Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7

Transkript

1 Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Bedömning av intrång i strandskydd

2 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Beställning: Mikael Forsberg enskild firma Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Krister Sernbo Medverkande: Marika Palmér Rivera Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7413 Bilder på framsidan från den gamla grusvägen i skogsbrynet med utblick över Uringeåns bäckravin 2

3 Innehåll Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Innehåll 3 Sammanfattning 4 Särskilda skäl 4 Hänsyn till allmänhetens tillgänglighet till strandområdet 5 Hänsyn till förutsättningarna för biologisk mångfald 5 Inledning och bakgrund 7 Metod 7 Beskrivning av området 8 Naturvärden och ekologiska funktioner idag 8 Naturvärden 8 Ekologiska samband 9 Rekreationsvärden idag 9 Relation till omgivningen 9 Beskrivning av landskapet 9 Nåbarhet och tillgänglighet 11 Upplevelser och aktiviteter 11 Särskilda skäl för upphävande av strandskydd 13 Skäl 2: Det område som upphävandet avser genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen 13 Konsekvenser för värden inom strandskyddat område 15 Konsekvenser för områdets naturvärden 15 Konsekvenser för allmänhetens tillgång till strandskyddat område 15 Förslag till kompensation 16 Referenser 17

4 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Sammanfattning I samband med planarbete för utveckling av bysamhället kring Byrsta kvarn, vill man pröva möjligheten att ta i anspråk ytor inom strandskyddat område, med syftet att åstadkomma en bättre bystruktur och ett större antal bostäder. Detta PM utgör en analys av förslagets förhållande till strandskyddslagens bestämmelser: dels till möjligheterna till stöd i något av de särskilda skälen, dels till strandskyddets intressen. För att lättare kunna beskriva området har det delats in i två delområden: det norra delområdet 1, mellan de två befintliga vägarna, och det södra delområdet 2, öster om den befintliga vägen som genomkorsar området. Se karta. Särskilda skäl Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i en detaljplan, förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c-d miljöbalken. Planen avser att pröva ärendet med hänvisning till skäl 2. Skäl 2: Det område som upphävandet avser genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen Båda delområdena är tydligt avskiljda från Uringeåns strandområde genom grusvägar. Figur 1. Delområde 1 avskiljs av en historisk färdväg, en liten grusväg med obetydlig fordonstrafik. Vägens avskiljande effekt förstärks av att den löper i tydlig en landskapsgräns. Figur 2. Delområde 2 avskiljs av en större grusväg med oregelbunden men tung trafik. Även denna väg förstärks i viss grad av landskapets nivåskillnad. Delområde 1 avskiljs genom en liten och lite trafikerad väg. Vägens avskiljande effekt förstärks av att den löper i en tydlig landskapsgräns mellan det öppna landskapet och 4

5 den trädbevuxna höjdrygg där delområde 1 ligger. Vägens avskiljande effekt förstärks också av det stängsel som löper längs hagmarken. Delområde 2 avskiljs av en större och mer trafikerad grusväg, där trafik med tyngre fordon förekommer regelbundet till och från det gamla grustaget. Även denna väg förstärks av topografin, med en slänt uppåt delområde 2. Hänsyn till allmänhetens tillgänglighet till strandområdet Båda delområdena har begränsad betydelse för allmänhetens friluftsliv inom strandområdet, då de saknar stigar och målpunkter, saknar höga upplevelsevärden och terrängen inte är lätt att röra sig i. Från den lilla grusvägen i väster, som avgränsar delområde 1, erbjuds dock utblickar över öppna landskap med hög kvalitet. Tillgängligheten till strandområdet begränsas av olika faktorer. Åns omedelbara närhet, själva ravinen, är svårforcerad p.g.a. av tät vegetation, död ved och topografi. Intilliggande odlingsmark (vall) är stängslad utan anordnade passager. Delområde 1 saknar stigar och terrängen har begränsad framkomlighet p.g.a. vegetation och fallna träd. Delområde 2 saknar också stigar, men är lättare att röra sig genom. Målpunkter för friluftslivet saknas. De ovan nämnda grusvägarna utgör de viktigaste rörelsestråken genom området. Den mindre grusvägen har höga upplevelsevärden, då den ger utblickar över kulturlandskapet med Uringeåns lopp. Förslaget innebär att arealen av allmänrättsligt tillgänglig mark inom strandskyddet minskar. De båda delområdena saknar dock betydande värden för allmänhetens rekreation. Hänsyn till förutsättningarna för biologisk mångfald Båda delområdena har låga naturvärden och har begränsad betydelse för biologisk mångfald inom strandskyddsområdet. Delområde ingår dock i Riksintresse för naturvården (NRO01031 Kagghamraån). Delområde 1 utgörs av en delvis igenvuxen skogsbacke, präglad av tidigare bete. Värdefull flora saknas. Äldre träd har avverkats tidigare och ersatts av yngre björk, sälg och asp. Täta bestånd av ung gran täcker ca hälften av området. De naturvärden som kan nämnas är ett antal mogna sälgar och äldre stubbar av barrträd med spår av spillkråke-hack. Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Figur 3. Delområde 1 utgörs av en igenvuxen hagmark där äldre solitära träd tidigare avverkats. En storm har nyligen fällt också en del yngre träd.

