Symbiosutveckling i Sotenäs. Årsberättelse Sotenäs Symbioscentrum
|
|
- Nils Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Symbiosutveckling i Sotenäs Årsberättelse 2017 Sotenäs Symbioscentrum
2 Innehåll 1. Vision och verksamhetsbeskrivning Styrgrupp och tjänstemän för Sotenäs Symbioscentrum Styrgrupp för Sotenäs Symbioscentrum Styrgruppens mål för Symbioscentrum (under arbete) Tjänstemän på Symbiosutveckling Om Symbios i Sotenäs Fysiska symbioser i Sotenäs Besök och inbjudningar Studiebesök och möten med externa gäster på Sotenäs Symbioscentrum Möten där Sotenäs Symbioscentrum bjudits in att presentera verksamheten Projekt på Sotenäs Symbioscentrum... 11
3 1. Vision och verksamhetsbeskrivning Vision: Sotenäs Symbioscentrum Sotenäs Symbioscentrum ska vara en ledande aktör inom maritim utveckling. Vi är ett innovativt nav i en miljö där det mänskliga mötet utgör grunden för omställningen till en cirkulär ekonomi. Med havet som utgångspunkt stärker vi det befintliga näringslivet och skapar möjligheter för nya miljöfrämjande affärsverksamheter. Verksamhetsbeskrivning Sotenäs Symbioscentrum ska vara en arena för Industriell- och Social symbios och inkluderar följande verksamheter under sitt tak: - Det livslånga lärandet - Mötesplats och kontor - Affärsutveckling SME - Innovationsrådgivning - Projektutveckling & projektledning - Kommunikation & informationsspridning Cirkulär ekonomi - Utvecklingsplattform för nya Gröna affärsmodeller - Testbädd för vattenbruk
4 2. Styrgrupp och tjänstemän för Sotenäs Symbioscentrum 2.1 Styrgrupp för Sotenäs Symbioscentrum Presidiet Kommunchef Symbiosutvecklare Rena Hav, Smögenlax Aquaculture Innovatum Högskolan Väst Fouriertransform Beredningsindustrin Mats Abrahamsson - Kommunalråd Britt Wall - Oppositionsråd Maria Vikingsson Peter Carlsson Claes Lundberg - VD Martin Wänblom - VD Leif Berntsson Universitetslektor Per Nordberg - VD Glenn Nordfeldt VD/platschef Orkla Kungshamn / Glenn Lorentzon VD/platschef Leröy Kungshamn / Nicklas Asker- VD/platschef Marenor Kungshamn 2.2 Styrgruppens mål för Symbioscentrum (under arbete) Styrgruppen har upprättat ett antal mål för Sotenäs Symbioscentrum. Målen är tydligt sammanlänkade med Sotenäs kommuns vision för 2020 och programförklaring. Mål: Etablerade testbäddar i Sotenäs Mätetal Status Uppföljning 31 december 2017: En testbädd i drift 2017 inom Pågår Testbädd för vattenbruk är i drift. vattenbruk En storskalig testbädd i drift inom Ej påbörjad vattenbruk 2022 En testbädd inom marin materialåtervinning i bruk 2019 Ej påbörjad Mål: Katalysator för maritima företag år 2020, 20 nya företag Mätetal Status Uppföljning 31 december 2017: Fr.o.m 4 dec 2015 till 31 dec 2020 Pågår 5 stycken nya företag. ska 20 nya företag ha startat eller etablerat sig i kommunen. Till 2022, ska 40 bolag ha startat eller etablerat sig i kommunen. Pågår Mål: 100 nya attraktiva hållbara arbetstillfällen till år 2025 Mätetal Status Uppföljning 31 december 2017: Fr.o.m 4 dec 2015 till 31 dec 2025 ska 100 nya attraktiva hållbara arbetstillfällen skapats i kommunen. Det ska vara nyanställningar. Pågår 20 stycken nya arbetstillfällen.
