DAGSVERKSKAMPANJEN I TRYGGHET. Lärarguide. Maarit Pihkala

Transkript

1 DAGSVERKSKAMPANJEN I TRYGGHET Lärarguide Maarit Pihkala D A G S V E R K

2 Innehållsförteckning Förord...3 Människorättsfostran i Amnesty...4 Vad är dagsverkskampanjen I trygghet?...5 Målet med lektionen och kopplingen till läroplanerna...5 Att hålla lektionen...6 LEKTIONSUPPLÄGG...6 VIDEOMATERIAL...7 UPPGIFT: ATT LÄSA OCH TOLKA BILDER...8 STATYDRAMA...12 VILKA RÄTTIGHETER FÖRVERKLIGAS INTE?...13 SAMMANFATTNING AV ARTIKLARNA I FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA...14 HISTORIEN OM ALAN OCH GYAN: OTROLIGA ÖDEN OCH HOPP SOM GRUSATS...15 För vem och hur agerar vi?...17 ATT SKRIVA BREV OCH DELTA I SOLIDARITETSKONSTVERKET...17 MODELLBREV TILL INRIKESMINISTERN...18 ANVISNINGAR FÖR BREVSKRIVANDET...19 ETT GEMENSAMT SOLIDARITETSKONSTVERK...20 Bakgrundsinformation till lärare...21 HUR ARBETAR AMNESTY FÖR FLYKTINGARS OCH ASYLSÖKANDES RÄTTIGHETER?...21 INFORMATION OM FLYKTINGSITUATIONEN I VÄRLDEN...22 INFORMATION OM KVOTFLYKTINGSYSTEMET...24 CENTRALA BEGREPP, RÄTTIGHETER OCH KONVENTIONER...24 CENTRALA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER GÄLLANDE FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE...27 VAD ÄR AMNESTY?...31 VAD ÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?...32 VANLIGA FRÅGOR...33 TIPS OCH LINKAR TILL MÄNNISKORÄTTSFOSTRAN...33 Såhär organiserar du dagsverksinsamlingen I trygghet i din skola...35 ANMÄL DIN SKOLA...35 FÖRE DAGSVERKSDAGEN...35 PÅ DAGSVERKSDAGEN...36 EFTER DAGSVERKSINSAMLINGEN...36 I SLUTET AV LÄSÅRET...36 HUR ANVÄNDS PENGARNA?

3 Förord Hej! Detta är Amnestys nya lärarguide för dagsverkskampanjen I trygghet för läsåret Guiden är tänkt som vägledning till och inspiration för I trygghet -lektionerna och temadag i högstadier, gymnasier och folkhögskolor i samband med dagsverkskampanjen. Du kan använda guiden, de färdiga lektionsuppläggen och den bifogade diaserien som sådana eller alternativt skräddarsy ett eget paket av materialet för just din grupp. De interaktiva övningarna som ingår i guiden kan när som helst användas som element i människorättsfostran, men bäst passar de som en del av dagsverkskampanjen I trygghet som ordnas I samband med dagsverksinsamlingen kan en tematisk lektion byggas upp så att den är ca 90 minuter lång eller alternativt kan man planera en hel temadag till skolan baserad på lektionsuppläggen. Under dagen bekantar man sig via olika historier med flyktingars och asylsökandes situation och lär sig att identifiera de brott mot de mänskliga rättigheterna som flyktingarna utsätts för under sin flykt. Den viktigaste människorättshandlingen under dagsverkskampanjen I trygghet är att donera en dagslön till Amnestys flyktingarbete. Under dagsverkslektionerna I trygghet kan du även lära dig andra sätt att påverka. Eleverna kan, om de så önskar, skriva betydelsefulla vädjandebrev till beslutsfattare och delta i att göra ett gemensamt solidaritetskonstverk. Genom dagsverkskampanjen I trygghet har du och dina elever en enastående möjlighet att i enlighet med den nya läroplanen samarbeta med världens största människorättsorganisation, Amnesty International, och genuint påverka människors liv. Delta och förändra världen tillsammans med oss. Lär dig att påverka och påverka flyktingsituationen tillsammans med oss. Tack för att du är med! Maarit Pihkala, sakkunnig i människorättsfostran 3

4 Människorättsfostran i Amnesty Människorättsfostran är all sådan utbildning, fostran och information som syftar till världsomfattande respekt för de mänskliga och grundläggande rättigheterna och som således förebygger kränkning av mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om människorättsfostran (2011) Människorättsfostran är fostran I mänskliga rättigheter: kunskap och förståelse om värderingar, normer, tillämpningsprinciper och mekanismer som gäller de mänskliga rättigheterna; Genom mänskliga rättigheter: undervisningen och inlärningen respekterar fostrarens och elevernas rättigheter. Undervisningen och inlärningen involverar alla och undervisningsmetoderna är demokratiska; Till mänskliga rättigheter: undervisningen syftar till att ge individen styrka att själv utöva och åtnjuta sina egna rättigheter och att respektera och försvara andras rättigheter. Amnestys Finländska sektion arbetar med människorättsfostran på många olika sätt. Vi utbildar årligen våra aktivister, anhängare och samarbetspartner under kurser och seminarier. Vi bedriver kampanjer i skolorna genom att skriva brev till förmån för människor i fara och vi samlar in medel genom dagsverksinsamling. Amnestys Finländska sektion arbetar också med att påverka människorättsfostran. Staterna är förpliktade att ordna fostran och utbildning om mänskliga rättigheter. Amnestys påverkansarbete har som mål att förankra människorättsfostran i allt fostrande arbete i Finland. För att främja detta mål utbildar Amnesty lärare, fostrare och tjänsteinnehavare. All fostran och utbildning om mänskliga rättigheter ska ske på ett sätt som respekterar de mänskliga rättigheterna. Amnestys Finländska sektion deltar i många samarbetsprojekt och nätverk, såsom i projektet ihmisoikeudet.net och i organisationernas nätverk för global fostran. 4

5 Vad är dagsverkskampanjen I trygghet? Dagsverkskampanjen I trygghet är Amnesty International Finländska sektionens kampanj för skolor som kombinerar medelanskaffning och människorättsfostran. Under kampanjen arbetar tusentals elever i Finland en dag utanför skolan och donerar den erhållna lönen till Amnestys flyktingarbete. Eleverna kan dessutom, om de så vill, skriva vädjandebrev till beslutsfattare och delta i att göra ett solidaritetskonstverk som i slutet av kampanjen överlämnas till FRK:s grupphem för ensamkommande asylsökande ungdomar i Åbo. Vårt mål är att påminna beslutsfattare om sina människorättsskyldigheter och skapa hopp och visa solidaritet till människor i nöd. Amnesty har bett utbildningsstyrelsen om anvisningar för att skriva vädjandebrev i skolor. Utbildningsstyrelsens anvisningar gäller skolornas brevskrivarmaraton men kan enligt utbildningsstyrelsens jurist även användas i den här kampanjen eftersom innehållet och metoderna är motsvarande. Du kan bekanta dig med anvisningarna här: Målet med lektionen och kopplingen till läroplanerna Guidens innehåll är planerat så att det motsvarar målen för lärandet i de nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Dagsverkskampanjen I trygghet kombinerar medelanskaffning och människorättsfostran. Med hjälp av en metod som involverar och går över läroämnesgränserna ökar elevernas kunskap om de mänskliga rättigheterna. Under kampanjen lär sig eleverna att genuint påverka människors liv och att visa dem solidaritet. Kampanjen sporrar också eleverna att delta i byggandet av en gemensam hållbar framtid. UNDER LEKTIONEN FÅR ELEVERNA Kunskap om de mänskliga rättigheterna Lektionens uppbyggnad och de interaktiva övningarna i guiden fungerar som en aktuell inledning till de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna presenteras inte endast som abstrakta juridiska paragrafer, utan som verkliga författningar som påverkar människors liv. Under lektionen går eleverna igenom exempel på brott mot de mänskliga rättigheterna, bekantar sig med berättelser om människor som utsatts för människorättsbrott och får till slut en möjlighet att själva påverka förverkligandet av de mänskliga rättigheterna genom att helt konkret skriva ett brev. Eleverna kan dessutom visa solidaritet till människor i en svår situation. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna får öva sig att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. De handleds att se den kulturella mångfalden och att systematiskt främja de mänskliga rättigheterna. Multilitteracitet (K4) I dagsverkskampanjen I trygghet får eleverna tolka berättelser och bilder och producera både påverkande och formella texter. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Dagsverkskampanjen I trygghet erbjuder en möjlighet att bekanta sig med det civila samhället och med kollektivt globalt arbete för de mänskliga rättigheterna. I dagsverkskampanjen I trygghet blir eleverna bekanta med hur livet ter sig för människor som har utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter och får kännedom om rättighetsfrämjande sätt att handla. 5

