Volymberäkningar av offentlig individuell produktion, EU-rapport

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 1(86) Volymberäkningar av offentlig individuell produktion, EU-rapport

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 2(86) 1. Inledning Projektdeltagare COFOG 07, Hälso- och sjukvård...6 Organisation och verksamhet...6 Dataunderlag...7 Beräkningsmodeller...8 COFOG 0713, Terapeutiska apparater och anordningar...9 COFOG 0721 Allmän läkarvård samt 0722 Specialiserad läkarvård Tandvård Allmän sjukvård...13 COFOG 0740 Folkhälsovård...15 Kommentarer COFOG 08, Rekreation, kultur och sportaktiviteter...17 Organisation och verksamhet...17 Dataunderlag...19 Beräkningsmodeller...19 Staten sektor Sektor Dramaten, Operan och Riksteatern...20 Sektor Museer och övrig kultur...21 Kommuner Sektor Sektor 2311 Kommunal förvaltning...23 Sektor 2312 Övrig kommunal verksamhet...26 Sektor Resultat...28 Kommentarer till beräkningarna COFOG 09,Utbildning...30 Organisation och verksamhet...30 Dataunderlag...30 Förskola COFOG Organisation och verksamhet...31 Beräkning...31 Grundskoleutbildning COFOG Beräkning av grundskolan...33 Förskoleklass del av COFOG Beräkning av obligatorisk särskola, COFOG Beräkning av grundläggande vuxenutbildning, del av Beräkning av statlig grundskola, del av Sammanfattning av grundskoleutbildning...40 Gymnasieutbildning COFOG Beräkning av gymnasieutbildning...41 Beräkning av gymnasiesärskolan COFOG Beräkning av gymnasial vuxenutbildning COFOG Sammanfattning av gymnasieutbildningen...45 Universitets/högskoleutbildning COFOG 0941 o Organisation och verksamhet...45 Dataunderlag...46

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 3(86) Beräkningsmodell...49 Jämförelse och slutsatser...51 Eftergymnasial utbildning COFOG Ej nivåbestämd utbildning COFOG Organisation och verksamhet...53 Dataunderlag...55 Stödtjänster till utbildning COFOG COFOG 10, Socialt skydd...57 Omsorg om äldre och funktionshindrade, COFOG 1012 och Organisation och verksamhet...57 Dataunderlag...59 Beräkningsmodell och kommentarer...59 Brister i statistiken...59 Provberäkningar med olika alternativ...60 Kvalitetsvariabel...61 Beräkning...61 Barnomsorg COFOG 1041 o Dataunderlag...63 Beräkningsmodeller...63 Öppen förskola, del av COFOG Familjedaghem 0-12 år, del av COFOG Öppen fritidsverksamhet, del av COFOG Fritidshem, del av COFOG Resultat...65 Dygnetruntboende COFOG 1042 och Öppen barn- och ungdoms vård, COFOG Organisation och verksamhet...66 Dataunderlag...67 COFOG 1050 Arbetslöshet...68 COFOG 1070 Övrig social utsatthet...69 Vuxenvård o flykting COFOG 1071, statlig sektor...69 Beräkningsmodell...72 Dataunderlag...75 Missbrukarvård för vuxna COFOG Övrig individ- och familjeomsorg COFOG Beräkningsmodell...76 Adminstration av socialförsäkringssystemet, COFOG Kommentar Sammanställning av resultat utifrån de arbetsmodeller för volymberäkningar som behandlas i denna rapport Avslutande kommentarer Kvartalsvisa data och system för hantering av uppgifter Referens- och underlagsmaterial...83

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 4(86) 1. Inledning I denna rapport redovisas det utvecklingsarbete som bedrivits vid nationalräkenskaperna i Sverige inom delprojekt 3, Volymberäkningar av individuell offentlig produktion av EU-projektet Projektet är delvis finansierat med bidrag från Eurostat. Rapporten är en fortsättning och vidareutveckling av det arbete som tidigare redovisats i projekt rapporter till Eurostat under 2001 och Tidigare beräkningar och modeller har i viss mån reviderats och kompletterats samt i något fall även förkastats. En utgångspunkt för arbetet har varit den handbok om pris- och volymmätningar som tagits fram inom Eurostat 1. Utifrån de rekommendationer som där ges om mätning av produktionen inom respektive område av individuella offentligt producerade tjänster har vi försökt att med nu tillgängliga data beskriva och beräkna olika verksamheter. Under arbetets gång har kontakter tagits med myndigheter och andra organ som antingen har ansvaret för området ifråga eller bedriver utvecklingsarbete som kan relateras till vårt arbete. De beräkningar som nu har gjorts utgör ett första steg på vägen och måste i många fall betraktas om mycket preliminära. Bristen på tillförlitliga dataunderlag och i synnerhet på tjänsternas föränderlighet över tiden skapar stora problem med att få fram rättvisande kalkyler enligt de teorier som prisoch volymberäkningar inom nationalräkenskaperna ska baseras på. För att kunna beräkna en korrekt förändring mellan olika perioder ska ju den tjänst som levereras vara identisk i de olika perioderna. Inom det här aktuella studerade området är informationen om tjänsternas innehåll mycket otillräcklig, och i vissa fall inte alls dokumenterad, för att uppfylla detta grundläggande krav. Ett omfattande utvecklingsarbete krävs därför för att på ett tillfredsställande sätt kunna uppfylla de krav som bör ställas på de indikatorer som används i beräkningsproceduren. Vi vill framhålla att detta är ett preliminärt material och ett omfattande utvecklingsarbete krävs innan det kan anses tillfredsställande. Sverige har en förhållandevis stor offentlig sektor och därför får resultatet från beräkningarna stor relativ betydelse i nationalräkenskaperna. Den offentliga produktionen, mätt som förädlingsvärdet i offentliga myndigheter i relation till BNP utgör drygt 20 procent av BNP. Mätt från användningssidan svarar hälso- och sjukvård samt utbildning för vardera ca 24 procent, och omsorg ca 22 procent av den totala konsumtionen inom den offentliga sektorn. 1 Handbook on Price and Volume Measures in National Accounts, ISBN