5 Mål: Bidra till att förverkliga de etablerade företagens mål Mätetal Status Uppföljning 31 december 2017: Minst 10 företag 2018, och 20 företag 2020, är en del av symbiosnätverket där de intygar att Symbioscentrum arbetar för att förverkliga deras mål. Pågår Arbetet för ett lokalt symbiosnätverk har påbörjats under Mål: Sverigeledande på Industriell symbios Mätetal Status Uppföljning 31 december 2017: Det självklara svenska exemplet på Industriell symbios. Pågår Sotenäs Symbioscentrum inbjuds och kontaktas när det gäller symbiosfrågor och större evenemang. 2.3 Tjänstemän på Symbiosutveckling Per Svensson Peter Carlsson Leif Andreasson Jenny Järvelä Stina Gottlieb Daniel Nordström Förvaltningschef Symbiosutvecklare Utvecklingsstrateg Utvecklare Utvecklare Verksamhetsutvecklare
6 3. Om Symbios i Sotenäs Bakgrund till Sotenäs Symbioscentrum Symbioscentrum i Sotenäs resa började under ett studiebesök i Kalundborg, Danmark, våren Det var under ett studiebesök där som Sotenäs kommun insåg att de delvis redan arbetade med Industriell symbios. Konceptet Industriell symbios var ett arbetssätt kommunen kände igen sig i, men som inte hade definierat. Studiebesöket ledde till att kommunen insåg hur delar av det befintliga arbetssättet kunde sättas in i en kontext och ett utvecklingssammanhang att kraftsamla kring. Inte minst var det viktigt för den lokala livsmedelsindustrin och hanteringen av deras utsläpp. Genom att använda utsläppen som råvara i en biogasanläggning möjliggjordes en kapacitetshöjning för företagen i stället för en alternativ avveckling på grund av för låga utsläppsvolymer. Figur 1 Första ritningen på Sotenäs Symbioscentrum, skissat på en servett i bilen, på vägen hem från Kalundborg 2013 Under bilresan på väg hem från studiebesöket i Kalundborg ritades den första idéskissen, där ett Symbioscentrum för att driva och facilitera utvecklingen ingick. I december 2015 invigdes Sotenäs Symbioscentrum och är sedan dess utgångpunkten för arbetet med Industriell- och Social symbios. Sotenäs Symbioscentrum Ambitionen för Sotenäs Symbioscentrum är att stödja Industriell och Social symbios mellan företag i kommunen och samtidigt lyfta befolkningens kompetens som en värdefull resurs. Sotenäs Symbioscentrum är en aktiv mötesplats och ett kunskapscenter för ett hållbart näringsliv och en hållbar utveckling för Sotenäs kommun. Här möts näringsliv, samhälle, akademi, organisationer, och föreningsliv. Vad är Industriell symbios? Ordet symbios kommer från den biologiska symbiosen i naturen där två eller fler arter utbyter material, energi eller information på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. Genom att näringslivet och andra organisationer kan arbeta tillsammans med Industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda. Det kan handla om utbyte av material, energi, information, kompetens och tjänster. Social symbios Traditionellt har symbioskluster skapat miljönytta genom att samverka kring material och energi. Sotenäs kommun vill ta symbios ett steg längre. Sotenäs Symbioscentrum anser att befolkningens kompetens är avgörande för ett hållbart näringsliv. Genom samverkan kring kompetensutveckling byggs kunskap som skall försörja symbiosföretagen, bli framtidens entreprenörer och näringslivets medarbetare. Skapa en hållbar värld tillsammans Industriell och Social symbios skapar förutsättningar för nya gröna arbetstillfällen och ett mer resurseffektivt och hållbart samhälle.
7 4. Fysiska symbioser i Sotenäs Marin återvinning Idag pågår arbete med att samla in och återvinna strandskräp och uttjänta fiskeredskap. Sotenäs Symbioscentrum arbetar nu för att arbetet ska skala upp så upptagningsområdet kan vidgas och sorteringsgranden öka. Arbetet med den marina återvinningen görs i samverkan mellan flera aktörer. Landbaserad fiskodling Ett företag (Smögenlax Aquaculture) planerar att bygga en storskalig laxodling i Sotenäs. Fiskodlingarna kommer vara på land, i Recirkulerande Akvakultur System (RAS), utan utsläpp i havet. Vattnet kommer renas genom en intern reningsanläggning och via odling av alger (Swedish Algae Factory). Avfallet från laxodlingen kommer sedan att tas omhand av den planerade biogasanläggningen. Bild: 3 Lax i testanläggningen Bild: 1 Fiskarenföreningen Norden som samlar in och återvinning uttjänta fiskeredskap. Från Biogas Fiskindustrin i Sotenäs producerar varje år stora mängder organiska restprodukter som innebär en kostbar hantering och negativ miljöpåverkan. Företaget Rena Hav ska ta hand om restprodukterna direkt på industriområdet och göra biogas av det. Biogasen omvandlas till elektrisk ström och varmvatten som kan återföras direkt till industrin. Dessutom ska processvattnet renas till en reningsgrad som vida överstiger nuvarande rening. De fasta kvarvarande resterna blir miljövänligt gödsel som siktas på att KRAV-märkas och användas av lokala odlare. Bygget av anläggningen påbörjas Bild: 2 Marken där biogasanläggningen ska ligga Nyligen bildades ytterligare ett bolag i Sotenäs kopplat till laxodling, men då kläckning av specifik laxrom som sedan ska föds upp till smolt (West Coast Smolts Sweden). Bild: 4 Befruktade laxägg Kompetensmäklarfunktionen På Sotenäs Symbioscentrum finns en funktion som heter Kompetensmäklare. Kompetensmäklaren förmedlar kompetensoch utbildningsbehov genom att vara en länk mellan företag/arbetsliv och utbildningsanordnare. Funktionen är ett steg i arbetet att möta verksamheternas utmaningar att säkra framtida kompetensförsörjning och hjälpa människor till attraktiva arbeten.
