Beslut. Nar Skolinspektionen. efter regelbunden kvalitetsgranskning av Skövde kommuns ansvar för gymnasieskola. Beslut.

Transkript

1 en i Nar Skolinspektionen Beslut Skövde Kommun skovdekommun@skovde.se (18) Dnr :1787 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning av Skövde kommuns ansvar för gymnasieskola

2 2(18) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Skövde kommun avseende kvaliteten i huvudmannens ansvarstagande i förhållande till mål och andra riktlinjer för verksamheten inom gymnasieskola. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl huvudmannen klarar sitt uppdrag att verka för en skola av hög kvalitet där varje elev ges förutsättningar att nå de nationella målen. Skövde kommun har en befolkning på ca invånare. Ansvaret för skolväsendet i kommunen är uppdelat mellan två ansvariga nämnder: kommunstyrelsen som ansvarar för vuxenutbildningen samt barn- och utbildningsnämnden som ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Förvaltningsorganisationen för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, sektor barn och utbildning, är indelad i tre avdelningar som leds av en avdelningschef vardera. En av avdelningarna ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom förvaltningssektorn finns vidare två avdelningar för centrala uppdrag: barn- och elevhälsa samt administration. I Skövde kommun finns sammanlagt 2269 (oktober 2017) elever vid åtta kommunala gymnasieskoleenheter som tillsammans med en gymnasiesärskoleenhet (74 elever oktober 2017) utgör "Gymnasium Skövde". Skolinspektionen besökte huvudmannen den 18 maj Besöket genomfördes av utredarna Karin Pollack och Bo Jersenius. Beslut: Skolinspektionen bedömer följande för Skövde kommun. Bedömningsområde Undervisning Huvudmannen verkar i f/era delar för kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande: Huvudmannen bör följa upp kvaliteten i undervisningen och använda uppföljningen som underlag i en orsaksanalys tillsammans med kunskapsresultaten. I detta ingår även en uppföljning av kommunens resursfördelning och dess effekter på undervisningen och elevernas kunskapsresultat.

3 3(18) Bedömningsområde Värdegrund Huvudmannen verkar i låg utsträckning för kvalitet och likvärdighet i skolornas värdegrundsarbete. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Huvudmannen bör inleda ett strategiskt uppföljningsarbete kopplat till skolenheternas värdegrundsarbete. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 15 april 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till dokument.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till: Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :1787) i de handlingar som sänds in. Skolinspektionens bedömningar Nedan redovisas Skolinspektionens bedömningar av de två granskade områdena. Inom båda dessa områden finns utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat. Notera att Skolinspektionen i detta beslut som mest föreslår två utvecklingsområden. Syftet är att stödja huvudmannen inom de områden där det största behovet för utveckling finns. Bedömningsområdet undervisning Skolinspektionen bedömer att huvudmannen iflera delar verkar för kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning, men att det finns utvecklingsområden. Bakgrunden till Skolinspektionens bedömning är att det genom intervjuer och dokumentation framgår att huvudmannen i flera delar verkar för kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning men att huvudmannen behöver utveckla hur de följer upp kvaliteten i undervisningens genomförande. Denna uppföljning behöver tillsammans med kunskapsresultaten användas i en orsaksanalys. I detta ingår även en uppföljning av kommunens resursfördelning och dess effekter på undervisningens genomförande och elevernas kunskapsresultat. Ana-

