Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) grundskolan läsåret 2016/2017

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr GSN 2018/ Barn- och utbildningsförvaltningen Karin Sonnby Epost: karin.sonnby@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Elevhälsans medicinska insats (EMI) grundskolan läsåret 2016/2017 Förslag till beslut Grundskolenämnden godkänner verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats för grundskolan läsåret 2016/2017. Ärendebeskrivning för elevhälsans medicinska insats för grundskolan läsåret 2016/2017 har upprättats. Elevhälsans medicinska insats lyder under hälso-och sjukvårdslagen (1982:763;SFS 2015:311), vilken är en ramlag som sammanfattar mål och riktlinjer för all svensk hälso-och sjukvård. Några grundläggande principer är tillgänglighet på lika villkor och att de med störst hälsobehov ska ges företräde. Personalens kunnande och tillgången på utrustning och lokaler ska garantera god kvalitet och ge trygghet för vårdsökande. Ledningen av hälso-och sjukvården ska enligt hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). Det finns även krav på att bedriva ett systematiskt och fortlöpande kvalitetsarbete (31 HSL). Det ska finnas ett ledningssystem vars syfte är att ge enhetlig struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten och bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete. Bilaga för elevhälsans medicinska insats grundskolan läsåret 2016/2017,

2 Utkast/Version 1 Dnr: 2018/00541 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Grundskolan läsår 2016/2017 Elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Västerås kommunala grundskolor Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Titti Wiklund titti.viklund@vasteras.se

3 Inledning Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevers utveckling mot utbildningens mål. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Systematiskt kvalitetsarbete inom Elevhälsans medicinska insats (EMI) Patientsäkerhetslagen, Socialstyrelsen och Skolverket reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. För att kunna stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål är ett systematiskt kvalitetsarbete inom EMI viktigt för att: Säkerställa, utvärdera och utveckla kvaliteten på verksamheten Bedriva kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete Tydliggöra verksamheten med hjälp av mått, fastställda utifrån styrdokument Professionsföreningarna Riksföreningen för Skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen har gemensamt tagit fram Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats som vi använder i det lokala kvalitetsarbetet för elevhälsans medicinska insats. Kvalitetsmåtten fokuserar på fem olika områden: Verksamhetsansvar Personalresurser Lokaler och utrustning Verksamhetens arbete Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan De två första områdena, verksamhetsansvar och personalresurser sammanställs av centrala EMI. För att sammanställa de tre sistnämna områdena går samordnande skolsköterska och skolsköterskorna igenom dessa på skolsköterskornas respektive skola varje höst. Skolsköterskorna på 33 av 39 grundskolor har lämnat in underlag för kvalitetsmåtten för elevhälsans medicinska insats som stöd för utveckling och sammanställning av den egna verksamheten för det gångna läsåret. Resterande 6 skolor har haft omsättning av skolsköterskor, vilket kan förklara att kvalitetsmått inte har lämnats in. Ett nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats (EMQ) är under uppbyggnad och utveckling för att kunna följa skolbarns hälsa nationellt. EMI i Västserås stad planerar att ansluta sig så snart detta är möjligt. Hälsoenkäterna i basprogrammets har anpassats så att de frågor som i framtiden ska registreras i EMQ ingår. 2

