Remissyttrande - Klimat- och energistrategin för Nyköpings kommun

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annelie Tonell Enheten för Hållbar utveckling LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Remissyttrande - Klimat- och energistrategin för Nyköpings kommun Förslag till beslut Landstingsstyrelsens beslut Föreslaget remissyttrande godkänns. Sammanfattning Landstinget Sörmland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till ny klimat- och energistrategi för Nyköpings kommun. Genom klimat och energistrategin ska Nyköpings kommun bidra till att de nationella klimat och energimålen nås. Syftet är att strategin ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, trygg energiförsörjning och omställning till förnybar energi. Handlingsplaner kommer att tas fram årligen. Landstinget har inget att invända mot förslaget. Kommunen bör även ha kontakt med och informera landstingets tjänsteman i beredskap, TIB, avseende försörjningsfrågor. Exploateringsprojekt på kommunal mark skulle kunna tillämpa program för hållbart byggande för att styra mot bland annat effektivare energianvändning. Bakgrund Landstinget Sörmland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till ny klimat- och energistrategi för Nyköpings kommun. För att tydliggöra kommunens målsättningar inom området har tre styrdokument slagits samman och utvecklats till en klimat- och energistrategi. Strategin gäller mellan åren och ersätter följande kommunala styrdokument: Klimatstrategi 2008 Energiplan Mål för energieffektivisering för kommunens fastigheter och transporter Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c78f cf-4961-a2fb b3732e\315153_3_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 1(3) :57

2 Genom klimat och energistrategin ska Nyköpings kommun bidra till att de nationella klimat och energimålen nås. Syftet är att strategin ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, trygg energiförsörjning och omställning till förnybar energi. Den direkta målgruppen för strategin är den kommunala organisationen. Strategin ska dock även fungera som en vägledning för företag, medborgare och andra aktörer i Nyköpings kommun. Strategin innehåller bland annat följande delar: Klimat- och energimål för Nyköpings kommun fram till år Strategiska inriktningar och mål för den kommunala organisationen. Beskrivning av genomförande och uppföljning av organisationens arbete. En handlingsplan med åtgärder för klimat- och energiarbetet ska tas fram årligen i samband med budgetprocessen för den kommunala organisationen, Nyköpingshem AB, Nyköping vattenkraft AB och Vattenfall/Idbäcksverket. Ärendebeskrivning Landstinget Sörmland är verksam i Nyköpings kommun inom flera olika områden; hälso- och sjukvård, kultur, utbildning, med mera, och berörs på så sätt av de målsättningar som finns inom klimat- och energiområdet. Landstinget bedömer att det är positivt och viktigt att Nyköpings kommun arbetar systematiskt för att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fortgå även vid allvarliga störningar i energiförsörjningen. Landstinget har idag en representant i Styrelsprojektet. Kommunen bör även ha kontakt med och informera landstingets tjänsteman i beredskap, TIB, avseende försörjningsfrågor. Det är också bra att kommunens ambition gällande minskning av växthusgaser är högre än såväl den nationella som internationella målsättningen. Det är dock generellt svårt att bilda sig en uppfattning om hur målen kommer att nås, då handlingsplanerna kommer att fastställas senare. Landstinget Sörmland köper fjärrvärme från värmeverket och ser att det är viktigt att värmeverket även i fortsättningen använder förnybara bränslen. Landstinget får tillgång till värmeenergi med låg miljöpåverkan vilket dessutom bidrar till att landstinget når de egna målen inom miljöområdet. Landstinget använder sig nu för tiden av systemet miljöbyggnad vid ny- och ombyggnationer. En viktig faktor i detta system är just att de använda energislagen ska ha låg klimatpåverkan. ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c78f cf-4961-a2fb b3732e\315153_3_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 2(3) :57

3 Landstinget föreslår att Nyköpings kommun ser över möjligheten att införa ett program för hållbart byggande. Exploateringsprojekt på kommunal mark skulle kunna tillämpa program för hållbart byggande i samverkan med kommunen. Detta skulle kunna bli ett effektivt medel för att styra mot bland annat effektivare energianvändning. Klimat- och energistrategin är avgränsad utifrån flera andra styrdokument i kommunen. Den hanterar därför inte klimat- och energiåtgärder som omfattas av kommunens upphandlingspolicy, mm. Här kan det dock påpekas att det finns en poäng med att även ta fram strategiska inriktningar och mål för förbrukningsvaror, livsmedel, osv, inom den kommunala verksamheten. Erfarenheter från andra organisationer visar att dessa kan stå för en betydande del av den totala klimatpåverkan. Konsekvenser Förslaget till beslut medför inte några konsekvenser. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Ärendet har beretts av enheten för hållbar utveckling. FM-enheten har lämnat kommentarer angående beredskapen för störningar i energiförsörjning. Beslutsunderlag Yttrande Klimat och energistrategi remissversion Beslutet expedieras till Nyköpings kommun, kommunledningskansliet Annelie Tonell, enheten för hållbar utveckling Akten ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\c78f cf-4961-a2fb b3732e\315153_3_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 3(3) :57

4 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Annelie Tonell LS-LED Enheten för Hållbar utveckling Yttrande Remiss om Klimat- och energistrategi för Nyköpings kommun, KK16/252 Landstinget Sörmland har erbjudits möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Yttrandet gäller under förutsättning att landstingsstyrelsen ställer sig bakom detta vid sitt sammanträde Verifiering av beslut samt eventuella kompletteringar/ändringar skickas samma dag. Sammanfattning Landstinget Sörmland har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till ny Klimatoch energistrategi för Nyköpings kommun. Genom Klimat och energistrategin ska Nyköpings kommun bidra till att de nationella klimat och energimålen nås. Syftet är att strategin ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, trygg energiförsörjning och omställning till förnybar energi. Handlingsplaner kommer att tas fram årligen. Landstinget har inget att erinra mot förslaget men föreslår bland annat att kommunen ska ha kontakt med och informera landstingets Tjänsteman i Beredskap, TIB, gällande energiförsörjningsfrågor. Exploateringsprojekt på kommunal mark skulle kunna tillämpa program för hållbart byggande för att styra mot bland annat effektivare energianvändning. Ställningstagande Landstinget Sörmland är verksam i Nyköpings kommun inom flera olika områden; hälso- och sjukvård, kultur, utbildning, med mera, och berörs på så sätt av de målsättningar som finns inom klimat- och energiområdet. Landstinget bedömer att det är positivt och viktigt att Nyköpings kommun arbetar systematiskt för att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fortgå även vid allvarliga störningar i energiförsörjningen. Landstinget har idag en representant i Styrelsprojektet. Kommunen bör även ha kontakt med och informera landstingets Tjänsteman i Beredskap, TIB, avseende försörjningsfrågor. Det är också bra att kommunens ambition gällande minskning av växthusgaser är högre än såväl den nationella som internationella målsättningen. Det är dock generellt svårt att bilda sig en uppfattning om hur målen kommer att nås, då handlingsplanerna kommer att fastställas senare. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Tel: E-post: landstinget.sormland@dll.se Org.nr: SID 1(2)

5 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Annelie Tonell LS-LED Enheten för Hållbar utveckling Landstinget Sörmland köper fjärrvärme från värmeverket och anser att det är viktigt att värmeverket även i fortsättningen använder förnybara bränslen. Landstinget får tillgång till värmeenergi med låg miljöpåverkan vilket dessutom bidrar till att landstinget når de egna målen inom miljöområdet. Landstinget använder sig nu för tiden av systemet miljöbyggnad vid ny- och ombyggnationer. En viktig faktor i detta system är just att de använda energislagen ska ha låg klimatpåverkan. Landstinget föreslår att även Nyköpings kommun ser över möjligheten att införa ett program för hållbart byggande. Exploateringsprojekt på kommunal mark skulle kunna tillämpa program för hållbart byggande i samverkan med kommunen. Detta skulle kunna bli ett effektivt medel för att styra mot bland annat effektivare energianvändning. Klimat- och energistrategin är avgränsad utifrån flera andra styrdokument i kommunen. Den hanterar därför inte klimat- och energiåtgärder som omfattas av kommunens upphandlingspolicy, och dylikt. Här kan det dock påpekas att det finns en poäng med att även ta fram strategiska inriktningar och mål för exempelvis förbrukningsvaror och livsmedel inom den kommunala verksamheten. Erfarenheter från andra organisationer visar att dessa kan stå för en betydande del av den totala klimatpåverkan. Landstinget har i övrigt inget att invända mot den föreslagna Klimat- och Energistrategin för Nyköpings kommun. Monica Johansson Ordförande landstingsstyrelsen Jan Grönlund Landstingsdirektör Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Tel: E-post: landstinget.sormland@dll.se Org.nr: SID 2(2)