8 Testbädd: Aqua symbios Sotenäs Symbioscentrum hyr en fastighet på Fisketången. Anläggningen är en testbädd som går under namnet Aqua Symbios. Syftet med testbädden är att skapa bästa möjliga förutsättningar för företag och akademin att testa och utveckla sina tekniker och verksamheter, för att kunna ta steget till storskalig kommersialisering. Lokalen med tillhörande utrymmen hyrs ut under kortare perioder till självkostnadspris åt företag och akademi inom vattenbruk och annan relaterad verksamhet. Genom att finnas under samma tak finns symbiosmöjligheter genom att stötta varandra i utvecklingen och även se hur restprodukter kan bli till råvara och återbrukas av andra aktörer. Bild: 5 Stephen Andreasson, West Coast Smolts Sweden Aktörer på Aqua Symbios: Bröderna Samuelsson Fiskexport, Smögenlax Aquaculture, Swedish Algae Factory, West Coast Smolt Sweden, CATXALOT, Göteborgs Universitet, Bröderna Samuelsson Vattenbruk AB Bild: 6 Sofie Allert, Swedish Algae Factory Symbiosen i Sotenäs kan enkelt visualiseras av symbioskartan här invid. Bilden visar hur flöden utbyts mellan olika företag och näringar. Vissa av näringarna ligger nära varandra i sin verksamhet, medan andra ligger längre ifrån varandra men funnit ett värde i det aktiva symbiosarbete som pågår.
9 5. Besök och inbjudningar 2017 Flera besök har gjorts på Sotenäs Symbioscentrum under Förutom ett flertal företags- och kommunala besök samt projekt/arbetsmöten så har flera gäster besökt Symbioscentrum. Likaså har Sotenäs Symbioscentrum bjudits in till flera större arrangemang. 5.1 Studiebesök och möten med externa gäster på Sotenäs Symbioscentrum Februari SSEC Aarhus Universitet Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December LRF Besök av Sveriges Miljöminister Karolina Skog Besök av Riksdagens talman och 13 riksdagsledamöter Besök Rektor Högskolan Väst Maritima klustret TBMI Challenge, Aarhus Universitet Besök Länsöverdirektören Västra Götalandsregionen Besök Oskarshamn Jordbruksverket Inspiria Science Center ihop med norsk elevgrupp Näringslivsrådet Besök Processum Aarhus Universitet KOBRA arbetsmöte, svenska partnerskapet ALMI Innovatum Besök av riksdagsledamot Innovatums inkubator Besök av riksdagsledamot Kraftsamling Industriell symbios, nationellt nätverksmöte Simrishamn kommun ihop med Leader och Fiskekommunerna Göteborgsregionens kommunalförbund Västvatten Miljönämnden Sotenäsgillet Exportfrämjande integration Fiskekommunerna Tillväxt Norra Bohuslän Besök av riksdagsledamot Besök av media kopplat till cirkulär ekonomi
10 5.2 Möten där Sotenäs Symbioscentrum bjudits in att presentera verksamheten Februari Mars April Projekt delad energi dubbel energi, Malmö Rotary Sotenäs, Kungshamn Talmannens officiella middag i Göteborg Europeiska parlamentet (Seas, Rivers, Islands and Coastal Areas Intergroup), Bryssel Kalundborg, Danmark Malmö stad Maj Ragnsells Framtidsdagen 2017 Juni September Oktober FN: The Ocean Conference, New York Linköpings universitet Seminarium, Linköpings universitet Cirkulära affärer 2017, Västerås Miljö- och energidepartementet Bild: 7 Miljöminister Karolina Skog Bild: 9 Peter Carlsson, EUkonferens i Bryssel Bild: 11 Joel Oresten, Rena Hav, på FN-konferens i New York Bild: 8 Riksdagsledamot ihop med lokala och regionala politiker Bild: 10 Danska studenter på plats i "Kuben"
11 6. Projekt på Sotenäs Symbioscentrum KOBRA Kompetencebaseret Regional Analyse Vilka kompetenser som behövs i det skandinaviska arbetslivet förändras snabbt. KOBRA ska undersöka vilken kunskap som behövs i framtiden och hur regioner tillsammans kan möta den efterfrågan. Skandinavien står inför stora utmaningar. Samhällets och arbetslivets förändringstakt ökar, vilket gör att värdet av olika kunskaper och kompetenser också förändras snabbare. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning längre upp i åldrarna, utbildas oftare och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. Färre kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång vilket visar på vuxenutbildningens roll i framtiden. Kompetensmäklare ska identifiera och förmedla kunskap om kompetens- och utbildningsbehov genom att vara en länk mellan företag/arbetsliv och utbildningssamordnare. Underlaget från behovsinventeringen sammanställs och tolkas mot andra satsningar på lokal, regional och transnationell nivå. KOBRA ska testa och utveckla olika utbildningskoncept för att öka tillgängligheten, flexibiliteten och kostnadseffektiviteten i behovsbaserad utbildning. Period: 1 sept augusti 2018 Länder: Sverige, Danmark och Norge Projektledare: Region Midtjylland Partner: Arendal kommune, Th. Langs HF & VUC, Learnmark Horsens, Aarhus Tech, Uddannelsecenter Holsterbro, Herningholm Erhvervsskole, UddannelsesCenter Ringkøbing-Skjern, Mercantec, Viden Djurs, Tradium, Nätverk Westum, Campus Lidköping, Kungsbacka-, Uddevalla-, Sotenäs-, Alingsås-, Halmstad kommun, Campus