4 Verksamhetsansvar Vårdgivaren (Grundskolenämnden) har utsett skolöverläkaren inom Västerås kommunala elevhälsa till verksamhetschef HSL och som Lex Maria-ansvarig. Verksamhetschef för elevhälsan är anmäld till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt gällande lagstiftning. Rutin för avvikelsehantering finns. Under läsåret har 8 avvikelser rapporterats, ingen av dessa har bedömts vara av sådan art att den skulle leda till Lex Maria anmälan. Två avvikelser från olika skolsköterskor, som gällde misstänkta missförhållanden på samma friskola, rapporterades till berörd friskola samt till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan enligt socialtjänstlagen görs oftast via elevhälsoteamen på skolorna med rektor som ansvarig. Ledningssystem och Patientsäkerhetsberättelse finns. Personalresurser Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Västerås kommun. Till elevhälsans medicinska del räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt den medicinska delen av central elevhälsa där skolöverläkare och samordnande skolsköterska ingår. Skolsköterskorna är anställda av enhetschef på respektive skola. Fyra av skolläkarna är anställda i Barn- och utbildningsförvaltningen. Fyra av skolläkarna är anställda på kontrakt. Centralt består elevhälsans medicinska enhet av skolöverläkare 50 %, samordnande skolsköterska 50 % samt systemadministratör 50 %, förutom två YAMinstruktörstjänster á 60 %, varav den enda är till hälften finansierad via Region Västmanland. Den totala skolläkarresursen (inkl. 0,5 skolöverläkartjänst) är 2,95 tjänster på grundskolan fördelat på 8 personer. Flera har yrkesspecifik kompetens som berättigar till att skaffa tilläggsspecialistkompetens i skolhälsovård, såsom barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin, eller har lång erfarenhet av att arbeta som skolläkare. Skolläkarna ges kontinuerlig kompetensutveckling i form av upptaktsdagar, avslutningsdagar samt Svenska Skolläkarföreningens årliga två kursdagar, kallade Skolläkardagarna. Skolläkarresursen på grundskolan är 5571 elever per heltid skolläkare (räknat oktober 2016). Den totala skolsköterskeresursen för grundskolan är 29,1 (räknat oktober 2016). 100 % av skolsköterskorna har yrkesspecifik kompetens. 3

5 Skolsköterskorna ges kontinuerlig kompetensutveckling i form av upptaktsdagar, avslutningsdagar samt den årliga Skolsköterskekongressen (två kursdagar) anordnad av Riksföreningen för Skolsköterskor. Barn- och ungdomskliniken, Region Västmanland, bjuder in till en heldagsutbildning varje år. Centrala EMI finansierar skolsköterskornas och de anställda skolläkarnas deltagande i de nationella kompetensutvecklingstillfällena nämnda ovan, samt deltagande i utbildningsdagen som Barn-och ungdomsklinken erbjuder. Skolsköterskeresursen inom grundskolan varierar mellan elever per heltid skolsköterska vilket gör ett snitt på 424 elever/heltid skolsköterska. Antal elever per 100% skolskötersketjänst Tillberga Hökåsen Skiljebo/Skiljebogruppen Malmaberg/Malmabergsgruppen Brandthovda Bjurhovda/Fibulagruppen Viksäng Storängen/Storängsgruppen Ekberga/Hamre Irsta Rönnby Önsta Piltorp Ormkärr/Gryta/Mälar/Villa Apalby/Apalbygruppen Skallberget Kristiansborg Emaus/Emausgruppen Blåsbo/Herrgärdet S:ta Gertrud Nybygge Hammarby Fredriksberg Dingtuna/Ekeby Barkarö/Lövängen Trollbacken S:t Ilian Vallby/Norra Rösegård/Sofia/Fridhem/bä- Håkantorp/Fridnäs Bäckby/bä-grupp 1,3,4 Orresta/Tortuna Antal elever per 100% skolskötersketjänst 4