6 Uppgift: att läsa och tolka bilder 10 min Uppgift: Statydrama 20 min Att bekanta sig med flyktingars och asylsökandes historier 10 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? 10 min Uppgift: Vilka mänskliga rättigheter förverkligas inte? 15 min Anvisningar för solidaritetskonstverket 5 min Att göra ett solidaritetskonstverk 30 min Att hålla lektionen LEKTIONSUPPLÄGG Lektionsuppläggen nedan är tänkta som modeller. Du kan, om du vill, skräddarsy dem till en helhet som är bättre anpassad till just din grupp. Det är dock meningen att lektionen inte enbart ska vara föreläsande, utan att eleverna ska lära sig genom att göra. Med tanke på detta har vi i guiden, utöver brevskrivandet och solidaritetskonstverket, också sammanställt andra interaktiva övningar som ska göra det lättare att leva sig in i berättelserna och koppla dem till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra centrala människorättskonventioner som fastställer flyktingars rättigheter. LEKTIONSUPPLÄGG 1 (75MIN) Video: Fast i Grekland 5 min Att bekanta sig med flyktingars och asylsökandes historier 10 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? 5 min Uppgift: Vilka mänskliga rättigheter förverkligas inte? 20 min Anvisningar för solidaritetskonstverket 5 min Att göra ett solidaritetskonstverk 30 min LEKTIONSUPPLÄGG 2 (90MIN) Uppgift: att läsa och tolka bilder 10 min Att bekanta sig med flyktingars och asylsökandes historier 10 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? 5 min Uppgift: Vilka mänskliga rättigheter förverkligas inte? 15 min Anvisningar för brevskrivningen 5 min Att skriva brev 45 min LEKTIONSUPPLÄGG 3 (90MIN) Uppgift: att läsa och tolka bilder 10 min Uppgift: Statydrama 20min Att bekanta sig med flyktingars och asylsökandes historier 10 min Video: Vad är mänskliga rättigheter? 5 min Uppgift: Vilka mänskliga rättigheter förverkligas inte? 15 min Anvisningar för brevskrivningen 5 min Att skriva brev 25 min LEKTIONSUPPLÄGG 4 (90MIN) 6

7 VIDEOMATERIAL Vad är mänskliga rättigheter? Fast i Grekland Look Beyond Borders: a 4 minute experiment Jag trodde aldrig att jag skulle bli en flykting. Grunderna i människans rörlighet, flyktingar och flyktingrätt. Flyktingar har rättigheter och stater har en skyldighet att respektera dem. Andra videon Vad är Amnesty International? 7

8 UPPGIFT: ATT LÄSA OCH TOLKA BILDER Lämplig för grupper i alla storlekar Tidsförbrukning ca 10 minuter Vad behöver jag? En dator, diavisningen om skolornas dagsverkskampanj I trygghet och en dokumentkamera eller videoprojektor Uppgiften att läsa och tolka bilder lämpar sig utomordentligt som inledning på dagsverkskampanjen I trygghet. Den hjälper eleverna att leva sig in i de personer och historier som tas upp på lektionen. Övningen kan, om så önskas, förlängas genom ytterligare frågor eller genom att diskutera elevernas svar tillsammans med gruppen. Å andra sidan kan den ses som en mycket kort associationsövning. För den här övningen finns det i början på diaserien åtta bilder. Under övningen kan läraren använda alla bilder eller välja ut några. Tanken är att läraren till en början inte alls ska berätta något om bilderna, utan att eleverna först ska bilda sig en uppfattning om dem utifrån sina förhandsuppfattningar. Be eleverna sätta sig till ro och titta på bilden. Vägled dem att fundera över vilka associationer bilden väcker. Berätta att associationerna kan vara vad som helst, det finns inget rätt eller fel. Det viktigaste är att eleverna låter fantasin flöda. Låt dem titta på bilden en stund och ställ sedan exempelvis följande frågor: Vad är det som händer på bilden? Det lönar sig att ställa frågan i aktiv form, att inte endast fråga vad ser du på bilden eller vad finns det på bilden. En aktiv fråga inspirerar till att föreställa sig en situation eller en händelse i bildkontexten. Vad hände innan bilden togs? Vad händer kanske härnäst? Är du med på bilden? Om du är det, vem är du? Vad tänker du på för tillfället? Är du någon som syns på bilden eller följer du kanske situationen på håll? Vad hör du för ljud? Hur varmt är det? Känner du vinden fläkta, fågelsång, eller kanske åskan? Hur känns det? Är du glad, överraskad eller kanske rädd? Varför? Den här övningen kan göras antingen så att eleverna funderar över frågorna för sig själva eller så att man tillsammans går igenom och diskuterar svaren. Om ni diskuterar svaren tillsammans är det viktigt att förhålla sig neutralt, att lyssna och lämna rum för olika synpunkter. När en elev framför en observation kan man spinna vidare på den genom att fråga vad fick dig att tänka så?. Den metoden gör det lättare att få fram tankar som finns i bakgrunden och som väcker associationer. Det kan eventuellt avslöja stereotypier och allmänna antaganden och hjälpa eleven att känna igen sina egna tankar. Andras kommentarer får också eleverna att se bilden i ett nytt ljus. 8

9 9

10 10

11 11

12 STATYDRAMA Lämplig för 4 25 deltagare Tidsförbrukning ca minuter Vad behöver jag? En dator, diavisningen om skolornas dagsverkskampanj I trygghet och en videoprojektor Tips! Du kan också ge eleverna uppväckande anvisningar medan de gestaltar statyerna, till exempel slå på ljudet, statyn rör sig eller ta med några elever från de andra grupperna. Då blir utmaningen i dramat större. Med hjälp av den här dramaövningen kan ni leva er djupare in i historierna. Övningen kan göras både som en fortsättning på uppgiften att läsa och tolka bilder (se s.8) och som en självständig uppgift. Dramaövningen kretsar kring historien om Alan och Gyan. Dramaöverenskommelse Om man tillämpar en dramametod i undervisningen är det bra att alltid komma ihåg att i början repetera gemensamma regler för att säkerställa att deltagarna känner sig trygga. Ni kan skriva en dramaöverenskommelse på tavlan med följande punkter, eller tillsammans hitta på egna regler: Inga svar eller åsikter är rätt eller fel. Det krävs varken förhandskunskap eller skådespelartalanger. Vi har alla de färdigheter som behövs sådana vi är. Eftersom det är fråga om ett samarbete lyssnar vi på alla och respekterar allas åsikter. 1) STATYDRAMA OM EN SYRISK FAMILJS LIV Börja med att visa eleverna bilderna i början på diaserien. Bilderna handlar om syriska Alan och Gyan Mohammads flykt från krigshärjade Syrien. Dela sedan in eleverna i mindre grupper på ca 2 5 elever. Berätta att det nu är deras uppgift att planera stillbilder, eller statyer, kring familjens historia. Meningen med övningen är att leva sig in i Alans och Gyans farliga resa. Varje grupp har i uppdrag att planera och gestalta en staty som föreställer någon av följande skeden av familjens resa. Obs! Om eleverna är få, kan ni välja bara några punkter och lämna de övriga. a) I rullstol på flykt undan kriget. b) Färden på häst över bergen för att komma i trygghet. c) Färden i gummibåt över Medelhavet för att komma i trygghet. d) En dag på flyktinglägret i Grekland. e) Att läsa solidaritetskort som Amnestys anhängare har skickat. f) I flygplanet på väg till Tyskland. g) Att träffa övriga familjemedlemmar i Tyskland. Tips! Om det finns rollutstyrsel i klassen lönar det sig att välja något som kännetecknar rollen (t.ex. en hatt eller en scarf) som får publiken att känna igen vem som är Alan och vem som är Gyan i statyn. h) På fotbollsmatch i Tyskland Det är meningen att eleverna inte ska få någon annan förhandsinformation för att bygga sin staty än namnet. Varje grupp planerar sedan en staty utifrån sina egna föreställningar, inga svar är rätt eller fel. Varje medlem i gruppen ska delta i statybygget genom att föreställa en del av den. 12

13 VILKA RÄTTIGHETER FÖRVERKLIGAS INTE? Lämplig för grupper i alla storlekar Tidsförbrukning ca minuter (beroende på hur du vill göra övningen) Vad behöver jag? Kopior på FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och på Alans och Gyans historia (se s.15), pennor och papper. Den här övningen lämpar sig bäst som en del av behandlingen av kampanjens personhistorier innan man börjar skriva brev eller delta i solidaritetskonstverket. Övningen är indelad i två delar. I den första delen behandlas de olika skedena av Alans och Gyans resa på ett etiskt plan där man funderar på vad det är som är fel i det sätt på vilket en människa eller människor behandlas. I den andra delen kopplas resonemangen till artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Om du vill, kan du göra det till en kortare övning genom att bara behandla någondera delen. Dela ut kopior på Alans och Gyans historia till eleverna. Förklara att vi här behandlar riktiga människors berättelser. Dela in eleverna i mindre grupper på ca 4 personer och be dem diskutera i 5 10 minuter om personerna i historien. Ställ följande stödfråga: 1) På vilket sätt blir personen i fråga fel behandlad? Dela sedan ut en lista på rättigheterna i FN:s människorättsförklaring. Du kan även visa listan med dokumentkamera eller videoprojektor. Be sedan eleverna i grupp fundera på följande fråga i 5 10 minuter: 2) Vilka rättigheter i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna förverkligas inte för den berörda personens del? Du kan säga att det i berättelserna hänvisas direkt till en del människorättskränkningar. Det är emellertid också möjligt att någon rättighet inte förverkligas på grund av att andra rättigheter inte förverkligas för personens del. Alla mänskliga rättigheter är beroende av varandra. För genomgången av uppgiften kan du be eleverna skriva ner till pappers vad de har funnit och sedan gå runt och titta på de andras papper. Tillsammans kan ni diskutera till exempel följande frågor: 1) Fick svaren i de andra grupperna er att tänka på någon rättighet eller sak som ni vill lägga till er egen lista? 2) Hittar ni i de andra gruppernas svar någon rättighet som ni tycker att inte borde finnas där? Varför? 3) Varför har ni valt just denna rättighet eller artikel? 4) Var det svårt att hitta de rättigheter som hade kränkts? 5) Vad bör staten och dess myndigheter göra för att situationen för den berörda personens del ska rättas till? 6) Vad kan vi som grupp göra för att staten i fråga bättre ska följa de mänskliga rättigheterna som tillhör alla? 13