6 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Delområde 2 utgörs av en igenvuxen åkermark på sandig mark. På området står unga lövträd av asp, björk och sälg glest. Området saknar höga naturvärden. Av störst betydelse är de yngre sälgarna. Figur 4. Delområde 2 utgörs av en igenvuxen åkermark, glest bevuxen med ung björk, asp och sälg. Delområdena har begränsad betydelse för ekologiska samband. De kan fungera som spridningsområde för arter knutna till äldre lövträd, ett samband som kan vara av betydelse längs å-systemet. Delområdena hyser inga värdekärnor för arter knutna till gamla lövträd. Förslaget innebär att mindre än en hektar naturmark med gles lövträdsvegetation kommer att försvinna inom strandskyddsområdet. Landskapet i omgivningen är dock rikt på lövträdsvegetation. Lövträdsbestånden är fragmenterade (uppdelade) i det kulturpräglade landskapet och den fragmenteringen väntas öka marginellt med förslaget. Värdekärnor för lövträdsberoende arter bedöms inte bli påverkade. 6

7 Inledning och bakgrund I samband med planarbete för utveckling av bysamhället kring Byrsta kvarn (fastigheterna Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7), vill man pröva möjligheten att ta i anspråk ytor inom strandskyddat område, med syftet att åstadkomma en bättre bystruktur och ett större antal bostäder. Denna rapport utgör en analys av förslagets förhållande till strandskyddslagens bestämmelser: dels till möjligheterna till stöd i något av de särskilda skälen, dels till strandskyddets intressen. Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 I rapporten ligger fokus på att beskriva de delar av planområdet som omfattas av strandskydd. För att lättare kunna beskriva detta område har det delats in i två delområden: delområde 1 mellan de två befintliga vägarna, och delområde 2 öster om den befintliga vägen som genomkorsar området (se figur 1). Dessa områdens relation till omgivande landskap beskrivs också. Det föreslagna planområdet är totalt ca 3,4 ha. Figur 5. Karta över det föreslagna planområdet, med delområden 1 respektive 2. Metod En tidigare genomförd naturvärdesbedömning (Ekologigruppen, 2014) har använts som underlag för arbetet. En fältinventering genomfördes , då områdets rekreativa värden inventerades i enlighet med Ekologigruppens beskrivna metod för rekreationsanalys. Samtidigt kontrollerades ekologiska värden och funktioner i de berörda delområdena.

8 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Beskrivning av området Området som planeras att tas i anspråk ligger i skogsbrynet på västra sidan av Uringeån ca 300 m från vägg 225, och ansluter till befintlig bebyggelse i Byrsta kvarn. Området omfattas idag av strandskydd enligt Miljöbalken. Det norra delområdet ingår också i Riksintresse för naturvården (NRO01031 Kagghamraån). I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ingår området i Hanvedenkilen och den gröna värdekärnan Lida-Riksten-Kagghamra. Båda delområdena berör vattenförekomst för grundvatten (SE ). Naturvärden och ekologiska funktioner idag Enligt tidigare genomförd naturvärdesbedömning (Ekologigruppen, 2014) bedöms undersökningsområdet till planen som helhet inte betinga några höga naturvärden, endast två mindre partier med vissa naturvärden har identifierats inom planområdet. Dessa områden ligger utanför de områden som omfattas av strandskydd. De utpekade naturvärdena är framför allt knutna till äldre barrblandskog på sandig mark. Delområdena som omfattas av strandskydd saknar höga naturvärden. Delområde ingår dock i Riksintresse för naturvården (NRO01031 Kagghamraån). Figur 6. Karta med delområden och naturvärdesklass. Röd heldragen linje anger ungefärligt planområde. Gula områden visar på påtagliga naturvärden naturvärdesklass 3, gröna områden visar på vissa naturvärden naturvärdesklass 4. Nummer 1 2 anger respektive område/objekts nummer och återfinns i beskrivning av naturvärden nedan. (Kartan hämtad ur naturvärdesinventering, Ekologigruppen 2014) Naturvärden Delområde 1 utgörs av en delvis igenvuxen skogsbacke, präglad av tidigare bete. Värdefull flora saknas. Äldre träd har avverkats tidigare och ersatts av yngre björk, sälg och asp. Täta bestånd av ung gran täcker ca hälften av området. Flera yngre träd har 8

