DEN DIGITALA INRE MARKNADEN BREDBAND OCH E-KOMMUNIKATION

Transkript

1 EU:S PLANERINGSTERMIN FAKTABLAD DEN DIGITALA INRE MARKNADEN BREDBAND OCH E-KOMMUNIKATION 1. INLEDNING I Europa där man i dag söker efter nya källor till tillväxt och sysselsättning har den digitala inre marknaden en enorm potential. Den digitala tekniken har spridit sig över hela ekonomin och spelar en central roll i de flesta affärsprocesser, från produktion till marknadsföring och försäljning. Den digitala inre marknaden kan ge små och medelstora företag, inbegripet uppstartsföretag, möjlighet att nå en marknad på över 500 miljoner människor och omforma traditionella branscher. För att fullborda den digitala inre marknaden krävs ett helhetsgrepp på flera sammanhängande faktorer: bättre tillgång till varor och tjänster på nätet för konsumenter och företag i hela EU, goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska kunna blomstra och maximerad tillväxtpotential för vår europeiska digitala ekonomi. Sedan mitten av 90-talet har sjunkande priser på informations- och kommunikationsteknik (IKT) lett till avsevärda investeringar i IKT-utrustning och till ökad tillväxt för ekonomin i stort. Mellan 2001 och 2011 har den ökade användningen av IKT (digitalisering) stått för 30 % av BNP-ökningen i EU 1 och bidragit till högre effektivitetsvinster (total faktorproduktivitet), även om detta har varit mer framträdande i USA än i EU. Det behövs fortfarande stora 1 B. van Ark m.fl., Unlocking the ICT growth potential in Europe: Enabling people and businesses, investeringar, i synnerhet i bredbandsinfrastruktur. Det finns belägg för att en ökning av bredbandsuppkopplingen med 10 procentenheter leder till en årlig tillväxt av BNP per capita på mellan 1 och 1,5 procentenheter 2. Utbyggd bredbandsinfrastruktur stimulerar organisationsinnovation, förbättrar affärsprocesserna och minskar kostnaderna. Den stimulerar också utvecklingen av nya marknader, skapar nya arbetstillfällen och minskar obalansen på arbetsmarknaden. I detta avseende är det avgörande att det finns en dynamisk och konkurrenskraftig marknad för elektronisk kommunikation. Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2017 sammanställer relevanta indikatorer om EU:s digitala prestanda och följer upp utvecklingen av den digitala inre marknaden i EU 3. Detta faktablad handlar om konnektivitetsdimensionen, dvs. utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och dess kvalitet. Faktabladet är indelat på följande sätt: Avsnitt 2 går igenom EU-ländernas resultat när det gäller bredbandsnätverkens täckning och användning. Avsnitt 3 tar upp politik som har potential att på ett effektivt sätt möta utmaningarna med 2 Czernich m.fl., Broadband Infrastructure and Economic Growth, Indexet innehåller fem huvuddimensioner: konnektivitet, humankapital, internetanvändning, integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster. Sida 1

2 bredbandsnätverkens täckning och användning. Avsnittet går också igenom den strategi som används på EU-nivå. I avsnitt 4 beskrivs goda politiska lösningar på dessa utmaningar i EUländerna, i synnerhet strategin för bredbandsutbyggnad i Nederländerna och Luxemburg. 2. POLITISKA UTMANINGAR En nödvändig förutsättning för ett digitalt samhälle är att människor har möjlighet att koppla upp sig på internet. I dag räcker en enkel internetuppkoppling inte längre till. För att man ska kunna dra nytta av alla fördelar som internet för med sig måste det finnas tillgång till snabb internetuppkoppling. Konnektivitet är en hörnsten i den digitala ekonomin och det digitala samhället. Konnektivitetsdimensionen i Desi 2017 mäter utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och dess kvalitet. Tillgång till snabba bredbandstjänster är en nödvändig förutsättning för konkurrenskraften. Denna dimension beräknas som det viktade genomsnittet av de fyra underliggande aspekterna fast bredband (33 %), mobilt bredband (23 %), hastighet (33 %) och pris (11 %). Landens poäng normeras mellan 0 och 1 (Table 1). Utbyggnadsnivån för bredbandsinfrastrukturen, dess kvalitet och pris (digital konnektivitet) är ojämnt fördelad i EU enligt Desi 2017 (diagram 1). Diagram 1 Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle Konnektivitetsdimensionen 0,9 Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2017 Konnektivitetsdimensionen 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 NL LU BE DK SE UK DE LT MT PT IE FI LV HU AT EU CZ EE ES SI FR CYRO SK IT PL BG EL HR Källa: Europeiska kommissionen, Bredbandstäckning I den digitala agendan för Europa ställdes två mål upp för bredbandstäckningen: Bredband ska finnas tillgängligt för alla européer senast 2013, och snabbt bredband med 30 Mbit/s eller högre ska finnas tillgängligt för alla européer senast Det första målet har nåtts, eftersom basbredband finns tillgängligt för alla i EU genom de vanligaste teknikerna Sida 2

3 (xdsl, kabel, fiber till fastigheten (FTTP), WiMax, HSPA, LTE och satellit). När det gäller endast fasta och fasta trådlösa tekniker ligger täckningen på 97,5 % av hushållen i EU, något högre än förra året (diagram 2). I omkring hälften av EU-länderna har över 99 % av hushållen täckning. Täckning av fast bredband är högst i de EU-länder med väl utbyggd DSLinfrastruktur, och ligger på över 90 % i alla utom tre av EU-länderna. Polen, Slovakien och Rumänien ligger under 90 % och släpar efter i jämförelse med övriga EU-länder. När det gäller landsbygdsområden är täckningen lägst i Estland, Bulgarien och Polen. Diagram 2 Täckning av fast bredband på nationell nivå och på landsbygden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Täckning av fast bredband, juni 2016 MT NL CY LU UK FR BE CH PT CZ DK EL IT AT SE DE IS SI EU 28 Totalt Landsbygd FI HR IE LT ES NO HU BG LV EE RO SK PL Källa: IHS och Point Topic, Broadband Coverage in Europe Dessa siffror gäller utbyggnaden av fast och fast trådlöst bredband och omfattar inte mobila, trådlösa och satellitbaserade lösningar. När det gäller det andra målet med täckning av snabbt bredband i 30 Mbit/s (så kallade nästa generations accessnät, NGA-nät) eller mer för alla européer senast 2020 fortsatte täckningen att öka, och når nu 76 % av hushållen i EU. I denna rapport omfattar NGA-näten VDSL, kabel/docsis 3.0 och FTTP. Vid halvårsskiftet 2016 hade VDSL den största NGA-täckningen på 48 %, följt av kabel (44 %) och FTTP (24 %). De flesta uppgraderingarna av europeiska kabelnät gjordes 2011, medan VDSLtäckningen nu är 2,5 gånger större än för fyra år sedan. VDSL ökade mest i Italien förra året, från 41 % till 72 %. Det gjordes också betydande framsteg för FTTP (från 10 % 2011 till 24 % 2016), men FTTP-täckningen är fortfarande låg. Fokus för utbyggnad ligger fortfarande på stadsområden, medan NGA blir allt vanligare på landsbyggnaden, där täckningen är 40 % (diagram 3). Detta betyder att det fortfarande finns skillnader i bredbandstäckningens kvalitet mellan städer och landsbygd och att det finns en risk för ekonomisk och social utestängning. Sida 3

4 Diagram 3 Täckning av snabbt bredband (NGA-nät) på nationell nivå och på landsbygden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Täckning av NGA-nät (FTTP, VDSL och kabel/docsis 3.0), juni 2016 Totalt Landsbygd MT CH BE NL IS PT LU DK UK LV AT CY DE IE SI LT NO ES HU SE EE EU SK CZ FI BG IT RO PL HR FR EL Källa: IHS och Point Topic, Broadband Coverage in Europe Dessa siffror gäller utbyggnaden av fast och fast trådlöst bredband och omfattar inte mobila, trådlösa och satellitbaserade lösningar. När det gäller mobilt bredband har alla EU-länder infört 4G-nät. Tillgängligheten för mobilt 4G-bredband nådde 96 % i juni 2016 (diagram 4), jämfört med 86 % LTE är mest utbyggt i Danmark, Sverige och Finland. Täckningen på landsbygden gick upp från 36 % 2015 till 80 % Den genomsnittliga 4G-tillgängligheten 4 (beräknad som genomsnittet för varje operatörs täckning) ligger på 84 %, något under den övergripande täckningen. Den genomsnittliga 4G-täckningen ligger över 90 % i ungefär hälften av EUländerna och är lägst i Rumänien på 45 %. Diagram 4 4G-täckning (LTE) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4G-täckning (LTE), juni 2016 Övergripande Genomsnittlig DK SE FI LT LU PT BE EE CZ IE SI UK HU PL LV NL AT IT DE ES EU EL SK MT FR HR BG CY RO Källa: IHS och Point Topic. 4 Detta är en ny indikator som mäter den genomsnittliga täckningen hos mobilteleoperatörer i varje land. En annan indikator användes för att mäta 4G-täckningen i tidigare versioner av den digitala resultattavlan. Den gamla 4G-indikatorn mäter den övergripande täckningen hos operatörerna, och den visade högre siffror än den nya indikatorn. Sida 4

