingarna i aktuell litteratur inom ämnet för doktorander och lärare. Resultaten visar att bibliotek i en mer traditionell bemärkelse är viktigare inom HT, liksom inom J, S och EHL (Ekonomihögskolan). Bibliotekens informations- och utbildningstjänster är viktiga och uppskattade. Mest uppskattad är hjälpen att hitta böcker. Flera användare är däremot mindre nöjda med utbildningen i digitala tjänster. Av de öppna kommentarerna framgår bland annat att både studenter och doktorander efterlyser kurser om det digitala biblioteket tidigt i grund- och forskarutbildningen. Lärarna efterlyser bland annat kurser i samband med anställning, men det digitala bibliotekets utveckling och möjligheter ingår som regel inte i högskolepedagogisk utbildning vid svenska högskolor (jfr Gran 2006). Studenterna använder biblioteken på det mest differentierade sättet. Biblioteket fungerar som ett studenternas arbetsrum. De söker och lånar litteratur till uppsatser och examensarbeten, de arbetar i grupp och tentamensläser. Därför är studenterna, i betydligt högre grad än doktorander och lärare, beroende av de tjänster biblioteken erbjuder. Tillgången till läsplatser, grupprum och datorer med nätuppkoppling är mycket viktig för studenterna, men tillgången svarar inte mot deras behov. Doktorander och lärare är främst beroende av kopierings- och utskriftsmöjligheter och de är i regel nöjda med dessa. Hur nöjda är användarna med Universitetsbiblioteket (UB)? UB används främst av studenter, doktorander och lärare inom HT, men även av flera studenter och doktorander inom J, S och EHL. För studenterna är samlingarna av svensk och utländsk litteratur inom ämnet samt databaser, elektroniska böcker och tidskrifter viktigast och dessa är av god kvalitet. Studenterna använder också flera av bibliotekets övriga tjänster. De är mycket nöjda med den hjälp de får att hitta böcker. Tillgången till grupprum och datorer för eget arbete är de däremot mindre nöjda med. För doktorander och lärare är de utländska samlingarna inom ämnet viktigast och dessa håller god kvalitet. Även doktorander och lärare uppskattar den hjälp de får att hitta böcker och att söka i databaser samt möjligheterna till kopiering. 7

9 Hur nöjda är användarna med de digitala bibliotekstjänsterna? Det digitala bibliotekets utbud och service är viktig och håller god kvalitet. För studenterna är tillgången till digitala resurser hemifrån viktigast, för doktorander och lärare digitala resurser på campus, eftersom de har sin arbetsplats där. Samtliga användargrupper är a med denna service. Tillgången till vetenskapliga artiklar i fulltext är mycket uppskattat av flertalet. Mitt kursbibliotek är benämningen på en sida där studenter kan hämta viktig information om sin kurs. Denna kurssida kan byggas ut med mer interaktiva inslag för kommunikation mellan lärare och studenter. Studenterna anser att sidan är viktig. Det problematiska är att den inte tillmäts lika stor betydelse av lärarna i undersökningen. De viktigaste söktjänsterna ELIN, LOVISA och LIBRIS uppskattas av flertalet. LOVISA är den tjänst som får mest kritik. Studenter, doktorander och lärare är beroende av lätthanterliga sökverktyg. I detta avseende är de mindre nöjda och svaren visar att sökverktygen skulle behöva utvecklas ytterligare för att motsvara behoven. Biblioteksverksamheten vid de konstnärliga högskolorna Biblioteken inom det konstnärliga området används till allra största delen av studenter, i mindre utsträckning av lärare, forskare och doktorander. Användarna är i regel nöjda med det utbud och den service som ges vid biblioteken. Vid Musikhögskolan, som är en stor institution där det finns många utbildningar och där ett flertal musikaliska inriktningar är representerade, anses utbudet vara mycket väl tillgodosett inom vissa genrer, framförallt klassisk musik, men inte inom andra. Doktorander, forskare och representanter för den musikpedagogiska verksamheten pekar på att material för de egna ämnena inte finns i någon större omfattning vid biblioteket. Samtidigt efterlyser bibliotekspersonalen en större tydlighet från utbildningarna vad gäller önskemål om inköp och information om den litteratur som används. I Musikhögskolans bibliotek har katalogiseringen under lång tid varit eftersatt. Inte minst vad gäller de donationer som givits till biblioteket. Detta har nu åtgärdats genom att en person har projektanställts för detta ändamål. Konst- och teaterhögskolorna är små institutioner och bibliotekens verksamhet mindre omfattande. Vid Konsthögskolan används biblioteket på ett medvetet sätt som teoretisk inspirationskälla i studenternas konstnärliga arbete. Teaterhögskolans bibliotek har huvudsakligen funktionen att tillhandahålla pjäsmanus till de egna studenterna. Användarna av dessa bibliotek är genomgående nöjda med service och utbud. Dock efterfrågas mer utbildning i biblioteksanvändning och litteratursökning. Framväxten av det digitala biblioteket, den nya informationstekniken och ökad forskaranknytning inom utbildningarna ställer nya krav vad gäller alternativa sätt och möjligheter att använda 8

10 biblioteken. Resurser som finns att tillgå på Internet används av alltfler, men många användare söker sig idag utanför biblioteken för att finna sitt material. Bibliotekens roll i lärande och undervisning I Biblioteksbarometer 2000 konstaterades att universitetets pedagogiska uppgift, att stödja utvecklingen av studenters och doktoranders färdigheter i att finna och kritiskt granska informationsflödet, kräver ett utvidgat samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal. Den bild vi får i Biblioteksbarometern 2005 tyder inte på att samarbetet intensifierats. Främst studenter, men även doktorander, har i mycket liten omfattning lämnat inköpsförslag till biblioteket och de är i allmänhet missnöjda med sina möjligheter att påverka bibliotekets utbud. Endast var femte student hade under vår- och höstterminen 2005 deltagit i kurs arrangerad av biblioteket eller där bibliotekspersonal medverkat. Doktoranders medverkan i bibliotekskurser under forskarutbildningen varierande mellan fakulteterna, från 10% inom EHL till 80% inom M. Lärarna var den grupp som i störst utsträckning lämnat litteraturförslag och de var också nöjda med sina möjligheter att påverka. Variationen mellan fakulteter när det gäller i vilken utsträckning lärare i undervisningssammanhang samarbetet med bibliotekspersonal var stor, från 25% inom LTH till 80% inom J. Studenter, doktorander och lärare vid Lunds universitet ger sammantaget en mycket positiv bild av biblioteken och deras personal. Dock kan man ana en viss osäkerhet när det gäller vilka förväntningar som kan ställas på biblioteken och bibliotekarierna. Detta kan hänga samman med en diffus bild av vad ett modernt bibliotek egentligen är. Lärare och forskare använder biblioteken på olika sätt, beroende på fakultet och ämnesområde. Särskilt för doktorander spelar det digitala biblioteket en central roll i kunskapsutvecklingen. Studenterna använder biblioteket som ett arbetsrum, för både litteratursökning och studier. Ur ett Bolognaperspektiv bör därför bibliotekens och bibliotekspersonalens roll i lärande och undervisning, på grund-, avancerad och doktorsnivå, ägnas speciell uppmärksamhet. I utvecklingen av studenters och doktoranders färdigheter att söka vetenskaplig information, sammanställa och kritiskt granska forskningsresultat har både lärare och bibliotekarier en central roll. Bibliotekariens roll i ett digitaliserat bibliotek behöver problematiseras och utvecklas. 9

11 1 Från traditionellt centralbibliotek till postmodernt biblioteksnätverk 1.1 Universitetsbibliotekens förändrade roll i kunskapsutvecklingen Universitetsbibliotekens roll i kunskapsutvecklingen har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En av de främsta anledningarna är den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin. Expansionen av högskolan och utvecklingen från elit- till massuniversitet är andra viktiga orsaker till behovet av modernisering. För stora grupper doktorander, forskare och lärare fungerar biblioteket numera som ett virtuellt eller digitalt bibliotek, biblioteks- och informationstjänster nås från arbetsplatsen eller hemifrån. Möjligheten att med datorns hjälp ta hem artiklar i fulltext och skriva ut dem beskrivs av Gellerstam (2005) som ett universitetsbibliotekens paradigmskifte. Om den teknologiska utvecklingen gjort lärare och doktorander i stort sett oberoende av det fysikiska biblioteket, har expansionen av högskoleutbildning fått till följd att biblioteket blivit en allt viktigare arbetsplats för studenter. Att flytta fokus från i huvudsak forskare och lärare har inneburit stora utmaningar (a.a.). Den växande gruppen studenter har ställt krav på traditionella bibliotekstjänster som personlig service och information, tillgång till läsplatser, kurslitteratur och på datorer och lätthanterliga digitala sökverktyg. 1.2 Biblioteksnätverkets organisation och utveckling Den 1 januari 2001 infördes en ny biblioteksorganisation vid Lunds universitet. Den tidigare ordningen med ett huvudbibliotek och ett stort antal institutionsbibliotek ersattes av en nätverksorganisation. Ansvaret för närbiblioteksservicen övertogs av fakulteter, institutioner och centrumbildningar. Organisationen innebär att varje bibliotek utgör en viktig nod i nätverket men innebär också en stor självständighet för de ingående enheterna. Ansvaret för de gemensamma biblioteksfunktionerna delades mellan Universitetsbiblioteket (UB) och Biblioteksdirektionen (BD). Ett av syftena med den nya organisationen var att möjliggöra en snabbare och kostnadseffektivare utveckling av de digitala tjänsterna. Lunds Universitets Bibliotek (LUB) leds av en styrelse som har sitt uppdrag från Universitetsstyrelsen. Denna har övergripande beslutsfunktioner för hela biblioteksnätverket. Under styrelsen finns Biblioteksdirektionen (BD), en enhet med lednings-, utvecklings- och stödfunktioner för hela biblioteksnätverket. BD svarar bland annat för den centrala infrastrukturen för det gemen- 10

12 samma bibliotekssystemet, vidareutveckling och samordning av universitetets elektroniska bibliotek, utveckling av nya nätbaserade tjänster och samordning av universitetets gemensamma databaslicenser. De gångna åren har inneburit mycket arbete med att etablera den nya organisationen. Nya arbetssätt har utarbetats för samarbete, kommunikation och information. En av hörnstenarna i den nya organisationen är etablering och utveckling av fakultets- och institutionsbibliotek. Fakulteterna har på olika sätt tagit ansvar för uppbyggnaden av egna bibliotek inom ramen för det övergripande organisatoriska konceptet. Samtidigt har en motsvarande reduktion skett av fakulteternas engagemang i Universitetsbiblioteket (UB), som har måst anpassa sin verksamhet till nya förutsättningar, vilka innebär att UB har ansvar för gemensamma biblioteksfunktioner som kulturarvet, specialsamlingar, depåverksamhet samt att vara en ämnesövergripande arbetsplats för forskare, studenter och allmänhet. Sedan den nya biblioteksorganisationen infördes har antalet enheter som ingår i nätverket ökat. 1 Detta har skett genom att fakulteternas egna biblioteksorganisation successivt utvecklats. I december 2002 ingick 16 biblioteksenheter i biblioteksnätverket, vilket året efter hade växt till 19 stycken. I början av 2005 skedde en ökning till 31 biblioteksenheter, framför allt genom att åtta institutionsbibliotek inom området Humaniora och Teologi antogs till nätverket. 2 Tabell 1:1 Enheter inom Lunds Universitets Bibliotek 2005, LUB-nätverket 3 LUB Biblioteksdirektionen Arkeologiska inst bibl (HT) Asienbiblioteket (övr, HT) Bibl för arkitektur, bygg och design (LTH) Bibl vid Campus Helsingborg (övr) Bibl vid Cenrum för teologi och religionsvetenskap (HT) Bibl vid inst för konst- och musikvetenskap (HT) Bibl vid inst för kulturvetenskaper (HT) Bibl vid Konsthögsk i Malmö (K) Bibl vid Musikhögsk i Malmö (K) Biologibiblioteket (N) E-husets bibliotek (LTH) EHLs bibl med EHLs kursbibl (EHL) Etnologiska inst bibl (HT) Filosofiska inst bibl (HT) Fysik- och astronomibiblioteket (LTH, N) Genusbiblioteket (S) Geobiblioteket (N, S) Historiska inst bibl (HT) Internationella miljöinst bibl (övr) Juridiska fakultetens bibl (J) Kemicentrums bibl (LTH, N) LTHs studiecentrum (LTH) Matematiska bibl (LTH, N) Med fakultetens bibl UsiL (M) R Wallenberg institutets bibl (övr) Social- och beteendevet bibl (S) Språk- och litteraturcentrums bibl (HT) Statsvetenskapliga inst bibl (S) Universitetsbiblioteket UB (gem) 1 Jfr Biblioteksdirektionen Verksamhetsberättelser för , 2003, Jfr Protokoll från Biblioteksstyrelsens sammanträde

13 Under 2005 gick Medicinska fakultetens bibliotek, Vårdvetenskapliga biblioteket och Biblioteket vid avdelningen för sjukgymnastik samman till ett gemensamt bibliotek, vilket innebar en reducering till 29 biblioteksenheter (se Tabell 1:1). De senare årens utveckling av det digitala biblioteket vid Lunds universitet omfattar ett antal tjänster. Den äldsta är det gemensamma datasystem som gör litteraturbestånden vid de olika enheterna i LUB-nätverket tillgängliga, LOVISA. Denna söktjänst ersatte i september 2001 LOLITA, som använts i drygt tio år. Söktjänster har utvecklats för tidskrifter, vetenskapliga publikationer och databaser, vilka också i många fall ger tillgång till artiklar i fulltextformat. Dit hör även söktjänster för studentuppsatser och examensarbeten Biblioteksbarometern 2005 Vad betyder den snabba utvecklingen av det digitala biblioteket för hur studenter, doktorander och lärare söker och skaffar litteratur? I vilken utsträckning har digitala tjänster tagit över de mer traditionella? Dessa frågor belyses i denna biblioteksundersökning, som dels följer upp frågor från den tidigare Biblioteksbarometer 2000, dels ställer nya frågor om bibliotekens roll i undervisning och lärande lanserades en söktjänst för tidskrifter, ELIN@Lund (Electronic Library Information Navigator), som ger tillgång till tidskrifter i fulltextformat. Sedan 2003 är DoD (Databas över Databaser), som ger tillgång till databaser som licensieras till Lund universitet, en del av ELIN. Även DOAJ (Directory of Open Access Journals) är tillgängligt via ELIN. Världen över har arbete påbörjats med nya publiceringsstrategier för att göra mer forskning fritt och brett tillgänglig, få en snabbare spridning av forskningsresultat och återföra upphovsrätten till författarna. Biblioteksdirektionen driver sedan hösten 2003 ScieCom (Svenskt resurscentrum för Vetenskaplig kommunikation) med huvudfinansiering från BIBSAM (Kungliga bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling). SciCom är ett samarbetsprojekt mellan svenska universitet och högskolor. Dess uppgift är att informera om alternativa publiceringsvägar och att skapa kontakter med viktiga aktörer. För forskningspublikationer vid Lunds universitet startade 2002 ett projekt för att skapa en samlad ingång, vilket resulterade i LU:research. Vetenskapliga avhandlingar framlagda vid Lunds universitet är sedan 1996 tillgängliga i en databasen Scripta Academica Lundensia, som omfattar referenser med sammanfattningar samt ett växande antal avhandlingar i fulltext. Årligen publiceras ett stort antal studentuppsatser (C-, D-, kandidat- och magisteruppsatser) och examensarbeten. Några utbildningar har byggt upp egna databaser över dessa i form av resuméer eller fulltext (t.ex. inom Ekonomihögskolan, vid vårdvetenskapliga institutionen) inleddes ett projekt med att bygga upp en gemensam databas med studentuppsatser i fulltextformat, XERXES. I början av januari 2006 fanns det närmare 3400 poster i databasen. 12

14 2 Biblioteksbarometern Biblioteksbarometern en pejling av användarnas synpunkter på biblioteken Mot bakgrund av de omfattande förändringar som skett beträffande biblioteksverksamhetens organisation och utveckling bedömde Biblioteksstyrelsen att det fanns behov av en ny universitetsövergripande biblioteksbarometer som en uppföljning av och stöd för det pågående kvalitetsarbetet. En tidigare undersökning genomfördes år 2000 (Lindberg-Sand 2001). Sedan dess har en ny biblioteksorganisation vid Lunds universitet införts. Vidare har det digitala biblioteket snabbt ökat i omfattning och tjänster. Biblioteksbarometern 2005 gör det möjligt för användarna att redovisa sina erfarenheter och synpunkter på biblioteken och den service de erbjuder. Den kan därför ses som ett led i det pågående kvalitetsarbete som biblioteken bedriver. Biblioteksbarometern ger framförallt en övergripande bild av biblioteksverksamheten, möjligheterna att belysa specifika tjänster vid enskilda bibliotek är mer begränsade. Med fokus på nätverket Lunds Universitets Bibliotek (LUB) har undersökningen riktats till tre användargrupper, nämligen studenter, doktorander och lärare/forskare. Syftet är att lyfta fram biblioteksverksamhetens starka sidor och därigenom sprida kunskap om god praxis. Ett annat syfte är att identifiera områden som enligt användarna kräver förstärkning eller ytterligare utveckling. De problemområden och frågor som behandlas i undersökningen har identifierats i flera steg. Inledningsvis gjordes en kartläggning av användarinriktade undersökningar av forsknings- och högskolebibliotek på lärosäten i framförallt Sverige och Danmark. 5 För inventering av syften och frågeställningar bildades en referensgrupp bestående av representanter för LUB och Utvärderingsenheten vid Lunds universitet. 6 Dessutom bidrog ett antal arbetsgrupper inom biblioteksverksamheten med frågor. På grundval av detta konstruerades ett frågeformulär, som skickades på remiss till biblioteken i nätverket. 5 Se PM , Agneta Olerup, Utvärderingsenheten vid Lunds universitet 6 Från biblioteksverksamheten deltog Christina Friström (Universitetsbiblioteket), Jan Jensen (Medicinska fakultetens bibliotek), Maria Lindenmo (Social- och beteendevetenskapliga biblioteket), Tore Torngren (Biblioteksdirektionen) och Henrik Åslund (Biblioteksdirektionen). Från Utvärderingsenheten deltog Karl-Axel Nilsson, Margareta Nilsson Lindström, Agneta Olerup och Lars Larsson. 13

15 De områden som bedömdes vara särskilt angelägna att belysa i undersökningen omfattar: Vilka informationsvägar använder studenter, doktorander och lärare? Hur går de tillväga för att skaffa den litteratur de behöver? Hur bedömer de sina färdigheter att använda det digitala biblioteket? Hur nöjda är de olika användargrupperna med den service biblioteken i nätverket erbjuder? Hur nöjda är användarna med den service det gemensamma Universitetsbiblioteket erbjuder? Hur nöjda är användarna med de digitala bibliotekstjänsterna? För att hålla frågeformuläret i en rimlig storlek utarbetades olika versioner för olika fakulteter och användargrupper. Varje användargrupp delades in så att hälften fick frågor om Universitetsbiblioteket och hälften om digitala bibliotekstjänster, sammanlagt 24 olika enkätversioner. Enkäten omfattar således dels gemensamma frågor och dels frågor om antingen Universitetsbiblioteket eller digitala bibliotekstjänster. 7 Utskick gjordes under hösten 2005 uppdelat på tre omgångar, först till lärare/forskare, därefter till doktorander och sist till studenter. Utöver dessa enkätundersökningar gjordes ytterligare två undersökningar. En digital version utarbetades för studenter med funktionshinder. Det digitala frågeformuläret sändes till samtliga ca 370 studenter som får stöd från universitetets handikappverksamhet. Enkäten distribuerades via mail från handläggarna på Avdelningen för handikappverksamhet. Eftersom svarsfrekvensen blev låg, endast var tionde skickade in sina svar, redovisas inte resultaten av denna undersökning. Studenters, doktoranders och lärares synpunkter på biblioteksverksamheten inom det Konstnärliga områdets kartlades in i en kvalitativ intervjuundersökning under våren Resultaten av denna undersökning presenteras i kapitel Bedömning av kvalitet Frågeformulären innehåller frågor som innebär bedömningar av ett antal kvalitetsaspekter som identifierats som speciellt intressanta. Bedömningen har gällt hur viktig en viss tjänst är för det egna arbetet, om den används och i så 7 Se frågeformulären i bilaga. 8 Undersökningen genomfördes av Charlotta Zettervall, Utvärderingsenheten Lunds universitet 14

16 fall hur tillfredsställd användaren är med hur den fungerar. Instruktionen för bedömningen exemplifieras i rutan. Bedöm samlingars och katalogers betydelse för ditt arbete! - Ange först hur viktig samlingen/katalogen är? - Ange därefter om du har använt samlingen/katalogen genom att kryssa i rutan! - För de samlingar/kataloger som du använt, bedöm hur tillfredsställd du är! Svaren resulterade i ett mycket omfattande datamaterial. Resultatet presenteras i diagramform enligt schemat nedan. Tolkningsschema för bedömningar av vikt och tillfredsställelse Mycket viktig V I K T Mindre viktig D A C B 1 5 Mycket missnöjd Mycket nöjd TILLFREDSSTÄLLELSE A: De svarande bedömer kvalitetsaspekten som viktig och har positiva erfarenheter av de faktiska förhållandena i biblioteksverksamheten. B: Denna kategori innebär att de svarande har bedömt förhållandet frågan berör som mindre, men det har fungerat väl. Denna kanske endast används av en liten andel. Det kan också innebära att biblioteken lagt väl mycket energi på denna aspekt och skulle kunna omprioritera resurser till andra kvalitetsaspekter. C: Här finns svagheter i biblioteksverksamheten som de svarande i stort inte bedömer som särskilt betydelsefulla. Det kan också vara tecken på ett problem, som är avgränsat till en mindre grupp användare. D: De svarande bedömer denna kvalitetsaspekt som viktig men har negativa erfarenheter av de faktiska förhållandena. Kategorin identifierar områden som kvalitetsarbetet kan behöva inriktas på. 15