9 nyligen blåst omkull eller knäckts i en storm. De naturvärden som kan nämnas är ett antal mogna sälgar och äldre stubbar av barrträd med spår av spillkråke-hack. Delområde 2 utgörs av en igenvuxen åkermark på sandig mark. På området står unga lövträd av asp, björk och sälg glest. Området saknar höga naturvärden. Av störst betydelse är de yngre sälgarna. Ekologiska samband Landskapet kring planområdet är idag relativt fragmenterat (uppdelat) i skogspartier avbrutna av öppna jordbruksmarker. De mest svårspridda arterna har förmodligen små möjligheter att sprida sig över landskapet idag. Barrskog på sandiga marker förekommer spritt över hela denna del av Södertörn, i anslutning till de många isälvsavlagringarna. Partier med värdefull barrskog på sand förekommer i anslutning till planområdet. Inget av de aktuella delområdena bedöms hysa kvaliteter som bidrar till spridningssamband för arter knutna till sandbarrskogar eller till öppna sandblottor. Delområde 2 utgörs av sandig mark, men här dominerar mer finkorniga jordarter som mo och mjäla, som dessutom berikats med humus under åren då området varit åkermark. Bestånd av gammal barrskog på morän förekommer spritt i närområdet och i partier som ansluter till planområdet. I delområdena saknas de flesta funktioner som kan ge stöd för ekologiska samband för gamla barrskogar. Undantaget utgörs av gamla barrträdsstubbar och enstaka barrträdslågor. Triviallövträd som asp och sälg förekommer spritt i närområdet, främst i brynzoner och i åarnas raviner. De unga och uppvuxna lövträd av asp och sälg som idag förekommer i delområdena kan i någon mån bidra till spridningssamband för arter knutna till triviallövträd. Rekreationsvärden idag Relation till omgivningen Området ingår i den regionala grönstrukturen i Stockholms län och ligger inom Hanvedenkilen, ett stort sammanhållet naturområde inom Stockholm stad, Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salems, Södertälje och Nynäshamns kommuner. Mer specifikt ligger området inom den södra delen av den gröna värdekärnan Lida-Riksten-Kagghamra, som karaktäriseras av ett variationsrikt odlingslandskap med gårdar och fritidshus i dalarna längs med hela Kagghamraåns sjösystem. Enligt Botkyrkas översiktsplan ligger området inom det som kallas Ljusgrönt utflyktsrum på landsbygden. Detta är ett stort sammanhängande område som omfattar i stort sett hela södra delen av Botkyrka kommun. Enligt översiktsplanen ska förändringar av bebyggelse och verksamheter inom detta område gå att förena med behovet av ett storstadsnära utflyktsrum. Planområdet ligger inte inom några av de särskilt utpekade områdena med avseende på grönstrukturens sociala funktion (som t.ex. tyst område eller mörkgrönt vardagsrum i stadsbygd och i glesbygd). Beskrivning av landskapet Området består av en skogsbevuxen slänt som genomkorsas av en grusväg från talet. Vägen leder till ett grustag direkt norr om planområdet. Området avgränsas i väster av en 100 år gammal mindre grusväg. Delområde 1 består av en relativt brant slänt med yngre skog (se figur 2). Området angränsar västerut till åkermark och landskapet karakteriseras här av ett öppet odlingslandskap med utskikt mot Uringeåns bäckravin som omges av en sluten lövskogsbård (se figur 3). Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7

