Ingenjörsprofessionalism - etiska koder. Elin Palm, Universitetslektor, Centrum för Tillämpad etik (CTE) Linköpings Universitet (LiU)

Transkript

1 Ingenjörsprofessionalism - etiska koder Elin Palm, Universitetslektor, Centrum för Tillämpad etik (CTE) Linköpings Universitet (LiU) 1

2 The business of business is business? 1970-tal Social responsibility - Ett företags enda ansvar är att maximera sin avkastning. The business of business is business (Milton Friedman, New York Times, 1970). - Staten ska inte styra företag med avseende på konsumentsäkerhet, jmfr Robert Nozick tal: 90% av de största företagen har CSR program Företag med tydlig etikprofil presterar ofta bättre. Aktieägare är ofta intresserade av etiska hänsyn. Etiska koder = en väg att hantera socialt ansvar mha öppen värdegrund. Ford Pinto Ford Pinto uppföljare till Ford Mustang 1980-tal Bränsletankens placering bak, 6 cm från bakre stötfångaren. Tester = stor risk för skada vid påkörning bakifrån vid så låg hastighet som 25 km/h. Bränsletanken kunde punkteras och bensinen läcka. Enkla och billiga lösningar fanns tillgängliga. En plastbricka för några få dollar skulle kunnat förhindra punktering av tanken. Dessa testresultat framkom i en rättegång mot Fords efter ett flertal dödsolyckor i samband med påkörning. Bevis fanns i Fords egna dokument. Placeringen av bränsletanken = medvetet risktagande: skattat antal skadestånd vs intäkter per såld bil - en risk/ kostnadsanalys. 2

3 Ansvar 1) Individuellt ansvar 2) Professionsansvar Alla som producerar kunskap är ansvariga för konsekvenserna därav (David B Resnick) Nödvändiga förutsättningar för ansvar Autonomi Intentionalitet Kunskap Kausalitet Mod? Integritet? Rättrådighet? 3

4 Ingenjörsverksamhet och arbete inom stora organisationer kännetecknas av: Kollektiv verksamhet beslutsfattande i organisationer ansvarsfördelning. Indirekt kausalitet komplexa processer/orsakssamband. Osäkerhet beslutsfattande under osäkerhet. Rollansvar Funktionsspecifik ansvarssfär Erhålls i kraft av sin funktion, utbildning, roll,osv. Inte lasta över ansvar pa auktoriteter 4

5 The Fukushima Daiichi disaster Jordbävningen och tsumanin 11/ var orsakade enorm förödelse men Fukushima Daiichi katastrofen ska inte förstås som en naturkatastrof. Det var uteslutande en katastrof skapad av människor en katastrof som kunde ha förutsetts och borde ha förebyggts. Effekterna hade också kunnat mildras mha en mer effektiv respons. Made in Japan What m u s t b e admitted very painfully is that this was a disaster Made in Japan. Its f u n d a m e n t a l causes are t o b e found i n the ingrained conventions of Japanese culture: our reflexive obedience; our reluctance to question authority; our devotion to sticking with the program ; our groupism; and our insularity. (The Fukushima Nuclear Accident Independent Investigation Commission (2012)) 5

6 Varför bry sig om ansvar: Milgramexperimentet Överdriven lydnad (Milgramexperimentet) Frågeställning: Hur kan friska socialt anpassade individer göra sig skyldiga till t.ex. tortyr? Hypotes: A substantial proportion of people do what they are told to do, irrespective of the content of the act and without limitations of conscience, so long as they perceive that the command comes from a legitimate authority. Stanley Milgram (1965) Lydnad och auktoritet,

7 Ett modifierat Milgramexperiment Variant där försökspersonen får se andra försökspersoner vägra utföra experimentet. Trots det vägrar enbart 30% av deltagarna att genomföra försöket. Ingenjören särskilt ansvar? Behövs ett särskilt ansvar eller räcker allmängiltiga moralprinciper som vägledning? Nej, samma etiska krav för alla yrkeskategorier. Universaliserbara plikter. Principalism formulerar en uppsättning principer som täcker in väsentliga aspekter: - främja positiva konsekvenser, - inte skada, - autonomi och - rättvisa. Ja, alla yrkeskategorier ställs inför specifika etiska problem.vård och omsorgsetik (dygdetisk ansats) ansvar I specifika relationer (vård i livets början, vård I livets slutskede - ställer krav på att vårdpersonal förstår att läsa av situationen och fatta beslut som är väl avvägda och som baseras på allt sammantaget ) 7

8 Whistle blowing Intern WB Extern WB Öppen WB Anonym WB Ingenjörens ansvar Ansvar att undvika skadliga effekter (uppgiftsansvar). Ansvar riktat mot samhället och individer. Skada à Miljöskada, individskada à Vid olyckor och vid avsedd användning 8

9 Hur långt sträcker sig ingenjörens ansvar? Ansvar för avsedd användning. Ansvar för missbruk och felanvändning eller för svårförutsägbara händelser som påverkar produktens funktion? 9