6 Från: Hjalmarsson Camilla Skickat: den 5 april :17 Till: 'info@nykopingshem.se'; Nyköping Vattenkraft; 'sodermanland@lansstyrelsen.se'; Landstinget, Sörmland; Wetterblad Karolina; Kollektivtrafikmyndigheten; Kommun Oxelösund; 'info@skavsta.se'; 'info@gastabud.com'; 'info@region.sormland.se'; 'c.g.colliander@d.lrf.se'; 'info@energikontor.se'; 'Fredrik.Wettervik@vattenfall.com'; 'eldistribution@vattenfall.com' Kopia: Carlgren Erik; 'Fredrik.Wettervik@vattenfall.com'; Margit Larsson-Nordén Ämne: Remiss av Klimat- och energistrategi, Nyköpings kommun Bifogade filer: Försättsblad remiss Klimat- och energistrategin(467442).pdf; Klimat- och energistrategi remissversion(462641)_tmp.pdf; Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning(462642)_tmp.pdf; Bilaga 2. Energiläget i Nyköpings kommun 2008(462644)_TMP.pdf; Bilaga 3. Framtidsbild Nyköpings kommun år 2020(462643)_TMP.pdf Hej Ett förslag till Klimat- och energistrategi för Nyköpings kommun finns framtaget. Varmt välkommen att lämna era synpunkter på förslaget fram till den 20 maj. Se vidare i bifogade filer. Med vänliga hälsningar Camilla Camilla Hjalmarsson Miljöstrateg Strategi- och projektenheten, Kommunledningskansliet Nyköpings Kommun Nyköping direkt/mobil vxl camilla.hjalmarsson@nykoping.se

7 Remiss Dnr KK16/252 Datum Remiss om Klimat och energistrategin för Nyköpings kommun Detta är ett förslag till ny Klimat och energistrategi för Nyköpings kommun. Synpunkter och förslag Klimat och energistrategin kan lämnas mellan den 11 april och 20 maj Syftet med Klimat och energistrategin För att tydliggöra kommunens målsättningar har tre styrdokument: Klimatstrategi 2008, Energiplan samt målen för energieffektivisering för kommunens fastigheter och transporter 2010, slagits samman. Genom Klimat och energistrategin ska Nyköpings kommun bidra till att de nationella klimat och energimålen nås. Syftet är att strategin ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, trygg energiförsörjning och omställning till förnybar energi. Klimat och energistrategin vänder sig till politiker och tjänstemän i den kommunala organisationen (inkl. bolag) men ska även vägleda företag, medborgare och andra aktörer i Nyköpings kommun. Synpunkter och förslag på Klimat och energistrategin Det finns inga formella lagkrav på remissförfarande men för oss är det ändå av ett stort värde att få in synpunkter som kan berika Klimat och energistrategins innehåll. Förslaget till Klimat och energistrategi är bifogat. Du hittar även dokumenten på kommunens hemsida Synpunkter och förslag skickas till: Nyköpings kommun, Kommunledningskansliet Nyköping eller till kommun@nykoping.se. Var god ange diarienummer KK16/252. Svaren ska vara kommunen tillhanda senast Eventuella frågor besvaras av Camilla Hjalmarsson, KLK Strategi och projektenheten, tfn Postadress Nyköpings kommun Kommunledningskansliet, Strategi och projektenheten NYKÖPING Besöksadress Stadshuset, Stora Torget Tfn Fax camilla.hjalmarsson@nykoping.se Org nr Bg kommun@nykoping.se

8 Dnr KK16/252 2/2 Sändlista: Kommunstyrelsen och verksamhetsnämnder Kommunala verksamheter Räddning och säkerhet Ekonomi och upphandling Samhällsbyggnad Tekniska divisionen Division barn, utbildning och kultur Division social omsorg Näringsliv och tillväxt IT enheten Kommunala bolag och förbund Nyköpings hem AB Nyköping Vattenkraft AB Nyköping Oxelösunds Vattenverksförbund Gästabudsstaden AB Myndigheter Länsstyrelsen i Södermanlands län Landstinget i Sörmland Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Regionförbundet Sörmland Grannkommuner Oxelösunds kommun Intressenter Vattenfall AB Värme Nyköping Energikontoret i Mälardalen Stockholm Skavsta Flygplats AB Ungdomsfullmäktige Kommunbygderådet

9 Dnr STRATEGI Remissversion: Klimat- och energistrategi Antagen av KS 2016-XX-XX

10 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrundsanalys och överväganden Klimat- och energimål för Nyköpings kommun Strategiska inriktningar och mål för den kommunala organisationen Omställningen från fossila drivmedel till förnyelse bara i transportsektorn Effektiv användning av energi och mer förnybar ener gi i energisektorn11 Klimat- och energismarta medarbetare och invånare Strategins genomförande Uppföljning och revidering av strategin Uppföljning av strategin Revidering av strategin Referenser Bilagor Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskr ivning Energiläget i Nyköpings kommun år 2008 Framtidsbild Nyköping kommun år

11 Sammanfattning Genom Klimat- och energistrategin ska Nyköpings kommun bidra till att de nationella klimat- och energimålen nås. Syftet är att strategin ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, effektivare energianvändning, trygg energiförsörjning och omställning till förnybar energi. Nyköpings kommun ska jobba med att identifiera samhällsviktiga verksamheter som måste fungera i händelse av en kris. Kommunen ska identifiera sårbarheter och risker med syftet att kunna vidta åtgärder för att öka samhällets resiliens 1 mot störningar i energiförsörjningen. Samhällets krisberedskap byggs av de åtgärder som genomförs i den normala verksamheten för att hantera allvarliga störningar och avbrott i försörjningen av bland annat el och drivmedel. Klimat- och energistrategin vänder sig till politiker och tjänstemän i den kommunala organisationen (inkl. bolag) men ska även vägleda företag, medborgare och andra aktörer i Nyköpings kommun. För att nå Klimat- och energimålen behöver vi alla delta i arbetet. I det arbetet ska den kommunala organisationen gå före samt aktivt arbeta för att kommunicera ut målsättningarna både internt och externt. Strategin innehåller följande delar: Klimat- och energimål för Nyköpings kommun fram till år Strategiska inriktningar och mål för den kommunala organisationen. Beskrivning av genomförande och uppföljning av organisationens arbete. En handlingsplan med åtgärder för klimat- och energiarbetet för den kommunala organisationen samt för Nyköpingshem AB, Nyköping vattenkraft AB och Vattenfall/Idbäcksverket ses över och tas fram årligen i samband med budgetprocessen. Första handlingsplanen tas fram för Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Bilaga 2. Energiläget i Nyköpings kommun år 2008 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping kommun år Begreppet resiliens har olika betydelser beroende på det sammanhang där det används och förekommer inom olika kontexter så som, individ-, system-, samhälls- och organisationsnivå. Genomgående och oavsett kategori eller nivå så är dock resiliens en beskrivning av, på ett eller annat sätt, förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publikationsnummer: MSB

12 1 Inledning I Vision 2030 står att: Nyköping är en hållbar växande kommun. Nyköping går före och byggs för ökad social sammanhållning och grön omställning. För att uppnå det krävs gemensamma kommunövergripande mål med att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser, energieffektivisera och minska beroende av fossil energi. I Klimat- och energistrategin har kommunfullmäktige fastställt mål och strategisk inriktning för kommunen som geografiskt område samt specifika mål och åtgärder för den kommunala organisationen. En samlad Klimat- och energistrategi För att tydliggöra kommunens målsättningar inom området har tre styrdokument slagits samman och utvecklats till en Klimat- och energistrategi. Strategin gäller mellan åren och ersätter följande kommunala styrdokument: Klimatstrategi 2008 Energiplan Mål för energieffektivisering för kommunens fastigheter och transporter 2010 Klimat- och energiarbetet är tätt sammankopplat. Mål och åtgärder för att energieffektivisera och energiomställning från fossil energi är grundläggande för att minska kommunens klimatpåverkan. I framtagandet av Klimat- och energistrategin har en politisk styrgrupp varit vägledande. Styrdokumentet och handlingsplanen har arbetats fram av en tjänstemannagrupp bestående av representanter från den kommunala organisationen samt bolag. Politisk styrgrupp: Utskottet för miljö och social sammanhållning Malin Hagerström (MP) ordförande, Sofia Amloh (S), Gunilla Andersson (S), Anniola Nilsson (M), Martina Hallström (C), Linn Jonsson (V) och Sofia Remnert (L) Projektbeställare: Erik Carlgren, kommundirektör Projektledare: Camilla Hjalmarsson, miljöstrateg Arbetsgrupp med representanter från bolag och kommunala verksamheter: Vattenfall Fredrik Wettervik, Nyköpings hem AB Margit Larsson-Nordén, Nyköping Vattenverk AB Lars Wikman, Nyköping och Oxelösunds vattenverksförbund Karolina Wetterblad, Samhällsbyggnad Henrik Haugness, Räddning och Säkerhet Peter Kangedal, Tekniska divisionen Jenny Dahlgren, Nyköpings Arenor Curt Hjelm/Mikael Stålbrand 4

13 2 Bakgrundsanalys och överväganden Nyköpings kommun har en viktig roll i klimat- och energiarbetet, genom lokala mål och åtgärder, sitt ansvar för fysisk planering, tillsyn, offentlig upphandling samt arbete i den egna verksamheten ska miljöpåverkan minska. Den kommunala organisationen har också genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning goda möjligheter att påverka utvecklingen. Utgångspunkt för klimat- och energiarbetet är Energiplanens energikartläggning 2008 samt Klimatstrategins nulägesbeskrivning 2008 och uppföljningen Lagen om kommunal energiplanering Enligt lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska vara fastställd av kommunfullmäktige och innehålla en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Nyköpings kommuns klimat- och energistrategi innefattar energiplanen och uppfyller därigenom lagen syfte. Distributionssäkerhet Kommunen ska enligt lag (2006:544) ha en planläggning och beredskap för hantering av kriser av extraordinär art. En krisorganisation ska finnas förberedd som snabbt träder i funktion vid extraordinära händelser och effektivt samordnar insatser för att begränsa konsekvenser och lindra effekter av krisen. Det ska dessutom finnas handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningsinsatser Handlingsprogram för säkrare och tryggare kommun Människor i kommunen ska känna trygghet och ha gott skydd och säkerhet när det gäller skador på liv, egendom och miljö. Händer en olycka av större omfattning eller inträffar en extraordinär händelse till exempel längre avbrott i el-, vatten- eller värmeförsörjningen ska kommunens krisledningsorganisation snabbt kunna aktiveras. En ö-driftplan 2 finns hos Idbäcksverket (Vattenfall) i Nyköping för händelser som orsakar att elmatningen till Nyköping blir allvarligt störd. Idbäcksverket kan lokalt försörja delar av Nyköpings tätort. Svenska Kraftnät, som är systemansvariga för det svenska kraftsystemet och för 2 Ö-drift är en term som förekommer inom området kraftdistribution. Om t.ex. två kraftbolag är sammankopplade med varandra och ett fel uppstår hos det ena kraftbolaget kan bolagen kopplas isär, varvid det fristående kraftbolaget övergår till ö-drift. 5

14 elförsörjningsberedskap i riket, har befogenhet att beordra ö-drift i fredstid och under höjd beredskap. Styrel innebär att vid brist på elkraft fördelar tillgänglig el till områden med känslig verksamhet. En tillförlitlig elförsörjning har en avgörande betydelse för dagens samhälle. Exempel på verksamheter med behov av kontinuerliga och tillförlitliga leveranser av elektricitet är kommunalteknisk försörjning, sjukvård, äldreomsorg och informationssektorer. Vid omfattande och långa elavbrott eller effektbristsituationer är det för att trygga livsnödvändig försörjning och för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna viktigt att prioritera och fördela tillgänglig el till de verksamheter som bäst behöver den. Kommunens roll i Styrelsprojektet är att identifiera samhällsviktiga elanvändare inom sitt geografiska område och föreslå en prioritering av dessa. I Styrels planeringsprocess samarbetar kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och elnätsföretagen. Internationella och nationella mål För kommunens klimat- och energiarbete finns det både internationella och nationella mål att förhålla sig till som FN:s klimatöverenskommelse, EU:s klimatmål för 2030, Sveriges generationsmål och 16 miljökvalitetsmål. Att till nästa generation (år 2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. ( Regeringen vill med dessa att Sverige till år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Inriktning Nationella mål till 2020 Nationella mål till 2030 EU:s mål till 2030 Utsläpp av växthusgaser 40 % minskning av växthusgasutsläppen (jmf med år 1990) % minskning av växthusgasutsläppen (jmf med år 1990) Omställningen från fossila drivmedel till förnyelsebara Minst 10 % förnybar energi i transportsektorn En fordonsflotta oberoende av fossila drivmedel Effektiv användning av energi 20 % energieffektivisering (jmf med år 2008) 27 % energieffektivisering (jmf med år 2007) Mer förnybar energi 50 % förnybar energi 27 % förnybar energi 3 Det 40-procentiga klimatmålet avser verksamheter som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Dvs. för transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. ( 6

15 Avgränsningar - andra styrdokument och processer Nyköpings kommun har flera styrdokument och processer som utöver åtgärderna i bilaga 1 bidrar till att uppnå Klimat- och energistrategin mål. Kommunfullmäktige fastställer årligen budget för organisationen, vilken tillsammans med Vision 2030 är organisationens överordnade styrdokument. I budget finns prioriterade målområden utpekade, bland annat grön omställning som berör klimat- och energiarbetet. Kommunfullmäktiges miljö- och folkhälsopolicy innehåller prioriterade områden som ska visa vägen för organisationens miljö- och folkhälsoarbete. Ett av de prioriterade områdena är klimat och energi. Klimat- och energistrategin är avgränsad utifrån flera andra styrdokument i kommunen. Klimat- och energistrategin hanterar inte insatser för att minska transportflöden och miljömässiga transportval som exempelvis åtgärder i den fysiska planeringen. Dessa frågor hanteras i kommunens Översiktsplan (ÖP), Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort (FÖP) och Transportstrategin (beslutas år 2016). Allmänt om klimat- och energiåtgärder för kommunens organisation, transporter och resor hanteras delvis genom kommunens Upphandlingspolicy, Avfallsplan samt riktlinjer för tjänsteresor. För klimatarbetet så skiljer man oftast mellan arbetet att begränsa klimatpåverkan (energiomställning och minska utsläppen) med arbetet för att klimatanpassa. Med klimatanpassning menas organisationens arbete med planering och åtgärder för att minska skadorna på bebyggelse på grund av klimatförändringar som översvämningar, ras/skred och extrema väderfenomen. Det handlar även om risker för fler dödsfall av exempelvis värmeböljor, försämrad luftkvalitet eller ökad smittspridning via livsmedel, badoch dricksvatten. Kommunens klimatanpassningsarbete hanteras i styrdokument som ÖP, FÖP och VA-strategi samt i kommunens löpande arbete med att analysera risker och sårbarheter. Nyköpings kommun ansvarar inte för åtgärder i Klimat- och energistrategin som ligger utanför kommunens juridiska område. 7

16 Upphandlingspolicy 16 nationella miljökvalitetsmål Nyköpings kommuns vision 2030 Budget Miljö- och folkhälsopolicy Kostpolicy VAstrategin Översiktsplan och FÖP Klimat- och energistrategi Transportstrategi Avfallsplan Bild X. Relation till nationella mål och kommunala styrdokument LAYTOUT EJ KLAR 3 Klimat- och energimål för Nyköpings kommun På sikt ska Nyköpings kommun, som geografiskt område uppnå att: Utsläppen av växthusgaser ska minska med mer än 45 % till år 2020, jämfört med år 1990 Nyköping är en hållbar kommun och ska gå före i den gröna omställningen med mer förnybar energi samt minskad energianvändning. I Nyköping ska utsläppen av växthusgaser fortsatt minska även med en ökande befolkningstillväxt. Kommunens ambition är högre än vad som satts nationellt och internationellt. En resilient 1 kommun där sårbarheten mot störningar i energiförsörjningen minskar Nyköpings kommun ska kontinuerligt jobba för att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter och funktioner inom kommunens geografiska område kan upprätthålla sin förmåga och service vid allvarliga störningar eller avbrott i energiförsörjningen. Detta för att skydda människors liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet samt upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter som är de övergripande målen för samhällets krisberedskap. 8