5 2.2. Bredbandsanvändning (abonnemang på bredbandsuppkoppling) 27 % av hushållen i EU har ett abonnemang på fast bredband på minst 30 Mbit/s. I Belgien och Nederländerna har två tredjedelar redan abonnemang på snabbt bredband, medan höghastighetstjänster fortfarande står för en marginell del i Kroatien, Grekland, Italien och Cypern. Samtidigt bör enligt den digitala agendan för EU 50 % av hushållen i EU ha ett abonnemang på över 100 Mbit/s (ultrasnabbt bredband) senast Även om de nät som har kapacitet för 100 Mbit/s täcker 49 % av hushållen, hade endast 11 % av hushållen abonnemang på ultrasnabbt bredband i juni Ett långsamt införande av snabbt och ultrasnabbt bredband påverkar EU:s förmåga till innovation, spridande av kunskaper och distribution av varor och tjänster, och gör att landsbygden blir isolerad. När det gäller hushållens bredbandsanvändning ligger Italien, Bulgarien och Polen på de lägsta nivåerna, långt under EU-genomsnittet på 72 %. Luxemburg och Nederländerna har de högsta nivåerna av bredbandsanvändning på över 90 % (diagram 5). Diagram 5 Fast bredband Hushållens användning av basbredband och snabbt bredband (NGA-nät) Hushållens användning av fast bredband Basbredband och snabbt bredband (minst 30 Mbps), juli % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Snabbt bredband Basbredband 0% IT BG PL FI LT RO PT LV IE AT EL SE HU ES CY HR FR SK EU SI CZ DK EE BE MT DE UK NL LU Källa: EU-kommissionens avdelningar på grundval av uppgifter från kommunikationskommittén och Eurostat. Mobilt bredband är ett snabbt växande segment på bredbandsmarknaden. När det gäller användning av mobilt bredband har 84 av 100 personer aktiva SIM-kort med mobilt bredband i EU, jämfört med 34 av 100 för fyra år sedan. Ökningen var jämn under de senaste fyra åren med 40 miljoner nya abonnemang per år. I de nordiska länderna samt Estland, Luxemburg och Polen finns det redan över 100 abonnemang per 100 personer, medan användningen i Ungern och Grekland fortfarande ligger på under 50 %. De flesta abonnemangen för mobilt bredband används i smarta telefoner snarare än i plattor eller bärbara datorer (diagram 6). Sida 5

6 Diagram 6 Användning av mobilt bredband 160% Användning av mobilt bredband, juli % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% FI DK SE EE LU PL IE UK CY ES IT NL EU BG FR HR LV AT CZ LT SK DE RO BE MT SI PT EL HU Källa: EU-kommissionens avdelningar på grundval av uppgifter från kommunikationskommittén och Eurostat. 3. LÄMPLIGA INFALLSVINKLAR Telekommarknaderna i EU har fortfarande i huvudsak nationell, regional eller lokal omfattning, med olika förutsättningar för tillgång och efterfrågan. Teleoperatörer använder till och med nationella strategier när de utgör en del av större multinationella koncerner. Det finns betydande skillnader i telekomlagstiftningen och spektrumpolitiken mellan EU-länderna som inte bara kan förklaras med nationella förhållanden och som står i vägen för potentiella nya investeringar och framväxten av innovativa företag på EU-nivå. Detta hindrar EU från att kunna utnyttja den fulla potentialen i en EUomfattande telekommarknad. Det nuvarande regelverket för elektronisk kommunikation (i kraft sedan 2002 och uppdaterat 2009) har med framgång avreglerat tidigare monopolistiska nationella marknader. Genom regelverket minskade man dessutom hindren för marknadsinträde genom att främja effektiv konkurrens och skapa gemensamma principer för marknader för elektronisk kommunikation i EU. De huvudsakliga ekonomiska bestämmelserna i regelverket bygger på marknadsanalyser som gjorts av nationella tillsynsmyndigheter, vilka inför regleringsåtgärder i förväg för att säkerställa effektiv konkurrens när en eller flera operatörer har betydande inflytande över eller dominans på marknaden. Därför bygger det nuvarande regelverket på de bestämmelser som nationella lagstiftande myndigheter i alla 28 EUländer har infört. Det nuvarande regelverket har skapat mycket bra förutsättningar för effektiv konkurrens på de olika nationella marknaderna. Traditionella leverantörer av vertikalt integrerade telekomtjänster (etablerade operatörer) konkurrerar med dem som söker marknadstillträde (nya på marknaden) och leverantörer av kabelnät (som historiskt sett levererat tv-tjänster). Innovation inom mobila bredbandsnät har skapat en ny tjänsteplattform. Även om det under vissa förhållanden råder enighet om behovet av att reglera tillträdet till bredbandsnäten, finns det fortfarande stora variationer i vilka regleringsåtgärder som valts. Detta ökar bördan på operatörerna när det gäller att investera i nät och tillhörande tjänster över gränserna eller träda in på nya marknader på grundval av en ren utvidgning av befintliga kommersiella och tekniska modeller. Detta gör att de tjänster för elektronisk kommunikation som konsumenter och företag i alla sektorer får tillgång till kan vara av varierande kvalitet i olika länder. Accessnät av låg kvalitet gör att vissa ekonomiska sektorer presterar sämre och minskar människors intresse för onlineaktiviteter. Sida 6