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 5(86) Redovisningen görs per COFOG-område med kommentarer till dataunderlag och beskrivningar av respektive modell samt redovisning av preliminära resultat i de fall dataunderlaget har möjliggjort någon form av beräkning. Vi vill påpeka att de beräkningar som redovisas för några delområden för år 2004 enligt kostnadsmetoden i skrivande stund är preliminära. Årsberäkningarna för 2004 blir inte klara förrän om någon vecka. 2. Projektdeltagare I detta projekt har deltagit följande personer från nationalräkenskapsenheten: Angelica Arellano, Christina Liwendahl, Cecilia Sörensen, Ingegerd Hörnström, Jonas Larsson och Birgitta Magnusson. I utvecklingsarbetet av modeller i de tidigare rapporterna deltog också Jan Redeby i hög grad. Vi har tagit kontakter och haft samarbete med de myndigheter och organisationer som har statistikansvaret och detaljerade kunskaper inom olika områden. Vi har haft ett mycket nära samarbete särskilt med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Men även andra myndigheter och organisationer har lämnat värdefulla synpunkter under arbetets gång.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 6(86) 3. COFOG 07, Hälso- och sjukvård Organisation och verksamhet I det svenska sjukvårdssystemet är ansvaret för hälso- och sjukvården delat mellan stat, landsting och kommun. Staten är ansvarig för den övergripande hälso- och sjukvårdspolitiken. I hälso- och sjukvårdslagen regleras vad som är landstingens respektive kommunernas ansvar inom hälso- och sjukvården. Lagen är utformad så att den ger landstingen och kommunerna stor frihet när det gäller hur den egna hälso- och sjukvården ska organiseras. I Sverige finns det 20 landsting/regioner med ansvar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora resurser. När det gäller Gotland, vår största ö, så finansieras sjukvården av kommunen. Nästan 90 procent av landstingens budget går till hälso- och sjukvård samt tandvård. Hälso- och sjukvården bedrivs på 9 regionsjukhus, cirka 70 läns- och länsdelsjukhus och drygt 1000 vårdcentraler (primärvård). Socialstyrelsen är statistikansvarig myndighet och har även olika regeringsuppdrag att redovisa effekter och uppföljning inom olika delområden. Inom organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL bedrivs också uppföljnings- och utvecklingsarbete inom området, ofta i samarbete med olika regionala sjukvårdsområden.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 7(86) I nationalräkenskaperna finns följande COFOG-indelning av hälso- och sjukvård, här redovisad med underindelning enligt landstingens verksamhetsredovisning. Ändamål och verksamhetsområde Prod.värde Andel mijl kr 2003 procent 0713 Terapeutiska apparater och anordningar , Allmän Läkarvård ,0 10 Allmänläkarvård 50 Jourverksamhet 0722 Specialiserad somatisk vård totalt ,2 110 Somatisk mottagningsverksamhet 210 Psykiatrisk mottagningsverksamhet 0723 Tandvård ,6 310 Allmäntandvård vuxna 320 Tandvård för patienter med särskilda behov 330 Allmäntandvård barn o ungdomar 340 Specialisttandvård 0724 Paramedicinsk vård ,4 15 Sjuksköterskevård 30 Sjukgymnastik 35 Arbetsterapi 410 Ambulans- och sjuktransporter 420 Sjukresor 0731 Allmän sjukvård ,6 60 Primärvårdsansluten hemsjukvård 80 Sluten primärvård 120 Somatisk dagsjukvård 160 Somatisk hemsjukvård 180 Somatisk sluten vård 220 Psykiatrisk dagsjukvård 260 Psykiatrisk hemsjukvård 280 Psykiatrisk sluten vård 0740 Folkhälsovård ,3 20 Mödrahälsovård 25 Barnhälsovård 90 Övrig primärvård För närvarande finns det också en övrigpost klassificerad på COFOG 0760 som i viss mån ska fördelas ut på de andra ändamålen. Dataunderlag Landstingsproducerad sjukvård för samtliga landsting/regioner och Gotland ingår i beräkningarna. Emellertid ingår inte den kommunala produktionen på drygt en miljard kr i de här redovisade beräkningarna. Vi har inte kunnat fördela ut dem och inte heller matcha dem med volymuppgifter ordentligt. Underlag hämtats från flera olika källor. Den ekonomiska redovisningen