4 4(18) lysen är en viktig aspekt av huvudmannens styrning och ledning av undervisningens kvalitet i gymnasieskolan. Den syftar -till att säkerställa att effektiva åtgärder sätts in för ökad kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning. Nedan följer Skolinspektionens underlag till bedömningen kopplat till de iakttagelser myndigheten gjort inför och vid besöket. Huvudmannen har större kännedom om kunskapsresultaten än om kvaliteten i undervisningens genomförande Granskningen visar att kommunen har en tydlig bild av kunskapsresultaten i sina gymnasieskolenheter och en samsyn gällande tolkningen av de nationella målen för utbildningen. Däremot har huvudmannen utifrån vad som framkommit i intervjuer med huvudman och rektorer inte tillräcklig kännedom om kvaliteten i undervisningens genomförande och inte heller tillräcklig kännedom om skolornas förutsättningar att genomföra undervisning av god kvalitet. Exempelvis görs det inte av huvudmannen tillräcklig uppföljning av elevernas upplevelse av undervisningens genomförande eller av lärarnas och rektorernas värdering av kvaliteten i undervisningens genomförande. Den plan som finns i kommunen på att införa sådan uppföljning, där huvudmannen bland annat får möjlighet att ta del av kursutvärderingar oberoende av gymnasieskolans rektorer är ännu inte implementerad. Det finns inte heller någon tydlig uppföljning av hur huvudmannens resursfördelning eventuellt inverkar på elevernas kunskapsresultat och kvaliteten i undervisningens genomförande. Det framgår av dokument och intervjuer att det i kommunen finns en samsyn gällande vilka nationella mål de valt som är utgångspunkt för uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns också en samsyn gällande hur styrkedjan ska se ut i det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat framgår av dokumentationen och intervjuer att en ny styrmodell införts i december 2017 för planering och uppföljning av verksamhet, ekonomi och personal. Vilka resultat som ska följas upp i gymnasieskolan beslutas av sektorchefen tillsammans med avdelningschefen för gymnasieskolenheterna. Resultaten väljs utifrån ett urval av kommunfullmäktiges strategiska mål och de aktiviteter barn- och utbildningsnämnden beslutat. Skolenheterna redovisar sina resultat till huvudmannen genom det årliga systematiska kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå samt genom de dialoger som förs mellan rektorer och avdelningschef. I dessa dialoger stämmer bland annat avdelningschef av med rektorerna hur han tolkat deras

5 5 (18) redovisade resultat. Detta uppger avdelningschefen och rektorer i intervju. Utöver rektorernas redovisning använder sig huvudmannen av Skolverkets statistik. Avdelningschefen för kommunens gymnasieskolor sammanställer därefter resultat från alla kommunens gymnasieskolenheter och redovisar dessa till chefen för sektor barn- och utbildning i en årsrapport. Det framgår av de dokument som Skolinspektionen tagit del av att det i kommunen finns en uppföljning av elevernas kunskapsresultat i gymnasieskolan. En uppföljning återfinns bland annat i årsrapporten "Svep årsrapport 2017, avdelningen gymnasieskola och gymnasiesärskola". Där redovisas exempelvis genomsnittlig betygspoäng, andelen elever som fullföljer utbildningen inom tre år och andelen elever som får gymnasieexamen vid avslutad utbildning. Det framgår av kommentarerna till de redovisade resultaten i kommunens årsredovisning att huvudmannen har kännedom om att det finns resultatskillnader mellan skolor och mellan program och hur dessa ser ut. Däremot finns det i den dokumenterade uppföljningen på huvudmannanivå få resultat som direkt behandlar kvalitet i undervisningens genomförande. Det finns i årsredovisningen en resultatredovisning avseende elevers ansvar, delaktighet och inflytande, men utöver detta anges inga resultatmått för undervisningen. Detta bekräftas i intervju med avdelningschefen för gymnasieskolenheterna och rektorer som uttrycker att uppföljningen av kvalitativa aspekter i undervisningens genomförande är begränsad. Exempelvis har skolenheterna arbetat med formativ bedömning för att utveckla undervisningen och för att öka elevernas måluppfyllelse. Huvudmannen redovisar emellertid inga resultat av denna aktivitet i den dokumenterade uppföljningen. Rektorer och avdelningschefen för utbildningen i gymnasieskola säger att viss uppföljning gällande undervisningens kvalitet sker av rektorerna på skolenhetsnivå, men att dessa resultat sedan främst diskuteras mellan rektorerna. Avdelningschefen uppger i intervju att han kan delta i dessa diskussioner när det finns ett behov av det men att han sällan har deltagit i diskussioner gällande kvalitet i undervisningens genomförande. Även företrädare för nämnden och förvaltningens kvalitetssäkrare bekräftar att huvudmannen följer upp få resultat gällande undervisningens kvalitet. Företrädare för barn- och utbildningsnämnden uppger att de önskar få en större in-