10 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Delområde 2 har tidigare varit åker, men har nu växt igen. Området är mindre brant, men parallellt med vägen löper en åsrygg som ger en viss utblick över landskapet (se figur 4). Delområde 2 angränsar söderut till den befintliga bebyggelsen i Byrsta kvarn, och bebyggelsen är synlig när man rör sig i området. Figur 7. Skog i delområde 1. Figur 8. Utblick från skogsbrynet i delområde 1, över åkerlandskapet och Uringeåns bäckravin. 10

11 Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Figur 9. Vy från åsen i delområde 2 mot grusväg och parkering som skiljer området från Uringeån. Endast en stig finns inom planområdet, i dess norra del i anslutning till grustaget. Denna del av området omfattas inte av strandskydd. Målpunkter för friluftslivet saknas. Nåbarhet och tillgänglighet Det är lätt att ta sig till området via de befintliga grusvägarna. Tillgängligheten till strandområdet begränsas av olika faktorer. Åns omedelbara närhet, själva ravinen, är svårforcerad p.g.a. av tät vegetation, död ved och topografi. Intilliggande odlingsmark (vall) är stängslad utan anordnade passager. Delområde 1 saknar stigar och terrängen har begränsad framkomlighet p.g.a. vegetation och fallna träd. Delområde 2 saknar också stigar, men är lättare att röra sig genom. De ovan nämnda grusvägarna utgör de viktigaste rörelsestråken genom området. Den mindre grusvägen har höga upplevelsevärden, då den ger utblickar över kulturlandskapet med Uringeåns lopp. Upplevelser och aktiviteter De upplevelsevärden som främst finns i området är viss skogskänsla samt utblickar och öppna landskap. Eftersom Uringeån ligger i en bäckravin finns vattenkontakt endast i direkt anslutning till ån och följaktligen endast utanför planområdet (se figur 5). Den mindre grusvägen som avskiljer delområde 1 från odlingsmarken väster om området används regelbundet för ridning och ger därför upplevelsen aktivitet och utmaning. De upplevelsevärden som saknas är artrikedom och naturpedagogik samt service och samvaro. Både delområde 1 och 2 består främst av skog, där det idag finns möjlighet att uppleva viss skogskänsla. Störningar förekommer i form av buller från väg 225, angränsande bebyggelse vid Byrsta kvarn och de befintliga grusvägarna. Den väg som genomkorsar planområdet (dvs. mellan delområde 1 och 2) trafikeras regelbundet av tung trafik till och från det grustag som ligger i direkt anslutning till planområdets norra del. Områdenas storlek gör också att möjligheten att uppleva skogskänsla är begränsad.

12 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 I skogsbrynet, där delområde 1 gränsar till åkerlandskapet, erbjuder en god utblick över det öppna odlingslandskapet. Upplevelsen störs till viss del av utsikt över och buller från väg 225. Utöver ridning längs den mindre grusvägen är möjligheten till olika aktiviteter inom området begränsad. Endast en stig har påträffats inom planområdet, men denna ligger dock i planområdets norra utkant och därmed utanför det område som omfattas av strandskydd. Figur 10. Vattenkontakt i direkt anslutning till Uringeån. Bäckravinen gör ån svårtillgänglig. 12

13 Särskilda skäl för upphävande av strandskydd Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i en detaljplan, förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c-d miljöbalken. Av de skäl som lagen gör möjligt att åberopa, är främst skäl 2 relevant för denna plan. Skäl 2: Det område som upphävandet avser genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen Båda delområdena är tydligt avskiljda från Uringeåns strandområde genom grusvägar. Delområde 1 avskiljs genom en liten och obetydligt trafikerad väg. Vägens avskiljande effekt förstärks av att den löper i en tydlig landskapsgräns mellan det öppna landskapet och den trädbevuxna höjdrygg där delområde 1 ligger (se figur 6). Vägens avskiljande effekt förstärks också av det stängsel som löper längs hagmarken. Delområde 2 avskiljs av en större och mer trafikerad grusväg, där trafik med tyngre fordon förekommer regelbundet till och från det gamla grustaget. Även denna väg förstärks av topografin, med en slänt uppåt delområde 2 (se figur 7). Figur 11. Grusvägen mellan skogsslänten i delområde 1 och åkerlandskapet som angränsar till Uringeån.