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 8(86) sammanställs i Räkenskapssammandrag för landsting respektive kommuner. För perioden till och med 2000 finns Landstingsförbundets basårsstatistik redovisande landstingens verksamhet samt Basstatistik redovisande ekonomi. Sedan 2001 publicerar Sveriges Kommuner och Landsting en utbyggd statistik som redovisar verksamheten på ett mer detaljerat sätt än tidigare: Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling för respektive år. Det är en delvis helt ny statistik som redovisas. Många uppgifter insamlades för första gången Kvaliteten i uppgifterna har förbättrats för varje år, men vissa brister kvarstår. I underlaget kommenteras att det finns en del brister i statistikfångsten. Det kan gälla att alla landsting inte har rapporterar uppgifter för vissa delområden och att det är svårt att skilja på olika delverksamheter. Ibland saknas redovisning per olika yrkesgrupper inom ett område. Socialstyrelsen har ansvaret för ett patientregister som innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc. för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Med hjälp av detta och registrering i systemet Kostnad per patient kan vårdkontakter för olika behandlingar beräknas som en sammanvägd DGR-poäng 2. De sjukvårdstjänster som Landstingen lägger ut på entreprenad till annan vårdgivare avräknas. Inom de verksamhetsområden som inte har specificerade uppgifter om annan vårdgivare på detaljnivå har antalet besök fördelats proportionellt mellan de olika tjänster som produceras i Landstingens regi. Vid en slutlig genomgång av materialet konstaterades att vissa av antalsuppgifterna för sluten vård även innehåller verksamhet utförd vid några institutioner som inte längre tillhör landstinget. Det gäller några sjukhus som har ombildats till bolag, och numera ingår i sektorn ickefinansiella företag. Diskussioner har tagits upp med landstinget om att exkludera dessa uppgifter, men vi har ännu inte tillgång till materialet. Beräkningsmodeller Enligt handbokens rekommendationer bör den kvantitet hälsa som en patient får mätas i termer av fullständiga behandlingar. En fullständig behandling är en enhet/aktivitet som innehåller en korg av olika tjänster som till exempel: läkarvård, paramedicinsk vård, m.m. Om patienten är inlagd på sjukhus ingår även mat och logi i den fullständiga behandlingen. Fokus för beräkningarna av produktionsvolymer ligger på att mäta värdet på det faktiska flödet av sjukvårdstjänster/behandlingar. Inte på vilket resultat en behandling har åstadkommit. Information om resultaten kan enligt 2 Se bilaga 1 för en beskrivning av metoden.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 9(86) handboken användas för att kvalitetsjustera olika behandlingsformer efter de resultat som den aktuella produktionsprocessen har skapat. Teoretiskt bör alla sjukvårdstjänster (behandlingar) vara så homogena avseende innehåll och resursåtgång att de kan jämföras över tiden. Idealet är att all sjukvård/behandling som en patient får ska vara relaterad till en diagnos och redovisas som en fullständig behandling. För sjuk- och hälsovård är antalet behandlingar på sjukhus eller antalet besök hos läkare eller sköterskor kvantitetsindikatorer. För varje typ av behandling ingår ett antal besöktillfällen. Ju större antal besökstillfällen desto mer resurskrävande är behandlingen. I definitionen av viktkostnader ingår köp av verksamhet medan verksamhet som läggs ut på entreprenad (såld verksamhet) dras av. I praktiken är naturligtvis det tillgängliga underlaget avgörande för beräkningarnas kvalitet. Ju mer uppdelad i olika moment en sjukvårdtjänst är, desto bättre överblick kan vi få av tjänstens/behandlingens omfattning, innehåll och föränderlighet över tiden. Nedan följer en summarisk beskrivning över vilka indikatorer som har använts inom de olika COFOG-grupperna samt en redovisning av beräkningarna. COFOG 0713, Terapeutiska apparater och anordningar I denna grupp ingår arbete vid hjälpmedelscentraler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder, etc.), ortopedisk verksamhet samt pedagogisk hörselvård. Uppgifter finns om totala antalet besök och hembesök i egen regi samt en fördelning på olika yrkeskategorier av alla besök. Vi är emellertid tveksamma till resultatet för år 2003, och måste undersöka detta mer i detalj. Hjälpmedelsinstitutet är en ideell organisation som ägs av staten och SKL. De upphandlar hjälpmedel med olika leverantörer samt testar produkterna. De bedriver också forskningsverksamhet inom området. Deras statistik visar inte i vilken grad landsting eller andra vårdgivare nyttjar dessa tjänster. Vi måste undersöka varje landsting för sig och i vissa fall är det kommunen som tillhandahåller tjänsten. Vi har ingen möjlighet att samla in tillräckligt underlag för tillfället. En helt ny insamlingsrutin måste byggas upp.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 10(86) Terapeutiska apparater och anordningar COFOG Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 101,5 127,0 Förädlingsvärde 104,6 96,1 Produktion 134,7 76,3 Förädlingsvärde 168,5 2,1 COFOG 0721 Allmän läkarvård samt 0722 Specialiserad läkarvård Som volymindikator används antalet besök. Beräkningarna baseras på att en specialist/läkare förbrukar mer resurser vid ett besökstillfälle än en sjuksköterska eller någon annan personalkategori. Detta ger en högre vikt åt en läkarinsats. De vikter som används är rekommenderade av SKL och är baserade på en s.k. expertbedömning. 3 Besök av andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesök. Ett hembesök har beräknats motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt 1/3 av ett mottagningsbesök. Om, till exempel, ett besök hos en specialist eller en allmänläkare innehåller en vanlig konsultation eller medicinutskrivning vet vi inte. Däremot har vi information om specialisternas yrkeskategori fördelad på medicinsk, kirurgisk och geriatrisk. Vi vet också vilken typ av aktivitet, mottagningsbesök, hembesök eller telefonkontakt, som förevarit. Resultaten fram av följande tabeller. 3 (Källa: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Landstingsförbundet)

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 11(86) Allmänläkarvård COFOG Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 96,1 94,7 Förädlingsvärde 92,1 97,1 Produktion 105,7 93,6 Förädlingsvärde 105,9 95,4 Specialiserad läkarvård Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 112,4 87,1 Förädlingsvärde 108,0 94,0 Produktion 102,6 98,5 Förädlingsvärde 94,0 110,6