17 Resultaten av kvalitetsbedömningarna presenteras fakultets- och områdesvis. Användarnas bedömningar av vikt och tillfredsställelse redovisas i kapitel 4, 5 och 6 i prickdiagram, indelade i fyra fält som bygger på samma principer som schemat ovan. Tolkningen av resultaten presenteras utifrån schemat, dock utan att bokstäver anges. LUB-nätverket omfattade 29 biblioteksenheter under Flera av biblioteksenheterna är små. Det gäller även flera institutionsbibliotek inom HT och LTH. Med hänsyn till resultatens tillförlitlighet och relevans bör antal svar per biblioteksenhet vara minst 10 för att redovisas. I redovisningen av resultaten har därför en del sammanslagningar gjorts av institutionsbibliotek inom de nämnda områdena Presentation av deltagarna i undersökningen Studenterna Ett slumpmässigt urval gjordes i populationen studenter som hösten 2005 var registrerade på minst 10 poäng på fördjupningsnivå inom programutbildningar och fristående kurser, det vill säga kandidat- och magisterkurser eller C/D-kurser. 10 Studenter på kurser och utbildningar som ges på engelska ingick inte populationen. Den totala populationen var 5000 studenter. Tabell 2:1 Studenturval, svarsfrekvens urval svarande % LTH (Lunds Tekniska Högskola) N (Naturvetenskap) J (Juridik) S (Samhällsvetenskap) Hbg (Campus Helsingborg) EHL (Ekonomihögskolan) M (Medicin) HT (Humaniora och Teologi ) Total Inom HT har följande slagits samman, nämligen biblioteket vid centrum för teologi och religionsvetenskap, arkeologiska institutionens bibliotek, biblioteket vid institutionen för konst- och musikvetenskap, filosofiska institutionens bibliotek, etnologiska institutionens bibliotek, historiska institutionens bibliotek och biblioteket vid institutionen för kulturvetenskap. Inom LTH har följande slagits samman: institutionsbibliotek inom LTH, biblioteket för arkitektur, bygg och design samt E-husets bibliotek. Däremot har biblioteken som från juli 2005 utgör ett gemensamt bibliotek för Medicinska fakulteten behållits som separata enheter eftersom enkäten avser hela året Utbildningar som inte har fördjupningskurser under höstterminen ingår således inte i populationen. 16

18 Majoriteten av de svarande studenterna hade studerat sex terminer eller längre. Drygt hälften av dem ägnade höstterminen åt uppsats- eller examensarbete, högst andel inom HT (72%), lägst inom N (31%). Sex av tio var 25 år eller yngre. Andelen kvinnliga studenter var lägst inom LTH (44%) och högst inom M (82%) och S (79%). Inom J fanns den högsta andelen studenter med högskoleutbildade föräldrar (72%), inom M och S den lägsta (54%). I genomsnitt 87% av studenterna hade svenska som modersmål. Sammantaget representerar de svarandes bakgrund genomsnittet för lundastudenter i allmänhet, dock var svarsfrekvensen var något högre bland kvinnliga studenter. Doktoranderna I populationen doktorander ingick de som vårterminen 2005 var registrerade på minst 50% på forskarutbildningen. Inom de fakulteter där antalet doktorander understeg 180 ingick dock samliga i urvalet. Den totala populationen var 2100 doktorander. Tabell 2:2 Doktorandurval, svarsfrekvens urval svarande % LTH N J S EHL M HT Total Flertalet av de doktoranderna som besvarat enkäten var mellan 26 och 30 år. I genomsnitt 53% var kvinnor. Andelen kvinnliga doktorander var lägst inom LTH (33%) och EHL (33%), högst inom M (70%). Åtta av tio har arbetsplats på universitet, högst andel inom N (97%) och lägst inom S (71%). Lärarna Populationen lärare består av adjunkter, forskarassistenter, lektorer och professorer anställda på minst 50%. Den totala populationen var 1800 lärare. Urvalet gjordes slumpmässigt i den storleksordning som anges nedan. Om antalet lärare understeg 180 ingick samtliga lärare i urvalet. Urvalet av lärare inom LTH, N, S och HT är större än 180 på grund av att här ingår även lärare från Campus Helsingborg. 17

19 Tabell 2:3 Lärarurval, svarsfrekvens urval svarande % LTH N J S EHL M HT Total Andelen adjunkter i undersökningen var 18%, forskarassistenter 9%, universitetslektorer 45% och professorer 28%. Fyra av tio ägnade huvuddelen av sin arbetstid åt undervisning, lika många ägnade sig huvudsakligen åt forskning och ungefär var tionde åt administrativa uppgifter. Andelen kvinnor var lägst inom N (15%) och EHL (19%), högst inom M (44%) och HT (39%). Majoriteten hade arbetat vid universitetet längre än 10 år och hälften var över 50 år. Vilka valde att inte delta i undersökningen? Bland de studenter, doktorander och lärare som besvarat Biblioteksbarometern 2005 har flertalet angett att de använt Lunds universitets bibliotek under året. En hypotes är att bortfallet främst består av dem som inte använt något av biblioteken och därför inte funnit frågorna angelägna. Ytterligare en central aspekt är att utvecklingen av det digitala biblioteket har gjort frågor om biblioteksanvändning problematiska. Ytterligare en hypotes är därför att en del av dem som använder digitala bibliotekstjänster inte förknippar dessa med ett specifikt bibliotek och därför valde att inte delta i undersökningen. 18

20 3 Bibliotekens roll i studenters, doktoranders och lärares kunskapsutveckling I detta kapitel redovisas hur studenter, doktorander och lärare går tillväga för att få information om och tillgång till den litteratur de behöver, hur de bedömer sina färdigheter att använda bibliotekens digitala tjänster och samarbetet med bibliotekspersonal. För att belysa frågan hur utvecklingen av det digitala biblioteket påverkat informationsvägar och biblioteksanvändning redovisas resultaten i jämförelse med resultaten från förra biblioteksbarometern, Biblioteksbarometer Informationsvägar I Biblioteksbarometer 2000 konstaterades att studenters informationsvägar var relativt begränsade och utgjordes främst av kurslitteraturlistor, biblioteksbesök och tips från lärare och kursare. Doktoranders vägar var betydligt mer självständiga och avancerade, de gjorde ofta sökningar i databaser och bibliotekskataloger. Lärarna visade den bredaste användningen av olika informationsvägar, både formella och informella. De viktigaste formella vägarna var referenser i böcker och tidskrifter samt systematiska sökningar i databaser och bibliotekskataloger. Nästan lika viktiga var informella vägar som tips från kolleger på institutionen och konferenskontakter. Sedan dess har det skett en betydande utveckling av det digitala biblioteket. Hur har denna utveckling påverkat användargruppernas informationsvägar? Nedan redovisas resultaten av undersökningen år 2005 (tabell 3:1). 19

21 Diagram 3:1 Användarnas informationsvägar, Biblioteksbarometern 2005 referenser i böcker mm vetenskapliga tidskrifter databaser webben lärare handledare andra lär./dokt./stud. litteraturlistor e-postlistor bokhandel förlagens kataloger massmedier bibliotekspersonal Studenter Doktorander Lärare aldrig ibland ofta Den senaste biblioteksbarometern visar att studenterna skaffar sig information om den litteratur de behöver i kurser och i samband med examens- och uppsatsarbeten i första hand genom litteraturlistor och i andra hand genom lärare eller handledare (tabell 3:1). De viktigaste informationsvägarna är de samma vid samtliga fakulteter, dock spelar lärare och handledare en något mer framträdande roll inom LTH och N. Studenters informationsvägar skiljer sig från lärare/forskares och doktoranders främst genom att de är mer styrda och tillrättalagda. Litteraturen är ofta anvisad av lärare och handledare och har en direkt koppling till kurser, uppsats- eller examensarbete. I jämförelse med den tidigare barometern har däremot studenternas användning av databaser ökat, medan bokhandelns betydelse minskat något. Denna förändring kan tolkas som det digitala bibliotekets genomslagskraft, dock är jämförelser med resultaten från förra barometern komplicerade. Biblioteksbarometern 2005 vänder sig enbart till studenter på kandidat- eller magisternivå, i förra barometern problematiserades inte studenters informationsvägar i förhållande till studienivå. 11 Citaten belyser studenters olika informationsvägar. Jourhavande bibliotekarie är en fantastisk tjänst. Möjligheten att kunna ställa frågor om litteratur och hur man får tag i den har hjälpt mig mycket. (kvinnlig student, LTH) 11 Biblioteksbarometer 2000 riktade sig till samtliga studenter vårterminen Av de svarande hade dock 69% mer än två års erfarenhet av biblioteken vid Lunds universitet. 20

22 Förvånad över allt material som finns tillgängligt och tycker att det är imponerande. (kvinnlig student, N) Har ej skrivit någon uppsats än. Kommer att använda resurserna (de digitala) sen till examensarbete. (kvinnlig student, S) Jag har alltid lyckats skaffa inlärningsmaterial antingen från rekommenderad litteratur, från föreläsningsmaterial eller från kompendier på Internet. (kvinnlig student, M) 12 Doktoranderna informerar sig om litteratur och annat tryckt material primärt genom referenser i böcker och vetenskapliga tidskrifter. Olika databaser och webben är andra vanliga informationsvägar, följt av tips från lärare, handledare och andra doktorander (tabell 3:1). Övriga informationskanaler används i mindre utsträckning. Sätten att informera sig om litteratur är i stort sett de samma oavsett fakultetstillhörighet och påminner om lärarnas, de största skillnaderna är att doktoranderna använder förlagens kataloger och e-postlistor i mindre utsträckning. Resultaten överensstämmer med tidigare barometer som visade att doktoranderna var de som samlat mest erfarenhet av det digitala biblioteket. LOVISA:s sökmotor lämnar mycket övrigt att önska. Det går ej att hitta en bok genom sökning på (korrekt) titel, som sen går att hitta på författaren. (manlig student, N) Ibland önskar man givetvis att fler (gamla) artiklar låg som Pdf-er och att man inte behövde dra dem ur magasinet. (kvinnlig student, EHL) Huvudsakligen använder jag mig av scholar.goggle och HighWirePress innan jag går vidare inom ELIN. (kvinnlig student, HT) Lärarna får information om lämplig litteratur för forskning och undervisning via flera olika vägar. Två används dock oftare än andra, nämligen referenser i vetenskapliga tidskrifter och böcker. Därnäst hämtar lärarna tips från webben och olika databaser (tabell 3:1). Mönstret för lärares informationsvägar är i stort sett detsamma vid samtliga fakulteter, med undantag för förlagens kataloger som är viktiga främst för lärarna inom J och S. Biblioteksbarometern 2005 visar på det digitala bibliotekets genomslagskraft för stora grupper av lärare, men också på betydelsen av traditionella bibliotekstjänster. Det fysiska biblioteket hur trevligt det än är har spelat ut sin roll. Nu är det att snabbt kunna söka igenom en stor mängd litteratur, än att långsamt och noggrant kunna läsa ett urval (kvinnlig lektor, N) 12 Att kvinnor citeras i högre utsträckning beror på att antalet kommentarer från kvinnliga studenter, doktorander och lärare är fler än från manliga inom samtliga fakulteter och områden. 21

23 De digitala tjänsterna är inte tiondedelen så viktiga som förvärv av böcker och tidskrifter. Pappersversionen av tidskrifter måste behållas. (manlig professor, HT) 3.2 Litteraturanskaffning Hur skaffar studenter, doktorander och lärare den litteratur de behöver i arbetet? Av Biblioteksbarometer 2000 framgick att studenter främst köpte eller lånade litteraturen, endast ett fåtal skrev ut från nätet. Doktoranderna lånade i första hand, i andra hand gjorde de utskrifter. Även för lärare och forskare var bibliotekslån det vanligaste sättet att skaffa litteratur. Diagram 3:2 Litteraturanskaffning i olika användargrupper, Biblioteksbarometern 2005 skriver ut från internet lån från bibliotek inom LU skriver ut från ELIN kopierar köper lån av lärare handledare lån av kolleger fjärrlån lån från annat bibliotek Studenter Doktorander Lärare prenumererar aldrig ibland ofta Biblioteksbarometer 2005 visar att studenterna fortfarande i stor utsträckning köper sin litteratur. Om böckerna finns tillgängliga lånar de på bibliotek inom Lunds universitet. De skaffar också litteratur genom att skriva ut från Internet. Studenter skriver ut från ELIN i mindre utsträckning än doktorander och lärare, medan de oftare lånar från annat bibliotek, dvs bibliotek utanför universitetet. Fjärrlån förekommer mer sällan. Det är inga större skillnader mellan fakulteterna när det gällde studenternas anskaffningssätt. Även om resultaten i de olika biblioteksbarmetrarna inte är direkt jämförbara, framstår utskrifter 22

24 från nätet nu som en viktigare anskaffningsväg. Men kurslitteraturen finns i regel inte digitalt, inte heller i bokform på biblioteket, vilket gör att studenter i stor utsträckning tvingas köpa sin litteratur. Hade varit bra om det fanns böcker som normalt inte är hemlån, som man kunde låna någon enstaka dag/dagar, typ 2-3 dagar. (manlig student, LTH) Fulltext tillgänglig på nätet är underbart! (student, J) Har oftast svårt att få tag i kurslitteratur, då det är många studenter som vill ha en och samma bok. Får oftast boken när kursen är slut. (kvinnlig student, M) För doktorander är det vanligaste sättet att få tillgång till litteratur att skriva ut från Internet. Även utskrifter från ELIN är ofta förekommande liksom lån från bibliotek inom Lunds universitet och kopiering. Anskaffningssätten har således förändrats sedan förra biblioteksbarometern. Men det finns doktorander som avviker från detta allmänna mönster. Inom HT är bibliotekslån fortfarande vanligast, i andra hand köper dessa doktorander sin litteratur. Doktorander vid J köper i regel den litteratur de behöver. Inom J, S och EHL är bibliotekslån lika vanligt som utskrift från nätet. Doktorander vid M skriver i högre grad ut från Internet och Elin medan de lånar och köper litteratur i mindre utsträckning än doktorander vid övriga fakulteter. Dåligt med samhällsvetenskap, internationell politik i ELIN (manlig student, S) Ju fler tidskrifter elektroniskt tillgängligt, ju bättre det är och ju enklare blir det. (kvinnlig student, M) Det är mycket man inte hinner sätta sig in i fast man skulle vilja. När man frågar möts man då ofta av generös hjälpsamhet, vilket är uppskattat naturligtvis, speciellt gäller det mer speciella sökningar som man inte gör så ofta. (kvinnlig student, HT) Lärare får i huvudsak tillgång till litteratur genom utskrift från Internet eller inköp. Kopiering, bibliotekslån och utskrift från ELIN är andra vanliga anskaffningssätt. Lärarna inom HT utgör ett undantag. De köper och lånar i större utsträckning än övriga. Lärare inom M köper och lånar litteratur i lägst utsträckning. Inom J prenumererar lärarna i högre grad på de tidskrifter de behöver i forskning och undervisning. Till mycket stor del (99%) använder jag mig av tidskrifter i elektronisk form samt preprint-databaser. (manlig forskarassistent, N) ELIN har blivit ett fantastiskt hjälpmedel. Oskattbar resurs! (manlig professor, S) 23

25 Lovisa bör ha avancerad sökning som ser ut som Libris den är mycket bättre. (kvinnlig forskarassistent, HT) Vetenskapliga tidskrifter spelar en viktig roll som informationskanal för lärare och doktorander, men också i ökad utsträckning för studenter. 13 Ett stort utbud av tidskrifter och artiklar är nu tillgängliga digitalt. ELIN, söktjänsten för tidskrifter som introducerades år 2001, har varit ett led i övergången till det digitala biblioteket. Parallellt med att utskrifter från Internet ökat i betydelse har bokhandelns roll minskat något för både doktorander och studenter (jfr Biblioteksbarometer 2000). Förutom tryckt material ställdes också frågor om behoven av bibliotekens ljud-, bild- och videoinspelningar. Mindre än var tionde student använder inspelningar i studierna och de skaffar vanligen dessa genom att ladda ner från Internet, ett förfaringssätt som är vanligt också bland övriga användargrupper. Av doktoranderna angav 16% att de använder ljud-, bild- och videoinspelningar, högst andel inom HT. Även doktoranderna laddar ner från Internet med de gör också egna inspelningar eller lånar av handledare. En tredjedel av lärarna använder ljud-, bild- och videoinspelningar. Fakultetsvis varierar användningen mellan mindre än var tionde vid EHL och J och varannan inom Campus Helsingborg (46%) och HT (49%). Oftast laddar de ner från Internet, köper eller gör egna inspelningar, endast några enstaka lärare lånar via bibliotek. 3.3 Digitala färdigheter I den tidigare Biblioteksbarometern avstod flera av de tillfrågade från att bedöma sina färdigheter i att använda digitala bibliotekstjänster. En slutsats som fördes fram var att dessa saknade erfarenhet av de digitala tjänsterna och därför inte kunde ge någon bedömning. Idag finns ett oerhört rikt utbud av kvalificerad information, men den utnyttjas ofta på ett begränsat sätt av de olika användargrupperna. Kanske finns huvudresultatet av biblioteksbarometern här vilka grupper inom universitetet nås inte av (alternativt: behöver inte) den service biblioteksnätverket erbjuder? (Biblioteksbarometer 2000, s 11) 13 Jämförelser med resultat i Biblioteksbarometer 2000 tyder på att för studenters del har både tidskrifter och sökningar i databaser numera större betydelse för information om och anskaffning av litteratur. Dock med reservation för att urvalet i den senaste undersökningen enbart omfattade studenter på högre nivåer. 24

26 I Biblioteksbarometer 2000 delades användarna in i olika grupper utifrån sin förmåga att använda elektroniska tjänster. En grupp av lärare och forskare klassificerades som de som genomgått en elektronisk frigörelse. Frigörelsen bestod i att de, genom att både formella och informella informationsvägar blivit nätburna, i hög grad kunde klara sig utan traditionella bibliotekstjänster. Den andra gruppen, vars informationsvägar utmärktes av elektronisk hjälplöshet, saknade kompetens att hänga med i den elektroniska utvecklingen och var därmed begränsade till sina sedan tidigare inarbetade formella och informella informationsvägar. Hur de olika användargrupperna bedömer sina digitala färdigheter i Biblioteksbarometern 2005 framgår av diagrammet nedan. Diagram 3:3 Användarnas bedömning av digital färdighet, Biblioteksbarometern 2005 Studenter Doktorander Lärare 0% 25% 50% 75% 100% mycket bra bra varken/eller dålig mycket dålig Studenter, doktorander och lärare bedömde vikten av och kvaliteten på sina färdigheter att söka i LOVISA, LIBRIS, ELIN, andra digitala/elektroniska databaser och Internet. I diagram 3:1 ovan representeras individen av den färdighet hon behärskar bäst. Om individen t.ex. bedömt sin färdighet att använda Lovisa som mycket bra representeras hon av denna bedömning oavsett hur bra hon var på de övriga digitala söktjänsterna. Detta sätt att redovisa individens färdighet grundas på resultaten i denna undersökning som visar att de söktjänster individen anser sig klara bäst i regel också är de hon anser vara viktigast Individuella färdigheter i flera olika söktjänster bedömdes således. Ett genomsnittsvärde på dessa olika bedömningar blev i hög grad missvisande, då resultaten gav oss skäl att anta att individen i regel utvecklade färdigheter i framförallt de tjänster som var relevanta inom ämnesområdet. 25

27 En hög andel studenter, inom samtliga fakulteter och områden, har goda färdigheter i att använda åtminstone en av de digitala tjänsterna. Liksom i tidigare barometer bedömer endast ett fåtal kvinnliga och manliga studenter sina färdigheter som dåliga eller mycket dåliga (3-4%). För denna grupp torde bristen på färdighet vara ett handikapp, då de samtidigt betecknar färdigheterna som mycket viktiga. Flertalet studenter tycker att det är att kunna hantera Internet och LOVISA. Jämförelser mellan fakulteterna visar emellertid på stora variationer. LOVISA, LIBRIS och ELIN anses inte lika betydelsefulla inom LTH, N och M, istället är mer ämnesspecifika söktjänster viktiga. ELIN är särskilt viktig inom S och EHL. LIBRIS är den söktjänst som har minst betydelse inom alla fakulteter utom HT. Nio av tio doktorander, inom samtliga fakulteter och områden, behärskar minst en söktjänst väl. ELIN, Internet och andra elektroniska/digitala databaser har störst betydelse inom flertalet fakulteter. Medan doktorander inom LTH, N och M fäster mindre avseende vid användningen av LOVISA och LIBRIS, är dessa viktigast för doktoranderna inom HT. De viktigaste söktjänsterna är vanligen också de som behärskades bäst. Juristerna menar dock att de inte behärskar ELIN tillräckligt väl. Doktoranderna var den grupp som i förra biblioteksbarometern betraktades som en spjutspets för utvecklingen av det digitala biblioteket. Då liksom nu bedömde endast någon enstaka sina färdigheter som dåliga eller mycket dåliga. Även i denna undersökning framstår således doktoranderna som de mest flitiga användarna av digitala tjänster. Tre av fyra lärare behärskar minst en söktjänst väl. Detta är ett betydligt sämre resultat än för både doktorander och studenter. Flertalet lärare anser dessutom att det är mycket att kunna använda digitala bibliotekstjänster. igast är att kunna söka i elektroniska/digitala databaser, på Internet eller i ELIN, två av tre lärare bedömer detta som mycket. LOVISA och LIB- RIS är betydelsefulla för hälften av lärarna, speciellt inom HT och S. Inom områdena LTH, M och N är dessa söktjänster mindre viktiga, andra mer ämnesspecifika dominerar. Den egna färdigheten bedöms överlag som god, särskilt vad gällde de former av sökning som betraktas som särskilt betydelsefulla. Bäst förmåga har lärarna att söka på Internet och i digitala databaser. Resultaten visar att gruppen med dåliga färdigheter är oroväckande stor. 15 Jämfört med förra barometern har gruppens andel fördubblats, speciellt stor är ökningen bland kvinnliga lärare (från 4 till 9%). Störst andel finns inom J och S. 16% av lärarna vid J och 11% vid S har bedömt sina färdigheter som dåliga 15 Med tanke på bortfallet bland lärarna och det faktum att de som valt att svara i hög grad använder universitetsbibliotekens tjänster kan gruppen vara större än vad som framgår av denna undersökning. 26