17 Uppföljning av det Klimat- och energimålen sker med följande indikatorer: Indikator Mätning Basvärde (Informationskälla 4 (basår 5 ) ) Förväntat resultat under mandatperiod U tsläpp av växthusgaser, RUS total ton CO2-ekv. i ton/co2-ekv Nyköpings kommun (1990) <föreg. år <föreg. år <föreg. år 45 % minskning till ton Utsläpp av koldioxid från energistektorn* i Nyköpings kommun *Omfattar områdena transporter, industrin energisystemet, samt miljövärdering av el. Egen mätning 2008, 2015 och ton CO2 (2008) 20 % minskning till ton CO2 T ransportsektorns årliga förbrukning av fossila drivmedel i Nyköpings kommun SCB m3 (2005) <föreg. år <föreg. år <föreg. år 20 % minskning till m3 Olja för uppvärmning utfasad i Nyköpings kommun Egen mätning 2008, 2015 och ,8 GWh (2008) 0 % Energianvändning *, exkl transporter *Avser bruttoenergianvändning, dvs. levererad energi. Egen mätning 2008, 2015 och ,3 GWh (2008) 15 % minskning till 691 GWh Energianvändning i privatägda bostäder och privatägda lokaler Egen mätning 2008, 2015 och ,3 GWh (2008) 10 % minskning till 569 GWh Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken - buss (%) SKTM/ Länstrafiken 5 % RME (2014) 100 % 100 % 100 % 100 % 4 Informationskälla, dvs. varifrån indikatorn hämtas. 5 Basvärde, dvs. resultatmått för det första mättillfä llet av indikatorn. 9

18 4 Strategiska inriktningar och mål för den kommunala organisationen För att nå klimat- och energimålen har tre strategi ska inriktningar fastställts för den kommunala organisationen: - Omställningen från fossila drivmedel till förnyelse bara - Effektiv användning av energi och mer förnybar en ergi - Klimat- och energismarta medarbetare och invånare Omställningen från fossila drivmedel till förnyelse bara i transportsektorn Det strategiska målet är att: Den kommunala organis ationens förbrukning av fossila drivmedel ska minska med 20 % till år 2020 jämfört med Indikator Andel miljöbilar enligt gällande definition (PB, LLB) Miljöfordon Syd Årlig Tekniska förbrukning divisionen, av fossila beställning drivmedel i enligt kommunorg ramavtal anisationen Mätning (Informationskälla) Basvärde (basår) 24,7 % (2014/ 2015) Bensin 20,3 m3 Diesel 328,2 m3 (2014) Förväntat resultat under mandatperiod Vem rapport -erar Avrapportering till uppdragsgivare När sker rapportering % Tekniska Årligen divisionen <föreg. år <föreg. år <föreg. år 20 % minsk ning till 278,8 m3 Tekniska Årligen divisionen 10

19 Effektiv användning av energi och mer förnybar ener gi i energisektorn Det strategiska målet är att: I kommunkoncernen ska den totala energianvändningen exkl. transporter minska med 20 % till år 2020 jämfört med 2008 i befintlig verksamhet. Avser bruttoenergi förbrukning dvs. levererad energi. Indikator När sker rapportering Energiförbrukning i divisionen, Tekniska kommunens Kommunfastigheter egenförvaltade fastigheter. Mätning (Informationskälla) Basvärde (basår) 153 kwh/ kvm (2013) 152 kwh/kvm (2009) Förväntat resultat under mandatperiod Vem rapporterar <föreg. år <föreg. år <föreg. år 20 % minskni ng till kwh/m2 Avrapportering till uppdragsgivare Tekniska Årligen, divisionen årsredovis Kommunfastigheter ningen Omfattar driftel, Egen mätning. Brutto energiförbrukning, dvs levererad energi till kommunkoncernen. Redovisas fördelat på: kommunfastigheter inkl. ARV, avfallsanläggning Gatu- eluppvärmning, fjärrvärme belysning pellets. samt Nyköpingshem 88,4 GWh (2008) Andel inköpt Upphandling100 % elenergi till senheten (2008) organisationen som är förnybar, motsvarande Bra Miljövals kriterier <föreg. år <föreg. år <föreg. år 20 % minskni ng till 70,7 GWh Ingår i Egen Energikart mätning läggning för åren 2015 och % 100 % 100 % 100 % Upphandlingsenhet Årligen en 11

20 Klimat- och energismarta medarbetare och invånare Det strategiska målet är att: Minst en utbildningsi nsats ska årligen erbjudas för att öka kompetens, medvetenhet och kunskapen om kli mat- och energifrågor i såväl den kommunala organisationen, bolag och hos i nvånare i kommunen. Indikator När sker rapportering Antal genomförda utbildningsåtgärder som Nyköpings kommun erbjudit Vad medborgare tycker om kommunens miljöinsatser för att kunna leva miljövänligt (Index 0-100) Hur medvetna medborgarna är om miljökonsekvensernav sina inköp (Betyg 0-10) Mätning (Informationskälla) Basvärde (basår) Antalet Ny genomförda indikator utbildningsåtgärder enligt Handlingsplanen SCB:s medborgaru ndersökning 55 (2011) Riket: 55 (2014) 55 = gränsen för nöjd SCB:s medborgaru ndersökning Bygg- och tekniknämn dens (BTN) tilläggsfråga 6,8 (2013) än basår Förväntat resultat under mandatperiod Vem rapporterar Avrapportering till uppdragsgivare >1 >1 >1 >1 Klimat och energigruppen Ekonomiavdelning en än basår än basår än basår BTN Årligen Årligen Årligen 12

21 5 Strategins genomförande Kommunfullmäktige fastställer 2016-XX-XX Nyköpings kommuns Klimat- och energistrategi , vilket ersätter den oblig atoriska Energiplanen enligt lagen om kommunal energiplanering. Den direkta målgruppen för denna strategi är den ko mmunala organisationen: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och div isioner samt kommunala bolag. Syftet är även att strategin ska v ägleda företag, medborgare och andra aktörer i Nyköpings kommun. Fö r att uppnå målen är det viktigt att alla som verkar och bor i kommunen gör sin insats. En handlingsplan med åtgärder för klimat- och energ iarbetet För att uppnå målen i strategin fastställs kopplat till budgetprocessen en handlingsplan med prioriterade åtgärder för den kom munala organisationens klimat- och energiarbetet. En årlig prioritering sk er för att vi ska arbeta fokuserat och effektivt samt uppnå största klimat- och energieffekt - se vidare under arbetsprocessen tre delar. Klimat- och energigruppen håller samman arbetet För att hålla samman och driva arbetet bildas en Kl imat- och energigrupp med representanter från samtliga divisioner/verksamhete r och kommunala bolag. Det vill säga representanter för de utförare som sk a genomföra arbetet. Det är viktigt att alla som påverkas av ett beslut är med i processen och bidrar i arbetet. Divisionerna/verksamheterna samt de kommun ala bolagen ansvarar för att utse lämplig och kvalificerad representant till klimat- och energigruppen Sammankallande i arbetet är Miljöstrategen på Strat egi- och projektenheten, Kommunledningskansliet. Arbetsprocessens tre delar Arbetsprocessen för planering, genomförande och upp följning av strategin och handlingsplanen följer tidsplanen och stegen för de n kommunala budget- och bokslutsprocessen. Det innebär att vi periodvis arb etar parallellt med tre processer för tre år samtidigt: Planering av kommande år budgetarbete för kommande år Genomförande aktuellt år Uppföljning bokslut för föregående år 13

22 1. Planering av kommande år budgetprocess och prioriterade åtgärder Här beskrivs processen för kommande års arbete, hur de prioriterade klimatoch energiåtgärderna väljs ut samt fastställs. Februari: Verksamheterna/divisionerna ansvarar för att sammanställa och lämna förslag till åtgärder till Klimat- och energigruppen. Åtgärderna ska delas in i tre kategorier sett till kostnad och resurser för genomförandet: 1. Inom verksamhetens ordinarie budget. Genomförandet av åtgärderna ligger inom verksamhetens ordinarie driftbudget. 2. Kräver extra kostnader för inköp eller ny-, om- eller tillbyggnad av fastigheter/lokaler och uppfyller kraven för investeringar. I dessa fall ska kommunens investeringsrutin (296768) följas och åtgärden markeras som en klimat- och energiåtgärd. Enligt rutinen ska ansvarig verksamhet lämna äskande på våren året innan investeringen är tänkt att genomföras. 3. Kräver extra resurser för exempelvis utbildningssatsningar eller projekt som inte är investeringar. För dessa åtgärder ska medel äskas i augusti/september från tidigare års resultat: Klimat- och miljöåtgärder för en grön omställning. 14

23 Klimat- och energigruppen ansvarar för att utifrån inkommit underlag ge förslag till prioriteringar för kommande år. Prioriteringarna bygger på åtgärdens bidrag/effekt för att nå målen i strategin eller ifall åtgärden är en viktig plattform/katalysator för vidare arbete och utveckling för att nå målen. Klimat- och energigruppen lämnar ett underlag, en handlingsplan, med förslag till prioriteringar för nästkommande år till utskottet för miljö och social sammanhållning för ställningstagande och sen i mars vidare till kommunstyrelsens ärendeprocess. Augusti-september: Kommunstyrelsen lyfter vid beslutet av kommunfullmäktiges budget också upp och fastställer de åtgärder som ska prioriteras för nästkommande år som ett enskilt ärende. Beslut om att: 1. Berörda verksamheter får i uppdrag att genomföra de prioriterade åtgärder som ryms inom ordinariebudget. 2. Åtgärder som uppfyller kraven för investeringar följer investeringsrutinen. 3. Berörda verksamheter får i uppdrag att genomföra de prioriterade åtgärder som kräver extra resurser. Medel för dessa åtgärder äskas från tidigare års resultat: Klimat- och miljöåtgärder för en grön omställning. November: Efter det politiska fastställande lyfts åtgärderna in i det fortsatta budgetarbetet som antingen: 1. Åtgärd inom verksamhetens ordinarie budget. Läggs in i internbudgeten, internöverenskommelsen och verksamhetsplan. 2. Större investeringsåtgärder kräver ett nytt kommunstyrelsebeslut vid genomförande medan mindre åtgärder tas upp inom internbudgeten, se investeringsrutin. 3. Kräver extra resurser för exempelvis utbildningssatsningar eller projekt, medel tilldelas ansvarig verksamhet/division. Läggs in i internbudgeten, internöverenskommelsen och verksamhetsplan. 2. Genomförande under aktuellt år Genomförandet av redan fastställda åtgärder pågår under året. De prioriterade åtgärderna återfinns i internbudget, internöverenskommelse och verksamhetplan eller som investering, se ovan. Den division/verksamhet som står som ansvarig för en eller flera prioriterade åtgärder ser till att resurssäkra, planera och genomföra arbetet inom avsatt tid. Klimat- och energigruppen ansvarar för att i samband med delårsbokslutet följa upp att arbetet med de prioriterade åtgärderna 15

24 påbörjats samt rapportera detta till utskottet för miljö och social sammanhållning. 3. Uppföljning bokslut för föregående år Uppföljning av strategin och prioriterade åtgärder är kopplad till bokslutsprocessen. Ansvarig division/verksamhet följer upp och redovisar resultatet för de prioriterade åtgärderna i verksamhetsberättelsen samt till Klimat- och energigruppen. Uppföljningen omfattar kontroll och utvärdering av genomförda åtgärder, bland annat sett till uppnådd effekt för att nå målsättningarna i Klimat- och energistrategin (dvs. minskade utsläpp, energieffektivisering, minskad förbrukning av fossila drivmedel, mer förnybart och ökad kompetens/ medvetenhet). Klimat- och energigruppen ansvarar för att sammanställa målindikatorerna fastställda i strategin och det inrapporterade resultatet av de prioriterade åtgärderna till utskottet för miljö och social sammanhållning samt som ett eget ärende till kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya åtgärder och vid behov nya strategiska mål. Kommunstyrelsen tar ställning till måluppfyllelsen och genomförandet av prioriterade åtgärder. Utskottet för miljö- och social sammahållning ansvarar för att följa och bevaka nämnder och verksamheters arbete med genomförandet av prioriterade åtgärder. 6 Uppföljning och revidering av strategin Uppföljning av strategin Uppföljning indikatorer och åtgärder Indikatorer har fastställts för klimat- och energimålen (Nyköpings kommun som geografiskt område) samt för de strategiska målen (kommunen som organisation). Indikatorerna visar på förväntat resultat under mandatperioden. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya åtgärder och vid behov nya strategiska mål. Uppföljning kartläggning och utvärdering En ny energikartläggning, motsvarande den som genomfördes vid Energiplanens framtagande för år 2008, ska göras 2016 för att visa utvecklingen mellan År 2021 sker ytterligare en energikartläggning för perioden samt för hela perioden I samband med 16

25 detta, år 2016 samt 2021, sker även en uppföljning av växthusgasutsläppen. Kartläggningen tillsammans med uppföljningen av strategiska mål och åtgärder visar om arbetet är tillräckligt för att uppnå klimat- och energimålen och vision 2030 om en hållbar kommun. Revidering av strategin Revidering av strategin sker vid behov. Nyköpings kommun har fastställt att strategiska styrdokument som Klimat- och energistrategin alltid ska aktualitets prövas minst vart fjärde år, i samband med ny mandatperiod. Kommunfullmäktige ansvarar för revideringen av denna strategi. 7 Referenser - Sveriges riksdag. Lag (1977:439) om kommunal energiplanering. - Regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat och energipolitik klimat - Begränsad klimatpåverkan Nationella emissionsdatabasen, RUS. - Regionala Klimat- och energistrategin för Södermanlands län och tillhörande åtgärdsprogram. Rapport 2012:2 17

26 Datum Uppdaterat Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun ska verka för en positiv hållbar tillväxt samtidigt som klimatpåverkande faktorer ska minska. Denna sammanställning visar, utifrån tillgänglig statistik, vilken utveckling som skett kopplat till fastställda mål samt ger oss en nulägesbeskrivning. Klimatoch energistatistiken bygger dock på data som tagits fram för att framför allt användas på nationellnivå och därför ska användas med viss försiktighet på lokalnivå. 1. Växthusgaser Kommentar till målen och statistiken: Tidigare fanns inte kommunalstatistik för Nyköping tillgänglig för år 1990 (endast statistik för storkommunen - Nyköping, Trosa och Gnesta) varvid år 1995 valdes som basår istället. Vid framtagandet av Klimatstrategin 2007 gjordes därför egna beräkningar för utsläpp av växthusgaser för de olika sektorerna. Idag finns RUS 1 statistikunderlag för växthusgasutsläpp, vilket majoriteten av landets kommuner använder, men som alltid gällande statistik finns risk för felkällor i underlaget och i vissa fall även problem med statistiksekretess. I RUS finns inte utsläppsstatistik för år 1995, däremot för år 1990 med rätt geografisk inledning. RUS utsläpp utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras bland annat till FN:s klimatkonvention och luftvårdskonventionen. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät där rutorna motsvarar 1km 2. Fördelningen sker med hjälp av relevant statistik och geografiska data, tex. vägnät, betesmark, avverkad skog och befolkningsuppgifter. Svenska utsläpp och konsumtion: De svenska utsläppen av växthusgaser som rapporteras till FN och EU har minskat från De årliga svängningarna i utsläpp varierar i hög grad med konjunktur och väderförhållanden, men de enskilda drivkrafterna bakom utsläppsförändringarna är inte enkla att analysera då de kan samverka och motverkar varandra. Utsläppsnivåerna 2009 och 2010 var på olika sätt extrema. Under 2009 var det rekordlåga utsläpp till följd av den ekonomiska 1 RUS: Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet Länsstyrelserna 1/8

27 krisen och 2010 hade vi mycket höga utsläpp till följd av kalla vintrar, begränsad kärnkraftsproduktion och ekonomisk återhämtning. Globalt ökar utsläppen fortfarande, bakom ökningen ligger bla. en ökad konsumtion. Utsläppen i andra länder som sker till följd av svensk konsumtion (det som importeras) har ökat med 17 % eller 30 miljoner ton under åren De inhemska utsläppen i Sverige orsakade av konsumtion minskar samtidigt med 13 miljoner ton. Konsumtionsperspektivet kompletterar den bild som den årliga utsläppsinventeringen av de nationella utsläppen ger, genom att ta hänsyn till de utsläpp som sker utanför Sveriges gränser 2. 1.a. Utsläppen av växthusgaser skall minska med 15 % till år 2015 jämfört med 1995 års nivåer. 1.b. Utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 % till år 2020 jämfört med 1995 års nivåer. De totala utsläppen av växthusgaser i Nyköpings kommun, som geografiskt område, har minskat med 42 % från år 1990 till 2013 (40 % mellan åren ). I länet har det skett en minskning på 34 % från ). I RUS statistiken ingår inte utsläpp från internationell luftfart eller sjöfart, endast inrikes. Beräkningar har dock gjorts tidigare och för 2011 stod utsläppen från internationell luftfart och sjöfart för 5,3 % av de totala utsläppen i Nyköpings kommun 3. Det är inom sektorn energiförsörjning som majoriteten av utsläppsminskningarna skett, en reduktion på hela 92 % från år 1990 till Vilket är en följd av att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler har ersatts med eldning av biobränsle, utbyggnad av fjärrvärme och värmepumpar. Leveranserna av eldningsolja till kommunen har minskat med 84 % från 2001 till Även inom sektorn avfall och avlopp (avfallsupplag, behandling av avloppsvatten) har utsläppen minskat med 63 %. 2 Källa: Naturvårdsverket, Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser 3 Källa: RUS Nationell emissionsdatabas. Riktlinjerna internationellt kräver att man utgår från mängd bunkrat bränsle inom landet. Emissionerna från detta bränsle sker sedan längs hela fartygets eller flygplanets färd och endast en mindre del emitteras inom Sveriges gränser. Nuvarande metodik för geografisk fördelning innebär att emissioner fördelas ut inom Sveriges gränser, och täcker därmed inte in specialfallet som växthusgaser från internationell luftfart och sjöfart utgör. 2/8