Varberg, Kunskapsförbundet Väst, Vuxenutbildningen Borås stad, Skaraborgs kommunalförbund, Larvik kommune, NAV Larvik, Fyrbodals kommunalförbund Totalbudget: EUR Sotenäs budget: EUR Program: Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak Pendlerbroen Pendlerbroen vill locka ungdomar att bo kvar och arbeta i sina respektive regioner. Genom digital och fysisk pendling för såväl arbete som utbildning hoppas regionerna bli mer attraktiva. Pendlerbroen har ett fokus på digitalt arbete. Projektet ska kartlägga behov i kommunerna och sedan samarbeta med högskolorna som ska utveckla och anpassa sina utbildningar mot identifierade behov. För att stärka kommunerna arbetar projektet även för att öka den digitala och fysiska pendlingen av studenter. Genom att implementera ett pendlartänk redan under utbildningen hoppas man att studenterna blir vana vid att arbeta på flera skandinaviska språk. Projektet innebär också att utbildningarna ska vidgas över gränserna. Ytterligare en idé som projektet arbetar med är att utveckla en utbuds- och efterfrågansbank av digitala kompetenser som de deltagande kommunerna och verksamheterna gemensamt kan använda. Period: 1 augusti juli 2018 Länder: Sverige, Danmark Projektledare: University College Nordjylland Partner: Business Aalborg, Högskolan Väst, Kunskapsförbundet Väst, Sotenäs kommun Totalbudget: EUR Sotenäs budget: EUR Program: Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak
12 NIV Nætverk for iværksætteri og jobskabelse i KASK Kust- och landsbygdskommuner behöver bli attraktiva platser att bo och verka på. Projektet NIV verkar inom de områdena och har personer med utländsk bakgrund som målgrupp. De övergripande målen: fler entreprenörer, företag och jobb. Projektet som inriktar sig på kust- och landsbygdskommuner och ser ett behov av göra det attraktivt att leva och verka i de områdena. Bland invånare av utländsk bakgrund finns outnyttjad potential för entreprenörskap och uppstart av företag. NIV vill öka sysselsättningen för samma målgrupp i enmansföretag, mikroföretag och nystartade verksamheter. Partnerskapet räknar med att NIV ska ge 80 nya entreprenörer med utländsk bakgrund och 320 nya jobb i enmans-, mikro- och nystartsföretag. Arbetet med jobbskapande metoder och verktyg sker på tvärs i KASK-regionen. Period: 1 juli juni 2020 Länder: Sverige, Danmark Projektledare: Den erhvervsdrivende fond Skagen Uddanelsescenter Partner: Fredrikshavn kommune, Erhvervshus Nord, Aalborg Universitet, Sotenäs kommun, Munkedals kommun, Innovatum AB Totalbudget: EUR Sotenäs budget: EUR Program: Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak Ren Kustlinje Nedsmutsning av hav och kuster är ett stort problem för många kustkommuner i Öresund-Kattegat- Skagerrak-regionen. Genom en gemensam kraftsamling ska de nu effektivisera strandstädningen, öka medvetenheten och motverka mer skräp. Genom samarbete över gränserna får kommuner och aktörer muskler som de tidigare har saknat. En direkt synlig effekt av projektet kommer att vara nya insamlingssystem och städning av skräp på fler ytor än tidigare. Därför ska projektet arbeta med samordning, omhändertagning och behandling av skräp. Man vill utveckla redskap som underlättar insamlingsarbetet och implementera cirkulära tankar så att vissa flöden av skräpet återvinns. Ett fokusområde är att hitta värden i skräpet, så att det skapas ett intresse i att rensa undan dem. Genom det vill projektet också skapa arbetstillfällen. På längre sikt är det viktigaste dock att arbeta för att minska utsläpp av avfall i naturen. Bland annat ska projektet kartlägga lokala utsläppskällor och se hur de påverkar miljön. Att minska skräpmängden är viktigt av flera anledningar. Många kustkommuner är beroende av besöksnäringen och måna om hur deras kustlinjer ser ut. Miljömässigt uppstår den största risken när skräpet bryts ner och hamnar i vårt kretslopp. Period: 1 januari 2016 till 31 dec 2018 Länder: Sverige, Danmark och Norge Projektledare: Sotenäs kommun Partner: Tanums-, Tjörns-, Stenungssunds-, Kungälvs-, Kungsbacka kommun, Marint Naturbruk gymnasium: Campus väst Lysekil, Västkuststiftelsen: Ren och Attraktiv Kust, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Fiskareföreningen Norden UPA, Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Kosterhavets Nationalpark, Göteborgs Universitet, Den Erhvervsdrivende Fond Skagen Uddannelsescenter, KIMO Danmark, Aalborg Universitet, Frederikshavn-, Hjørring-, Jammerbugt-, Thisted Kommune, Østfold fylkeskommune, Akershus fylkeskommune, Buskerud fylkeskommune, Vestfold fylkeskommune, Hvaler-, Fredrikstad-, Råde-, Rygge-, Moss kommune, Ytre Hvaler nasjonalpark, Færder nasjonalpark, Fylkesmannen i Vestfold, Skjærgårdstjenesten Færderenheten, Havforskningsinstituttet, MOVAR Avfallsselskap Totalbudget: EUR Sotenäs budget: EUR Program: Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak
13 RE:Source Industriell symbios i Sotenäs - Sotenäs kommun har tillsammans med företag, akademi och andra organisationer aktivt arbetat för att implementera och utveckla Industriell symbios. Det övergripande syftet med projektet är att kvantifiera och verifiera nyttorna arbetet med Industriell symbios i Sotenäs ger, beskriva vad som har varit nyckelfaktorer i utvecklingen, samt vilken roll Sotenäs Symbioscentrum har spelat för utvecklingen och vad det betyder framöver. Drivkraften är att skapa gröna lokala jobb samtidigt som det bidrar till bättre en bättre miljö, både lokalt och globalt. Fram till nu har ett antal symbioser implementerats, några har testats i pilotanläggningar och ett antal väntar på startbesked för bygge av deras anläggningar. Kommunen har hittills deltagit och drivit flera industriella symbiosprojekt, men inget har på vetenskapligt sätt utvärderat miljö- och samhällsekonomiska nyttor, vilket detta projekt kommer bidra med. När arbetet studerats och utvärderats kommer denna information spridas till andra kommuner och regioner för att skynda på och underlätta utvecklingen. Period: till Länder: Sverige Projektledare: Sotenäs kommun Partner: Fiskareföreningen Norden, IVL Svenska miljöinstitutet Totalbudget: SEK Sotenäs budget: SEK Program: Energimyndigheten ENSILAGE - Ensilering av Näringsrika Sidoströmmar från fiskberedning Innebär Lokal Akvakultur med God miljö och Ekonomi Industriell beredning av fisk och skaldjur ger upphov till enorma mängder biprodukter. Restprodukterna har ett högt näringsvärde men är trots det betingade med ett lågt värde och betraktas som avfall eller i bästa fall som fiskmjölsråvara. Produktionen av fiskmjöl förutsätter kontinuerlig tillförsel av råvara och kan kritiseras för att delar av råvaran utgörs av fullt ätlig vildfångad fisk. Dessutom är fiskmjölsproduktionen energikrävande, och värmen som tillförs kan skada de mycket känsliga fetterna och proteinerna i råvaran. Projektet skall möjliggöra användningen av en alternativ metod som är enklare och mildare (ensilering) för att tillvarata värdet i biprodukter från fisk och skaldjur. Att ensilera är en gammal teknik som på ett effektivare sätt kan återföra näringen i biprodukterna till livsmedelskedjan. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare, myndigheter och privata företag. Ambitionen är att arbetet skall generera ny användbar kunskap som möjliggör för nya värdekedjor, lokala företag, investeringar, ökade intäkter, ökad sysselsättning i kustsamhällen, minskad miljöpåverkan och ökat anseende för företag inom fisk- och skaldjursindustrin. Period: till Länder: Sverige Projektledare: RISE Partner: Chalmers tekniska högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet, Rena Hav AB, Sotenäs kommun, DuPont Industrial Biosciences, Linkan Feed Ingredients AB, LiqTech International A/S, ReTreck AB, Ircon Drying Systems AB Totalbudget: SEK Program: FORMAS
14 Utveckling regional institutionell kapacitet för Industriell och Urban symbios i Sverige Industriell och Urban symbios (IUS) utgår från möjligheterna med samverkansinnovation och har potential att bidra med förbättrad miljö- och affärsmässig prestanda genom tvärsektoriella samarbeten. Det finns ett växande intresse hos aktörer på olika nivåer att stödja utvecklingen av IUS. Men det finns kunskapsluckor rörande mekanismerna som stödjer eller förhindrar uppkomst och utveckling av IUS i svenska regioner och vilka ansatser som på ett verkningsfullt sätt kan underlätta denna utveckling. Ett kritiskt område för utveckling av IUS har definierats som regional institutionell kapacitet, denna består av kapacitet avseende relationer, kunskap och förmågan att mobilisera. I projektet ska akademiska, privata och offentliga aktörer i fem svenska regioner med IUS-nätverk samarbeta genom aktionsforskning och jämförande fallstudier. Syftet är att samproducera ny kunskap avseende: - styrkor och svagheter av institutionell kapacitet för IUS - verkningsfulla ansatser för att förbättra institutionell kapacitet Period: till Länder: Sverige Projektledare: Linköpings universitet Partner: ECONOVA RECYCLING AB, Helsingborgs kommun, Malmö kommun, Rena Hav Sverige AB, Sotenäs kommun, Swedish Algae Factory AB, West Coast Smolts Sweden AB Totalbudget: SEK Sotenäs budget: SEK Program: VINNOVA IS-LSHN Industriell symbios - lokal samverkan för hållbart näringsliv Projektets övergripande syfte är att stärka lokal samverkan för att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle. Det är ett initiativ som undanröjer hinder och skapar möjligheter för cirkulära flöden. Industriell symbios handlar om att koppla samman olika energioch materialflöden mellan industrier eller produktionsanläggningar. Ett vanligt exempel på Industriell symbios är att ett företag nyttiggör ett överskott av energi eller en restprodukt från ett annat, ofta närliggande, företag. Projektet bygger på tidigare gjord förstudie och sker i nära samverkan med de kommunala lärcentren. Ett övergripande mål är att projektet ska skapa konkreta exempel av symbios i näringslivet med fokus på resurser, energi och kompetens. Projektet ska stimulera: - mer resurseffektiva flöden inom energianvändning och råvaruförbrukning i samhället - strukturer som på ett bättre sätt tar till vara mänskliga och kunskapsmässiga resurser Period: till Länder: Sverige Projektledare: Sotenäs kommun Partner: Dals Ed kommun, Falköping kommun Totalbudget: SEK Sotenäs budget: SEK Program: Västra Götalandsregionens Miljönämnd