14 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Figur 12. Grusväg och parkering mellan delområde 2 och Uringeån. 14

15 Konsekvenser för värden inom strandskyddat område Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Konsekvenser för områdets naturvärden Båda delområdena har låga naturvärden och har begränsad betydelse för biologisk mångfald inom strandskyddsområdet. Delområde ingår dock i Riksintresse för naturvården (NRO01031 Kagghamraån). Inga betydande naturvärden förekommer inom delområdena, varför konsekvenserna för den biologiska mångfalden bedöms bli små om förslaget genomförs. Delområdena har begränsad betydelse för ekologiska samband. De kan eventuellt fungera som spridningsområde för arter knutna till triviala lövträd, ett samband som kan vara av betydelse längs å-systemet. Delområdena hyser inga värdekärnor för arter knutna till triviallövträd. Förslaget innebär att sammanlagt mindre än ett hektar naturmark med gles lövträdsvegetation kommer att försvinna inom strandskyddsområdet. Landskapet i omgivningen är dock rikt på lövträdsvegetation. Lövträdsbestånden är fragmenterade (uppdelade) i det kulturpräglade landskapet och den fragmenteringen väntas öka marginellt med förslaget. Värdekärnor för lövträdsberoende arter bedöms inte bli påverkade. Konsekvenser för allmänhetens tillgång till strandskyddat område Båda delområdena har begränsad betydelse för allmänhetens friluftsliv inom strandområdet, då de saknar stigar och målpunkter, saknar höga upplevelsevärden och då terrängen inte är lätt att röra sig i. Förslaget innebär att arealen av allmänrättsligt tillgänglig mark inom strandskyddet minskar. De båda delområdena saknar dock betydande värden för allmänhetens rekreation. Förslaget påverkar inte heller möjligheten till fripassage för allmänheten till strandlinjen, eftersom Uringeån även fortsättningsvis kan nås via åkermarken och vägen upp till området. Bebyggelse i området inverkar på den regionala grönstrukturen i Stockholms län och på en grön värdekärna. Eftersom området är mycket litet i förhållande till värdekärnas storlek, bedöms förslaget dock inte påverka den regionala grönstrukturen negativt. Genom bebyggelse i området påverkas upplevelsevärdet skogskänsla när skogen försvinner. Upplevelsen är dock redan idag störd a väg, parkering och anslutande bebyggelse, att detta inte bedöms få märkbara konsekvenser för rekreationen i området. I närområdet finns andra skogsområden som är större och det är sannolikt att de boende i den angränsande bebyggelsen därför främst använder dessa områden för rekreation. Upplevelsevärdet utblickar och öppna landskap påverkas av att skogsbrynet bebyggs. På så sätt ges promenader på den lilla grusvägen ett annat innehåll, med bebyggelse i ryggen när man upplever utblickarna mot ån. Kvaliteten på utblickarna över jordbruks- och å- landskapet bevaras dock orörda. Möjligheten till vattenkontakt påverkas inte av förslaget. Om vägarna i området utformas med hänsyn till ridning, påverkas inte möjligheten till aktiviteter av förslaget.

16 Byrsta Ersätt Ersätt 8:1 med och med sidhuvud Byrsta 1:7 Förslag till kompensation I anslutning till planområdet finns möjligheter att genomföra flera kompensationsåtgärder, som kan gynna strandskyddets intressen. Plattform intill Uringeåns ravin Med anslutning till den lilla P-platsen vid Uringeån, kan en kort stig anordnas till en plattform i trä i anslutning till åns ravin. På så sätt tillgängliggör man upplevelsen av åns porlande vatten, fågelliv och vårblomning utan att locka ner människor i själva ravinen (som kan vara känslig för slitage). Bestånd av lövträd Gemensamma eller allmänna ytor inom planområdet kan förses med skötselplan som föreskriver långsiktig skötsel och vård av asp och sälg. Bestånd av gamla barrträd Gemensamma eller allmänna ytor inom planområdet kan förses med skötselplan som föreskriver långsiktig skötsel och vård av gammal tall. Sandblottor Lämpliga platser för sandblottor kan identifieras och upplåtas inom planområdet. Det bör vara solvarma platser med riktig sand, där det finns möjlighet att på sikt hindra igenväxning. 16

17 Referenser Tryckta källor Botkyrka kommun, Botkyrkas översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige, Byrsta 8:1 och Byrsta 1:7 Ekologigruppen, Naturvärdesinventering vid Byrsta kvarn, Botkyrka kommun Digitala källor VISS vattenkartan: