Referat Musund Museernas sanningar och myter. Örenäs slott 2-3 oktober 2012

Transkript

1 Referat Musund 2012 Museernas sanningar och myter Örenäs slott 2-3 oktober 2012 Jens Breinegaard, museumsdirektör Danmarks Tekniske Museum, inledde och hälsade välkommen. Det är en myt att vi svenskar och danskar - förstår varandra. Det finns också en uppfattning att om man bara bygger en bro så blir man integrerad. Det finns stor integrationspotential i öresundsregionen, men man ser inte alltid de hinder som finns. Sanningen kan man visa, men man kan inte tvinga människor att tro på den. Myten har berättandet och sagan i sig och kommer nedifrån och växer naturligt. Myten har sin egen kraft och kan därför bli mer spännande. Man skall även komma ihåg att sanningen också förändras. Vårt identitetsskapande är också en from av myt. Det är naturligt för oss att tro på myter. Ole Retsbo, historiker, Danmarks Radios Historieredaktion: Myter og konspirationsteorier. Ole Retsbo har som historiker og journalist arbejdet med afmontering af konspirationsteorier, og med deres udbredelse i almindelighed. Senest har han udgivet den meget roste bog Konspiration? Myter og facts om terrorangrebet d 11 september En konspirationsteoris vigtigste element er troen på, at der er nogle ekstremt magtfulde organisationer, der styrer begivenhederne. Konspirationsteorierne påvirker mange, især unge, i deres opfattelse af historiske begivenheder. Hvis man søger på 11/9 på internettet får man 450 millioner svar, månelandingen 3 millioner og mordet på JF Kennedy 9 millioner. Konspirationstillhængere læser ikke bøger. De godtager ikke argumenter, og det er derfor umuligt at aflive en myte med argumenter. Vi lever i det postfaktuelle samfund, hvor vi selv vælger vores information. Historisk set har der altid fandtes konspirationsteorier. Eksempler på dette er f.eks., at jøderne skulle have forgiftet drikkevandet eller at Tempelridderne dyrkede djævelen. Særlig mange opstod efter 1

2 1789, da verden styrtede samme og alt det gamle forsvandt. Man påstod, at det var frimurerne, der stod bag den franske revolution for at knuse monarkiet og kristendommen. Kernen i konspirationsteorierne er, at der bag den ydre, synlige magt findes en hemmelig, skjult elite, det kontrollerer magten. I USA er der særligt mange moderne konspirationsteorier. Årsagen er historisk og har udspring i Puritanernes tanke om kampen mellem ondt og godt. Den mest betydningsfulde konspirationsteori er Sions bog om jødernes verdensherredømme. Tiden efter 2. verdenskrig var en nøgtern tid, hvor der ikke opstod så mange konspirationsteorier. Men fra 1960-erne opstår mange og dette kan tolkes som en mistro mod politikerne. Kennedymordet er et eksempel, hvor man skaber en tilsyneladende begrundet tvivl gennem argumentationsformen, som gør det nemt at hoppe med på teorierne. Centralt i konspirationsteorierne står vidner, der dukker op langt senere, og de står frem for selv at få en større rolle. Typisk for en tilhænger af teorierne er, at han overser alt, der taler imod. Et andet eksempel er 11/9 og bygning 7, der styrtede sammen uden at være blevet ramt af flyene. 1/3 af USA s befolkning tror, at Bush stod bag 11/9. Internettet bruges mere og mere og ses som sandheden. Der findes også radio og tv på nettet, som kun arbejder med konspirationsteorier. De bruges når man ikke mere tror på politikerne. Der er ingen sikre teorier, og vi er i et systemkritiskt tomrum. Det underminerere demokratier (Rusland, Mellemøsten) når man tror, at der bag den demokratiske facade findes onde kræfter, der har den egentlige magt. Konspirationsteorierne er underholdende, men ikke helt ufarlige. Peter Aronsson, professor i Kulturarv och historiebruk, Tema Q, Kultur och samhälle, ISAK, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet, Professor i Historia, Växjö Universitet: Det förflutna tar ständigt förnyad gestalt i minne, berättelser och ritualer: kunskapsinstitutioner, politik och underhållning. Varför sker det och vilka konsekvenser har det för människors liv och samhällens förändring? Myt är en bred kategori, kognitivt och etiskt. Vad är sanning? Är myterna goda eller onda? Det finns idag ett sug efter meningsfulla svar. Om man inte får det från vetenskapen så skaffar man den på annat håll. Det finns myter mot den etablerade historieskrivningen, om människans uppkomst och berättelser om föreställningar som skapar meningsfulla helheter. Vad gör museerna? Museerna redovisar det typiska och det unika, organiserar kunskap efter ämne: historia, konst, etnografi etc, relaterar till politik och kunskap och hanterar relevanta, men problematiska, skillnader såsom region, klass och kön. Museerna kan därför skapa, smörja eller dämpa förändring. Peter Aronsson har tagit fram olika exempel på detta från europeiska, nationella museer. Danmarks Nationalmuseum visar en utställning där vetenskapen är central och där man framhäver det danska och hur alla integreras in i det danska. I Stockholm utgår man från hur kunskap produceras och från individen, mångkultur och förändring. 2

3 På Island är temat vi kommer hit, i Norge hur landet blev vårt och i Finland arbetar man med nationella symboler. Alla nationella museer visar hur landet byggs, så händer en mängd olyckor, men nu är allt bra. Historiskt kan man se hur både Sverige och Danmark tidigt byggde ett kulturarv för att ge skäl till krig och erövring. Idag används ett nordiskt kulturarv för att istället bygga kulturgemenskap. Tidigare talade man om den svenska eller danska modellen, idag talar man om den nordiska modellen. Begreppet kan användas för helt olika syften. Det kan sätta en gräns utåt, men nordisk fred och frihet kan också användas som argument för vapenexport. Det finns ingen tydlig gräns mellan myt och förfalskning. Man måste våga närma sig det mytiska begäret, om vi inte gör det blir det vi gör irrelevant. Museerna skall bearbeta och skapa gemenskap på vetenskaplig grund. Exempel på hur vi hanterar historien är hur vikingatiden används som ett exempel på nordisk gemenskap, men berättas helt olika. Det finns ytterst lite om nationella gränser, man kan kalla det ett slags artig nationalism. Fredrik Svanberg, docent i arkeologi och forskningschef Statens Historiska Museer, Stockholm: Mitt kulturarv är inte ditt kulturarv. Samlandet är infrastrukturen för berättandet. Utgångspunkt för föredraget är den samling av mänskliga kvarlevor som är en rest av den anatomiska samlingen från Uppsala universitet. I utställningen står inte vem det är, även om man vet det. Människorna har reducerats till föremål. Från början var samlingen en vetenskaplig utställning, nu är det något man är stolt över, det är spännande preparat, materialisering av kunskap och ger intryck av vetenskap, kunnighet och ordning. Alla föremål förlorar alltid sin gamla identitet och görs till exempel på något som de kanske inte var. Samlandet kräver ett subjektivt urval. Klassifikationen av föremål är ett filter, man ordnar världen med katalogisering och registrering. Samlingar ställs ut i museer och delas in efter vår kultur och andras. Exempel på vår kultur är Nordiska Museet, Naturhistoriska Riksmuseet, Nationalmuseum och Sjöhistoriska. Exempel på andras kultur är Världskulturmuseerna. Vems kulturarv är det vi samlar på? Det är denna grupp vi speglar oss i och som formar känslan av samhörighet. Frågan är vilken svenskhet eller t ex samiskhet som skapats i museerna. Det är viktigt att visa att kulturarvet är mångfald. Kulturarvet har inte identitet, det tillskapas identitet. De samlingar som är stommen för Statens Historiska Museum var från början en global samling av allt. Samlingen kom sedan att renodlas genom inköp i Sverige. Den nationaliserades och centraliserades för att skapa en identitet för att visa svenska folkets utveckling. Frågor som saknas i materialet är var och vem kommer det från? Hur har människor förflyttat sig? Exempel på ny global kartering är utställningen How the world came to London. Ny information läggs till kulturhistoriskt material i The Unstraight Museum. Tidigare arbetade man med ett uteslutande kategorimönster, nu kan man utveckla parallella klassifikationssystem. Samlandet är alltid selektivt, men kan göras mer komplext. 3

4 Janne Laursen, magister i eruopæisk etnologi, direktør Dansk Jødisk Museum, København.: Diversitet og kulturarv. Museer handler om følelser. Det man er begyndt på at samle, det fortsætter man med. Der er forskellige typer af museer: Sidste øjebliksmuseer de samler det, man har været med til, det der ikke er mere. Et eksempel er Arbejdermuseet. Der er prestigemuseer som Hirschsprungske Samling, Davids Samling og regionale museer, mest kunstmuseer. Så er der de uddannende og opdragende museer som Nationalmuseet og Statens Museum for Kunst. Og så noget som man kan kalde So ein Ding müssen wir auch haben-museer fordi andre også har sådan et museum. Det er tit kommunale museer. Udganspunktet for udstillingen i Dansk Jødisk Museum er redningen af de danske jøder til Sverige i Det er det arkitekten Liebeskind er inspireret af: gulvet er et skibsdæk og væggene er af svensk birk. Hvem museet handler om er ikke et simpelt spørgsmål, der er mange fortolkninger af, hvem der er jøde. Mange jødiske museer har kun ægte jøder, men man må være forsigtig med at formidle stereotyper. Dansk Jødisk Museum fortæller om alle, der har et jødisk tilknytningforhold, det må folk selv bestemme. Museet er et kulturhistorisk museum og ikke et religiøst museum. Derfor er der f.eks udstillet et menukort fra et jødiskt bryllup, hvor man ikke spiser koshermad. Stereotyperne er fordommenes moder. I en jødisk børneudstilling i Amsterdam viser man EN jødisk families liv. Det er et eksempel på purifing the jewish. Men det sker også i andre kulturhistoriske museer: folkedragt, folkedans og at alt er rent og pænt. Vi skal skabe flere sidste øjebliksmuseer, der handler om, hvad vi synes har værdi og hvad vi skal fortolke på en ny måde. Et eksempel på en myte er, at Christian X gik med jødestjerne under Anden Verdenskrig. Det er en historie, der blev opfundet af en spindoktor i USA og som nu er et vandresagn. Kenneth Nordgren, lektor i historia och dekan vid lärarutbildningen, Karlstads universitet: Vem tillhör sanningen i det mångkulturella samhället? Det är en retorisk fråga, det handlar snarare om tolkningsföreträde och vad vi gör med det? Myt och sanning är inte varandras motsatser. Mycket handlar om avkodningen av det vi säger. Exemplet här var gymnasieeleverna som på frågan Vad uppfann Alfred Nobel? svarade: makaroner (det stod i texten att han uppfann explosiv pasta). Den historiekulturella debatten exemplifierades med IKEA:s annons, där en kvinna retuscherats bort före publiceringen i muslimska länder. Ett problem är att det inte längre är historiker som skriver läroböcker i historia. Skolans grund har aldrig varit vetenskapens utan poltikens (eller en eller flera gruppers). Det finns alltid en diskussion om vilket urval man gör. Måste man verkligen veta hela historien för att förstå historien? Vad konstituerar svensk historia? 4

5 Det finns flera nivåer av behov och bruk av historien: det kan vara nationellt, kollektivt eller individuellt projekt. Historieämnet skall vara ett kitt för att bygga samman ett mångkulturellt samhälle (det som tidigare var nationalstaten). Narrativet kring nationalstatens skapande är en spännande historia. Vad är det narrativa idag? Är det det kollektiva? I Södertälje finns Assyrier och Syrianer. De är samma etniska grupp, men har helt olika uppfattning om historien. Det betyder att man i undervisningen hoppar över tvåflodslandet eftersom det blir för komplicerat och för mycket bråk. Enligt Peter Seixas finns det tre sätt att närma sig historien: enhancing collective memory en tydlig berättelse som samhället vill stå för; disciplinary approach man ställer olika tolkningar bredvid varandra, en källkritisk metod eller postmodern approach där man frågar vem är det som berättar? Ett narrativt problem som ofta uppstår är att allt bara finns där folken beskrivs som en kulturbärare i en stafett när man istället borde fråga vad det är som får kulturer att utvecklas och förändras. Vissa myter är under vissa tider heliga för vissa grupper och därmed omöjliga att arbeta med Thomas Kaiserfeld, professor i Idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet: Konsten som myt, vetenskapen som sanning en jämförelse mellan utställningsideologier Den gängse beskrivningen av historien är indelad i tre huvudperioder: Renässansen - universalgeniet var ideal och därmed samlade man konstskåp. Vi ser det som ett sammelsurium, men det var då symbolen för makt eftersom man täckte så många kunskapsområden som möjligt. Upplysningens rationalitet och politiska frigörelse arternas utveckling, där samlingen användes för att studera förändring. Det var inte bara makt, utan man kunde också bevisa en teori talets institutionalisering - nationella museer, forskaren är hjälten, det skapande geniet. Det primära utvärderingskriteriet för vetenskap är sanningsvärdet är det sant eller falskt? För teknik är det funktionsvärdet funkar det? För konst är det svårare att bestämma detta, men det kan vara sinnesrörelse, alltså känslovärdet. Idag försöker man överbrygga dessa tre. Ett exempel är The museum of Jurassic Technology där det är omöjligt att avgöra om det som ställs ut finns eller inte. Det kan också ses som en ironisk kommentar över museibranschen. Anamaria Dutceac Segesten, biträdande lektor i Europastudier, Lunds Universitet: Politiska myter och kollektiv identitet Vad är en politisk myt? En narration är en berättelse för människans självförståelse. En myt är en form av narration. En politisk myt är en berättelse, som samhället har om sin dåtid, grundad i ett selektivt urval av historiska händelser. Den skapar känslor och kan vara sann eller falsk. 5

6 Mytens funktion är att organisera den slumpartade verkligheten och att vara en moralisk kompass. Politiska myter är verktyg för att framkalla gemenskap och därmed dra gränser mellan olika grupper. Den har förmåga att väcka känslor, som leder till politisk mobilisering. En myt kan vara bakåtorienterad då är den nostalgisk, förr var det gyllene tider. Den kan också vara framåtorienterad, revolutionär, hur skall det bli, en idealiserad framtid. Exempel på kategorier som används är territorium, civilisation, manlighet, ädelhet, framgång, förföljelse och ursprung. En politisk myt väcker känslor, skapar identitet och tillhörighet. Varje nation kan berätta en historia. Museet är den plats där man kommunicerar nationen till dess medlemmar och skapar ett kollektivt minne. Det nationella museet arbetar med narration medan andra gruppers museer arbetar med kontranarration. Ett exempel på nationella museer är Militärmuseet i Bukarest där den ikonografiska mosaiken med Ceausescu idag är övermålad. Utställningarna berättar om den gyllene epoken, om partisanerna (motståndet mot ryssarna och kommunisterna) och hemliga polisens utrustning. Trots informationen om historien är idag 60% av den rumänska befolkningen nostalgiskt inställd till Ceausescu-tiden. I Europa har man försökt att arbeta på samma sätt med en europeisk identitet genom att skapa en överberättelse som gäller för alla europeer. En utställning på detta tema är Europa møder verden. En annan är förslaget till Musée de l Europe, som var ett privat initiativ för att motarbeta synen på EU som byråkratisk och för att skapa medvetenhet om Europa och en minnesplats. Christian Ringskou, Cand mag, museumsinspektør Ringkøbing-Skjern Museum: Hvad bunkeren gemte. En tysk soldat fortæller opførte den danske stat en række bunkere med hærkystbatteri på den jyske vestktyst. Ved Ringkøbing lå Luftwaffes radarstation. I 2008 opdagede man, efter en storm, en mandskabsbunker, hvor næsten alt var blevet efterladt og man gennemførte en arkæologisk udgravning. I bunkeren fandt man militære standardting, men også personlige ting, blandt andet en børste med navnet G. Saalfeld. Man kontaktede ham og både tysk og dansk tv lavede programmer om ham. At lave en udstilling om bunkeren og Gerhard Saalfeld var ikke lige så nemt, men efter konservering af tingene åbnede den i Den blev en succés. Anden Verdenskrig sælger, der er mange nørder, der interesserer sig for våben og bunkers og udstillingen fik stor omtale i pressen. Men også fordi man kunde fortælle historien om Gerhard Saalfeld og hans liv. Der er mange myter i Danmark om Anden Verdenskrig: Frihedsmuseet, filmen om Hvidstengruppen. Nu kunne man fortælle om den negative kulturarv. Tør museerne vise det svære? Man må godt være klædt ud som viking, med hvad med nazist? 6

7 Udstillingen er ikke blevet kritiseret, der er f. eks. ikke kommet nogle læserbreve (desværre). Men der er rigtig mange tyskere, der kommer for at se udstillingen. For dem er den en hjælp til forsoning med fortiden. Bente Gundestrup, projektforsker, Nationalmuseet, København: Hvordan så sandheden ud tidligere? Om Kunstkammeret i København. Kunstkammeret i København blev grundlagt af Frederik 3. omkring 1650 og lå oprindelig i kongens private værelser på Københavns Slot. Kunstkammeret var en vigtig del af kongens image. I begyndelsen af 1800-tallet deltes kunstkammeret og dannede grundlag for mange forskellige danske museer. I Kunstkammeret opbevaredes Cort Adlers Tyrkiske trofæer. Oprindelig var der en standart og et sværd taget af Cort Adler fra tyrkerne. Efter Cort Adlers død vokser antallet af ting, som man siger er kommet fra tyrkerne. De passer fint tidsmæssigt, men kan også være kommet fra andre steder. De Absalonske sager er en samling fra ærkebiskoppen og hærføreren. Hvis han har ejet alle de ting, der blev udstillet som hans, skulle han have levet i 400 år! Nogle få ting har den rigtige alder. Nogle kommer fra Sorø kloster, grundlagt af Absalons familie. Nogle har tilhørt den sidste katolske abbed i Sorø. Men bispestaven er fra 1100-tallet. Hvordan var det så med ærten fra HC Andersens eventyr? Kom den på Kunstkammeret? Den er desværre blevet væk! Mikkel Kirkedahl Nielsen, museumsinspektør, Sydvestjyske Museer, Ribe: Dronning Dagmar myt, menneske, middelalder. Dronning Dagmar var Valdemar Sejrs første dronning. Hun blev tidligt tilknyttet Ribe og er en vigtig del af byens fortællinger. Der er også flere nationalromantiske folkeviser om hende og det er gennem disse hun stadigvæk huskes. Myten fortæller at hun var en bøhmisk kongedatter, elsket for sin skønhed og blidhed. Hun døde i barselsseng i Ribe. Valdemar red desperat hjem og dronningen vågnede for et kort øjeblik. Egentlig ved man meget lidt om dronning Dagmar og der findes ingen autentiske museumsgenstande eller kunstværker. Det var derfor svært for museet at lave en historisk udstilling om dronning Dagmar til jubilæet i Man valgte at vise myten om Dagmar og den historiske Dagmar, men prøvede også at give et bud på, hvordan man idag tror at hendes liv og død var. Man udstiller myten, men også dekonstruktionen af myten. Michael Gyldendal, Leder af Skoletjenesten, Danmarks Tekniske Museum: Myter og sandheder på Danmarks Tekniske Museum. Hvordan forklarer man i Danmark, at det ikke gik så godt i svenskekrigen eller ved Dybbøl mølle? Jo, vi var ikke dårlige, vi var uheldige. 7

8 Ellehammer ( ) er et ikon på en opfinder. Han er den første i Danmark, der bygger en flyvemaskine - i Den fløj 40 meter den første i Europa. Det var en kamp om at være først i Europa. Myten om at Ellehammer var den første, kommer fra kildematerialet af dagbøger, logbøger og hans selvbiografi. Det viser sig dog at Ellehammer ikke fløj. Han brugte en rund landningsbane, hvor flyet sad fast med en snor til pæl i centrum af banen. Men man bygger en myte op om den lille beskedne dansker, som dyster mod de store rige mænd ude i Europa. Myten opstår allerede i 1907 og fortælles videre f.eks. i filmen Nu stiger den! som mange danskere kender. Skoletjenesten har i et projekt arbejdet sammen med Fredriksdal i Helsingborg, hvor svenske elever kommer til Helsingør. Museet stiller her spørsmål om de myter og fordomme, der findes om svenskere og danskere. Men spørgsmålet er også hvilken forskel der er på svenske og danske opfindelser. Sverige har IKEA, Tetra Pak, dynamit. Danmark har LEGO, Carlsberg, Mærsk. Hvorfor har Sverige krigsindustri og bilindustri når Danmark ikke har det? Referent Anders Jansson, Kulturen 8