15 Vattenbruksplan Sotenäs kommun är med sin närhet till havet och de stora beredningsindustrier som finns i kommunen störst i landet på mat från havet. Att delta i utvecklingen för ett livskraftigt hav och ett hållbart fiske är den främsta drivkraften bakom det arbete för hållbar utveckling som kommunen bedriver. Period: 13 maj 2016 till 30 nov Länder: Sverige Projektledare: Sotenäs kommun Totalbudget: Program: Jordbruksverket De sökta medlen ska användas för att ta fram en vattenbruksplan för Sotenäs kommun, med fokus på havsbaserat, multitroft vattenbruk. Delmål med projektet är att identifiera 1 3 st. lämpliga områden inom kommunens gränser, utreda marknads- och övriga förutsättningar för ett framgångsrikt vattenbruk i kommunen, identifiera lokala intressenter och inleda en inkluderande dialog med dessa och utveckla en plan för genomförande av en eller flera multitrofa anläggningar på de identifierade platserna. Spökredskap - Samla in förlorade fiskredskap i Sotenäs Sotenäs kommun planerar att med hjälp av yrkesfiskare samla in förlorade fiskredskap längs bergskanter i Sotenäs kommun. Draggning med sk. Trollhoppa/draggedragg kommer att ske efter förlorade hummertinor, skädde- och krabbegarn på platser där fiske pågått i många år. Draggningen kommer att ske vid bl. a. fasta konstruktioner såsom stengrund och sjömärken. Om det fungerar kommer även försök att göras att dragga på djupare vatten efter förlorade torsk- och blekagarn. Dessutom kommer projektet att samla in förlorade redskap vid fasta konstruktioner såsom vrakplatser, sjömärken. För jobb som inte är dykjobb kommer yrkesfiskare att anlitas, lämpligt kompletteringsarbete mellan olika fisken såsom kräftburfisket och markrillgarnsfisket på våren. Sotenäs kommun vill stärka upp de lokala torsk-, gråsej-, blekabestånden samt hummerbestånden genom att plocka upp förlorade redskap. På så sätt gynnas i första hand yrkesfisket men även turistnäringsfisket och fritidsfisket. Period: Slutdatum Projektledare: Sotenäs kommun Totalbudget: SEK Program: Havs- och fiskeriprogrammet
16 Fisk- och hummerrev i Sotenäs Syftet med projektet är att återställa den akvatiska mångfalden genom att främja havets flora och, framförallt i detta projekt, fauna. Sotenäs kommun planerar att placera ut 5 stycken fisk- och hummerrev bestående av grov sprängsten i kommunen. En av hörnstenarna i Sotenäs kommuns engagemang i fisk- och hummerreven är att lyfta fram miljömålet levande landsbygd och levande hav. Avsikten med projektet är att vidta åtgärder som skyddar uppväxande populationer av torsk och hummer. Torsk skall kunna söka skydd från predatorer som säl och skarv och hummer skall hitta boplatser. Sotenäs kommun vill gynna såväl yrkesfisket, turistnäringen (hummersafari) som fritidsfisket samt dykturismen. Vi planerar att införskaffa undervattenskamera för att skolor i främst Sotenäs kommun skall kunna göra forskning och grupparbeten om revens utveckling. Utarbetandet av revkonstruktionen och uppföljning av utvecklingen på reven kommer att ske via anpassat uppföljningsprogram som tas fram av marinvetenskaplig expertis. Dykning/undervattenskamera med foto m.m. kommer också att ingå i uppföljningen. Period: Slutdatum Projektledare: Sotenäs kommun Totalbudget: SEK Program: Havs- och fiskeriprogrammet
Industriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun 2017-04-27 Industriell symbios i Sotenäs Resan började i Kalundborg, Danmark. Det var under ett studiebesök i ett projekt finansierat av Fyrbodals kommunalförbund och
Industriell symbios i Sotenäs kommun
Industriell symbios i Sotenäs kommun Först: Vad är industriell symbios? Sedan: Det här är jag och det här är Hifab Varför började Sotenäs kommun arbeta med industriell symbios? Hur har kommunen arbetat?
Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau
Sotenäs Symbioscenter Andreas Sülau Sotenäs symbioscenter Sotenäs symbioscentrum Sotenäs symbioscenter ska vara en ledande aktör inom maritim utveckling. Vi är ett innovativt nav i en miljö där det mänskliga
Sotenäs Symbioscentrum. Peter Carlsson
Sotenäs Symbioscentrum Peter Carlsson Peter.carlsson@sotenas.se 0709-649278 Agenda 1. Om Sotenäs kommun 2. Sotenäs Symbioscentrum 3. Lokala utmaningar 4. Industriell och social symbios för att möta utmaningarna
Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.