14 SAMMANFATTNING AV ARTIKLARNA I FN:S ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter 2. Förbud mot diskriminering 3. Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet 4. Förbud mot slaveri och tvångsarbete 5. Förbud mot tortyr 6. Rätt att erkännas som en person i lagens mening MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH FRIHETER Rätt till liv, frihet från tortyr och slaveri, åsikts- och religionsfrihet, rätt till icke-diskriminering 7. Likhet inför lagen 8. Rätt till verksam hjälp mot rättighetskränkningar 9. Förbud mot att godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas 10. Rätt till rättvis rättegång 11. Oskyldig till dess att skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång 12. Rätt till skydd för privat- och familjelivet 13. Rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom statens gränser 14. Rätten att söka asyl LAGLIGA RÄTTIGHETER Oskyldig tills motsatsen bevisats, rätt till rättvis rättegång och förbud mot att godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas 15. Rätt till en nationalitet 16. Rätt att ingå äktenskap och bilda familj 17. Rätt att äga egendom SOCIALA RÄTTIGHETER Rätt till utbildning, rätt att bilda familj, rätt till hälsovård och fritid 18. Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet 19. Rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet 20. Rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar 21. Rätt att delta i offentlig verksamhet och politiskt beslutsfattande POLITISKA RÄTTIGHETER Rätt att delta i politiskt beslutsfattande, rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar 22. Rätt till social trygghet 23. Rätt till arbete 24. Rätt till vila och fritid 25. Rätt till en tillräcklig levnadsstandard 26. Rätt till utbildning EKONOMISKA RÄTTIGHETER Rätt att äga egendom, rätt till arbete, bostad och tillräcklig levnadsstandard 27. Rätt att delta i samhällets kulturella liv 28. Rätt till ett internationellt system där dessa rättigheter och friheter till fullo kan förverkligas 29. Skyldighet att respektera andras rättigheter 30. Inga rättigheter som anges i förklaringen får omintetgöras. KULTURELLA RÄTTIGHETER Rätt att delta i samhällets kulturella liv 14

15 HISTORIEN OM ALAN OCH GYAN: OTROLIGA ÖDEN OCH HOPP SOM GRUSATS År 2014 flydde syskonen Alan och Gyan Mohammad, som båda lider av muskeldystrofi, tillsammans med sin familj undan kriget i Syrien. År 2016 kom Alan och Gyan till Grekland och slutligen till sina familjemedlemmar i Tyskland på våren Läs historien om Alans och Gyans otroliga resa till Europa. På flykt undan kriget i Syrien I februari 2016 reste 30-åriga Alan Mohammad och hans 28-åriga syster Gyan fastbundna på varsin sida av en häst över knaggliga berg från Irak till Turkiet. Deras yngre syster vandrade framför och ledde hästen. Deras mamma, bror och andra syster vandrade bakom och skuffade på de tunga rullstolarna uppför den branta stigen. Alan och Gyan, som båda är lärare, har lidit av muskeldystrofi sedan födseln. Det har alltid varit svårt för dem att röra sig. Då bomberna och granaterna smällde kring deras hem i staden Al-Hasakah i nordöstra Syrien var de tvungna att åka. Men vart? De berättade att de tre gånger hade försökt gå över gränsen till Turkiet men varje gång sköt den turkiska polisen mot dem. Till slut beslöt de sig för att pröva en annan rutt och gå över gränsen till Irak. Familjen stannade i Irak i ett och ett halvt år ända tills ISIS närmade sig och familjen tvingades fly igen. Deras pappa och yngre syster fortsatte resan och kom till slut fram till Tyskland. Resan var oerhört svår, konstaterar Alan. För en vanlig människa är den mycket svår men för en handikappad är det på grund av bergen ett mirakel att överskrida gränsen mellan Irak och Turkiet. 15

16 I Turkiet lyckades familjen få kontakt med en människosmugglare som de betalade 750 dollar per familjemedlem åt för transport till Grekland. Smugglarna försäkrade dem att det skulle finnas ca 30 personer i den nio meter långa båten. Då de kom till stranden insåg de att båten endast var sex meter lång och att nästan 60 människor trängdes för att komma ombord. Smugglarna berättade åt Alan och Gyan att de inte skulle finnas plats för rullstolarna på båten. De hade inget annat val än att lämna rullstolarna på stranden och tränga in sig i båten med hjälp av sin familj. Efter en stund började båtens motor hosta och slutade sedan helt att fungera och lämnade dem drivande omkring utanför Turkiets kust. Det var hemskt. Vi flöt omkring på stället i fyra timmar, minns Alan. Varje gång jag såg mig omkring såg jag gråtande babyn och barn Min mamma började må dåligt och i något skede sade min syster att hon inte kan fortsätta längre. Till slut fick de igång motorn igen och resan fortsatte. I trygghet? Slutligen räddade Greklands kustbevakning båten och transporterade resenärerna till ön Chios där Alan och Gyan fick nya rullstolar. De anlände till ön 12 mars 2016, bara några dagar före flyktingavtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft. Avtalet begränsade avsevärt asylsökandes möjligheter att komma till Grekland från Turkiet. Gränserna till andra europeiska länder stängdes för dem. Tiotusentals asylsökande blev instängda i Grekland då vägarna vidare till Europa stängdes. Hoppet om att Alan och Gyan skulle få komma till sin pappa i Tyskland grusades och mötet som slagits fast med Europeiska stödkontoret för asylfrågor för att förena familjen blev aldrig av. Istället tvingades familjen på en färja över till fastlandet och vidare i en buss som förde dem till flyktinglägret i Ritsona. Lägret i Ritsona är isolerat och beläget mitt i skogen på en gammal militärbas. Omständigheterna på lägret är utmanande speciellt på dagen då temperaturen stiger. Maten som erbjuds till flyktingarna är så dålig att en del måste slängas bort. Matresterna lockar vildsvin till lägret. Då vintern närmar sig blir tillvaron i lägret ännu värre. I september 2016 efter sju månader i lägret i Ritsona kom Alan och Gyan äntligen med hjälp av FN:s flyktingorgan UNHCR till ett hotell i Grekland. De gjorde även en förfrågan om familjeåterförening och hoppades snart få komma till sin pappa och syster i Tyskland. Alan har skickat följande meddelande till alla de som har spridit hans historia och skickat meddelanden åt honom: Jag är mycket lycklig. Jag är mycket lycklig över att vi tillsammans med min syster, bror och mamma är på ett rent och varmt ställe. Det känns som om jag skulle ha ett normalt liv igen. Det är inget liv att bo i ett tält. Även om jag är lycklig för min familj känner jag sorg för de vänner och alla andra flyktingar som är kvar i Ritsona. Det finns många barn och babyn på lägret och deras situation är dålig. Snart kommer vintern och då skyfallen börjar så läcker tälten och det finns en risk att de rasar. Vi är nu i ett annat skede på vår resa. Vi vet inte hur länge den räcker men jag hoppas att vi snart få komma till min pappa, syster och fastrar och farbröder i Tyskland. I mitten på mars 2017 fick vi en glädjenyhet från Tyskland där Alans och Gyans pappa känslofyllt tog emot sina barn efter en separation på flera år. 16

17 För vem och hur agerar vi? Under dagsverkskampanjen I trygghet donerar eleverna en dagslön till Amnestys arbetet för flyktingars och asylsökandes rättigheter. Eleverna kan dessutom, om de så vill, skriva betydelsefulla vädjandebrev till inrikesminister Paula Risikko för att Finland skall höja sin nationella flyktingkvot. Eleverna kan också delta i att göra ett gemensamt solidaritetskonstverk för att glädja ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Vädjandebreven skickas till inrikesminister Paula Risikko (eleven får själv välja om brevet skall skickas) och dagsverksskolornas gemensamma solidaritetskonstverk överlämnas efter att kampanjen har avslutats till FRK:s grupphem för asylsökande ungdomar i Åbo. ATT SKRIVA BREV OCH DELTA I SOLIDARITETSKONSTVERKET I det här avsnittet finns ett modellbrev, anvisningar för brevskrivandet och en förteckning över de viktigaste termerna, rättigheterna och konventionerna. Dessutom hittar du anvisningar för hur man deltar i solidaritetskonstverket. Ni kan i skolan själva välja om ni förutom att donera en dagslön vill skriva brev och om ni deltar i att göra solidaritetskonstverket. Att skriva brev och delta i solidaritetskonstverket är frivilligt för eleverna. Skicka de färdiga breven till Amnestys kontor i slutet av kampanjen. Vi levererar dem till Paula Risikko på inrikesministeriet. Adress Människorättsfostran Amnesty International Finländska sektionen Sanduddsgatan 7a Helsingfors 17

18 MODELLBREV TILL INRIKESMINISTERN Minister Paula Risikko Inrikesministeriet PB 26, Din adress (Du kan skriva din skolas adress eller gruppen) Statsrådet Bästa minister Paula Risikko Skriv med egna ord till ministern varför du anser att det är viktigt att flyktingkvoten skall höjas. Du kan t.ex. berätta något för ministern som gör brevet personligt: Du kan berätta varför du är oroad över att Finland inte höjer sin flyktingkvot fastän det skulle vara den tryggaste rutten för barn och ungdomar från krigshärjade länder som söker skydd. Du kan berätta att du är bestört över sättet på vilket flyktingar och asylsökande behandlas i Europa och vid dess gränser. Du kan även berätta något om dig själv eller varför du kan identifiera dig med de ungdomar som lever på flyktinglägren. påminna ministern om staters gemensamma skyldighet att hjälpa dem som flyr krig och förföljelse och att skydda flyktingars rättigheter. Berätta varför du tycker att flyktingkvoten är ett viktigt och givande sätt att hjälpa flyktingar. Berätta att man med flyktingkvoten hjälper de allra mest sårbara flyktingarna såsom barnfamiljer och handikappade. Påminn att vi inte har en flyktingkris i Finland: största delen av flyktingarna lever i fattiga utvecklingsländer utanför Europa och antalet asylsökande i Finland har sjunkit drastiskt sedan det exceptionella året 2015 och nu ligger på 2000-talets normalnivå. berätta för ministern att du vill att Finlands regering Agerar för att inte barn och ungdomar längre skulle behöva riskera sina liv och korsa hav i sjunkande gummibåtar. Bär sitt ansvar och hjälper de allra mest utsatta i den här historiska situationen. Berätta att du tror att finländarna genuint vill hjälpa dem som är i nöd. Berätta att du tror att Finland har råd att mera ambitiöst delta i internationell ansvarsfördelning. Uppmuntra ministern, regeringen och riksdagen att höja Finlands flyktingkvot! Högaktningsfullt, Underteckna brevet med ditt namn 18

19 ANVISNINGAR FÖR BREVSKRIVANDET Det är bra att reservera minst 45 minuter för brevskrivandet. Oftast har eleverna inte tidigare skrivit liknande brev till myndigheter. För att underlätta uppgiften har vi sammanställt följande anvisningar. Man ska dock inte stirra för mycket på dem. Det viktiga är att eleverna skriver på ett sätt som känns naturligt för dem. Personliga hälsningar har ofta största effekt. Observera att språket i brevet ska vara sakligt och respektfullt. Så här skriver du ett övertygande och effektfullt brev för de mänskliga rättigheterna: 1. Lyft fram följande saker i ditt brev: Vilket ärende gäller brevet? Vad oroar dig? Hur borde staten agera ur ett människorättsperspektiv? Vad kräver du för att få en ändring på situationen? 2. Använd en respektfull och lugn ton i ditt brev. 3. Använd fakta som Amnesty har gett under kampanjen och statistik från FN:s flyktingorgan UNHCR. Fakta gör det lättare för läsaren att förstå problemet som du vill påverka. 4. Använd din egen röst. Våra krav får större tyngd när flera olika människor framför dem ur sin egen synvinkel. I ditt budskap kan du ta med en hänvisning till ditt eget liv, såsom som högstadieelev/ gymnasist För fram Amnestys krav genom dina egna känslor och med egna ord. 5. Motivera ditt krav med hänvisning till folkrätten och konventioner och de skyldigheter som följer av dem. Det är inte produktivt att framföra politiska påståenden och argument. Tvärtom, det kan ofta medföra mera skada än nytta. 6. Skriv hur människorättsläget kunde ändras till det bättre. Du kan till exempel hänvisa till sådana traditioner i Finland som kan bidra till att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Försök uppmuntra din läsare till att stödja de mänskliga rättigheterna. 7. Håll ditt brev kortfattat. De flesta vädjandebrev ryms på en sida. Till och med ett brev på ett par, tre meningar kan ha stor effekt. 8. Underteckna brevet med ditt eget namn och ge dina eller din skolas kontaktuppgifter. Då blir ditt brev trovärdigare. 9. Ibland händer det att man får svar på sitt brev. Om du får ett svar hoppas vi att du skickar en kopia på det till Amnesty, Sanduddsgatan 7 A, Helsingfors. 19

20 ETT GEMENSAMT SOLIDARITETSKONSTVERK Av de foton som de elever som deltar i dagsverkskampanjen I trygghet har skickat in sammanställs ett collage-aktigt solidaritetskonstverk. Då kampanjen har avslutats levereras konstverket till FRK:s grupphem för asylsökande ungdomar i Åbo. Meningen med konstverket är att visa dem solidaritet och berätta att vi tänker på dem. Anvisningar för hur man deltar i solidaritetskonstverket Du kan delta i att göra konstverket antingen ensam eller som grupparbete. Du kan använda Instagram eller något annat bildredigeringsprogram som hjälp i att göra bilden. Planera och ta t.ex. med mobilkameran eller med skolans tablett ett foto om ämnet: hopp Då du planerar bilden kan du fundera på följande frågor: Vad skulle väcka hopp hos mottagaren? Vad skulle få mottagaren att känna sig starkare? Hur skulle du med ditt foto kunna visa att du stöder mottagaren? Beskär bilden till en fyrkant. Bilden kan vara svartvit eller gultonad. Du kan användä t.ex. Instagrams olika filterfunktioner för att ändra bilden. Det får inte finnas igenkännbara människor med på fotot. Skicka till slut de bilder som skall komma med i solidaritetskonstverket till e-postadressen: stand76lot@photos.flickr.com. Rubriken på din e-post blir rubrik för din bild och innehållet i meddelandet blir bildtext. Alla bilder som skickats till solidaritetskonstverket syns på adressen. Du kan gå och titta hurdana bilder de andra eleverna som deltar i kampanjen har skickat in till konstverket. Adressen för nedladdningen av bilderna är avsedd endast för Amnestys flyktingkampanj I trygghet. Sprid vänligen inte adressen vidare och ladda inte ner andra bilder på den. 20

21 Bakgrundsinformation till lärare HUR ARBETAR AMNESTY FÖR FLYKTINGARS OCH ASYLSÖKANDES RÄTTIGHETER? Amnesty bedriver världsomfattande kampanj för flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter. Stater kan hjälpa flyktingar genom att erbjuda flera säkra rutter i trygghet och respektera rätten att söka asyl och få en rättvis asylprocess. Ingen får återsändas till ett land där han eller hon hotas av tortyr, dödsstraff eller andra grova människorättskränkningar. Amnesty har publicerat otaliga rapporter gällande flyktingars och asylsökandes rättigheter. Amnesty gör ett konstant och långsiktigt påverkansarbete både i Finland och internationellt för att flyktingar skall få skydd och för att de mänskliga rättigheterna skall gälla alla. Amnesty arbetar även för att människorättsläget skall förbättras i flyktingarnas hemländer bl.a. genom att avslöja krigsbrott och andra allvarliga människorättskränkningar, genom att kräva att de ansvariga ställs till svars och genom att kräva ansvar i vapenhandeln. Ifall de mänskliga rättigheterna skulle förverkligas bättre än nu skulle färre tvingas att lämna sitt hemland. De som måste fly måste garanteras en möjlighet att söka och åtnjuta skydd. 21

22 INFORMATION OM FLYKTINGSITUATIONEN I VÄRLDEN Flyktingar är människor som har tvingats lämna sitt hemland för att fly undan förföljelse. För tillfället finns det över 65 miljoner människor som har tvingats lämna sitt hem för att fly undan krig och förföljelse, av dem har fler än 22 miljoner flyktingar tvingats lämna sitt hemland. De 145 stater som har undertecknat FN:s flyktingkonvention har alla förbundit sig att bära sitt ansvar för flyktingfrågan. Av världens flyktingar befinner sig 84 % i fattiga utvecklingsländer nära konfliktområden och ca 60 % av dem i endast tio länder i Afrika, Mellanöstern och Asien. Amnesty vill att världens stater bättre deltar i en rättvis internationell ansvarsfördelning för att hjälpa flyktingarna. Människor kan tvingas lämna sitt hem och hemland för många olika orsaker. Flyktingar har tvingats lämna sitt hemland på grund av förföljelse på basen av ursprung, religion, övertygelse, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, sexuella läggning eller politisk åskådning. Även konflikter och människorättskränkningar kör ut människor från sina hem. Flyktingar har rätt att söka skydd utomlands och att åtnjuta internationellt skydd. En flykting kan få skydd antingen som kvotflykting via FN:s flyktingorgan UNHCR eller genom att själv bege sig till en annan stat och där ansöka om asyl. Endast ett fåtal av dem som tvingas fly kommer till Europa. Sammanlagt 1,2 miljoner människor ansökte år 2016 om asyl i Europa. I Finland ansökte 5657 personer om asyl. Under året beviljade Finland genom asylprocess uppehållstillstånd till 7745 personer. Samtidigt finns det i Libanon, som till sin folkmängd är ungefär lika stort som Finland, över en miljon syriska flyktingar och i Pakistan över 1,4 miljoner flyktingar som till största delen kommer från Afghanistan. I Turkiet bor över 3 miljoner flyktingar som till största delen kommer från Syrien och enbart på flyktinglägret Dadaabi i Kenya bor över flyktingar som har flytt från Somalia. Genom att höja flyktingkvoten, att garantera en mera rättvis asylprocess och genom att möjliggöra familjeåterförening för flyktingfamiljer skulle även Finland kunna göra sin del för att hjälpa flyktingarna. 22

23 Vid Europas gränser Bristen på flyktingkvotplatser och andra trygga inresesätt tvingar allt fler som flyr undan krig och förföljelse på desperata och livsfarliga resor mot Europa. De europeiska staterna har de senaste åren på flera olika sätt effektiverat sin gränsövervakning för att hindra flyktingar och asylsökande från att ta sig till Europa. De skärpta gränsövervakningsåtgärderna har på många ställen hotat flyktingars, migranters och asylsökandes rättigheter och har lett till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Människor i behov av skydd har t.ex. från Medelhavet och Ungern återsänts utan rättvis asylprocess till stater där de hotas av allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna såsom tortyr och godtyckliga frihetsberövningar. Enligt Amnestys rapporter har de europeiska staterna i sina strävanden efter att entydigt begränsa invandringen i de grövsta fallen t.o.m. försummat sin skyldighet att hjälpa människor i sjönöd. Den desperata, farliga resan i trygghet har för många blivit den sista. Priset för den skärpta gränsövervakningen är dyr. Utlokaliseringen av ansvaret för att hjälpa flyktingarna utanför Europas gränser samt bristen på övervakning och transparens är allvarliga hot mot flyktingarnas rättsskydd. Ofta strävar man med hjälp av mellanstatliga avtal att avbryta flyktingarnas och migranternas resa till Europa redan i avreselandet eller på internationella vatten innan de når kontinenten. Flyktingavtalet som EU och Turkiet slöt våren 2016 har t.ex. blockerat en väg till Europa. Enligt avtalet kan asylsökande i Grekland återsändas till Turkiet med stöd av att Turkiet anses vara ett säkert land för asylsökande. För varje asylsökande som återsänds till Turkiet har EU-länderna förbundit sig att ta emot en flykting från ett flyktingläger i Turkiet. Turkiet följer dock inte fullständigt den internationella flyktingkonventionen. För tillfället finns det inte ett fungerande asylsystem i landet och landet kan inte erbjuda permanent skydd till de miljoner flyktingar som vistas där. Som en följd av avtalet och de stängda gränserna till andra länder i Europa har tiotusentals asylsökande blivit fast i omänskliga förhållanden på grekiska öar. Alan och Gyan har en personlig erfarenhet av detta. För tillfället strävar EU efter att ha ett tätare samarbete gällande mottagandet av asylsökande med t.ex. Libyen. Libyen har en mycket dyster människorättshistoria och Amnesty har t.ex. rapporterat hur asylsökande godtyckligt har fängslats och torterats i fångenskap. Den skärpta gränsbevakningen motiveras med flyktingströmmar och illegal invandring. I verkligheten strömmar det inga flyktingar över våra gränser. Det finns många orsaker till migration men inte en endaste människa är illegal. Även Europa bör bära sitt internationella ansvar. 23

24 INFORMATION OM KVOTFLYKTINGSYSTEMET Flyktingar som har lämnat sitt hemland eller landet de permanent bor i och kommit till ett annat land där de inte heller kan bli kvar och bo kan vidarebosättas till ett tredje land inom ramen för den så kallade flyktingkvoten. Till Finland tas inom flyktingkvoten personer som FN:s flyktingorgan UNHCR anser vara flykting. Finland tar inom ramen för flyktingkvoten speciellt emot de allra mest utsatta flyktingarna såsom tortyroffer, kvinnor utsatta för våld, handikappade och barnfamiljer. Genom att delta i mottagandet av kvotflyktingar hjälper man både flyktingfamiljer på överfulla flyktingläger där det inte finns någon framtidstro och utvecklingsländerna som bär det största ansvaret för att hjälpa flyktingarna. I Finland bestämmer riksdagen årligen i samband med godkännandet av statens budget hur många kvotflyktingar Finland förbinder sig att ta emot. Finlands flyktingkvot har länge varit och 2015 höjde Finland sin flyktingkvot temporärt till 1050 på grund av den svåra situationen i Syrien. År 2016 sänkte dock Finland flyktingkvoten tillbaka till 750 trots den historiska flyktingsituationen i världen och trots att både inbördeskriget i Syrien och många andra långvariga konflikter i olika delar av världen fortfarande pågår. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är åtminstone 1,2 miljoner av världens fler än 22 miljoner flyktingar i behov av en flyktingkvotsplats. Med internationella ansträngningar skulle man snabbt kunna hjälpa dem. Staternas nuvarande flyktingkvoter erbjuder dock endast skydd åt en bråkdel av dem, åt ca hundratusen flyktingar per år. CENTRALA BEGREPP, RÄTTIGHETER OCH KONVENTIONER Flykting är en person som har tvingats fly från sitt hemland på grund av fruktan för förföljelse i hemlandet på grund av personliga orsaker och därför inte kan förlita sig på skydd av den egna staten. Orsakerna till fruktan kan vara härkomst, religiösa uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. En flykting har rätt till internationellt beskydd. En flykting kan beviljas skydd i enlighet med den i Geneve år 1951 antagna konventionen om flyktingars rättsliga ställning d.v.s. FN:s flyktingkonvention. Flyktingstatus får en person som någon stat beviljar asyl eller som FN:s flyktingkommissariat UNHCR anser vara flykting. Det finns fler än 22 miljoner flyktingar i världen. Internflykting är en person som har tvingats lämna sitt hem men som inte har lämnat sitt hemland. En del är tvångsförflyttade från sin hemort, en del har flytt från landets interna konflikter. Det finns uppskattningsvis över 40 miljoner internflyktingar i världen. Kvotflykting är en person som inom ramen för FN:s flyktingorgan UNHCR:s system för vidarebosättning har beviljats flyktingstatus och uppehållstillstånd i ett tredje land. Kvotflyktingar är personer som huvudsakligen omplaceras till andra länder från flyktingläger. Vidarebosättning av flyktingar på basen av flyktingkvoter sker som en del av FN:s hållbara lösning för att hjälpa flyktingar som har lämnat sitt hemland eller permanenta bosättningsland och rest till ett annat land där de inte kan bosätta sig permanent. I valet av kvotflyktingar betonas de allra mest utsatta flyktingarna såsom tortyroffer, kvinnor utsatta för våld, handikappade och barnfamiljer. Enligt UNHCR är åtminstone 1,2 miljoner flyktingar i behov av vidarebosättning. Det är dock endast en liten del av världens stater som deltar i vidarebosättningen av flyktingar genom att årligen ta emot en fastställd flyktingkvot och därför erbjuder staternas flyktingkvotsplatser skydd åt endast en bråkdel av dem som skulle behöva det. Flest platser erbjuder USA och Canada. Även de nordiska länderna har varit aktiva mottagare av kvotflyktingar. De trygga och välbärgade EU-länderna har dock överlag haft en mycket liten del i vidarebosättningen av flyktingar. Finlands årliga flyktingkvot har detta årtusende varit 750 personer förutom åren 2014 och 2015 då kvoten höjdes till 1050 på grund av inbördeskriget i Syrien. Riksdagen bestämmer i samband med godkännandet av statens budget årligen på förslag av regeringen storleken på flyktingkvoten. På förslag av UNHCR, inrikesministeriet med ansvar för migrationspolitiken, arbets- och näringslivsministeriet med ansvar för integration och utrikesministeriet med ansvar för utrikespolitiken besluter inrikesministern om hur flyktingkvoten skall riktas och vilka nationaliteter som den gäller. Största delen av de kvotflyktingar som kommit till Finland de senaste åren har varit syrier och hälften av dem har varit barn. Migrationsverket, kommunerna 24

25 och skyddspolisen intervjuar personerna som väljs till kvoten. Personerna som väljs till flyktingkvoten får en trygg resa till Finland och placeras i kommuner. Asylsökande är en person som via en asylprocess söker internationellt skydd i en främmande stat. Asylansökan görs direkt då man anländer till landet eller så fort som möjligt efter det. Bara en liten del av alla asylsökande beviljas den av FN:s flyktingkonvention fastställda flyktingstatus, som grundar sig på personlig förföljelse. Däremot kan en asylsökande i t.ex. Europeiska unionen beviljas uppehållstillstånd baserat på alternativt skydd (på grund av hot om dödsstraff, tortyr, annan omänsklig behandling eller allvarlig personlig fara till följd av väpnad konflikt) eller på grund av individuella mänskliga orsaker. Internationellt skydd beviljas inte åt personer som har gjort sig skyldiga till krigsbrott eller andra grova internationella brott. I Finland är migrationsverket ansvarigt för behandlingen av asylansökan d.v.s. asylutredningen. Utlänningslagen, vars bestämmelser långt grundar sig på EU:s asyldirektiv, fastställer asylprocessen. Direktiven som bestämmer om EU:s gemensamma asylsystem skall förnyas de närmaste åren. Principen om non-refoulement d.v.s. förbud mot återsändande är en internationell regel som bestämmer att ingen flykting skall avvisas eller utvisas till ett land där personen riskerar tortyr, dödsstraff eller andra allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Förbudet mot återsändande innehåller likaså förbudet mot återsändande till områden där personen riskerar vidaresändning till dylika områden. Förbudet mot återsändande tolkas i folkrätten som en del av det absoluta och obegränsade förbudet mot tortyr som finns inskrivet i de centrala internationella människorättskonventionerna. Dublinförordningen (förordningen om bestämmandet av den ansvariga staten) fastställer vilken medlemsstat är ansvarig för att pröva en asylansökan. Enligt Dublinförordningen ansvarar i regel det land där den sökande först reste in till unionen för behandlingen av asylansökan. Regeln är dock inte absolut. I praktiken riktas i första hand ett tryck på de stater som befinner sig vid EU:s yttre gränser såsom Grekland och Italien. Bristerna i det nuvarande Dublinsystemet har lett till att bl.a. Greklands asylsystem har överbelastats och att det råder humanitär kris på landets flyktingläger. Man håller på att förnya Dublinsystemet. Invandrare är en person som flyttar från ett land till ett annat för att permanent bosätta sig i det andra landet. Invandrare är ett allmänt begrepp som används för att beskriva alla personer som flyttar till ett land såsom flyktingar, asylsökande, migranter och återflyttare. Ibland talar man även om utlänningar, nyfinländare och etniska minoriteter som i sig redan inbegriper andra etniska minoriteter såsom samer och romer. Papperslös migrant betyder en person som inte har uppehållstillstånd i det land där han eller hon vistas. De papperslösa möter ofta flera olika människorättskränkningar under sin immigration. Papperslöshet ökar individens sårbarhet och risk för att bli utsatt för utnyttjande på olika nivåer. En person som har sökt asyl och fått avslag på sin asylansökan men ännu inte har kunnat återvända till sitt hemland kan t.ex. vara papperslös. Termen illegal migrant är felaktig eftersom ingen människa kan vara illegal. Enligt lagen skall en person som ansökt om asyl inte heller straffas t.ex. för inresa i landet utan vederbörliga dokument. Familjeåterförening. En utlänning som fått uppehållstillstånd i Finland kan genom familjeåterförening få sina familjemedlemmar till Finland. Som familjemedlem räknas maka, make, minderåriga barn och föräldrar till en minderårig. Enligt lagändringen från år 2016 är förutsättningarna för familjeåterförening en tryggad inkomst även för personer som fått uppehållstillstånd på basen av internationellt skydd. Familjemedlemmar till kvotflyktingar och asylsökande kan dock ansöka om familjeåterförening utan krav på inkomst inom tre månader från det att asyl har beviljats. Ansökan om familjeåterförening kan endast en familjemedlem som bor utomlands själv lämna in och måste då kunna ta sig till en finsk beskickning i avreselandet eller något närområde. Schengensystemet är ett avtal vars syfte är att avskaffa den inre gränsövervakningen, att integrera gränsövervakningen och tillåta fri rörlighet inom Europa. Tack vare Schengenavtalet kan Europeiska Unionens medborgare resa utan pass i andra EU- länder. Avtalet påverkar även beviljandet av visum och asyl, samarbetet med poliserna och drogpolitiken. De första länderna undertecknade Schengenavtalet redan år 1985, Finland undertecknade avtalet år Migrant är en person som flyttat till ett annat land och bo för gott eller för en längre tid. Orsaken till flytten kan vara bl.a. familj, studier, parförhållande eller arbete. Förvarsenhet är ett slutet ställe där man placerar asylsökande eller migranter. Personer tas i förvar bl.a. för 25

26 att trygga asylutredningen eller utvisningen. Asylsökande och migranter hålls i förvarsenheten under fängelselikna förhållanden, men förvarsenheten är ändå inget fängelse. Förvarstagande är problematiskt ur ett människorättsperspektiv eftersom personer frihetsberövas enbart på grund av orsaker gällande invandring och inte på grund av brott. Amnesty har länge arbetat för att tagandet av barn och ungdomar i förvar helt och hållet skall förbjudas och att alternativ till förvaret skall utvecklas. T.ex. FN:s särskilda rapportör om tortyr har i ett utlåtande likställt tagandet av barn i förvar med omänskliga behandling. De som tas i förvar måste ha möjlighet att vara utomhus, rätt att träffa en advokat, läkare och tolk och de barn som tas i förvar skall kunna gå i skola. Finlands förvarsenheter ligger i Krämertskog i Helsingfors och i det före detta fängelset Konnunsuo i Joutseno. Personer som tagits i förvar kan även undantagsvis placeras i polisens häkte. UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) d.v.s. Förenta Nationernas högkommissarie för flyktingar är en flyktingorganisation som inrättades år 1951 och som i Finland kallas för FN:s flyktingorgan. Avsikten med organisationens verksamhet är att trygga flyktingars välfärd och rättigheter. Mottagningsförläggning är en central som erbjuder avgiftsfri inkvartering, grundutkomst och -tjänster för asylsökande ifall de inte har inkomster. Rättigheter, konventioner och deklarationer FN:s flyktingkonvention. Konventionen, som antogs 1951 efter andra världskriget, definierar vem som är flykting och vilka rättigheter denna person har. Konventionen reglerar även staternas skyldigheter. Europeiska människorättskonventionen. Europarådets människorättskonvention är ett av de viktigaste dokumenten som fastställer människorättsskyldigheter i Europa. Konventionen innehåller de väsentliga medborgerliga och politiska rättigheterna, i stort sett på samma sätt som FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Konventionen definierar bl.a. att ingen får återsändas till ett sådant område där han eller hon hotas av tortyr eller annan omänsklig behandling. Europeiska människorättskonventionen har en stor betydelse i och med att den har ett rättsligt bindande övervakningssystem, den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Europeiska unionens centrala människorättsdokument som bl.a. tryggar asylsökandes rättigheter vid tillämpning av EU-rätten t.ex. EU:s asyldirektiv. Grundlagen. Grundlagen innehåller en täckande förteckning över grundläggande rättigheter. Grundlagen reglerar bl.a. att ingen får återsändas till ett land där han eller hon hotas av dödsstraff, tortyr eller någon annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet. Utlänningslagen. Finlands utlänningslag reglerar bl.a. utlänningars rätt att vistas i Finland, asylprocessen, tagandet i förvar och under vilka förutsättningar en utlänning kan avvisas och utvisas. Andra centrala internationella människorättsdokument är t.ex. FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen) FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 26

27 CENTRALA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER GÄLLANDE FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE Amnestys arbete för flyktingars och asylsökandes rättigheter grundar sig bl.a. på dessa internationellt och nationellt tryggade rättigheterna. Rätt till liv Förbud mot tortyr eller annan omänsklig behandling Rätten att söka asyl Rätt till skydd för familjeliv Rätt till rättvis process Rätt till effektivt rättsskydd Rätt till personlig frihet Rätt till hälsa Förbud mot återsändande Centrala rättigheter med tanke på Alan och Gyan är bl.a. rätt att söka och åtnjuta asyl samt rätt till skydd av familjeliv. 27

28 Rätten till asyl i människorättskonventionerna Staternas skyldighet att bevilja asyl åt dem som behöver skydd finns inte uttryckligt och direkt skrivet i något internationellt fördrag. Däremot innehåller Europeiska människorättskonventionen, FN:s MP-konvention och FN:s konvention mot tortyr det viktiga förbudet mot återsändande som en del av det absoluta förbudet mot tortyr och annan omänsklig behandling. Förbudet förhindrar stater att återsända någon till ett land där han eller hon hotas att behandlas omänskligt. Alla har även rätt till rättvis rättegång och andra effektiva rättsskyddsförfaranden i beslut gällande hans eller hennes rättigheter. Staterna måste således med effektiva och rättvisa asylprocesser individuellt garantera att ingen i strid med återsändningsförbudet återsänds till fara. Asyl kan dock endast sökas inom en stats gränser och resan dit sker ofta via farliga rutter. Barnkonventionen säkerställer att barn på flykt erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd. FN:s flyktingkonvention från år 1951 är ämnad att ge skydd åt förföljda. I första hand förutsätter den att flyktingar får samma behandling i landet de vistas i som landets egna medborgare. Inte ens flyktingkonventionen innehåller motsvarande bestämmelse om rätt till asyl som FN:s allmänna människorättsförklarings artikel 14. Det skydd som ges åt flyktingar, d.v.s. asyl, skall således stadgas om i nationell lagstiftning. Exempelvis följer definitionen på förutsättningarna att få asyl i Finlands utlänningslag definitionen på flykting i FN:s flyktingkonvention. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Artikel 13 En utlänning som lagligen befinner sig inom en konventionsstats territorium får avlägsnas därifrån endast efter ett beslut som fattats i laga ordning. Om inte tvingande skäl som hänför sig till den nationella säkerheten talar mot det, skall personen tillåtas framlägga de skäl som talar mot avlägsnandet och få sin sak omprövad av behörig myndighet eller av en eller flera personer som särskilt utsetts av myndigheten, och får för detta ändamål företrädas inför denna myndighet. Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Artikel 3 1. Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr. 2. För att fastställa huruvida sådan anledning föreligger, skall de behöriga myndigheterna beakta alla hänsyn av betydelse, vari i förekommande fall även skall inbegripas förekomsten i den berörda staten av ett konsekvent handlingsmönster av grova, uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Konvention om barnets rättigheter Artikel Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus eller anses som flykting i enlighet med tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden och oberoende av om det kommer ensamt eller är åtföljt av sina föräldrar eller någon annan person, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt. 28

29 2. För detta ändamål skall konventionsstaterna, på sätt de finner lämpligt, samarbeta i varje ansträngning som görs av Förenta nationerna och andra behöriga mellanstatliga organisationer eller icke-statliga organisationer, som samarbetar med Förenta nationerna, för att skydda och bistå ett sådant barn och för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för att barnet skall kunna återförenas med sin familj. I så fall då föräldrar eller andra familjemedlemmar inte kan påträffas, skall barnet ges samma skydd som varje annat barn som varaktigt eller tillfälligt berövats sin familjemiljö av något skäl, i enlighet med denna konvention. Rätten till skydd för privat- och familjeliv i människorättskonventionerna Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Artikel Ingen får utsättas för godtyckligt eller olagligt ingripande med avseende på privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder eller sitt anseende. 2. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp. Konvention om barnets rättigheter Artikel Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende. 2. Barnet har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. Europeiska människorättskonventionen Artikel 8 Rätt till skydd för privat- och familjeliv 1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. 2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. 29

30 Hur kan jag påverka? Kuka päättää pakolaiskiintiöstä? Enligt den finska grundlagen tillkommer statsmakten folket, som företräds av riksdagen. Till folkmakten d.v.s. demokratin hör enligt grundlagen att den enskilda har rätt att ta del i och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling. Enligt tredelningen av makten är den lagstiftande, verkställande och dömande makten i Finland delad mellan olika statsorgan. Riksdagen utövar den lagstiftande makten d.v.s. godkänner lagar. Regeringsmakten d.v.s. den verkställande makten enligt tredelning av makten, utövas av republikens president tillsammans med statsrådet d.v.s. regeringen. I praktiken grundar sig de lagar som riksdagen godkänner oftast på förslag av regeringen. Regeringen är oftast en majoritetsregering som består av partier som har majoritet i riksdagen. På så sätt har regeringen majoritetens stöd i riksdagen för att driva regeringsprogrammet. Presidenten stadfäster de lagar som riksdagen har godkänt. I parlamentarism skall regeringens medlemmar d.v.s. ministrarna åtnjuta riksdagens förtroende. Förutom att fastställa lagar så beslutar riksdagen även om statsbudgeten. Riksdagen godkänner statsbudgeten för ett år i taget. Budgetbehandlingen börjar med regeringens budgetproposition som riksdagen behandlar på hösten och godkänner i slutet av året. I statsbudgeten inkluderas uppskattningar om de årliga inkomsterna och anslag för de årliga utgifterna samt anslagens användningsändamål och andra budgetmotiveringar. Riksdagsledamöterna kan lämna in budgetmotioner och föreslå att något anslag skall tas in i budgeten. Under årets gång är det även vanligt att regeringen föreslår och riksdagen godkänner tilläggsbudgeter med vilka man kan ändra och komplettera budgeten. Mottagandet av kvotflyktingar i Finland grundar sig delvis på internationell flyktingrätt och utlänningslagen men det är riksdagen som i samband med godkännandet av statens budget årligen beslutar om storleken på flyktingkvoten. I början på hösten föreslår regeringen i sin budgetproposition en viss storlek på flyktingkvoten. Den slutliga storleken på kvoten fastställs då riskdagen godkänner budgeten för följande år. Med en kompletterande tilläggsbudget kan man dock höja flyktingkvoten mitt under kalenderåret. Detta gjorde man då flyktingkvoten höjdes med 300 personer år I Finland tillhör frågor gällande migration och flyktingmottagning till inrikesministeriets ansvarsområden. Under inrikesministeriet verkar även Migrationsverket som är den instans som förverkligar Finlands migrationspolitik och som bl.a. behandlar asylansökningarna. Inrikesminister Paula Risikko leder inrikesministeriet. I praktiken bestämmer regeringen och riksdagen storleken på flyktingkvoten. I regeringen är det inrikesministern som med stöd av sina ministerkolleger framställer ärenden gällande migration. Inrikesminister Paula Risikko föreslog våren 2017 att Finlands flyktingkvot skulle höjas med 300 personer till 1050 år Regeringen har än så länge inte fattat beslut om en höjning men Amnesty och otaliga andra organisationer för ihärdigt kampanj så att förslaget om en höjning av flyktingkvoten skulle inkluderas i regeringens budgetproposition på hösten Då kvotflyktingarna anländer till Finland placeras de i kommuner. Mottagandet av kvotflyktingar förutsätter att kommunerna erbjuder tillräckligt många kommunplatser åt flyktingar. Enligt grundlagen har kommunerna självbestämmanderätt att besluta om ärenden gällande den egna kommunen. Kommunplatserna som erbjuds till flyktingarna grundar sig också på kommunernas frivillighet. Kommunens högsta beslutande organ är kommunfullmäktige vars medlemmar väljs i kommunalvalet. Under kommunalvalet våren 2017 förde Amnesty kampanj för att öka antalet kommunplatser. I kampanjen ombads kommunalvalskandidater att förbinda sig att öka kommunplatserna och att främja integreringen av flyktingar i kommunen. Över 500 kandidater som blev invalda d.v.s. nuvarande kommun- och stadsfullmäktigeledamöter undertecknade Amnestys mål under valet. 30

31 Vem som helst kan påverka I en demokrati tillhör makten folket. De representanter som väljs i val och tjänstemän som arbetar för staten och kommunerna förverkligar folkets vilja. De folkvalda är i första hand ansvariga inför sina väljare d.v.s. oss medborgare. Många folkvalda förhåller sig allvarligt till kommunikation från medborgarna. Vem som helst kan direkt närma sig en riksdagsledamot eller riksdagsassistent via t.ex. e-post. Vem som helst kan även kontakta ministrar och tjänstemän vid ministerier med frågor, uppmuntrande meddelanden eller informationsförfrågningar. Amnesty och andra medborgarorganisationer gör ett konstant och långsiktigt påverkansarbete för att påverka beslutsfattare och tjänstemän så att de ändrar lagar och praxis och främjar de mänskliga rättigheterna. Påverkansarbete som sker i kulisserna i form av kommunikation, möten, utlåtanden och höranden kan stödja organisationernas synliga kampanjarbete. Mediearbete, olika appeller, demonstrationer och andra evenemang som åstadkommer offentligt tryck för en positiv förändring kan stödja påverkansarbetet. Arbetet som organisationernas sakkunniga gör i kulisserna behöver även en bredare medborgaropinion och massorna som stöd. Vanliga medborgares röster riktade till beslutsfattare är minst lika betydelsefulla som experters utlåtanden. Eleverna som deltar i dagsverkskampanjen kan genuint stöda det påverkansarbete som Amnestys sakkunniga gör. Genom att med egna ord berätta till inrikesministern och andra regerings- eller riksdagspartier hurdant Finland man vill ha, kan alla vara med och försvara de allra mest sårbara flyktingarna och uppmuntra beslutsfattarna att höja flyktingkvoten! VAD ÄR AMNESTY? Amnesty International är världens största människorättsorganisation vars mål är en värld där alla människor åtnjuter de rättigheter och friheter som ingår i Förenta Nationernas förklaring om de mänskliga rättigheterna. Amnestys uppgift är att sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna, att utreda och avslöja allvarliga brott mot rättigheterna samt föra kampanjer mot kränkningar överallt i världen. På basis av sina utredningar framför Amnesty konkreta rekommendationer till länders regeringar och bedriver kampanjer och påverkansarbete för att dessa skall förverkligas. Amnesty International fick sin början då den brittiska advokaten Peter Benenson år 1961 skrev artikeln De glömda fångarna som publicerades i tidningen The Observer Han skrev om sex politiska fångar och utmanade läsarna att opartiskt och fredligt arbeta för att frige samvetsfångarna. Artikeln berörde flera människor och av en mans vädjan föddes en massrörelse. Amnesty är verksam i över 150 länder och har 7 miljoner anhängare ( i Finland). Amnesty agerar för människor och grupper som har utsatts för människorättskränkningar och arbetar tillsammans med dessa människor. Amnesty försvarar samvetsfångar, torterade och förföljda och kräver att diskriminerade gruppers rättigheter ska respekteras. Amnesty stöder människorättsförsvarare för att de ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete. Amnesty bedriver människorättsfostran genom att utbilda aktivister, anhängare, lärare och samarbetspartners. Organisationen försöker dessutom bidra till att förankra människorättsfostran i allt fostrande arbete i Finland. Amnesty är en oberoende, religiöst och politiskt obunden organisation: den får inget stöd eller finansiering från någon politisk organisation eller från staten, utan nästan alla medel samlas in av enskilda människor. 31

