Riskklassificering och riskbedömning av äldre deponier -hur svårt kan det vara? Sami Serti Citres AB Tfn: E-post:

Transkript

1 Riskklassificering och riskbedömning av äldre deponier -hur svårt kan det vara? Sami Serti Citres AB Tfn: E-post:

2 Äldre deponier Deponerat avfall är mycket heterogent. Kan innehålla alla typer av föroreningar (häxbrygd) Föroreningars farlighet är generellt stor. Innehåller organiskt material som kan generera deponigas. Generellt sett stora volymer avfall: begränsad saneringsmöjlighet. Har lågt skyddsvärde och känslighet men påverkansområdet kan ha hög känslighet. Lokalisering, exploatering.

3 Enkla resp mer krävande åtgärder Städa bort det värsta och det som människor kan skada sig på. Inhägna området med stängsel och sätt upp skyltar. Täckning. Skyffla på jord. Enl förordningen om deponering av avfall. Strängare. Minimera lakvattenbildningen. Omhänderta lakvattnet. Installera avskärmande diken. Upprätta ett kontrollprogram och följ upp/övervaka.

4 (Risk)klassificering = Riskbedömning. Sant eller? Risk(värdering) är det sammanvägda resultatet av sannolikhet och konsekvens för respektive skadehändelse. Q: Vad syftar det till? A: Syftar till att avgöra om en identifierad risk kan accepteras eller måste åtgärdas. Resultaten kan presenteras i en kvalitativ eller kvantitativ riskmatris där såväl konsekvens som sannolikhet beaktas. För deponier föreligger risk när förorening(ar) frigörs från källan och via transportvägar (mark, luft, vatten) sprids och exponerar skyddsobjekt (människa, miljö) så att negativ konsekvens uppstår. Q: Hur var det med klassificering? A: Den tar inte hänsyn till hur avfallet förvaras (eller hanteras) utan bygger på avfallets inneboende farliga egenskaper (jmf faroanalys).

5 Exponeringsvägar Människors hälsa Miljökvalitetskriterier Ytvatten Miljö Risken med äldre deponier är att man vet att det är en deponi men man har inte tillräcklig kunskap om vilka risker det kan medföra

6 Modell för riskklassificering 1991 utarbetar Naturvårdsverket två metoder för riskklassificering av gamla upplag: Östgötamodellen Översiktliga undersökningar Växjömodellen Fördjupade undersökningar Dessa modeller är i princip att jämföra med den sk Mifo (Metodik för inventering av förorenade områden) då de är att betrakta som förarbetet till metodiken. Metodiken var färdig att användas MIFO består också av två faser, 1. den första fasen är orienterande studie och riskklassning 2. den andra fasen är översiktlig undersökning och ny riskklassning

7 MIFO De olika aspekter som bedöms är uppdelade i fyra delar: 1. föroreningarnas farlighet (kemiska och fysikaliska egenskaper), 2. Föroreningsnivå (halterna av de aktuella ämnena), 3. Spridningsförutsättningar (kan t.ex. bero på markens egenskaper och grundvattnets rörelser) och 4. Känslighet (risken att människor utsätts för föroreningarna) /skyddsvärde (förekomsten av värdefull natur i omgivningarna). De fyra ovannämnda aspekternas bedömningar vägs samman och resulterar i att området inordnas i en av fyra riskklasser: 1. Klass 1 Mycket stor risk 2. Klass 2 Stor risk 3. Klass 3 Måttlig risk 4. Klass 4 Liten risk

8 Tillvägagångssättet för att komma fram till en av riskklasserna Fas 1 - Orienterande studie Fas 2 - Översiktliga undersökningar

9 Deponigassammansättning vs nedbrytningsfaser Deponigas CH 4 : vol-% CO 2 : vol-% N 2 : 5-20 vol-% H 2 S: ppm

10 Gassäkerhet Värmevärde 4,5-5,5 kwh/nm 3 (1 Nm 3 deponigas 0,5 liter eldningsolja) Lättare än luft Brännbar och explosiv - litet explosionsfönster Procent metan i deponigas Procent deponigas i gas-luftblandning

11 Gassäkerhet urval av incidenter Årtal Incident 1999 En åttaårig flicka fick brännskador på armar ben när hon lekte på en lekplats i Atlanta. Området var känt sen tidigare som en plats för illegal dumpning av avfall En kvinna som spelade fotboll I en park som byggdes på en gammal deponi i Charlotte i norra Carolina fick allvarliga brännskador i samband med en explosion från metangas Migration av deponigas från en deponi misstänks ha orsakad en explosion i ett hus i Pittsburgh, Pennsylvania Deponigas migrerade till och förstörde ett hus nära en deponi i Akron, Ohio. Tio hus i omgivningen fick evakueras En explosion förstörde ett bostadshus tvärs över gatan från en deponi i Cincinnati, Ohio. Mindre personskador rapporterades Deponigas ackumulerades i en kulvert/ledning, som löpte genom en deponi i Sheridan, Colorado, för dagvatten. En explosion inträffade när flera barn som lekte i kulverten tände ett ljus. Samtliga barn fick allvarliga skador Metangas migrerade in i ett förråd i en militärförläggning från en intilliggande deponi i Winston-Salem, North Carolina. En cigarett som tändes resulterade i en explosion. Tre män miste livet och ytterligare fem fick allvarliga skador.