Ordet symbios kommer från den biologiska symbiosen i naturen där två eller fler arter utbyter material, energi eller information på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt. I en industriell symbios utbyter de
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE
Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE Development of NOvel, high-quality MArine aquaculture in Sweden - with focus on environmental and economic sustainability
Testbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR
Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR Västra Götalandsregionens uppdrag 1. Hälso och sjukvård 2.
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne
Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Västra Götaland, Halland & Skåne Välkommen! Dialog om framtida havsplan för Västerhavet Göteborg, 2 februari 2017 Västra Götaland,
Presentation. Kungshamn
Presentation Kungshamn 2014-05-14 1 Vårt mål En samhantering av fiskeindustrins avfall till vår anläggning vilket ger minimala transportkostnader. Industrin slipper att investera i egna reningsverk. Samhantering
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG
Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför
Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Västsvenska EU-konferensen Trollhättan 8 september 2017 Carina Jagetun & Ida Elsing
Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Västsvenska EU-konferensen Trollhättan 8 september 2017 Carina Jagetun & Ida Elsing Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Ett EU-program som stödjer samarbetsprojekt mellan
Västra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland
Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland 2014-2020 Västra Götaland 2020 Ett verktyg för att genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet En gemensam vägvisare för
Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth
Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth Projektkoordinator, Göteborgs universitet Gränsregionalt planforum, Strömstad 21 November 2018 GÖTEBORGS UNIVERSITETS VERKSAMHET PÅ TJÄRNÖ
utvecklar småskaliga livsmedelsföretag
utvecklar småskaliga livsmedelsföretag Europeiska regionala utvecklingsfonden 450 miljoner kronor för tillväxt och sysselsättning i Västsverige. Programmet omfattar Västra Götalands och Hallands län Det
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Protokoll nr 6, 2017, från möte med Fiskekommunerna
Protokoll nr 6, 2017, från möte med Fiskekommunerna Plats och tid Närvarande Övriga deltagande Sotenäs Symbioscentrum, Kungshamn, den 24 november kl 09.00 12.00 Clas-Åke Sörkvist ordförande, Bo Gustafsson,
Leif Andreasson, utvecklingsstrateg, 138 Mona Engelbrektsson, säkerhetssamordnare 139 Succkie Gunnarsson, informationsansvarig 139
Plats och tid Kommunhuset, Hållö, Kungshamn den 15 september 2015 kl. 09.00-11.10 Beslutande Mats Abrahamsson (M) ordförande Mikael Sternemar (FP) Britt Wall (S) Lars-Erik Knutsson (S) Hilbert Eliasson
Gränsregionens arbetsmarknad
Gränsregionens arbetsmarknad Fyrbodal Östfold 2017-11-24 Intensivkurs i förutsättningarna för gränsregionen Fyrbodal-Östfold En särprägel för Fyrbodals arbetsmarknad i Västra Götaland är närheten till
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
MOGNADSMODELL SOTENÄS KOMMUN
MOGNADSMODELL SOTENÄS KOMMUN Göteborg 2017-12-19 Uppdragsansvarig: EMMA DALVÄG Beställare Peter Carlsson Sotenäs kommun HIFAB AB Hagabergs Industrigata 1 Magasinsgatan 22 456 31 411 18 Kungshamn Göteborg
VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram
VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)
LLU i nordöstra Göteborg
LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,
Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Välkomna till Gränsregionalt planforum. Elsie Hellström och Julia Sandberg
Välkomna till Gränsregionalt planforum Elsie Hellström och Julia Sandberg Syfte och mål Projektet - Friskt och produktivt Skagerrak - Dialog och samverkan över gränsen - Gemensam kunskapsbas Dagen - Gemensamt
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund
Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön
Västra Götalandsregionen
Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,
Strategisk plan för utveckling av Besöksnäringen Prioritera varumärket Bohuslän och gemensamheten i Norra Bohuslän Inriktning för Norra Bohuslän att lokala och regionala organisationer stärker och utvecklar
Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB
Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000
CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag
CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,
LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders
LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders ..fenomenet Lärcentra..i ett evolutionsperspektiv .. Anders erfarenheter Butiksbiträde jourbutiker Fastighetsskötare/rörmokare Bild/medielärare/projektledare
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Energiarbete i företag
Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND
LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND Den Självförsörjande Regionen VAD ÄR LEADER? En del i det svenska landsbygdsprogrammet En metod för att utveckla landsbygden 48 leaderområden i Sverige 7 leaderområden
Testanläggning för värdehöjande av marin råvara
Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Mia Dahlström Sjögren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Photo: Lena Holmberg Photo: Photo: Kristina Kristina Sundell Sundell Vi som arbetar med detta
Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31
Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund
Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar
Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet
Smart industri En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Per Stagnell och Sofia Nyman Foto: ABB Foto: Scania Foto: Siemens Svensk ekonomi går starkt Det globala skiftet Nordamerika 23% EU:s inre marknad
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson
Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: 2015-10-16 Tid: Fredagen den 16 oktober 2015, kl 09.00-12.00 Plats: Närvarande: Fyrbodals kommunalförbunds kansli, Uddevalla Peter Heie, Strömstad
Hav möter Land vill ändra på detta.
Tänk dig en värld där kartan tar slut vid gränsen Där kunskapen ligger gömd i skilda lådor En värld där klimatet snart kanske höjer vattennivån och rubbar ekosystemen Välkommen till Kattegatt Skagerrak
Protokoll 8 juni 2015
Protokoll 8 juni 2015 Plats och tid Havsfiskelaboratoriet, SLU. Lysekil (kl 09.00-12.00) Närvarande Clas-Åke Sörkvist ordförande, Anders Olsson, Kerstin Gadde, Helene Evensen, Ingvar TH Karlsson, Tomas
Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle.
Livsmedelscentrum Oskarshamn Där logistik, energi- och cirkulär livsmedelproduktion sker i samverkan för ett mer hållbart samhälle. Livsmedelscentrum Oskarshamn Mark Fisk Energi Grödor Finansiärer Arbetskraft
AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL
2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Fredrik Grund Innovatum
Fredrik Grund Innovatum SYFTE Projektet består av en rad aktiviteter som inbegriper hela värdekedjan vars syfte är att ta fram underlag för att öka investeringar i biogasproduktion och användning Flera
Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK
VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK Program Nya foder råvaror till fisk och kräftdjur för utveckling av hållbart vattenbruk 9:30 Kaffe
Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare
Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat
Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31
Verksamhetsberättelse 2012-01-01 2012-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt
Protokoll nr 6, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK
Protokoll nr 6, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK Plats och tid: Slakthuset Byggnad 4, Gamlestaden, GÖTEBORG. 2018-12-03 kl. 9.00 12.00 Närvarande: Clas-Åke Sörkvist, Elisabeth Jonsson, Anders G
Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec
Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri
Konferens miljöchefer SKL Leif Schöndell
Konferens miljöchefer SKL Leif Schöndell 2016-11-10 Vem är jag? Kommunchef i Lysekils kommun sedan hösten 2015 Miljöchef i Borås Stad 2005 2015 Administrativ chef/bitr direktör Miljöförvaltningen i Göteborgs
Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31
Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt
Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31
Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Välkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
BID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet
http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden
Samhällsanalys Västra Götalandsregionen Miljömiljonen Bilaga till uppföljning delregionala tillväxtmedel
Samhällsanalys Västra Götalandsregionen 2018-03-23 Miljömiljonen 2017 Bilaga till uppföljning delregionala tillväxtmedel 2 Bilaga 3 Sammanfattande beskrivning 2017 års beviljade delregionala insatser Nedan
Protokoll nr 3, 2019, från möte med Fiskekommunerna, FK
Protokoll nr 3, 2019, från möte med Fiskekommunerna, FK Plats och tid: Fyrbodals kommunalförbund, Hotell Riverside, Uddevalla 2019-06-10 kl. 9.00 11.15 Närvarande: Hans Friberg, Liselotte Fröjd, Elisabeth
WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL
WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL WARGÖN INNOVATIONS TEST- OCH DEMOANLÄGGNING Wargön Innovation erbjuder tekniska resurser, kompetens och de nätverk som behövs för att lotsa
EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld
EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa
WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL
WARGÖN INNOVATION MÖJLIGGÖR PRODUKTION AV FRAMTIDENS MATERIAL HÅLLBARA MATERIAL FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Utveckling av nya hållbara material är nödvändig för att minska vår miljö- och klimatpåverkan.
Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson
Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: 2014-11-11 Tid: Tisdagen den 11 november 2014, kl. 13.00-16.00 Plats: Närvarande: Fyrbodals kommunalförbund, Riverside, Uddevalla Peter Heie,
ARBETSPLANERNA ÄR BESLUTADE
INFO FRÅN ARBETSGRUPPERNA Kvartal 1 2017 En stor del av arbete genomförs genom olika arbetsgrupper som består av representanter från nätverkets medlemsorganisationer. styrgrupp beslutar varje år vilka
Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se
Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead
Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland
KUSK Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland Projektinnehåll Syfte - Kreativt arbete med vision och strategi Mål - Identifiera framgångsfaktorer Målgrupper
Österåkers kommuns styrdokument
Österåkers kommuns styrdokument Näringslivsstrategi för Österåkers kommun 2017-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-08-28, 8:25 Dnr: KS 2016/0150 Kommentar: Till näringslivsstrategin finns en tillhörande
Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1
Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central
jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm
jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare
Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad
Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,
Bioekonomi och biobaserad ekonomi
Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det
MODERNT TRÄHUSBYGGANDE. 7 november i Trollhättan
MODERNT TRÄHUSBYGGANDE 7 november i Trollhättan Projekt Grön tillväxt trä Irene Malmberg, svensk prosjektleder, Svinesundskommittén Bjørn Horten, norsk prosjektleder, Østfold fylkeskommune Karin Stenlund,
Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent
Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen
STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne
Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
identifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer VISION En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett
I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål