Skolinspektionens granskning av huvudmannen avseende grundskolan KS2018/281/07

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida (1) Kommunstyrelsen s granskning av huvudmannen avseende grundskolan KS2018/281/07 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar skolchefens tjänsteskrivelse och rapport som svar till. Sammanfattning av ärendet I s beslut från den 4 oktober 2018, gällande den regelbundna kvalitetsgranskningen av Sunne kommuns ansvar för grundskola, framkom viss kritik under bedömningsområdena undervisning och värdegrund. Huvudmannen ska senast den 5 april 2019, redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Utredning av ärendet Utifrån s beslut med kritik och framskrivande av förbättringsåtgärder, har ett antal åtgärder vidtagits av skolcheferna. Åtgärderna ligger till grund för huvudmannens svar. Svaret skrivs fram av skolcheferna för Barns lärande och Ungdomars och vuxnas lärande. Beslutsunderlag Skolchefernas tjänsteskrivelse Rapport Anna Ullenius Skolchef Beslutet skickas till: Ylva Winther Skolchef Berit Westergren Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Barns lärande växel bankgiro 1. Barns lärande Kvarngatan Sunne direkt anna.ullenius@sunne.se org.nr Sunne Sunne mobil fax

2 RAPPORT Datum Sida (4) s granskning av huvudmannen avseende grundskolan KS2018/281/07 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Barns lärande växel bankgiro 1. Barns lärande Kvarngatan Sunne direkt anna.ullenius@sunne.se org.nr Sunne Sunne mobil fax

3 Sida 2 (4) Huvudmannens redovisning av förbättringsåtgärder efter s regelbundna kvalitetsgranskning av Sunne kommuns ansvar för grundskolan har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Sunne kommun avseende kvaliteten i huvudmannens ansvar i förhållande till mål och andra riktlinjer. bedömer att Sunne kommun behöver inleda ett utvecklingsarbete inom följande delar: Bedömningsområde Undervisning Huvudmannen verkar i flera delar för kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att huvudmannen fördjupar sin analys av vad i undervisningens kvalitet som förklarar skolornas kunskapsresultat. Bedömningsområde Värdegrund Huvudmannen verkar i låg utsträckning för att kvalitet och likvärdighet i skolornas arbete med att värdegrunden ska genomsyra undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att huvudmannen följer upp, analyserar och utifrån analysen genomför anpassade åtgärder för att höja kvaliteten i skolornas värdegrundsarbete i undervisningen. Bedömningsområde Undervisning För att ytterligare kunna fördjupa analys av vad i undervisningens kvalitet som förklarar skolornas kunskapsresultat, kommer huvudmannen att driva ett större övergripande förändringsarbete för rektorer och förskolechefer inom kommunens samtliga skolor och förskolor. Arbetet utgår från ett samarbete med Karlstads universitet, inom delen för Rektorsutbildningen, RUT, och inriktningen är systematiskt kvalitetsarbete med analys i fokus. Utbildningen sträcker sig över 2,5 år med början i april Kursutformningen har gjorts i samarbete med RUT och ytterst med kursansvariga, Peter Wall och Margareta Karlsson. Huvudmannen, kvalitetssamordnaren, rektorer och förskolechefer har haft möjlighet att vara delaktiga i utformningen av kursen och respondera på innehåll, upplägg och litteratur. Huvudmannen är ansvarig för helheten och målet med utbildningen är att stärka rektorernas och förskolechefernas ledarskap och roll genom det systematiska kvalitetsarbetet samt att ytterligare stärka samsynen runt lärande och kunskapssyn med analys som ett centralt verktyg. Analysens roll för planering, undervisning, bedömning och ytterst betyg genom processinriktat aktionslärande, är utbildningens grund. Genom ett fördjupat lärande inom analys, menar huvudmannen att insyn i och förståelse av det arbete som bedrivs på skolorna, blir enklare att ta del av och följa över tid. Detta kommer också att tydligt synas i den årliga kvalitetsrapporten. Vidare kommer formen för mötena med grundskolans rektorer att tydligare innehålla delar av kollegialt lärande, där ovanstående delar kommer att belysas utifrån exempel ur vardagen och aktuell forskning. Även formen för övergripande skolledarmöten kommer att innehålla en del för kollegialt lärande som ovan, men på en mer övergripande nivå. Varannan månad kommer områden inom