7 Inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden antog EU-kommissionen den 14 september 2016 en rad initiativ och lagstiftningsförslag som ska sätta EU i framkant när det gäller internetkonnektivitet 5 : 1) Nya, icke-bindande konnektivitetsmål för en konkurrenskraftig digital inre marknad fram till ) En ny europeisk kodex för elektronisk kommunikation 7 som slår samman fyra befintliga telekomdirektiv (ramdirektivet, auktorisationsdirektivet, tillträdesdirektivet och direktivet om samhällsomfattande tjänster) och en uppdaterad förordning om organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) 8. 3) En förordning som ska stödja lokala samhällen med att tillhandahålla kostnadsfritt offentligt wi-fi till invånarna 9 (WiFi4EU). 4) En handlingsplan för 5G-utbyggnad i EU Konnektivitetsmål för en konkurrenskraftig digital inre marknad fram till 2025 EU-kommissionen har med utgångspunkt i EU:s befintliga bredbandsmål för 2020 lagt fram en vision om ett europeiskt gigabitsamhälle. Enligt denna vision kommer tillgången till och utnyttjandet av nät med mycket hög kapacitet möjliggöra en bred användning och utveckling av produkter, tjänster och tillämpningar på den digitala inre marknaden _sv.htm De nya målen för 2025 är: 1) Alla viktiga socioekonomiska drivkrafter, såsom skolor, universitet, forskningscentrum och transportknutpunkter, alla leverantörer av offentliga tjänster såsom sjukhus och offentliga förvaltningar samt företag som är beroende av digital teknik bör ha tillgång till extremt hög anslutningskapacitet (så att användare kan ladda ned eller upp 1 gigabit data per sekund). 2) Alla europeiska hushåll, såväl på landsbygden som i städerna, bör ha tillgång till anslutningsmöjligheter som erbjuder en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s, som kan uppgraderas till Gbit/s (1 000 Mbit/s). 3) Alla stadsområden och större vägar och järnvägar bör ha oavbruten 5Gtäckning, dvs. femte generationens trådlösa kommunikationssystem. Som ett mellanliggande mål bör 5G bli kommersiellt tillgängligt i minst en större stad i alla EU-länder senast Att nå konnektivitetsmålen beräknas kräva investeringar på 500 miljarder euro under de kommande tio åren. Dessa pengar måste till stor del komma från privata källor. I det rådande investeringsklimatet kommer det dock troligtvis att saknas 155 miljarder euro Den nya europeiska kodexen för elektronisk kommunikation I syfte att möta investeringsutmaningarna har EUkommissionen föreslagit en modernisering av EU:s telekombestämmelser, som senast uppdaterades Den nya europeiska kodexen för elektronisk kommunikation diskuteras nu av medlagstiftarna. I kodexen föreslås följande: Ökad konkurrens och förutsägbarhet för investeringar: Oavsett vilken sektor investerare är verksamma i behöver de långsiktig säkerhet. Detta kan uppnås genom ett stabilt regelverk som leder till minskade Sida 7

8 skillnader mellan tillsynsförfarandena inom EU. I den föreslagna kodexen kommer marknadsreglering endast att tillämpas när slutanvändarnas intressen kräver det och när kommersiella avtal mellan operatörer inte ger konkurrenskraftiga resultat. Den nya kodexen kommer att kraftigt begränsa regleringen när konkurrerande operatörer saminvesterar i nät med mycket hög kapacitet. Då blir det också lättare för mindre aktörer att delta i investeringsprojekt, tack vare att man delar kostnader och att man kommer över hinder för att skapa stordriftsfördelar etc. De föreslagna nya bestämmelserna är avsedda att göra investeringen mer förutsägbar för pionjärer som tar risken att investera i dessa nätverk i mindre lönsamma områden, till exempel landsbygdsområden. Med den nya kodexen handlar det inte längre bara om konkurrens om nättillgång, utan även konkurrens om investeringar i dessa nät. Bättre utnyttjande av radiofrekvenserna: Att minska skillnaderna mellan tillsynsförfarandena inom EU är särskilt viktigt när det gäller radiospektrum, som är den viktigaste råvaran för trådlös kommunikation. I kodexen föreslås långa licenstider i kombination med strängare krav på att använda spektrumen effektivt och ändamålsenligt. EU-kommissionen föreslår också att man samordnar grundläggande parametrar såsom tidpunkt för att säkerställa ett snabbt frigörande av spektrum till EUmarknaden och en mer sammanhållen spektrumpolitik i syfte att tillhandahålla fullständig trådlös täckning över hela EU. Starkare konsumentskydd på områden där de allmänna konsumentskyddsbestämmelserna inte beaktar de sektorspecifika behoven. Uppdaterade bestämmelser kommer att göra det lättare att byta leverantör när en konsument har ingått paketavtal (paket med internet, telefon, tv, mobil etc.) och se till att utsatta grupper (t.ex. äldre, personer med funktionsnedsättning och mottagare av socialt bistånd) får rätt till internetavtal till överkomliga priser. En säkrare internetmiljö för användare och rättvisare spelregler för samtliga aktörer: Vissa bestämmelser kommer att utvidgas till nya aktörer på internet som erbjuder likvärdiga tjänster som traditionella aktörer, för att i synnerhet säkerställa att säkerhetskraven tillämpas (att nätverk och servrar är säkra). I förslaget anges även möjligheten för användare att nå det europeiska larmnumret 112 via sådana internettjänster i framtiden. Detta kommer inte att medföra några ytterligare kostnader för användarna. EU-kommissionen föreslår att man stärker rollen för nationella regleringsmyndigheter och byrån Berec för att säkerställa en konsekvent och förutsägbar tillämpning av bestämmelserna på hela den digitala inre marknaden och begränsar fragmentering och inkonsekvenser. Förslaget om att göra Berec till en fullt utvecklad byrå går hand i hand med den föreslagna nya europeiska kommunikationskodexen, som identifierar områden där Berec bör bidra till att nå målen för konnektivitet och konsekvent reglering (t.ex. gränsöverskridande frågor, vägledning för nationella tillsynsmyndigheter osv.). När det gäller bredband är tillträdesreglering för nätverk som ägs av operatörer med betydande inflytande på marknaden fortfarande en viktig del av regelverket för elektronisk kommunikation. Det betyder att dessa operatörer kommer att fortsätta att ge andra operatörer tillträde till sina nät mot betalning, och att tillsynsmyndigheter kan ingripa om det inte förhåller sig så. Det föreslås dock att de villkor enligt vilka tillträdet beviljas kan förenklas och anpassas för att stimulera utbyggnaden av nya högkapacitetsnät. EU-kommissionen föreslår dessutom med grund i bästa praxis i EU en mer fokuserad strategi för att säkerställa att tillträdesvillkoren endast införs där det behövs för att avhjälpa brister på marknaden. EUkommissionen föreslår också att utöka den nuvarande maximala marknadsöversynsperioden från tre till fem år, vilket ska ge operatörerna mer stabilitet vad gäller regelverket. Sida 8

