Betänkande av ledningsutredningen Utvecklad ledning av universitet och högskolor (U2015:92)

Transkript

1 Umeå universitet Rektor UMEÅ Dokumenttyp YTTRANDE Datum Dnr: Sid 1 (14) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Betänkande av ledningsutredningen Utvecklad ledning av universitet och högskolor (U2015:92) Ert dnr U2015/03779/UH Utbildningsdepartementet har anmodat Umeå universitet att yttra sig över rubricerat betänkande. Detta yttrande har fastställts av rektor, efter beredning av en universitetsgemensam beredningsgrupp samt efter hörande med universitetsstyrelsen (vissa delar av betänkandet), universitetsledning, fakulteternas och lärarhögskolans ledning, studentkårer samt fackliga huvudorganisationer vid universitetet. 1. Sammanfattning och allmänna synpunkter Umeå universitet välkomnar regeringens ambition att lyfta de viktiga och centrala frågorna om ledarskap och ledningsstruktur för universitet och högskolor. Genom den ökade autonomin vilar ett än större ansvar än tidigare på landets lärosäten att genom ledarskap, organisation och resursutnyttjande på bästa sätt utveckla verksamheten i en allt ökande global konkurrens. Utredningens förslag skulle, om de implementeras, underlätta för lärosätena att arbeta långsiktigt och strategiskt vilket är av avgörande betydelse för en högkvalitativ utveckling. Förslaget beaktar också förtjänstfullt de enskilda lärosätenas olika förutsättningar och behov. Umeå universitet tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag. Vi kommenterar i större omfattning några av förslagen, mestadels i syfte att ytterligare understryka vikten av, eller för att ytterligare problematisera underliggande faktorer som vi anser vara av betydelse. Liksom utredningen framhåller, anser Umeå universitet att frågor av väsentligt art för utvecklingen av landets lärosäten, huvudsakligen faller inom tre centrala områden: Organisation Resursfördelning Strategisk rekrytering Inget av dessa tre områden är fristående från de övriga, varför Umeå universitet särskilt vill framhålla vikten av att se de olika förslagen, inte som från varandra isolerade företeelser, utan som delar i ett sammanhängande system, som idag lider av vissa svagheter. Umeå universitet anser att systemet måste utvecklas i enlighet med ett antal av de i utredningen lyfta förslagen. 2. Yttrandets disposition Umeå universitet yttrande följer samma disposition som betänkandet. Siffrorna som vi anger inom parentes vid respektive rubrik, syftar på numreringen av samma avsnitt i betänkandet.

2 Sid 2 (14) 3. Allmänna förutsättningar fi)r ledning och styrning vid svenska universitet och högskolor (4) 3.1 Ekonomi (4.3) Finansiering av utbildning - utredningenföreslår: - att regeringen inleder en översyn av finansieringssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i syfte att skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering av utbildningen och profilering av lärosätena. Umeå universitet instämmer i vikten av att skapa långsiktiga förutsättningar för lärosätenas planering av utbildning, och att en översyn av finansieringssystemet bör inledas för att uppnå detta. En central utgångspunkt för lärosätenas långsiktiga utveckling och högsta möjliga kvalitet är ömsesidigheten mellan forskning och utbildning. Ett onödigt hinder för detta är resurstilldelningen i två skilda anslag. Självfallet ska regering och riksdag kunna styra omfattningen på utbildning och forskning, men delningen i separata anslag är inte nödvändig utan skapar i stället en onödig stelbenthet och försvårar sambandet mellan utbildning och forskning. Oberoende av om anslaget utgörs av ett samlat anslag, eller som nu av två separata anslag, är det av stor vikt att tilldelningssystemet skapar incitament för kvalitet snarare än kvantitet. Att ändra ett resurstilldelningssystem tar tid och Umeå universitet menar därför att ett utredningsarbete snarast bör påbörjas. Målsättningen bör vara att utveckla en resurstilldelningsmodell för utbildning på grundoch avancerad nivå som främjar en ömsesidig vinst för både forskningen och utbildningen, och att modellen främjar hög kvalitet snarare än volym. Umeå universitet förordar att det, i den föreslagna översynen av finansieringssystemet, också ingår att se över det s.k. produktivitetsavdraget som innebär att alla lärosäten ska bli effektivare varje år genom en produktivitetsökning. Umeå universitet menar att det inte är rimligt att tillämpa produktivitetsavdraget för kärnverksamhet vid ett lärosäte. Möjligheterna till effektivisering och rationalisering är inte desamma inom högre utbildning och forskning som i andra statliga myndigheters verksamhet. Följden blir i stället större undervisningsgrupper, minskad lärarstudentkontakt och andra negativa effekter. Finansiering av forskning - utredningen föreslår: - att regeringen vidtar åtgärder för att öka basanslagets andel av den totala statliga forskningsfinansieringen i syfte att öka lärosätenas ekonomiska förutsättningar för strategisk ledning och profilering - att regeringen instruerar statliga forskningsfinansiärer att minska kraven på samfinansiering av forskningsprojekt. Umeå universitet instämmer till fullo i detta mycket viktiga förslag. Andelen basanslag som andel av den totala statliga forskningsfinansieringen måste kraftigt höjas. Umeå universitet menar att det forskningsfinansieringssystem som råder i dag styr mot kortsiktighet och instabilitet och reducerar förutsättningarna för genombrott i forskningen och därmed hög internationell konkurrenskraft. Svagheten bottnar i det stora beroendet av externa forskningsanslag i förhållande till den långsiktighet och stabilitet som en högre andel basanslag skulle innebära. Som

3 Sid 3 (14) utredningen påpekar är en höjning av basanslagets andel viktig för att öka lärosätenas ekonomiska förutsättningar för strategisk ledning och profilering och, menar Umeå universitet, i ett större perspektiv är det avgörande för att försvara Sveriges position som en framträdande kunskapsnation. Förutom att en alltför liten andel av de statliga anslagen fördelas som direkta basanslag, är det ett stort problem att en allt större andel av detta basanslag binds upp i krav på samfinansiering. Detta försvårar allvarligt lärosätenas möjlighet att ta det strategiska och långsiktiga ansvar som krävs för fortsatt utveckling av forskning och utbildning av hög kvalitet. Umeå universitet ställer sig därför helt bakom utredningen som betonar vikten av att ställa högre och tydligare krav på finansiärer att erbjuda full kostnadstäckning. 4. Kollegialitet (5) 4.1 Kollegialitet och linjestyrning (5.3) Kollegialitet och linjestyrning - utredningen.föreslår: - att lärosätena klargör principerna för ansvars- och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisationen - att de kollegiala organens uppdrag utformas så att kollegiets och medarbetarnas kompetens och kunskap kan tillvaratas i ledningen av lärosätet. Det finns alltid skäl att utvärdera och utveckla intern styrning vilket föreliggande betänkande ger en god utgångspunkt för. Utredningen konstaterar att kollegialitet och linjestyrning kompletterar varandra och tillsammans utgör ryggraden i ledningsfunktionerna vid alla lärosäten. Umeå universitet instämmer i betydelsen av kollegialitet som ett komplement till linjestyrning. Det är viktigt för förankring och tillvaratagande av den kunskap och erfarenhet som kollegiet och medarbetarna besitter. Kollegialt inflytande och studentinflytande bör säkerställas genom tydliga, transparenta och formaliserade beredningsprocesser, precis som utredningen förespråkar. Det är lätt att idealisera kollegialitet som styrmodell då den kan ge förväntningar av medbestämmande för den enskilde medarbetaren, trots att det inte finns någon garanti för detta. Det kollegiala beslutsfattandet fungerar därtill när konsensus råder, men sällan vid exempelvis beslut om fördelning av resurser eller vid prioriteringar. Som betänkandet också beskriver lämnas begreppet kollegialitet ofta odefinierat vilket ökar vikten av att lärosätena klarlägger principerna för ansvars- och mandatfördelning mellan kollegiala organ och linjeorganisation. Umeå universitet har tydliga styrdokument och rutiner som beskriver detta och, vilket utredningen även föreslår, är utformade så att kollegiets och medarbetarnas kompetens och kunskap kan tillvaratas, samt så att studentinflytandet säkerställs i ledningen av lärosätet.

4 Sid 4 (14) 5. Organisation och ledningsstrukturer vid svenska universitet och högskolor (6) Beredning och beslutsbefogenheter - utredningen.föreslår: - att beslut i regel fattas i linjeorganisationen, viktigare beslut först efter beredning i kollegiala organ - att kollegiala organ ges ansvar för granskning och bedömning av kvaliteten i utbildningen och forskningen - att beslut om resursfördelning fattas i linjeorganisationen, efter beredning i kollegiala organ - att lärosätena säkerställer kollegialt inflytande och studentinflytande genom tydliga och formaliserade beredningsprocesser - att lärosätena utformar en beslutsstruktur där formellt och reellt mandat på ett tydligt sätt överensstämmer - att de universitet som har beslutande institutionsstyrelser överväger att införa prefektstyre. Umeå universitet ställer sig bakom dessa förslag (se också punkt 4.1). Det prefektstyre som utredningen förordar är sedan flera år inrättat vid Umeå universitet och utgör del av vår linjeorganisation. Prefektstyre, menar Umeå universitet, ger en tydlighet rörande var i organisationen beslut fattas. Även i relation till de fackliga organisationerna är en sådan tydlighet fördelaktig. Umeå universitet menar också att strategiska beslut om organisationens utformning och karaktär med fördel fattas på den nivå som har överblick över hela organisationen och alla dess delverksamheter. I dylika processer är samspel och dialog mellan linjeorganisation och kollegiala strukturer naturligtvis en förutsättning. Umeå universitet har utvecklat en sammanhållen lednings- och rådsorganisation, som har visat sig värdefull i arbetet med frågor av strategisk och övergripande karaktär avseende utbildning, forskning, samverkan och innovation samt administration. Här diskuteras även frågor om resursfördelning. För att utveckla systemet så att linjestyrning och kollegialitet kompletterar varandra, är det av stor vikt att mer omfattande beslut samt beslut om prioriteringar fattas i linjen, men att besluten underbyggs och att kvaliteten i verksamheten bedöms av de beredande kollegiala organen, dvs i samverkan men med tydlig rollfördelning. Grunden för denna samverkan är att insikt i och förståelse för centrala frågor engagerar medarbetare och studenter. Den modell som Umeå universitet har utvecklat bygger på grundiden att kollegialitet vilar på stor delaktighet bland medarbetare och studenter, och att den delaktigheten tas tillvara i en strukturerad beredningsorganisation. Samtidigt måste ett tydligt ledarskap utövas. Systemets utveckling bygger alltså på en tydlig iterativ process mellan linje och kollegiet och en bred delaktighet av medarbetare och studenter, vilket därmed understryker institutionernas viktiga roll för den strategiska och långsiktiga utvecklingen. Institutionerna, med sin personal, svarar för lärosätets kärnverksamhet, utbildningen och forskningen. Om inte det strategiska arbetet, stärkt av övriga nivåer, utgår från institutionerna, riskeras en idefattig top clown-styrning att utvecklas utan att tillvarata all erfarenhet och kunskap som finns inom kollegiet. Umeå universitets Arbetsordning, fastställd av universitetsstyrelsen 2011, beskriver Umeå universitets ledningsstruktur och organisation. Arbetsordningen syftar ytterst till att klargöra roller och ansvar,