4 Sida 3 (4) undervisning att belysas och bearbetas och varannan värdegrund. Målet med detta är att öka det kollegiala lärandet såväl generellt som skolformsvis och på enskild ledarnivå, samtidigt som huvudmannen får insyn i verksamheternas förståelse av kunskaper, värdegrund och undervisning. Även idag pågår ständigt kollegialt utbyte och lärande vid samtliga chefsmöten och vid de gemensamma månadsvisa mötena pågår ett arbete i särskilda arbetsgrupper utifrån verksamheternas behov och huvudmannens initiativ. Dessa avslutas under våren och resultatet kommer att redovisas för alla chefer och på så sätt möjliggöra en ökad förståelse av olika delar inom förskolans och skolans uppdrag, där kunskaper, värdegrund och undervisning är de bärande delarna. Skolcheferna har under året genomfört resultatdialoger på samtliga förskolor och skolor och temat har varit undervisning och värdegrund utifrån Inspektionens beslut runt utvecklingsbehov. Dialogerna har dokumenterats och kommer att sammanställas under våren för analys på huvudmannanivå och återkoppling till verksamheterna med framskrivna utvecklingsområden. Bedömningsområde Värdegrund För att ytterligare kunna följa upp, analysera och utifrån analysen genomföra anpassade åtgärder för att höja kvaliteten i skolornas värdegrundsarbete i undervisningen, kommer huvudmannen att genomföra vissa strukturella förändringar vid chefsmöten framåt. Förändringarna beskrivs ovan genom formen för grundskolechefsmöten samt övergripande chefsmöten och kommer att drivas på samma sätt som för den fördjupade analysen av vad i undervisningens kvalitet som förklarar skolornas kunskapsresultat. Olika delar inom värdegrundsuppdraget kommer att lyftas och diskuteras vid de olika chefsmötena och en av årets pågående arbetsgrupper arbetar övergripande med Likabehandlingsplanen tillsammans med grundskolornas genuspedagog. Det arbetet kommer att till stor del att ligga till grund för det kollegiala lärandet under chefsmöten framåt. Genuspedagogen har under läsåret varit del av undervisning och planering i åk F-6 och kommer att utökas till åk 7-9 nästa läsår. Årets arbete har till största delen handlat om grundläggande kompetensutveckling och kartläggning av utvecklingsbehov. Genuspedagogen träffar varje arbetslag regelbundet och arbetar systematiskt med planerna mot diskriminering och kränkande bahandling. Planerna blir därmed handlingsplaner som hålls levande och kopplas direkt till den dagliga verksamheten. Genuspedagogen har nära samarbete med skolornas kvalitetssamordnare och rektorer. Resultat och analys kommer att synas i den årliga kvalitetsrapporten. Huvudmannen och rektorerna genomför regelbundna möten i uppföljande syfte. Vid mötena kommer en djupare analys att genomföras av anmälda kränkningsärenden till huvudmannen. Huvudmannen ser att förståelse av verksamheternas arbete med värdegrunden är nödvändig för att kunna analysera och anpassa åtgärder och i och med årets genomförda resultatdialoger, har detta möjliggjorts på ett större plan (se ovan). Dialogerna har dokumenterats och kommer att sammanställas under våren för analys på huvudmannanivå och återkoppling till verksamheterna med framskrivna utvecklingsområden. På högstadiet finns sedan snart ett år tillbaka en elevcoach, vilket rektorerna ser spelar stor roll för det värdegrundande arbetet i praktiken. Det arbete som bedrivits under året kommer att analyseras och skrivas fram i årets kvalitetsrapport och tjänsten kommer att utökas nästa läsår. Det elevnära samarbetet runt värdegrund, i samråd mellan elevcoach, elevhälsa, mentorer och undervisande lärare är del av ett större arbete under våren och nästa läsår. Beslut har fattats att elevhälsan åter ska lyda under skolan och utformningen av det hela sker i samråd med facken under våren. Resultatet av beslut runt elevhälsan kan spela en väsentlig roll för barnens och elevernas kunskapsutveckling och förståelse av värdegrund inom samtliga skolor inom kommunen över tid, vilket kommer att visas i huvudmannens kvalitetsrapporter framåt.