9 För att kunna rikta lagstiftningen bättre och stimulera investeringar i mindre utvecklade områden kommer den föreslagna kodexen att kräva att nationella tillsynsmyndigheter kartlägger investeringsplaner och anordnar ansökningsomgångar för nätutbyggnad i områden där det inte finns några planer för nät med mycket hög kapacitet. De föreslagna bestämmelserna kommer att skapa högre investeringssäkerhet i och med att tillsynsmyndigheterna får befogenhet att agera mot operatörer som avviker från deras uttalade avsikt inom dessa områden. På så sätt kommer kodexen att främja alternativa nätoperatörer som fokuserar på mindre geografiska områden och bidra till att högkvalitativ konnektivitet blir tillgänglig utanför städerna. Två modeller har föreslagits som ska lätta på regelbördan för operatörerna: 1) Saminvestering: Konkurrens driver investeringar, särskilt där det finns möjlighet för konkurrens om infrastruktur (t.ex. i tätbefolkade områden). I andra områden kan saminvestering bidra till att sammanföra resurser och sänka utbyggnadskostnaderna. Alternativa operatörer som vill investera får då bättre möjligheter att göra det, och dominerande operatörer kan uppgradera sina nät för att skilja sig från dem som inte investerar. En sådan strategi uppmuntrar många olika marknadsaktörer att samarbeta från början kring utbyggnaden av högkapacitetsnät och dra mesta möjliga nytta av dem. Strategin kan också stimulera nya kommersiella avtal om tillträde i takt med att nätets kapacitet ökar. Dessutom kommer människor som bor i mindre tätbefolkade områden att få nytta av den snabbare utbyggnaden av de nät med mycket hög kapacitet som dessa modeller främjar. 2) Endast grossistledet: Marknadsaktörer som gör privatfinansierade investeringar i nät och sedan enbart säljer eller hyr ut tillgången till dem, utan att erbjuda tjänster till slutanvändare, kommer också att gynnas av lättare tillträdesskyldigheter om de fortfarande bedöms ha dominans på marknaden. Genom att erbjuda tillträde till flera tjänsteleverantörer kan investeraren slå samman intäkter och säkerställa bättre avkastning på kapital som behövs för att bygga infrastruktur. Bestämmelser för bättre samordning av tilldelning av radiospektrum kommer också att förenkla för investerare, särskilt när det gäller utvidgning till andra länder. I kodexen föreslås långa licenstider som ska främja investeringar i kombination med stränga krav på att använda spektrumen effektivt och ändamålsenligt. Man föreslår dessutom i synnerhet samordning av tidsplanerna för tilldelningen av spektrum och de licensvillkor som har mest påverkan på marknadsstrukturen och affärsstrategierna för att säkerställa att spektrum levereras i tid på EU:s marknad. De nya bestämmelserna kommer att ge minskade kostnader för teleoperatörer som verkar i flera länder och bidrar till att skapa den inre marknaden. Trådlöst bredband bidrar i hög grad till att tillhandahålla snabb bredbandsuppkoppling till människor som bor i avlägsna områden. Det tillgängliggör också innovativa tjänster på mobila enheter (t.ex. smarta telefoner, plattor och bärbara datorer) överallt i EU. Harmoniserade villkor för spektrumtillgång gynnar en effektiv användning av radiospektrumet, vilket möjliggör interoperabilitet och stordriftsfördelar för trådlös utrustning. Detta skapar förutsättningar för att digitala produkter och tjänster kan täcka alla aspekter av människors liv och driva den ekonomiska återhämtningen i EU framåt WiFi4EU Trådlösa lokala nätverk (wifi) utvecklas allt oftare av offentliga verk och inrättningar som förvaltningar, bibliotek, universitet och sjukhus för intern användning, men ofta även för besökare. I syfte att bygga vidare på detta har EUkommissionen lagt fram ett förslag på ett kupongsystem med en budget på 120 Sida 9

10 miljoner euro som ska hjälpa intresserade lokala myndigheter att erbjuda kostnadsfria wifi-anslutningar till alla invånare, till exempel i och kring byggnader, vårdcentraler, offentliga parker eller torg. Uppskattningsvis lokala samhällen bör kunna få nytta av detta nya system fram till I maj 2017 nådde Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen en politisk överenskommelse om initiativet WiFi4EU och finansieringen av det Handlingsplanen för 5G Handlingsplanen för 5G är ett viktigt initiativ som ska möta investerings- och marknadsutmaningarna med lanseringen av kommersiella 5G-tjänster i hela EU fram till EU-kommissionen kommer särskilt att diskutera politiska hinder och hinder i regelverket för utbyggnaden av nät med berörda parter, exempelvis genom att främja tillgången till radiospektrumet, skapa gynnsammare villkor för utbyggnad av små basstationer eller angripa sektorspecifika problem som står i vägen för utbyggnaden av vissa tjänster. Denna åtgärd kommer att komplettera den övergripande positiva effekten från översynen av regelverket. Om åtgärden ska bli framgångsrik måste det finnas ett frivilligt och ömsesidigt gynnsamt samarbete mellan alla aktörer. Enligt handlingsplanen ska man också påskynda utvecklingen av nya konnektivitetsbaserade innovationsekosystem genom att samla alla europeiska partner samt offentliga och privata aktörer inom alla berörda sektorer som telekom, logistik, transport, energi, hälsa och sjukvård samt tillverkning, kring en gemensam agenda för 5G. Handlingsplanen utgör en bro mellan pågående forskning och utveckling när det gäller 5G och den framtida användningen på marknaden. I planen ingår en avancerad demonstration av 5G, storskaliga förkommersiella försök och en konsekvent EU-strategi för standardisering av 5G. Den syftar till att fastställa en tydlig färdplan för offentliga och privata investeringar i 5Ginfrastruktur i EU, i enlighet med den strategiska betydelsen av 5Gkonnektivitet i ekonomin och samhället. Planen bygger på de många insatser EUkommissionen gjort hittills för att säkerställa EU:s globala ledarskap i utvecklingen av 5G. EU-kommissionen lanserade redan 2013 ett offentlig-privat partnerskap om 5G som finansierades med 700 miljoner euro i EU-medel inom ramen för Horisont 2020-programmet fram till Detta partnerskap ska mobilisera investeringar på minst 3,5 miljard euro från den privata sektorn. EU-kommissionen har också ett bilateralt samarbete med sina motsvarigheter i flera strategiska partnerländer för handel för främjande av den gemensamma utvecklingen av 5G, nämligen Sydkorea, Japan, Kina och Brasilien. EU har också nära kontakt med viktiga organisationer i USA Tilldelat spektrum för tillhandahållandet av e- kommunikationstjänster som trådlöst bredband Ett av de centrala politiska målen i programmet för radiospektrumpolitik som antogs 2012 var att senast 2015 identifiera åtminstone MHz spektrum som lämpar sig för trådlöst bredband. EU-länderna har individuellt ansvar för tilldelningen av rättigheter till att använda spektrumet. Vissa EU-länder måste fortfarande slutföra tillståndsförfarandet för redan harmoniserade frekvensband, enligt programmet för radiospektrumpolitik. I maj 2017 antogs Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/899 som fastställer den 30 juni 2020 som den huvudsakliga tidsfrist då EU-länderna får tillåtelse att använda 700 MHz-bandet för markbundna system som kan tillhandahålla trådlösa bredbandstjänster endast enligt harmoniserade tekniska villkor som fastställs av EUkommissionen i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/687. Samtidigt arbetar EUkommissionen och EU-länderna på en möjlig utvidgning av 1,5 GHz-bandet och på en ändring av de tekniska villkoren Sida 10

11 för 900 MHz- och MHz-banden för att göra det enklare att använda dem för sakernas internet. Medan EU närmar sig MHz-målet måste vissa EU-länder fortfarande tilldela mer än 30 % harmoniserat spektrum. Å ena sidan har enbart Finland, Frankrike och Tyskland hittills tilldelat 700 MHzbandet (ett 5G-pionjärband), medan arbetet med att ändra användningen kan ta flera år i vissa EU-länder. Å andra sidan har det rapporterats en brist på marknadsefterfrågan på frekvenser över 1 GHz. Situationen håller dock på att förändras, även på grund av det ökade intresset för högfrekvensband mot bakgrund av 5G-utbyggnaden och i synnerhet för 3,4 3,8 GHz-bandet som identifierats som ett 5G-pionjärband. Se tabell 2 ovan för en översikt över situationen i EU-länderna när det gäller tillståndsförfarandet för frekvensband som tilldelats inom ramen för programmet för radiospektrumpolitik för tillhandahållande av trådlösa bredbandstjänster. 4. POLITISKA ÅTGÄRDER: NULÄGET 4.1. God praxis Bredband i Nederländerna Nederländernas resultat ligger över genomsnittet och landet bibehåller sin förstaplats inom konnektivitetsdimensionen. Nederländerna är bland de tre ledande EU-länderna när det gäller utbyggnaden av bredband och snabbt bredband. Bredbandstjänster finns tillgängliga i hela landet genom fasta och mobila nät samt satellitnät, och bredband och NGA-nät används i hög utsträckning. Nederländernas resultat är dock något sämre när det gäller 4G-täckning, användning av mobilt bredband och spektrumharmonisering. I juli 2016 offentliggjorde det nederländska ekonomiministeriet nya åtgärder inom ramen för den digitala agendan för ytterligare digitalisering av den nederländska ekonomin för perioden Den nederländska bredbandsstrategin inriktar sig på en marknadsbaserad utbyggnad av infrastrukturen. Det ska betonas att de lokala myndigheternas huvudsakliga uppgift är att skapa rätt förutsättningar, t.ex. planering och samordning av grävarbete, förkortade tider och minskade kostnader för licensieringsförfaranden eller främjande av utveckling och användning av applikationer och tjänster. Om en marknadsbaserad utbyggnad av infrastrukturen misslyckas, får lokala och regionala aktörer bistå och tillhandahålla medel och finansiella instrument. Den nederländska staten stöder även ett medborgarinitiativ om självfinansierade bredbandsnät, t.ex. samensnelinternet.nl kunskapsplattformen som tillhandahåller information om olika aspekter av pågående bredbandsprojekt. Utvecklingen i Nederländerna håller en fortsatt förhållandevis hög takt när det gäller att bibehålla konkurrenskraften inom sektorn. Införlivandet av direktivet om minskade kostnader för bredband måste fortfarande slutföras så att investeringar i infrastruktur kan underlättas ytterligare. Nederländerna har för avsikt att spela en avgörande roll i den europeiska strategin för tillhandahållande av 5G-tjänster. För att påskynda innovationen kring 5G har myndigheterna och näringslivet lanserat initiativet Fieldlab 5G, genom vilket företag kan skaffa sig erfarenhet om innovativ tillämpning inom områdena jordbruk, vård, energi, livsmiljö samt trafik och logistik. Man har även påbörjat förberedelserna för en auktion av 5Gmultiband som ska äga rum Bredband i Belgien Belgien är en av ledarna när det gäller konnektivitet i Europa. Täckningen i landet är nu fullständig i och med att 99 % av landet har tillgång till snabba nät med minst 30 Mbps hastighet. 80 % av hushållen abonnerar på fast bredband, varav 81 % av abonnemangen är på snabbt bredband. För att behålla sin ledande position måste Belgien ta itu med två utmaningar på området snabb internetkonnektivitet: För det första måste användningen av mobilt bredband öka ytterligare. För det Sida 11

12 andra måste utbyggnaden av ultrasnabbt bredband (över 100 Mbps) främjas. Belgien ligger något efter när det gäller användningen av mobilt internet jämfört med sina övriga övergripande resultat, med en användning av mobilt bredband som ligger under EU-genomsnittet. Den belgiska staten har beslutat om en långtgående digital agenda som syftar till att ge användarna tillgång till konnektivitet på 1 Gbps senast 2020 och till att uppnå en ännu bättre rankning i Desi. För att nå dessa mål förlitar man sig på marknadsledda investeringar med stöd av ett fördelaktigt regelverk. En plan om att täcka vita fläckar där den fasta och mobila konnektiviteten i nuläget inte är tillräcklig håller på att utarbetas genom ett tätt samarbete på federal, regional och kommunal nivå. En överenskommelse från 2016 mellan den vallonska regeringen och näringslivet om att underlätta utbyggnaden av trådlös infrastruktur i utbyte mot skattelättnader ger en fingervisning om vilka möjligheter som finns för att främja utbyggnaden av digitala kommunikationsnät Konsumentaspekter Priserna för mobila kommunikationstjänster har sjunkit betydligt för alla användningsmönster sedan 2002 i EU. De sjönk med minst 30 % mellan 2006 och 2010 (diagram 7). När det gäller bredband har priserna för fast bredband sjunkit betydligt sedan 2012, även om denna trend har bromsat in något sedan 2015 (diagram 7). Belgien måste göra mer för att främja användningen av bredband och klassledande mobil infrastruktur om de ska kunna utöka konnektiviteten och skapa ett gigabitsamhälle senast Riktade åtgärder för utveckling av infrastruktur tillsammans med främjande av lösningar för mervärdesskapande mobil konnektivitet kan utgöra en väg framåt i detta avseende. Ett snabbt genomförande av direktivet om minskade kostnader för bredband kommer att vara viktigt för att minska regelbördan för aktörerna. Det kommer också att vara viktigt med mer samordning mellan kommunerna när det gäller villkoren för utbyggnad, vilket kan leda till vägledning på regional nivå. Sida 12

13 Diagram 7 Konsumentpriser för bredband i köpkraftsparitet Konsumentpriser för bredband (i euro justerat efter köpkraftsparitet)* Avtal med enbart bredband, Mbps Mbps Källa: Empirica, Fixed Broadband Prices in Europe 2016 (SMART 2016/0044) och tidigare upplagor (Van Dijk). * På grundval av lägsta tillgängliga priser och angivet i euro justerat enligt köpkraftsparitet, inkl. moms. Konsumentpriser för bredband (i euro justerat efter köpkraftsparitet)* Paket med bredband, fast telefoni och tv, Mbps Mbps Källa: Empirica, Fixed Broadband Prices in Europe 2016 (SMART 2016/0044) och tidigare upplagor (Van Dijk). * På grundval av lägsta tillgängliga priser och angivet i euro justerat enligt köpkraftsparitet, inkl. moms Konsumentpriser för bredband (i euro justerat efter köpkraftsparitet) Avtal med enbart bredband, hösten Mbps Mbps BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU Källa: Empirica, Fixed Broadband Prices in Europe 2016 (SMART 2016/0044). Sida 13

14 80 70 Konsumentpriser för bredband (i euro justerat efter köpkraftsparitet) Paket med bredband, fast telefoni och tv, oktober Mbps Mbps BE BG CZ DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK SE UK EU Källa: Empirica, Fixed Broadband Prices in Europe 2016 (SMART 2016/0044). Anmärkning: Inga uppgifter finns tillgängliga för Finland och Danmark. 5. LÄS MER Den digitala inre marknaden Den digitala resultattavlan Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) Meddelande och arbetsdokument Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad - mot ett europeiskt gigabitsamhälle Meddelande om handlingsplan och arbetsdokument 5G för Europa Förslag till en europeisk kodex för elektronisk kommunikation Förslag till förordning om Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) Förslag till förordning om främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (WiFi4EU) Datum: 22 november 2017 Sida 14

15 BILAGA Tabell 1 Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle 2016 Konnektivitet Land Landskod Poäng (0-1) 11 Nederländerna NL 0,81 Luxemburg LU 0,78 Belgien BE 0,77 Danmark DK 0,76 Sverige SE 0,75 Storbritannien UK 0,74 Tyskland DE 0,71 Litauen LT 0,70 Malta MT 0,67 Portugal PT 0,67 Irland IE 0,64 Finland FI 0,64 Lettland LV 0,63 Ungern HU 0,63 Österrike AT 0,63 EU-28 EU 0,63 Tjeckien CZ 0,62 Estland EE 0,62 Spanien ES 0,59 Slovenien SI 0,57 Frankrike FR 0,55 Cypern CY 0,54 Rumänien RO 0,54 Slovakien SK 0,54 Italien IT 0,53 Polen PL 0,52 Bulgarien BG 0,52 Grekland EL 0,48 Kroatien HR 0,45 11 För att kunna aggregera de indikatorer som uttrycks i olika enheter i indexets underdimensioner och dimensioner har dessa indikatorer normaliserats. Normaliseringen gjordes med hjälp av minmax-metoden som utgörs av en linjär projektion av varje indikator på en skala mellan 0 och 1. För indikatorer med positiv riktning (dvs. ju högre, desto bättre) förankrades 0-värdet i den normaliserade skalan med det lägsta värdet i indikatorns ursprungliga skala, och 1-värdet i den normaliserade skalan förankrades med det högsta värdet i indikatorns ursprungliga skala. Det motsatta gjordes för indikatorer med negativ riktning. För att möjliggöra intertemporala jämförelser av indexpoäng har det lägsta och högsta värdet för normaliseringen av varje indikator fixerats och kommer att användas i framtida versioner av indexet. Sida 15

16 Tabell 2 Situationen i EU-länderna när det gäller tillståndsförfarandet för frekvensband som tilldelats inom ramen för programmet för radiospektrumpolitik för tillhandahållande av trådlösa bredbandstjänster Band Delband Tillgängl igt spektru m (MHz) 700 M Hz 800 M 900 M M M 2,5 3,4 3,8 GHz Hz Hz Hz Hz 2,69 GH z 3,4 3,6 GHz 3,6 3,8 GHz AT O BE O BG O L O CY L L CZ DE DK ne delvis)/l EE EL ne delvis)/l ES O FI L FR L HR L L ne delvis)/l HU L IE O IT LT L LU L L LV MT L L Sida 16

17 NL L PL PT RO SE SI ne delvis)/l ne delvis)/l SK (delvis)/ UK (delvis)/ = färdigt. = tillståndsförfarande pågår. L = bristande efterfrågan på över hälften av bandet. O = ingen plan/ingen information. Sida 17