5 Sid 5 (14) fokusera på fakulteternas strategiska ansvar, förstärka kopplingarna i verksamhetsfrågor mellan universitetsledning och fakulteter samt till att bredda och förstärka det kollegiala inflytandet. 6. Hur bereds och beslutas strategiska frågor (utredningens avsnitt 7)? 6.1 Organisation (7.2) Organisation - utredningenföreslår: - att styrelserna tydligare tar ansvar för att skapa en ändamålsenlig och lämpligt avgränsad organisationsstruktur, även om eventuella förändringar inte tillstyrks av alla berörda parter - att lärosätesledningarna bevakar enhetlighet i administrativa rutiner mellan fakulteter och institutioner så att variationer inte försvårar samarbeten över gränserna. Umeå universitet stödjer dessa förslag. Som beskrivs under punkt 5, beslutade Umeå universitets styrelse 2011 om en sammanhållen lednings- och beredningsstruktur, vilken beskrivs i universitetets Arbetsordning. Umeå universitet kan inte nog understryka vikten av stor enhetlighet i administrativa rutiner mellan fakulteter och institutioner så att inte samarbetet över gränserna försvåras, men samtidigt som det bör finnas ramar, måste det också inom ramarna finnas ett spelrum med respekt för de kulturer och traditioner som råder inom olika ämnesområden. 6.2 Resursfordelning (7.3) Resursfördelning - utredningen föreslår: - att universitet och högskolor utformar tydliga principer för och följer upp den interna resursfördelningen - att resurser avsätts till de akademiska ledarnas förfogande, inte enbart till rektor utan även till dekaner och prefekter. Umeå universitet betonar vikten av tydliga principer för och uppföljning av den interna resursfördelningen. Umeå universitet vill här framhålla vikten av att se till hela den resurs som förfogas över på olika nivåer på lärosätet. Utgår vi från rektorsnivån som exempel, så kan givetvis universitetets styrelse i beslut om kommande budget (med fördel; se kommentarer nedan) tilldela rektor en särskild resurs för strategiska satsningar. Likaså kan rektor besluta om strategisk resurs för dekans disposition, och motsvarande beslut från dekan till prefekt. Umeå universitet vill dock först och främst framhålla att det strategiska ledningsarbetet måste för rektors vidkommande handla om hur den totala resursen används på lärosätet, likaså för dekanens vidkommande hur hela tilldelningen till fakulteten används strategiskt för både kortsiktiga och långsiktiga behov. Motsvarande gäller för prefekten. Umeå universitet vill betona att strategiska satsningar som sker isolerat från helheten, riskerar att inte leda till bestående effekt. Särskilt avsatta strategiska medel för rektors, dekanens och prefektens disposition kan vara av stor vikt för att möjliggöra förändringar som annars skulle vara svåra att åstadkomma. Umeå universitet vill i det ljuset särskilt betona betydelsen av att rektor själv kan besluta om en del av den totala

6 Sid 6 (14) tilldelningen för strategiska satsningar som lärosätet enligt styrelsens beslut har att disponera. Att staka ut en riktning och därtill påföljande satsningar för lärosätet låter sig göras där överblick finns, vilket på motsvarande sätt gäller för beslut om strategiska satsningar på övriga nivåer i organisationen. Umeå universitet vill därmed framhålla betydelsen av samspelet mellan hanteringen av den totala resursen för verksamhetens olika uppdrag och långsiktiga utveckling, och den drivkraft som särskilda satsningar på olika nivåer kan utgöra för den strategiska utvecklingen av lärosätet. Umeå universitet instämmer också med utredningen om att beslut, särskilt beslut om resursfördelning i regel bör fattas i linjeorganisationen. Genom att Umeå universitets linjeorganisation, dvs fakulteter och institutioner, i huvudsak äger sin egen verksamhetsplanering och dessutom beslut om resursfördelning, främjas långsiktig strategisk analys, målsättning och planering för att nå verksamhetens mål på respektive nivå. Såsom utredningen föreslår ska denna delegation till verksamheten självklart följas upp på ett adekvat och tydligt sätt. 6.3 Rekryteringar (7.4) Rekryteringar - utredningen föreslår: - att lärosätena använder rekryteringar som ett verktyg för strategisk utveckling av verksamheten mot de uppsatta målen och att strategiska rekryteringar betraktas som en viktig uppgift för ledningsorganen - att ämnesinriktning vid strategiska rekryteringar utformas med utgångspunkt i lärosätets strategi och på tillräckligt hög nivå i organisationen för att eliminera påverkan av olika personliga kopplingar till eventuella interna kandidater och öka antalet externa rekryteringar. Umeå universitet understryker vikten av arbetet med rekryteringar avseende alla tjänster på lärosätet. Därför är också lärosätets Anställningsordning en central utgångspunkt och ett verktyg för strategisk rekrytering av lärarkategorin, vare sig det handlar om karriärbefattningar för unga forskare eller befattningar för mer etablerade lärare på lektors- eller professorsnivå. Samtidigt som rekryteringsarbetet i sig utgör ett mycket strategiskt led i lärosätets utveckling, så är givetvis förutsättningarna i olika befattningar också av helt central betydelse. Arbetet med de förutsättningar som ges olika befattningsinnehavare omfattar också villkor som starkt påverkar jämställdhet, internationalisering och mobilitet. Umeå universitet sympatiserar med utredningens ståndpunkt att främja externa rekryteringar. Tyvärr finns ett mycket stort mått av internrekrytering till alla typer av lärartjänster över hela landet. Detta är också fallet för meriteringstjänster och för rekrytering av postdoktorer. Umeå universitet vill här framhålla vikten av ett nationellt arbete för att öka kunskapen om troliga systemsvagheter, som gör att inte ens unga människor väljer att flytta mellan olika arbetsplatser både inom och utom landet. Risken är påtaglig att andra faktorer än de som vi råder över inom sektorn, är av avgörande betydelse för den låga mobiliteten. Förutom att Umeå universitet kraftfullt understryker utredningens hållning ifråga om den strategiska vikten av rekryteringsarbetet, vill vi samtidigt göra följande reflektion. Förutsättningarna för strategiska rekryteringar skiljer sig över landet. Umeå universitets strategiska rekryteringsarbete fokuserar därför i hög grad på tidigare karriärbefattningar än på rekrytering på de högre lärartjänsterna, såsom på lektors- och professorsnivå. Vid vårt lärosäte kan det därför också i högre grad handla om att göra strategiska satsningar för att behålla kompetent personal inom vissa

7 Sid 7 (14) områden, snarare än att rekrytera ny. Umeå universitet förordar ett samspel mellan fakulteter och rektor då det kan vara av strategisk vikt att avsätta medel för att kompetensmässigt stärka vissa miljöer inom lärosätet. Umeå universitet betonar vikten av ett sammanhållet system för rekrytering till olika befattningar över hela lärosätet och attförutsättningarna för olika befattningar hålls ihop i ett sådant system. Häri ingår även arbete med jämställdhet, mångfald, internationalisering och mobilitet som kan kräva särskilda satsningar, centrala eller på andra nivåer. I Umeå universitets anställningsordning finns ramar för olika lärarbefattningar. Samtidigt inser vi givetvis att villkoren för olika anställningsformer måste ha visst utrymme för variation, i synnerhet för en verksamhet med den bredd av vetenskapliga och konstnärliga områden som Umeå universitet representerar. 7. De akademiska ledarnas situation ( 9) 7.1 Uppdrag, mandat och befogenheter (9.1) Uppdrag till akademiska ledare - utredningenföreslår: - att akademiska ledare som prefekter och dekaner ges ett tydligt akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter vad avser till exempel bemanning, arbetsledning och ekonomi - att ekonomiska resurser avsätts till dessa ledares förfogande - att ledarna ges utbildning och tydliga personliga villkor. Umeå universitet finner det självklart att, som utredningen föreslår, akademiska ledare som prefekter och dekaner ska ha tydliga akademiska uppdrag och tillräckliga besluts befogenheter vad avser t ex bemanning, arbetsledning och ekonomi. Umeå universitet har infört en modell för fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Målet med den är att främja ett långsiktigt strategiskt förändringsarbete på fakultets- och institutionsnivå för att åstadkomma en systemförändring och stärkta grundförutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå. "Forskningskontrakt" har tecknats mellan rektor och fakulteternas dekaner respektive Lärarhögskolans rektor. Forskningskontrakten är baserade på Umeå universitets visionsdokument "Vision 2020" och delmål, strategier och uppföljningskriterier och de delar som rör forskning och utbildning på forskarnivå i fakulteternas och Lärarhögskolans verksamhetsplaner. Avseende grundutbildningen utgår vi också från universitetets visionsdokument men istället för forskningskontrakt styrs här mot några övergripande delmål med ekonomiska incitament för utvecklingen av utbildningen på grund- och avancerad nivå. Universitetets hela verksamhetsplaneringen för utbildning, forskning och samverkan utgår från målen i Vision 2020, som därifrån brutits ned i en korg av delmål, strategier och uppföljningskriterier, vilka inom en ram ges utrymme för anpassningar för att bäst främja respektive verksamhet.

8 Sid8(14) 7.2 Administration och verksamhetsstöd ( 9.2) Administrativt stöd till ledare - utredningen föreslår: - att lärosätena säkerställer att akademiska ledare, särskilt prefekter, ges ett adekvat administrativt stöd, framför allt vad gäller arbetsgivarrollen och personaladministration. Utredningen konstaterar att särskilt prefekterna ofta har ett otydligt akademiskt uppdrag, begränsade resurser och mycket administration. Umeå universitet stödjer till fullo utredningens förslag om att våra akademiska ledare måste ges ett tillräckligt och professionellt administrativt stöd samt utbildning. God administrativ kompetens och ett effektivt verksamhetsstöd är en prioriterad del av Umeå universitets strategi- och utvecklingsarbete. Detta arbete försvåras dock av att det står i motsatsförhållande till statens effektiviseringskrav. 7.3 Rekrytering av akademiska ledare ( 9.3) Rekrytering av akademiska ledare - utredningenföreslår: - att akademiska ledare utnämns av överordnad chef och att utnämningen föregås av någon form av samråd med överordnad chef, eller eventuellt ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetarna. - att personliga villkor rörande uppdragstilläggets storlek och förlängning samt andra former av stöd, till exempel extra forskningstid, förhandlas och beslutas i samband med utnämningen. Utredningen konstaterar att det idag finns stor variation i hur akademiska ledare utses. Umeå universitet instämmer i att akademiska ledare ska utnämnas av överordnad chef och att utnämningen föregås av ett samråd med överordnade chef. Det betyder rektor har delegerat till dekan att utse sina prefekter. Överordnad nivå (rektor) kan utgöra stöd till dekan, men i övrigt så har delegation lämnats till dekan för detta. Vid ett rådgivande hörande av kollegiet/medarbetare bör det klart anges i styrdokument/motsvarande att det rör sig just om ett vägledande samråd så att inte en låsningseffekt uppkommer mellan överordnad chef och kollegiet. Det är dock viktigt att nyttja den kompetens och kunskap om verksamheten som finns hos kollegiet vid framtagande av lämpliga akademiska ledare på alla nivåer. Personliga villkor är också av mycket stor betydelse för rekrytering av goda ledare. Även om relativt goda villkor redan utarbetats så finns anledning att återkommande se över dessa i relation till attraktivitet och i konkurrens gentemot andra roller och befattningar. Rekrytering av akademiska ledare - utredningen föreslår: - att lärosätena utarbetar former för ansvarsutkrävande, till exempel genom någon form av bedömning eller utvärdering inför omförordnande av ledare som prefekter och dekaner. Umeå universitet utgår, liksom utredningen, från att majoriteten av de akademiska ledarna kommer att sköta sitt uppdrag på ett bra sätt och instämmer i att de som inte gör det inte ska omförordnas för en ny mandatperiod. Begreppet ansvarsutkrävande, som utredningen föreslår inför omförordnande,

9 Sid 9 (14) anser universitet dock inte vara så lyckat. Dels främjar det inte ledarförsörjningen, dels gör det en åtskillnad mot behandlingen av de administrativa cheferna. Givetvis uppkommer situationer då ansvarsutkrävande är relevant och då extraordinära åtgärder är nödvändiga. Umeå universitets utgångspunkt är att en bedömning eller utvärdering huvudsakligen ska ske inför omförordnandet. Det är också viktigt med kontinuerlig återkoppling till berörda ledare och inte bara inför omförordnandet. 7.4 Jämställdhet ( 9.5) Jämställdhet - utredningen.föreslår: - att lärosätena intensifierar ansträngningarna att öka andelen kvinnor bland professorerna i syfte att säkerställa framtida jämställdhet bland de akademiska ledarna. Umeå universitet delar naturligtvis utredningens förslag att lärosätena ska intensifiera ansträngningarna att öka andelen kvinnliga professorer. Men universitetet anser att detta förslag är otillräckligt. Inom en rad områden vid Sveriges lärosäten råder fortfarande inte jämställdhet. Det är vanligen män som gynnas och kvinnor som missgynnas. Stora forskningsprojekt leds i stor utsträckning av män och andelen kvinnor bland professorerna är fortsatt låg eller mycket låg. För att öka andelen kvinnor på ledande poster krävs aktiva åtgärder och ett medvetet arbete på flera områden inom forskning och högre utbildning. Forskningsfinansiärerna bör se över sina rutiner och beslutsvägar för att inte återskapa ojämställdhet. Lärosäten behöver på samma sätt se över sina processer kring kollegial bedömning, intern anslagsfördelning och tjänsteinnehåll för den enskilde medarbetaren i sin befattning. Lärosätena behöver också genom utbildning och förbättrade processer säkerställa att rekryteringen av ledare och annan personal inte oreflekterat gynnar män, och alla lärosäten bör redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka andelen kvinnor bland professorerna. 1 I ledningsutredningen konstateras att lärosätena har utvecklat sina ledarutbildningar under senare år, samtidigt som det inte är självklart att alla ledare tar del av dessa 2 Utredningen lämnar inget specifikt förslag gällande utbildning, men Umeå universitet betonar vikten av att utbildningarna för blivande och befintliga ledare innehåller obligatoriska avsnitt om jämställdhet och genus, samtliga diskrimineringsgrunder samt normkritik. 8. Styrelse och rektor (10) 8.1 Styrelsens och rektors relation till regeringen (10.1) Kontakter med regeringen - utredningen.föreslår: - att nya styrelseordförande inbjuds till åtminstone ett samtal med ministern eller statssekreteraren. Umeå universitet instämmer med förslaget. 1 För vidare läsning, se till exempel Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering,jämställdhet och genus - enforskningsöversikt, Forskningens villkor 2015:1, Nationella sekretariatet för genusforskning 2 SOU 2015:92, sid. 284.

10 Sid 10 (14) Kontakter med regeringen - utredningen föreslår: - att rektor varje år inbjuds till ett enskilt samtal med statssekreteraren, alternativt ministern eller chefen för universitets- och högskoleenheten. Umeå universitet instämmer med förslaget. Under senare år har en möteskultur utvecklats mellan ministern, statssekreteraren och personal från utbildningsdepartementet och rektorskollegiet. Detta har mottagits positivt i sektorn. Dialog i den typen av fora om för sektorn centrala frågor är viktig, men även den individuella dialogen är mycket värdefull. Även om det av praktiska och tidsmässiga skäl är svårt för ministern och statssekreteraren att årligen möta alla rektorer individuellt, skulle detta kunna lösast ex genom uppdelning och rullande schema. Ministerns lärosätesbesök ger också möjlighet till dialog i en form som Umeå universitet välkomnat och upplevt mycket positivt. 8.2 Styrelsens och rektors roller och befogenheter (10.2) Styrelsens och rektors roller och befogenheter - utredningenföreslår: - att varje styrelse under inledningen av sin mandatperiod tar upp styrelsens beslutsmandat till diskussion, särskilt vilka frågor som kan anses vara av principiell vikt - att regeringen tar upp och diskuterar styrelsens och rektors inbördes roller och befogenheter under utbildningen av nya rektorer, styrelseordförande och styrelseledamöter. Umeå universitet instämmer med förslaget. 8.3 Styrelsens storlek och sammansättning (10.3) Styrelsens storlek och sammansättning - utredningenföreslår: - att styrelsen ska omfatta 7 till 15 ledamöter inklusive ordföranden och rektor - att formuleringarna i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ersätts med formuleringar om att lärarna och studenterna har rätt att utse ledamöter i styrelsen - att studenterna och lärarna har rätt att utse minst 2 ledamöter vardera - att styrelsen ska ha minst 2 externa ledamöter utsedda av regeringen - att lärosätets styrelse ska föreslå sammansättning och storlek av styrelsen inför en ny mandatperiod för de externa ledamöterna - att regeringen, utifrån ovan angivna bestämmelser, beslutar om storlek och sammansättning av styrelsen för respektive lärosäte. Umeå universitet instämmer med förslaget avseende både storlek och sammansättning och att regeringen tar beslut i varje enskilt fall inför en ny mandatperiod efter förslag från lärosätets styrelse.

11 Sid 11 (14) Styrelsens storlek bör beslutas utifrån styrelsens definierade roll och arbetssätt vid respektive lärosäte. Det svenska högskolelandskapet är väldigt varierat vilket innebär att en och samma storlek och sammansättning knappast blir funktionell för vart och ett av våra lärosäten. Dessutom har sektorn efterfrågat incitament och möjligheter att högskolelandskapet ska kunna präglas av en än större mångfald i framtiden, något som kan främjas av styrelsens sammansättning och arbetssätt. Umeå universitet anser därför att det är bra att styrelserna själva, med motivering, ges möjlighet att föreslå styrelsens storlek (7-15 ledamöter) och fördelningen av antalet externa ledamöter, lärare och studenter i styrelsen. Något som dock bör beaktas vid detta förfarande är att det är sittande styrelse som föreslår kommande styrelses storlek och sammansättning. Det finns därför risk för att rådande ordning permanentas och att de enskilda kategorierna ser till egna intressen snarare än till lärosätets bästa. Umeå universitet stödjer också en ändrad formulering i högskoleförfattningarna om att lärarna och studenterna har rätt att vara representerade i styrelsen ersätts med formuleringar om att lärarna och studenterna har rätt att utse ledamöter i styrelsen. 8.4 Förfarande inför regeringens utseende av styrelsens ordförande och övriga ledamöter (10.4) Nominering av styrelseord.förande och externa ledamöter - utredningen.föreslår: - att regeringen utser en nomineringsgrupp för varje lärosäte - att varje nomineringsgrupp ska bestå av två personer; en person utses direkt av regeringen och en person efter förslag från respektive lärosätes styrelse - att den av styrelsen föreslagna personen till nomineringsgruppen ska ha god kännedom om lärosätets verksamhet men får inte vara styrelseledamot eller ha sin dagliga verksamhet vid lärosätet - att bestämmelsen om landshövdingens och studentens deltagande i nomineringsgruppen stryks ur högskoleförordningen - att universitet och högskolor, inför ny mandatperiod för de externa ledamöterna, ska inkomma med ett förslag till kompetensprofil för den nya styrelsen - att regeringen fastställer kompetensprofil för styrelsen - att kravet på att nomineringsgruppen ska samråda med lärosätet skärps. Umeå universitet instämmer i stort med förslaget. Inom lärosätet finns störst möjligheter att utifrån de egna behoven och förutsättningarna borga för önskvärda kvalifikationer avseende styrelsens sammansättning, dvs ledamöternas antal och kompetens. Umeå universitet anser dock att begränsningen till två personer i nomineringsgruppen inte är motiverad i utredningstexten och förefaller begränsande. Umeå universitet föreslår därför att gruppen utökas till tre (eventuellt fyra) personer, dels för att säkerställa tillgång till ett större nätverk omfattande alla vetenskapsområden, dels för att kunna garantera representation av både män och kvinnor. Majoriteten av personerna i gruppen bör utses efter förslag från respektive lärosäte, vid sidan av den person som utses direkt av regeringen. En av personerna bör vidare utses till gruppens

12 Sid 12 (14) ordförande och ges utslagsröst. Detta skulle ytterligare förbättra förutsättningarna och styrningen för gruppens arbete. Gruppens ordförande är med fördel en av de personer som föreslagits från lärosätet. Umeå universitet instämmer med utredningen om att betona vikten av samråd mellan nomineringsgruppen och lärosätet inför avgivande av förslag till styrelseordförande och externa ledamöter. Formerna för samrådet bör även framgå vid avlämnande av nomineringsgruppens förslag. 8.5 Förslag till rektor och anställning av rektor och rektors ställföreträdare (10.5) Förslag till rektor - utredningenföreslår: - att styrelsen endast lämnar en rektorskandidat till hörande och att omröstning med redovisning av röstresultat i siffror inte ska förekomma - att lärare, övriga anställda och studenter antingen involveras i rekryteringskommitten eller får tillfälle att lämna sina synpunkter innan kandidaten presenteras för hörande. Utredningen konstaterar att minst två rektorskandidater brukar presenteras för hörande/val och att sådant rektorsval betraktas som normalt vid de äldre universiteten. Avseende rektorsrekrytering förordar utredningen att endast en kandidat ska höras av hörandeförsamlingen. Argumentet för denna begräsning sägs vara känsligheten i processen, oviljan att bli tvåa samt förlorad legitimitet och försämrade förutsättningar för den kandidat som inte blir utsedd till rektor. Det kan konstateras att detta är en fråga där meningarna går mer eller mindre starkt isär. Å ena sidan finns relevant argumentering för betydelsen av att mer än en kandidat presenteras vid ett kollegialt hörande. Å andra sidan måste man beakta huruvida starka kandidater kan tänka sig att ställa upp i en process av den art som i dag tillämpas på många av landets lärosäten. Rektorsrollen har genom åren blivit ett uppdrag som kraftigt ökat i komplexitet och utsatthet. Därmed kan det finnas en övertro bland medarbetare och studenter vid ett lärosäte, att flera likvärdiga kandidater kommer att finnas tillgängliga inför ett slutligt och öppet kollegialt hörande. Utredningen diskuterar inte i större utsträckning en situation där kandidaten, eller flera kandidater i följd, inte godkänns av hörandeförsamlingen. Risken med att endast lämna en rektorskandidat till hörande, är att omröstningen i själva verket blir en förtroendeomröstning rörande styrelse och rekryteringsgrupp. Umeå universitet befarar att förslaget i det här avseendet kan innebära allvarliga problem när det gäller såväl tidsramarna för rekryteringsprocessen som styrelsens förtroende bland personalen, men scenarier av detta slag måste ställas mot risken att potentiellt starka kandidater kliver av rekryteringsprocessen om krav föreligger att presentera fler än en kandidat för hörandeförsamlingen. Därutöver anser Umeå universitet att principen att alltid föreslå både män och kvinnor för att därigenom åstadkomma ökad jämställdhet, också bör tillämpas inom rektorsrekryteringen. Detta kan antingen säkerställas genom att kandidater av båda könen presenteras vid hörandet eller vid annat tillfälle under processens gång. Utredningens förslag att hörandeförsamlingens bedömning bör vara kvalitativ och inte utgöras av ett val framstår som problematiskt. Tyvärr utvecklas inte hur hörandeförsamlingen skulle kunna åstadkomma en sådan gemensam kvalitativ bedömning. Umeå universitet menar att det krävs en djupare analys och bred diskussion om hur processen för rektorsrekrytering bör formas i framtiden för att främja ett bra ledarskap vid landets universitet och

13 Sid 13 (14) högskolor. Det kan i ljuset av detta finnas anledning att brett analysera rektorsrollen och meriteringsgrunden för densamma, innan beslut tas om hur rektorsrekryteringen ska utformas. Sekretess vid rektorsrekrytering - utredningen föreslår: - att sekretess ska gälla vid rektorsrekrytering på samma sätt som vid rekrytering av myndighetschefer vid andra statliga myndigheter, samtidigt som sekretessen ska kunna hävas för den eller de kandidater som lämnas till hörande. Utredningen föreslår implicit att frångå offentlighetsprincipen. Det saknas dock en mer djupgående diskussion av alternativa möjligheter för rektorstillsättningen utan att frångå denna demokratiska grundprincip. Det kanske skulle kunna förväntas att kandidater träder fram om den offentliga vägen vore den enda möjliga. Så har skett när det gäller domarbefattningar vid Högsta domstolen vilka i dag tillsätts efter utlysning och enligt offentlighetsprincipen. Argumentering i linje med denna öppenhet kan stärkas av det faktum att universitetslärare är vana vid att utsätta sig för offentlig konkurrens och utvärdering. Det är inte heller självklart att kandidaters "position i nuvarande anställning undermineras i samma ögonblick det blir känt att de kandiderar till ett annat arbete". Det är mycket möjligt att kandidater använder en framskjuten position i rekryteringsprocessen för att förhandla om bättre villkor hos arbetsgivaren. Med hänvisning till punkt 8.5, så föreslår Umeå universitet en djupare analys och bred diskussion om hur processen för rektorsrekrytering bör formas i framtiden för att främja ett bra ledarskap vid landets universitet och högskolor. Sekretessfrågan kan vara avgörande för en kandidat att kandidera, vilket måste vägas mot fördelarna av en alltigenom öppen process. Förslag till rektor - utredningen föreslår: - att en förenklad procedur utan framtagande av alternativa kandidater tillämpas då styrelsen föreslår förnyad anställning av rektor. Umeå universitet instämmer med förslaget. Förslag till rektor - utredningen föreslår: - att rektor involveras i rekryteringen och får tillfälle att lämna sitt godkännande före utnämningen av ställföreträdande rektor. Umeå universitet instämmer till fullo med förslaget. Ställföreträdande rektor är vid sidan av rektor universitets främste företrädare och det är nödvändigt att rektor och ställföreträdande rektor kompletterar varandra såväl kompetensmässigt, ämnesmässigt som könsmässigt samt att de utgör ett fungerande team med samsyn kring övergripande strategiska frågor gällande universitetets utmaningar och utveckling.

14 Sid 14 (14) 8.6 Rektors anställningsvillkor (10.6) Rektors anställningsvillkor - utredningen föreslår: - att regeringen ändrar avgångsförmånsförordningen så att den behandlar rektorerna på samma sätt som övriga myndighetschefer. Umeå universitet instämmer med förslaget. 8.7 Utbildning av styrelse och rektor (10.7) Utbildning av nya styrelser - utredningen.föreslår: - att Regeringskansliets båda broschyrer riktade till styrelserna skickas till alla nya styrelseledamöter, med en läsanvisning till den mer omfattande broschyren avseende undantagen för universitet och högskolor och med en tydlig uppmaning att ta del av innehållet - att datum för introduktionen för nya styrelseledamöter fastställs i så god tid att ledamöterna kan få besked om tidpunkt för introduktionen redan när de tillfrågas om styrelseuppdraget och inbjudan med anmälan till introduktionen samtidigt med utnämningen - att lärosätena arrangerar ett eget introduktionstillfälle, vid sidan av ordinarie styrelsesammanträde, för nya ledamöter om det egna lärosätet och om regelverket för universitet och högskolor i allmänhet - att alla styrelseledamöters ansvar inför regeringen och för hela lärosätets bästa betonas i utbildningen. Umeå universitet instämmer med förslaget och ser det som mycket positivt att utredningen föreslår att ingen av ledamöterna i styrelsen ska benämnas representanter, och därigenom betonar att alla har samma gemensamma ansvar och uppgifter som ledamot. Yttrandet har fastställts av rektor Lena Gustafsson efter föredragning av akademisekreterare Daniel Andersson. Lena Gustafsson Rektor