6 6(18) blick i undervisningen. De uppger att den information om kvalitet i undervisningens genomförande som nämnden får idag är begränsad till sådant som lyfts vid programråden för yrkesprogrammen. Dock säger de intervjuade företrädarna att det kommer finnas ett nytt uppföljningsverktyg inför nästa läsår som ger ett större utrymme för uppföljning av undervisningens kvalitet. Verktyget ska enligt barn- och utbildningssektorns kvalitetssäkrare kunna användas på enhetsnivå, men också för att huvudmannen oberoende av rektorer ska kunna ta in resultat från bland annat kursutvärderingar. När det gäller kopplingen mellan resurser och möjligheter att bedriva en undervisning av god kvalitet har följande framkommit i empirin. Representanter för förvaltningsstödet uppger i intervju att det finns en resursfördelningsmodell där huvudmannen tilldelar rektorerna en budget utifrån en fastställd elevpeng. De säger att avdelningschefen för gymnasieskolorna har mandat att omfördela resurser mellan gymnasieskolenheterna utifrån behov. Utöver en viss uppföljning som sker av verksamhetscontrollern finns emellertid ingen tydlig uppföljning av resultatet av den resursfördelningsmodell som tillämpas, enligt rektorer och förvaltningsledning. De intervjuade uppger vidare att de, mellan kommunens gymnasieskolenheter försöker hjälpas åt att hitta lösningar på personella resurser. Främst sker detta i en dialog mellan rektorer, men när det behövs diskuteras personalfrågorna även med avdelningschefen. Enligt resursfördelningsmodellen som beslutades december 2017 ska det inför varje budgetår genomföras en dialog mellan rektorerna på gymnasieskolorna och representanter för förvaltningsledning angående vilka personalresurser rektorerna har behov av. Skolenhetens internstöd och elevhälsans personal finansieras helt av tilldelat elevbidrag. Det finns dock möjlighet att få tilläggsbelopp för extra ordinära insatser för enskilda elever, men detta belopp är endast möjligt att tilldelas om behoven inte kan mötas genom organisatoriska eller pedagogiska anpassningar som kan anses vara inom ramen för ordinarie elevpeng. Huvudmannen gör en viss orsaksanalys för gymnasieskolan Granskningen visar att huvudmannen analyserar skolornas kunskapsresultat, och att det finns en intention från huvudmannen att genomföra en analys som förklarar kvaliteten i undervisningens genomförande på skolenheterna. Hu-

7 7(18) vudmannen saknar vid granskningstillfället emellertid det underlag som behövs för att kunna göra den typen av analyser, eftersom uppföljningen av kvalitet i undervisningens genomförande är bristfällig och ofullständig. I intervju med rektorer uppger de att avdelningschefen för gymnasieskolan gör en viss orsaksanalys av kommunens samlade kunskapsresultat för gymnasieskolan, och att analysen redovisas i årsrapporten för avdelningen gymnasieskola och gymnasiesärskola. Denna orsaksanalys stäms av i dialog med rektorerna och bygger bland annat på underlaget från enheternas dokumenterade systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningsledningen uppger att det emellertid varit olika kvalitet på redovisningarna och rektorernas orsaksanalyser från enheterna och att detta påverkat deras möjligheter till orsaksanalys av resultat för hela gymnasieskolan. I "SVEP årsrapport 2017, avdelning gymnasieskola och gymnasiesärskola", återfinns en viss orsaksanalys av elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan olika program i kommunens gymnasieskolenheter. Stödbehovet har ökat för de elever som går yrkesprogrammen, men undervisningens genomförande har enligt årsrapporten medfört att andelen elever som klarar yrkesprogrammen är hög. Bland annat står det att lärarna har strategier och rutiner för att eleverna ska nå betyget E men att de inte utmanar elever som klarar E till högre betyg. Huvudmannen redovisar också andra framgångsfaktorer. Huvudmannen uppger bland annat i årsrapporten att de utifrån vad som redovisas i skolenheternas egna årsrapporter identifierat att i de program som lyckas väl arbetar lärarna konsekvent med att stötta eleverna i sin kunskapsutveckling samt sätter in extra anpassningar gentemot de elever som riskerar att inte nå målen för kursen. Andra framgångsfaktorer är enligt huvudmannens årsrapport när programarbetslag arbetar med närvaro och tydliga regler utifrån intentionen att hög närvaro oftast resulterar i goda studieresultat. I den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av saknas emellertid fullständiga orsaksanalyser av hur kvaliteten i undervisningens genomförande kan kopplas till kunskapsresultaten. Orsaken till detta är, enligt intervjuade representanter för huvudmannen, att huvudmannen saknar underlag från skolenheterna för att göra den typen av orsaksanalyser. Förvaltningsledningen beskriver emellertid att det nya uppföljningssystem som ska införas kommer att ge större möjlighet att genomföra orsaksanalyser.