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 12(86) 0723 Tandvård En indelning av tandvårdsbehandlingar gör i följande fyra patientgrupper. Det gäller allmäntandvård för vuxna, tandvård för patienter med särskilda behov, allmän tandvård för barn och ungdomar samt specialisttandvård. För patienter med särskilda behov inom äldrevården finns även en ytterligare uppdelning på antalsuppgifter och styckkostnader. Beräkningen är baserad på antalet behandlade patienter inom respektive grupp och information om relativa kostnader för dessa. Volymberäkningen av tandvård motsvarar en B- metod. Tandvård Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 102,0 103,1 Förädlingsvärde 102,6 101,7 Produktion 108,7 99,7 Förädlingsvärde 112,2 96, Paramedicinsk vård Som volymindikator för konsultationer hos respektive sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har antalet besök använts. För ambulansoch sjuktransporter till och mellan vårdenheter saknas för närvarande uppgifter. Visst material finns på olika regionala enheter, men det saknas en central insamling. För sjukresor finns antalsuppgifter för transporter med olika färdmedel. De volymindikatorer som finns tillgängliga har viktats med kostnaderna för respektive delområde.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 13(86) Paramedicinsk vård Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 98,6 117,6 Förädlingsvärde 90,6 122,9 Produktion 97,6 103,3 Förädlingsvärde 89,0 98, Allmän sjukvård För den öppna vården består underlaget av icke kvalitetsjusterade antal besök hos olika yrkeskategorier och med fördelning på medicin, kirurgi och geriatrik i förekommande fall. Uppgifter finns även om hembesök respektive telefonkontakter. Vi kan mäta antalet besök oavsett behandlingsinnehåll och antal återbesökstillfällen. Detta innebär att underlaget varken kan fånga behandlingens olika delar eller antalet återbesökstillfällen. Det begränsar möjligheterna till att avläsa tjänsternas/behandlingarnas relativa betydelse. Det finns heller inget underlag för kvalitetsjusteringar i materialet. Vi löser denna brist genom att anta att ett besök är likvärdigt med en fullständig behandling. I praktiken håller detta antagande endast för allmänläkare enligt manualen. För sluten psykiatrisk vård finns uppgifter om vårdtillfällen. Dagsjukvårdsbesök redovisas som ett besök oberoende av hur många vårdgivare som medverkar vid vård/behandling av patienten (antingen med eller utan läkarmedverkan).

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 14(86) För sluten somatisk vård är beräkningen baserad på ca 500 diagnosrelaterade grupper (DRG) 4. Ingen korrigering har gjorts för patienternas ålder. Sveriges Kommuner och landsting har publicerat en rapport 5 som bl.a. redovisar konsumtion och kostnader per DRG med avseende på olika åldersklasser. Känslighetsanalysen visar att medelkostnad per åldersgrupp är försumbar efter justering för case-mix. En ännu större utjämning sker om man tar bort de extremt vårdkrävande ytterfallen. I studien jämförs också konsumerade DRG-poäng mellan minst fördelaktigt Landsting i avseende på åldersstruktur med motsvarande för riket i snitt. Analysen visar att det landsting som har minst fördelaktig åldersstruktur kan minska kostnaden per DRG-poäng med 37 kr (0,1 procent) givet att landstinget skulle ha en ålderstruktur som motsvarar riket i snitt. Utveckling av DGR för andra områden pågår, och sedan 2004 finns ca 230 grupper för dagkirurgi och endoskopiner. Nya DRG för psykiatrisk sluten vård introducerades år Från och med 2006 ingår hela den sjukhusanslutna öppna vården. Totalt finns det då knappt 1000 grupper i Nord-DRG för hela den somatiska och psykiatriska vården. Övrig öppenvård, i huvudsak primärvård, omfattas inte av DRG-gruppering. Separata volymmått har beräknas för varje delverksamhet och dessa har sedan vägts ihop. För varje delverksamhet beräknas kostnader i löpande priser och i fasta priser. Allmän sjukvård Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 94,6 101,0 Förädlingsvärde 96,1 98,4 Produktion 100,5 99,1 Förädlingsvärde 103,9 95,8 4 Se bilaga 1 för en beskrivning av DRG 5 Att beräkna produktivitet i sjukvården. Beskrivning av metod för produktivitetsberäkningar och redovisning av resultat från en studie 2002 Landstingsförbundet.

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 15(86) COFOG 0740 Folkhälsovård Inom ändamålet redovisas mödra- och barnhälsovård samt övrig primärvård, vilken innefattar ungdomsmottagning med preventivmedelsrådgivning, skolhälsovård, företagshälsovård, fotvård, hälsoupplysning inklusive rökavvänjning, bantargrupper, föräldragrupper, etc. Även sjukvårdsupplysningens telefonservice ingår. Uppgifter finns om mottagningsbesök och hembesök med olika personalkategorier samt antalet telefonkontakter. Folkhälsovård Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 102,0 73,5 Förädlingsvärde 97,6 78,8 Produktion 111,9 101,1 Förädlingsvärde 112,8 122,8

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 16(86) Sammanfattningsvis kan vi säga att den använda metoden uppfyller kraven på B-metod, dvs. det acceptabla alternativet. Vi kan särredovisa sjukvårdtjänster efter olika typer av specialister och vi antar att antalet första besök motsvarar antalet fullständiga behandlingar. I tabellen nedan redovisas en jämförelse för nästan hela COFOG 07 mellan den nuvarande kostnadsmetoden och beräkningar med volymindex enligt produktionsmetoden. Sammanfattande resultat för COFOG 07, Hälso- och sjukvård Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymindex, föregående år =100 Produktion 99,9 100,1 Förädlingsvärde 97,8 100,6 Produktion 102,4 98,8 Förädlingsvärde 101,3 98,8 Kommentarer Såväl utvecklingen av produktionen som förädlingsvärdet blir betydligt högre 2002 men lägre 2003 med produktionsmetoden. Men det statistiska underlaget insamlades för första gången i denna form för år SKL varnar för de brister som finns i underlaget särskilt för första insamlingsåret, och rekommenderar inte att materialet används förrän avseende år Därför har vi egentligen inte någon riktigt acceptabel beräkning för år 2002.

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 17(86) 4. COFOG 08, Rekreation, kultur och sportaktiviteter Organisation och verksamhet Såväl staten som kommunerna och landstingen satsar resurser på kultur- och fritidsverksamhet. Statens kulturutgifter tillfaller framförallt centrala kulturinstitutioner men går även till rikstäckande kulturverksamhet i form av exempelvis teater- och musikscener, utställningar, fria grupper osv. Även landstingen driver en del kulturinstitutioner och ger stöd till det fria kulturlivet. Stödet innefattar både kontantstöd i form av aktivitets- /verksamhetsbidrag och arrangörsstöd, samt subventionerade lokaler för föreningarnas egna verksamhet. Statens stöd till det fria kulturlivet ges i huvudsak till arrangerande föreningar vars personal arbetar på professionell basis, exempelvis teatergrupper. År 2001 fördelade exempelvis Kulturrådet 37 miljoner kronor till 59 fria teatergrupper. I de allra flesta av Sveriges 290 kommuner finns en kultur- och/eller fritidsnämnd med det politiska ansvaret för kulturfrågor och fritidsfrågor. Fritidspolitiken är i huvudsak en kommunal angelägenhet och varken stat eller landsting för någon egentlig fritidspolitik. Både inom kultur- och fritidssektorn, men framför allt inom fritidssektorn är föreningslivets verksamhet ideella organisationer - av central betydelse. Övervägande delen av den kommunala fritidssektorns resurser går till att aktivt stödja och stimulera det lokala föreningslivet och dess verksamhet. Det är i huvudsak fyra föreningskategorier som tar del av det kommunala stödet: Idrottsföreningar, Studieförbund, Ungdomsorganisationer av olika slag och Övriga kulturföreningar. Det är egentligen enbart fritidsgårdar eller motsvarande som kommunerna driver i egen regi, men även här har föreningslivet fått en ökad betydelse och driver idag c:a 30 procent av Sveriges fritidsgårdar. Uppskattningsvis finns det i Sveriges kommuner uppemot fritids- och idrottsanläggningar av olika slag. Det är numera vanligt att föreningar driver fritidsgårdar och idrottsanläggningar samt att privata företag tar över drift av kommunala simhallar, etc. Inom kommunernas kultur- och fritidssektorer är det relativt vanligt att föreningar äger och/eller driver verksamheter. På kulturområdet finns verksamheter som drivs och ägs av föreningar, framförallt teater- och musikföreningar men också ett tiotal bibliotek som drivs i alternativ regi samt museer och teatrar som ofta drivs i privaträttsliga former som stiftelser och bolag. Inom COFOG 0810, Fritids- och idrottsverksamhet, redovisas drift av och stöd till anläggningar samt administration av verksamheten. Detta är en kommunal verksamhet. På kostnadssidan finns uppgifter fördelade på allmän

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 18(86) fritidsverksamhet respektive idrotts- och fritidsanläggningar. Anläggningarna står för drygt 80 procent av de totala kostnaderna. En inventering av antalet anläggningar görs vart femte år, men på nationell nivå finns det inte några samlade uppgifter om hur mycket de utnyttjas. I några större kommuner finns tillgång till besöksuppgifter vid olika anläggningar. Kommunerna äger lite mer än hälften av det lokala anläggningsutbudet och olika föreningar driver lite mer än hälften av anläggningarna. De fritidsanläggningar som inte ägs och drivs av kommuner har i regel ändå ett kommunalt stöd genom kontanta medel, personella resurser eller stöd i skötsel exempelvis med maskiner o.dyl. Produktionsvärdet inom fritids- och idrottsverksamhet uppgift till 8102 miljoner kr år Eftersom vi inte kunnat finna några heltäckande indikatorer har ingen beräkning av detta ändamål gjorts. Kulturell verksamhet av individuella tjänster klassificeras enligt COFOG till ändamål Detta ändamål omfattar tillhandahållande av kulturverksamhet, drift/stöd till anläggningar för kulturella ändamål samt bidrag/lån/subventioner till enskilda kulturarbetare. Det avser således verksamhet vid bibliotek, museer, konsthallar, historiska byggnader, teatrar samt stöd och projektverksamhet vid olika offentliga organ, etc. Kulturell verksamhet fördelas mellan stat, kommuner och landsting enligt tabellen nedan. Underindelning av ändamål 0820 SEKTOR Ansvarig enhet 2111 Produ kt.värd e 2003, milj kr Andel % Statlig förvaltning ,4 Museiverksamhet Övrig kulturverksamhet 2112 Övr. verksamhet staten ,1 Dramaten, Operan, Riksteatern 2311 Primärkommunal förvaltning ,6 Stöd till studieorganisationer Allmän kulturell verksamhet Bibliotek Musik/kulturskola 2312 Övrigt primärkommuner ,0 Svenska kommunförbundet, kommunalförbund Regionala och lokala teater- och dansinstitutioner 2321 Landstingsförvaltning 651 4,9 Teater- och musikverksamhet Museiverksamhet Övrig kulturverksamhet Summa

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 19(86) Dataunderlag Kostnadsuppgifter är tillgängliga för respektive sektor. Däremot saknas i vissa fall särredovisade uppgifter för olika verksamheter inom sektorerna. Särredovisning finns dock tillgänglig för verksamhetsområden som stöd till studieorganisationer, bibliotek samt musik- och kulturskolor i kommunernas räkenskapssammandrag (RS), dvs sektor Det finns också för regionala och lokala teater- och dansinstitutioner och statliga teater- och dansinstitutioner. Kostnadsuppgifter om statlig verksamhet hämtar SCB från Ekonomistyrningsverket, ESV. Underlag till beräkningarna har också hämtats från Kulturrådet, som är ansvarig myndighet för den officiella statistiken inom kulturområdet samt från Sveriges Musik- och Kulturskoleråd som publicerar statistik om musikoch kulturskolorna i Sverige. Däremot saknas statistik över kommunalförbundens kulturverksamhet. Beräkningsmodeller Staten sektor 21 Omkring 25 procent av det totala produktionsvärdet på ändamål ligger på staten. Den kulturella verksamhet som avses inom den statliga sektorn är bland annat ett antal centralmuseer och de statligt finansierade teaterinstitutionerna Dramaten, Operan och Riksteatern. Över 60 procent av kostnaderna låg på dessa museer och teaterinstitutioner Därutöver ingår ett antal övriga myndigheter i den statliga sektorn. Det är dock i nuläget oklart exakt hur dessa myndigheter bidrar till den kulturella verksamheten. Det rör sig troligen i stor utsträckning om finansiellt stöd. Vissa myndigheter bedriver seminarieverksamhet till allmänheten, som till exempel Forum för levande historia och Riksutställningar. Talboks- och punkskriftsbiblioteket har viss utlåning till allmänheten, men lånar framförallt ut böcker till andra bibliotek. Förutom centralmuseer som anges i tabellen nedan finns ett antal övriga statligt förvaltade museer. Kulturrådet redovisar besöksuppgifter för dessa museer, men det är oklart med klassificeringen och redovisningen av dessa myndigheter. Därför kommer dessa volymuppgifter inte att medtas i beräkningarna. Det finns inte heller volymuppgifter för de statliga myndigheterna som ingår i sammanställningen nedan. För omkring 40 procent av kostnaderna saknas med andra ord volymuppgifter.

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 20(86) 2112 Teater och dans Kulturverksamhet inom staten 2111 Centralmuseer Övriga myndigheter Dramaten Moderna museet Regeringskansliet Operan Nationalmuseum Riksantikvarieämbetet Riksteatern Naturhistoriska riksmuseet Riksarkivet Statens försvarshistoriska museer Statens maritima museer Statens historiska museer Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Livrustkammare, Skokloster slott och Hallwylska museet Arkitektmuseet Forum för levande historia Riksutställningar Talboks- och punktskriftsbiblioteket Språk- och folkminnesinstitutet Statens biografbyrå Svenska institutet Sv. Biografiskt lexikon Statens konstråd Statens kulturråd Kammarkollegiet Konstnärsnämnden Verket för näringslivsutveckling Ungdomsstyrelsen Sektor Dramaten, Operan och Riksteatern I sektor 2112 redovisas verksamheten för de statligt finansierade teaterinstitutionerna. Som nationalscener har Dramaten och Operan ett nationellt uppdrag att vara ledande inom teater, opera och balett. Riksteatern är en ideell förening uppbyggd av lokala och regionala teaterföreningar, som har till uppgift att berika teaterverksamheten i hela landet genom att producera turnéteater, föra ut föreställningar av andra teatrar och lokalt arrangera föreställningar. Besöksstatistik för Dramaten, Operan och Riksteatern finns tillgänglig. Däremot saknas statistik över antal biljetter fördelade på olika prisnivåer. Beräkningsexemplet nedan utgår därför endast från antal besök per år. Därmed kommer vi inte uppfylla EU:s krav på A-metoden, som innebär att man kombinerar antalet sålda biljetter på detaljerad nivå, dvs. man skiljer på säsongsbiljetter och engångsbiljetter, med sittplacering och olika typer av underhållningsproduktioner. I följande tabell redovisas värden i löpande och fasta priser. Fasta priser beräknas med den nuvarande kostnadsmetoden och med produktionsmetoden. Som volymindikator, för beräkning av produktionsmetoden, har antal besök på Dramaten, Operan och Riksteatern använts.

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 21(86) Sektor 2112 COFOG Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymförändring Produktion 98,7 101,8 102,5 Förädlingsvärde 96,7 103,4 93,0 Produktion 97,4 110,3 93,5 Förädlingsvärde 94,7 116,5 79,5 Sektor Museer och övrig kultur Inom sektor 2111 redovisas de museer som har valts ut av riksdagen att ha ett centralt riksintresse, s.k. centralmuseer. Förutom de traditionella uppgifterna att samla, vårda, visa och utveckla verksamheten inom sina specialområden ska de också bedriva forskning, samarbeta med regionala och lokala museer och bistå dem med service, rådgivning och vandringsutställningar. De är organiserade i gemensamma övergripande myndigheter. I denna sektor redovisas också kostnadsuppgifter för ett antal andra myndigheter, vars roll inom detta ändamål är ganska oklar. Därutöver finns ett antal s.k. övriga statligt förvaltade museer enligt Kulturrådets statistik. Det är i dagsläget något dock exakt hur kostnadsuppgifterna för dessa museer redovisas och ska betraktas i sammanhanget, så vi kommer att studera detta närmre. Här finns uppgifter över antal besök på centralmuseerna. Besökssiffror går att fördela på olika aktiviteter som bedrivs inom museernas regi, som t.ex. stadsvandringar, studiecirklar. Men det saknas uppgifter om kostnadsfördelning mellan dessa aktiviteter. Det saknas också uppgifter över biljettförsäljning. Från och med 2005 är det dessutom fri entré till de statliga museernas samlingar och till vissa av deras utställningar.

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 22(86) Besöksstatistiken kan variera kraftigt från år till år för enskilda museer. Det beror bl.a. på att olika utställningssatsningar tillfälligt kan locka många besökare. En annan aspekt är att produktionskostnaden kan antas vara icke proportionerlig mot besöksantalet. Om antalet besök förändras kraftigt, till följd av att det blir fri entré på museerna, påverkas merarbetet för personalen inte i samma utsträckning. Det saknas volymuppgifter för de övriga myndigheterna som redovisas under sektor Övriga statliga museer kan heller inte beräknas, då vi inte kan koppla kostnader till dessa museer. Det saknas alltså volymuppgifter för delar av kulturverksamheten inom denna sektor, vilket betyder att en stor del av kostnadsredovisningen inte har någon motsvarighet i volymindikatorer. Det innebär sålunda att vi endast har volmuppgifter för centralmuseer för beräkning av det totala produktionsvärdet inom denna sektor. Sektor 2111 COFOG Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymförändring Produktion 91,0 106,0 91,2 Förädlingsvärde 95,9 102,4 96,1 Produktion 94,5 102,8 97,8 Förädlingsvärde 105,9 104,5 113,3 Kommuner Sektor 23 Större delen av den kulturella verksamheten av individuella tjänster bedrivs inom den kommunala sektorn. Omkring 70 procent av det totala produktionsvärdet 2003 ligger på kommunerna. Den största delen ligger på sektor 2311, som avser kommunal förvaltning.

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 23(86) Sektor 2311 Kommunal förvaltning Här ligger de kommunala folkbiblioteken, musik- och kulturskolorna samt stöd till studieorganisationer och allmän kulturell verksamhet. Under allmän kulturell verksamhet ligger bland annat kommunernas museiverksamhet. Bibliotek är den mest besökta kommunala kulturinstitutionen och finns i samtliga kommuner i Sverige. Bibliotekens kostnader för tillhandahållande och förmedling av information samt utlåning av medier till allmänheten särredovisas för bibliotek. Allmänkulturell verksamhet som sker i bibliotekens regi som utställningar, teater etc. redovisas däremot under allmän kulturell verksamhet. Primärkommunerna är huvudmän för de kommunala folkbiblioteken som omfattar huvud- och filialbibliotek samt också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice. Fristående sjukhusbibliotek med landstinget eller Riksförsäkringsverket som huvudman liksom bibliotek med annan huvudman än primärkommunerna är exkluderade från beräkningarna. Till exempel ligger talboks- och punktskriftsbiblioteket under den statliga sektorn. De flesta musik- och kulturskolorna (ca 98 procent) har kommunen som huvudman, medan ett fåtal skolor kan ha ett studieförbund, ideell eller ekonomisk förening som huvudman. Fyra verksamhetsområden kan specificeras, för vilka volymmått ska tas fram: A. Stöd till studieorganisationer Kommunerna ger sedan länge ett stöd till studiecirkelverksamheten inom studieförbunden. Utöver kontantstödet ger kommunerna i viss utsträckning stöd till studieförbunden genom subventionerade lokaler. Landstingens samlade stöd till studieförbunden uppgick 2003 till c:a 300 miljoner kronor i budgeterade anslag. Det statliga stödet till studieförbunden ryms inom det totala statsbidraget för folkbildningen i Sverige. För 2002 var fördelningen följande Staten 1280 milj kr, 59 procent, kommunerna 580 milj kr, 27 procent och landstingen 300 milj kr, 14 procent. Det saknas för närvarande användbara indikatorer för volymberäkning av hantering av stöd till studieorganisationer. Folkbildningsrådet, som är en ideell organisation, har fått bemyndigande att fördela statsbidraget till studieförbunden och folkhögskolornas verksamhet. B. Allmän kulturell verksamhet Här ligger den allmänna kulturverksamheten som drivs av kommunerna inklusive stödet till kulturella föreningar. Kostnader och intäkter för museiverksamhet redovisas här liksom allmän kulturell verksamhet som sker inom bibliotekens regi.

24 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 24(86) Det saknas uppgifter om stöd till kulturella föreningar samt för annan kulturell verksamhet. Däremot finns uppgifter om antal besök på museer. I brist på statistik över den allmänna kulturverksamheten (inkl. i bibliotekens regi) kan vi endast använda den statistik som finns att tillgå för museer, vilket i likhet med den statliga sektorn innebär att det blir ofullständiga volmuppgifter som används för att beräkna produktionsvärdet enligt produktionsmetoden. Enligt uppgifter från Kulturrådet hade de kommunala museerna en total kostnad 2003 på drygt 600 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 45 procent av det totala produktionsvärdet på allmän kulturverksamhet. För omkring 55 procent av kostnaderna saknas därmed volymuppgifter. Allmän kulturell verksamhet Viktkostnad Volymindex, föregående år = 100 Vägd total 100,5 103,2 95,1 111,7 Antal museibesök 106,0 101,1 97,5 116,4 Antal besök konsthallar 86,5 109,9 87,1 84,1 Viktkostnader Museer Konsthallar Summa C. Bibliotek Enligt Eurostats rekommendationer 6 är utlåning av böcker och andra medier en mycket viktig indikator. Övriga tjänster skulle därmed antas ha mycket lite betydelse i jämförelse med bibliotekens huvudverksamhet, dvs. att låna ut böcker och andra medier. Euorstat rekommenderar också antal biblioteksbesök som volymindikator. Besökstatistik finns tillgänglig endast på huvudbiblioteken. Kvaliteten i dessa uppgifter är dock mycket osäker enligt Kulturrådet. Det kan t.ex. bero på att besöksräknare ofta är placerade precis vid ingången till bokavdelningen, medan kaféer och toaletter kan vara placerade utanför. Risk för dubbelräkning är därför stor. Besöksstatistiken omfattar dessutom alla besök, även de besökare som kommer för att låna böcker och andra medier. För att kunna spegla den besöksverksamhet som inte har med utlåning att göra bör man dra ifrån de besök som endast kommer för att låna. Dessa uppgifter finns emellertid inte. Det är också tänkbart att besökare kommer både för att låna och för att ta del av övrig verksamhet, som att läsa tidningar, studera etc. I beräkning av fasta priser enligt produktionsmetoden har endast utlåning av böcker inklusive AV-medier använts som volymindikator. Denna statistik är också tillgänglig. Att använda utlåning som den enda indikatorn innebär 6 Handbook on price and volume measures in national accounts 2001

25 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 25(86) dock att man låter utlåning spegla hela biblioteksverksamheten, vilket vi anser är mycket otillfredsställande. Bibliotek Viktkostnad Volymindex, föregående år = ,1 97,4 99,6 Antal utlånade böcker, inkl AV D. Musik- och kulturskolor Här används antalet elever som deltar i musik- och kulturskolornas verksamhet som volymmått. Antalsuppgifterna går att fördela mellan ämneskurser och övrigt. Däremot saknas uppgifter om hur kostnaderna fördelar sig mellan ämneskurser och andra kurser. Vi vet dock att ämneskurser kostar mer än s.k. andra kurser, då de som regel utförs med färre barn per undervisare. Volymindex har här tagits fram för det totala antalet deltagare, utan beaktande av kostnadsskillnader mellan olika typer deltagande. Musik- och kulturskola Viktkostnad Volymindex, föregående år = ,4 103,0 98,4 98,1 Antal deltagare, 1000-tal Nedan redovisas värden i löpande och fasta priser (i föregående års priser). Fasta priser beräknas med den nuvarande kostnadsmetoden och med produktionsmetoden. Men även här saknas volymuppgifter inom flera områden, vilket innebär att volymframskrivningen inte är optimal. Sektor Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymförändring Produktion 102,1 100,0 99,3 Förädlingsvärde 104,2 101,1 99,0 Produktion 101,2 100,5 98,1 Förädlingsvärde 102,5 102,0 96,9

26 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 26(86) Sektor 2312 Övrig kommunal verksamhet I sektor 2312 ligger de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna. Här hamnar även kommunförbundets och kommunalförbundens eventuella kulturverksamhet. År 2003 redovisade åtta kommunalförbund sin kulturverksamhet under Det handlar om musik och teaterverksamhet som organiseras av ett kommunalförbund (t.ex. Norrlands musik- och dansteater), men också om kommunalförbund som med bidrag främjar olika typer av kulturprojekt i sin region. Merparten (närmare 90 procent av produktionsvärdet) stod dock de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna för. Eftersom uppgifter saknas om övriga aktiviteter beräknas volymmåttet endast med hjälp av uppgifter om antal besök på de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna. Övrig kommunal verksamhet Volymindex, föregående år = ,8 97,3 98,8 Antal besök Värden i löpande och fasta priser (i föregående års priser) framgår nedan. Fasta priser beräknas med den nuvarande kostnadsmetoden och med produktionsmetoden. Sektor Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymförändring Produktion 96,4 112,8 108,6 Förädlingsvärde 95,3 110,4 102,2 Produktion 100,8 97,3 98,8 Förädlingsvärde 102,2 86,0 86,5

27 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 27(86) Sektor 2321 Här redovisas den kulturella verksamhet som landstingen har hand om. Den avser teater- och musikverksamhet, museiverksamhet samt övrig kulturverksamhet. Uppgifter finns om antalet besök vid arrangemang av länsmusikorganisationer, orkesterinstitutioner samt regionala museer. Däremot saknas uppgifter om övrig kulturverksamhet som landstingen bedriver och redovisar kostnader för. Teater- och musikverksamhet Volymindex, föregående år = ,1 98,9 104,0 Besök länsmusikorg. 91,7 97,7 101,6 Besök orkesterinstitutioner 96,2 99,9 106,3 Viktkostnader Länsmusikorganisationer, tkr Lokala och regionala orkesterinstitutioner, tkr Summa Museer Volymindex, föregående år = ,2 112,7 105,2 Antal museibesök, 1000-tal I tabellen nedan redovisas värden i löpande och fasta priser (i föregående års priser). Fasta priser beräknas med den nuvarande kostnadsmetoden och med produktionsmetoden. Sektor Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymförändring Produktion 100,3 84,5 106,8 Förädlingsvärde 109,3 88,2 104,0 Produktion 95,2 105,5 104,6 Förädlingsvärde 99,0 126,6 100,2

28 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 28(86) Resultat Det sammanfattande resultatet av beräkningarna för hela COFOG , d.v.s. staten, kommunerna och landstingen tillsammans framgår av den följande tabellen. Produktionsvärdet enligt produktionsmetoden är lägre än kostnadsmetodens produktionsvärde för åren 2002 och Däremot är det något högre Resultaten baseras på de volymuppgifter som har varit tillgängliga. För en stor del av kostnaderna har det dock visat sig svårt att hitta matchande volymindikatorer. Inom den statliga sektorn saknas volymindikatorer för närmare 40 procent av kostnaderna. Samma problem finns för den kommunala sektorn. Det saknas helt uppgifter om stöd till studieorganisationer. För allmän kulturell verksamhet saknas volymuppgifter för ca 70 procent av kostnaderna. I vissa fall finns volymindikatorer men motsvarande kostnadsuppgifter saknas. Sammanfattning av kulturell verksamhet, COFOG Löpande priser Produktion Förädlingsvärde Fasta priser, värden i föregående års priser Produktion Insatsförbrukning Förädlingsvärde Produktion Förädlingsvärde Volymförändring Produktion 99,1 101,8 100,0 Förädlingsvärde 101,0 102,1 98,6 Produktion 99,3 101,7 98,0 Förädlingsvärde 101,8 103,1 95,4 Kommentarer till beräkningarna EUs rekommendationer vad gäller fastprisberäkning med hjälp av volymindikatorer har inte kunnat uppnås av flera skäl. Volymuppgifter inom

29 STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2006:19 29(86) kulturområdet är begränsade till den information som finns tillgänglig. Besöksstatistik har funnits att tillgå. Däremot saknas mer detaljerad statistik för att kunna väga ihop olika aktiviteter inom olika verksamhetsområden. Det har inte heller varit möjligt att finna användbara kvalitetsmått, vilket EU kräver för att uppnå s.k. A-metoder. COFOG är inte heller klart avgränsad, vilket gör det svårt att veta vad som exakt ska ingå i detta ändamål och även vad som verkligen redovisas på detta ändamål av kommunerna. Detta tillsammans med att volymuppgifterna är bristfälliga, både avseende tillgänglighet och kvalitet, gör att vi ställer oss mycket tveksamma till att använda beräkningsresultaten. Produktionsvärdet har i flera fall skrivits fram med volymindexar som inte alls är heltäckande. Det har bland annat saknats volymstatistik för den statliga sektorn. Likaså saknas statistik för delar av kommunal verksamhet. Delvis beror det på att en stor del av kostnaderna utgörs av stöd och bidrag till olika kulturella ändamål. Uppgifter om antalet behandlade ärenden och handläggningstid skulle exempelvis behövas i detta fall. I andra fall, som för biblioteken, har endast en indikator (utlåning) kunnat användas trots att verksamheten erbjuder många andra tjänster för sina invånare. De borde också ingå i beräkningarna. En kombination av produktionsmetoden och kostnadsmetoden kanske vore en möjlig lösning, där kostnadsmetoden täcker upp för de delar av verksamheten där volymindikatorer saknas. En diskussion har inletts med Kulturrådet, som på sikt kan leda till ett utökat samarbete för att ta fram volymindikatorer som bättre uppfyller kraven för fastprisberäkningar med hjälp av volymframskrivningar.