28 Utsläpp av växthusgaser i Nyköpings kommun (ton/år) Avfall och avlopp Jordbruk Produktanvändnin g Arbetsmaskiner Tot Transporter Industriprocesser Energiförsörjning Befolkning i kommunen Figur 1: Årliga utsläpp av växthusgaser för Nyköpin gs kommun, redovisat i ton per sektor Sett till de olika sektorerna, figur 2, är det tran sportsektorn som står för majoriteten av växthusgasutsläppen, cirka 65 % år Utav dessa står personbilarna för majoriteten av utsläppen (ca 62 % ) följt av tunga lastbilar och bussar (ca 23 %). I beräkningen ingår hela det statliga vägnätet samt kommunala vägnätet. Beräkningarna bygger bla. på in formation om trafikarbetet på varje väglänk avseende olika fordo nstyper inklusive vilket bränsle de går på, hastighetsgränser, kallstartsand el m.m. 3/8

29 Figur 2: Utsläpp av växthusgaser i Nyköpings kommun år 2013, procentfördelning mellan de olika sektorerna Koldioxid står för största delen av växthusgasutsläppen, övriga växthusgaser är av mindre omfattning och till viss del svårare att åtgärda på kort sikt men får för den skull inte försummas. Koldioxidutsläppen i Nyköpings kommun har minskat med 42 % från år 1990 till Transportsektorn står för största andelen av koldioxidutsläppen ca 85 % 4. 4 Källa: RUS Nationell emissionsdatabas 4/8

30 Figur 3: Utsläpp av koldioxid (ton) i Nyköpings kommun mellan åren Figur 4: Utsläpp av koldioxid (procent) i Nyköpings kommun år /8

31 2. Transportsektorn Kommentar till målen och statistiken: Från och med år 2008 planerades resvaneundersökningar att genomföras vart 4:e år, vilka skulle vara en del i uppföljningen av transportsektorns mål men endast en resvaneundersökning har hittills genomförts. Resvaneundersökning: En resvaneundersökning har gjorts 2012 av WSP. Undersökningen har genomförts på de tio största arbetsplatserna i kommunen, samt med personer som pendlar från Nyköping till en annan kommun. Totalt deltog 1520 personer i resvaneundersökningen och på grund av det selektiva urvalet är resultaten därför inte representativa för hela befolkningen men ger en fingervisning om våra resvanor. Resvaneundersökningen visar att lokala resor (resor inom kommunen) och regionala resor (in- och utpendlare som korsar kommungränsen) är av olika karaktär. De lokala resorna består till stor del av gång och cykelresor (43 %), medan andelen som reser med kollektivtrafiken är relativt låg (8 %). Majoriteten av respondenterna reser lokalt med bil (48 %). De regionala pendlingsresorna präglas av större andelar bilresor (66 %) och kollektivtrafikresor (25 %) och en lägre andel gång- och cykeltrafikanter jämfört med de lokala resorna. 2.a. Antal körda mil per invånare ska minska från 2008 till 2012, genom att öka antalet årliga antalet årliga busstrafikanter med minst 25 % samt öka antalet cyklister med 10 % År 2008 var körsträckan per bil och invånare 750 mil, vilket minskat till 727 mil år 2012 (en minskning på 3 %). Jämfört med snittet i länet och riket är körsträckan per bil och invånare i Nyköping ca 9-10% högre. Under 2014 minskade antalet körda mil med ytterligare 2 % jmf med Andel busstrafikanter (ej skolkortsresenärer) ökade med 26 % till Kommunens metod för mätning av antalet cyklister ändrades år 2013 för att få ett bättre underlag, bla. lades fler mätpunkter till eftersom cykelvägnätet byggs ut. Då endast två mättillfällen finns att tillgå enligt den nya mätmetoden går det inte att utläsa någon cykeltrend. Sett till den gamla mätningsmetodiken har dock antalet cyklister minskat med 17 % från Källa: RUS Nationell emissionsdatabas 6 Källa: Kollektivtrafikmyndigheten Sörmland, kommunens kollektivtrafikstrateg 7 Källa: Gata/park/hamn, Tekniska divisionen 6/8

32 Figur 5: Årlig körsträcka per invånare och bil i Nyköpings kommun jämfört med länet och riket. 2.b ska transportsektorns årliga förbrukning av fossila bränslen ha minskat med 20 %, jämfört med år Bl.a. genom att andelen biodrivmedel ökar. Leveranserna av fossila drivmedel 8 (bensin och diesel) till Nyköpings kommun visar att från år 2005 till 2014 har de minskat med 17 %. År 2014 stod etanol (E85 och ED 95) för 1,6 % av leveranserna till Nyköpings kommun. Leveranser av fordonsgas (biogas/naturgas) redovisas endast länsvis. Görs beräkningen för fossila drivmedel om till liter per invånare motsvarar det år 2014 hela 325 liter bensin och 138 liter diesel, vilket är en högre förbrukning jämfört med riket och länet 9. 8 *SCB Statistik oljeleveranser: SCBs uppgifter om oljehandelns leveranser av petroleumprodukter till slutliga användare med fördelning på län och kommun. Leveransuppgifterna omfattar motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja. Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett, tex då oljebolagen levererat till mindre återförsäljare (icke redovisningsskyldiga) med distribution över kommungränser eller då förbrukare (köpare) själv transporterar produkterna från leveransort till förbrukningsort belägen i annan kommun. För 2005, 2006 som är Nyköpings kommuns basår har betydande oljehandelsföretag haft svårighet med att lämna uppgifter till SCB. Detta har inneburit att skattningar gjorts för de delar av underlaget som saknas. Från och med 2008 redovisas även E85. Från år 2011 etanolen i motorbensin inkluderas i underlaget för motorbensin. Källa: 9 Källa: RUS Nationell emissionsdatabas 7/8

33 Andelen miljöbilar i kommunen har ökat från 8,4 % år 2010 till 18,9 % år Figur 6: Leverans av fossila drivmedel (bensin och diesel) samt etanol (E85) till Nyköpings kommun 3. Energisektorn Kommentar till målen och statistiken: Målen för energisektorn i Klimatstrategin 2007 reviderades år 2011 i samband med antagandet av Nyköpings Energiplan Dnr: KK08/336. Uppföljningen av energimålen ska ske år 2016 då en ny energikartläggning görs för att visa utvecklingen mellan åren 2008 till År 2021 sker ytterligare en energikartläggning för perioden samt hela perioden a. Utsläppen av koldioxid från energisektorn i Nyköping ska minskas med 20 % till år 2020 jämfört med år Inkl. transporter samt miljövärdering av el. 3.b. I Nyköping ska energianvändningen minska med 15 %, exklusive transporter till år 2020 jämfört med år c. Att 50 % av Nyköpings totala energianvändning ska komma från förnyelsebara källor år Källa: Kolada, KKiK. 8/8

34 Datum Bilaga 2. Energiläget i Nyköpings kommun 2008 Sammanfattning Liksom många andra kommuner har användningen av olja till uppvärmning minskat kraftigt i Nyköping på senare år. Oljan har ersatts av främst fjärrvärme och värmepumpar. Detta innebär att användningen av fossila bränslen i det stationära energisystemet nu är nere på låga nivåer. Genom det väl utbyggda fjärrvärmesystemet är dessutom andelen biobränsle stor. Transporterna domineras av fossila bränslen i form av bensin och diesel. Om energikartläggningen Energikartläggningen av Nyköpings kommun är gjord av företaget Profu i samband med framtagandet av Nyköpings kommuns Energiplan Kartläggningen har följande avgränsningar och antaganden. Tidpunkt: Geografisk avgränsning: kommungränsen. Sektorer: småhus, flerbostadshus, offentliga lokaler, privata lokaler, industri, transporter samt övrigt. Utsläpp: svavel, NOx, kolväten samt CO2. I kartläggningen ingår inte metan och lustgas eftersom dessa utsläpp till stora delar är relaterade till jord- och skogsbruk, vilket kommunen har ringa rådighet över. 2 Tillförd energi Kartläggningen visar att den totala tillförda energin i berörda sektorer var totalt 1926,1 GWh år Se figur 1 nedan. Störst andel av fossil tillförd energi går till transportsektorn som står för 41 % av den totala tillförseln. Oljan för uppvärmning 2 %. Biobränsle för produktion av fjärrvärme står för 36 % inklusive tillförd deponigas från Björshults avfallsanläggning (grå markering på stapeln biobränslen). El står för 21 % av den tillförda energin. Förklaring till transporter i stapel el är att SJ har ett uttag för el i Nyköping. 1/14

35 Figur 1: Total tillförd energi i Nyköpings kommun år 2008 Fjärrvärme Vattenfall äger och driver Idbäcken, det biobränsleeldade kraftvärmeverket, för produktion av fjärrvärme och el i Nyköpings kommun. Det är lokaliserad i den centrala delen av Nyköpings kommun. Vattenfall/ Idbäcken producerar i dagsläget år 2010, 300 GWh värme och 130 GWh el, men har kapacitet att producera 400 GWh värme och 180 GWh el. Idbäcken har i dagsläget cirka kunder varav 60 % är villaägare. Fjärrvärmen försörjer ca 95 % av tätortens fastigheter. Idbäcken använder till 99 % förnyelsebara bränslen som biobränsle samt deponigas, 1 % består av olja som används vid haveri och start. Figur 2: Fjärrvärme i Nyköping år /14

36 3 Energianvändningen 2008 (exkl. transporter) Energianvändningen har kartlagts för ett antal olika kategorier, se figur 3. Som figuren visar utgör fjärrvärme en stor del av energianvändningen i flerbostadshus och lokaler. Elanvändningen är betydande i alla kategorier. El för uppvärmning återfinns främst i småhus. Olja används fortfarande en del i småhus och inom industrin men är i övrigt nästan helt borta. De största energianvändarna är bostadshus samt lokaler. Industrin står för en mindre del av energianvändningen, en direkt återspegling av näringsverksamheten i kommunen. Småhus, inklusive fritidshus står för den största energianvändningen med totalt 308 GWh, varav 15,5 GWh är olja, 92,3 GWh är el för uppvärmning. Biobränslet för småhus, ~124 GWh kan härledas till pelletspannor samt viss vedeldning. Driftel för småhus/bostadshus/ lokaler går till största del till kombinationspannor och värmepumpar. Biobränslet i stapeln Industri är biogas som produceras och förbrukas på Brandholmens ARV. I stapeln Övrig elanvändning inkluderas SJ:s förbrukning etc. Figur 3: Energianvändning (exkl. transporter) i Nyköpings kommun 2008 Energianvändning kommunal verksamhet exkl. transporter I figur 4 har den kommunala organisationens energianvändning brutits ur från den totala energianvändningen (figur 3). Figuren nedan visar att energianvändningen är störst på fastighetssidan. Cirka 5,7 GWh olja användes i organisationen för uppvärmning, oljeanvändningen är dock under utfasning. Driftelen är dominerande på Kommunfastigheter, vilket delvis kan förklaras med ett uppvärmningssystem med värmepumpar. 3/14

37 Värmepumpar finns i de fastigheter där fjärrvärme inte varit möjlig, främst utanför tätort. När det gäller VA-verksamhet (vatten- och avlopp) som omfattar avloppsreningsverk, pumpstationer och vattenverk står avlopp för den största andelen energianvändning. Fjärrvärme och biobränsle (rötgas/biogas) som markeras i stapeln VA kommer från Brandholmens avloppsreningsverk i centralorten. Figur 4: Energianvändning (exkl.transporter) Kommunal organisation år 2008 Energianvändning exempel på några större användare Nyköping är en kommun vars näringsliv domineras av en stor privat serviceoch tjänstesektor och en mindre andel industri, vilket återspeglar sig i kartläggningen av energianvändningen. Figur 5 visar några av de större energianvändarna i kommunens geografiska område exklusive kommunens organisation. Dessa ingår i den totala energianvändningen (figur 3) och i en del av staplarna Industri och Privata lokaler samt Offentliga lokaler. Studsviks industriområde omfattar cirka 100 ha med ett 30-tal byggnader med totalt cirka m² lokalyta. Värmeproduktionen sker centralt och distribueras till samtliga byggnader via ett fjärrvärmenät. Biobränsle tillförs fjärrvärmenätet. Oljan används i sin helhet för stödeldning i destruktionsanläggningen. Driftel används till stor del i smältugnar. Energianvändningen för Studsviks verksamhet år 2008 var ca 33 GWh. 4/14

38 Skavsta, dvs. Skavsta flygplatsområde består av cirka 440 ha mark, där cirka 40 företag är etablerade. Energianvändningen som visas i figur 5 är exklusive transporter och därmed flygtrafik. Energianvändningen för Skavstas verksamhet år 2008 var cirka 11 GWh. Kyrkans energianvändning exklusive transporter var år 2008 cirka 3 GWh. I figur 5 visas endast kyrkans totala elanvändning eftersom el för uppvärmning och driftel inte gått att särskilja. Kyrkas fastigheter omfattas av sex församlingar 1 med totalt cirka 30 fastigheter bestående av kyrkor, församlingshem samt övriga byggnader. Figur 5: Exempel på några större energianvändare, år 2008 i Nyköpings kommun 4 Energianvändning transporter Figur 1 visar att transportsektorn genererar den största energianvändningen i Nyköpings kommun. Likaså står transporterna för den övervägande användningen av fossil energi. Denna fördelning skiljer sig inte mot den nationella, eftersom transportsektorn domineras av fossil energi i dagsläget. 1 Kiladalens församling, Stigtomta Vrena församling, Rönö församling, Tunabergs församling, Tystbergabygdens församling, Nyköpings kyrkliga samfällighet (Alla Helgons och S:t Nicolai församling) 5/14

39 När det gäller statistik för energianvändningen inom transportsektorn baseras dessa på olika faktaunderlag beroende på vilket forum som tagit fram underlaget, exempelvis Statitiska centralbyrån (SCB), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) 2 eller Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål (RUS). För att få fram en mer rättvis bild och siffror på lokal nivå har transportflödesberäkningar från Trafikverket samt Nyköpings kommun inkluderats i den här kartläggningen. Energianvändningen för Nyköpings vägtransporter inklusive arbetsfordon uppskattas till 380 GWh bensin samt 410 GWh diesel, d v s totalt 790 GWh år Användningen av förnyelsebara drivmedel är marginell i sammanhanget. I figur 6 visas hur de 790 GWh som motsvarar bensin och diesel fördelas över kommunen per vägtyp och arbetsfordon. Figur 7 visar andel per vägtyp av det totala trafikarbetet fördelat på respektive fordonstyp (exklusive arbetsfordon). Figur 8 visar koldioxidutsläpp per vägtyp (exklusive arbetsfordon) med ca 200 kton. Arbetsfordon inräknade var utsläppen av koldioxid år 2008 cirka 215 kton. Figur 6: Transporternas energianvändning i Nyköping kommun år 2008 per vägtypfördelat på andelen drivmedel, bensin och diesel 2 Myndigheten SIKA har lades ner den 31 mars Verksamheten vid SIKA har den 1 april 2010 övertagits av den nya myndigheten Trafikanalys. 6/14

40 Vägtyp Väglängd Personbilar Tunga fordon km Mfkm/år Andel per vägtyp Mfkm/år Andel per vägtyp Europavägar % 69 80% Riksvägar % 6 7% Primära länsvägar % 2 2% Sekundära länsvägar % 6 7% Kommunala vägar % 3,7 4% Totalt, alla vägar % % Figur 7: Andel per vägtyp av det totala trafikarbet et för respektive fordonstyp. Avser år 2008 (exkl. arbetsfordon) Figur 8: Koldioxidutsläpp, andel per vägtyp (exklus ive arbetsfordon). Avser år /14

41 5 Energianvändningens emissioner Energisektorns totala lokala utsläpp Miljöpåverkan i form av utsläpp från olika verksamheters energianvändning inom i Nyköpings geografiska område visas i följande figur 9. Transporterna står för 95 % av de totala utsläppen från energianvändningen, energisystemet 4 % och industrin 1%. Svavelutsläppen (S), totalt cirka 7 ton, kommer främst från energisystemet. Oljeanvändning står för merparten 6,5 ton. En mindre del härrör industri och transporter, cirka 0,5 ton vardera. Transporter dominerar utsläppen av kväveoxider (NOX), ca ton, energisystemet står för cirka 120 ton och industrin cirka 2,5 ton. Koldioxidutsläppen (CO2) kommer till största del från transporter, cirka ton (inklusive arbetsmaskiner), energisystemet cirka ton och industrin knappt ton. Kolväteutsläpp är dominerande i energisystemet, cirka 625 ton. Koldioxid bildas främst vid förbränning av biobränslen som pellets och ved. Cirka 270 ton kolväteutsläpp kommer från transportsektorn. Figur 8: Lokala utsläpp i Nyköpings kommun 8/14

42 Utsläpp Sverige - Utsläpp Nyköping 2008/person (kg) medel 2007*/person (kg) Svavel (S) 0,1 1,9 Kväveoxid (Nox) 25,2 18 Koldioxid (CO2) * Tillgänglig jämförelsedata Sverigemedel finns sen ast från år 2007 Utsläpp från transporter Figurerna 10, 11 och 12 visar att lätta fordon står för den största andelen av de totala utsläppen från transportsektorn i Nyköpin g. Tunga fordon står för den största andelen av utsläpp av kväveoxider/nox. Emis sioner av partiklar, PM, kommer främst från tunga fordon samt arbetsfordon. Figur 11 visar koldioxidutsläpp fördelat på vägtyp. Europavägarna genererar mest utsläpp med ~125 kton CO2 (år 2008). Figur 10: Koldioxidutsläpp per vägtyp i Nyköpings k ommun år 2008, ton CO2/år 9/14

43 Figur 11: Utsläpp från transporter ton/år (2008). Utsläpp av: koldioxid (CO2), kväveoxid (NOx), svaveldioxid (SO2), kolmonoxid (CO), partiklar (PM) Figur 12: Koldioxidutsläpp per fordonstyp (år 2008) Miljövärdering av el Den el som importeras är producerad från en elleverantörskälla på den nordeuropeiska marknaden. Den importerade elen kan miljövärderas på olika sätt beroende på var elen kommer ifrån. Begreppet marginalel används ofta vid analyser av elens miljöpåverkan och framtida roll. För många är marginalel synonymt med fossilkondens. Andra menar att frågan om marginalel håller på att bli ointressant i perspektivet av handel med utsläppsrätter och ett gemensamt utsläppstak för koldioxid i Europa. I figur 13 beskrivs koldioxidutsläppen beroende på vilken värdering som väljs. I dagsläget finns 10/14

44 inte någon samsyn kring vilken princip för miljövärdering av el som bör utnyttjas 3. I denna beskrivning av energiläget för Nyköpings geografiska område 2008 har vi i värderingen av förändringar av elanvändningen använt framåtblickande, hög EU-ambition. Valet av värdering är att Sverige ingår i den globala europeiska elmarknaden, dvs Nordeuropa. Tyskland och Polen tillhör det nordiska nätet där Sverige står för ca 15% år i dagsläget (baserat av behovet). Detta torde vara ungefär detsamma utgångsläge för Sverige fram till år 2020 som är målåret. Bild visar elleveranser i Norden/Nordeuropa år 2010: El som är märkt med Bra Miljöval är en produkt på elmarknaden som marknadsförs av Svenska Naturskyddsföreningen, SNF. Syftet med Bra Miljöval - märkt el är att långsiktigt skynda på utvecklingen mot en mer hållbar elproduktion. Bra miljöval - el är det mest utbredda och kanske mest kända exemplet på ett försök att saluföra olika produkter eller kvaliteter på elmarknaden. I dagsläget går det inte att kombinera produkter på elmarknaden med marginalelsbegreppet. En kund som betalar för Bra miljöval - el och som ökar sin elförbrukning kommer bokföringsmässigt att använda mer av den förnybara elproduktion som redan finns. Samtidigt 3 Mer information finns i rapporten Marginalel och miljövärdering av el, Elforskrapport 06:52, som finns nedladdningsbar på Elforsks hemsida. 11/14

45 kommer produktionen i marginalelsanläggningar att öka, men den bokförs på andra kunder. Bra miljöval - el fyller dock en funktion i energisystemet. Det är ett system som syftar till långsiktiga förändringar genom att kunden gör ett medvetet val. Sättet att beräkna marginalel beskriver istället vad som i praktiken händer i kraftsystemet när elanvändningen ändras. Det är komplext att miljövärdera el eftersom uträkningar kan ske på olika sätt. Det finns i dagsläget inte någon samsyn kring vilken princip för miljövärdering av el som bör utnyttjas. Figur 13: Lokala koldioxidutsläpp utifrån Elforsk: Miljövärdering av el Elkonsumtion lokalt producerad och importerad Elkonsumtion i Nyköping uppgick 2008 till ~390 GWh, varav ~150 GWh kunde tillföras från Idbäckens fjärrvärmeverk. De återstående ~240 GWh importerades. 12/14

46 Figur 14: Elleverans och elkonsumtion Nyköping år 2008 Figur 15 baseras på den totala energianvändningen i Nyköpings kommun som visas i figur 3. För samtliga staplar kan sägas att användningen av drift- och hushållsel samt el-uppvärmning är betydande när det gäller koldioxidutsläpp. Antalet småhus med direktverkande el som uppvärmning förklarar den höga stapeln för småhus samt att en del villor har kvar oljeuppvärmning. Figur 15: Totala koldioxidutsläpp i Nyköping (exkl. transporter), år /14

47 Totala utsläpp koldioxid Figur 16 baseras på energianvändningen i Nyköpings kommun organisation som visas i figur 4. Observera att figuren visar koldioxidutsläpp exklusive transporter. Tydligt i detta diagram är att fastigheterna står för den största delen av koldioxidutsläppen, vilket beror på elanvändningen. Direkta utsläpp kommer ifrån oljeanvändningen som snart är utfasad, förmodligen senast år Figur 16: Totala koldioxidutsläpp i Nyköpings kommun organisation (exkl. transporter), år /14

48 Datum Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi siar om energianvändningen år 2050 hur kan det se ut då? För att få svar på dessa frågor gjorde företaget Profu en så kallad Reammodell analys vid framtagandet av Energiplan För att hitta relevanta målsättningar på lokal nivå vägde man in olika faktorer, prognoser och åtgärder i analysen. Målsättningarna från Energiplanen kvarstår och finns i Klimat- och energistrategin under rubriken: Mål och inriktning. 1 Utvecklingsscenarier För att ge några bilder av den framtida energisituationen i Nyköpings kommun har två möjliga utvecklingsvägar analyserats; ett referensscenario där endast redan beslutade åtgärder genomförs jämfört med dagsläget och ett framtidsscenario där förslagna åtgärder genomförs. Analysen har gjorts på detaljerad nivå, dvs med identifikation av utvecklingen i småhus, flerbostadshus, osv. För läsbarheten i rapporten presenteras här endast några övergripande resultat. Jämförelse mot referensscenariot sker enbart vad gäller koldioxidutsläppen. Allt som redovisas här är ett resultat av att samtliga åtgärder genomförs och att andra tendenser som exempelvis fortsatt byte av olje- och elpannor i småhusen fortsätter på samma sätt som i dagsläget. 2 Förutsättningar och beräkning Beräkningen av den framtida situationen för uppvärmning och el har gjorts på basis av nuläget år Det vill säga en prognostiserad befolkningsförändring, att åtgärderna som fastställts i Energiplan genomförs samt fortsatt reduktion av oljeanvändningen i småhus och ökad användning av pellets och värmepumpar. För transporterna har antagits att förändringen av mängden transportarbete, val av bränslen och utsläpp följer de nationella prognoserna, men också genomförandet av de regionala och lokala planerna och styrdokumenten. För den lokala industrin som den kommunala verksamheten har en begränsad insikt i och inflytande över, har antagits att planerade åtgärder vid Studsvik genomförs. Därtill att övrig industri fortsätter konverteringen bort från olja som ersätts med viss fjärrvärme och värmepumpar. Framtidsscenariot fram till år 2020 innebär bland annat en viss ökning av förnybara bränslen med framförallt en kraftig energieffektivisering. För de kommunala fastigheterna och bostäderna antas en effektivisering på 10 % till 1/10