6 Lokaler och utrustning Lokalen ska vara utformad så att samtal och undersökningar som förs i lokalen inte kan uppfattas av obehöriga. Den ska också vara utformad så att det går att genomföra en optimal hörselundersökning, vilket kräver lugn och tyst ljudmiljö. Av alla skolsköterskor, uppger 52 % att det är lyhört in till eller ut från mottagningen, d.v.s. att dörrar inte är tillfredställande ljudisolerade. De får ex. utföra hörseltester när det är tomt i angränsande rum, korridor eller skolgård, alternativt att det som sägs under medicinsk sekretess i enlighet med Hälso-och sjukvårdlagen (HSL) inne i lokalen ändå kan uppfattas av obehöriga utanför. Samtal på skolsköterskemottagningen lyder under HSL, varför lyhördheten ut är lagvidrig. Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som krävs. Det ska gå att utföra funktions- och motorikkontroller och det ska vara tillräckligt avstånd till syntavlan. På 5 skolor (14 %) uppges att golvytan är för liten. Arbetsmiljöverket (2002) anger att det skall finnas vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till EMI:s lokaler. 16 skolor (48 %) saknar vilrum. Enl. FASS ska Adrenalin och vacciner förvaras i kylskåp (2 C 8 C), får ej frysas, och ska förvaras i ytterkartongen eftersom Adrenalin är ljuskänsligt. Tre skolor saknar medicinskt godkänd kyl med temperaturvakt. Om man fraktar vaccin mellan skolor skall detta ske i kylväska. På två skolor får skolsköterskor bära med sig audiometer för hörselkontroll mellan skolor. Alla audiometrar kontrolleras årligen. I övrigt finns all utrustning som behövs för verksamhetens omfattning. Verksamhetens arbete Socialstyrelsen anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOFS, 2011:9, SFS 201:659). Krav på dokumentation regleras i Patientdatalagen (SFS 2008:355) och i Socialstyrelsens föreskrifter (SOFS 2008:14 informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården med ändringsföreskrifter; socialstyrelsen & skolverket, 2014). Dokumentation och kvalitetsutveckling Dokumentation sker i digitala journaler, för närvarande i Journal 3 SHV. Loggning sker varje termin. Nyanställd personal genomgår utbildning innan dokumentation påbörjas. Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. För att öka delaktigheten och systematisera kvalitetsarbetet ytterligare har organisationen ändrats under

7 Nätverksgrupper Skolsköterskorna är indelade i nätverksgrupper, två för f-6 och en för f-9. Grupperna leds av två gruppledare för varje grupp. Nätverksträffarna är av work-shopkaraktär och behandlar i förväg givna ämnen, inklusive ämnen som beretts på EMIuppdragsmöten (se längre fram ang. vad EMI-uppdragsmöten är). Samordnande skolsköterska träffar gruppledarna en gång i månaden. Vissa gånger deltar även skolöverläkaren. EMI-uppdragsmöten Ett annat mål för att förbättra verksamhetens eget kvalitetsarbete var att också skapa möten där skolsköterskor och skolläkare kunde arbeta med utvecklingsfrågor tvärprofessionellt, eftersom detta saknades. Dessa möten kallades EMIuppdragsmöten och har hållits 1-2 gånger per termin. Deltagare på EMIuppdragsmötena har varit gruppledarna för skolsköterskornas nätverksgrupper, skolläkarna, samordnande skolsköterska och skolöverläkare. Under våren 2016-hösten 2017 (och våren 2018) har på EMI-uppdragsmöten valda delar av Vägledning för elevhälsan lästs, frågor besvarats relaterat till läst innehåll, och den egna verksamhetens överrensstämmelse med uppdraget beskrivet i Vägledning för elevhälsan diskuterats. En revidering av basprogrammet har förberetts, liksom lokala föreskrifter om vad hälsobesöken ska innehålla liksom vad som är skolsköterskans/skolläkarens arbetsuppgifter. Ett syfte har varit att kunna erbjuda elever en likvärdig insats gällande innehåll och omfång när en basprogramsinsats ges. Ett annat mål har varit att frigöra mer skolläkartid till de skolor som är i störst behov, tid för skolläkarna att i ökad omfattning delta i EHT/områdesteam, samt till att rutinmässigt bedöma elever med återkommande giltig/ogiltig frånvaro för att utesluta att fysisk/psykisk ohälsa kan vara bidragande skäl till skolfrånvaron/ funktionsnedsättningen, förutom till andra elever med särskilda behov. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som finns. Skolöverläkaren är ansvarig för avvikelsehantering och anmälan enligt Lex Maria. 8 avvikelsers inkommit. Varje skolsköterska upprättar årligen ett strukturerat kvalitetsarbete som föreläggs Centrala Elevhälsans medicinska enhet, som efter sammanställning återfört resultatet till rektorerna. Grundskolans verksamhetschefer är informerade om att brister identifierade i det strukturella kvalaitetsarbetet behöver åtgärdas, t.ex. ljudisolering av dörrar till ca hälften av skolsköterskemottagningarna. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås rapporteras i verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan ska identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar som målen inte nåtts. Verksamhetschefen och samordnande skolsköterska skriver årligen verksamhetsberättelsen som baseras på skolsköterskornas strukturerade kvalitetsarbete. Verksamhetsplan skrivs årligen med verksamhetsberättelsen som grund. Varje år skrivs dessutom en patientsäkerhetsberättelse. 6

8 Kompetensutveckling Varje termin startar med en uppstartsdag och avslutas med en avslutningsdag med blandade frågor. Dessa dagar har bl.a. handlat om rapport och resultat av avvikelser presentation av Youth Aware of Mental health (YAM), bakgrund om den vanligaste typen av psykisk ohälsa- ångest, vad som ingår i preliminär bedömning av psykisk ohälsa, hur en sådan kan göras och hur frågeformulär som inventerar vanliga typer av psykiska symtom (depression inklusive livsleda, ångest, adhd, allmänna symtom på psykisk ohälsa, utvecklingsavvikelser inom ramen för ESSENCE) kan användas som komplement, samt ny forskning om stickrädsla hos barn. Flera skolsköterskor och skolläkare deltog i den gemensamma nationella skolsköterskekongressen och ledningskonferensen våren Kvalitetsmått Metodbok finns för verksamheten och den uppdateras löpande. I Metodboken finns rutiner för ex. journaldokumentation, signering, remisshantering och kontrollelever. Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder där metodboken för elevhälsans medicinska del följs. Enligt statistikunderlag ur datajournalen Journal III SHV har skolsköterskorna utfört sammanlagt 6088 hälsobesök, 4081 planerade besök, 7111 spontanbesök och gett 1486 vaccinationer. Skolläkarna har utfört 4219 hälsoundersökningar och 1055 planerade läkarundersökningar. Alla elever erbjuds hälsobesök i förskoleklass (tillsammans med vårdnadshavare), i årskurs 4 och årskurs 8 enligt skollagen (SFS2010:800). Vid 23 av de 27 skolor som har förskoleklasselever har skolsköterskan träffat 100 % av eleverna och vid 14 av 27 skolor har skolläkaren träffat alla elever i förskoleklass. Av de skolor som har åk 4 har skolsköterskan träffat 100 % av eleverna vid 20 av 27 skolor. I åk 8 har skolsköterskorna på 3 av 10 skolor träffat alla elever, resten av skolorna ligger på 98 %. Årtal Hälsobesök skolsköterska 6088 Spontanbesök 7111 Skolläkarbesök 5274 Vaccinationer 1486 Hälsodata från hälsobesök sammanställs och rapporteras till rektor, elevhälsoteam och/eller pedagoger vid behov. Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker via verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. 7

9 Vaccination ges enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF-FS 2016:51). Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund ska ges i åk1 eller 2 enl. ny vaccinationsvägledning. Inom Västerås kommunala skolor kommer den att ges i åk2 från läsår De elever som nu går i åk 2 har fått sin vaccination när de gick i förskoleklass. Vaccination mot HPV (humant papillom virus), som kan ge cellförändringar som kan leda till cancer, framför allt i underlivet, kommer att ges till flickor i åk 6 nästa läsår, det är en förändring från föregående läsår då den vaccinationen gavs i åk 5. Skolsköterskorna registrerar alla vaccinationer givna inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till Folkhälsomyndigheten. Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Skolsköterskorna är delaktiga i elevhälsoteamet (EHT) på skolan, på de flesta skolor en gång i veckan. En gång i månaden träffar EHT områdets områdesteam (ORT). Skolläkarna deltar sällan på EHT, önskvärt att de kan delta de gånger ORT är med. Hälsofrämjande arbete Mål Elevhälsans medicinska insats (EMI) ska arbeta med hälsoupplysning på olika nivåer; individuellt, på gruppnivå och generell nivå. Via hälsobesök kan EMI identifiera och förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade levnadsvanor. EMI ska medvetandegöra vikten av egenvård och stärka elevens självkänsla. Vidare kan EMI via hälsoupplysning/hälsoundervisning öka elevernas kunskap och medvetenhet om risk- och friskfaktorer samt hur de påverkar hälsan. Resultat och bedömning Individnivå På individnivå arbetar skolsköterskorna hälsofrämjande utifrån livsstilsfaktorer och arbetar aktivt med att främja psykisk ohälsa och förebygga psykisk ohälsa vid hälsobesöken och vid uppföljningar, vid öppen mottagning och när de på andra sätt möter elever och föräldrar. Hälsoenkäter, både till elever och till föräldrar, används som grund för hälsosamtalen. Gruppnivå -i klass eller årskurs Det ser mycket olika ut på de olika skolorna hur aktiva skolsköterskorna varit i det hälsofrämjande arbetet som ligger utanför hälsobesöken. På några skolor anordnas hälsovecka/hälsodagar eller hälsoteman där även annan personal är involverad. På flera skolor har skolsköterskan hälsoundervisning i klasser, t.ex. om pubertet, kost, sömn, skärmtid och fysisk aktivitet. Några håller tillsammans med idrottsläraren i elevers HRL-utbildning. På en skola håller skolsköterskan och kuratorn tillsammans i undervisning i livskunskap i åk 8 och 8

10 kondomkunskap till alla elever i åk 9. Flera skolsköterskor har samtal i tjej- /killgrupper där samtal om kroppen, pubertet, stress, sex- och samlevnad, relationsfrågor och kompisskap berörs. Andra hälsofrämjande insatser på gruppnivå som skolsköterskor är delaktiga i är också vandringar, hajker och pausjumpa, exempelvis Röris. Generell nivå -organisatorisk nivå; t.ex. på huvudmanna- eller skolnivå På generell nivå kan EMI arbeta för en stödjande och god arbetsmiljö på skolan genom att t.ex. delta i skolans trygghetsteam, skyddsronder och i värdegrundsarbete, exempelvis inom ramen för Here4you som också har som syfte att motverka mobbing och utanförskap. Skolsköterskor är ofta ute på raster och i klassrummen för att skapa relationer med eleverna. Skolsköterskan blir på det sättet en naturlig del av skolan personal. På huvudmannanivå har Centrala EMI i samarbete med Region Västmanland erbjudit skolor att låta elever i åk 7 eller åk8 att klassvis att ta del av en hälsofrämjande insats med fokus på psykisk hälsa; Youth Aware of Mental Helath (YAM). YAM är en evidensbaserad metod som vid vetenskaplig utvärdering har visat sig minska förekomst av depression med 30 % och risk för självmordsförsök med 50 %. I YAM ingår undervisning om vad psykisk hälsa är, vad som är hälsofrämjande livsstil när det gäller psykisk hälsa, hur man känner igen att man är stressad, vad som är symtom på depression och tankar på att inte vilja leva. Eleverna får diskutera dilemmasituationer och spela rollspel om fingerade kriser. Alla får ett häfte med sammanfattning av de 3 kurstillfällena samt kontaktuppgifter dit man kan vända sig om man själv eller en kompis behöver hjälp på grund av kris eller psykisk ohälsa. När det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete på gruppnivå och generell nivå anser många skolsköterskor att det är svårt att hinna med det. Arbetsmiljö Mål Elevhälsan ska arbeta för att främja elevens lärande, utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter, samt bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utvekling och hälsa. Resultat och bedömning På några få skolor utförs allergironder. Skolsköterskorna deltar i EHT där god och säker arbetsmiljö och god lärandemiljö diskuteras. Flera skolsköterskor anger att de är delaktiga i trygghetsteamen på skolan. I vissa fall diskuteras ergonomi, individuellt eller i klasser. Ingen högstadieskola har elevskyddsombud. Inför nästa läsår vore önskvärt att alla skolsköterskor och skolläkare tillsammans med övrig elevhälsa inklusive rektor på EHT inventerar vad som redan görs, och om det finns ytterligare generella anpassningar som kan göras, för att underlätta 9

11 skolsituationen/ undervisningssituationen för barn med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Särskilt stöd Mål EMI ska arbeta för att stödja och stärka elevers utveckling mot skolans mål, samt att utveckla lärandemiljön utifrån elevers behov. Skolsköterskor och skolläkare ska också arbeta för att barn med sjukdom eller funktionsnedsättning får adekvat stöd samt medverka till att uppmärksamma barns speciella behov. Resultat och bedömning Skolsköterskorna medverkar i EHT där elevers behov av särskilt stöd tas upp. Skolsköterskorna deltar också i samrådsmöten och har ofta kontakt med vårdnadshavare. Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker EMI eller i planerade kontakter samt vid hälsobesöken. Det sker också en samverkan med sjukvården kring elevers behov. Önskvärt inför nästa läsår vore att även skolläkarna deltar i EHT i ökad omfattning jämfört med tidigare, åtminstone en gång i månaden när EHT är förstärkta med områdesteamen. Det kan dock vara svårt schematekniskt för skolläkare som har få skolläkartimmar eller där teamtiderna för olika skolor ibland samlas på samma veckodagar. Sjukvård Mål Skolsköterskan och skolläkaren ska erbjuda elever enkla sjukvårdsinsatser, samt vid behov hänvisa eller remittera till annan lämplig instans. Resultat och bedömning Verksamheten måste försöka hitta rätt balansgång i vad som ska tas emot och vad som ska utföras på annat ställe. Skolsköterskorna har tagit emot ca besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. Det finns behov av att tydligare avgränsa vad arbetet enklare sjukvårdinsats på skolan innebär, både gällande fysisk och psykisk ohälsa. Skolsköterskor har på upptaktsdagar/avslutningsdagar fått verktyg för att ge enklare sjukvårdsinsats gällande psykisk ohälsa. Det som bör ingå där är preliminär bedömning av ohälsan samt psykoedukation. Preliminär bedömning av psykisk ohälsa baseras på sammanvägning av: Symtom (ex. via observation, samtal och symtomskattning i formulär) Utvecklingsnivå (som förväntat vid biologisk ålder/avvikande) Funktion (finns funktionsnedsättning hemma, i skolan eller på fritiden av symtomen) 10

12 Psykoedukation innehåller en förklaring för eleven/vårdnadshavare vad eleven har symtom på och vad man kan göra för att må bättre, t.ex. vikten av att optimera hälsofrämjande livsstil gällande sömn, kost och fysisk aktivitet. Ett annat viktigt område är att säkerställa tillräcklig återhämtning och att avlasta krav och stress. Skolsköterskan och skolläkaren har här en viktig roll att kommunicera med vårdnadshavare och, om samtycke ges, även med skolpersonal för att hem-och skolsituation ska kunna anpassas optimalt efter elevens hälsotillstånd. Samverkan Mål Arbetet inom den samlade elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper, liksom även med övrig hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Resultat och bedömning Den interna samverkan fungerar bra på skolorna. Skolsköterskorna hjälper elever och föräldrar med hänvisning eller remiss till externa aktörer. Många upplever att det är svårt att få till samverkan med t.ex. socialtjänsten, Barnahus, BUP m.fl. Där det finns familjecenter fungerar samverkan med skolan bra. Samverkan med ungdomsmottagningen och Barn-och ungdomskliniken, Region Västmanland fungerar bra. Elever i åk 9 inbjuds dit till studiebesök varje år. Samverkan med Smittskyddsenheten, Region Västmanland fungerar också bra. 11