10 Ansvar i företag Flera aktörer, olika hierarkier, kontraktssituation: Vems ansvar? Hur ska beslut under samråd bedömas? Kollektivt ansvar? Professionsetik / Yrkesetik De etiska frågor och utmaningar som uppstår inom den egna professionsutövningen, men också reflektionen över de värden som man bör sträva efter att realisera i sin professionsutövning. Att inneha en profession är att vara en del av en viss verksamhet med specifika mål och syften. Vad som är moraliskt riktigt handlande i utövandet av yrkesrollen. 10

11 Varför en särskild yrkesetik? Det skulle kunna hävdas att sådan yrkesanknuten etik är onödig, eftersom samma regler ska gälla i yrkesutövningen som i andra livssituationer, ex. utilitarism eller pliktetik. Hansson: Mot detta kan det i en del yrken uppstår etiska problem som inte förekommer i andra sammanhang och som är värda en särskild analys. Konkretisera uppgiftsansvar Motivera ansvarsfullhet Ingenjörens yrkesetiska kod(er) Ingenjörens yrkesetiska kod(er) Hur koderna formuleras beror pa hur professionens mål är utformade Vilket är målet med ingenjörsprofessionen? Överensstämmer dessa mål med mina egna värderingar? Överensstämmer ingenjörens professionsmålmed min arbetsplats mål och värden? 11

12 Yrkesetiska koder IEEE Software Engineering Code of Ethics Sveriges ingenjörers hederskodex (fd. CF) Syfte med etisk kod: 1) Skapa en värdegrund/kultur internt (informera de anställda om företagets syn på etik, uppförande och lagstiftning) 2) Marknadsföring externt - bygga varumärke, inge förtroende 3) Ge anställda handlingsvägledning (stöd vid ett etiskt dilemma). 4) Minska antalet etiskt problematiska incidenter. Sveriges Civilingenjörsförbunds hederskodex 1. Ingenjören bör i sin yrkesutövning känna ett personligt ansvar för att tekniken används på ett sätt som gagnar människa, miljö och samhälle. 2. Ingenjören bör sträva efter att förbättra tekniken och det tekniska kunnandet i riktning mot ett effektivare resursutnyttjande utan skadeverkningar. 3. Ingenjören bör ställa sitt kunnande till förfogande i offentliga och enskilda sammanhang för att uppnå bästa beslutsunderlag och belysa teknikens möjligheter och risker. 12

13 4. Ingenjören bör inte arbeta inom eller samverka med företag och organisationer av tvivelaktig karaktär eller med mål som strider mot personlig övertygelse. 5. Ingenjören bör visa full lojalitet mot arbetsgivare och arbetskamrater. Svårigheter härvidlag bör tas upp till öppen diskussion, i första hand på arbetsplatsen. 6. Ingenjören får inte använda otillbörliga metoder i tävlan om anställning, uppdrag eller beställning, ej heller försöka skada kollegors anseende genom obefogade beskyllningar. 7. Ingenjören bör respektera anförtrodda upplysningars konfidentiella natur samt andras rätt till uppslag, uppfinningar, utredningar, planer och ritningar. 8. Ingenjören får inte gynna obehöriga intressen och bör öppet redovisa ekonomiska och andra intressen som kan påverka tilltron till hans eller hennes opartiskhet och omdöme. 9. Ingenjören bör enskilt och offentligt, i tal och skrift, sträva efter ett sakligt framställningssätt och undvika felaktiga, missvisande eller överdrivna påståenden. 13

14 10. Ingenjören bör aktivt stödja kollegor, som råkar i svårigheter på grund av ett handlande i enlighet med dessa regler, samt enligt bästa övertygelse avstyra brott mot dem. IEEE Code of Ethics Institute of Electrical and Electronics Engineering. 14

15 Hur anpassade är dagens koder? Flera aktörer, olika hierarkier, kontraktssituation à Vems ansvar? Hur ska beslut under samråd bedömas? à Kollektivt ansvar? Lojalitet och whistle-blowing 15

16 Whistleblowing Whistle-blowing is [ ] a label for these who [ ] make revelations meant to call attention to negligence, abuses, or dangers that threaten the public interest. They sound an alarm based on their expertise or inside knowledge, often made from within the very organization in which they work. Sissela Bok, The morality of whistle-blowing (1984) Whistle-blowing [W]hen a person alerts the public to some misdeed perpetrated by an organization of which he or she is a menber, we say that this person has blown the whistle Terrence McConnell, Whistle blowing in A Companion to applied ethics. 16

17 De moraliska problemen och konfliktsituation Tryck utifrån (ansvar, profession) Tryck inifrån (förpliktelser gentemot arbetsgivaren, förpliktelser mot sig själv och sin familj) Är det möjligt att påkalla uppmärksamhet av fel skäl? När kan WB rättfärdigas? 1. Överhängande risk för skada föreligger 2. Överordnade har informerats utan resultat 3. Ledningen har informerats utan resultat. 17

18 När bör man WB? När man har goda skäl (evidens/väl underbyggda fakta) att tro att: (1) Fara för allvarlig skada föreligger (2) Alla andra alternativ har prövats (3) WB förhindrar skada - Lex Bratt WB och etisk teori Utilitarism Vilka konsekvenser skulle WB leda till? Kantianism Kan vi upphöja WB till allmän lag? Rättigheter Kränker eller befrämjar WB rättigheter? 18

19 Etikuppgift! Värderingar och mål hos era framtida arbetsgivare? 19