8 8(18) Huvudmannen har beslutat om åtgärder utifrån de orsaksanalyser som gjorts Granskningen visar att utifrån de orsaksanalyser som huvudmannen har gjort fattas beslut om åtgärder för utveckla utbildningen. Dessa åtgärder är till viss del behovsanpassade. Bland annat finns det generella åtgärder som att kompetensutveckla rektorer kring systematiskt kvalitetsarbete. Åtgärden kommer av att huvudmannen kommit fram till att den kompetensen behöver förstärkas och att huvudmannen vill säkerställa att de får in ett likvärdigt underlag från alla skolenheter. Det finns också direkta och riktade åtgärder för att höja måluppfyllelsen på specifika program. Eftersom det saknas underlag och orsaksanalys gällande kvalitet i undervisningens genomförande finns det emellertid, enligt Skolinspektionens bedömning, behov av att ytterligare behovsanpassa åtgärderna. Bland annat behöver åtgärderna mer anpassas utifrån de förhållanden som råder i undervisningen på respektive skolenhet. Det är idag främst en dialog om praktiska frågor mellan rektorer och avdelningschef och inte en dialog gällande åtgärder utifrån vad som framkommit i en orsaksanalys av kvalitet i undervisningens genomförande. Granskningen visar vidare att huvudmannen även behöver följa upp och säkerställa att den resursfördelning som görs får avsedd effekt på kvällen i undervisningens genomförande och elevernas kunskapsresultat. Av intervjuer med företrädare för förvaltningsledningen och dokument framgår att huvudmannen har beslutat om flera åtgärder utifrån den begränsade orsaksanalys som gjorts av gymnasieskolans resultat. Bland annat beskrivs i "SVEP årsrapport 2017" att rektorerna ska få kompetensutveckling i resultatförståelse och analys för att förbättra deras uppföljning i förhållande till de nationella målen. Denna åtgärd kommer sig av att kommunen identifierat att rektorerna behöver utveckla sin kompetens i uppföljning av kunskapsresultat och hur man följer upp kvaliteten på undervisningens genomförande uppger avdelningschefen och barn- och utbildningssektorns kvalitetssäkrare. Det anges också att särskilda karriärtjänster för utveckling av undervisningen avseende resultatförståelse och analys har inrättats i gymnasieskolenheterna. Vidare framgår av årsredovisningen att huvudmannen utifrån vad som visat sig i uppföljning av kunskapsresultat beslutat om riktade åtgärder för att höja måluppfyllelsen på olika gymnasieprogram, bland annat genom upprättande av studieverkstad och stöd i matematik. Företrädare för huvudmannen uppger också

9 9(18) att kommunens nya uppföljningssystem i sig är en viktig åtgärd för att utveckla verksamheten. I dokumentationen saknas emellertid åtgärder som direkt handlar om ökad kvalitet i undervisningens genomförande i skolenheterna. Det saknas också uppföljning av om och i så fall hur huvudmannens resursfördelning bidrar till kvalitén i undervisningen. Rektorer och förvaltningens representanter uppger också i intervju att dialogen gällande resultat kopplat till undervisningens kvalitet kan utvecklas. Det är idag främst en dialog om praktiska frågor och inte en dialog gällande åtgärder utifrån vad som framkommit i en orsaksanalys av undervisningens kvalitet, uppger rektorerna. Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande område: Huvudmannen bör följa upp kvaliteten i undervisningen och använda uppföljningen som underlag i en orsaksanalys tillsammans med kunskapsresultaten. I detta ingår även en uppföljning av kommunens resursfördelning och dess effekter på undervisningen och elevernas kunskapsresultat. Av 4 kap. 3 och 6 g skollagen (2010:800) framgår det att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Granskningen visar att kommunens inriktning på det systematiska kvalitetsarbetet är de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter, men att kommunen behöver utveckla hur de följer upp och analyserar resultat utifrån uppsatta mål. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen behöver utveckla hur de följer upp kvaliteten i undervisningens genomförande för att det ska kunna säkerställa att de fördelar resurser inom utbildningen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Utifrån resultatet av granskningen rekommenderar Skolinspektionen att Skövde kommun utvecklar sin uppföljning av kunskapsresultat och kopplar

10 10 (18) det till uppföljning av kvalitet i undervisningens genomförande på skolenheterna. Arbetet bör därefter fokusera tänkbara och möjliga förklaringar kopplade till uppföljningens resultat. Genom att söka möjliga förklaringar kan Skövde kommun vidta ändamålsenliga åtgärder för att därigenom höja kvaliteten på undervisningens genomförande. För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete med god kvalitet krävs att huvudmannen genomför en gedigen uppföljning av utbildningens resultat. Efter uppföljning av resultat genomförs en orsaksanalys. Med detta avses att huvudmannen analyserar och söker förklaringar till vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen på skolorna, både låg och hög måluppfyllelse. Detta kan som exempel innebära att huvudmannen följer upp och analyserar variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse samt hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen.i Det är viktigt att huvudmannen sedan i analysen inkluderar det egna arbetet och hur huvudmannens ledning och styrning påverkar utfallet. Uppföljning av undervisningens kvaliteter och analysen av resultat bör också vara utgångspunkt i dialogen med rektorerna om skolornas utvecklingsbehov samt vilka insatser som bör prioriteras för ökad måluppfyllelse.2 En viktig förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att huvudmannens analys utgör underlag i diskussionerna med rektorerna kring insatser och prioriteringar i syfte att skapa samsyn och delaktig i kvalitetsarbetet.3 Diskussioner gällande undervisningens kvalitet sker enligt rektorer och representanter för förvaltningsledningen främst inom och mellan skolenheterna och utgör därmed inte ett underlag för förvaltningen. Förvaltning och nämnd lyfter att det i uppföljning av resultat är svårt att få resultat gällande kvalitet i undervisningen med upp i styrkedjan. Skolinspektionen rekommenderar därför att 1 Skolverket (2015) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet s Skolverket (2015) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet s Skolverket (2015) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet s. 28; Maos, Nihlfors och Merok-Paulsen (red.) (2017) samt Ärlestig, H. (2014).

11 kommunen utvecklar och sedan tillämpar metoder för uppföljning av resultat gällande undervisningens kvalitet. Vidare behöver huvudmannen göra en orsaksanalys av dessa resultat, både avseende kunskapsresultaten och undervisningens kvalitet. Det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att huvudmannen behöver skaffa sig kunskap om och förståelse för vad som påverkar elevernas kunskapsresultat och hur undervisningen bedrivs på skolorna. Orsaksanalysen bör inte begränsas till låga kunskapsresultat och svagheter i undervisningen, utan orsaker bör sökas även till höga kunskapsresultat och hög undervisningskvalitet. För att kunna sätta in lämpliga och "träffsäkra" åtgärder behöver huvudmannen ta reda på vad som orsakar problemen. Men för att veta vad som redan fungerar väl och därmed kan spridas till andra skolenheter behöver huvudmannen ha kunskap om sina framgångsfaktorer. Huvudmannen bör stå för sin orsaksanalys självständigt, men med stöd av information från rektorerna. Det innebär att huvudmannen inte endast bör hänvisa till rektorernas förklaringar, utan att avdelningschefen för gymnasieskolenheterna som representant för huvudmannen inhämtar information även från andra källor. Kontinuerliga dialoger med rektorerna och diskussioner om vad som påverkar resultaten bör dock också ingå i huvudmannens arbete med orsaksanalysen. Bedömningsområdet värdegrund Skolinspektionen bedömer att huvudmannen i låg utsträckning verkar för kvalitet och likvärdighet i skolornas värdegrundsarbete. Bakgrunden till Skolinspektionens bedömning är att det genom intervjuer och inskickad dokumentation framgår att huvudmannens uppföljning av hur värdegrtmdsarbetet genomsyrar undervisningen är begränsad och att det ger huvudmannen en smal bild av hur det fungerar på skolorna. Eftersom huvudmannen inte gör någon sådan uppföljning har inte heller huvudmannen förutsättningar att göra någon orsaksanalys för att förklara exempelvis skillnader i skolenheters värdegrundsarbete som bygger på kommunens och rektorernas uppföljning. Därmed bedömer Skolinspektionen att huvudmannen inte heller har kunskap om vilka åtgärder som skulle kunna behövas för att förbättra arbetet på skolenheterna utifrån deras behov.