12 Riskanalys tvåstegsraket grov & teknisk riskanalys Grov riskanalys Grovanalysens huvudsakliga syfte är att identifiera de övergripande riskobjekten, sannolikhet och konsekvens för olika riskobjekt och riskscenarier, samt att utröna vilka riskobjekt som behöver studeras närmare. Teknisk riskanalys En mer detaljerad teknisk riskanalys baserat utifrån resultatet i grovanalysen - CFD-simuleringar (Computational Fluid Dynamics) -Tryck(explosions)beräkningar - Brandberäkningar - Säkerhetsavstånd - Tryckavlastningsytor - etc

13 Metodik för grov / teknisk riskanalysen Objektsbeskrivning En sk systembeskrivning ur ett helikopterperspektiv av området inklusive angränsande verksamheter. Riskinventering Identifiering och beskrivning av olika riskfaktorerna inom området. Riskscenario Beskrivning av skadehändelser (inkl dominoeffekter) Faktorer Identifiering och beskrivning av olika faktorer om respektive riskobjekt kan påverkas av Konsekvensanalys Olycksfrekvens Synonymt med frekvensanalys, dvs hur ofta en viss olycka sker pga en faktor så som brand Riskvärdering Syftar till att avgöra om en identifierad risk kan accepteras eller måste åtgärdas. Resultaten presenteras i en kvalitativ / kvantitativ riskmatris där såväl konsekvens som sannolikhet beaktas.

14 Scenario - ett händelseförlopp som beskriver en risksituation Det aktiva gasuppsamlingssystem är ur funktion (alt fungera otillfredsställande/saknas). Det är vintertid och ett tjällock har bildats. Deponigasen migrerar horisontellt via ledningar såsom lakvattenledningar, spill- och dagvattenledningar, elledningar etc. Via väggenomföring sker gasansamling i brunnar för dagvatten, lakvatten, byggnader. En explosiv och brännbar koncentration uppstår. En brand/explosion sker. Slutet utrymme: 5 m 3 CH 4 -koncentration i deponin: 50% => Säkerhetsavstånd på 55 m 1% of LEL

15 Riskbedömning enligt checklistemetoden Arbetet med en analys enligt checklistemodellen kan delas in i 3 steg

16 Riskbedömning enligt checklistemetoden Underlag för checklistan Översiktskartor, Detaljplaner, Uppgifter om angränsande verksamheter, Byggnadsbeskrivningar Geologiska kartor, Ledningskartor, Miljötillstånd, deponeringsplan, Driftinstruktioner, Miljörapport, Beskrivningar av yt-,ren-, spill och lakvattensystem,

17 Riskbedömning enligt checklistemetoden Checklista, exempel på vad som bör ingå i kontrollen

18 Riskbedömning enligt checklistemetoden Samla en lämplig analysgrupp inför besöket i fält! Riskbedömningen ska göras med stöd av en analysgrupp som täcker in både olika verksamhetsområden och erfarenheter från olika tidsperioder (bl a drift, miljö, ledning, planerare). Undersökningar i fält: Gasläckage och gasförekomst i brunnar, ledningar, byggnader kontrolleras med fältinstrument. Risker för gasmigration från deponi till angränsande byggnader och ledningssystem inom och utanför anläggningen undersöks. Fältdata som underlag för bedömning av transporttider för gas i mark tas fram. Befintligt gasuppsamlingssystem för deponin kontrolleras och jämförs med existerande ritningar. Driftpersonal, nuvarande och äldre, intervjuas om deponeringshistorik, incidenter, kända gasläckage, tillämpade arbetsrutiner med hänsyn till gasrisker, m m.

19 Riskbedömning enligt checklistemetoden Riskbedömning och förslag till åtgärder, exempel Nr A1 Objekt (numrering enligt kartskiss och tabell i bilaga 2:1 och 2:2) Grundvattenrör, nr 8 Händelse, möjligt scenario Gas samlas i röret och kan tränga upp genom rörlocket. Effekt Explosion vid gnistbildning Kommentarer/ rekommenderade åtgärder Avluftningsrör anordnas, tätning av rörlock Tidplan, när bör åtgärden utföras? A2 A3 Inspektionsbrunn för lakvatten, nr 14 Nedstigningsbrunn för lakvatten, nr 22 Gasutflöde när brunnen öppnas. Arbete i brunnen. Explosion vid gnistbildning Kvävning på grund av syrebrist Varningsskylt sätts upp. Möjligheterna att ansluta brunnen till gasuppsamling utreds. Frågan om klassning av brunnen utreds. Varningsskylt, inget ensamarbete, gasmätning före eventuella arbeten i brunnen, utnyttjande av skyddsutrustning