28 eller mycket dåliga. 16 Att en större andel anser att de egna färdigheterna är dåliga, kan bero på det växande utbudet och utvecklingen av de digitala tjänsterna. I de öppna frågorna har lärare inom olika fakulteter kommenterat sina färdigheter. En del yngre lärare efterlyser introducerande utbildningar i samband med nyanställning, de äldre menar att de inte hänger med i den snabba digitala utvecklingen på grund av tidsbrist eller att de i stort sett är nöjda med de traditionella informationsvägarna Biblioteksanvändning Vilken roll spelar biblioteken inom Lunds universitet för information och litteraturanskaffning i olika användargrupper? Majoriteten använder i första hand biblioteken inom Lunds universitet. Som framgår av diagrammet nedan varierar emellertid användningen mellan olika användargrupper och fakulteter. Diagram 3:4 Andel studenter, doktorander och lärare som använt LUB under 2005/fakultet. 100% 75% 50% Student Doktorand Lärare 25% 0% LTH N J S EHL M HT Nio av tio studenter i undersökningen har använt bibliotek inom LUB under Studenterna inom J, S och M utnyttjar biblioteken i större utsträckning än både doktorander och lärare/forskare inom samma fakultet. Det övergripande mönstret när det gäller studenters biblioteksanvändning är att de i 16 Gruppens andel har ökat med 10% vid J och 6% vid S. 17 Hur universitetslärare och forskare i allmänhet lär sig använda de digitala tjänsterna har inte kartlagts i denna undersökning. Av utvärderingen av den högskolepedagogiska utbildningen vid Lunds universitet (Gran, 2006) framgår att denna utbildning saknar inslag om det digitala biblioteket. 27

29 första hand vänder sig till bibliotek inom den fakultet där de bedriver sina studier, men de utnyttjar också bibliotek utanför den egna fakulteten. Två tredjedelar av studenterna använder även UB, Helgonabacken, främst studenter inom HT, S, EHL och LTH. Åtta av tio doktorander har använt något bibliotek inom LUB under Doktorander inom M utgör ett undantag genom att endast hälften utnyttjar biblioteken. Det omvända gäller för doktoranderna vid LTH, där en större andel doktorander än studenter och lärare använt biblioteken. Liksom för studenter är det övergripande mönstret, att doktorander främst använder biblioteken inom den fakultet där de bedriver sina forskarstudier. Då några bibliotek är gemensamma för LTH och N, så utnyttjas dessa av doktorander från båda områdena. Doktorander inom LTH, J, S, EHL och HT vänder sig också till UB, Helgonabacken. Doktorander inom HT svarar för den största andelen UB-användare. Av lärarna svarade åtta av tio att de har använt LUB under Högst andel biblioteksanvändare finns bland lärare vid J, HT, EHL och S. Biblioteksanvändningen är något lägre inom LTH och M, där närmare var tredje inte har utnyttjat något av biblioteken. En av orsakerna till detta kan vara att lärare vid dessa fakulteter i mycket stor omfattning använder den litteratur som enklast nås elektroniskt. Användarna kopplar inte alltid samma de digitala tjänsterna med ett specifikt bibliotek. Inom flertalet fakulteter är det främst de undervisande lärarna som använder biblioteken i stor utsträckning, inom S och EHL däremot de som bedriver forskning. I Biblioteksbarometer 2000 ställdes frågan om hur många bibliotek som använts. En slutsats var att bland studenter på LTH fanns den högsta andelen icke-användare. Andelen som inte använde sig av biblioteken var också stor bland lärare inom både LTH och M. Den förra gruppens icke-användning tolkades som ett resultat av en förmedlingspedagogisk undervisning, de senares som att datorn vid det egna skrivbordet tagit över det fysiska bibliotekets roll. Denna senaste biblioteksbarometer visar också på stora variationer i biblioteksanvändning mellan olika fakulteter och användargrupper. Tolkningen av frågan om biblioteksanvändning måste dock göras med viss försiktighet. Med utvecklingen av det virtuella biblioteket är det inte längre självklart vad som menas med att använda bibliotek. Som poängterades även i förra biblioteksbarometern kan de digitala tjänsterna ha uppfattats som från biblioteken fristående. I frågan som följde om hur biblioteken används har de tillfrågade, i den senaste barometern, ombetts relatera sina svar till ett specifikt bibliotek, det bibliotek de använt mest frekvent, oavsett om de faktiskt vistats i bibliotekets lokaler eller enbart använt sig av biblioteket digitalt. 28

30 Hur använder studenter, doktorander och lärare biblioteken? Flera vänder sig till mer än ett bibliotek vid Lunds universitet. De uppmanades därför att redovisa hur de använt det bibliotek de angett i första hand. Nedan ges en totalbild över hur studenter, doktorander och lärare svarat. Diagram 3:5 Biblioteksanvändning i de olika användargrupperna lånat böcker beställt böcker sökt litteratur läst böcker sökt i databaser använt uppslagsböcker besökt hemsida läst kurslitteratur utfört eget arbete läst dagstidningar använt ljudinspelningar Student Doktorand Lärare använt bilder aldrig ibland ofta Studenterna utnyttjar biblioteken på ett mer differentierat sätt än doktorander och lärare. Vid J, S och EHL har nio av tio använt biblioteken under Dels använder de biblioteket traditionellt, särskilt studenter vid J, S och HT lånar och söker litteratur. Dels använder studenter i större utsträckning än övriga användargrupper bibliotekets datorer, t.ex. för att söka i databaser. De sitter ibland på biblioteket och läser kurslitteratur och utför eget arbete. Biblioteket framstår därför i hög grad som ett studentens arbetsrum. Även i förra barometern konstaterades att biblioteket var en plats för både studiearbete och litteratursökning. Studenternas användarprofil har inte förändrats i någon större utsträckning, boklån och litteratursökningar är fortfarande vanligast. Svaren i de båda barometrarna är inte direkt jämförbara, men resultaten pekar i riktning mot att studenter i högre utsträckning än tidigare använder bibliotekets datorer för sökningar. Doktoranderna använder biblioteket mer avgränsat främst för att låna, beställa och söka böcker eller annat tryckt material. Från detta mönster avviker främst doktoranderna vid M, som i mindre utsträckning utnyttjar traditionella bib- 29

31 liotekstjänster. Högst andel biblioteksanvändare finns bland doktoranderna inom J, EHL och HT. I förra barometern utgjordes doktorandernas biblioteksanvändning till största delen av att de sökte i databaser. Flertalet doktorander anger nu att de har eget arbetsrum på universitetet och är således inte beroende av bibliotekets datorer för litteratursökning. I denna barometer, liksom i den förra, ägnar sig flertalet lärare åt traditionella aktiviteter som att låna, söka, läsa och beställa böcker och annat tryckt material. Särskilt inom HT använder lärarna biblioteken för dessa ändamål. Inom M är denna traditionella användning inte lika vanlig. Det innebär att institutionsbiblioteken inom HT i hög utsträckning utnyttjas för traditionella ändamål, medan den klassiska biblioteksanvändningen är mindre vanlig på Medicinska fakultetens och Kemicentrums bibliotek. Knappt var tredje lärare använder sig av bibliotekets datorer för att besöka bibliotekets hemsida eller för att söka i databaser och bibliotekskataloger, med undantag för HT där varannan lärare använder datorerna för dessa ändamål. Endast en av tio lärare brukar läsa dagstidningar på biblioteket eller utföra eget arbete. Den högsta andelen biblioteksanvändare finns vid J, HT och EHL. 3.5 Interaktionen med bibliotekspersonal I Biblioteksbarometer 2000 konstaterades att universitetets pedagogiska uppgift, att stödja utvecklingen av studenters och doktoranders färdigheter i att finna och kritiskt granska informationsflödet, krävde ett utvidgat samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal. För att spegla vissa aspekter av det pedagogiska samarbetet, innehåller denna senare barometer frågor om studenter, doktorander och lärare varit involverade i någon form av samarbete med biblioteket. Interaktionen mellan bibliotekspersonal och användare speglas i frågor om möjligheterna att påverka bibliotekens utbud, om litteraturförslag och bibliotekssamarbete i kurs- och utbildningssammanhang. Möjligheterna att påverka bibliotekens anskaffning av litteratur/material Hur nöjda är studenter, doktorander och lärare med sina möjligheter att påverka bibliotekets utbud av litteratur? 30

32 Diagram 3:6 n med möjligheterna att påverka litteraturinköp/ fakultet mycket nöjd Student Doktorand Lärare mycket missnöjd LTH N J S HBG EHL M HT Studenterna betraktar möjligheterna att påverka bibliotekets utbud av litteratur som mindre goda. Flertalet är missnöjda. Endast bland studenterna inom N finns det en grupp som är relativt nöjda. Inte heller doktoranderna uttrycker någon större tillfredsställelse med påverkansmöjligheterna. Vid LTH är doktoranderna lika missnöjda som studenterna. Möjligheterna att påverka bibliotekens förvärv av litteratur/material bedöms som mycket mer tillfredsställande av lärarna. Speciellt nöjda är lärarna inom N, J och S. Förslag till inköp av litteratur/material Varken studenter eller doktorander var nöjda med möjligheterna att påverka bibliotekens utbud. Hur många av dem hade framfört inköpsförlag till biblioteken? 31

33 Diagram 3:7 Andel som lämnat inköpsförslag/fakultet 100% 75% 50% Student Doktorand Lärare 25% 0% LTH N J S HBG EHL M HT De som lämnat förslag till litteraturinköp är vanligen betydligt mer nöjda med sina möjligheter att påverka bibliotekens förvärv. Så är dock inte fallet bland studenterna. De är mindre nöjda med påverkansmöjligheterna oavsett om de lagt förslag eller inte. Totalt anger var tionde student att de lämnat förslag. Det är en lägre andel än i förra barometern. På LTH är de ännu färre och dessutom mer missnöjda än de som inte bidragit med förslag kanske har de inte vunnit gehör för sina propåer. Av doktoranderna har endast var femte lämnat förslag, i förra barometern var fjärde. De som lämnat förslag till inköp är i regel mer nöjda med möjligheterna att påverka, inom J dock mer missnöjda. Bland lärarna var det knappt varannan som utnyttjat möjligheten. Främst har lärarna inom J lämnat förslag. En del bibliotek har en blankett för inköpsförslag på sina hemsidor - EHLs bibliotek, Fysik- & astronomibiblioteket, Juridiska fakultetens bibliotek och Social- och beteendevetenskapliga biblioteket - men långt ifrån alla dessa hamnar högt på listan över antalet inköpsförslag. Möjligheterna att påverka bibliotekens utbud utnyttjas således endast av ett fåtal studenter och doktorander i undersökningen. Det pedagogiska samarbetet mellan bibliotek och användare Var femte student i undersökningen hade under 2005 deltagit i någon kurs/ utbildning arrangerad av biblioteket eller där bibliotekspersonal medverkat. Deltagandet är lägre för studenter inom LTH, J och EHL. Vid tre bibliotek Fysik & Astronomibiblioteket, Kemicentrums bibliotek och LTHs studiecentrum - har inte någon av studenterna deltagit i en sådana kurser. 18 Biblioteken 18 Studenterna läser C- och D-kurser eller på kandidat- och magisternivå. De kan således ha deltagit i bibliotekskurser under tidigare terminer och detta framgår då inte av denna undersökning. 32

34 med störst andel (36% eller mer) var Biologibiblioteket, Medicinska fakultetens bibliotek samt Social- och beteendevetenskapliga biblioteket. Exempel på kurser som studenterna deltagit i: Hur man använder referenser (N) Bibliotekarie undervisade i klassen (S) Information om hur man söker i databasprogram (M) Diagram 3: 8 Andel studenter som angav att de under 2005 deltagit i kurs/ utbildning arrangerad av biblioteket eller där bibliotekspersonal medverkat/ fakultet 100% 75% 50% 25% 0% LTH N J S HBG EHL M HT Det finns stora variationer mellan fakulteterna när det gäller i vilken utsträckning doktoranderna i sin forskarutbildning deltagit i utbildning arrangerad av biblioteket eller där bibliotekspersonal medverkat. Få doktorander inom EHL (7%) och HT (16 %) har deltagit i bibliotekskurser, medan det är betydligt vanligare inom M (81%). Vid övriga fakulteter varierade deltagarantalet mellan 40 och 60%. Exempel på kurser doktorander deltagit i under sin forskarutbildning: Information Management and Reading Skills (LTH) Databassökning inom introduktionskurs för doktorander (N) En kursdag arrangerad i samarbete mellan Social & beteende vet + socialhögskolan (S) Användning av databaser BIOSIS, ELIN, LOVISA, LIBRIS (M) Introduktionskurs i litteratursökning och arbete med databaser (HT) 33

35 Diagram 3:9 Andel doktorander som angav att de under sin forskarutbildning deltagit i utbildning arrangerad av biblioteket eller där bibliotekspersonal medverkat/fakultet 100% 75% 50% 25% 0% LTH N J S EHL M HT Färdigheten att använda bibliotek behöver i ökad utsträckning tränas i undervisningen, så att det blir en naturlig del i studenternas kunskapsutveckling, konstaterades i Biblioteksbarometer Det förutsätter att lärare och bibliotekspersonal samarbetar. Fem år senare svarar totalt var tredje lärare att de i undervisningssammanhang samverkat med bibliotekspersonal. Andelen är naturligt nog något högre bland den undervisande personalen, inom M har 56% av de undervisande lärarna samarbetat med bibliotekspersonal men endast 14% av dem som forskar. Variationerna mellan olika fakulteter och bibliotek är stora. Vid Juridiska fakultetens bibliotek, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket samt Statsvetenskapliga biblioteket har högst andel lärare samarbetat med bibliotekspersonal någon gång under Samarbetet med biblioteket har ofta skett som inslag i kurser speciellt med anknytning till uppsatser och examensarbeten på både grund- och forskarutbildningsnivå. Samarbetet har också omfattat t.ex. utvecklingen av Mitt kursbibliotek, tillgången till kurs- och referenslitteratur, litteratursökning i samband med nya kurser och kursmoment. Exempel på när lärare i undervisningssammanhang samarbetat med bibliotekspersonal: Studiecentrums bibliotekspersonal är en mycket välvillig och intresserad personal som gärna hjälper till med mitt kursbibliotek t ex (LTH) Samarbete med bibliotekarie om ett moment i litteratursökning och litteratursammanställning (N) Bibliotekspersonalen undervisar på ett flertal kurser där utbildningen i informationskompetens är integrerad i övrig undervisningen. (M) Diskussioner om litteratursökning inom PBL-baserad utbildnings pågår. (M) Schemalagt biblioteksundervisning på Social- och Beteendevetenskapliga biblioteket. Bibliotekspersonal medverkat i introduktionsmöte (S) Mina 80 p studenter har fått en informationskurs av personal från SOL-biblioteket (HT) 34

36 Diagram 3:10 Andel undervisande lärare som angav att de under 2005 samarbetat med bibliotekspersonal i samband med sin undervisning/fakultet 100 % LTH N J S HBG EHL M HT Har interaktionen mellan bibliotekspersonal och användare påverkats av digitaliseringen av biblioteken? Innebär utvecklingen av digitala tjänster en större distans till användarna? När det gäller frågan om kurser i grund- och forskarutbildning och samarbetet mellan lärare och bibliotekspersonal har vi inget jämförelseunderlag i tidigare barometer eftersom den frågan inte ställdes. Resultaten på frågan om påverkansmöjligheter visar att framförallt studenter och doktorander är mindre nöjda. När vi jämför uppfattningarna om påverkansmöjligheter med i vilken utsträckning studenter och doktorander lämnat inköpsförslag finner vi, att de som lämnat förslag i regel också är mer nöjda med sina möjligheter att påverka. Både studenter och doktorander har emellertid endast i ringa omfattning deltagit i bibliotekens litteraturinköp. Andelarna som lämnat förslag till litteraturinköp har dessutom minskat sedan förra barometern. Lärarna visar på en större aktivitet, de ser mer positivt på möjligheterna att påverka och anger i lika stor utsträckning som i tidigare barometer att de lämnat litteraturförslag. Underlaget för jämförelser mellan de olika barometrarna är inte tillräckligt omfattande för slutsatser om hur interaktionen mellan bibliotek och användare utvecklats under åren. Hur bibliotekspersonal och användare interagerar i undervisningssammanhang är emellertid, ur ett Bolognaperspektiv, en central fråga som borde ägnas speciell uppmärksamhet. Utifrån syftet att utveckla studenternas färdigheter i att söka vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet, att sammanställa och värdera forskningsresultat, ställs samarbetet med bibliotekspersonal i fokus. 35

37 4 Bibliotekens tjänster och service 4.1 LTH Vid LTH har 90 studenter, 57 doktorander och 104 lärare besvarat frågorna. Doktoranderna var den grupp som hade den största andelen biblioteksanvändare (81%), lärarna den lägsta (69%). De bibliotek som användes mest i samtliga grupper var institutionsbiblioteken inom LTH. Studenterna använde även UB och Studiecentrum, doktoranderna Kemicentrums bibliotek och lärarna UB. Samlingar och kataloger Kurslitteratur och aktuell litteratur inom ämnet är det viktigaste för studenterna (diagram 4:1). I förhållande till hur viktiga dessa samlingar är studenterna inte helt nöjda, vilket framgår av citaten. LTHs studiecentrum är en katastrof. Det finns alldeles för få titlar. Dessutom lånas inget ut. LTH måste skaffa sig ett ordentligt bibliotek som har ett stort utbud av titlar utanför kursramarna. (manlig teknolog) Gärna nya böcker inom relevanta områden. (kvinnlig teknolog) Det borde inte kosta så mycket att beställa en artikel som biblioteket inte har. Det är en nackdel som minskar lusten att läsa nya artiklar. (manlig teknolog) LTHs studiecentrums bibliotek köper in tre referensexemplar av kurslitteraturen, E-husets bibliotek, datavetenskap köper in ett exemplar. Kemicentrums bibliotek har ingen kurslitteratur alls. Biblioteket för arkitektur och design lånade ut kurslitteratur, men har enligt Holmedal (2005) inköpsstopp sedan Tillgången till kurslitteratur är således begränsad. Aktuell litteratur i ämnet är den viktigaste samlingen för doktorander (diagram 4:2), men bedömningarna av kvaliteten på samlingarna varierar. En del doktorander är kritiska till tillgängligheten. Varför flyttas viktiga böcker till lager? Varför görs UB2 (som var mycket bra) om till studiecentrum?? Jo, för att ni försöker spara pengar men därmed förstörs servicen helt!!!! Institutionsbiblioteken är de enda som fungerar men det finns ingen förteckning av vad som finns där!! (kvinnlig doktorand) Svårt att leta på hyllorna eftersom allt är magasinerat. Man måste beställa hela tiden för att se om det är intressant. Detta tar onödigt lång tid! (manlig doktorand) 36

38 Om mer e-böcker hade köpts in hade de också kunnat bli mer lättåtkomliga. (manlig doktorand) För lärarna är aktuell litteratur inom ämnet (diagram 4:3). Lärarnas synpunkter rör både tillgänglighet och tillgång. När UB2 försvann, försvann också den praktiska möjligheten att bläddra igenom ny litteratur inom mitt ämnesområde på ett tidseffektivt sätt. (manlig adjunkt) Det är centralt att UB har en omfattande elektronisk tidskriftssamling, den kunde gärna få öka. (manlig professor) Många av de böcker jag behöver köper jag själv, men stödet till specialbiblioteken för alla är, så man måste vara beredd att investera i fackböcker på ett omfattande sätt. Inom detta område håller vi på att svacka efter, av ekonomiska skäl. Borde förbättras. (manlig professor) Teknikernas tillfredsställelse med möjligheterna att påverka litteraturinköp och bibliotekens leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Framförallt studenterna bedömer sina möjligheter att påverka som ganska dåliga. Samtliga grupper är nöjda med leveranstiderna. Tabell 4:1 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. LTH Studenter Doktorander Lärare Institutionsbiblioteket inom LTH 2,6 3,0 3,3 Studiecentrum 2,5 Tabell 4:2 n med leveranstider på beställd litteratur i skalan 1-5 (1=, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. LTH Studenter Doktorander Lärare Institutionsbiblioteket inom LTH 3,6 3,7 3,8 Studiecentrum 3,5 37

39 Diagram 4:1 Studenters bedömning av samlingar och kataloger, LTH Mycket viktig kurslitteratur uppslags- och aktuell litteratur inom ämnet handböcker kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur Mindre viktig Diagram 4:2 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, LTH Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd kurslitteratur aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur uppslags- och handböcker bibliografiska databaser Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar Diagram 4:3 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, LTH Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet äldre litteratur kurslitteratur bibliografiska databaser aktuell litteratur inom andra ämnen uppslags- och handböcker kataloger över bibliotekets bestånd Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar 38

40 Information och utbildning För studenterna är bibliotekens information och hjälp att hitta böcker och använda digitala tjänster mycket viktig. När det gäller hjälpen att hitta böcker är de relativt nöjda. Studenternas bedömningar av hjälp och information om digitala tjänster tyder emellertid på att flera var mindre tillfredsställda (diagram 4:4). Doktorander och lärare är betydligt mer nöjda både med den hjälp de får att hitta böcker och informationen om digitala tjänster (digram 4:5, 4:6). Doktorander har kommenterat hjälpen och behovet av utbildning. Har jag behövt hjälp så har jag fått det av personalen på biblioteket. (manlig doktorand) Vårt biblioteks personal är väldigt bra och hjälpsamma. Det är lätt att få tag på böcker. (manlig doktorand Bra att man ges möjlighet att gå kurser/delta i utbildning om bibliotekets resurser. Visst mycket kan man lista ut på egen hand, men det är svårt att snappa upp helhetsbilden utan genomgång. (kvinnlig doktorand) Lärarna har framförallt kommenterat den service de får av personalen. Jag är imponerad av Studiecentrums personal, de ger verkligen service!!! (manlig adjunkt) Skulle vilja utnyttja dessa duktiga krafter mycket mer än jag hinner med. (kvinnlig adjunkt) Kompetent personal (centralt samordnad) (manlig professor) Övriga tjänster och service Studenternas behov av biblioteket som arbetsplats framgår av diagram 4:7. Både doktorander och lärare har betydligt mer begräsande behov, de är främst intresserade av möjligheterna till kopiering (diagram 4:8, 4:9). Studenterna har i de öppna frågorna främst kommenterat läsplatser och datorer. Det är mycket trevligt att sitta och studera på biblioteket, men det kan vara lite ont om plats. (manlig teknolog) Skulle vara nice om de var lite mer mysiga + bekvämare stolar. (kvinnlig teknolog) Trist miljö och mörka lokaler. (kvinnlig teknolog) Computers are too slow and often have problems. (manlig teknolog) 39

41 Doktorandernas kommentarer är få men positiva. Mycket bra med transport service mellan bibliotek och LTH studiecentrum. (kvinnlig doktorand) Biblioteket är tyst, bra! Fortsätt så. Helst inga grupprum eller placering i en korridor där det springer mycket folk. (kvinnlig doktorand) Lärarna och forskarna är relativt nöjda med kopieringsmöjligheterna, även om systemet har vissa begränsningar. There are plenty of copy machines but each library runs its own prepaid card system. A unified card system would be very useful. (manlig forskar assistent) Diagram 4:4 Studenters bedömning av information och utbildning, LTH mycket information hur använda biblioteket information hur använda digitala tjänster hjälp hitta böcker hjälp använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror mindre Diagram 4:5 Doktoranders bedömning av information och utbildning, LTH mycket hjälp använda digitala tjänster hjälp hitta böcker information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster information hur utbildning hur använda biblioteket använda biblioteket mindre 40

42 Diagram 4:6 Lärares bedömning av information och utbildning, LTH mycket information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror hjälp hitta böcker information hur använda biblioteket mindre Diagram 4:7 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, LTH mycket läsplatser utskriftsmöjligheter grupprum cafeteria kabelanslutning dator för eget arbete kopieringsmöjligheter dator med Internetuppkoppling trådlöst nätverk mindre Diagram 4:8 Doktoranders bedömning av övriga tjänster och service, LTH mycket kopieringsmöjligheter dator med Internetuppkoppling läsplatser mindre m ycket missnöjd 41

43 Diagram 4:9 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, LTH mycket kopieringsmöjligheter mindre m ycket missnöjd utskriftsmöjligheter trådlöst nätverk kabelanslutning cafeteria dator för eget arbete läsplatser dator med Internetuppkoppling 42

44 4.2 Naturvetenskap Vid Naturvetenskapliga fakulteten har 132 studenter, 72 doktorander och 100 lärare besvarat frågorna. Doktorander och lärare var de grupper som hade den största andelen biblioteksanvändare (86%), studenterna något lägre (79%). De bibliotek som användes mest i samtliga grupper är Biologibiblioteket. Studenternas har även bedömt UB, Geobiblioteket och Kemicentrums bibliotek, doktoranderna Kemicentrums bibliotek och lärarna Geobiblioteket och Kemicentrums bibliotek. Samlingar och kataloger Aktuell litteratur inom ämnet och kurslitteratur är de viktigaste samlingarna för studenterna (diagram 4:10). Biologibiblioteket har kurslitteratur endast som referensexemplar, två exemplar av varje kursbok (Holmedal, 2005). Studenterna tycks detta till trots i regel vara nöjda med utbudet. Få studenter har kommenterat utbudet, en av dem har betonat behovet av vetenskapliga tidskrifter. För mina studier är det med bibliotekets prenumerationer på diverse artiklar (vetenskapliga) t ex genom PubMed och jag tycker detta fungerar bra genom universitetsbiblioteket. (kvinnlig student) Doktoranderna kommenterar också behovet av tidskrifter. Fler samt äldre (tidigare datum) på tidskrifter ska finnas tillgängligt via nätet. (manlig doktorand) Inget är viktigare än tillgång till vetenskapliga artiklar on-line, därefter i tidskriftsrum. (manlig doktorand) För lärarna liksom doktoranderna är aktuell litteratur i ämnet och äldre litteratur viktigast, likaså katalogerna över bibliotekets bestånd (diagram 4:11, 4:12). I de öppna kommentarerna betonar flera lärare det virtuella bibliotekets betydelse. Inom mitt arbetsområde, forskning och undervisning i biokemi, har det fysiska biblioteket spelat ut sin roll. ELIN är. (kvinnlig lektor) Behöver moderniseras. Bibliotek idag är virtuella på universitetet. Boksamlingar kan arkiveras. Konkurrerar ej med utbildningen! (manlig lektor) Att full prenumeration på t.ex. Elseviers tidskrifter på nätet, även äldre material alltså, före 97. (manlig professor) Jag skulle gärna vilja se följande tidskrifter: Journal of molecular biology, Journal of virology. (manlig forskarassitent) 43

45 Diagram 4:10 Studenters bedömning av samlingar och kataloger, N Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet uppslags- och handböcker kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser kurslitteratur äldre litteratur aktuell litteratur inom andra ämnen Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar Diagram 4:11 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, N Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd äldre litteratur uppslags- och handböcker kurslitteratur bibliografiska databaser aktuell litteratur inom andra ämnen Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar Diagram 4:12 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, N Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kurslitteratur äldre litteratur uppslags- och handböcker aktuell litteratur inom andra ämnen kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar Användarnas tillfredsställelse med de naturvetenskapliga biblioteken när det gäller möjligheter att påverka litteraturbeställningar samt leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Lärarna är i regel mer 44

46 nöjda med möjligheterna att påverka och leveranstiderna än studenter och doktorander, speciellt på Biologibiblioteket. Tabell 4:3 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. N Studenter Doktorander Lärare Biologibiblioteket 3,3 3,5 4,5 Kemicentrums bibliotek 2,9 2,7 3,1 Geobiblioteket 3,1 4,2 Tabell 4:4 n med leveranstider i skalan 1-5 (1=, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. N Studenter Doktorander Lärare Biologibiblioteket 3,7 4,1 4,3 Kemicentrums bibliotek 3,3 3,8 3,8 Geobiblioteket 3,7 4,1 Information och utbildning Hjälp att hitta böcker och att använda bibliotekets digitala tjänster är mycket viktig för studenter (diagram 4:13). De är också a med denna hjälp och information. Endast ett fåtal studenter har kommenterat servicen och de berömmer då personalen. För doktorander och lärare är också hjälpen att hitta böcker och använda digitala tjänster viktig (diagram 4:14, 4:15). Även de är a med servicen. Flera doktorander har kommenterat personalen insatser. Trevlig och hjälpsam personal på Geobiblioteket. (kvinnlig doktorand) Otroligt förträfflig service från biologibiblioteket, har varit ovärderlig! Kompetensen är fenomenal tillika viljan att hjälpa till. (manlig doktorand) Ett par doktorander efterlyser introduktionskurser i databassökning. De som antagits efter mig har gått institutionens introduktionskurs där det ingår moment i databassökning som bibliotekspersonal håller i. Vad jag har hört är det väldigt uppskattat. (kvinnlig doktorand) I would very much have liked an introduction to how to use EndNote program. And I think such a program should be available for all PhDstudents at the moment they start. (kvinnlig doktorand) Lärarnas kommentarer handlar uteslutande om personalen. Biologiska biblioteket har en mycket trevlig och serviceinriktad personal! (manlig professor) Alla på biblioteket i Ekologihuset är fantastiska. Hjälpsamma, trevliga och kunniga / kram. (manlig lektor) 45

47 Diagram 4:13 Studenters bedömning av information och utbildning, N mycket information hur använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket hjälp hitta böcker hjälp använda digitala tjänster utbildning hur använda programvaror mindre Diagram 4:14 Doktoranders bedömning av information och utbildning, N mycket hjälp hitta böcker information hur använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket hjälp använda digitala tjänster utbildning hur använda programvaror mindre Diagram 4:15 Lärares bedömning av information och utbildning, N mycket information hur använda digitala tjänster hjälp hitta böcker hjälp använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning utbildning hur använda biblioteket använda digitala utbildning hur använda programvaror tjäns ter mindre 46

48 Övriga tjänster och service Biblioteken spelar en stor roll som studenternas arbetsplats, samtliga bibliotekstjänster bedöms som mycket viktiga eller viktiga (diagram 4:16). De är i regel också nöjda med kopierings- och utskriftsmöjligheter, tillgången till datorer med Internetuppkoppling, däremot är det sämre med tillgången till trådlöst nätverk och grupprum. Få studenter har kommenterat servicen, en har synpunkter på möjligheterna att kopiera. Det kan vara ännu bättre om man kan skriva ut dubbelsidigt. Det beror också på skrivarens funktion. (kvinnlig student) Doktoranderna har störst behov av kopierings- och utskriftsmöjligheter samt datorer med internetuppkoppling. De är relativt nöjda med denna service (diagram 4:17). Kommentarerna tar också upp bibliotekets tillgänglighet dygnet runt. Mycket god service och bra möjligheter för kopiering, fjärrlån etc. (kvinnlig doktorand) Usla kopiatorer! (manlig doktorand) Mycket bra att man kan besöka biblioteket även efter öppethållande med passerkort. (manlig doktorand) Mycket bra service. Anställd personal vid vår institution har dygnet runt tillgång via passerkort. (kvinnlig doktorand) Lärarna har främst behov av att kunna kopiera (diagram 4:18). De är nöjda med kopieringsmöjligheterna och även deras kommentarer visar att de är positiva till den service de får på biblioteket. Mycket god service (manlig lektor) 47

49 Diagram 4:16 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, N mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter läsplatser dator med grupprum Internetuppkoppling kabelanslutning trådlöst nätverk cafeteria dator för eget arbete mindre Diagram 4:17 Doktoranders bedömning av övriga tjänster och service, N mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter läsplatser grupprum dator med Internetuppkoppling kabelanslutning cafeteria dator för eget arbete mindre Diagram 4:18 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, N mycket kopieringsmöjligheter mindre utskriftsmöjligheter dator med Internetuppkoppling läsplatser kabelanslutning cafeteria trådlös t nätverk dator för eget arbete 48

50 4.3 Juridik Vid Juridiska fakulteten har 105 studenter, 11 doktorander och 19 lärare besvarat frågorna. Samtliga studenter har använt biblioteket under 2005, nio av tio doktorander och lärare. Det bibliotek som användes mest i samtliga grupper är Juridiska fakultetens bibliotek. Ett fåtal studenter och doktorander har även UB som huvudbibliotek. Samlingar och kataloger Aktuell litteratur i ämnet och även inom andra ämnesområden är viktiga samlingar för studenterna (diagram 4:19). Juridiska fakultetens bibliotek har kurslitteratur för hemlån, 10 utlåningsexemplar och ett referensexemplar per titel (Holmdahl, 2005). Samlingarna av kurslitteratur är mindre viktig än för studenter vid andra fakulteter, men en av dem har uttryckt sitt missnöje i de öppna kommentarerna. På Juridicum finns det allt för få exemplar för hemlån och studenterna får hålla tillgodo med referensexemplar, som dessutom ibland är mycket gamla. Detta innebär höga kopieringskostnader. Inför därför elektroniska böcker, det vore super.(kvinnlig student) Doktoranderna och lärarna använder främst samlingar av aktuell litteratur i ämnet. De är relativt nöjda med dessa samlingar (diagram 4:20, 4:21). Några lärare har kommenterat bibliotekets utbud. Juridicums bibliotek är utmärkt, trevlig personal, bra samlingar. (kvinnlig lektor) Juridicums bibliotek för lite pengar till inköp. (kvinnlig lektor) Problemet är att många böcker på juridiska fakultetens bibliotek inte finns (dvs finns i katalog men har försvunnit). (kvinnlig lektor) FN-dokumenten och Keesing s blir en försummad och inaktiv forskningsresurs om de står i magasin. (manlig lektor) 49

51 Diagram 4:19 Studenters bedömning av samlingar och kataloger, J Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur kurslitteratur kataloger över bibliotekets bestånd uppslags- och handböcker bibliografiska databaser Mindre viktig Diagram 4:20 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, J Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur uppslags- och handböcker Mindre viktig kurslitteratur ljud bild och videoinspelningar Diagram 4:21 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, J Mycket viktig aktuell litteratur inom äm net aktuell litteratur inom andra ämnen uppslags- och handböcker bibliografiska databaser kurs litteratur äldre litteratur kataloger över bibliotekets bestånd Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar 50

52 Användarnas tillfredsställelse med Juridiska biblioteket när det gäller möjligheter att påverka litteraturbeställningar samt leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Lärarna och doktorander är betydligt mer nöjda med möjligheterna att påverka och leveranstiderna än studenter. Tabell 4:3 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). J Studenter Doktorander Lärare Juridiska fakultetens bibliotek 2,7 4,7 4,2 Tabell 4:4 n med leveranstider i skalan 1-5 (1=, 5=). J Studenter Doktorander Lärare Juridiska fakultetens bibliotek 3,4 4,3 4,0 Information och utbildning Studenterna är mycket beroende av hjälp att hitta böcker och information om hur de använder biblioteket och de digitala tjänsterna. Hjälpen och informationen är de relativt nöjda med, men när det gäller olika utbildningar är de mindre nöjda (diagram 4:22). För doktoranderna är hjälp att hitta böcker och information om biblioteksanvändning, främst vad gäller digitala, tjänster mycket viktig och de är också i regel a (diagram 4:23). Ett par doktorander har kommenterat personalen, en av dem efterlyser mer samarbete. Juridiska biblioteket är utmärkt. 1:e bibliotekarien slutar i höst detta är mycket bekymmersamt. (manlig doktorand) Önskar mer samarbete mellan bibliotekspersonal och forskare. (kvinnlig doktorand) Lärarna anser att hjälpen att hitta böcker och information och utbildning i digitala tjänster är mycket, de är också a med detta (diagram 4:24). En av dem har kommenterat personalens insats. Jag är med personalen på vårt bibliotek!!!! (manlig professor) 51

53 Diagram 4:22 Studenters bedömning av information och utbildning, J mycket information hur använda digitala tjänster information hur använda biblioteket hjälp använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror hjälp hitta böcker mindre Diagram 4:23 Doktoranders bedömning av information och utbildning, J mycket hjälp hitta böcker information hur använda digitala tjänster information hur använda biblioteket mindre Diagram 4:24 Lärares bedömning av information och utbildning, J mycket hjälp hitta böcker information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster mindre 52

54 Övriga tjänster och service Studenterna behöver bibliotekets övriga tjänster och service i betydligt större utsträckning än doktorander och lärare (diagram 4:25, 4:26). De är nöjda överlag, men med tanke på hur viktiga kopierings- och utskriftsmöjligheter, datorer, läsplatser och grupprum är borde kvaliteten på dessa tjänster vara bättre. Endast ett fåtal doktorander har bedömt övriga tjänster och service, antalet är för lågt för att utgöra ett underlag för resultatredovisning i diagramform. Ett par doktorander har kommenterat servicen. Jag använder Juridicums och Filosofens bibliotek ungefär lika mycket och tycker båda är utmärkta. (kvinnlig doktorand) Mycket dålig service vad gäller användande av äldre tryck. Att inte få ta med sig dator till läsesalen för äldre tryck är ett hån mot all forskning!!! Mycket sämre än tidigare. (manlig doktorand) För juridiklärare, liksom för lärare vid andra fakulteter, är kopieringsmöjligheterna viktiga och de är a med dessa. De uttrycker också i sina kommentarer att de är nöjda med den service de får på biblioteket. 53

55 Diagram 4:25 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, J mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter dator med grupprum läsplatser Internetuppkoppling dator för eget arbete cafeteria trådlöst nätverk kabelanslutning mindre Diagram 4:26 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, J mycket kopieringsmöjligheter dator för eget arbete mindre 54

56 4.4 Samhällsvetenskap Vid Samhällsvetenskaplig fakultet har 255 studenter, 79 doktorander och 148 lärare besvarat frågorna. Majoriteten har bedömt bibliotekstjänster och service på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket (SOB). En stor grupp studenter och lärare studerar och arbetar inom de samhällsvetenskapliga utbildningarna i Helsingborg och de har gett sina synpunkter på Biblioteket vid Campus Helsingborg. Hur deras bedömningar skiljer sig från samhällsvetarna i Lund framgår av resultatredovisningen som följer. Samlingar och kataloger Studenterna är överlag nöjda med bibliotekens samlingar och kataloger (diagram 4:27). Tillgången till kurslitteratur och aktuell litteratur i ämnet är mycket. Flertalet är nöjda med dessa samlingar (genomsnittsbedömning 3,8). Det finns ingen för universitetet gemensam policy för i vilken utsträckning biblioteken ska tillhandahålla kurslitteratur för utlåning eller som referensexemplar. Praxis vid SOB, liksom Statsvetenskapliga biblioteket, är att man köper in ett utlåningsexemplar per 10 studenter, Campus Helsingborg ett exemplar per 15 studenter (Holmedal, 2005). Studenterna har inte kommenterat tillgången till kurslitteratur, däremot efterlyser de kataloger som är enkla att använda. Det vore bra med en lättare sökväg typ en sökkatalog eller katalog för all litteratur på biblioteket, så man vet innan vad som finns och inte måste leta för att det kanske finns. (kvinnlig student) Har stor användning av mitt kursbibliotek (om det nu ligger under biblioteket). Samlar upp relevanta länkar till ämnesområdet man läser. (manlig student) För doktoranderna liksom för lärarna är aktuell litteratur inom ämnesområdet den absolut viktigaste samlingen (diagram 4:28, 4:29). De är också relativt nöjda med denna (genomsnittsbedömning 3,6). En del doktorander har kommenterat brister. Det vore bra om man fick låna hem äldre litteratur, eller att biblioteket köper in nyare utgåvor så att det går att låna hem. Filosofisk litteratur måste jag ofta fjärrlåna pga ovanstående orsak. (kvinnlig doktorand) Lunds universitet har överlag dåligt utbud, det mesta jag lånar är fjärrlån. (kvinnlig doktorand) Ofta saknar jag litteratur jag egentligen velat låna tvingas köpa själv. (kvinnlig doktorand) 55

57 För samtliga användargrupper är ljud-, bild- och videoinspelningar mindre, men av lärarkommentarerna framgår att det finns de som gärna skulle använda inspelningar i undervisningen om utbudet var större och mer lättillgängligt. Jag skulle gärna använda mig mer av film, ljudupptagningar, men mycket sådant material är rätt svårttillgängligt. (manlig lektor) Lärarna vid Campus Helsingborg är mindre nöjda än sina kolleger i Lund med samlingarna av aktuell litteratur inom ämnet och inom andra ämnesområden års budgetneddragning = orimlig vad gäller bokinköp. (manlig lektor, Campus Helsingborg) Diagram 4:27 Studenter bedömning av samlingar och kataloger, S Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kurslitteratur aktuell litteratur inom andra ämnen bibliografiska databaser uppslags- och handböcker kataloger över bibliotekets bes tånd äldre litteratur ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Diagram 4:28 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, S Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd äldre litteratur kurslitteratur uppslags- och handböcker aktuell litteratur inom andra ämnen bibliografiska databaser ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig 56

58 Diagram 4:29 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, S Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd kurs litteratur uppslags- och handböcker aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur bibliografiska databaser ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Användarnas tillfredsställelse med möjligheterna att påverka litteraturbeställningar och de samhällsvetenskapliga bibliotekens leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Tabell 4:7 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. S Studenter Doktorander Lärare Socialvetenskapliga biblioteket 2,9 3,5 3,9 Statsvetenskapliga biblioteket 2,7 4,0 4,1 Biblioteket Campus Helsingborg 2,7 4,0 3,6 Tabell 4:8 n med leveranstider i skalan 1-5 (1=, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. S Studenter Doktorander Lärare Socialvetenskapliga biblioteket 3,8 4,1 4,1 Statsvetenskapliga biblioteket 4,1 4,3 3,4 Biblioteket Campus Helsingborg 3,3 3,0 3,1 Studenterna är mindre nöjda med möjligheterna att påverka bibliotekens inköp. En del doktorander valde att kommentera påverkansmöjligheterna i de öppna frågorna. Jag är nöjd med mitt bibliotek (statsvetenskap) i synnerhet möjligheter att påverka och föreslå (kurs)litteratur samt tidskrifter. (kvinnlig doktorand) Vet ej vem man ska vända sig till för att föreslå bokinköp. Verkar ta tid för inköp (även om jag bara har erfarenheter från ett fall). Relativt vanligt att böcker jag vill ha saknas. (kvinnlig doktorand) 57

59 Leveranstiderna vid Campus Helsingborg får inte lika goda omdömen som vid de andra biblioteken. Bokbeställningar måste ske snabbare. Transport av böcker från Lund till Helsingborg dagligen. Alla böcker måste vara beställningsbara. Det går inte att hänvisa till att hämta på biblioteket i Lund. (manlig adjunkt) Kan ni inte skicka fjärrlån med internpost? (manlig lektor) Information och utbildning Studenter, doktorander och lärare menar att den information och utbildning som ges är viktig och av god kvalitet (diagram 4:30, 4:31, 4:32). Hjälp att hitta böcker är mycket för samtliga användargrupper och kvaliteten på denna hjälp bedöms som mycket god. Näst viktigast är information och hjälp att använda digitala tjänster. Doktorander och lärare är a även med denna tjänst. Studenterna däremot bedömer informationen om digitala tjänster som något sämre. Studenterna påpekar att information om hur man använder det digitala biblioteket borde ges tidigt i utbildningen. 58 Jag anser att jag hade behövt bättre utbildning i att söka i bibliotekets databaser. Jag underskattade undervisningen i detta de första terminerna som student. (kvinnlig student) Borde ingå i utbildning att redan från början bli utbildad i bibliotekstjänster. Vi fick detta temin 8 och 9. Är för sent... (kvinnlig student) Bibliotekspersonalen får beröm av både studenter, doktorander och lärare. Bra att man kan boka en bibliotekarie för att få personlig rådgivning (kvinnlig student) Otroligt duktiga bibliotekarier (kvinnlig student) I synnerhet social- och beteendevetenskapliga biblioteket: oerhört tjänstvilliga och professionella. (kvinnlig doktorand) Bibliotekspersonal fantastiskt duktiga och hjälpsamma men alldeles för få! Ofta är väntetiden på att få personlig hjälp så lång att man inte hinner vänta. (kvinnlig doktorand) Trevlig, kompetent och tjänstvillig personal (därför behövs inte massa utbildning!) Toppenbetyg! Servicen att vid jobb-datorn beställa tidskriftsartiklar som kopieras upp och skickas till ens fack är fantastisk! Vilken tidsbesparande hjälp! (kvinnlig lektor) Personal som är måna om att hjälpa till och engagerar sig, väldigt lyckat! (manlig lektor, Campus Helsingborg)

60 Diagram 4:30 Studenters bedömning av information och utbildning, S mycket hjälp hitta böcker information hur använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror hjälp använda digitala tjänster mindre Diagram 4:31 Doktoranders bedömning av information och utbildning, S mycket hjälp hitta böcker hjälp använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror information hur använda digitala tjänster mindre Diagram 4:32 Lärares bedömning av information och utbildning, S mycket hjälp hitta böcker information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster hjälp information hur använda biblioteket använda utbildning hur använda biblioteket digitala utbildning hur använda programvaror tjänster mindre 59

61 Övriga tjänster och service Diagram 4:33 illustrerar bibliotekets betydelse som studenternas arbetsrum, flertalet bibliotekstjänster är viktiga för studenterna. En del av bibliotekets service är de mindre nöjda med. Framförallt tillgången på grupprum men även läsplatser motsvarar inte studenternas behov. När det gällde läsplaster är dock lundastudenterna något mer nöjda, medan studenterna i Helsingborg är mer nöjda med tillgången till datorer. Kopieringsmaskinen krånglar hela tiden. Köp ny eller lag den gamla så den fungerar. (kvinnlig student) Fler grupprum med datorer. (kvinnlig student) Trådlöst nätverk fungerar inte i biblioteket. Det skulle bli bra att få tillgång till det. (kvinnlig student) För doktorander och lärare är behoven mer begränsade (diagram 4:34, 4:35). igast var kopierings- och utskriftsmöjligheter och både doktorander och lärare är nöjda med denna service (3,8-4,0). Doktoranderna har kommenterat brister i samordningen mellan de olika biblioteken och viktiga digitala tjänster. Samordning mellan UB och övriga bibliotek borde bli bättre. Att förnya boklån borde kunna ske på vilket bibliotek som helst! Även om det är ett och samma bibliotek känns det väldigt uppdelat och det är frustrerande. I en tidspressad vardag när personal vid ett bibliotek ej kan hjälpa för att systemet är så. Om man mot förmodan skulle vara vid fel bibliotek. (kvinnlig doktorand) Se till att böter kan betalas på vilket bibliotek son helst. Allt annat är galenskap. (kvinnlig doktorand) SMS-meddelanden om lån fungerar mycket bra om än det ibland är svårt att veta vilken bok pga förkortningar av titlar. (kvinnl. doktorand) Det underlättar för alla parter om Mitt Kursbibliotek används och uppdateras varje termin. Alla kursansvariga bryr sig dock inte om detta (särskilt äldre lärare). Kan biblioteket i samverkan med Studentkåren öka trycket på lektorer så att de faktiskt sköter sidorna? Eller ligger det enbart på institutionen? (kvinnlig doktorand) Lärarna kommenterar både styrkor och svagheter. Väldigt bra att påminnelse om att lånetid går ut per mail. På senaste tid har inte det fungerat helt tillfredsställande. (kvinnlig adjunkt) Kursbiblioteken är toppen. Jag använder dessa sidor i stor utsträckning som kurswebb. Saknar bara ett diskussionsforum. (kvinnlig lektor) Fungerade bättre för mig när vi hade eget bibliotek i huset. (kvinnlig adjunkt) En lärare har kommenterat servicen vid Campus Helsingborg. Vill gärna se trådlöst nätverk på hela Campus. (kvinnlig lektor, Campus Helsingborg) 60

62 Diagram 4:33 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, S mycket kopieringsmöjligheter läsplatser utskriftsmöjligheter grupprum dator med dator för eget arbete Internetuppkoppling trådlöst nätverk cafeteria kabelanslutning mindre Diagram 4:34 Doktoranders bedömning av övriga tjänster och service, S mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter cafeteria läsplatser kabelanslutning dator för eget arbete dator med Internetuppkoppling mindre Diagram 4:35 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, S mycket kopieringsmöjligheter dator med Internetuppkoppling läsplatser kabelanslutning trådlöst nätverk dator för eget arbete utskriftsmöjligheter cafeteria mindre m ycket missnöjd 61

63 4.5 Ekonomihögskolan Vid Ekonomihögskolan har 97 studenter, 45 doktorander och 69 lärare besvarat frågorna. I samtliga grupper har nio av tio använt Lunds universitets bibliotek under Det bibliotek som användes mest var Ekonomihögskolans bibliotek. Samlingar och kataloger Aktuell litteratur i ämnet och kurslitteratur är de viktigaste samlingarna för ekonomistudenterna. De är relativt nöjda med dessa samlingar (diagram 4:36). Biblioteket har kurslitteratur för utlåning, ett exemplar per tio studenter, samt ett referensexemplar av varje titel (Holmedahl, 2005). För doktorander och lärare är aktuell litteratur i ämnet viktigast och de är relativt nöjda med samlingarna (diagram 4:37, 4:38). Ett par doktorander och lärare berömmer biblioteket i sina kommentarer. Biblioteket är välfungerande och en av de enskilt viktigaste faktorerna för bedrivandet av god forskning.(manlig doktorand) Utmärkt service, särskilt med avseende på fjärrlån. (manlig doktorand) Fantastisk miljö, lite svårt att hitta olika samlingar. (kvinnlig adjunkt) Användarnas tillfredsställelse med biblioteket när det gäller möjligheter att påverka litteraturbeställningar samt leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Lärarna är mer nöjda med möjligheterna att påverka än studenter och doktorander. Tabell 4:9 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). EHL Studenter Doktorander Lärare Ekonomihögskolans bibliotek 3,0 3,5 3,7 Tabell 4:10 n med leveranstider i skalan 1-5 (1=, 5=). EHL Studenter Doktorander Lärare Ekonomihögskolans bibliotek 3,6 4,0 3,9 62

64 Diagram 4:36 Studenters bedömning av samlingar och kataloger, EHL Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kurs litteratur uppslags- och handböcker kataloger över bibliotekets bestånd aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur bibliografiska databaser ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Diagram 4:37 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, EHL Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd äldre litteratur uppslags- och handböcker aktuell litteratur inom andra ämnen bibliografiska databaser kurslitteratur Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar Diagram 4:38 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, EHL Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser aktuell litteratur inom andra ämnen kurslitteratur äldre litteratur uppslags- och andböcker Mindre viktig ljud bild och videoinspelningar 63

65 Information och utbildning Hjälpen att hitta böcker är mycket viktig för studenter, likaså hjälp att använda digitala tjänster. Som framgår av diagram 4:39 är de nöjda med den hjälp de får. Information om hur man använder digitala tjänster är för doktorander och lärare och de är relativt nöjda med denna information (diagram 4:40, 4:41). I de öppna kommentarerna får bibliotekspersonalen beröm av doktorander och lärare. Några i personalen saknar kompetens att bistå vid informationssökning i elektroniska databaser, men generellt mycket kunnig personal. (manlig doktorand) Jag är väldigt nöjd. (kvinnlig doktorand) Trevlig personal på EHLs bibliotek! (kvinnlig adjunkt) Övriga tjänster och service Biblioteket är studenternas arbetsplats, det framgår av diagram 4:42. Samtliga tjänster som biblioteket erbjuder är mycket viktiga. Men studenterna är mindre nöjda, framförallt med tillgången till grupprum och datorer för eget arbete. Doktoranders och lärares servicebehov begränsar sig i regel till tillgången på kopieringsmöjligheter (diagram 4:43, 4:44). 64

66 Diagram 4:39 Studenters bedömning av information och utbildning, EHL mycket hjälp använda digitala tjänster information hur använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror hjälp hitta böcker mindre Diagram 4:40 Doktoranders bedömning av information och utbildning, EHL mycket information hur använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket hjälp hitta böcker mindre Diagram 4:41 Lärares bedömning av information och utbildning, EHL mycket information hur använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda programvaror hjälp hitta böcker mindre 65

67 Diagram 4:42 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, EHL mycket kopieringsmöjligheter läsplatser utskriftsmöjligheter dator med Internetuppkoppling grupprum trådlöst nätverk cafeteria kabelanslutning dator för eget arbete mindre Diagram 4:43 Doktoranders bedömning av övriga tjänster och service, EHL mycket kopieringsmöjligheter dator med Internetuppkoppling cafeteria läsplatser trådlöst nätverk mindre Diagram 4:44 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, EHL mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter läsplatser cafeteria dator med Internetuppkoppling mindre m ycket missnöjd 66

68 4.6 Medicin Vid Medicinska fakulteten har 130 studenter, 66 doktorander och 118 lärare besvarat frågorna. Bland studenterna hade nio av tio använt Lunds universitets bibliotek under 2005, åtta av tio lärare, bland doktoranderna endast varannan. De bibliotek som användes mest av studenterna var Vårdvetenskapliga biblioteket och Medicinska fakultetens bibliotek. Doktorander och lärare använde främst Medicinska fakultetens bibliotek. 19 Samlingar och kataloger För studenterna inom medicin- och vårdutbildningarna är kurslitteratur och aktuell litteratur inom ämnet mycket viktiga samlingar. De är ganska nöjda med kvaliteten på dessa samlingar, men kvaliteten motsvarar inte det stora behovet (diagram 4:45). Medicinska fakultetens bibliotek och Vårdvetenskapliga biblioteket har haft kurslitteratur som referensexemplar och för utlåning, dock har kursbokssamlingarna inte uppdaterats kontinuerligt de senaste åren, enligt Holmedahl (2005). Vid Medicinska fakulteten har det digitala biblioteket i hög grad tagit över de traditionella bibliotekstjänsterna. Detta är förmodligen förklaringen till att flertalet av bibliotekets samlingar och kataloger av doktorander och lärare inte betraktas som lika viktiga som av kollegerna vid andra fakulteter (jfr diagram 4:46, 4:47). I doktoranders och lärares kommentarer betonas vikten av de digitala bibliotekstjänsterna. Mycket att många vetenskapliga tidskrifter är elektroniskt tillgängliga via ELIN. Detta är det absolut viktigaste. (manlig doktorand) Fler tidskrifter, som kan printas ut från nätet. (manlig forskarassistent) igt att gamla tidskrifter sparas. Nya finns på nätet. (manlig lektor) 19 Under 2005 har Medicinska fakultetens bibliotek, Sektionen för sjukgymnastiks bibliotek och Vårdvetenskapliga biblioteket slagits samman i en ny gemensam organisation (Holmedahl, 2005). I Biblioteksbarometern 2005 har de som besvarat frågeformuläret bedömt biblioteken som skilda enheter eftersom frågorna avsåg hela

69 Diagram 4:45 Studenters bedömning av samlingar och kataloger, M Mycket viktig kurslitteratur aktuell litteratur inom ämnet uppslags- och handböcker äldre litteratur aktuell litteratur inom andra ämnen kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Diagram 4:46 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, M Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kataloger över bibliotekets bibliografiska databaser bestånd kurslitteratur äldre litteratur aktuell litteratur inom andra ämnen uppslags- och handböcker ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Diagram 4:47 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, M Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet uppslags- och handböcker aktuell litteratur inom andra ämnen äldre litteratur ljud bild och videoinspelningar kurslitteratur bibliografiska databaser kataloger över bibliotekets bestånd Mindre viktig 68

70 Användarnas tillfredsställelse med biblioteken när det gäller möjligheter att påverka litteraturbeställningar samt leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Studenterna är minst tillfredsställda både med påverkansmöjligheter och leveranstider, speciellt på Vårdvetenskapliga biblioteket. Tabell 4:11 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. M Studenter Doktorander Lärare Medicinska fakultetens biblioteket 3,0 3,4 3,4 Vårdvetenskapliga biblioteket 2,6 3,0 3,6 Tabell 4:12 n med leveranstider i skalan 1-5 (1=, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. M Studenter Doktorander Lärare Medicinska fakultetens biblioteket 3,2 4,2 3,7 Vårdvetenskapliga biblioteket 2,3 4,2 4,0 Information och utbildning Hjälp att hitta böcker och att använda digitala tjänster är mycket för studenterna. De är i regel nöjda med denna hjälp (diagram 4:48). Information och utbildning i att använda digitala tjänster står också i fokus för doktorander och lärare (diagram 4:49, 4:50). I lärarnas kommentarer får bibliotekspersonalen beröm. Uppfattar personalen som tjänstvillig, kompetent och kreativ. Hoppas inte omorganisationen inverkar menligt på detta. (kvinnlig professor) De flesta på vårdvetenskapliga biblioteket har mycket god servicekänsla och är kunniga. (kvinnlig adjunkt) Övriga tjänster och service Studenterna är i hög grad beroende av bibliotekets tjänster och service. Liksom vid övriga fakulteter fungerar biblioteket som studenternas arbetsplats. De är relativt nöjda med flertalet tjänster, med undantag för tillgången på grupprum och läsplatser (diagram 4:51). Endast ett fåtal doktorander har bedömt övriga tjänster och service, antalet är för lågt för att utgöra ett underlag för resultatredovisning. För lärarna är kopierings- och utskriftsmöjligheter viktiga och de är också relativt nöjda (diagram 4:52). Ett fåtal lärare har kommenterat service, men då i positiva ordalag. De har en utmärkt service på sektionens bibliotek. (kvinnlig adjunkt) 69

71 Diagram 4:48 Studenters bedömning av information och utbildning, M mycket information hur använda biblioteket information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket hjälp hitta böcker hjälp använda digitala tjänster utbildning hur använda programvaror mindre Diagram 4:49 Doktoranders bedömning av information och utbildning, M mycket information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster information hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror utbildning hur använda biblioteket hjälp hitta böcker mindre Diagram 4:50 Lärares bedömning av information och utbildning, M mycket information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster information hur använda biblioteket hjälp hitta utbildning hur använda biblioteket böcker utbildning hur använda programvaror mindre 70

72 Diagram 4:51 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, M mycket kopieringsmöjligheter läsplatser grupprum dator för eget arbete kabelanslutning utskriftsmöjligheter dator med Internetuppkoppling cafeteria trådlös t nätverk mindre Diagram 4:52 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, M mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter dator med Internetuppkoppling läsplatser trådlöst nätverk kabelanslutning dator för eget arbete cafeteria mindre m ycket missnöjd 71

73 4.7 Humaniora och Teologi Inom Området för Humaniora och Teologi har 125 studenter, 79 doktorander och 103 lärare besvarat frågorna. I samtliga grupper har nio av tio använt bibliotek inom Lunds universitet under De bibliotek som användes mest är UB Helgonabacken, Språk- och litteraturcentrums bibliotek (SOL) och olika institutionsbibliotek inom HT. Samlingar och kataloger Kurslitteratur och aktuell litteratur inom ämnet är viktiga samlingar för studenterna. De är relativt nöjda med utbudet (diagram 4:53). UB har ett avtal med HT-området om att kurslitteratur ska köpas in i ett visst antal exemplar till de historiskt-filosofiska ämnena och Centrum för teologi och religionsvetenskap (Holmedahl 2005). Vid samtliga institutionsbibliotek, med undantag för Filosofiska institutionen och Institutionen för konst- och musikvetenskap som endast har referensexemplar, finns kurslitteratur för utlåning i 5 10 exemplar. Studenterna har inte kommenterat kurslitteraturen, utan litteratur och tidskriftssamlingar i allmänhet. Det kan vara svårt att få en beställd bok med kort varsel ibland. Om boken är utlånad tar det för lång tid att få tillgång till den. Kanske behöver antalet titlar utökas. (kvinnlig student) 72 Önskar att de mindre biblioteken skulle ha bättre koll på sina böcker/tidskrifter rent fysiskt, dvs förhindra att så många böcker/tidskrifter försvinner. Särskilt när det gäller äldre tidskrifter eftersom dessa inte finns elektroniskt och är svåra att ersätta/få tag på från förlaget. (kvinnlig student) För doktorander och lärare är aktuell litteratur inom ämnet viktigast. De är mindre nöjda än studenterna (diagram 4:54, 4:55). Tyvärr saknas många för min forskning viktiga verk och jag är tvungen att beställa många fjärrlån. (kvinnlig doktorand) Efter flytten till SOL-centrum är många böcker ännu nedpackade. Uppackningen bör påskyndas. Det känns onödigt med tidskrävande fjärrlån när boken ligger nedpackad någon meter bort! (manl doktorand) Lärarna kommenterar också samlingarna och inköpsbehoven. För få inköp av ny litteratur. (manlig adjunkt) Skulle önska inspelningar (ljud eller video) av svenska kända tal och debatter. (kvinnlig adjunkt) Ett par lärare har synpunkter på biblioteksorganisationen. Jag tycker min institution bör samarbeta mer med Universitetsbiblioteket för att undvika dubblering av inköp och samling. (manl forskarassistent) Alltför utspridda biblioteksresurser, skulle föredra ett enda bibliotek som alla större universitet i världen. (manlig professor)

74 Diagram 4:53 Studenters bedömning av samlingar och kataloger, HT Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet kurslitteratur kataloger över bibliotekets bestånd aktuell litteratur inom andra ämnen bibliografiska databaser äldre litteratur uppslags- och handböcker ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Diagram 4:54 Doktoranders bedömning av samlingar och kataloger, HT Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet aktuell litteratur inom andra äm nen uppslags- och handböcker kataloger över bibliotekets bestånd bibliografiska databaser kurslitteratur äldre litteratur ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig Diagram 4:55 Lärares bedömning av samlingar och kataloger, HT Mycket viktig aktuell litteratur inom ämnet äldre litteratur aktuell litteratur inom andra ämnen kurslitteratur uppslags- och handböcker kataloger över bibliotekets bes tånd bibliografiska databaser ljud bild och videoinspelningar Mindre viktig 73

75 Användarnas tillfredsställelse med biblioteken när det gäller möjligheter att påverka litteraturbeställningar samt leveranstider på beställd litteratur/material framgår av tabellerna nedan. Möjligheterna att påverka och leveranstider på beställd litteratur varierar med användargrupper och bibliotek. Tabell 4:13 n med påverkansmöjligheter i skalan 1-5 (1=mycket missnöjd, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas.ht Studenter Doktorander Lärare UB, Helgonabacken 2,8 3,0 3,3 Språk- och litteraturcentrums bibliotek 2,9 4,1 4,2 Institutionsbibliotek inom HT 3,0 3,3 3,8 Tabell 4:14 n med leveranstider i skalan 1-5 (1=, 5=). Endast bibliotek med minst tio bedömare redovisas. HT Studenter Doktorander Lärare UB, Helgonabacken 3,9 3,8 3,8 Språk- och litteraturcentrums bibliotek 3,5 4,1 4,4 Institutionsbibliotek inom HT 3,6 3,8 3,7 Information och utbildning Samtliga användare, både studenter, doktorander och lärare, uppfattar den hjälp de får att hitta böcker och använda digitala tjänster som mycket viktig. De är relativt nöjda med denna hjälp (diagram 4:56, 4:57, 4:58). Studenternas kommentarer innehåller emellertid en del kritiska synpunkter. Det behövs en bibliotekarie åtminstone på halvtid i biblioteket (kultvet). Det är för nuvarande nästan omöjligt att hämta reserverade böcker där. (kvinnlig student) 74 Borde ha någon form av information för studerande som inte blivit orienterade av sin institution. (kvinnlig student) Doktoranderna och lärarna ger bibliotekspersonalen beröm. Alla bibliotekarier jag har träffat är mycket trevliga, vilket är en starkt bidragande anledning till att jag lär mig mer och mer om biblioteket och om hur jag kan söka litteratur. Jag känner mig aldrig avvisad eller dum och det är mycket värdefullt. (kvinnlig doktorand) Jag är med UBs service, personalen är alltid hjälpsam och tillmötesgående. (kvinnlig doktorand) Personalen är dåligt betald i förhållande till den kompetens och serviceberedvillighet de besitter. (manlig lektor) Personalen förtjänar beröm är ovärderliga kollegor som lyckas hålla biblioteket levande. (kvinnlig lektor)

76 Diagram 4:56 Studenters bedömning av information och utbildning, HT mycket hjälp hitta böcker information hur använda digitala tjänster hjälp använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror mindre Diagram 4:57 Doktoranders bedömning av information och utbildning, HT mycket hjälp hitta böcker hjälp använda digitala tjänster information hur information hur använda digitala tjänster använda biblioteket utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror mindre Diagram 4:58 Lärares bedömning av information och utbildning, HT mycket information hur använda digitala tjänster utbildning använda digitala tjänster utbildning hur använda biblioteket utbildning hur använda programvaror hjälp hitta böcker information hur använda biblioteket hjälp använda digitala tjänster mindre 75

77 Övriga tjänster och service Studenterna inom HT har stort behov av tjänster som kopierings- och utskriftsmöjligheter, läsplatser och datorer. De är relativt nöjda med denna service, med undantag för tillgången till grupprum (diagram 4:59). Kommentarerna innehåller kritiska synpunkter på en del av dessa tjänster. 76 Borde vara billigare att kopiera och skriva ut. (manlig student) Ordna trådlöst nätverk på SOL. (manlig student) När cafeterian stänger på SOL så finns det inte någon möjlighet att få kaffe eller något att tugga på. Skaffa kaffeautomat. (manlig student) Jag tycker det är mycket störande att studenter sitter på cafeterian nästan mitt i mitten på biblioteket (SOL) och pratar högt. Man kan inte läsa någon seriös litteratur eller studera. Man är tvungen att gå till de speciella rummen som är bokade för de som behöver extra tystnad. (kvinnl stud) Doktoranderna inom HT skiljer sig från övriga doktorander genom att bibliotekstjänster och service är nästan lika för dem som för studenterna (diagram 4:60). En förklaring till detta skulle kunna vara tillgången till arbetsplatser på institutionerna, men en lika stor andel doktorander inom HT som inom M har tillgång till arbetsplats. Förklaringen är nog snarare den traditionella biblioteksanvändningen inom HT, vilken gör att doktoranderna här efterfrågor biblioteksservice i högre utsträckning än andra doktorander. Deras kommentarer innehåller många synpunkter på bibliotekstjänster och rutiner. Mer lättillgängligt bokinkast! (då UB är stängt) (kvinnlig doktorand) Alldeles för höga böter på kurslitteratur. Svidande kommentarer från personalen TROTS att man betalar flera hundra kronor för 2 veckors försening utan att klaga, dåligt. Har fått krav på böcker som redan lämnats in! (kvinnlig doktorand) Under senaste åren har servicen på UB Helgonabacken försämrats kraftigt; personalen är stressad och i vissa fall t.o.m. inkompetent, öppettiderna har skurits ned och LOVISA-systemet fungerar inte alls bra. Detta har inverkat negativt på min forskarutbildning. (kvinnlig doktorand) Det borde finnas mer läsesalar, ett till två grupprum för grupparbete med datorer (kvinnlig doktorand)) Det borde finnas fler datorer för studenter med Internet och word-program, likaså utskriftsapparater! (kvinnlig doktorand) Lärarna har främst behov av kopieringsmöjligheter och de är nöjda med dessa (diagram 4:61). En del lärare har kommenterat behovet av längre öppettider och fler lyssnarplatser. igt: frikostiga öppettider, mer personal. (kvinnlig adjunkt) Musikbibliotekets böcker är inte stöldsäkrade. Detsamma gäller not- och skivmaterialet i huset Norlind, där öppningstiderna för studenterna är

78 mycket begränsade. Musikbiblioteket och not-/skivarkivet skulle finnas på en plats med moderna lyssnarplatser för studenter. (kvinnl forskarass.) Diagram 4:59 Studenters bedömning av övriga tjänster och service, HT mycket kopieringsmöjligheter läsplatser dator med Internetuppkoppling utskriftsmöjligheter grupprum dator för eget arbete cafeteria kabelanslutning trådlöst nätverk mindre Diagram 4:60 Doktoranders bedömning av övriga tjänster och service, HT mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter cafeteria trådlöst nätverk grupprum dator med Internetuppkoppling läsplatser kabelanslutning dator för eget arbete mindre Diagram 4:61 Lärares bedömning av övriga tjänster och service, HT mycket kopieringsmöjligheter utskriftsmöjligheter cafeteria kabelanslutning trådlöst nätverk läsplatser dator med Internetuppkoppling dator för eget arbete mindre 77

79 5 Universitetsbiblioteket (UB) UB:s roll i biblioteksnätverket är att ansvara för gemensamma biblioteksfunktioner som kulturarvet, specialsamlingar, depåverksamhet och att vara en ämnesövergripande arbetsplats för forskare, studenter och allmänhet. Det är främst studenter, doktorander och lärare inom HT-området som gett sina synpunkter på UB, men även studenter och doktorander inom J, S och EHL. Diagram 5:1 Andel användare/fakultet eller område LTH N J S Hbg EHL Student Doktorand Lärare M HT 0% 25% 50% 75% 100% Samlingar Svenska och utländska böcker och tidskrifter i bokform och i elektronisk form samt den öppna samlingen av böcker är mycket viktiga för studenterna. Studenterna är nöjda med dessa samlingar (diagram 5:2). En av dem har kommenterat rutinerna vid bokbeställning. 78 Visst material (särskilt äldre) som idag måste beställas manuellt (t ex via blankett) på plats, borde istället gå att beställa över Internet. För studenter som bor på annan ort kan det bli problematiskt att först tvingas åka till biblioteket och beställa och sedan tvingas vänta tills nästa dag innan materialet framtagits. Detta gäller främst tryckt äldre material, de manuella handskriftsbeställningarna fungerar bättre, eftersom man då får materialet samma dag, om man beställer före Samma sak kunde införas för äldre tryckt material, men internetlösningen anser jag vore fördelaktigast. (manlig student, HT) För doktoranderna är utländska böcker inom det egna ämnesområdet, elektroniska böcker och tidskrifter samt de öppna samlingarna mycket viktiga. De är framförallt nöjda med databaserna, elektroniska böcker och tidskrifter (diagram 5:3). En del av dem, främst doktorander inom S och HT, har kommenterat litteraturutbudet.

80 Jag saknar möjligheten att själv kunna bläddra igenom UB-Hs samlingar av t.ex. vissa rapportserier! Jag har inte hittat någon bra lösning för hur man kan se alla rapporter från t.ex. Naturvårdsverkets rapportserie i kronologisk ordning i LOVISA, dessutom verkar vissa rapporter inte var inlagda (som separata poster) i LOVISA, förrän de lånas första gången. (kvinnlig doktorand, LTH) Ibland är det inte ordning i bokbestånden. Vissa böcker är försvunna eller kan inte lokaliseras. Ibland tar det lite för lång tid mellan att en bok registrerats som saknad tills att en ny köps in. (manlig doktorand, S) Samhällsvetenskap ligger långt från med.line, köp in viktiga prenumerationer. (manlig doktorand, S) Önskar att jag hade mera tid att t.ex. komma med inköpstips inom mitt specialområde. Gjorde många det skulle samlingarna kunna bli vassare. (kvinnlig doktorand, HT) Skulle ha varit behjälpt av en större samling/arkiv av internationella dagstidningar (i stället för fjärrlån). (manlig doktorand, HT) Lärarna har lagt störst vikt vid utländska böcker inom det egna ämnesområdet, öppen samling samt databaser, elektroniska böcker och tidskrifter. Liksom doktoranderna menar de att de elektroniska samlingarna är mest tillfredsställande (diagram 5:4). Endast lärare inom HT-området har kommenterat samlingarna. UB behöver fler böcker, jämför med Uppsalas ÖS. (manlig adjunkt, HT) Satsa ytterligare resurser på böcker och inte bara webben! (manlig lektor, HT) Söker information och lånemöjligheter till äldre småtryck. Den möjligheten fanns tidigare. Liksom personal som kände till det som fanns att tillgå genom dessa samlingar. (kvinnlig lektor, HT) 79

81 Diagram 5:2 Studenternas bedömning av UB:s samlingar mycket kartor utl inom ämnet utl. andra ämnen dagstidningar bilder småtryck sve. inom ämnet databaser bokbeståndet uppslagsböcker sve. andra ämnen tidskriftssamlingen arkiv handskrifter mindre Diagram 5:3 Doktorandernas bedömning av UB:s samlingar mycket mindre utl inom ämnet databaser bokbeståndet utl. andra ämnen sve. inom ämnet tidskriftssamlingen sve. andra ämnen uppslagsböcker arkiv dagstidningar bilder handskrifter kartor småtryck Diagram 5:4 Lärarnas bedömning av UB:s samlingar mycket utl inom ämnet bokbeståndet databaser tidskriftssamlingen uppslagsböcker utl. andra ämnen sve. inom ämnet sve. andra ämnen dagstidningar arkiv handskrifter kartor småtryck bilder mindre 80

82 Övrig service För studenterna är hela serviceutbudet. De är mest nöjda med den hjälp de får att hitta böcker och söka i databaser, men även möjligheterna till kopiering och utskrifter (diagram 5:5). Förutom en del synpunkter på öppettiderna som gärna kunde vara längre, har studenterna kommenterat personalen och lokalerna. Mina varmaste hälsningar till alla personal på UB. Där får man alltid kompetent hjälp att hitta det man behöver. (kvinnlig student, LTH) Dåligt med fungerande datorer på UB. Det finns ganska många datorer, men många gånger, då jag varit där, så har minst hälften inte fungerat. (kvinnlig student, N) För få grupprum. (manlig student, EHL) Det borde göras gästvänligare med fler sköna undanskymda och mysiga sittplatser. Fast det som hänt de senaste åren är verkligen bra. Det är på väg att bli trevligare. (kvinnlig student, HT) Doktoranderna menar att den hjälp de får att hitta böcker är mycket viktig och de är också a med denna service. De bedömer även hjälpen att söka i databaser och kopieringsmöjligheterna som mycket viktiga (diagram 5:6). Doktoranderna har kommenterat uppdelningen mellan olika bibliotek som de finner mycket tidskrävande. Önskar att biblioteken kunde vara centrala igen, i stället för alla dessa små. OK studiecentrum och institutionsbibliotek. Jag hade varit oftare på biblioteken om man slapp spring runt hela stan för att få tag på några få böcker till ett projekt. (kvinnlig doktorand, LTH) BRA på det stora hela, det enda jag kan klaga på är att man ibland måste springa mellan så många olika bibliotek i Lund. Har man inte arbetsplats i Lund tar det en hel dag att spring och hitta biblioteken. (manlig doktorand, S) Varför måste man springa runt halva Lund för de böcker man behöver? Bör inte universitetsbiblioteket vara ett universitetsbibliotek? Det nuvarande systemet gynnar inte gränsöverskridande och tvärvetenskap. (manlig doktorand, HT) Ett par av dem har synpunkter på servicen. Mycket dålig service vad gäller användande av äldre tryck. Att inte få ta med sig dator till läsesalen för äldre tryck är ett hån mot all forskning!!! Mycket sämre än tidigare Detta är något som måste ändras. Nuvarande ordning är inte alls forskarvänlig!!! Vi lever inte på 1800-talet. De flesta ja alla, moderna forskare använder sig av datorn i arbetet. (manlig doktorand, J) 81

83 Krångliga datorer vad gäller just sökningar i databaser. Sökmotorn krånglar till och dessutom så är placeringen av datorer för boksökning komplicerad och opassande, det fattas sökdatorer och de som finns fungerar ibland inte. (kvinnlig doktorand, HT) En av doktoranderna föredrar personlig service framför elektroniska tjänster. Generellt kan sägas att jag ser bibliotekarier med en bred humanistisk bildning som en mycket stortillgång. Detta är i mina ögon viktigare än tekniskt datorkunnande, även om både och uppskattas. Nyrekrytering av denna typ av bibliotekarier är viktig. (kvinnlig doktorand, HT) Miljön på UB får beröm av en av doktoranderna inom HT. UB1 På Helgonabacken är mycket bra. Fina lokaler med gammaldags charm, tyst och studievänlig miljö och hjälpsam personal. Ett stort plus for forskarmiljön i Lund. (kvinnlig doktorand, HT) Lärarna menar att den hjälp de får att hitta i böcker och söka i databaserna, liksom möjligheterna att kopiera är mycket. De är i regel nöjda med denna service (diagram 5:7). Lärarna har, i likhet med doktoranderna, kommenterat biblioteksorganisationen. Bättre samordning mellan småbiblioteken, litet besvärligt att springa runt på 3-4 bibliotek spridda över staden om man sysslar med ett tvärdisciplinellt ämne som jag. (manlig forskarassistent, LTH) Flervetenskapligt arbete missgynnas av fragmenteringen av biblioteksresursen. (manlig professor, N) Det komplexa bibliotekssystemet kräver alltför mycket tid att springa från det ena till det andra biblioteket för en bok. Visar att ett enda bibliotek vore mycket bättre och rationellt. (manlig professor, HT) Lärare inom samhällsvetenskap har positiva kommentarer till personalen. Jag tycker att den personal som hjälpt mig under mina år som doktorand har varit fantastisk! Jag har träffat många enastående personer, som på olika vis hjälpt mig med material från gamla katalogen/småtryck. Jag använder inte biblioteket lika aktivt nu när jag arbetar som lärare, men har fortfarande endast positiva erfarenheter från mina möten med personalen. (kvinnlig lektor, S) Tack för att ni/de är så hjälpsamma mot oss heltidsarbetande lärare som mest har tid att forska på kvällar och helger. Forskarsalen er vänlighet är vår räddning. (kvinnlig adjunkt, Campus Helsingborg) 82

84 Diagram 5:5 Studenternas bedömning av övriga tjänster mycket grupprum dator för eget arbete grupprum med AV trådlöst nätverk kopiering hjälp hitta böcker utskriftsmöjligheter läsplatser hjälp söka databaser dator m Internet café specialkopiering dagstidningar kabelanslutning digital bildframställning mindre Diagram 5:6 Doktorandernas bedömning av övriga tjänster mycket dator m Internet kopiering hjälp hitta böcker hjälp söka databaser mindre utskriftsmöjligheter läsplatser kabelanslutning trådlöst nätverk dagstidningar grupprum grupprum med AV Diagram 5:7 Lärarnas bedömning av övriga tjänster café tysta läsplatser specialkopiering dator för eget arbete digital bildframställning mycket kopiering hjälp hitta böcker hjälp söka databaser mindre utskriftsmöjligheter dator m Internet trådlöst nätverk grupprum med AV dator för eget arbete grupprum tysta läsplatser café specialkopiering digital bildframställning kabelanslutning dagstidningar 83

85 6 Digitala bibliotekstjänster Studenter, doktorander och lärare inom samtliga fakulteter och områden har gett sina synpunkter på Lunds universitetsbiblioteks digitala utbud och dess användbarhet i studier, forskning och undervisning. Diagram 6:1 Andel användare av digitala tjänster/fakultet och område i undersökningen LTH N J S Hbg Student Doktorand Lärare EHL M HT 0% 25% 50% 75% 100% Bibliotekets service och digitala utbud Av studenterna i undersökningen har i genomsnitt två av tre använt bibliotekets digitala tjänster under Studenterna menar att dessa tjänster och den hjälp de får av bibliotekarier är mycket viktiga. De är i regel nöjda med utbud och service, dock mindre nöjda med tillgången till lätthanterliga sökverktyg och kurslitteratur (diagram 6:2). Endast ett fåtal har kommenterat utbudet. 84 Helt suveränt att man kan får tillgång till IEEE databasen hemifrån. (manlig student, LTH) Behövs fler fulltext vetenskapliga artiklar. (kvinnlig student, M) Fler journaler/tidskrifter på Elin. (manlig student, M) Studenterna är relativt nöjda med den utbildning de fått för att kunna använda sig av de digitala tjänsterna. Av kommentarerna framgår dock att det finns brister. Förra läsåret var jag utbytesstudent vid University of California i Santa Cruz. I flera kurser där använde vi flitigt databaser med vetenskapliga artiklar. Det var både nyttigt och intressant att lära sig hur man söker och använder vetenskapliga resultat. Detta har jag saknat vid mina studier i Lund. (student, LTH) Kan ibland vara lite krångliga att förstå. ( kvinnlig student, N)

86 Doktoranderna är den användargrupp som i störst utsträckning, åtta av tio doktorander i undersökningen, utnyttjade de digitala bibliotekstjänsterna under Digitala biblioteksresurser från arbetsplatsen och hemifrån, vetenskapliga artiklar i fulltext och lätthanterliga sökverktyg är mycket (diagram 6:3). De är nöjda med utbud och service, dock mindre nöjda med tillgången till lätthanterliga sökverktyg. Några doktorander har kommenterat utbudet. Det är mycket att tidskrifter och konferensproceedings från IEEE, ACM och Springer Verlag även i fortsättningen finns tillgängliga digitalt. (manlig doktorand, LTH) Listan på fulltexttidskrifter inom naturvetenskap med länkar till, som finns på biologibibliotekets hemsida använder jag mycket. Databasen Web of Science använder jag väldigt mycket. (kvinnlig doktorand, N) Jag tycker att det allra viktigaste är att kunna nå så många vetenskapliga tidskrifter som möjligt via webben och ELIN-inloggning. På så sätt kan man utnyttja de universitetsprenumerationer som finns även på distans, något som är mycket för mig i min forskning. (manlig doktorand, M) Fulltext-tjänsten är fantastiskt bra! För de artiklar som är för gamla för att ligga på fulltext, skulle man kanske kunna tänka sig in-scanning? Det måste bli billigare än fjärrlånskopior, eller? (kvinnlig doktorand, HT) Som sagt konstigt att alla bibliotek i Sverige har tillgång till e-böcker men inte Lund (i alla fall inte i mitt ämne). (kvinnlig doktorand, HT) Flera har kommenterat behovet av information och utbildning. Det vore bra om man kunde få lära sig ett fåtal sökverktyg bra i stället för over tiotalet dåligt. Dvs. kunna söka i flera databaser med samma, eller liknande kommandon och kunna lära sig dem bra! Som det är nu så dyker det fortfarande upp ett antal träffar via Google.scholar som databaserna missar (publicerade artiklar), ex. Biosis, Medline, CSA etc. (manlig doktorand, N) Svårt skaffa sig en överblick över alla databaser, sökfunktioner etc.etc. Vad som ingår och vad som inte ingår. (kvinnlig doktorand, S) Får för lite info. Saknar personlig biblioteksman/kvinna i stil med din personliga bankman! (manlig doktorand, S) Kan behöva ännu mer hjälp och utbildning i handhavandet av sökning. (manlig doktorand, S) Men när det behövs hjälp att använda dem är väntetiden ofta ganska låg. Det behövs förstärkning i den disk där man får hjälp med sina sökningar. (manlig doktorand, HT) 85

87 Sju av tio lärare använde digitala bibliotekstjänster. igast är tillgången till fulltext av vetenskapliga artiklar, lätthanterliga sökverktyg och att de digitala biblioteksresurserna kan nås från arbetsplatsen. Lärarna är genomgående nöjda med bibliotekens digitala utbud och service, men liksom studenter och doktorander mindre nöjda med tillgången till lätthanterliga sökverktyg (diagram 6:4). Några lärare har kommenterat utbudet. Det saknas SAE s (Society of Automotive Engineers) databas och fulltext tillgänglighet, Cirka 200 forskare använder SAE varje dag! (manlig lektor, LTH) Digitalt från hemmet kommer att bli allt viktigare. Tillgång till alla relevanta tidskrifter via datorkoppling varifrån som helst egentligen. (manlig professor, N) Det är otroligt smidigt att få tillgång till fulltextartiklar. Den tjänsten använder jag mest. Toppen, toppen!! (kvinnlig lektor, S) Större möjligheter att ha kurslitteraturen nätbaserad (inte minst klassiker som nu är fria ). (manlig lektor, S) Mer statistikreferenser i databasbestånd/elin i fråga om fulltextartiklar. (manlig lektor, Campus Helsingborg) Mycket bra. Tillvaron är betydligt enklare nu när jag kan få så mycket av det jag behöver via min egen dator. Förr tog det mycket mer tid, när jag fick gå till biblioteket och läsa och kopiera. Jag är med servicen från fakultetsbiblioteket. (kvinnlig lektor, M) Behovet av information och utbildning kommer till uttryck i kommentarerna från lärare inom flera fakulteter och områden. Någon kort kurs (2 tim) någon gång ibland vore nog bra man kan behöva lära sig de senaste metoderna. Kanske kan ersättas av en tutorial! Snabbt =! (manlig lektor, N) Krävs någon form av utbildningsdag att få upp ögonen för vilka möjligheter som finns. (manlig lektor, N) Önskar möjlighet till individuell konsultation och träning.( manlig adjunkt, S) Vill också lära mig mer om de digitala bibliotekstjänsterna (några har jag aldrig använt!) (kvinnlig lektor, Campus Helsingborg) Efterlyser lite mer kunskaper om databassökning (tips för hitta rätta sökord). (kvinnlig lektor, EHL) Jag har bara använt några. Förmodligen kan jag utnyttja ELIN bättre. Men tillgången med lösenord är krånglig. (manlig forskarassistent, HT) 86

88 Diagram 6:2 Studenternas bedömning av bibliotekets service o digitala utbud mycket lätthanterliga sökverktyg fulltext av vetenskapliga artiklar digitalt digitala biblioteksresurser hemifrån hjälp av bibliotekspersonal digitala uppslags- och handböcker digitala biblioteksresurser på campus elektronisk kurslitteratur utbildning mindre Diagram 6:3 Doktorandernas bedömning av bibliotekets service o digitala utbud mycket fulltext av vetenskapliga artiklar digitalt lätthanterliga sökverktyg digitala biblioteksresurser hemifrån digitala biblioteksresurser på campus digitala uppslags- och handböcker hjälp av bibliotekspersonal elektronisk kurslitteratur utbildning mindre Diagram 6:4 Lärarnas bedömning av bibliotekets service och digitala utbud mycket fulltext av vetenskapliga artiklar digitalt lätthanterliga sökverktyg digitala biblioteksresurser hemifrån digitala biblioteksresurser på campus digitala uppslags- och handböcker hjälp av bibliotekspersonal elektronisk kurslitteratur utbildning mindre 87

89 Digitala databasers och söktjänsters användbarhet Flera av de digitala databaserna och söktjänsterna är mycket viktiga för studenterna. De är relativt nöjda med tjänsterna (diagram 6:5). Mitt kursbibliotek är för studenterna, dock mindre för lärarna (jfr diagram 6:7). Endast några få har lämnat kommentarer. For database about dissertation/exjobb, their should be separate link on Lovisa/Elin. (manlig student, LTH) Jag tycker att det är bra att man får ett mail några dagar innan lånetiden går ut. Det är också mycket bra att kunna förnya sina lån i Lovisa. (kvinnlig student, HT) Doktoranderna utnyttjar främst ELIN, LOVISA och LIBRIS. LOVISA är de mindre nöjda med (diagram 6:6). Detta framgår även av doktorandernas kommentarer. Jag satt mycket lågt betyg för LOVISA e-katalog-tjänst. Efter ett år på LU jag fortfarande förstår inte riktigt hur den användas. Aldrig haft såna problem i andra bibliotek, aldrig blivit så irriterad. Mer konkret: Efter sökningen har gått, man får en lista med länkar nedtill 10>, 20>, 30>. Mycket svårt att navigera med den, aldrig vet var i listan befinner jag mig. (manlig doktorand, LTH) LOVISA är onödigt krångligt, det kan ta tid att hitta det man söker även om man anger exakta uppgifter. (kvinnlig doktorand, J) Formgivningen av LOVISA är ful, plottrig & inte användarvänlig. (kvinnlig doktorand, HT) LOVISA-systemet fungerar inte bra. Att beställa böcker från magasinet lyckas ytterst sällan, och att ställa sig i köp på böcker fungerar också dåligt. Böcker som beställs ur magasinet blir sällan framplockade personalen skyller på datorstrul, trots att detta inträffat regelbundet för min under 1 års tid. (kvinnlig doktorand, HT) ELIN fungerar mycket bättre, men även här finns vissa brister. Det finns fortfarande missar i ELIN: der ser inte ut som vi har tillgång till ett särskilt nummer av en tidskrift, men via tidskriftens hemsida får man tillgång. I sökning på artiklar i ELIN får man inte heller alltid träff på allt som är tillgängligt utan det krävs en separat sökning via tidskriftens hemsida. (kvinnlig doktorand, S) ELIN är behäftad med fel; det går inte att söka på namn och vara säker på att alla artiklar kommer att synas; det har hänt att jag måste sök på tidskrift och då finns det artiklar där som inte kom med i sökningen, och då innebär det ju att enbart de artiklar man redan känner till går att hitta med 99% säkerhet. (kvinnlig doktorand, EHL) 88

90 Har upptäckt att alerttjänsten från ELIN inte alltid fungerar, använder även biomail och den ger träffar på mina sökningar när ELIN inte gör det. (kvinnlig doktorand, M) ELIN sökmotor är svag och ibland krånglig för att hitta en tidskrift. (kvinnlig doktorand, HT) Lärarna menar, liksom doktoranderna, att ELIN, LOVISA och LIBRIS är viktiga. ELIN är viktigast och de är i regel a med denna söktjänst (diagram 6:7). ELIN är, liksom ISI web of science citation analysis. (kvinnlig lektor, N) ELIN är mycket bra, både till forskning och för studenternas uppsatsarbete, och för att använda som kurslitteratur. Satsa på att få in så mycket som möjligt där och att förbättra sökorden. (kvinnlig lektor, S) ELIN är extremt värdefullt, används dagligen och är oumbärligt. (manlig professor, M) Bland lärarnas kommentarer fanns också viss kritik av LOVISA. Lovisa känns väldigt omodernt och ger ofta svårtolkade svar. Nu verkar det som man äntligen får angivet bibliotek i klartext i st.f. en kod. Men enkel sökning fungerar fortfarande bara på första ordet i titeln. Förslag: Lägg in länkar till angivna bibliotek så man direkt kan kolla adress, öppettider, m.m. (manlig forskarassistent, N) Lärarna har kommenterat tillgången till uppsatser och examensarbeten. Uppsatsarbeten bör kunna hittas med sökord, t.ex. kursbeteckningen. (manlig lektor, S) Tydlig instruktion på engelska för utländska studenter hur man lägger in uppsatser på Xerxes. Denna rutin bör göras enklare för alla studenter och mer information så bortfallet blir mindre.(manlig lektor, S) En del lärare är mindre beroende av det digitala biblioteket, då de har ett väl utvecklat nätverk för information om det senaste på forskningsfronten. Digitala bibliotekstjänster mycket bra för studenter, doktorander m.fl. Har man dock forskat under lång tid brukar man få information och ny litteratur från kolleger runt om i världen. Detta nätverk gör att man automatiskt får nästan all viktig litteratur inom ens forskningsområde. (manlig professor, N) 89

91 Diagram 6:5 Studenternas bedömning av databasers o söktjänsters användbarhet mycket Databas med uppsatser Databas med LU-avhandlingar Databas med publikationer av LU-forskare Elin Lovisa Libris Mitt kursbibliotek Jourhavande@Lund Scie-com LU:s länksamlingar Alerttjänsten i Elin mindre Diagram 6:6 Doktorandernas bedömning av databasers och söktjänsters användbarhet mycket Lovisa Elin Libris Databas med LU-avhandlingar Databas med publikationer av LU-forskare Databas med uppsatser Mitt kursbibliotek Scie-com LU:s länksamlingar Alerttjänsten i Elin Jourhavande@Lund mindre Diagram 6:7 Lärarnas bedömning av databasers och söktjänsters användbarhet mycket Elin Lovisa Libris mindre Databas med LU-avhandlingar LU:s länksamlingar Databas med publikationer av LU-forskare Scie-com Databas med uppsatser Mitt kursbibliotek Alerttjänsten i Elin Jourhavande@Lund 90

92 7. Det konstnärliga området en intervjuundersökning Hur används biblioteken inom det konstnärliga området? Hur nöjda är användarna? Vad har de för förväntningar på biblioteken och deras verksamhet? Uppdraget för denna del av undersökningen har varit att, ur ett kvalitativt perspektiv, kartlägga hur bibliotek används inom det konstnärliga området. 20 Intervjuerna har baserats på den enkät som delades ut vid de övriga fakulteterna inom ramen för Biblioteksbarometern Från december till februari har 21 intervjuer genomförts med sammanlagt 27 personer, prefekter, lärare, doktorander och studenter. Vid Konsthögskolan har det inom ramen för undersökningsperioden beklagligt nog inte varit möjligt att få kontakt med någon lärare. Således saknas ett lärarperspektiv från denna institution. Fördelningen mellan antalet intervjuade i varje grupp och på var institution ser ut som följer: Musikhögskolan Konsthögskolan Teaterhögskolan 2 prefekter 1 prefekt 1 prefekt 4 lärare 1 lärare 2 doktorander 1 doktorand 1 doktorand/lärare 4 studenter 4 studenter 3 studenter Därtill intervjuades tre bibliotekarier verksamma inom det konstnärliga området: Bibliotekarier 1 områdesbibliotekarie 1 bibliotekarie, musikhögskolan 1 bibliotekarie, konst- och teaterhögskolan Intervjuerna med prefekter och bibliotekarier gjordes i syfte att få information om biblioteken samt förslag till intervjufrågor avpassande till de konstnärliga bibliotekens förutsättningar och verksamhet. I genomsnitt varade intervjuerna i 30 minuter, men flera tog mycket längre tid. 20 Undersökningen är gjord av Charlotta Zettervall, Utvärderingsenheten, Lunds universitet. 91

93 7.1 Musikhögskolan Bakgrund och organisation Musikhögskolan har sina rötter i det gamla musikkonservatoriet som grundades i Malmö Med tiden växte en akademisk institution fram. Musikhögskolan blev en statlig högskola 1971 och kom i samband med högskolereformen 1977 att inordnas under Lunds universitet. De senaste decennierna har verksamheten expanderat betydligt. Läsåret 2005 fanns sammanlagt 563 helårsstuderande vid Musikhögskolans utbildningar. 21 Idag finns tre större utbildningsprogram vid institutionen, musiklärarutbildning samt musiker- och kyrkomusikerutbildning. Inom vart och ett av programmen finns dessutom en rad valmöjligheter. Lärare utbildas för flera nivåer och skolformer. Studenter på musiker- och kyrkomusikerprogrammen erbjuds möjligheter att specialisera sig inom flera olika genrer. Forskarutbildning ges både inom det konstnärliga och musikpedagogiska området. Musikhögskolan står inför många nya utmaningar i och med att verksamheten expanderar, det ställs nya krav på koppling till forskning samtidigt som utbildningarna internationaliseras i en allt högre grad. Biblioteket Biblioteket vänder sig till studenter, lärare och forskare vid musikhögskolan. I beståndet finns uppskattningsvis; 5000 böcker, noter, 4000 CD, 200 DVD/Video. Dessutom finns 77 tidskrifter med inriktning på musik av olika slag. Material inköpt från och med 1994 läggs in i LIBRIS, äldre material finns i en manuell kortkatalog. Biblioteket är anslutet till Lunds universitets biblioteks nätverk men samarbetar också mycket med biblioteken vid övriga musikhögskolor. Exempelvis görs de flesta fjärrlån från Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. En chefsbibliotekarie och två ordinarie bibliotekarier arbetar heltid i biblioteket. Bibliotekspersonalen ges av användarna positiva omdömen och prisas för god och snabb service och ett vänligt bemötande gentemot låntagarna. När intervjupersonerna får frågan om vad som är bäst med biblioteket svarar de så gott som uteslutande att det är personalen. Om bibliotekslokalerna är användarnas omdömen däremot mera skiftande. Medan några beskriver det som mysigt så finns det andra som är mer kritiska. Det är för lite utrymme. Det är ej den miljö som skulle kännas bra. Det är ingen miljö vare sig för arbete eller för avkoppling, för att sitta avskilt. 21 Helårsstuderande är ett mått på volymen av studerande vid institutionen omräknat i heltidsstuderande och motsvarar således inte antalet individer som studerar vid institutionen. 92

94 Det finns inte där. För att sitta bekvämt och läsa. Som det är idag så sitter man ju mitt i smeten så att säga. (lärare) Andra kritiska synpunkter, framför allt från lärare och doktorander, är att det kan vara svårt att hitta det man söker. Det inte alltid är helt självklart i vilken katalog något finns. Intrycket efter både intervjuer och studiebesök är att de nuvarande lokalerna är för små i förhållande till verksamhetens volym. De rymmer ett fåtal datorer för informationssökning, en manuell katalog där äldre material finns inlagt, ett mycket begränsat antal läs- och arbetsplatser, samt platser för att lyssna och mixa musik, en cd-brännare som enbart får användas för lektionsbruk, samt ett grupprum med piano i lokalens källare där studenterna kan spela tillsammans, göra grupparbeten eller se på dvd och video. Biblioteket får många privata donationer. Dessa har lagrats i arkivet. Dessvärre har katalogiseringen av såväl arkivmaterial som nyinköpt material varit eftersatt. Informanterna pekar på en rad konsekvenser av detta; ingen vet exakt vad som finns i arkivet och det finns dessutom material som inte är tillgängligt för låntagarna. Något som har åtgärdats under våren i och med att man har projektanställt en musikvetare med uppgift att bringa ordning i arkivet. Resultaten av intervjuerna visar att det finns ett antal aspekter av bibliotekets organisation av verksamhet och utrymme som bör ses över. Här måste dock understrykas att ett förändringsarbete redan har påbörjats. Institutionens biblioteksnämnd har föreslagit en rad förändringar i syfte att integrera biblioteket och utbildningarna. Dessa förslag förväntas att materialiseras i samband med att verksamheten under 2007 skall flytta in i större och mer ändamålsenliga lokaler som tidigare använts av lärarhögskolan. Användning, sökvägar och önskemål Alla användargrupper ansåg att utbudet av noter generellt är mycket gott. Dock påtalade flera den klassiska musikens dominans. Vidare, menade intervjuade från alla grupper, är biblioteket relativt välförsett med cd-skivor. Det framhölls att här finns en större varians mellan olika genrer även om den klassiska musiken dominerar. Vad gäller cd-skivorna förefaller det som om lärarna generellt är mer nöjda än studenterna. Få av de intervjuade använde bibliotekets dvd eller video i någon nämnvärd utsträckning. De intervjuade anser generellt att biblioteket håller ett tillfredsställande utbud av böcker främst inom klassiska och historiska ämnesområden samt äldre litteratur, uppslagsböcker och handböcker. Beträffande andra områden, såsom musikpedagogik och musiksociologi, beskrivs dock samlingarna som magra. Det framkommer i intervjuerna att såväl lärare och forskare som doktorander 93

95 och studenter tidigare i hög grad vänt sig till Lärarhögskolan i Malmö när de sökt litteratur inom dessa områden. Sättet att använda biblioteket och dess resurser skiljer sig av allt att döma mycket åt mellan individuella lärare och olika studentgrupper. Likaså finns det stora variationer i hur ofta man uppger sig göra lån i biblioteket. I intervjuerna ges uttryck för att det finns väldigt skilda uppfattningar bland lärarna om i vilken utsträckning teoretisk reflektion skall inkluderas i utbildningarna där det praktiska musikaliska utövandet annars tar stor plats. Vilka resurser lärarna använder varierar beroende på vilka ämnen de undervisar i. De flesta lärare uppger att de använder noter i sin undervisning. Vidare anger de att de lånar en del cd-skivor och vid enstaka tillfällen böcker. Uppslagsböcker och lexikon nyttjas av vissa lärare, men numera slår många upp fakta och andra uppgifter direkt via Internet. Studenterna uppger att de använder biblioteket till övervägande delen för att låna och kopiera noter 22. Vidare berättar de att de inte lånar kurslitteratur så ofta men att lärarna ofta utformar eller tillhandahåller material. Till skillnad från lärarna uppger studenterna även att de använder bibliotekets böcker för att slå upp och kontrollera olika fakta. Studenter som studerar klassisk musik säger sig som regel finna vad de behöver i biblioteket. Däremot antyder de som inte studerar klassisk musik att de sällan eller aldrig letar i biblioteket eftersom dessa genrer ej är lika väl tillgodosedda. Alternativa sökvägar som studenterna nämner är egna kontaktnät, att ladda ned från Internet eller musiktidningar och musikklubbar. I intervjuerna framkommer att lärare och doktorander som regel söker information i datorer utanför biblioteket, både i universitetsbibliotekets och andra databaser, internationella webtjänster, musikoch bokförlagens hemsidor, referenser i tidskrifter, samtal med kollegor och via på chatsidor på nätet. Såväl lärare som doktorander och studenter bedömer sina egna kunskaper i att använda digitala resurser som hyfsade till goda. I något fall blir självvärderingen motsägelsefull då intervjupersonen i fråga har svårt att skilja på Internet i allmänhet och de digitala databaser som biblioteksnätverket erbjuder. Alla dessa användargrupper anser också att det är att kunna använda dem. I intervjuerna framkommer dessutom att det finns en källkritisk aspekt av att vara väl förtrogen med Internet och digitala sökresurser. Dagens studenter använder Internet mycket men förhåller sig inte alltid kritiskt till den information de finner. Här, menar man från lärarhåll, finns det en viktig pedagogisk uppgift att fylla. Av de digitala databaserna LUB tillhandahåller söker studenterna framförallt i ELIN och LIBRIS. Lärare och forskare är överlag nöjda 22 Kopieringsmöjlighet finns inte i bibliotekslokalen utan sker på studenternas eget initiativ. 94

96 med de introduktioner de fått till de digitala databaserna. Dock framkommer en kritik vad gäller information och utbildning i informationssökning. Det finns intervjupersoner som uppger sig ha arbetat som lärare flera år på Musikhögskolan utan att ha fått sådan utbildning. De senaste åren har dock forskare, lärare och doktorander erbjudits enskilda introduktioner av områdesbibliotekarien. Studenterna är a med den introduktion de fått i ELIN men uppger samtidigt att de önskat en grundlig introduktion i detta sökredskap på ett tidigare stadium i utbildningen. Rutiner kring utbildning i informationssökning är också något som lärare och bibliotekspersonal för närvarande uppger att man håller på att förändra. Ytterligare en synpunkt som framförs från användarhåll är att det borde vara möjligt att göra mer sofistikerade sökningar då nuvarande sökformulär ofta ger alltför omfattande resultat. Överlag anser lärare och doktorander att det är lätt att lämna förslag till nyförvärv medan de inkluderade studenterna är osäkra på om de kan komma med önskemål. Bibliotekspersonalen uppger att de inte får information om vilka böcker som skall användas på olika kurser. I något fall uttalar sig en lärare självkritiskt beträffande rutinerna för att informera biblioteket om utbildningarnas behov. Detta tyder på att kommunikation om bibliotekets inköp av kurslitteratur inte fungerar på ett tillfredsställande sätt 23. I denna fråga efterlyser bibliotekspersonalen klarare rutiner. Lärare, doktorander och studenter uttrycker önskemål beträffande bibliotekets öppettider som generellt anses för snäva. Andra synpunkter är att det skulle vara möjligt att låna hem cd-skivor om de stöldskyddsmärktes samt att det borde satsas mer på smal musik. Förväntningar Med utgångspunkt i det intervjumaterial som redovisats ovan kan slutsatsen dras att bibliotekets användare bedömer bibliotekspersonalen som bra men lokalerna som mindre funktionella. Biblioteket är välförsett på vissa områden men att det inom andra finns en rad luckor vilket tyder på att biblioteket inte alltid svarar mot användarnas behov. Dessutom avspeglar svaren vilka förväntningar användarna har på biblioteket. Såväl bland lärare som studenter finns en tendens att hänvisa till yttre omständigheter när biblioteket inte tillhandahåller det material de behöver. Ett exempel är en lärare som beskriver utbudet 23 I en intern rapport från Lunds universitets biblioteksnätverk anges bibliotekets inköpspolicy enligt följande; köper kurslitteratur men går ej igenom listor eller köper ett visst antal ex av böckerna ur Holmedal, Hanna (2005) Kurslitteraturhanteringen vid Lunds universitets bibliotek. 95

97 av litteratur inom det egna specialområdet som väldigt magert. Men tillägger i nästa andetag att: Men jag tycker inte att det är något problem för man kan ju inte begära liksom att vi ska ha 20 hyllmeter tillgängligt med böcker. Läraren gjorde tidigare många lån vid Lärarhögskolans bibliotek. Nu när de har flyttat görs istället lejonparten av lånen på Universitetsbiblioteket i Lund. Men läraren säger sig inte tycka att det är något problem att material som behövs för den egna forskningen och undervisningen inte finns vid det egna institutionsbiblioteket. Ett annat exempel är en student som läser musiklärarutbildningen med inriktning mot rockmusik. Studenten går aldrig till biblioteket för att leta efter musik inom den egna genren. Utbudet är inte väl täckt inom det egna området. Något som studenten förklarar så här: Nej jag tror att anledningen att de inte kan täcka upp det är kommersialiseringen av musiken. De spottar ut så mycket. Det är inte lätt att täcka in allt. // Om jag skulle behöva något som jag inte kan få tag på via nätet. Då är det för att det är så nytt. Det finns inte en chans att det skulle finnas här. Aldrig liksom. Inte en chans. Kommersialiseringen och den omfattande produktionen av rockmusik framhålls som förklaringar till att den egna musiken inte är väl tillgodosedd i biblioteket. Det är en yttre faktor som biblioteken inte rår över. Biblioteket kan omöjligen täcka in allt det som finns på marknaden. Istället vänder sig brukarna till Internet. Studenterna ger också förklaringen att biblioteket måste täcka upp det som majoriteten av brukare behöver. Är det så att man har en mer nischad inriktning får man själva ansvara för att skaffa sitt material. Detta ger vid handen att det finns en diskrepans mellan å ena sidan de förväntningar användarna har på biblioteket och å andra sidan de visioner, målsättningar och strategier som formulerats av biblioteksdirektionen. I en strategisk plan för verksamheten har man betonat vikten av att bibliotekens tillgänglighet oberoende av tid, rum och medium 24 Den samtida utvecklingen inom informationsteknologi, forskning och utbildning skapar nya möjligheter och behov. Bibliotekets roll som ett fysiskt rum förändras och blir i allt större utsträckning en arbetsplats för studenter och ett rum för lärande. Samtidigt tillkommer rollen av att också vara ett virtuellt rum i takt med att digitala resurser erbjuds. Informationsteknik och resursutveckling öppnar för nya möjligheter men också behov från studenters och forskares sida. När användarna berättar hur de skaffar material framgår att de ofta använder sig av de möjlig- 24 Se Eide-Jensen, Inger (2003) Kompetensanalys vid Lunds Universitets Bibliotek avseende 16 bibliotek i nätverket Lund 96

98 heter som modern informationsteknologi erbjuder. Men oftast går de utanför biblioteket för att göra detta och förefaller inte förvänta sig att dessa resurser skall tillhandahållas av biblioteket. Något som i sin tur måste bli en utmaning och en framtida pedagogisk uppgift för bibliotekarierna att se över och informera om utbudet av digitala resurser. Slutsatser och förslag till åtgärder Liksom hela den övriga verksamheten står biblioteket inför en rad utmaningar i och med att ny teknik ställer nya krav på verksamheten samt att Musikhögskolans åtaganden har expanderat kraftigt de senaste decennierna. Med personal och biblioteksnämnd som är mycket engagerad i bibliotekets framtid och har lagt fram en rad förslag till förändringar, finns det en god grund att utveckla verksamheten i en positiv riktning. Den påbörjade översynen är bra och välbehövlig. Slutsatser utifrån intervjuer med lärare, doktorander och studenter: - utnyttja som tänkt de möjligheter till utveckling och förändringar av verksamheten som flytten innebär. - integrera biblioteksverksamheten med utbildningarna - förbättra utbildning i informationssökning och om biblioteket framförallt med studenterna. - plan för hantering av donationer samt uppföljning av denna. - plan för katalogisering samt uppföljning av denna. - se över utbudet biblioteket tillhandahåller inom olika genrer. - se över möjligheten att använda studentmedhjälpare i biblioteket - se över rutinerna för information mellan utbildningarna och biblioteket - reflektera över behoven av kompetensutveckling för personalen, koppla det till de krav och förändringar ett modernt och digitaliserat bibliotek kräver men väg även in och ta till vara personalens engagemang, erfarenhet, kunskap och egna önskemål. - genomför planerade kartläggningar av hur studenterna använder biblioteket samt inkludera gärna alumner i dessa undersökningar. 97

99 7.2 Konsthögskolan Historik och organisation Konsthögskolan i Malmö startades 1995 och är sprungen ur ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Lunds universitet. 12 studenter per år antas till en 5-årig konstnärlig utbildning, de 2 sista åren övergår i en magisterutbildning som även kan sökas separat och dit 3-5 studenter per år antas studenter antas årligen till en teoretisk fördjupningskurs i Critical Studies avsedd för konstnärer och skribenter på postgraduate nivå. Denna utbildning drivs bland annat i samarbete med Rooseum. Institutionen erbjuder forskarutbildning med konstnärlig inriktning och har för närvarande 4 doktorander. Biblioteket Biblioteket är enbart öppet för lärare, doktorander och studenter vid Konsthögskolan. Samlingarna uppskattas till 5400 böcker och 200 filmer samt ca 2200 böcker i magasin 26. Biblioteket prenumererar på ett tjugotal tidskrifter. Filmerna är konst- och spelfilmer. Böckerna täcker in olika konstnärliga genrer inom samtidskonsten samt modern samhälls- och beteendevetenskap. Äldre material är inte katalogiserat i LIBRIS men nyförvärven läggs in där. En stor del av böckerna är referenslån och får inte lämna konsthögskolans byggnad. Studenterna kan göra så kallade ateljélån inom huset. Konstfilmerna kan bara ses i biblioteket, spelfilmer får lånas hem i ett dygn. I biblioteket finns också en stipendiekatalog som studenterna använder mycket. Under hösten 2005 har 400 lån gjorts till sammanlagt 75 studenter. En bibliotekarie tjänstgör på deltid och delar sin tid mellan konst- och teaterhögskolans bibliotek. Biblioteket används främst av studenterna men också av några doktorander samt av vissa lärare för undervisning och ateljésamtal. Ibland används biblioteket dessutom av doktorander från de andra institutionerna inom det konstnärliga området. Utbildningarna är undervisningsintensiva, fokuserar den enskilde studentens behov och uppges till minst 50 % bestå i enskild handledning. Studenten väljer själv inriktning och sammansättning av kurser. Höga krav ställs på det egna konstnärliga arbetet vilket innebär att det praktiska arbetet i verkstäderna tar minst lika stor plats som teoretiska moment. Därför varierar det också mycket i hur hög grad studenterna använder biblioteket. Konsthögskolans företrädare uppger att man har arbetat mycket medvetet med att integrera biblioteket i utbildningen. Häri antyds att det material i form av text och bild som biblioteket erbjuder kan utgöra en inspirationskälla för teo samt intervju med institutionens prefekt 26 Se samt 98

100 retiskt och kritiskt reflekterande kring konstnärskapets praktik. Böcker och bildmaterial fungerar i utbildningen i fri konst som ett komplement och som en källa till inspiration och reflektion. Ytterligare en ambition är att skapa ett modernt bibliotek med de fördelar och den tillgänglighet det innebär att tillhöra det digitaliserade nätverket LUB. Samtidigt kan en kluvenhet inför dessa förändringar skönjas då man samtidigt uttrycker en strävan att värna om verksamhetens nuvarande utformning och storlek samt materialets tillgänglighet för de egna studenterna och deras behov. Användning, sökvägar och önskemål I intervjuerna med studenter bekräftas i hög grad den bild av hur biblioteksverksamheten fungerar som förmedlats av bibliotekarie och prefekt. Studenterna uppger att de nyttjar biblioteket mycket som en resurs för att skaffa sig idéer och hämta inspiration från såväl texter som bilder. Tidskrifter, böcker och film använder de i varierande grad och kombinerar dem på olika sätt. Seminarier, kurser och ibland även ateljésamtal med gästlärare förläggs ofta till biblioteket och närheten till de böcker och teoretiska tänkare som behandlas ses av studenterna som ett stort plus. Bibliotekets utbud är inriktat mot samtidskonst vilket uppfattas som bra. Utbudet av böcker och film upplevs som mycket bra. Dock framkommer önskemål om mer populärkultur och fler filmer. Vad gäller tidskrifter är uppfattningen att biblioteket är relativt välförsett. Användarna bekräftar att personal och ledning är öppna för förslag och som regel köper in det som önskas. Dessutom händer det ibland att bibliotekarien på eget initiativ köper in böcker som tematiskt passar enskilda studenters arbeten. Beträffande kunskaper om och förtrogenheten med att använda Internet och digitala databaser är, att döma av intervjupersonernas svar, spridningen mycket stor. Vissa informanter anser sig behärska dessa resurser väl och menar att ingen klarar sig utan dem idag, någon menar att det är användbart medan åter andra uppger att de aldrig använder dem. Det framkommer att de som antas till programmet Fri konst introduceras i bibliotekets verksamhet och i hur man använder olika sökresurser i början av sin utbildning. Men många studenter antas till Konsthögskolan först på magisternivå, och det uppges att ingen introduktion då erbjudes. De intervjuade studenterna säger sig överlag vara nöjda med bibliotekets öppettider. Studenter på konsthögskolan har inte tillträde till biblioteket på andra tider än när det är bemannat vilket i något fall önskas. 99

101 Slutsatser och förslag till åtgärder Användarna förmedlar överlag bilden av att servicen är god och säger sig vara nöjda med verksamheten. I flera avseenden bekräftar de den bild av verksamheten som förmedlas från institutionens ledning. Slutsatser utifrån intervjuer med doktorand och studenter: - se över hur studenter introduceras i informationssökning och bibliotekets verksamhet i olika faser av utbildningen. Reflektera gärna över källkritiska aspekter av att göra detta. - se över möjligheterna att ordna läsplatser. 100

102 7.3 Teaterhögskolan Historik och organisation 1944 bildades en elevskola vid Malmö Stadsteater. Denna utvecklades med tiden till en självständig teaterhögskola som inlemmades i Lunds universitet Teaterhögskolan är för närvarande belägen på Stora Nygatan men kommer inom kort att flytta till Chokladfabriken på Bergsgatan då också biblioteket får nya och större lokaler. För närvarande finns 55 helårsstudieplatser samt 2 doktorander vid institutionen. Skådespelarutbildning är basen i verksamheten. Utbildningen omfattar 160 poäng och 12 studenter antas varje läsår. Sedan höstterminen 1998 erbjuder teaterhögskolan också en dramatikerutbildning om 80/120 poäng dit 3 studenter antas vartannat läsår 28. Därtill finns en magisterutbildning som riktar sig till redan färdigexaminerade studenter eller skådespelare. Ledning och lärare uttrycker stora förhoppningar om att kunna göra positiva förändringar av utbildningen i och med den översyn som görs med anledning av Bolognaprocessen. Biblioteket Biblioteket vänder sig till studenter, lärare och forskare verksamma vid institutionen. I biblioteket finns uppskattningsvis 2600 teaterpjäsmanus samt ca 1800 böcker. Böckernas huvudsakliga ämnesområden är teatermetodik och teaterhistoria. I samlingarna finns dessutom litteratur om särskilda konstnärer, kulturhistoria, skönlitteratur och lyrik. Vidare finns ett relativt stort utbud av genuslitteratur som köpts in på initiativ av institutionens arbetsgrupp för genusfrågor. Man är i hög grad ett referensbibliotek och håller litteratur med inriktning på utbildningens praktiska och tekniska ämnen. I nuläget prenumererar man på 8 tidskrifter. Ljud- och bildmaterial finns på teaterhögskolan i ett separat arkiv. Biblioteket är inte anslutet till biblioteksnätverket LUB och således vare sig LOVISA eller LIBRIS. Lån sköts via karbonpappersblanketter och böckerna finns katalogiserade i en manuell kortkatalog. Om studenter eller lärare behöver låna böcker från andra bibliotek ordnas det genom att bibliotekarien ringer dit. I biblioteket finns en dator för bibliotekarien, studenterna har tillgång till datorer i ett separat rum på institutionen. Därtill finns ett begränsat antal läsplatser vid ett arbetsbord samt en soffgrupp där det går bra att sitta och läsa. 27 Enligt information från teaterhögskolans hemsida 28 Utbildningen utökas från 80 till 120 poäng. Det är ännu inte beslutat med vilka intervall antagningarna kommer att göras i framtiden. 101

103 Liksom vid de andra konstnärliga högskolorna är utbildningen mycket undervisningsintensiv, men bygger i högre utsträckning på samverkan mellan studenterna. Teaterpjäserna är det huvudsakliga arbetsmaterialet och ofta jobbar man med projekt centrerade till vissa pjäser. Varje student får i början av utbildningen en lista med rekommenderad läsning som täcker in pjäser, centrala verk, författare och regissörer de förväntas känna till. Annan litteratur används i huvudsakligen som ett kompelement till manuskripten. Till exempel för att placera de pjäser man arbetar med i en kontext och skaffa fram fakta och kunskap om olika epoker. Ytterligare en viktig uppgift för litteraturen är att ge grundläggande orientering i teaterhistoria och teater-teori. Litteratur fungerar så som en inspirationskälla, samt ger insikt i alternativa sätt att tolka och förstå pjäser. Ett exempel på det är den medvetna satsning på genuslitteratur som har gjorts vid institutionen där genusperspektivet medvetet används i undervisningen. Inom teatern har man på senare år i allt högre grad börjat dokumentera sitt konstnärliga utövande. Informanterna uppger att det blivit alltmer legitimt att föra in reflektion över konstnärligt arbete och scenframställning i de praktiska utbildningarna. Detta leder, enligt informanterna, till att alltmer om teaterpraktikens utövande skrivs ned och dokumenteras i olika former. Något som, enligt skolans ledning, eventuellt kommer att ställa andra krav på institutionens biblioteksverksamhet i framtiden. Användning, sökvägar och önskemål Verksamheten har de senaste åren förstärkts genom att en utbildad bibliotekarie anställts på deltid. Exempelvis katalogiseras numera böcker och tidskrifter enligt gängse professionella kriterier. Ledning, lärare och forskare framhåller detta som bra. Informanterna ger biblioteket positiva omdömen på en rad områden. De säger att servicen fungerar bra, beslutsvägarna är korta och det är lätt att fråga om hjälp. Därtill framhåller studenterna att bibliotekslokalen fungerar bra. Utbildningens uppläggning kring projekt där man arbetar med vissa pjäser och dramatiker under en viss period får som konsekvens att behoven av litteratur och annat material växlar. Dessutom varierar den typ av material man behöver över tid. Därför blir det naturligt att söka också utanför biblioteket. Färdigheterna i att använda Internet och digitala sökresurser varierar mellan att nyttja dem ofta eller inte alls. Vad gäller hur det är att behärska dem är uppfattningarna likaså skiftande. Å andra sidan uppges att exempelvis få tidskrifter inom området performing arts finns inlagda i ELIN. Vidare framkommer i intervjuerna önskemål om att det skulle finnas mer litteratur som riktar sig till teaterns utövare på ett praktiskt plan och performing arts. Dessutom antyds att detta fält kan väntas expandera i och med att man inom 102

104 teatern alltmer börjat dokumentera det praktiska utövandet. Samtidigt påpekas att det är relativt svårt att få tag på sådan litteratur. Användarna letar direkt i hyllorna i biblioteket eller frågar bibliotekarien. När material sökes utanför biblioteket får de ofta tips och information genom etablerade nätverk och kontakter. Det förkommer också att man vänder sig direkt till förlag och producenter. Stadsbiblioteket i Malmö används mycket av studenterna. Både lärare och studenter anser sig ha stora möjligheter att påverka utbudet i biblioteket. Det är enkelt att fråga om hjälp och beslutsvägarna är korta om man lämnar önskemål om något. I biblioteksbarometern från år 2000 framkommer följand kritik av Teaterhögskolans bibliotek: På Teaterhögskolan i Malmö finns två datorer varav en har Internetuppkoppling för elevernas användning. Vi är 50 elever. Detta är skandal. Det är för få datorer 29 Givetvis är det svårt att veta varför sådan kritik inte ges i denna barometer. Tänkbara förklaringar kan vara preferenser hos intervjuade studenter eller att tillgängligheten på datorer ökat i stort sedan den senaste biblioteksbarometern gjordes. Öppettiderna ses inte som något problem. Studenterna har tillträde till biblioteket med hjälp av lärarna även på tider då inte bibliotekarien är där. Slutsatser och förslag till åtgärder Slutsatser utifrån intervjuer med prefekt, lärare, doktorand och studenter: - se över hur introduktion i informationssökning fungerar och reflektera gärna över de källkritiska aspekterna av detta - se över och reflektera över de behov av biblioteksresurser som kan tänkas uppstå i samband med utökning av utbildningar på magister- och forskarnivå. - se över utbudet av litteratur inom de tekniska och praktiska stödämnena - se över sökmöjligheter och utformning av katalogen 29 Biblioteksbarometer 2000 s

105 7.4 Sammanfattande reflektion Utbildningarna inom det konstnärliga området står inför en rad utmaningar i och med tekniska förändringar, reformering och expansion av utbildningarna samt en ökad satsning på att ge dem forskningsanknytning. Alla dessa förändringar avspeglar sig i och ställer nya krav också på biblioteksverksamheten när det gäller bland annat katalogisering, digitalisering, utbildning i informationssökning och forskningsservice. Biblioteken har fortsatt att fungera som traditionella institutionsbibliotek och det finns en stor vilja att värna om fördelarna i detta. Det finns också en stor spridning bland biblioteksanvändarna inom det konstnärliga området där många tagit till sig och blivit väl förtrogna med modern informationssökning och Internet samtidigt som flera använder biblioteket på ett mer traditionellt sätt. Av relevans för biblioteksverksamheten är också den interna diskussion som försiggår inom området gällande huruvida teoretisk reflektion och praktiskt utövande skall förhålla sig till varandra inom de utbildningar som erbjuds inom området. En aspekt av detta är att arbetsmaterialet ofta ser annorlunda ut än vid andra fakulteter. Boken används exempelvis ofta som ett komplement eller en källa till fördjupad förståelse av det egna konstnärliga fältet. En annan aspekt är att man i allt högre grad börjat dokumentera sina kunskaper om den egna konstens utövande. Diskussioner har initierats om hur man bäst skall ta tillvara de nya förutsättningarna på områdets egna villkor. Biblioteken inom det konstnärliga området, och deras användare, torde ha allt att vinna på att fortsätta arbetet med att integrera nya former av biblioteksanvändning i sin verksamhet samt att se till att själva ha initiativet i en diskussion om hur detta bäst kan ske. 104

106 Litteratur Biblioteksbarometer 2000, sammanställd av Lindberg-Sand, Å, Rapport 2001:210, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Eide-Jensen, Inger (2003) Kompetensanalys vid Lunds Universitets Bibliotek avseende 16 bibliotek i nätverket, Lund Gellerstam, G (2005) Biblioteksnätverkets framväxt, ur Nilsson, B et al, red (2005), Från centralbibliotek till nätverk Lunds universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet Gran, B (2006) Pedagogisk utbildning för högskolans lärare - en utvärdering av ett pilotprojekt, Rapport 2006:238, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Holmedal, H (2005) Kurslitteraturhanteringen vid Lunds universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet Lindberg - Sand, Å (2001) The Library Barometer. Library services and knowledge development, Rapport 2002:212, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Nilsson, B et al, red (2005), Från centralbibliotek till nätverk Lunds universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet PM Biblioteksundersökningar, Agneta Olerup, Utvärderingsenheten, Lunds universitet Övriga referenser Biblioteksdirektionens verksamhetsberättelser, Konsthögskolans bibliotek, Konsthögskolan, programmet för Fri konst, Musikhögskolans bibliotek, Protokoll från Biblioteksstyrelsens sammanträde , Teaterhögskolan, 105

107 V.g. skriv tydligt och sätt kryss i rutorna. Använd helst kulspetspenna med blå eller svart skrift eftersom enkäten ska scannas. Bilaga a) 1 Biblioteksbarometern 2005 Studenter (Su1) Bakgrund 1a. Vilket ämne/program studerar du? 1b. Håller du på med uppsats-/examensarbete denna termin? Ja Nej 2. Var studerar du? Lund Helsingborg Landskrona 3. Hur många terminer (inkl. innevarande) har du totalt studerat vid universitet/högskola? eller fler 4. Hur gammal är du? < 25 år år år år > 51 år 5. Kön: Kvinna Man 6a. Vilken utbildning har dina föräldrar? Om de har olika utbildning, ange den högsta. grundskola/motsv. gymnasieskola/motsv. universitet/högskola 6b. Är svenska ditt modersmål? Ja Nej Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

108 2 Informationsvägar och biblioteksanvändning 7. Hur ofta får du information om litteratur och annat tryckt material för dina studier med hjälp av: kurslitteraturlistor, andra litteraturlistor referenser i böcker, tidskriftsartiklar, konferensbidrag, o.dyl. vetenskapliga tidskrifter massmedier bokhandel eller nätbokhandel förlagens kataloger, reklam eller nätkataloger databaser och bibliotekskataloger webben handledare eller lärare andra studenter bibliotekspersonal e-postlistor, konferenskontakter Annat:.. Aldrig Ibland Ofta 8. Hur ofta skaffar du litteratur eller annat tryckt material på följande sätt: lån från bibliotek inom Lunds universitet lån från annat bibliotek (t.ex. stadsbibliotek) fjärrlån lån av handledare eller lärare lån av andra studenter köper prenumererar (t.ex. vetenskaplig tidskrift) kopierar skriver ut från Internet (fria resurser) skriver ut från ELIN@Lund Annat:.. Aldrig Ibland Ofta 9. Använder du ljud-, bild- eller videoinspelningar för dina studier? Ja Nej Om Ja: Hur ofta skaffar du ljud-, bild- och videoinspelningar på följande sätt: Aldrig Ibland Ofta lån från bibliotek inom Lunds universitet lån från annat bibliotek (t.ex. stadsbibliotek) fjärrlån lån av handledare eller lärare lån av andra studenter köper hyr laddar ner från Internet Annat:. Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

109 3 10. Bedöm dina färdigheter att använda digitala bibliotekstjänster. Ange först hur viktig du anser att färdigheten är! Bedöm därefter hur väl du behärskar färdigheten! Mina färdigheter är Mindre Mycket Mycket Mycket dåliga bra Att söka - i lokal bibliotekskatalog, LOVISA - i nationell bibliotekskatalog, LIBRIS - artiklar i ELIN@Lund - i elektroniska/digitala databaser - på Internet 11. Vilka ytterligare synpunkter har du på informationsvägar och/eller dina färdigheter att använda bibliotekstjänster? 12. Har du använt något av biblioteken inom Lunds universitet under 2005? Ja Nej Om du svarat Ja, fortsätt med fråga 13 nedan! Om du har svarat Nej, är ditt svar ändå av stort intresse för undersökningen. Posta enkäten i bifogat svarskuvert! Ditt biblioteks tjänster och service 13. Mest använda bibliotek inom Lunds universitet. Markera högst tre bibliotek, med 1 för det du använder mest, 2 för det du använder näst mest osv under 2005 Biblioteket för arkitektur och design E-husets bibliotek Fysik- och astronomibiblioteket Kemicentrums bibliotek LTHs studiecentrum Matematiska biblioteket institutionsbibliotek inom LTH Biblioteket vid Campus Helsingborg Internationella miljöinstitutets bibliotek Universitetsbiblioteket, UB Annat bibliotek inom Lunds universitet, vilket?... Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

110 4 Frågorna berör det bibliotek, som du har markerat med siffran 1 i fråga Hur har du använt det biblioteket under 2005? Aldrig Ibland Ofta Lånat böcker eller annat material Beställt böcker eller annat material Sökt litteratur eller annat material i hyllorna Använt uppslags- och handböcker Läst böcker eller vetenskapliga tidskrifter Läst kurslitteratur Läst dagstidningar Använt ljudinspelningar Använt bilder och videoinspelningar Använt bibliotekets datorer för att - besöka bibliotekets hemsida - söka i databaser eller bibliotekskataloger - utföra eget arbete Annat:. 15. Bedöm samlingars och katalogers betydelse för dina studier! Ange först hur viktig samlingen/katalogen är? Ange därefter om du använt samlingen/katalogen genom att kryssa i rutan! För de samlingar/kataloger som du använt, bedöm hur tillfredsställd du är! Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd Aktuell litteratur för ditt ämnesområde Aktuell litteratur inom andra ämnesområden Äldre litteratur Uppslags- och handböcker Kurslitteratur Ljud-, bild- och videoinspelningar Bibliografiska databaser Kataloger över bibliotekets bestånd 16. Bedöm följande tjänster eller förhållanden Mycket missnöjd Mycket nöjd Tid mellan beställning och leverans av litteratur/material Möjligheter att påverka bibliotekens förvärv av litteratur/material 17. Har du under 2005 gett biblioteket förslag till inköp av litteratur eller annat material? Ja Nej Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

111 5 18. Har du med tanke på dina studier speciella önskemål när det gäller bibliotekets öppethållande? Ange vilka: 19. Bedöm bibliotekets information, utbildning och övriga tjänster! Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd Informationen om hur man använder - biblioteket - digitala bibliotekstjänster Utbildning i hur man använder - biblioteket - digitala bibliotekstjänster - speciella programvaror Hjälp och råd av bibliotekspersonal för att - hitta böcker eller annat material - använda digitala bibliotekstjänster Tillgång till - läsplatser - grupprum - dator med Internetuppkoppling - dator för eget arbete - kabelanslutning för egen dator - anslutning till trådlöst nätverk för egen dator - utskriftsmöjligheter - kopieringsmöjligheter - cafeteria/kaffeautomat 20. Har du under 2005 deltagit i kurs/utbildning arrangerad av biblioteket eller där bibliotekspersonal medverkat? Ja Nej Om Ja, vilken kurs/motsv.: Vilka ytterligare synpunkter har du på ditt biblioteks tjänster och service? Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

112 6 Synpunkter på Universitetsbiblioteket på Helgonabacken 22. Har du använt Universitetsbiblioteket på Helgonabacken under 2005? Ja Nej Om du svarat Ja, gå vidare till fråga 23! Om du har svarat Nej - posta enkäten i bifogat svarskuvert! 23. Bedöm hur relevanta UBs samlingar är för dina studier? Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd Svenska böcker och tidskrifter inom mitt ämnesområde Svenska böcker och tidskrifter inom andra ämnesområden Utländska böcker och tidskrifter inom mitt ämnesområde Utländska böcker och tidskrifter inom andra ämnesområden Uppslags- och handböcker Databaser, elektroniska böcker och tidskrifter Specialsamlingar - arkiv - bilder - handskrifter och historiska samlingar (tryck före 1865) - kartor - småtryck - dagstidningsarkiv Öppen samling - bokbeståndet (ÖS) - tidskriftssamlingen (TÖS) 24. Hur bedömer du UBs övriga service? Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd Hjälp och råd av bibliotekspersonal för att - hitta böcker/tidskrifter - genomföra sökningar i databaser Tillgång till - grupprum - grupprum med AV-utrustning - läsplatser - dagstidningar - dator med Internetuppkoppling - dator för eget arbete Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

113 7 24 forts Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd - kabelanslutning för egen dator - anslutning till trådlöst nätverk för egen dator - utskriftsmöjligheter - kopieringsmöjligheter - specialkopiering, färgkopiering och scanning - digital bildframställning - cafeteria/kaffeautomat 25. Vilka ytterligare synpunkter har du på Universitetsbiblioteket? Tack för din medverkan! Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

114 6 Bilaga b) Synpunkter på digitala bibliotekstjänster vid Lunds universitets bibliotek 22. Har du använt bibliotekets digitala tjänster under 2005? Ja Nej Om du svarat Ja, gå vidare till fråga 23! Om du har svarat Nej - posta enkäten i bifogat svarskuvert! 23. Bedöm bibliotekens service och digitala utbud i form av: Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd Hjälp och råd av bibliotekspersonal Utbildning Tillgång till - digitala biblioteksresurser hemifrån - digitala biblioteksresurser på campus - lätthanterliga sökverktyg - digitala uppslags- och handböcker - elektronisk kurslitteratur - fulltext av vetenskapliga artiklar i digital form 24. Bedöm databasers och söktjänsters användbarhet för dina studier! Mindre Mycket Använt Mycket Mycket JA missnöjd nöjd Lokal bibliotekskatalog, LOVISA Nationell bibliotekskatalog, LIBRIS ELIN@Lund Databas med vetenskapliga publikationer av LU-forskare Databas med avhandlingar vid Lunds universitet Databas med uppsatser/examensarbeten Mitt Kursbibliotek Scie-com webbplats om vetenskaplig kommunikation LU:s länksamlingar Kommunikationstjänster - Jourhavande@Lund (bibliotekschat) - Alerttjänsten i ELIN Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

115 7 25. Vilka ytterligare synpunkter har du på de digitala bibliotekstjänsterna? Tack för din medverkan! Biblioteksbarometern 2005, Lunds universitet

116