12 12 (18) Nedan följer Skolinspektionens motivering till bedömningen kopplat till de iakttagelser myndigheten har gjort inför och vid besöket. Huvudmannen har en begränsad bild av värdegrundsarbetet Granskningen visar att huvudmannen har en begränsad bild av hur skolenheternas värdegrundsarbete genomsyrar utbildningen och huvudmannen följer inte heller upp om skolenheterna har förutsättningar att bedriva ett sådant värdegrundsarbete. Det förs inga specifika dialoger mellan skolenheternas rektorer och huvudmannen om vad som utmärker kvalitet i värdegrundsarbetet. Därigenom har inte huvudmannen säkerställt att det finns en samsyn gällande detta. Det framgår av intervjuerna med rektorer och avdelningschefen för gymnasieskolan att uppföljningen av värdegrundsarbetet ser olika ut för enheterna. Det finns inte någon tydlig vägledning från huvudmannen om hur denna uppföljning ska ske. Den uppföljning som redovisas av barn och utbildningssektorn i dokumentet "Analys och måluppfyllelse av resultat 2017" handlar främst om elevernas inflytande och bygger på enkätsvar från kommunens brukarundersökning bland elever i årskurs 2. Utöver elevinflytande redovisas hur hög andel av eleverna som trivs bra på sitt gymnasieprogram samt hur många procent av eleverna som upplever att de blivit kränkta under skoltid. Det framgår inte av dokumentet om huvudmannen följt upp hur skolornas värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen eller verksamheten i övrigt. Nämndens företrädare säger de tycker att de är bra på att följa upp arbetet med värdegrund i utbildningen i grundskola och gymnasieskola. I intervju med förvaltningens representanter och rektorer säger dessa dock att huvudmannen idag inte har en utvecklad metod för uppföljning av gymnasieskolornas arbete med att främja de grundläggande värden som skolan ska förmedla enligt styrdokumenten. Sektorchef och avdelningschef för gymnasieskola säger i intervju att detta är ett utvecklingsområde för utbildningen inom gymnasieskolan. Fokus i uppföljningen, har enligt de intervjuade, legat på kunskapsresultaten istället för på kvalitén i värdegrundsarbetet. Rektorerna säger att de diskuterat värdegrundsarbetet med kommunens elevhälsochef och att avdelningschefen för gymnasieskola varit med vid detta tillfällen. Bland annat har frågan om hur värdegrundsarbetet ska kunna bli mer förebyggande och mindre åtgärdande diskuterats.

13 13 (18) Huvudmannen har inte gjort någon orsaksanalys av värdegrundsarbetet Granskningen visar att eftersom det inte görs en uppföljning har inte heller huvudmannen förutsättningar att göra någon orsaksanalys för att förklara exempelvis skillnader i skolenheters värdegrundsarbete som bygger på kommunens och rektorernas uppföljning. Det framgår av intervjuer och dokumentation att huvudmannen inte har tillräckligt underlag för att göra analyser av skolenheternas värdegrundsarbete. Sektorchefen och avdelningschefen för gymnasieskolan uppger att uppföljningen av värdegrundsuppdraget från skolenheterna är av olika kvalitet. Detta innebär att uppföljningen behöver utvecklas för att vara ett fullständigt underlag för huvudmannens analys och kurma förklara kvaliteten i värdegrundsuppdraget. Det underlag som finns för analys av värdegrundsarbetet är avdelningschefens dialog med rektorerna och kommunens brukarundersökning för elever i årskurs 2 samt vissa kursutvärderingar. Däremot saknas en heltäckande utvärdering som omfattar samtliga skolenheter. Huvudmannen har inte tillräckligt behovsanpassade åtgärder gällande värdegrundsarbetet Granskningen visar att huvudmannen inte vet vilka åtgärder som skulle kunna behövas för att förbättra arbetet på skolenheterna utifrån deras behov. Att huvudmannen inlett en kartläggning av gymnasieskolenheternas värdegrundsarbete visar att det finns en insikt om ansvaret för uppdraget. Detta är en viktig utgångspunkt i utvecklingen av ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar utbildningens samlade uppdrag. I de dokument som Skolinspektionen tagit del av redovisas nämndens beslutade mål och de aktiviteter som fastställts för att nå uppsatta mål. Däremot framgår det inte om eller hur de åtgärder som föreslås utgår ifrån en uppföljning av resultat av värdegrundsarbetet. Ett uppsatt mål som anges i verksamhetsplanen för 2018 är att "Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande". En aktivitet med koppling till detta mål är att huvudmannen avser kartlägga processen kring skolans värdegrundsuppdrag. Bakgrunden till detta är att huvudmannen, enligt verksamhetsplanen konstaterat

14 14 (18) ett behov av stärkt likvärdighet och dokumentation på detta område. Vidare beskrivs i dokumentation genomförda aktiviteter med koppling till målet, såsom en fortbildningsinsats; "Fullföljda studier genom trygghet och studiero" där nyckelpersoner från samtliga skolor samt barn och elevhälsans kuratorer utbildats. I verksamhetsplanen för 2018 uppges det att huvudmannen har tillsatt karriärtjänster med uppdrag att arbeta med värdegrundsarbetet inom gymnasieskola. Detta avser enligt rektorerna rättviseveckor och demokratidagar men däremot inte att leda arbetet med att definiera hur värdegrundsarbetet ska genomföras i undervisningen eller i verksamheten i övrigt. Det framgår av intervjuerna att de åtgärder som planeras av huvudmannen inte baseras på en fullständig analys av behoven avseende värdegrundsarbetet på samtliga skolenheter. Sektorchefen uppger att de under hösten 2018 kommer att utveckla hur de ska följa upp arbetet med gymnasieskolans värdegrundsarbete. Det finns också nya rektorer på ett par skolenheter och det kommer en ny avdelningschef för gymnasieskolan. När alla är på plats kommer detta arbete att påbörjas säger sektorchefen. Det finns få aktiviteter i verksamhetsplanen eller utsagor av rektorer i intervju som visar hur de ska följa upp eller hur huvudmannen följer upp att skolornas värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen såväl som verksamheten i övrigt. I verksamhetsplanen för 2018 står det emellertid att karriärstjänstuppdraget gällande rättvisedagar och demokratidagar ska följas upp löpande under läsåren 2017 och I huvudmannens dokument "Analys av måluppfyllelse och resultat 2017" finns inga analyser av resultat utöver resultaten i brukarundersökningen som redovisats tidigare i detta beslut eller någon analys av resultat för arbetet med värdegrund redovisade men det framgår att värdegrundsuppdraget planeras att kartläggas under Identifierat utvecklingsområde Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande område: Huvudmannen bör inleda ett strategiskt uppföljningsarbete kopplat till skolenheternas värdegrundsarbete. För att höja kvaliteten i sitt ansvarstagande över skolornas värdegrundsarbete behöver huvudmannen ta reda på hur arbetet med grundläggande värden i undervisningen ser ut på de olika skolorna. En god och aktuell kunskap om

15 15 (18) kvaliteten i skolornas arbete är grunden för att kunna genomföra orsaksanalyser och därefter satsa resurser på åtgärder som ska bidra till förhöjd kvalitet. Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Vidare framgår av 1 kap. 4 skollagen (2010:800) att utbildningen syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Granskningen visar att Skövde kommun behöver utveckla sina system för uppföljning av skolornas värdegrundsarbete och hur detta genomsyrar undervisningen såväl som verksamheten i övrigt. Huvudmannen bör även föra en återkommande dialog med rektorerna om vad som kännetecknar god kvalitet när det gäller värdegrundsarbetet. Det innebär att huvudman och rektor behöver diskutera hur de värden som ingår i värdegrunden ska förstås, och hur de kan vara en utgångspunkt och styrande för skolornas värdegrundsarbete. Utifrån vad som framkommit i granskningen bedömer Skolinspektionen att det inte finns en sådan dialog med rektorerna om vad som kännetecknar ett värdegrundsarbete med god kvalitet. Med värdegrundsarbete avses arbetet med att främja de grundläggande värdena som skolan ska förmedla enligt de nationella styrdokumenten. Skolinspektionen vill lyfta att elevinflytande, vilket är centralt i styrdokumenten, ska ses som en aspekt av att utbildningen är utformad i överenstämmelse med demokratiska värderingar. Uppföljningen av värdegrundsarbete kan exempelvis bestå i uppföljning av i vilken grad elever och lärare upplever att mänskliga rättigheter eller jämställdhet ingår i undervisningen, eller av i hur stor utsträckning eleverna får lära sig om jämställdhet. Skolinspektionen har tidigare genomfört en kvalitetsgranskning av skolornas värdegrundsarbete4 och konstaterade då att värdegrundsarbetet sällan integreras i skolans övriga uppdrag. 4 Skolinspektionen (2012). Kvalitetsgranskning: Rapport 2012:9. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund.

16 16 (18) Kvalitetsgranskningen visade att ett medvetet värdegrundsarbete, som genomsyrar skolornas förhållningssätt, är centralt för att uppnå och bevara trygga och goda studiemiljöer med förutsättningar att bedriva en demokratisk undervisning. Skövdes barn- och utbildningsnämnds mål att "Ge barn och unga bästa förutsättningarna för utveckling och lärande" och de aktiviteter som kopplats till detta mål visar att kommunen har intentionen att visa på att kunskapsutveckling hör samman med förebyggande värdegrundsarbete. På Skolinspektionens vägnar X Gabriel Brandström Beslutsfattare Signerat av: Gabriel Brandström X Karin Pollack Föredragande Signerat av. Karin Pollack Vid den slutliga handläggningen har även undervisningsråd Bo Jersenius medverkat.

17 17 (18) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom huvudmannens verksamhet. Bedömningarna i detta beslut grundar sig på följande källor: Intervjuer med representanter för barn och utbildningsnämnd och representanter för kommunstyrelsen Intervju med sektorchef och avdelningschef för gymnasieskola Intervju med representanter för rektorer Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen, de dokument kommunen kompletterat med efter intervjutillfällena samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella huvudmannen. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av Skolinspektionens protokoll från besöket för faktakontroll och getts möjlighet att komma med synpunkter. Som underlag för bedömningarna har Skolinspektionens utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök hos huvudmannen. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal bedömningskomponenter. Dessa bedömningskomponenter beskriver mer precist vad som ska utredas, för att identifiera var huvudmannens styrkor respektive utvecklingsområden finns. Bedömningsområden 1 granskningen ingår två bedömningsområden. Kvaliteten inom de två bedömningsområdena värderas med hjälp av ett bedömningsschema som innehåller tre nivåer: i låg grad, i viss grad och i hög grad. Inom respektive område granskas följande delar: Undervisning: I vilken grad har huvudmannen en god nulägesbild om kunskapsresultaten på skolorna och kvaliteten på skolornas undervisning, samt om skolornas förutsättningar att genomföra undervisning av god kvalitet? I vilken grad gör huvudmannen en analys av vad som förklarar skolornas kunskapsresultat och kvaliteten i undervisningens genomförande på skolorna? I vilken grad genomför huvudmannen, utifrån analysen, behovsanpassade åtgärder för att skapa förutsättningar för rektorerna/skolorna att höja undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsresultat?

18 18 (18) Värdegrund: I vilken grad har huvudmannen en god nulägesbild om hur skolornas värdegrundsarbete genomsyrar såväl undervisningen som verksamheten i övrigt, samt om skolornas förutsättningar att bedriva ett sådant värdegrundsarbete? I vilken grad gör huvudmannen en analys av vad som förklarar kvaliteten på skolornas värdegrundsarbete? I vilken grad genomför huvudmannen, utifrån analysen, behovsanpassade åtgärder för att skapa förutsättningar för rektorerna/skolorna att höja kvaliteten i hur skolornas värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen såväl som verksamheten i övrigt? Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida: