Notera våra noder. Josefin Wernestad

Transkript

1 Notera våra noder Josefin Wernestad

2 -Låt hållplatsen växa!

3 KONCEPT PROGRAM En kollektivtrafiknod är en del av ett nätverk det är en länk som binder samman och transporterar människor till rätt plats på rätt tid, den är en del av en helhet. Med tillåts denna plats, som är en liten men så viktig del av många olika människors liv, att växa och blomma upp. På landsbygden och i små tätorter kan kollektivtrafiknoden verkligen vara den plats som det bör satsas på. Här rör sig folk dagligen och genom att utveckla den så blir platsen central. är ett program med fyra punkter utan innebördes ordning som kan användas på olika sätt i olika tätorter. Det viktiga är att de hjälper till att utforma framtidens hållplats med tanke på resenären, och ger en plats att vara på inte bara vänta på, som knyter samman det nät som finns och som gör det tydligt och strukturbildande SLÄPP FORMEN FRI Formen behöver inte hålla sig till den traditionella rektangulära lådan. En mjuk form kan anpassas efter vindförhållanden för att ge maximalt med vindskydd. Visserligen kräver en rundad form lite mer av konstruktion och material men det är också den som skiljer ut framtidens hållplats som något mer än en plats att bara vänta på. En fri form kan växa ut där plats finns och ge den bestämda tätorten en central rumslighet där folk vill vitsas. Den ger även en ny och distinkt form (den mjuka) som kan kännas igen från tätort till tätort även om det finns en variation beroende på plats. Det är nämligen viktigt att formen fångar upp platsens behov utifrån vind och solförhållanden, mängd trafik på vägen bredvid hållplatsen och hur många som pendlar. Formen måste vara tillräckligt stängd för att ge skydd men öppen nog för att kännas trygg. Det är viktigt att formen ger goda möjligheter till skydd för regn och vind men även ger möjlighet att när det är fint väder, stå eller sitta i solen. Busshållplatsen och väntan på bussen är kanske den lilla stund man har att vara ute under en vanlig arbetsdag speciellt under den mörka tiden av året, att platsen är ombonad och trevlig gör det möjligt att gå lite tidigare för att njuta av att vara ute lite. LÅT DET VÄXA En kollektivtrafiknod kan vara mer än bara en busskur. Det kan vara planteringar runt om som ger variation under året. Ett blommande körsbärsträd på våren, en flammande röd benved på hösten, vackra stammar och prydnadsgräs på vintern, prunkande blommor på sommaren. Tvååker som är en av exempel orterna har redan en finplantering nära hållplatsen och detta kan utvecklas tillsammans med formen och materialen på kuren. Kanske finns en hammock som man kan gunga i medan man väntar, kanske finns en studsmatta i marken som ett lekfullt element på vägen. Låt klätterväxter täcka en bit av en vägg, låt det finnas bänk med bord inne i kuren så att man kan sitta där en längre stund. Idag är uppkoppling och ett ständigt informationsflöde en del av vår vardag, att låta kollektivtrafiknoden vara en wifi-hotspot känns självklar men även att du lätt ska kunna få information om när nästa buss går och om det är förseningar. Så att noden växer och blir en del av sitt nätverk

4 PROGRAM GE LJUS I MÖRKRET En stor del av året är det mörkt i Sverige. Ett problem med att ta bussen ute på landsbygden är att man inte syns. Det är ett problem både för busschauffören och för dig som pendlar. Framtidens kollektivtrafiknoder kräver därför smart belysning. Smart belysning är belysning som genom tex rörelsedetektorer tänds när någon är på platsen och som lyser upp kuren så att chauffören lätt kan se om hen ska stanna. En väl upplyst nod syns men känns också trygg att vara på. Smart belysning ger en möjlighet att belysa med mycket ljus men utan att ha ljus som bidrar till ljusförorening i onödan. En busshållplats som ingen använder har istället bara tydliga ledljus. En annan fråga om ljus är möjligheten att visa när nästa buss går genom en ljustavla. Är det grönt kan jag promenera i lugn och ro, är det gult börjar det bli brått och är det rött så är det dags att springa den sista biten. Ett enkelt sätt att förenkla för resenären som är ute i sista minuten. DET NÖDVÄNDIGA När du pendlar är vädret av betydelse. Vindskydd och regnskydd är en nödvändighet. Andra nödvändigheter är värme. Något som skulle förgylla framtidens pendlares vardag är uppvärmda bänkar i kuren. Ståräcken att luta sig mot på utsidan är också en mer praktisk sak en flertalet bänkar som blir blöta när det regnar, även om en sittplats lite längre bort från vägen, i solen är viktig för att skapa en möjlighet att vistas på platsen. Att kunna njuta av den första vårsolen eller den skygga vintersolen är en fördel när man pendlar. Att det finns en plat i solen vid kollektivtrafiknoden är lika viktigt som skydd för vädret. Cykelställ i anslutning, nära hållplatsen är även det en självklarhet i alla tätorter. Cykelparkeringen kan fördelaktigt utformas kreativt så att en del fungerar som bänk när inga cyklar står där. En annan självklar nödvändighet är papperskorgar på platsen så att det inte skräpas ner. Här kan det med fördel användas solcellsdrivna tunnor. Ljus och form ger platsen en trygg känsla som kan förstärkas genom materialval. Det är viktigt att materialet till busskuren är genomsiktligt, med fördel kan glas/plexiglas och trä användas. En plats som uppenbart har skapats med omsorg blir heller inte lika lätt vandaliserad även om materialvalet ska vara tåligt och klara både ålder och slitage.

5 NÄR JAG TAR BUSSEN.. Det har snöat idag så jag får promenera till hållplatsen istället för att ta cykeln. Det är inte ofta det är sånt här väder men det är slaskigt och blåsigt. Det gör mig lite sen men jag har ändå tid på mig. När jag närmar mig ser jag att det fortfarande lyser grönt. Jag är till och med först på plats för kuren är inte upplyst. Det känns välkomnande när jag kommer tillräckligt nära och hela kuren tänds. Det är skönt att komma undan vinden och slasket. Jag sätter mig på en av bänkarna och känner hur värmen sakta återvänder. Passar på att läsa nyheterna, kan slappna av -en fördel när jag vet att bussen kommer stanna, det syns att jag är här. Fler på väg till jobbet droppar in och jag får maka på väskan men det finns plats och alla är nöjda med att komma undan ruskvädret. Vi måste gå hand i hand men när vi väntar på bussen så får man klättra upp på kuren. Det finns en studsmatta också så det är roligt att vara här. Det växer också en massa här, jag har hittat ett jättefint löv och en fin blomma som fröken säger att jag inte får plocka. Det är alltid ett äventyr att ta bussen. /Förskolebarnet på väg ut på utflykt /Medelålders man på väg till jobbet Promenerar som vanligt till hållplatsen, är nästan 30 min för tidigt men vårsolen är framme så det är bara skönt. Det börjar ljusna men busskuren är fortfarande upplyst, det är redan någon där. Jag tar en promenad upp till hammocken som står en bit bort, sätter mig en stund och gungar. Njuter av solen. Är lite rastlös så reser mig och går ett varv, snart kommer vårlökarna slå ut. Det är såå fint att man planterat en massa vårblommor här, det gör väntan roligare så här på våren. Sätter mig på bänken som är en del av kurens form. Ser att bussen snart är här, lampan lyser rött och här kommer grannens grabb springande som vanligt. Parkerar cykeln vid hållplatsen. Det är skönt att det går att parkera precis i närheten men är förengångsskull inte sen. Det lyser gult. Passar på att sätta mig på den utskjutande platsen på utsidan. Njuter lite av solen, kollar mobilen. Bussen kommer och jag ser Henke komma springandes. Han är alltid sen. /Kille på väg till skolan /Ungkvinna på väg till jobb Det är blåsigt och kallt me kuren lyser uppmuntrande mot mig. Det sitter en ung kvinna på utbuktningen av kuren, det går väl an för ungdomen att ta sig upp där, själv tycker jag att det är kallt. Jag hoppas att den varma bänken är ledig. Väl på plats sitter det en pojke där men han makar på sig och jag an sjunka ner. Värmen hjälper mot reumatismen och snart kommer bussen till stan där jag ska möta mitt barn och barnbarn. /Äldre pensionär på väg att träffa barn och barnbarn Det är fredag kväll och det finns inte så mycket att göra, vi drar till noden som vanligt. Det är mysigt där, och fint. Jag gillar att när vi sitter där kan man också känna det som att vi är på väg bort. Vi kan alltid ta bussen in till stan och sen vidare och vidare och vidare. Kalle och Henke ska hålla på och klättra men skärper sig efter en stund. Vi spelar lite musik men sen kommer det någon som ska ta bussen så då stänger vi av. Bussen kommer och går och jag tycker verkligen om den här platsen. /Ungdom på väg ingenstans och överallt