5 Sida 4 (4) Anna Ullenius Skolchef Ylva Winther Skolchef

6 n Beslut Sunne kommun (15) Dnr :1789 Beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning av Sunne kommuns ansvar för grundskola

7 2(15) Inledning har med stöd i 26 kap skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Sunne kommun avseende kvaliteten i huvudmannens ansvar i förhållande till mål och andra riktlinjer. En kvalitetsgranskning ska belysa hur väl huvudmannen klarar sitt uppdrag att verka för en skola av hög kvalitet där varje elev får förutsättningar att nå de nationella målen. besökte huvudmannen den 16 och 17 maj Besöket genomfördes av utredarna Bo Jersenius och Karin Pollack. Besöket kompletterades med en telefonintervju den 21 maj Sunne kommun ligger i Värmland och har cirka invånare. I kommunen finns åtta kommunala grundskolor med elever från förskoleklass till och med årskurs 6 samt en kommunal grundskola för elever i årskurs 7 9. Antalet elever i kommunens grundskolor var enligt nationell statistik cirka 1200 läsåret 2017/2018. Ansvarig nämnd för skolverksamheten i kommunen är kommunstyrelsen. Inom kommunstyrelsen finns ett bildningsutskott som fattar beslut på delegation eller bereder ärenden inför kommunstyrelsens behandling. Utskottet har fem ledamöter. Förvaltningsledningen för grundskolans verksamheter består av två verksamhetschefer. Den ena verksamhetschefen har bland annat ansvar för grundskola F-6 och den andra bland annat för grundskola 7-9. Av nationell statistik för läsåret 2016/2017 framgår att andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 är 82 procent. Motsvarande siffra för årskurs 9 är 63 procent, medan andelen som är behöriga till yrkesprogram är 75 procent. Andelen flickor som når kunskapskraven i årskurs 9 är betydligt högre än andelen pojkar och flickorna uppnår också ett högre genomsnittligt meritvärde. I respektive ämne varierar andelen elever som når ett godkänt betyg mellan 80 och 93 procent. På de nationella ämnesproven når i 77 procent av de deltagande eleverna ett provbetyg mellan A-E i engelska, i matematik 92 procent och i svenska 90 procent. Statistik över relationen mellan provbetyg och slutbetyg i årskurs 9 visar att andelen elever som erhåller ett högre slutbetyg än provresultatet varierar mellan 18 och 39 procent.

8 3(15) Beslut: bedömer följande gällande Sunne kommun: Bedömningsområde Undervisning Huvudmannen verkar if/era delar för kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att huvudmannen fördjupar sin analys av vad i undervisningens kvalitet som förklarar skolornas kunskapsresultat. Bedömningsområde Värdegrund Huvudmannen verkar i låg utsträckning för att kvalitet och likvärdighet i skolornas arbete med att värdegrunden ska genomsyra undervisningen. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Att huvudmannen följer upp, analyserar och utifrån analysen genomför anpassade åtgärder för att höja kvaliteten i skolornas värdegrundsarbete i undervisningen. Uppföljning Huvudmannen ska senast den XX mån 2018 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till dokument.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till:, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr :1789) i de handlingar som sänds in. s bedömningar Nedan redovisas s bedömningar av de två granskade områdena. Till de båda områdena finns utvecklingsområden som har identifierat. Notera att i detta beslut som mest föreslår två utvecklingsområden. Syftet är att utvecklingsområdena ska stödja huvudmannen där bedömer att det största behovet för utveckling finns.

