Träd- & insektsinventering, Kv. Ledaren, Norrköpings kommun

Transkript

1 Träd- & insektsinventering, Kv. Ledaren, Norrköpings kommun

2 Jonas Örnborg, Olof Persson & Tina Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB och Pro Natura Rapport 2017:18 version Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg (Örnborg Kyrkander AB) Fältarbete: Olof Persson (Pro Natura) GIS arbete: Jonas Örnborg & Olof Persson Sammanställning och rapportskrivning: Jonas Örnborg & Olof Persson Foto: Olof Persson Rapportgranskning: Tina Kyrkander (Örnborg Kyrkander AB) Uppdragsgivare: Norrköpings kommun Uppdragsgivares ombud: Marcus Söderström Omslagsbild: Ett av de värdefulla träden (oxel, Sorbus intermedia) inom kv Ledaren som besitter flera olika strukturer och karakteristika som gör det värdefullt i naturvårdssynpunkt. Oxel är ett blommande träd och den aktuella individen uppvisar en hög ålder, väl utvecklad stam samt en större basalt placerad hålighet i stammen. 2

3 Innehållsförteckning Träd och insekter i kv. Ledaren, Norrköpings kommun Inledning...4 Metod...5 Insektsinventering...5 Trädinventering...7 Inmätning och klassning av naturvärdesträd...7 Rödlistning och naturvårdsarter...8 Resultat...9 Insekter...9 Naturvårdsträd Diskussion Referenser

4 Inledning Träd och insekter i kv. Ledaren, Norrköpings kommun Norrköpings kommun arbetar med en detaljplan för kvarteret Ledaren i stadsdelen Ingelsta som är ett industri- och handelsområde norr om Norrköpings centrum. Syftet med detaljplanen är att EON avser flytta sitt reservkraftvärmeverk till området. Eftersom området i huvudsak utgörs av naturmark har en naturvärdesinventering genomförts 2016 (Bohlin ÅF-Infrastructure AB 2016). I samband med denna naturvärdesinventering (NVI) avgränsades tre naturvärdesobjekt med förhöjda naturvärden (klass 3-4) varav en stor del av naturvärdena i områdena befanns knutna till trädskiktet i området. Dessutom ligger området nära Natura 2000-området Ingelsta (merparten även skyddat som naturreservat) som hyser en stor mängd med imponerande grova ekar med håligheter och mycket död ved viktiga för en rad olika organismer. Ett stort antal rödlistade och hotade arter har noterats i dessa ekar, bl.a. den rödlistade (NT) läderbaggen (Osmoderma eremita). Därav fanns ett behov av en fördjupad träd- och insektsinventering i området vid kv. Ledaren för att erhålla en bättre och fördjupad bild av naturvärdena i området och hur dessa förhåller sig i relation till närliggande naturområden. Aktuellt inventeringsområde och hur det geografiskt förhåller sig till N2000 området Ingelsta med sina ekbackar redovisas i figur 1 nedan. Figur 1. Aktuellt inventeringsområde vid kv. Ledaren i Ingelsta tillsammans med N2000-området Ingelsta strax norr därom, hysande höga naturvärden knutna till framförallt solbelysta grova ekar. 4

5 Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB har fått i uppdrag att genomföra denna träd- och insektsinventering, vilken genomfördes i samarbete med Pro Natura. Pro Natura utgör samarbetspartners och underkonsulter inom aktuellt ramavtal mellan Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB och Norrköpings kommun. Resultatet från föreliggande inventering tillsammans med redan gjorda inventeringar i området kan användas som beslutsunderlag vid avvägningen mellan värdefull och bevarandevärd natur och områden för exploatering, i det aktuella fallet för byggnation för industriändamål. Metod Insektsinventering Inventeringen utfördes med traditionella fönsterfällor som placerades på träd i området vilka bedömdes vara mer intressanta ur ett insektsperspektiv. Fällorna placerades ut 16 juni och togs ned 27 juli 2017 (totalt 40 dagar). Fönsterfällorna är byggda av en genomskinlig plastskiva (med måtten 28x40 cm) med en uppsamlingsbehållare fäst under (figur 2). Insekter som flyger på plastskivan faller ner i behållaren som innehåller en vätska. Insekterna drunknar i och bevaras inför senare artbestämning. Vätskan består av lika delar propylenglykol och vatten med ca 1/10 tillsatt rödsprit som illasmakande medel. Dessutom droppas några droppar diskmedel i blandningen för att bryta ytspänningen. Totalt sattes sex fönsterfällor upp i Figur 2. Fönsterfälla av den typ som använts vid området. Vid inventering av vedlevande insekter väljs inventeringen. Här vid stor hålighet på trädnr 6. placeringen av fällorna främst på sådana träd som har strukturer vilka bedöms utgöra viktiga livsmiljöer för många insekter. Sådana livsmiljöer utgörs exempelvis av träd med olika typer av "skador" (döda grenar, stampartier eller färska skador i bark och ved), håligheter (gärna håligheter med mulm) eller på helt döda träd. Helt friska träd bedöms oftast inte lika intressanta för vedinsekter. Fällorna placerades på ett sådant sätt att de bedömdes samla insekter på ett representativt sätt i området, alltså spritt på flera olika trädslag och på så många intressanta strukturer som möjligt. För fällplacering inom området se figur 3. I området var hålträd och rötad ved det som bedömdes som mest värdefullt då nyligen död ved och äldre död ved i form av lågor i stort sett helt saknas. Av det insamlade materialet från insektsfällorna bestämdes sedan samtliga arter av storharkrankar (Tipulidae), gaddsteklar (Aculeata), rovflugor (Asilidae), blomflugor (Syrphidae) samt skalbaggar (Coleoptera). Dessutom bestämdes ytterligare någon art av tvåvingar (Diptera). Att dessa familjer prioriterades vid artbestämningen grundas i deras ekologi då arterna ofta på ett eller annat sätt är 5

6 knutna till träd; antingen till ved och bark, lövverk eller till svamp eller andra strukturer på träden. Bland insamlat material noterades även rödlistade och naturvårdsarter särskilt och finns redovisade nedan. Figur 3. Lokalisering av utplacerade insektsfällor i området. Fällorna placerades ut 16 juni och plockades ner 27 juli Placeringen valdes på ett sådant sätt att de bedömdes samla insekter på ett representativt sätt i området, alltså spritt på flera olika trädslag för vedlevande insekter så många intressanta strukturer som möjligt. 6

7 Trädinventering Inmätning och klassning av naturvärdesträd Inom aktuellt inventeringsområde har en inmätning av träd med naturvärdesklass 1 genomförts. Inmätningen har vid genomfört fältbesök gjorts med hjälp av med handhållen GPS. Noggrannheten på angivelser via handhållen GPS är i bästa fall ± 3 meter. I öppna miljöer är satellitmottagningen oftast god men ibland är noggrannheten trots detta något sämre, bland annat beroende på aktuella väderförutsättningar, topografi samt vegetation. Norrköpings kommun genomförde därefter en mer noggrann inmätning av träd m.h.a. totalstation (cm noggrannhet). Identifierade naturvärdesträd har därefter uppdaterats med den mer noggranna positioneringen. Klassificering av naturvärdesträd har gjorts i enlighet med ett eget klassningssystem i Norrköpings kommun (se nedan). Klass 1 (högt naturvärde) Träd som bedöms uppfylla något eller flera av följande kriterier: o Jätteträd, d.v.s. brösthöjdsdiameter om minst 80 cm (omkrets ~245 cm eller mer). o Gamla träd (bok, ek, tall, gran >200 år, övriga träd >140 år). o Grova hålträd (brösthöjdsdiameter >40cm, (omkrets ~125 cm eller mer) med väl utvecklade håligheter). o Hamlade träd. o Grova eller gamla blommande och bärande träd brösthöjdsdiameter om minst 40 cm (omkrets ~125 cm). o Grova stående döda träd brösthöjdsdiameter >40cm (omkrets ~125) cm). Dessutom har inmätta naturvårdsträd även klassificerats med avseende på om det utgör så kallade "Särskilt skyddsvärda träd" såsom dessa definieras i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004). Enligt denna definition skall särskilt skyddsvärda träd uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: a) Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. b) Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. c) Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Åtgärder som riskerar att påverka särskilt skyddsvärda träd medför risk för väsentlig förändring av naturmiljön. Innan sådana åtgärder genomförs bör ett samråd (12:6) genomföras vilket görs med Länsstyrelsen. Att i alla lägen avgöra om ett träd är äldre än 140 år eller 200 år är emellanåt svårt. Man får då uppskatta åldern utifrån generella karaktärer som grenverk, barkstruktur, kronform och liknande. Detta 7

8 kan i vissa fall innebära att träd är något yngre än de, i definitionen angivna, 140 eller 200 åren kan komma att klassas som särskilt skyddsvärda träd. Vid inventeringen av träd noterades även naturvårdsintressanta lavar, mossor och svampar växande på eller invid träden. Rödlistning och naturvårdsarter Den nationella rödlistan är ett dokument där arters status och utdöenderisk bedöms och sammanställs enligt ett antal kriterier. Rödlistan är indelad i sju kategorier i enlighet med figur 4. Bland de rödlistade arterna avses de som förs till kategorin NT eller hotkategorierna VU, EN, CR och RE som naturvårdsarter. Arter där data saknas är oftast sällsynta och har en ekologi och utbredning som är dåligt känd och tjänar därför sämre som indikatorer på värdefulla miljöer. Rödlistan omarbetas var 5:e år och klassningen kan då förändras. Arter som tidigare varit rödlistade kan inte sällan fungera som goda indikatorer på värdefulla miljöer Figur 4. Den svenska rödlistans kategorier med internationella förkortningar. Förutom rödlistade arter innefattar begreppet naturvårdsarter även fridlysta arter och sådana som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv, signalarter (indikerar artrikedom), ansvarsarter (sådana som har en stor andel av sin population inom ett avgränsat område), samt nyckelarter (arter som bär upp artsamhällen) (Hallingbäck 2013). 8

9 Resultat Insekter Totalt noterades och artbestämdes 672 insekter av 117 arter från de sex uppsatta fönsterfällorna inom inventeringsområdet. Av dessa var 104 arter skalbaggar (Coleoptera), tre arter tvåvingar (Diptera, flugor, myggor m.fl.) och tio arter steklar (Hymenoptera). Av det totala antalet artbestämda insekter var 87 st. (ca 13%) saproxyla dvs. direkt eller indirekt knutna till död ved. Bland artbestämda insekter påträffades totalt fem rödlistade arter. Därutöver påträffades ytterligare 15 arter som har varit med på tidigare rödlistor. Sett till det totala antalet påträffade arter (117 st.) bedömdes sammanlagt 24 av dessa (drygt 20 %) utgöra s.k. naturvårdsarter, dvs. indikatorer på värdefulla miljöer eller substrat. Noterbart är att inte alla tidigare rödlistade arter bör klassas som naturvårdsarter då dessa antingen är mycket vanliga eller att kunskapen om arternas ekologi har ökat sedan rödlistningen gjordes. En lista för de naturvårdsintressanta arterna finns i tabell 1och 2 nedan. Fördelningen av hur de naturvårdsintressanta insekterna fördelade sig på respektive fälla redovisas i bilaga 2. Ingen av de påträffade arterna finns upptagna i Art- och Habitatdirektivets bilagor. De flesta fällorna placerades på eller i direkt anslutning till håligheter i träden och med grund i detta är även en betydande andel av de påträffade arterna knutna till trädhål med mulm och fågelbon eller rötad ved som ofta finns i anslutning till håligheter. Många av dessa kan även leva i multnande ved under lös bark som återfinns på gamla, skadade eller döda lövträd. Ett smärre antal är knutna till nyligen död ved, några till hål efter andra insekter i död ved (främst rovsteklarna) eller döda, tunna grenar. De flesta av arterna som anträffats är lövvedsgeneralister, dvs. de lever i diverse olika lövträd bara förutsättningarna i den döda veden är den rätta. Här finns dock några specialiserade (obligata) saproxyler som lever i ek. Några av Figur 5. Plattad lövvedborre (Xyleborus monographus) (NT), en tidigare mycket sällsynt art som är under spridning i landet. Den påträffades som ny för Östergötland vid inventeringen. Den infällda bilden visar de fyra arttypiska knölarna på täckvingarnas bakkant. Fotot taget i Småland. kortvingarna och fuktbaggarna är knutna till förekomster av andra insekter, främst trädlevande myror och gaddsteklar (getingar). 9

10 Tabell 1. Rödlistade, tidigare rödlistade och naturvårdsintressanta insekter insamlade i uppsatta fönsterfäller inom aktuellt inventeringsområde. Artnamn Svenskt namn (där sådant finns) Rödlistningsstatus Naturvårdsart Levnadssätt Plegaderus caesus en stumpbagge NT 2000 X Under bark och i hålträd Batrisodes venustus en klubbhornsbagge X Med myror i hålträd Haploglossa marginalis en småkortvinge X Med myror i hålträd Quedius dilatatus Bålgetingkortvinge VU 2000 X Med getingar i hålträd Ptenidium gressneri en fjädervinge NT X I rötad lövved och hålträd Nemadus colonoides en mycelbagge NT 2000 X I hålträd Protaetia marmorata Brun guldbagge VU 2000 X I hålträd Aulonothroscus brevicollis en småknäppare X I rötad lövved och hålträd Eucnemis capucina en halvknäppare VU X I rötad lövved och hålträd Cryptophagus labilis en fuktbagge NT 2010 X I rötad lövved och hålträd Cryptophagus micaceus Bålgetingfuktbagge NT 2000 X I hålträd med getingar Cryptophagus populi en fuktbagge X I stekelbon i död ved och hålträd Cryptophagus pubescens en fuktbagge X I stekelbon i död ved och hålträd Cryptophagus reflexus en fuktbagge NT 2000 X I rötad lövved och hålträd Fyrfläckad Mycetophagus quadriguttatus vedsvampbagge NT X I rötad lövved, svamp och hålträd Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge NT 2000 X I rötad lövved, svamp och hålträd Trichoceble memnonia en borstbagge NT 2000 X I vitrötade lövträdsgrenar Scraptia fuscula Brunhuvad spolbagge NT 2000 X I rötad ved, möjligen med myror Euglenes oculatus Mörk ögonbagge NT 2000 X I rötad lövved Conopalpus testaceus Ekgrenbrunbagge NT 2000 I rötade grenar av ek Allecula morio Gulbent kamklobagge NT X I rötad ved och hålträd Mycetochara axillaris Stor svampklobagge NT 2000 X I rötad ved och hålträd Aphthona euphorbiae Större linjordloppa NT 2000 På lin Dryocoetes villosus Ekbarkborre NT 2000 I nyligen död ek Xyleborus monographus Plattad lövvedborre NT X I grov, nyligen död ekved. Ny art för Ög. Vespa crabro Bålgeting X Nyckelart Lasius fuliginosus Blanksvart trämyra X Nyckelart 10

11 Tabell 2. Sammanställning av antalet påträffade naturvårdsarter utifrån tidigare angivna kriterier. Klassificering som naturvårdsart Antal arter NT (nära hotad) 4 VU (sårbar) 1 NT 2010 (senast rödlistad som nära hotad 2010) 1 NT 2000 (senast rödlistad som nära hotad 2000) 12 VU 2000 (senast rödlistad som sårbar 2000) 2 Naturvårdsart utan rödlistning 5 Vedlevande (inklusive ovan listade arter) 87 Övriga 30 Naturvårdsträd Totalt inmättes 40 naturvårdsträd av klass 1 inom inventeringsområdet. Samtliga detaljer om dessa redovisas i bilaga 1. Av identifierade och inmätta naturvärdesträd klass 1, enligt Norrköpings kommuns definition, fördelade sig dessa i de olika kategorierna i enlighet med tabell 3 nedan. Notera att det sammanlagda antalet olika naturvärdesträd är fler än det totala antalet inmätta och klassade naturvärdesträd, vilket beror på att ett och samma träd kan klassas in i två eller flera kategorier (ex. jätteträd och grovt hålträd). Tabell 3. Fördelning av träd i de olika kategorierna av naturvårdsträd i Norrköpings kommuns egna definition. Notera att ett och samma träd kan falla in under flera definitioner, varför det sammanlagda antalet träd inom de olika kategorierna överstiger det totala antalet inmätta naturvärdesträd (40 st.). Kategori naturvårdsträd Antal Jätteträd (brösthöjdsomkrets >245cm) 13 Grova hålträd 20 Hamlade träd 11 Blommande träd 25 Totalt antal inmätta träd 40 Fördelning av naturvärdesträd sett till arttillhörighet redovisas i tabell 4. Noterbart är att endast två ekar finns i området med tanke på närheten till N2000-området Ingelsta ekbackar. Sälg, päron och lönn dominerar med 7 stycken träd vardera. Sett till släktet Salix sp. (viden) finns i området sammanlagt 12 naturvärdesträd (sälg och pil), vilket delvis kan sägas vara typiskt för marker som lämnats för fri utveckling under längre tid. 11

12 Tabell 4. Trädslagsfördelning för inmätta träd, Kv. Ledaren Träd och insekter i kv. Ledaren, Norrköpings kommun Trädslag Antal träd Ek 2 Hästkastanj 6 Sälg 7 Pil 5 Fågelbär/körsbär 5 Päron 7 Lönn 7 Oxel 1 Eftersom hålträd är en särskilt viktig miljö för bl.a. vedlevande insekter redovisas antalet hålträd i förhållande till trädslag i tabell 5 nedan. Tabell 5. Hålträdens fördelning per trädslag Trädslag Antal träd Ek 0 Hästkastanj 3 Sälg 0 Pil 5 Fågelbär/körsbär 1 Päron 6 Lönn 4 Oxel 1 Totalt antal hålträd 20 Figur 6. Lönnlav (Bacidia rubella), signalart för biotoper med höga naturvärden (Nitare 2000) Fördelning av naturvårdsträd i respektive kategori (Grovt hålträd, Jätteträd, Blommande träd samt Hamlade träd) redovisas nedan i figur 8, 9, 10 samt 11 nedan. Flest hål påträffas i päron och pil, vilket inte är särskilt överraskande eftersom de ofta utvecklar håligheter av olika dimensioner. Samtliga naturvärdesträd, redovisade för respektive art inom inventeringsområdet redovisas i figur 6 nedan. Som synes påträffas samtliga träd i inventeringsområdets södra delar och av samtliga 40 inmätta naturvårdsträd är det 15 som även faller in inom Naturvårdsverkets definition som "Särskilt skyddsvärda träd" (Naturvårdsverket 2004). I figur 7 är dessa markerade med en orange ring runt sig (se även bilaga 1). Antalet naturvårdsintressanta arter som växer på identifierade naturvärdesträd var tämligen få, sannolikt en konsekvens av den tämligen förorenade luftmiljön i stadsmiljön. Lönnlav (figur 6) är dock ett exempel på en signalart som påträffades på tre olika träd inom området som indikerar värdefulla lövskogsmiljöer. Övriga fynd av signalarter utgörs av guldlockmossa (bilaga 1). 12

13 Figur 7. Samtliga identifierade, inmätta och klassade naturvärdesträd inom inventeringsområdet. Träd med en orange ring runt sig är dessutom att betraktat som "Särskilt skyddsvärda träd" enligt Naturvårdsverkets definition. 13

14 Figur 8. Grovt hålträd och dess fördelning inom inventeringsområdet. För ytterligare detaljer om respektive träd se bilaga 1. 14

15 Figur 9. Jätteträd och dess fördelning inom inventeringsområdet. För ytterligare detaljer om respektive träd se bilaga 1. 15

16 Figur 10. Blommande träd och dess fördelning inom inventeringsområdet. För ytterligare detaljer om respektive träd se bilaga 1. 16

17 Figur 11. Hamlade träd och dess fördelning inom inventeringsområdet. För ytterligare detaljer om respektive träd se bilaga 1. 17

18 Diskussion Träd och insekter i kv. Ledaren, Norrköpings kommun Samtliga naturvärdesträd inom inventeringsområdet påträffas på den vegetationsklädda kullen i inventeringsområdets södra del (Naturvärdesobjekt 1 i Bohlin ÅF-Infrastructure AB 2016). Femton av dessa träd är dessutom "Särskilt skyddsvärda träd" enligt definition angiven av Naturvårdsverket. (Naturvårdsverket 2004). I samband med eventuell exploatering i eller i anslutning till träd talar man inte sällan om hänsynsområden runt enskilda träd. Som tumregel bruka man ange att åtgärder som riskerar skada trädets rötter, stam eller krona skall undvikas inom ett cirkelområde vars radie är 15 gånger stammens diameter eller har en radie som sträcker sig 5 meter utanför kronan. Det mått som utgör störst hänsynsområde bör väljas. Åtgärder som riskerar att påverka "Särskilt skyddsvärda träd" negativt (ex. avverkning, kvistfällning, schaktning och körning med maskiner i rotzon, mm etc.) kan betraktas som risk för väsentlig påverkan på naturmiljön. Sådana planerade åtgärder bör därför föregås av samråd med berörd tillsynsmyndighet, vilket i det aktuella fallet utgörs av Länsstyrelsen. Lämpligen görs en anmälan om samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken om sådana åtgärder planeras. Som genomförd trädinventering visar hyser trädskiktet i kvarteret Ledaren ett större antal äldre lövträd där många har utvecklat både större och mindre håligheter och vissa har stora partier med rötad ved. Flera av träden uppvisar även tecken på hög ålder, exempelvis bedöms flera av päronträden vara minst 100 år gamla, kanske ända upp till 150 år och betingar således både ett icke försumbart natur- som kulturvärde. Samtliga naturvärdesträd finns väl spridda i hela dungen och är av ett flertal arter och ålder. Genomförd insektsinventering har, trots att den påbörjades relativt sent på säsongen, kunnat påvisa en tämligen rik insektsfauna knuten till dessa träd med flera specialiserade hålträdsarter bland påträffade rödlistade arter. Påtagligt är dock att de flesta påträffade arterna i inventeringsområdet, till skillnad från många andra områden med en rik insektsfauna, inte hyser så många arter direkt beroende av solbelysta, varma träd, utan de flesta påträffade naturvårdsintressanta arterna håller till godo med mer skuggiga miljöer. Området är en del av lövskogslandskapet i de centrala delarna av Östergötland som är ett av de mest artrika områdena i Sverige och som dessutom är förhållandevis välinventerat sett till vedlevande insekter. Genomförd inventering av insekter påbörjades sent på säsongen och får därför ses som ett stickprov som inte helt representerar den fauna som finns i området. Exempelvis är avsaknaden av flera tidigflygande arter i materialet påtagligt (exempelvis vedlevande knäppare som i stort sett helt saknas). Trots detta visar inventeringen på en artrik insektsfauna knuten till de gamla träden i området med flera rödlistade arter samt en relativt stor andel (ca 20%) s.k. naturvårdsarter, där de flesta är knutna till håliga eller skadade träd eller död ved generellt. Jämför man med det närliggande N2000-området Ingelstad ekbackar finns flera gemensamma naturvårdsintressanta arter knutna till de håliga träden men många av de mer specialiserade hålträdsarterna, som Natura 2000-arten läderbagge (Osmoderma eremita), kortvingen Hypnogyra angularis, knäpparna rödpalpad rödrock (Ampedus hjorti) och smalknäppare (Procraerus tibialis) verkar inte förekomma i de vitrötade ädellövträden vid kv. 18

19 Ledaren. Ingen spillning eller andra spår av Natura 2000-arten läderbagge kunde hittas i träden med håligheter fyllda med mulm. Motsatt så är flera av de i kv. Ledaren påträffade arterna inte påträffade i Ingelstad ekbackar, sannolikt mycket pga. att områdenas strukturer skiljer sig kraftigt åt. Ingelstad ekbackar domineras av gamla, ofta solbelysta hålekar med en fauna skild från vitrötade lövträd av andra trädarter som främst påträffas i området vid kv. Ledaren. De två områdena kan på det sättet sägas komplettera varandra till viss grad. De ligger även så pass nära varandra att en spridning mellan områdena åtminstone är teoretiskt möjlig. Avståndet mellan N2000-området Ingelsta och kullen med naturvärdesträd i det aktuella inventeringsområdet uppgår till cirka meter. Den exploatering som finns föreslagen i framtagen detaljplan innebär viss påverkan på naturvärdena knutna till trädskiktet i området eftersom en del av den vegetationsklädda kullen med tillhörande naturvårdsträd enligt plankartan kommer tas i anspråk som industrimark (figur 12). Redan tidigare har området varit utpekat som ett naturvårdsområde ("Äldre löv- och fruktträd vid Ingelstad gård", områdesid. 3844, klass 4) i Norrköpingskartan och även i den inventering som genomfördes av ÅF 2015/2016 (Bohlin ÅF-Infrastructure AB 2016) pekades området ut som ett naturvärdesobjekt som hyser "Påtagligt naturvärde" (klass 3) (figur 12). Naturvårdsarter i form av mossor och lavar i inventeringsområdet är relativt fåtaliga, vilket med all sannolikhet hänger samman med de höga luftföroreningarna som finns i stadsmiljön. Flera av de påträffade skalbaggsarterna utgör goda till mycket goda signalarter för lövskogsområden med höga naturvärden. Sett till hur fynden av insekter fördelade sig inne i inventeringsområdet var insektsfälla nummer 5 och 6 uppsatta inom det område som nu ligger inom den del av planområdet som avses ändras från naturmark till industrimark. I dessa bägge fällor (5 och 6) påträffades inga rödlistade arter men dock åtta stycken olika skalbaggsarter (se bilaga 2), vilka samtliga utgör signalarter för lövskogsmiljöer med högre naturvärden. Specifika kvalitéer som dessa arter indikerar en rik förekomst av hålträd, håligheter med mulm, grova och gamla träd samt god förekomst av död ved. Sett till planerade åtgärder angivna i det framtagna planförslaget innebär det ett visst intrång i såväl dessa utpekade naturvärdesobjekt såväl som påverkan på de naturvårdsträd som växer där. Minst 13 identifierade naturvårdsträd tas i anspråk, varav fyra av dessa även har definierats som "Särskilt skyddsvärda träd" i egenskap av grova hålträd (päronträd av betydande ålder med välutvecklade hålligheter som uppbringar både ett natur- och kulturvärde). Därutöver riskerar av identifierade naturvårdsträd fyra till sex sälgar, två ytterligare päronträd samt två fågelbär/sötkörsbär behöva tas i anspråk (avverkas/påverkas negativt) om detaljplanen förverkligas såsom den är utformad i framtaget planförslag. En mindre justering av planområdesgränsen i dess sydöstra del för att bättre följa gränserna för de tidigare utpekade områden med förhöjda naturvärden (NOKA kartan samt ÅF:s NVI) skulle spara i princip samtliga träd intakta och därmed avsevärt minska intrånget på befintliga naturvärdena i området om detaljplanen förverkligas. 19

20 Figur 12. Aktuell plankarta med planerade åtgärder tillsammans med identifierade naturvårdsträd inkl. "Särskilt skyddsvärda träd" enligt Naturvårdsverkets definition (blå extra ring runt symbol). 20

21 I händelse av att det av någon anledning inte är möjligt att justera plangränserna finns möjligheten att genomföra kompensationsåtgärder i syfte att minska effekten av intrånget. Kompensationsåtgärder kan genomföras såväl i det aktuella området som utanför på annan plats. De värden som ska kompenseras för är förlusten av äldre träd med riklig förekomst av död ved, håligheter samt andra strukturer viktiga för bl.a. vedlevande insekter men även fåglar och fladdermöss. Överlag skall man dock vara medveten om att möjligheten att helt och fullt ut kompensera för avverkade skyddsvärda träd mycket sällan låter sig göras annat under tidsperspektiv som sträcker sig just år i framtiden och kanske mer därtill. Vissa kompensationsåtgärder för att delvis minska effekten av intrånget kan dock genomföras. Lämliga och föreslagna kompensationsåtgärder kan vara faunadepåer i form av upplag med högar av stockar, ris, flis etc., uppresta, grova trädstammar (som avverkats) med eller utan skapade håligheter. Denna typ av kompensationsåtgärder kan utföras såväl inom planområdet som utanför dess gränser men givetvis i anslutning till andra värdefulla områden för att göra störts nytta. Likaså kan uppsättandet av mulmholkar, fladdermusholkar och fågelholkar bidra med att delvis kompensera för de hålträd som försvinner i samband med eventuell exploatering. Hamling eller veteranisering av träd är åtgärder som genomförs på relativt unga träd och som syftar till att påskynda åldrandeprocessen och därmed på sikt fylla den funktion som de avverkade träd hade. Om nyplanterade träd hamlas från relativt tidig ålder utvecklar de håligheter tidigare än träd som inte hamlas. Även dessa åtgärder genomförs med fördel både inom och utanför aktuellt planområde för att uppnå god effekt. Slutligen kan nyplantering av träd givetvis genomföras, både i och utanför planområdet. Dock skall man ha i åtanke att tidsperspektivet på en sådan åtgärd är minst år, varför det krävs att ett större antal träd planteras för att ett fåtal skall ha en rimlig chans att uppnå mogen ålder med förhöjda naturvärden. Alternativt eller som komplement kan ett nytt område avsättas med ett mer långsiktigt skydd som förhoppningsvis leder till att träd får växa, åldras och på sikt utveckla högre naturvärden. 21

22 Referenser Bohlin, L. (ÅF-Infrastructure AB 2016). "Naturvärdesinventering, kv. Ledaren, Norrköpings kommun." Hallingbäck, T., Ed. (2013). Naturvårdsarter. Uppsala, Artdatabanken SLU. Naturvårdsverket (2004). "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet." Rapport Nitare, J., Ed. (2000). Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer, Skogsstyrelsen. 22

23 Bilaga 1 Inmätta naturvärdesträd Tradnr. Art Stam diameter (cm) Diam. (cm) SWEREF E SWEREF N Natur värdes klass Särskilt skyddsvärda träd enl NV. def. Natur vårds arter Övriga anmärkningar Värde Status Hål träd Hamlat träd Blommande träd Jätte träd 1 Lönn Grovt hålträd allémossa, lönnlav stammen hålträd, hamlat, gammal Friskt x x x 2 Oxel Grovt hålträd Stort hål utan mulm hålträd, hamlat, gammal Låg vitalitet x x 3 Lönn allémossa, lönnlav, guldlocksmossa Litet grenhål hålträd, hamlat, gammal Friskt x x 4 Lönn allémossa gammalt Friskt x 5 Ek grovt träd Friskt x 6 Hästkastanj Jätteträd, Grovt hålträd Stort hål med lite mulm hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x x 7 Hästkastanj Grovt hålträd Mindre hål utan mulm hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x x 8 Hästkastanj Hål efter gren, savsprång hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 9 Fågelbär gammalt, blommande träd Friskt x 10 Fågelbär Grovt hålträd Stort hål hålträd, gammalt, blommande tröd Friskt x x 11 Sälg stammar, grövsta stammen 126 cm blommande träd Friskt x x 12 Päron Grovt hålträd Stor hålighet, basalt hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 13 Päron Grovt hålträd Stor hålighet basalt hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 14 Fågelbär gammalt, blommande träd Friskt x 15 Sälg blommande träd Friskt x 16 Sälg blommande träd Friskt x 17 Päron Grovt hålträd Stor hålighet, lite mulm hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 18 Fågelbär Svavelticka gammalt, blommande träd Friskt x 19 Fågelbär gammalt, blommande träd Friskt x 20 Päron Grovt hålträd Stor hålighet, lite mulm hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 21 Päron Mindre hålighet med mulm hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 22 Päron Medelstor hålighet, ca 15 cm. hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x x 23 Hästkastanj gammalt, blommande träd Friskt x x 24 Hästkastanj gammalt, blommande träd Friskt x 25 Hästkastanj Savflöde gammalt, blommande träd Friskt x 26 Päron Grovt hålträd Mindre hålighet med mulm hålträd, gammalt, blommande träd Friskt x 27 Lönn Grovt hålträd allémossa Medelstor hålighet,ca 15 cm. hålträd, gammalt, hamlat träd Friskt x x 28 Lönn blyorangelav gammalt, hamlat Friskt x 29 Lönn gammalt träd Friskt 30 Lönn Grovt hålträd lönnlav Mycket stort hål basalt hålträd, gammalt träd Friskt x 31 Ek grovt träd Friskt x 32 Sälg Två stammar blommande träd Friskt x x 33 Pil Jätteträd, Grovt hålträd Tre fallna stammar hålträd, jätteträd, gammalt Friskt x x x 34 Pil Jätteträd, Grovt hålträd hålträd, jätteträd, gammalt Friskt x x x 35 Pil Stor hålighet, basalt hålträd, gammalt Friskt x x x 36 Pil guldlocksmossa Stor hålighet basalt hålträd, gammalt Friskt x x x 37 Pil Jätteträd, Grovt hålträd hålträd, jätteträd, gammalt Friskt x x x 38 Sälg Två stammar blommande träd Friskt x 39 Sälg Tre stammar blommande träd Friskt x 40 Sälg Två stammar blommande träd Friskt x

24 Bilaga 2, Sida 1 Insektsfällor Fälla 1 Trädslag: Lönn Trädnummer: 1 Koordinater (SWEREF 99TM): N ; E Motivering: Grovt träd med stor hålighet och vitrötad ved. Naturvårdsarter: Protaetia marmorata (VU 2000 ), Eucnemis capucina (VU), Cryptophagus labilis (NT 2010 ), Cryptophagus micaceus (NT 2000 ), Cryptophagus pubescens, Cryptophagus reflexus(nt 2000 ), Mycetophagus quadripustulatus, Scraptia fuscula (NT 2000 ), Mycetochara axillaris (NT 2000 ) Fälla 2 Trädslag: Pil Trädnummer: 37 Koordinater (SWEREF 99TM): N ; E Motivering: Mycket grovt träd med stor skada/hålighet och stora mängder rötad ved samt fruktkroppar av vedsvampar. Naturvårdsarter: Euglenes oculatus (NT 2000 ), Quedius dilatatus (VU 2000 ), Aulonothroscus brevicollis, Cryptophagus pubescens, Trichoceble memnonia (NT 2000 ), Allecula morio (NT)

25 Bilaga 2, Sida 2 Insektsfällor Fälla 3 Trädslag: Pil Trädnummer: 35 Koordinater (SWEREF 99TM): N ; E Motivering: Mycket grovt träd med stor skada/hålighet och stora mängder rötad ved samt fruktkroppar av vedsvampar. Naturvårdsarter: Euglenes oculatus (NT 2000 ), Haploglossa marginalis, Ptenidium gressneri (NT), Protaetia marmorata (VU 2000 ), Aulonothroscus brevicollis, Eucnemis capucina (VU), Cryptophagus pubescens, Plegaderus caesus (NT 2000 ), Xyleborus monographus (NT) Fälla 4 Trädslag: Hästkastanj Trädnummer: 6 Koordinater (SWEREF 99TM): N ; E Motivering: Grovt träd med stor hålighet med vitrötad ved. Naturvårdsarter: Eucnemis capucina (VU), Cryptophagus labilis (NT 2010 ), Cryptophagus populi, Cryptophagus pubescens, Cryptophagus reflexus(nt 2000 ), Mycetophagus quadriguttatus (NT), Plegaderus caesus(nt 2000 ), Xyleborus monographus (NT)

26 Bilaga 2, Sida 3 Insektsfällor Fälla 5 Trädslag: Päron Trädnummer: 17 Koordinater: N ; E Motivering: Ihåligt träd med brunrötad ved och en del mulm. Naturvårdsarter: Batrisodes venustus, Nemadus colonoides (NT 2000 ), Aulonothroscus brevicollis, Cryptophagus micaceus (NT 2000 ), Cryptophagus reflexus (NT 2000 ), Scraptia fuscula (NT 2000 ) Fälla 6 Trädslag: Sälg Trädnummer: 16 Koordinater (SWEREF 99TM): N ; E Motivering: Nyligen döda stammar av sälg. Naturvårdsarter: Protaetia marmorata (VU 2000 ), Cryptophagus labilis (NT 2010 ), Cryptophagus populi, Cryptophagus reflexus (NT 2000 )

27 Kommentarer till naturvårdsintressanta insekter påträffade i området Bilaga 2, Sida 4 Insektsfällor Plegaderus caesus är en liten, brunsvart, vedlevande stumpbagge som tidigare varit upptagen på rödlistan (nära hotad år 2000). Arten är lokal med förekomster i de östra delarna av södra och mellersta Sverige. Förekomsterna koncentreras främst till områden med god och kontinuerlig tillgång till grova och gärna håliga lövträd av många arter. Den lever som rovdjur och lever sannolikt främst av kvalster och andra ryggradslösa djur. Med tanke på att artens föredragna livsmiljö sannolikt minskar i landskapet i stort så kan man anse att arten indikerar lövskogsområden med högre naturvärden. Batrisodes venustus är en liten brun klubbhornsbagge som är knuten till äldre träd, gärna med håligheter då den lever som symbiont med myror i släktet Lasius. I lövskogsområden lever den sannolikt främst hos blanksvart trämyra (Lasius fuliginosus). Arten är den mest utbredda i släktet där alla arterna har liknande krav på livsmiljöerna. Den är relativt utbredd i södra och mellersta Sverige. Artens ekologi gör att den med fördel kan anses signalera lövskogar med högre naturvärden då den är beroende av arter som i sin tur främst lever i äldre, skadade lövträd. Haploglossa marginalisär en liten mörk, ca 3mm lång, kortvinge med ett levnadssätt likt den föregående arten. Den lever hos myror, främst i släktet Lasius, där blanksvart (L. fuliginosus) och brun trämyra (L. brunneus) men även i fågelbon, ofta i håliga träd. Sällsynt förekommer den även i andra substrat såsom svampar och kadaver. Den förekommer spritt i en stor del av landet. Oftast anträffas arten i områden med god tillgång till död ved och äldre träd. Arten får anses vara en indikator på områden med högre naturvärden. Quedius dilatatus, bålgetingkortvinge, är en av våra största kortvingar och blir drygt 2 cm lång. Den är knuten till bon av bålgeting (Vespa crabro) där larven lever på avfall inne i boet. De vuxna skalbaggarna lever främst av sav. Bålgetingkortvingen var tidigare mycket sällsynt men har ökat under de senaste decennierna i takt med att värdarten ökat. Den förekommer i stora delar av södra och mellersta Sverige men påträffas främst i områden med äldre, grova lövträd och gärna på och vid hålträd där getingarna bygger sina bon. Genom kravet på förekomst av savande träd och hålträd med getingbon får arten anses indikera lövskogar med högre naturvärden. Ptenidium gressneriär en mycket liten skalbagge (ca. 1 mm) tillhörande fjädervingarna. Den är rödlistad som nära hotad. Den förekommer mycket lokalt och sällsynt främst i de östra delarna av södra och mellersta Sverige. Arten påträffas uteslutande i mulm och murken ved inuti håligheter i lövträd där flest fynd är gjorda i ädla lövträd som alm, ask, ek och bok. Att arten är knuten till håliga ädellövträd och är mycket lokal gör att den får anses vara en mycket god indikator på värdefulla lövträdsbestånd med naturvårdsintressanta strukturer och relativt lång kontinuitet. Nemadus colonoidesär en spolformad, helsvart mycelbagge tillhörande underfamiljen åtelbaggar (Cholevinae). Den var tidigare rödlistad (senast som nära hotad år 2000). Den lever uteslutande i fågelbon, men även i anslutning till myrbon, ihåliga träd där de flesta fynden är gjorda i ädellövträd som bok, ek, alm och ask. Den är relativt väl utbredd i södra och mellersta Sverige. Artens krav på livsmiljön med krav på god förekomst av ihåliga lövträd så anses arten vara en god indikator på värdefulla lövträdsmiljöer. Protaetia marmorata, brun guldbagge, är en stor, vacker skalbagge som blir uppemot 2cm lång och glänser metalliskt i mörk bronsfärg. Den var tidigare rödlistad (som sårbar år 2000). Arten är relativt

28 Bilaga 2, Sida 5 Insektsfällor väl spridd i östra delarna av Götaland med störst populationer i Mälarlandskapet och Östergötland och med spridda förekomster söderut längs med kusten. Brun guldbagge är helt knuten till håliga träd (främst ek, asp, ask, bok men även i andra träd) och larverna utvecklas över flera år i mulmen i håligheterna. De vuxna skalbaggarna ses sedan födosöka på savande träd. Artens krav på en relativt exklusiv livsmiljö gör att den fungerar väl som en indikator på skyddsvärda skogar med gott om hålträd. Aulonothroscus brevicollis är en liten småknäppare med en begränsad utbredning i Sverige. En stor majoritet av fynden är gjorda i lövskogsmiljöer i Östergötland. Den verkar mer eller mindre helt knuten till miljöer med god tillgång till murken ved och ihåliga träd och är främst funnen i finare lövskogsmiljöer. Larver av närbesläktade arter är påträffade i mulm i ihåliga träd. Möjligen har en spridning skett i sen tid. Artens begränsade utbredning och krav på livsmiljön gör att arten fungerar väl som indikator på värdefulla skogsmiljöer. Eucnemis capucina är en sällsynt och relativt lokal halvknäppare en starkt kustbunden utbredning i södra Sverige. Den är rödlistad som sårbar (VU) men en ökning har sannolikt skett under senare år. Den utvecklas i och lever främst i murken lövträdsved, ofta i anslutning till håligheter. Flest fynd är gjorda på ödla lövträd som alm, ask, bok och ek men även asp fungerar sannolikt som utvecklingssubstrat. Eucnemis har höga krav på utvecklingssubstraten och på en god kontinuitet på skog inom ett och samma område. Det finns sedan tidigare flera fynd i Norrköpingstrakten som sannolikt håller en relativt god population av arten. Cryptophagus populi, micaceus och pubescens, är tre fuktbaggar knutna till bon av steklar, oftast getingbon i ihåliga träd. C. micaceus var rödlistad som nära hotad år Arterna är relativt väl spridda i södra och mellersta Sverige med en tyngdpunkt i de östra delarna. Arterna har möjligen ökat något under senare år men förekommer främst i skogar med god förekomst av grövre träd och hålträd och därför relativt goda indikatorer på värdefulla lövträdsmiljöer. Cryptophagus labilis och reflexus, är ytterligare två fuktbaggar med en ekologi skild från de tre tidigare. C. labilis var rödlistad tom 2010 som nära hotad och C. reflexus som nära hotad år Utbredningen är sydlig i Sverige med en östlig tyngdpunkt. Arterna lever i murken ved, hålträd och under bark, främst på äldre lövträd. De flesta fynden är gjorda i områden med god tillgång till grova lövträd och död ved och är därför relativt goda indikatorer på värdefulla lövträdsmiljöer. Mycetophagus quaduguttatus, fyrfläckad vedsvampbagge, är en ca 4 mm lång, art med fyra ljusa fläckar på täckvingarna. Den är rödlistad som nära hotad (NT) och knuten till rötad lövved i anslutning till håligheter i ädla lövträd. Utbredningen är sydostlig och nordgränsen går strax norr om Norrköping vilket betyder att fyndet är ett av de nordligare i Sverige. Den återfinns uteslutande i områden med gott om ihåliga träd, död ved och vedsvamp och är därför en god indikator på värdefulla lövträdsmiljöer. Mycetophagus quadripustulatus, stor vedsvampbagge är en vacker, ca 6mm lång svart art med fyra gula fläckar på täckvingarna. Den var tidigare rödlistad som nära hotad år 2000 Den lever på vedsvampar på lövträd, i rötad ved invid håligheter och under bark på nyligen döda lövträd. Arten har en utpräglat sydlig utbredning i Sverige men har sannolikt ökat och spritt sig tack vare den rika tillgången på död almved som en följd av almsjukan under senare decennier. På grund av senare års ökning så är möjligen signalvärdet lägre hos denna arten men utbredningen i Sverige sträcker sig

29 ändå precis norr om Norrköping och fynd i utkanten av en arts utbredningsområde indikerar generellt mer värdefulla miljöer än fynd i arters kärnområden. Bilaga 2, Sida 6 Insektsfällor Trichoceble memnonia är en rätt lokal helsvart borstbagge knuten till miljöer med ädla lövträd i södra och mellersta Sverige. Den var tidigare rödlistad som nära hotad år Flest fynd är gjorda i Mälarlandskapen och i Östergötland. Den lever i rötade grenar av främst ek men möjligen även andra ädellövträd. Pga. sin anknytning till ädellövträd, förekomst av död ved och sin relativa sällsynthet får man nog anse att arten fungerar som en rätt god indikator på värdefulla lövträdsmiljöer. Scraptia fuscula, brunhuvad spolbagge, är en tidigare rödlistad (år 2000 nära hotad) som utvecklas i rötad ved av ädla lövträd. Den är relativt spridd i de östra delarna av södra och mellersta Sverige. Arten påträffas främst i områden med förekomst av äldre lövträd där det finns god tillgång till död ved. Fungerar med grund i detta sannolikt som en god signalart för naturvårdsintressanta lövskogar. Euglenes oculatus, mörk ögonbagge, är en liten skalbagge (2-3mm) med stora ögon och långa antenner. Den var tidigare rödlistad (nära hotad 2000). Utvecklingen sker uteslutande i grov, brunrötad lövved, främst i ekar. Arten är utbredd i södra och mellersta Sverige men påträffas främst i bestånd med äldre träd och med tillgång till rötad ved. Arten kan med grund i detta betraktas som en indikator på naturvårdsintressanta bestånd. Allecula morio, gulbent kamklobagge, är en knappt 10mm lång, svart skalbagge med ljusare ben och antenner. Den är rödlistad som nära hotad. Den är spridd främst i de östra delarna av södra och mellersta Sverige och är här relativt lokal och sällsynt. Flest fynd görs i områden med gott om grova lövträd och arten är knuten till ihåliga eller skadade träd med rötad ved. Mycetochara axillaris, stor svampklobagge, är en art knutan till rötad ved på lövträd och är i Sverige främst funnen i södra och mellersta Sverige. Den var tidigare rödlistad som nära hotad år Bestånden den återfinns i är generellt rika på död ved och grova träd med håligheter och arten är därför en indikator på skogsområden med vissa naturvärden. Xyleborus monographus, plattad lövvedborre, är rödlistad som nära hotad. Den var tidigare ansedd som en mycket sällsynt art och var tom. år 2000 ansedd som akut hotad. Den har sedan ökat starkt och expanderat sitt utbredningsområde. Arten förekommer främst i ett område i östra Småland/Öland och i östra Mälardalen. Fyndet i Norrköping är det första i Östergötland, vilket speglar en fortsatt spridning. Arten utvecklas i grov bark på döda stamdelar eller grenar på äldre ekar. Indikerar ekbestånd med förekomst av död ved som står relativt solexponerat.