32 VAD ÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 1. Med mänskliga rättigheter avses rättigheter som är gemensamma och lika för alla människor. De ska garantera var och en ett människovärdigt liv, trygga en basinkomst och säkerställa möjligheter till samhällelig delaktighet. Rättigheterna gäller alla, alltid och överallt oavsett bakgrund, nationalitet, övertygelse eller samhällelig ställning. Var och en har förutom rättigheter också en skyldighet att respektera andras rättigheter. Ingen får till exempel diskrimineras, för det kränker förbudet mot diskriminering i människorättskonventionerna. De mänskliga rättigheterna tryggas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i många internationella konventioner. De mänskliga rättigheterna är universella omistliga odelbara De gäller för alla, alltid och överallt En människa kan inte mista sina rättigheter, liksom inte upphöra att vara människa. Man kan inte avstå från rättigheterna ens av egen fri vilja. Rättigheterna är beroende av varandra så att främjandet av en rättighet inverkar fördelaktigt på förverkligandet av andra rättigheter. På motsvarande sätt inverkar kränkningar av de mänskliga rättigheterna ofta negativt på förverkligandet av andra rättigheter. grundläggande Endast de allra viktigaste rättigheterna har utsetts till mänskliga rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (Universal declaration of human rights) FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna efter andra världskriget Deklarationen är den första internationella förteckningen över de mänskliga rättigheterna och inbegriper 30 artiklar, alltså 30 olika punkter. De är exempelvis rätten till liv, frihet och säkerhet, frihet från slaveri, förbud mot tortyr, rätt till asyl, rätt att ingå äktenskap och bilda familj, rätt till åsikts- och yttrandefrihet samt rätt till rättvis rättegång. Förklaringen om de mänskliga rättigheterna är bokstavligen en förklaring och därför inte juridiskt förpliktande för staterna. Den har dock betydande politiskt och moraliskt inflytande. Allt sedan förklaringen antogs har den utgjort grunden för det internationella arbetet för mänskliga rättigheter. Den har utgjort utgångspunkt för många bindande konventioner, däribland FN:s barnkonvention och konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. De mänskliga rättigheterna har följaktligen blivit en del av folkrätten. De internationella människorättskonventionerna Människorättskonventionerna skyddar människor och skapar därigenom förpliktelser för statsledningen, regeringen och tjänstemännen. Människorättskonventionerna är internationella fördrag som staterna har ingått. När en stat ratificerar, dvs. slutligen godkänner och befäster en konvention så att den träder i kraft, åtar den sig de skyldigheter som fastställs där. Staterna ska både respektera individernas rättigheter och arbeta för att rättigheterna förverkligas i praktiken. Merparten av världens stater har förbundit sig till människorättskonventionerna. 32

33 VANLIGA FRÅGOR Till vem ska jag skriva? I dagsverkskampanjen I trygghet skriver vi till inrikesminister Paula Risikko. Är det obligatoriskt att skriva brev? Nej det är det inte. Det skulle dock vara fint ifall så många elever som möjligt skulle ha möjligheten att öva på att skriva ett betydelsefullt brev i samband med kampanjen. Eleven får själv besluta efter lektionen ifall han eller hon skickar brevet vidare till Amnesty. Hur mycket ska jag berätta om mig själv? Det är bäst att skriva ut hela sitt namn, för det visar att ditt brev är äkta och personligt. Det går också att underteckna med bara förnamnet, om man så vill. Vill du ge mottagaren möjlighet att svara på ditt brev, ange också din eller din skolas adress. Rätta och riktiga uppgifter gör Amnestys verksamhet transparent. Ska jag nämna Amnesty International i brevet? Du avgör själv om du vill skriva som privatperson eller som deltagare i Amnestys kampanj I trygghet. Ska jag skriva för hand? Både maskinskriven och handskriven text går bra. Det viktiga är att du skriver ett brev, och skickar det om du vill. Är det farligt att underteckna de här breven? Nej det är det inte. Tusentals människor som stödjer Amnesty har undertecknat brev utan problem. Vad händer efter att breven har skickats? Ibland besvaras breven, men kanske inte just ditt brev. Brevet är ändå av betydelse. Om du får svar, skicka gärna Amnesty International en kopia av svaret. Var får jag senare information om de saken jag skriver för? Amnesty Internationals Finländska sektion skickar ett tackmeddelande till skolorna i slutet av år Där finns uppgifter om hur många som har deltagit i brevskrivandet och solidaritetskonstverket. Vad kostar det att posta brevet? Breven och delarna till solidaritetskonstverket skickas till Amnesty Internationals Finländska sektion som vidarebefordrar dem till de ansvariga myndigheterna och de berörda personerna. Amnesty Internationals Finländska sektion betalar portot. TIPS OCH LÄNKAR TILL MÄNNISKORÄTTSFOSTRAN

34 FEEDBACKBLANKETT (för lärare) Vi hoppas att du som avslutning på lektionen svarar på följande frågor och skickar blanketten till Amnestys sakkunniga i människorättsfostran. Din respons är viktig för oss, så att vi kan vidareutveckla vår dagsverkskampanj. Datum: Skolans namn, läroämne, årskurs: 1. Ringa in det alternativ som passar bäst: 1(av annan åsikt) 5 (av samma åsikt) a. Det gick lätt att genomföra dagsverkskampanjen b. Dagsverkskampanjen motsvarade mina förväntningar c. Sakinnehållet fick eleverna intresserade och kravnivån var lämplig d. Brevskrivandet var intressant för eleverna e. Det var intressant att göra solidaritetskonstverket f. Jag fick tillräckligt med stöd för att genomföra dagsverkskampanjen I trygghet g. Lärarguiden och diaserien var ett bra stöd för att genomföra kampanjen i. Jag vill genomföra dagsverkskampanjen I trygghet också nästa år Hur bra tangerar dagsverkskampanjen I trygghet läroplanen? Hur kunde den bättre motsvara läroplanen i ditt läroämne? Hur fick du veta om dagsverkskampanjen I trygghet? Tack för din respons! 34

35 Såhär organiserar du dagsverksinsamlingen I trygghet i din skola Skolan kan själv fritt bestämma datum för dagsverksinsamlingen och den gemensamma insamlingssumman (rekommendation 15 euro/elev). Deltagandet i insamlingen är frivilligt för eleverna. De elever som deltar i Amnestys dagsverksinsamling är försäkrade via försäkringsbolaget IF. Man behöver inte avdra förskottsinnehållning eller socialskyddsavgift från dagsverkslönen. Dagsverksarbete kan till exempel vara: Att städa hemma, hos en granne eller en släkting, sköta husdjur eller hjälpa till med gårdsarbete. Att jobba tillsammans med barn, åldringar, i en organisation eller i något närföretag. Att hela klassen organiserar basar, konsert eller något annat evenemang ANMÄL DIN SKOLA Då elevkåren eller lärarmötet har beslutat om att delta i insamlingen anmäler du din skola till insamlingen via den elektroniska blanketten eller per telefon / Marko Pajula. Anmälan skall helst göras senast 2-3 veckor före dagsverksdagen. Du behöver följande uppgifter vid anmälningen: Antalet deltagare i insamlingen Datum för insamlingen Ansvarspersonen för insamlingen Skolans kontaktuppgifter Då du har anmält din skola skickar Amnesty per e-post en arbetsblankett som skall ges till arbetsgivaren samt en gireringsblankett till din skola. FÖRE DAGSVERKSDAGEN Informera eleverna om tidpunkten för dagsverket och om målet för insamlingen. Kopiera upp, med hjälp av den modell som Amnesty skickade, arbetsblanketter till alla som deltar i insamlingen och dela ut dem före dagsverksdagen. Ge eleverna ett datum då de senast skall lämna in lönen till skolan tillsammans med arbetsblanketten som arbetsgivaren har undertecknat. 35

36 PÅ DAGSVERKSDAGEN Eleverna ger sin på förhand ifyllda arbetsblankett (med elevens namn, skola, klass, arbetsgivare, arbetstid och skolans stämpel) till arbetsgivaren som undertecknar blankettens nedre del då arbetsdagen är slut. Arbetsgivaren betalar lönen antingen direkt till eleven eller med bankgiro till Amnesty International Finländska sektionens donationskonto FI (rekommenderad dagsverkslön 15 euro). Eleverna returnerar blankettens nedre del tillsammans med pengarna till skolan. Arbetsgivaren behåller blankettens övre del som kvitto på betalningen. Ifall arbetsgivaren betalar lönen direkt till Amnesty, skall denne ange skolans namn och dagsverksinsamling i meddelandefältet, t.ex. Hepokatti högstadium dagsverksinsamling. EFTER DAGSVERKSINSAMLINGEN Samla ihop pengarna från de elever som deltagit i insamlingen och för pengarna till banken. Pengarna sätts in på Amnesty Internationals Finländska sektionen r.f. :s donationskonto FI och i meddelandefältet anges skolans namn och dagsverksinsamling. OBS! Räkna pengarna på förhand i skolan ifall du vill veta insamlingssumman eftersom bankerna inte längre räknar slantar. Du kan kontrollera summan genom att jämföra insamlingssumman med anteckningarna på arbetsblanketterna som eleverna returnerat och försäkra dig om att alla pengar har överlämnats. VID LÄSÅRETS SLUT Amnesty International informerar skolorna om vad som åstadkommits med hjälp av dagsverkspengarna. Det är bra att hänga upp informationen på väggen så att alla kan läsa den samt att berätta om den vid morgonsamlingen. HUR ANVÄNDS PENGARNA? För att kunna vara opartisk tar Amnesty inte emot statligt stöd utan finansierar sitt arbete med bidrag från enskilda människor. Amnesty använder donationerna till världsomfattande arbete för att hindra brott mot de mänskliga rättigheterna. Amnesty strävar efter att pålitligt, snabbt och ihärdigt avslöja brott mot de mänskliga rättigheterna. Flyktingarnas rättigheter är ett av Amnestys huvudteman. Amnestys internationella sekretariats utredare samlar systematiskt och opartiskt in uppgifter om människorättskränkningar och aktuella problem i olika länder, bland annat genom att träffa människorättsaktivister, myndigheter och offer för människorättsbrott i olika länder. Ifall allvarliga problem förekommer offentliggörs denna information och på basis av informationen kan Amnesty sedan framföra konkreta rekommendationer till ländernas regeringar och myndigheter för att lösa problemen. Professionellt påverkansarbete för att påverka myndigheter är en avsevärd del av Amnestys arbete. Amnestys anhängare och anställda för även synliga och offentliga kampanjer samt påtryckningsarbete för att stoppa människorättskränkningar. Amnestys anhängare och aktivister runtom i världen bildar ett starkt nätverk med stor kraft att påverka. 36

37 37