9 4(15) Bedömningsområdet undervisning bedömer att huvudmannen i flera delar verkar för kvalitet och likvärdighet i skolornas undervisning, men att det finns utvecklingsområden. Bakgrunden till s bedömning är att det genom intervjuer, dokumentationsstudier, enkätresultatl och statistik framgår att huvudmannen i viss utsträckning verkar för likvärdighet och kvalitet inom de områden bedömt. Nedan följer s motivering till bedömningen kopplat till de iakttagelser myndigheten gjort inför och vid besöket. Dialog mellan huvudmannen och rektorer s granskning visar att huvudmannens representanter, de två verksamhetscheferna, har två gånger i månaden dialog med rektorerna om verksamhetens utveckling och vad verksamhetscheferna och rektorerna gemensamt bedömer behöver utvecklas inom ramen för verksamheten. Arbetet för att skapa en gemensam nulägesbild av verksamheten har påbörjats och dialogerna ska utmynna i gemensamma riktlinjer för utvecklingen inom huvudmannens skolor. Rektorerna uppger att det är en god dialog med verksamhetscheferna och att dialogerna innebär att man som rektor inte lämnas ensam att lösa didaktiska frågor. Inom ramen för dialogerna sker prioriteringar av vad som ska utvecklas och genomföras i verksamheten utifrån de nationella målen. Exempel på sådant som dialogerna resulterat i är enligt rektorerna att alla grundskolor deltar i matematiklyftet, läslyftet och att insatser görs för ett språkutvecklande arbetssätt. Verksamhetscheferna deltar i bildningsutskottets möten och för där vidare resultatet av de dialoger som de för med rektorerna. 1 s skolenkät våren Om skolenkäten: granskning/regelbunden-tillsyn/planering-och-genomforande/skolenkaten/om-skolenkaten/.

10 5(15) Uppföljning av undervisning och kunskapsresultat s granskning visar att huvudmannen följer upp grundskolans kunskapsresultat på en övergripande nivå. Av huvudmannens kvalitetsrapport2 framgår att andelen elever i kommunen som bedöms nå kunskapskraven i årskurs 3 varierar mellan 65 procent (svenska som andraspråk) 92 procent (svenska) 93 procent (matematik) 98 procent (No-ämnen) och 100 procent (Soämnen). Någon statistik som visar skillnader mellan skolor redovisas inte. För årskurs 6 redovisar huvudmannen i kvalitetsrapporten meritvärdet per ämne. För samtliga ämnen förutom svenska som andraspråk varierar meritvärdet mellan 13,1 och 14,6. För svenska som andraspråk är meritvärdet betydligt lägre. Inte heller här redovisas skillnader mellan skolor i rapporten. Även för årskurs 9 redovisas i kvalitetsrapporten meritvärdet per ämne för kommunens skola för årskurserna 7 till 9. För var och en av årskurserna görs i kvalitetsrapporten en samlad analys utifrån resultaten och andra resultat, exempelvis från s skolenkät som till delar genomförs varje år i kommunen. Enligt de intervjuade rektorerna tar verksamhetscheferna del av kunskapsresultaten för respektive skola. Tidigare har detta dock inte resulterat i någon sammanställning eller samlad analys av resultaten avseende grundskolan som helhet. Den för 2017 sammanställda kvalitetsrapporten innehåller redovisningar av resultat på nationella prov och betygsstatistik samt analyser och bedömningar av utvecklingsbehov utifrån resultaten. Rapporten innehåller också bedömningar av hur arbetet med de utvecklings- och kvalitetsområden som angetts i kommunens skolplan utvecklats. Rektorerna och verksamhetscheferna uppger i intervjuer att det blivit mer systematik i vad som är angeläget att följa upp lokalt sedan kommunen fördjupat kvalitetsarbetet genom upprättandet av kvalitetsrapporten. Underlaget till kvalitetsrapporten kommer till stor del från lärares och förstelärares sammanställningar och analyser som rektorerna för- 2 Sunne kommun. Kvalitetsrapport Barns lärande samt Ungdomars och vuxnas lärande läsåret 2016/17. K52015/320/07. Rapporten sammanställs av verksamhetscheferna med stöd av underlag från skolor och i dialog med rektorerna.

11 6(15) medlar till verksamhetscheferna. Rektorerna uppger att de inte är direkt delaktiga i upprättandet av kvalitetsrapporten, men att de är involverade genom att innehållet diskuteras framförallt under verksamhetschefernas och rektorernas dialogmöten. Analys av kunskapsresultat i förhållande till kvaliteten i undervisningen Granskningen visar att kommunens resultat mäts inom relevanta områden genom enkäter och statistik, men att underlaget för analys behöver fördjupas. Analyser av kvaliteten i undervisningen sker från huvudmannens sida framförallt i kvalitetsrapporten där, förutom resultat, analyser görs på övergripande nivå utifrån nationella mål och mål som huvudmannen satt upp. Målen är kopplade till indikatorer för hur måluppfyllelsen ska mätas. De analyser som görs i kvalitetsrapporten är kopplade till elevernas kunskapsresultat i form av betyg och resultat på nationella prov samt hur eleverna upplever sin skolsituation genom att använda delar av s skolenkät varje år. Enligt de intervjuade verksamhetscheferna och bildningsutskottets representanter har det varit ett prioriterat uppdrag att sammanställa, redovisa och analysera kunskapsresultaten i kommunen. Granskningen visar dock att huvudmannen har begränsad kännedom om undervisningens kvalitet vid de enskilda skolorna. I s intervjuer ges få exempel på diskussioner mellan rektorerna och huvudmannen avseende hur kvaliteten i enskilda skolors undervisning varierar och hur detta påverkar kunskapsresultaten. Rektorerna säger att de diskussioner om enskilda skolors undervisning som sker tillsammans med verksamhetscheferna ofta är föranledda av särskilt uppmärksammade omständigheter vid en skola, till exempel att det är stor skillnad mellan givna betyg och resultat på motsvarande nationella prov. Någon rektor säger att det förs en del diskussioner, men att det är i liten omfattning. En annan rektor säger att det är svårt att göra jämförelser mellan skolor av olika storlek. Att en viss uppföljning av undervisningens genomförande på övergripande nivå sker från huvudmannens sida framkommer dock i kvalitetsrapporten. I denna finns en redovisning av upplevd kvalitet utifrån svaren på s elev- respektive personalenkät.

12 7(15) Resursfördelning Granskningen visar att kommunens resurstilldelning tifi grundskolans främst sker utifrån en diskussion mellan förvaltningen och den politiska ledningen om rambudget, beräknad utifrån antalet elever i verksamheten. Fördelningen mellan olika skolor och satsningar i verksamheten görs av verksamhetscheferna. Rektorerna uppger i intervju att verksamhetscheferna har ambitionen att kunna se effekten i verksamheten av insatta resurser, men att man ännu inte nått så långt i analysen som man önskar. Rektorerna uppfattar dock att det finns en större efterfrågan av effekter av insatta resurser än under tidigare år. Som exempel nämner rektorerna matematiklyftet där resultatet av insatsen följts upp och att statistik från skolorna visar att kunskapsresultaten förbättrats, vilket tolkats som att insatsen gett goda resultat. Kommunstyrelsen och bildningsutskottet tar, genom verksamhetschefernas försorg, del av underlag och utsagor från rektorerna angående verksamhetens utveckling. I intervjuer nämns satsningar för att öka skolornas förutsättningar för att bedriva en undervisning av god kvalitet och verka för hög måluppfyllelse. Exempelvis har satsningar inom specialpedagogik och läsinlärning genomförts. Enligt en av de intervjuade verksamhetscheferna har insatserna dock inte pågått tillräckligt länge för att det ska gå att avgöra hur och på vilket sätt dessa satsningar påverkar kvaliteten i undervisningen. Granskningen visar att kommunens resultat mäts genom enkäter och statistik. Analyser av kvaliteten i undervisningen sker från huvudmannens sida framförallt i kvalitetsrapporten där, förutom resultat, analyser görs på övergripande nivå utifrån nationella mål och mål som huvudmannen satt upp. Målen är kopplade till indikatorer för hur måluppfyllelsen ska mätas. De analyser som görs i kvalitetsrapporten är kopplade till elevernas kunskapsresultat i form av betyg och resultat på nationella prov samt hur eleverna upplever sin skolsituation genom att använda delar av s skolenkät varje år. Enligt de intervjuade verksamhetscheferna och bildningsutskottets representanter har det varit ett prioriterat uppdrag att sammanställa, redovisa och analysera kunskapsresultaten i kommunen. Granskningen visar exempel på att huvudmannen vidtar åtgärder som är anpassade till verksamheternas behov. Exempel som framkommer i intervjuer

13 8(15) och av dokument är att kommunen disponerat om resurser för att förstärka den tidiga läsinlärningen, undervisningen i svenska som andraspråk och undervisningen i matematik. Kommunen gör också flera insatser med stöd av de riktade statsbidrag som man erhållit, exempelvis inom ramen för matematiklyftet och språkutvecklande arbetssätt. Enligt de intervjuade rektorerna sker särskilda satsningar främst inom ramen för enskilda skolenheter och genom omfördelning av dessa tillgängliga resurser. Kommunen har anställt ett antal förstelärare som utifrån behoven kan arbeta som resurser inom hela grundskolan utifrån de identifierade behoven. Däremot är det sällsynt att den totala resursfördelningen till grundskolan diskuteras utifrån identifierade behov, enligt de intervjuade. Det framkommer dock att huvudmannen tillskjutit medel för en ökad digitalisering utifrån behov som identifierats för grundskolan som helhet. I övrigt sker fördelningen av tillgänglig budget mellan skolor och prioriteringar inom verksamheterna efter diskussioner mellan verksamhetschefer och rektorer och fastställs sedan av verksamhetscheferna. En av de intervjuade verksamhetscheferna säger att kommunen ännu inte riktigt har kommit dithän att man följer upp att tilldelade resurser får avsedd effekt på kvaliteten i undervisningens genomförande och elevernas kunskapsresultat. Verksamhetschefen säger också att "det är insatser som kräver tid och att det är viktigt att inte göra något som kan visa sig kontraproduktivt utan tänka till innan ytterligare förändringar görs". I intervjun med kommunstyrelsens företrädare framkommer att det pågår diskussioner om exempelvis behovet av elevassistenter i verksamheten och om detta är en korrekt prioritering för att åstadkomma högre måluppfyllelse. Någon uppföljning av effekterna av insatser från elevassistenter har dock inte genomförts, "men diskussionen om effekterna är en aktuell diskussion" enligt kommunstyrelsens företrädare. Identifierat utvecklingsområde bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar: Att huvudmannen fördjupar sin analys av vad i undervisningens kvalitet som förklarar skolornas kunskapsresultat. Av 4 kap. 3 och 6 skollagen (2010:800) framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera,

14 9(15) följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Granskningen visar att kommunens systematiska kvalitetsarbete fördjupats under det senaste året genom arbetet med att upprätta kommunens kvalitetsrapport. bedömer att det arbete som kommunen genom kvalitetsrapporten påbörjat utgör en god grund för kommunens fortsatta ansvarstagande för undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsresultat. I kvalitetsrapporten presenteras analyser av skolornas kunskapsresultat och dessa kopplas i någon mån till orsaker som hänför sig till kvaliteten i undervisningens genomförande. Detta arbete behöver dock utvecklas och fördjupas. De analyser som görs behöver tydligare inriktas på att förklara skolornas kunskapsresultat i förhållande till undervisningens kvalitet. Analyserna behöver framförallt fokuseras på vilka effekter som uppnås genom satsade resurser. Huvudmannen bör till exempel vid bestämda tidpunkter analysera om beslutade satsningar får avsedd effekt. Olika nivåer i styrkedjan behöver också diskutera hur en fördjupad samsyn kan nås kring vilka utvecklingsbehov som föreligger. Detta är en grundläggande förutsättning för kommande beslut om en resursfördelning anpassad till verksamhetens och olika skolors behov. rekommenderar därför att huvudmannen startar ett utvecklingsarbete som syftar till att genomföra väl utvecklade orsaksanalyser av vad som kan förklara kunskapsresultaten och kvaliteten i undervisningen. Arbetet bör bland annat inriktas på att hela styrkedjan från kommunstyrelse till rektorer involveras i arbetet. Bedömningsområdet värdegrund bedömer att huvudmannen verkar i låg utsträckning för att kvalitet och likvärdighet i skolornas arbete med att värdegrunden ska genomsyra undervisningen

15 10 (15) Bakgrunden till s bedömning är att det genom intervjuer, dokumentationsstudier, enkätresultat3 och statistik framgår att huvudmannen till stora delar inte följer upp och analyserar värdegrundsarbetet i undervisningen. Nedan följer s motivering till bedömningen kopplat till de iakttagelser myndigheten gjort inför och vid besöket. Dialog mellan huvudman och rektorer Granskningen visar att huvudmannen inte har regelbundna dialoger kring hur skolornas värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen. I de dialoger mellan förvaltningen och rektorerna som genomförs diskuteras resultat från skolenkäten utifrån de rapporter från skolornas kvalitetsarbete som rektorerna lämnar. Det framkommer i intervjun med rektorerna att det inom satsningen på språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt ingår inslag som avser värdegrundsarbetet och att detta följs upp och redovisas i dialog med huvudmannen. I intervjun med en av verksamhetscheferna framkommer att även arbetet mot kränkande behandling följs upp genom att antalet anmälda kränkningar redovisas, men att värdegrundsarbetet som helhet är en fråga som behöver diskuteras och problematiseras mer med rektorerna. Verksamhetschefen säger att hens uppfattning är att rektorer och lärare har ett gott värdegrundsarbete, men "om man läser resultatet från skolenkäten kan man se att arbetet behöver utvecklas". Huvudmannens analys av värdegrundsarbetet Granskningen visar att huvudmannen inte gör en orsaksanalys av vad som kan förklara kvaliteten på skolornas värdegrundsarbete. Av huvudmannens kvalitetsrapport framgår att huvudmannen gör uppföljningar inom det man kallar "tillgänglig lärmiljö" som berör värdegrundsuppdraget. Huvudmannen använder bland annat s skolenkät för att följa upp elevernas upplevelser av skolornas värdegrundsarbete. Det som på detta sätt följs upp är om eleverna får hjälp i skolarbetet, om eleverna känner sig delaktiga i sin utbildning, om eleverna har studiero och känner sig trygga samt om vuxna reagerar 3 s skolenkät våren Om skolenkäten: granskning/regelbunden-tillsyn/planering-och-genomforande/skolenkaten/om-skolenkaten/.

16 om någon elev far illa. För de yngsta eleverna används utvecklingssamtalen för att få motsvarande information från eleverna. Av kvalitetsrapporten framgår att resultaten visar ett högt värde på att eleverna anser att de får hjälp, att de känner sig trygga samt att vuxna reagerar om någon far illa. Däremot visar resultaten ett lägre värde när det gäller elevernas upplevelse av delaktighet och studiero. Något resultat eller någon uppföljning och analys av hur värdegrunds arbetet genomsyrar undervisningen och verksamheten i övrigt redovisas inte i kvalitetsrapporten eller på annat sätt under granskningen. I övrigt har det inte framkommit i granskningen att huvudmannen genom dialog eller uppföljningar har system för att få en god och aktuell kunskap om kvaliteten i skolornas arbete med grundläggande värden i undervisningen. Identifierat utvecklingsområde bedömer att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande delar: Att huvudmannen följer upp, analyserar och utifrån analysen genomför anpassade åtgärder för att höja kvaliteten i skolornas värdegrundsarbete i undervisningen. s granskning visar att huvudmannen i begränsad utsträckning följer upp och analyserar resultat av grundskolornas arbete med värdegrunden i undervisningen. Sunne kommun behöver särskilt utveckla sin uppföljning och analys av skolornas arbete med värdegrunden i undervisningen för att kunna genomföra utvecklingsåtgärder. Av skollagen (2010:800, 1 kap. 4 ) framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna 4 Avseende till exempel människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet.

17 12 (15) och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Av läroplanen (Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet, 1 kap) framgår att "Människovärdets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla". Av s enkät från våren 2018 framgår att elevernas svar i årskurs 9 i Sunne kommun ger ett lägre värde än rikssnittet på följande påståenden (rikssnittet inom parantes): "I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter" 5,9 (6,5); "I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen" 5,2 (5,3) samt "I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden" 5,4 (5,8). Av s enkät för pedagogisk personal (huvudmannarapport) framgår att även den pedagogiska personalen bedömer motsvarande påståenden lägre än rikssnittet. Dessa exempel från s enkäter kan utgöra utgångspunkt för huvudmannens uppföljningar och analyser av värdegrundsarbetet i undervisningen. Huvudman och rektorer bör uppmärksamma resultaten och diskutera hur man kan följa upp och analysera värdegrundsarbetet i undervisningen. Huvudmannens analyser bör sedan användas för att belysa orsaker som kan förklara kvaliteten på skolornas arbete med grundläggande värden i undervisningen. Detta omfattar även att analysera vad eventuella skillnader mellan huvudmannens skolor kan bero på. Utifrån analysen bör huvudmannen överväga eventuella behov av anpassade åtgärder som huvudmannen kan behöva genomföra för att skapa förutsättningar för skolorna att höja kvaliteten i värdegrundsarbetet så att detta genomsyrar undervisningen. rekommenderar Sunne kommun att inleda ett utvecklingsarbete genom att forma en strategi för hur uppföljningar och analyser av arbetet med värdegrunden i undervisningen ska genomföras.

18 13 (15) På s vägnar X Gabriel Brandström Beslutsfattare Signerat av: Gabriel Brandström X Bo Jersenius Föredragande Signerat av: Bo Jersenius Vid den slutliga handläggningen har även utredaren Johan Asp medverkat.

19 14 (15) Bilaga 1: Underlag för bedömning regelbunden kvalitetsgranskning Vid granskningsbesöket inhämtas information om såväl styrkor som utvecklingsområden inom huvudmannens verksamhet. Värderingarna i detta beslut grundar sig på följande intervjuer: Intervju med tre rektorer vid grundskolan Intervju med två verksamhetschefer och en centralt placerad ekonom Ordförande och vice ordförande för bildningsutskottet Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Dokumentstudier. Dels de dokument som begärts in från huvudmannen samt den officiella statistik som finns att tillgå om den aktuella huvudmannen. Innan beslut har fattats har huvudmannen fått ta del av s protokoll från besöket för faktakontroll. Som underlag för bedömningarna har s utredare använt sig av bedömningsunderlag, vilka är utformade i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsunderlagen beskriver de områden som utredarna ska värdera vid besök hos huvudmannen. Bedömningsunderlagen är uppdelade i bedömningsområden. Respektive bedömningsområde är sedan nedbrutet till ett antal bedömningskomponenter. Dessa bedömningskomponenter beskriver mer precist vad som ska utredas, för att identifiera var huvudmannens styrkor respektive utvecklingsområden finns. Bedömningsområden 1 granskningen ingår två bedömningsområden. Kvaliteten inom de två bedömningsområdena värderas med hjälp av ett bedömningsschema som innehåller tre nivåer: i låg utsträckning; i flera delar, men utvecklingsområden finns och i hög utsträckning. Inom respektive område granskas följande delar: Undervisning: I vilken grad har huvudmannen en god nulägesbild om kunskapsresultaten på skolorna och kvaliteten på skolornas undervisning, samt om skolornas förutsättningar att genomföra undervisning av god kvalitet? I vilken grad gör huvudmannen en analys av vad som förklarar skolornas kunskapsresultat och kvaliteten i undervisningens genomförande på skolorna? I vilken grad genomför huvudmannen, utifrån analysen, behovsanpassade åtgärder för att skapa förutsättningar för rektorerna/skolorna att höja undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsresultat?

20 15 (15) Värdegrund: I vilken grad har huvudmannen en god nulägesbild om hur skolornas värdegrundsarbete genomsyrar såväl undervisningen som verksamheten i övrigt, samt om skolornas förutsättningar att bedriva ett sådant värdegrundsarbete? I vilken grad gör huvudmannen en analys av vad som förklarar kvaliteten på skolornas värdegrundsarbete? I vilken grad genomför huvudmannen, utifrån analysen, behovsanpassade åtgärder för att skapa förutsättningar för rektorerna/skolorna att höja kvaliteten i hur skolornas värdegrundsarbete genomsyrar undervisningen såväl som verksamheten i övrigt? Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida: ing/

21 Sunne kommun Meddelande 1 (1) Dnr :1789 Angående efter regelbunden kvalitetsgranskning av Sunne kommuns ansvar för grundskola I beslut ( :1789) expedierat den 4 oktober 2018 angående Sunne kommuns ansvar för grundskola saknas uppgift om när kommunen ska redovisa förbättringsåtgärder till. Huvudmannen ska senast den 5 april 2019 redovisa till vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till dokument.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till:, Box 2320, Göteborg. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr :1789) i de handlingar som sänds in. På s vägnar Bo Jersenius Undervisningsråd Tfn: E-post: bo.jersenius@.se, Box 2320, Göteborg, Besök: Kungsgatan 20