Är det förenklade K1 regelverket användbart?

Transkript

1 J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSITY K1 Är det förenklade K1 regelverket användbart? Kandidatuppsats inom företagsekonomi Författare: Marcus Pettersson Avare Suleyman Examinator: Ekon. Dr. Hossein Pashang Handledare: Ekon. Dr. Hossein Pashang Jönköping juni 2009

2 J Ö N K Ö P I N G I N T E R N A T I O N A L B U S I N E S S S C H O O L JÖNKÖPING UNIVERSITY K1 The simplified accounting rules for accounting in small businesses Bachelor s thesis within Business Administration Author: Marcus Pettersson Avare Suleyman Tutor: Ekon. Dr. Hossein Pashang Examinator: Ekon. Dr. Hossein Pashang Jönköping June 2009

3 Förord Vi vill tacka vår handledare Hossein Pashang, för de goda råd, engagemang och stöd som du har visat under studiens gång. Vidare vill vi tacka personerna som ingick i vår opponentgrupp för alla de värdefulla kommentarer som ni framfört under studiens gång. Ni har alla bidragit med synpunkter, kritik och förslag till förbättringar vilket har resulterat i en bättre studie i slutändan. Ett stort tack även till Jörgen Lindh, som är lärare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping som har kommit med många värdefulla tips och råd. Marcus Pettersson Avare Suleyman i

4 Kandidatuppsats inom redovisning Titel: K1 Är det förenklade K1 regelverket användbart? Författare: Marcus Pettersson, Avare Suleyman Examinator: Ekon. Dr. Hossein Pashang Handledare: Ekon. Dr. Hossein Pashang Datum: Juni 2009 Nyckelord: K1 regelverket, reducera administrativ börda, förenklat årsbokslut Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. ii

5 Bachelor Thesis within Business Administration Title: K1 The role of simplified accounting rules for accounting in small businesses Authors: Marcus Pettersson, Avare Suleyman Examination: Ekon. Dr. Hossein Pashang Tutor: Ekon. Dr. Hossein Pashang Date: June 2009 Subject terms: K1 set of regulations, reducing administrative burdens, simplified annual financial statement Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1 st The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden. Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents. Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective. Conclusion: The study s main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework s structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. iii

6 Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens. iv

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tidigare studier Problemdiskussion Frågeställningar Syfte Nyckelbegrepp Avgränsning Disposition Metod Angreppssätt Val av forskningsmetod Datainsamling Primärdata Sekundärdata Val av respondenter Enkätundersökning Utformning av enkäten Bortfall Bearbetning av data Metodkritik Reliabilitet Validitet Källkritik Referensram Överblick av redovisningen Kostnader för företagens administrativa börda Syftet med redovisning Institutionell teori Normgivare och lagar Bokföringsnämnden, BFN Internationella normer och standarder BFN:s Vägledning och allmänna råd Rådet för finansiell rapportering God redovisningssed i företag K1, K2, K3 & K4 vad innebär de? K1 Enskilda näringsidkare K2 Mindre aktiebolag K3 Större aktiebolag K4 - Noterade aktiebolag, koncerner m.m. IFRS Förenklingar i K Faktureringsmetoden kontra Kontantmetoden K1 företagens Förenklade årsbokslut Anläggningstillgångar v

8 3.8.4 Omsättningstillgångar Periodisering Eget kapital och skulder Utgifter och inkomster Ny baskontoplan för K Sammanfattning av referensram Empiri och analys Inledning Antal år i företaget Vetskap om BFN:s arbete med K1 regelverket Information om K Vem sköter redovisningen Redovisningsarbetet i företagen Upprätta årsbokslut enligt K Användning av Förenklat årsbokslut Gamla redovisningsmetoden Reducerade kostnader Enklare med förenklat årsbokslut Kontant- eller faktureringsmetoden Fördelar och nackdelar med redovisningsmetod Brister med Förenklat årsbokslut Vad för brister Slutdiskussion Bokföringsnämnden Institutionell teori Kostnader och den administrativa bördan Slutsats Förslag till vidare studier Referenser Bilaga 1 BFN:s tabell för vilka regler som gäller för olika företagsformer Bilaga 2 Hinder för tillväxt Bilaga 3 Antal företag år Bilaga 4 Enkät om K1 regelverket Bilaga 5 Intervju frågor som ställdes till BFN Bilaga 6 Följebrev Bilaga 7 Påminnelsebrev till enkäten Bilaga 8 Webbenkätens design vi

9 Figurförteckning Figur 1 - Hur räkenskapsåret avslutas och BFN:s kategori av regelverk Figur 2 - Hur länge respondenterna har arbetat i företaget Figur 3 - Respondenternas vetskap om K1 regelverket Figur 4 - Om respondenterna har fått tillräckligt med information om K1 regelverket Figur 5 - Vem sköter redovisningen (företaget eller utomstående) Figur 6 - Vem sköter redovisningen åt dem Figur 7 - Om respondenterna kan tänka sig att sköta redovisningen själva, när det är möjligt med ett förenklat årsbokslut Figur 8 - Används ett förenklat årsbokslut Figur 9 - Om de administrativa kostnaderna har reducerats efter införandet av förenklat årsbokslut Figur 10 - Har redovisningen blivit enklare med förenklat årsbokslut Figur 11 - Vilken metod används, kontant- eller faktureringsmetoden Figur 12 - Finns det brister med förenklat årsbokslut Tabellförteckning Tabell 1 - Svarsfrekvens Tabell 2 - Sambandet mellan informationsvärdet och informationskostnad.19 Tabell 3 - Lagar och normer som styr redovisningen...21 vii

10 Förkortningsordlista BFN - Bokföringsnämnden BFL - Bokföringslagen EU - Europeiska Unionen FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer IAS - International Accounting Standards IASB - International Accounting Standards Board IASC - International Accounting Standards Committee IFRS - Innternational Financial Reporting Standards RR - Redovisningsrådet SCB - Statistiska Centralbyrån SFS - Svensk Författningssamling SKV - Skatteverket SFR - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund viii

11 1 Inledning Denna studie behandlar användbarheten av förenklade redovisningsregler för enskilda näringsidkare, nämligen K1 projektet. Kapitlet börjar med en bakgrundsbeskrivning till K1 projektet. Därefter ges en problemdiskussion som leder till studiens frågeställning och syfte. Kapitlet fortsätts av studiens avgränsning och slutligen presenteras en kort disposition av uppsatsens upplägg. 1.1 Bakgrund I dagsläget sker det många förändringar inom redovisningen, både för noterade och ickenoterade företag, och både internationellt och nationellt. Frågor rörande minskningen av företags administrativa kostnader och bättre villkor har blivit allt viktigare och det pågår en debatt inom EU om hur företagens redovisning skall förenklas och på så vis minska den administrativa bördan för företagen. Det första förenklingsprogrammet presenterades år 2005 och uppdaterades året därefter. Ett åtgärdsprogram antogs av EU-kommissionen år 2007 och det sattes upp som mål om att reducera den administrativa bördan för företag med 25 procent fram till år 2012 (KOM/2007/23) 1. Den svenska lagstiftningen anpassas mer och mer till EG-rätten samt de internationella redovisningsstandarderna 2. Sverige har som målsättning att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent fram till Av de administrativa kostnader som förekommer i ett företag hänger en stor del samman med de redovisningsregler som företag måste följa (SOU 2008:67). Redan år 2005 lämnade regeringen in en proposition där de tog upp förslag på hur de ville göra förändringar i reglerna för bokföringsskyldighet vid mindre företag. Förändringarna berörde hur den löpande bokföringen, årsbokslut, årsredovisning och arkivering skall göras enklare att tolka och förstå. Regeringen menade på att det skall vara enklare redovisning för mindre företag, genom antingen att befintliga bestämmelser skulle förändras eller upphävas. Den mer avancerade redovisningen skulle användas av större företag (Prop. 2005/06:116). Tidigare var det Redovisningsrådet (RR) som lämnade ut rekommendationer i Sverige. RR tillämpade IASB:S standarder i den omfattning som var överensstämmande med Årsredovisningslagen 3 (ÅRL). Innan införandet av det nya regelverket fick icke noterade företag välja att använda en anpassning av en redovisningsrekommendation från BFN eller någon av RR:s rekommendationer (RR 1-29), (BFN, 2008). Detta är en av medverkande krafterna som har berört BFN i utvecklingen av K-projekten 4, där BFN har 1 Meddelandet från EU-kommissionen angående åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen. 2 International Accounting Standards Board (IASB) och International Financial Reporting Standards (IFRS). 3 Årsredovisningslagen (1995:1554). 4 Kategori 1, 2, 3 och 4 (K1, K2, K3 samt K4). 1

12 under ett par år jobbat med att ta fram ett samlat regelverk för företag i olika storlekar. I dessa regelverk beskrivs hur årsredovisningar och årsbokslut skall upprättas för svenska företag. Regelverken har kommit till för att det skall underlätta för företagarna med redovisningen, det vill säga göra den enklare och mer begriplig vid avslutandet av räkenskapsåret. Tanken är att de nya regelverken skall vara mer heltäckande och ta upp sådant som BFN tidigare inte reglerat. (Precht, Drefeldt & Lundqvist, 2008). 1.2 Tidigare studier Tidigare studier inom redovisningsområdet, angående förenklingen av regelverk för företag, har gjorts där resultaten varierar. Dels beroende på i vilket tidskede studierna utförts men också ur vilken synvinkel studierna utgått ifrån. I sin magisteruppsats, utgår Hedberg & Petersson (2007), från en kvalitativ studie där författarna utfört en empirisk undersökning av vad redovisningskonsulter anser om K1-regelverket. Resultatet av studien visar att de tillfrågade konsulterna var tveksamma till om K1 regelverket har bidragit till en förenkling av redovisningsarbetet. Vidare visar studien att redovisningskonsulterna som utför redovisningen åt enskilda näringsidkare, inte kommer att tillämpa regelverket då regelverket inte innebär någon direkt förenkling för dem. Redovisningskonsulterna arbetar redan med en egenupprättad kontoplan som är begränsad utifrån den ordinarie kontoplanen. Ett byte från den till en ny skulle innebära en ytterligare svårighet. Undersökningen avgränsar sig till Borås, Kinna och Skene. Studien visar att det nya regelverket inte medfört en förenkling för konsulterna genom den kvalitativa undersökningen som gjorts av fåtal konsulter. En konkret slutsats kan inte dras generellt då inte tillräckligt många konsulter varit tillfrågade för att dra trovärdiga slutsatser som skulle gälla för hela branschen. Andersson, Eriksson & Karlsson (2007) utgår från enskilda näringsidkarnas perspektiv i sin kandidatuppsats. Svaren mellan de undersökta företagen huruvida K1 regelverket bidragit till en förenkling i redovisningen för dem, skiljer sig inte markant då de anser att förenklingsreglerna inte påverkat deras arbete med redovisningen särskilt mycket då de inte behöver byta redovisningsmetod. Vad som bör nämnas är att av de sex tillfrågade företagen anlitade fem av dessa redovisningskonsulter då de upprättar sina årsbokslut och deklaration. Vidare anser dem om de skulle ta över hela redovisningsarbetet, skulle det inte innebära större fördelar då kostnader för utfört arbete blir ganska billigt då de anlitar redovisningsbyråer. Emellertid, anser författarna att utförandet av studien skett för nära inpå införandet av regelverket, då flera av deras respondenter inte visste innebörden av regelverket. Undersökningen ägde rum i Värmlands län. En senare studie av Alexandersson & Ohlson, 2008 intervjuades enskilda näringsidkare, revisorer samt Skatteverket i magisteruppsatsen. Alla lokaliserade i Sjuhäradsbygden i Västra Götalands regionen. I studien fokuserades det på huruvida K1 har förbättrat 2

13 redovisningen jämfört vid användningen av tidigare regelverk. Resultatet visar att de tillfrågade näringsidkarna i undersökningen inte har uppfattat någon väsentlig förbättring av redovisningsarbetet. Vissa hade till och med inte hört talas om det nya regelverket som infördes året innan, det vill säga januari Revisorerna tillämpade inte de nya reglerna då de anser att det ger bristfällig fakta i redovisningen, samt att de besitter en högre kunskap om redovisning. I de tre studier som presenterats ovan, kan det ifrågasättas om en mer omfattande kvantitativ undersökning hade gett ett mer generellt resultat samt att det kunde ha dragits mera tillförlitliga slutsatser. Sedan kan resultaten av studierna vara påverkade av att det skett nära inpå implementeringen av K1 regelverket. Hade fler enskilda näringsidkare tagit del av informationen om regelverket kan det ha resulterats i andra slutsatser. I denna studie kommer en omfattande kvantitativ enkätundersökning att genomföras av enskilda näringsidkare i Jönköpings län, med företag från flera olika branscher. Anledningen till att studien omfattar företag ur olika branscher är för att få en mer övergripande bild om hur K1 har implementerats i företag med olika verksamheter. Då vissa branscher kan påverkas mer av redovisningsreglerna och får en större effekt på sin administrativa börda. Dessutom har det inte gjorts en tidigare studie inom detta område i denna region. Eftersom det har förflutit ett tag sedan regelverket infördes kan det mycket möjligt vara så att fler enskilda näringsidkare har tagit del av det förenklade regelverket, då syftet med det är att just att förenkla det administrativa arbetet. Idag finns det ett stort intresse av att se huruvida detta regelverk har uppfyllt sitt syfte. 1.3 Problemdiskussion Den internationella standarden, International Accounting Standard (IAS) började gälla i januari 2005, vilket innebar att svenska noterade företag skulle upprätta sin koncernredovisning i enlighet med den internationella standarden IAS. I och med detta, slutade RR ge ut ytterligare rekommendationer, då företagen inte använde dessa längre (RR 1-29), utan istället anpassades de gamla rekommendationerna till den internationella standarden. Därefter, arbetade BFN tillsammans med Skatteverket (SKV) med att arbeta fram fyra olika kategorier där respektive kategori baserades på hur stora företagen var utifrån tre olika faktorer; nettoomsättning, antal anställda samt balansomslutning, det så kallade K-projektet. De bennämns kategori 1, kategori 2, kategori 3 och kategori 4 det vill säga K1, K2, K3 och K4. BFN har hand om de tre första nämligen K1, K2 och K3. Då K4 omfattar företag som är noterade måste de sedan 2005 redovisa i enlighet med IASB:S regelverk (Broberg, 2008). Regelverkets förändring skall även underlätta för utomstående redovisningsintressenter att tolka och förstå den ekonomiska situationen. Kategori 1 (K1) regelverket började gälla från 1 januari 2007 och gäller mindre företag som har en 3

14 nettoomsättning under tre miljoner kronor, samt att de inte behöver upprätta en årsredovisning enligt ÅRL (Balans nr 4, 2007). Tidigare var regelverken inom redovisning upplagda på så vis att reglerna var samlade per område, det vill säga en vägledning för varulager, en annan för intäkter och så vidare. Samtidigt hängde de administrativa kostnaderna samman med de regler som företag måste följa inom redovisningen. I och med införandet av K1 regelverket var tanken att det skulle harmoniseras med skattelagstiftningen. Arbetet för denna kategori var mer förenklingsorienterad än en utveckling av redovisning. De företag som ingår i K1 är mindre företag där intressenter består främst av Skatteverket och företagsledare. Därför kan det tyckas vara överflödigt med ett alltför avancerat regelverk inom redovisningen för de mindre företagen. En intressant fråga är vad företagen tycker om det nya regelverket och huruvida de anser att en förenkling har skett i och med införandet av det nya regelverket, eller om det helt enkelt blivit mer komplicerat och försvårat hela redovisningsprocessen genom att ändra systemet och följa det nya regelverket (Broberg, 2008). Då tidigare studier visar att företag inte visat ett alltför stort intresse för det nya K1- regelverket (Alexandersson & Ohlson, 2008) är det av vikt att undersöka om detta synsätt ändrats, samt om fler företag blivit medvetna om förändringen. Eftersom syftet med det nya regelverket är att förenkla redovisningsarbetet är det av intresse att se om de enskilda näringsidkare som anlitar redovisningsbyråer har tagit över större delar av det och utför det själva, eller om de fortsätter att anlita dessa då de inte anser att det leder till väsentliga kostnadsbesparingar samt att tiden som skulle läggas ner på det administrativa arbetet är viktigare att lägga på andra delar av verksamheten, exempelvis utveckling av produkter. 1.4 Frågeställningar Baserad på problemdiskussionen här ovan kommer två frågor att adresseras för att uppfylla syftet med denna studie. BFN har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som implementerats 2007 i syfte att underlätta deras administrativa börda, men har nämnden uppnått sitt syfte med regelverket. Utifrån problemdiskussionen har följande frågor valts att behandla i denna studie: Till vilken grad har användningen av K1 regelverket förenklat redovisningsarbetet för de enskilda näringsidkarna? 4

15 Har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? 1.5 Syfte Huvudsyftet är att karaktärisera användbarheten av K1 för enskilda näringsidkare. Delsyftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. 1.6 Nyckelbegrepp Studiens nyckelbegrepp är användbarhet som strukturerar studien. Begreppet användbarhet presenterades först av grundaren för symbolismen av begreppet, John Meads. Dimaggio lånar begreppet från Meads och delvis presenterar detta i en av sina böcker. Den definition som presenteras av Meads indikerar att människor använder modeller, verktyg, ord som påverkar deras handlingar och syfte. Detta innebär att människor kommer använder K1 regelverket som verktyg om det bidrar med någon nytta (DiMaggio och Powell, 1991). 1.7 Avgränsning Studiens undersökning kommer att avgränsas till enskilda näringsidkare som har en omsättning som understiger 3 miljoner kronor, då regelverket är riktad till dem. Den kommer att avgränsas till Jönköpings län och riktas till nämnd målgrupp och utesluter revisorer och konsulter för att målgruppen för K1 regelverket är just de enskilda näringsidkarna. Dessutom kommer studien inte täcka handelsbolag och ideella föreningar då det enligt BFN inte har getts ut någon normgivning för dessa ännu. Dessutom kommer företag ur kategori 2, 3 och 4 (K2, K3, K4) att inte omfattas i denna studie då andra regelverk gäller för företag inom dessa kategorier 5. 5 Dock beskrivs dessa kategorier för att ge läsaren ökad förståelse om indelningen av företag under kapitel 3. 5

16 1.8 Disposition METOD I detta kapitel redogörs de metoder som används vid analys och insamling av data. Studieansatsen beskrivs utförligt och slutligen förs en diskussion kring studiens tillförlitlighet och relevans. 6

17 2 Metod I detta kapitel redogörs de metoder som används vid analys och insamling av data. Studieansatsen beskrivs utförligt och slutligen förs en diskussion kring studiens tillförlitlighet och relevans. 2.1 Angreppssätt När man skall välja en metod att basera studiens undersökning på så skall det bestämmas utifrån studiens syfte. Studiens syfte är att på en aggregerande nivå beskriva och förklara effekten av tillämpningen av K1. Man brukar skilja mellan två olika angreppssätt; kvantitativ metod och kvalitativ metod (Holme & Solvang, 1991). Utgångspunkten i den kvantitativa metoden är att det som studeras går att mäta eller väga och där undersökningsresultaten kan presenteras numeriskt (Andersson, 1994). Man arbetar med strukturerade frågeställningar som formuleras i förväg, som ger resultat från vilka man kan dra generaliserade slutsatser (Olsson & Sörensen, 2007). Enligt Holme & Solvang (1991) riktar sig den kvalitativa metoden mer på att få en djupare förståelse av fenomenet, som genom successiv forskning upptäcks och tydliggörs med mer utförlig information från färre källor. En nackdel med kvantitativa undersökningen är att undersökningen inte blir så fördjupad utan mer ytlig då man vid exempel intervjuer kan göra flera följdfrågor, vilket inte går vid enkätfrågor på samma sätt (Holme & Solvang, 1991). Denna studie följer en kvantitativ undersökning, där ett större antal företag från flera branscher används som undersökningsmaterial. Detta för att få en bredare bild av problemet som undersöks. Det vill säga, att genom att få in fler svar från flera olika respondenter via enkäter och frågeformulär, som leder till en relevant och generaliserbar slutsats, än vad som vore möjligt vid en kvalitativ undersökning. Dock har undersökningen lite inslag av kvalitativ metodansats. Det utförs en intervju på telefon med en handläggare på BFN:s kansli, Anna Ersson, som svarade direkt via telefon på frågor rörande BFN: s 6 normgivning. Vidare, ville författarna kunna studera objekten på samma sätt och agera objektivt vid inhämtandet av den önskade informationen. 6 Mer om BFN och dess verksamhet under 3:e kapitlet som behandlar den teoretiska referensramen. 7

18 2.2 Val av forskningsmetod De alternativa forskningsmetoder som finns är framförallt: deduktiv, induktiv, och abduktiv. Den deduktiva metoden utgår från allmänna principer och befintliga teorier, där forskaren härleder hypoteser som sedan prövas empiriskt och ser hur väl det återger verkligheten (Patel & Davidson, 1994). Den induktiva metoden kännetecknas av att den baseras på empiriskt underlag från vilket man utvecklar teorier och drar generella slutsatser (Wallén, 1996). Vidare kan denna metod användas för att ta reda på varför normativa teorier inte är framgångsrika (Artsberg, 2005). I den sistnämnda forskningsmetoden, undersöker forskaren från vad som är orsak till en observation och drar slutsatser utifrån det. Metoden utgår från empirin (som i induktion) men avvisar inte teoretiska föreställningar samt kräver erfarenhet i området som skall studeras (Wallen, 1996). I denna studie har författarna använt huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden men med inslag av den induktiva metoden. Forskningsansatsen följer ett mer fritt tillvägagångssätt mellan dessa två nämnda metoderna, det vill säga abduktivt. I studien har teorier samlats om ämnet redovisning samt det nya regelverket som medfört förändringar i normgivningen inom redovisning. Baserat på denna teori har ett problem formulerats som prövas i empirin, genom att frågor framställts i undersökningssyfte där respondenternas svar utgör den empiriska datan. Empirin har sedan ställts mot de teorier som används och analyserats för att ge studiens slutsats. Då studien utgår från befintliga teorier där verkliga fall knutits till dessa teorier för att undersöka om dessa återspeglar verkligheten har den abduktiva metodansatsen ansets vara mest tillämplig. 2.3 Datainsamling För att få en ökad förståelse samt information och data om studiens ämnesområde K1, så har flera olika informationskällor använts. Enligt Bell (2000) innebär datainsamling en genomgång av litteratur i form av böcker, artiklar i det valda ämnet. Informationen som har samlats in har delats in i två kategorier primärdata och sekundärdata Primärdata Enligt Bell (2000), är primärdata ren data som forskaren själv samlar in under undersökningens gång. Det är data som inte är bearbetad tidigare för analys- eller forskningsändamål (Artsberg, 2005). Då ingen tolkat informationen eller analyserat den tidigare gör att data besitter god kvalitet. När man samlar in primär data så kan det göras på tre olika sätt nämligen som observationer, enkäter eller intervjuer (Cooper & Schindler, 2001). Att använda sig av enkäter som datainsamlingsunderlag är enkelt, smidigt att 8

19 administrera samt att det inte bidrar till någon intervjuareffekt. Dessutom gör en enkätundersökning det möjligt att nå ut till en bredare skara av respondenter. Denna studie har baserats på en enkätundersökning för att samla in primärdata som studien krävde för att kunna besvara studiens problemfrågor. Valet att göra en enkätundersökning kändes naturligt, då författarna ville göra en omfattande kvantitativ undersökning för att uppfylla syftet med studien. En enkätundersökning gör det möjligt att dra en allmän slutsats utifrån undersökningens resultat. Vid insamlandet av primärdata, har författarna ringt upp ett antal företag och berättat om denna studie och dess syfte samt samtidigt frågade om respondenterna vill vara med i en undersökning. Till de företag som ville vara med i undersökningen har det skickats ut en enkät via . Dessutom har författarna även intervjuat BFN i syfte att få reda på om det sker en granskning från denna myndighets sida om huruvida K1 regelverket tillämpas av enskilda näringsidkare Sekundärdata Enligt (Olsson & Sörensen, 2007) är sekundärdata data som sedan tidigare har samlats in av andra författare för ett annat syfte eller problemformulering. Författarna har först och främst använt sig av sekundärdata från Internet, där BFN:s hemsida varit väldigt användbar och även mycket relevant för studien när det gäller att få tag i pålitlig information. Från FAR-kompletts hemsida samt Regeringens hemsida har vi inhämtat sekundärdata för att få en ökad förståelse inom området för K1 och dess innebörd. Sekundärdata har även inhämtats från tryckta källor som till exempel tidsskrifter, facklitteratur och lagar. För att söka fram relevant facklitteratur har författarna använt sig av sökmotorn E-Julia vid Högskolan i Jönköpings bibliotek samt även Stadsbiblioteket i Jönköpings sökmotor Ling-on-line. För att hitta tidigare forskning som till exempel tidigare gjorda uppsatser inom relevant område har författarna använt sig av sökmotorn, DIVA. För att hitta uppsatser som är skrivna vid andra universitet eller högskolor har sökmotorn LIBRIS Uppsök använts. För att få en ökad förståelse för vad som gäller för enskilda näringsidkare om gällande och kommande ramverk har författarna använt sig av olika lagar, rekommendationer och allmänna råd från BFN, regeringen och andra relevanta källor. De tidsskrifter som använts i studien har inhämtats från olika relevanta organisationer och nämnder som är verksamma inom redovisningsområdet, det vill säga branschtidningar som Balans, Redovisningskonsulten och Nytt från revisorn. 9

20 2.3.3 Val av respondenter Innan en undersökning utförs måste man välja om undersökningen skall omfatta en hel population eller endast urval av den. En population avser alla element som är av intresse för undersökningen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007). Ett urval av en population innebär att man väljer ett fåtal individer eller objekt från populationen (Stutely, 2003c). Anledningen till att man studerar ett urval istället för en hel population beror på olika faktorer såsom att en undersökning av hela populationen medför hög kostnad, urvalet ger tillräckligt med förlitliga resultat, opraktiskt samt tidsbrist i samband med undersökningar som avser hela populationen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007). När det gäller sannolikhetsurval kan olika strategier användas. Det sannolikhetsurval som känns relevant för studiens undersökning är stratifierat slumpmässigt urval. Den stratifierade slumpmässiga urvalsmetoden baseras på att populationen delades upp i skikt och slumpmässiga urval görs i varje skikt. En anledning för att använda denna metod medför en bättre kontroll. Till skillnad från ett vanligt slumpmässigt urval är att det inte blir snett fördelat och att det går att försäkra sig om att man får urval från varje skikt (Kylén, 2004). I denna studie baserades undersökningen på enskilda näringsidkare som ingick i kategori K1 7 eftersom regelverket riktar sig mot dessa näringsidkare. Därför gjordes ett urval av alla enskilda näringsidkare som är verksamma inom Jönköpings län. Urvalet bestod av 100 enskilda näringsidkare som är tänkt att representera denna population. I denna studie delades urvalet upp på fem olika branscher där 20 företag ur varje bransch slumpmässigt valdes ut och skulle utfrågas. Enligt Saunders, Lewis & Thornhill (2007) är tumregeln minst trettio respondenter per urval av hundra objekt för att urvalet skall anses vara tillräckligt representativt. Urvalet av enskilda näringsidkare togs ut med hjälp av databasen UC Web som finns under sökhjälp på Internationella handelshögskolans biblioteks hemsida. Väl inne på databasen användes urvalsfunktionen, där med hjälp av olika urvalskriterier, går det att få fram säkra målgrupper, i detta fall näringsverksamhet inom Jönköpings län. 2.4 Enkätundersökning I denna studie valdes en enkätundersökning, där ett större antal respondenter har tillfrågats för att kunna dra mer allmänna slutsatser om studiens resultat. Dessutom, på grund av att urvalet består av hundra näringsidkare, skulle det ta alldeles för lång tid att genomföra en intervjuundersökning. En enkätundersökning kan utformas på flera olika sätt till exempel via , telefon, brevpost eller personligt möte (Smith, 2003). Fördelar med en enkätundersökning är att alla respondenter får samma frågor utan att någon intervjuare kan vara med och påverka frågeställningen (Kylén, 2004). Nackdelarna är att inga följdfrågor 7 En närmare förklaring om vilka företag som ingår i Kategori 1 ges under 3 kapitlet referensram. 10

21 kan ställas under frågestunden. Respondenten har inte heller samma möjlighet att fråga intervjuaren om han inte förstår en ställd fråga i formuläret (Patel & Davidson, 1994). En enkätundersökning kan göras via internet, där adresser används för att inbjuda respondenter till att få tillgång till en hemsida där en webbaserad enkät ifylls. Då denna ansats används kan respondenter förbli anonyma och inte modifiera eller ändra enkäten (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007). I studien används en webbaserad enkät, vilket gör det enklare för respondenter att besvara den då tillgängligheten ökar. Då respondenterna får en internetlänk skickad till sin adress ökar flexibiliteten för både användaren och mottagaren. När respondenten har öppnat länken kommer de direkt till enkäten som finns på hemsidan mysurvs.com. Efter att enkäten är fullständigt besvarad, exporteras resultaten automatiskt tillbaka till författarna, som har ett användarkonto på hemsidan. Till enkäten är en inledning medskickat för att respondenten skall få upp motivationen till att genomföra enkäten (Kylén, 2004) Utformning av enkäten För att kunna ge svar på studiens frågeställning har en enkät upprättats för att samla in kvantitativ information. Enligt Kylén (2004) kan enkäten bland annat göras genom datorprogram som utformar, distribuerar och bearbetar enkäten. På hemsidan MySurvs.com tillhandahålls en gratistjänst för hur man skapar och sammanställer enkäter på ett enkelt och smidigt sätt. Frågorna i enkäten skall följa en genomtänkt struktur för att enkäten skall uppfylla sitt syfte. Vid formulering av frågor har författarna försökt få dem att kännas relevanta för respondenterna att svara på samt att de ska uppfylla studiens syfte. Dessutom har hänsyn tagits till den tidsbrist som respondenterna kan ha. Frågorna har därför utformats så att de kan besvaras snabbt men fortfarande vara användbara. Enkäten består i huvudsak av öppna frågor för att respondenten skall kunna inte bara svara på frågan utan också kunna motivera svaret. Denna struktur av frågor valdes då författarna söker att få en djupare förståelse för hur respondenterna förhåller sig till de ställda frågorna. En enkäts uppställning har betydelse för utseendet av den samt hur tilltalande den är för respondenten att svara på. Är enkäten tilltalande och lättbegriplig, ökar svarsfrekvensen (Kylén, 2004). På hemsidan MySurvs.com finns det olika layouts att välja mellan och författarna försökte välja rätt färger och layout för att få en lockande utseende och på det sättet öka respondenternas motivation, se exempel på enkätfrågorna under bilaga 7. Enligt Kylén (2004) utgörs arbetet med konstruktionen av en enkät av fyra steg. I första steget görs ett utkast av enkäten utan följebrev, där en eller flera personer försöker svara på frågorna samt ger feedback på designen och frågorna. Författarna valde att diskutera utkastet med en docent i informatik inom Research Method and Academic Writing för att 11

22 försäkra sig om att frågorna var relevanta och utformade på ett sätt som inte gick att misstolka. Vidare i det andra steget skrivs en första försöksversion av enkäten med följebrev så att den kan prövas av tre till fem personer ur den aktuella målgruppen. Efteråt görs en bearbetning av frågorna beroende på hur personerna har svarat. Författarna valde slumpmässigt ut fem enskilda näringsidkare ur databasen UC Web, som har listor på olika företagsformer och genom olika urvalskriterier valdes enskild näringsverksamhet. Efteråt ringde författarna upp respondenterna för att be dem utföra enkäten. Svaren som erhölls tydde på att försökspersonerna har förstått frågorna då de svar som lämnades in var i enlighet med den information studien sökte. I tredje och fjärde steget görs eventuella justeringar och en slutlig version av enkäten. Efteråt skickas den med ett följebrev iväg till målgruppen. Vid utskick kan en eller två påminnelser behövas. För att motivera respondenten, de som skall svara på en enkät bör det finnas ett följebrev, i vilket det står information om undersökningen. I följebrevet bör det finnas med information om avsikten med undersökningen och vem som gör den, samt hur lång tid den tar att genomföra och vad som händer med svaren (Kylen, 2004). En korrekt e-post adresslista har stor betydelse för en undersökning, då i annat fall kan vara tidskrävande att återigen få fram rätt adress (Robson, 2002). Därför ringdes alla företag upp för att säkra detta och minska bortfallet genom att via telefonsamtalet få korrekt adress. Dessutom hoppades författarna på att samtalet skulle kunna få respondenter att svara snabbare på enkäten och kunna öka svarsfrekvensen Bortfall Enligt Kylén (2004) är en studies tillförlitlighet beroende av bortfall och kan utgöra ett problem för analysen och slutsatsen. Bortfallet blir mindre, ju tydligare och mer genomfört arbete med utformningen av enkäter. Detta leder även till att färre, som enkäten skickas till, kommer tolka enkäten på olika sätt. En anledning till bortfall kan vara att respondenten inte känner sig lämpad för att svara på enkäten (Kylén 2004). I denna studie har 100 stycken enskilda näringsidkare tillfrågats om de vill vara med och besvara på en undersökningsenkät. Av dessa 100 stycken näringsidkare har 36 svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 36 procent. För att få en mer allmän undersökning så valdes näringsidkare slumpmässigt ut från fem olika branscher, nämligen 20 styck från Tillverkning, 20 styck från Handel, 20 styck från Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 20 styck från Kultur, nöje och fritid och 20 styck från Byggverksamhet. Anledningen till att följande branscher valdes ut är för att de flesta företag verkar inom någon av dessa branscher. Dessutom fanns intresse att undersöka om redovisningen skiljer sig markant åt mellan varje bransch. Det kändes även naturligt att välja dessa branscher då det finns en skillnad mellan dem. Varav svaren vi fick in fördelade sig på följande vis; 12

23 Bransch Antal utskick Antal svar Svarsfrekvens Tillverkning % Handel % Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Kultur, fritid och nöje % % Byggverksamhet % Totalt % Tabell 1 - Svarsfrekvens För att höja svarsfrekvensen har enkäten hållits enkel med tydliga frågor. Enkäten har även granskats av lärare inom forskningsmetodik från Internationella Handelshögskolan i Jönköping för att försäkra att frågorna i enkäten uppfyllde de krav som författarna hade på enkäten. Sedan har enkäten skickats ut till några test företag för att kontrollera att enkäten är förståelig och tydlig. För att ytterligare höja svarsfrekvensen så skickades det ut en påminnelse till alla deltagande näringsidkare, anledningen till att det skickades ut till samtliga respondenter var för att enkäten var anonym och vi därför inte vet vilka som har besvarat enkäten. Vi ansåg att om enkäten hålls anonymt så kommer svarsfrekvensen att vara högre samt att näringsidkarna vågar svara mer ärligt på enkätfrågorna. I studien användes en hemsida på internet för att skapa enkäten samt att enkäten skulle se mycket mer professionell ut vilket kan ha en betydelse för hur respondenterna uppfattar denna studie som mer seriös. Hemsidan som användes för att skapa enkäten var Av de 100 respondenterna var det 64 stycken som inte ville delta i enkätundersökningen, alltså ett bortfall på 64 procent. Några anledningar till bortfall är följande: tidsbrist, för mycket jobb på företaget, för lite kunskap för att kunna ge bra svar, gillar inte att delta i undersökningar, får inte ut något av att delta samt har ingen eller internet. Författarna är nöjda med den svarsfrekvens som uppnåddes, alltså 36 procent, då svarsfrekvensen för en enkätundersökning som skickas via e-post i regel är låg. Dessutom är det oklart var gränsen går för vad man kan anse om en viss svarsfrekvens är hög eller låg. Då det inte finns några tydliga riktlinjer för hur hög svarsfrekvens skall vara bedöms det från studie till studie som görs, därför ar författarna nöjda med denna. (Kylén, 2004). Bortfallet är väldigt 13

24 jämt utspritt bland de olika branscherna och det ger oss därför en bättre möjlighet att kunna jämföra branscherna trots det stora bortfallet. För branschen byggverksamhet där vi hade övervägande bortfall, kan det inte dras några tillförlitliga slutsatser. En anledning till ett så stort bortfall i byggverksamheten, kan bero på att företagarna är ute på olika uppdrag och har därför inte möjligheten att besvara på grund av tidsbrist. Vilket också gavs som svar då företag ur denna bransch ringdes upp Bearbetning av data När all data är insamlad måste det bearbetas och sammanställas, så den går att analysera och tolkas (Olsson & Sörensen, 2007). Sammanställningen som görs bör vara övergripande så att den är lätt att förstå sig på. För att underlätta analysen av data bör informationen samlas för varje delfråga för sig. I sammanställningen kan det finnas en tendens att använda de metoder som känns mest bekant och som man kan behärska. Dock får okunskap inte leda till att man utesluter viss data som är insamlad, då det är betydelsefullt inför analys och slutsats. En undersöknings informationsmaterial kan vara verbalt eller bestå av numeriskt material. Det verbala underlaget utgörs av de svar som kommer från exempelvis öppna frågor i enkätundersökningar, medan numeriskt material består av siffror. Ett exempel är enkätsvar som ger antal svar för olika alternativ (Kylén, 2004). I studien valdes programmet Excel för att göra sammanställningen av enkätsvaren. I Excel användes det olika diagram för att göra insamlad data lätt att tolka. Dessa diagram är tydliga samt numeriska som ger en god överskådlighet av datan. Diagrammen förtydligas och förklaras verbalt. Dock finns det vissa frågor där det inte finns några diagram till, utan författarna anser att det har räckt med att sammanställa och analysera dessa verbalt. Efter varje sammanställning analyseras varje delfråga för sig, med koppling till teori samt andra ställda och sammanfattade frågor. 2.5 Metodkritik Reliabilitet Enligt Bell (2000) innebär reliabilitet att man mäter undersökningens tillförlitlighet samt att även forskaren själv ska komma in med trovärdiga och pålitliga resultat. Slumpen skall inte få avgöra hur slutresultatet kommer att bli, det är därför som samma undersökningar som görs kontinuerligt ska ge samma resultat om de sker i liknande omständigheter (Andersen, 1994). I denna undersökning där författarna har använt sig av en kvantitativ enkät undersökning har frågorna innan de skickats ut till respondenterna skickats för granskning och feedback till kunnig person inom området. Enkäten får inte vara för lång och komplicerad för då kan respondenten tappa koncentrationen, därför har författarna 14

25 utformat en enkät som tar cirka tio minuter att besvara. Frågorna har utformats så de är relevanta för studiens syfte. Om en undersökning har låg reliabilitet innebär det att något är fel på mätinstrumentet/metoden. Tvärtom är det när vid hög reliabilitet då det innebär att man kommer att få fram likvärdiga resultat oberoende av vem som genomfört undersökningen eller på grund av andra omständigheter Validitet Validitet innebär att man verkligen mäter det som man vill mäta (Bell, 2000). Författarna har försökt hålla validiteten så hög som möjligt i denna studie, där syftet är att göra en kvantitativ undersökning hos enskilda näringsidkare. Huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av den redovisningen? I enkätundersökningen gjordes frågorna mycket enkla och lätta att förstå för att slippa feltolkningar. När frågorna har ställts upp har de formulerats så att så tydliga svar som mjöligt kan ges. För att få fler att svara på enkäten så har den inte gjorts för omfattande utan den tar endast cirka tio minuter att genomföra skulle den ta för lång tid så minskar chanserna att respondenten genomför enkäten. Den sekundärdata som har använts har inhämtats från flera olika pålitliga källor för att få en högre validitet på studien. Respondenten kommer endast att kunna genomföra undersökningen en gång på sin dator, vilket även höjer upp tillförlitligheten. Om respondenten inte skulle uppfatta en fråga korrekt utan vill ha mer utförlig information innan han svarar, så har respondenten möjligt att kontakta någon av författarna direkt via telefon. För att öka validiteten av studien har ett påminnelsebrev skickats ut via till samtliga deltagande företag i undersökningen för att öka enkätens svarsfrekvens. För att förhindra att företag, som deltar i undersökningen, att svara två gånger på enkäten finns en spärr som inte tillåter respondenten att svara på enkäten fler än en gång från samma dator Källkritik Källkritik är att författarna måste vara försiktiga med vilket material de använder sig av, källan måste vara pålitlig och trovärdig och den skall ge en rättvisande bild av hur verkligheten är, självklart måste den ha en hög sannolikhet. Källkritik måste finnas med vid såväl insamlande av primär- resp. sekundärdata (Bell, 2000). Författarna till denna studie anser att den litteratur som använts är trovärdigt. Tidskrifter som Balans, Redovisningskonsulten och Nytt från revisorn anses trovärdiga då dessa nationellt sett erhåller stort erkännande. Vid användning av interkällor har författarna varit kritiska och noga med att kontrollera upphovsmannen till de källor som använts. Då de flesta hämtats från Högskolebibliotekets databaser anser författarna att de är tillförlitliga. Vad gäller teorier som används har författarna försökt använda senaste upplagorna samt undersökt om dessa ändrats i olika böcker samt vetenskapliga artiklar och lagt märke till då 15

26 begreppen och förklaringar återkommer. Dessutom har författarna försökt att inte vara beroende av en viss källa utan använt många olika. 16

27 3 Referensram I följande kapitel kommer den teoretiska referensramen att presenteras. En beskrivning ges av normgivare samt lagar och normer som gäller för denna studie. Sedan förklaras och tydliggörs vilka företag som ingår i kategori 1-4. Därefter ges en teoretisk framställning av vad som gäller för enskilda näringsidkare i K1 vad gäller bokslut och det löpande redovisningsarbetet samt de förändringar som det nya regelverket medfört för de företagen i kategorin. 3.1 Överblick av redovisningen Av samhällsekonomiska orsaker har standardiseringen av den externa redovisningsinformationen för olika företag spelat en stor roll. Standardisering av redovisningsinformationen leder till att företagsintressenter får lättare att överskåda informationen som underlag inför olika ekonomiska beslut. Det är nästintill omöjligt att reglera alla typer av frågeställningar som kan dyka upp inom redovisningsområdet, dessutom skulle det leda till en enorm komplexitet. Inom redovisningsområdet är de två viktigaste lagarna Årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringslagen (BFL) som kallas ramlagar och innehåller generella bestämmelser om hur bokföringen och redovisningen skall gå till inom företag (Thomasson, Arvidson, Lindquist, Larson & Rohlin, 2006). Det har tillkommit flera normbildande organ i Sverige och har influerats av de internationella normgivande organ då behovet av att kunna jämföra företags ekonomiska information ökat. Själva begreppet norm eller normbildning varierar beroende på i vilket sammanhang det används. Enligt Nilsson (2005) beror de svenska redovisningsnormerna bland annat på att lagstiftningen inte hinner med den snabbt expanderade utvecklingen inom området och om nya specifika lagar infördes skulle de snart bli inaktuella. Begrepp som god redovisningssed och rättvisande bild spelar en markant roll som normer utöver befintlig lagstiftning. Vidare är de rekommendationer och anvisningar som ges ut inom området, allmänna normer inom redovisning som enligt Nilsson (2005) är av lägre juridisk dignitet än de lagar som gäller med är trots det en del av gällande rätt. Således kan domstolar åberopa dem för att säkerställa vad som gäller inom god redovisningssed. Vikten av lätta och användbarvänliga regler för att administrera företag är relativt stort bland företagen i Sverige. Det visar en undersökning 8 som gjorts av Nutek 9 och Statistiska 8 Undersökningen Företagens villkor och verklighet 2008 av Nutek/SCB kan ses under bilaga 2. 9 Nutek eller Verket för näringslivsutveckling är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som hade till uppgift att stärka näringslivets förutsättningar och främja hållbar regional tillväxt, genom att bl. a förbättrade förutsättningar för nyetablering av företag. Myndigheten avvecklades under mars Deras verksamhet har bl. a gått över till Tillväxtverket som bildades 1 april Förvaltningsmyndigheten arbetar för fler och 17

28 Centralbyrån (SCB) under 2008 där andelen för lagar, myndighetsföreskrifter, tillståndskrav med mera uppgick till 30 procent av olika faktorer som utgör ett hinder för tillväxt av företagande (Tillväxtverket, 2009b). I Sverige är de alla flesta företagen relativt små, där två av tre av företagen, så kallade soloföretagen, har inga anställda vilka uppgår till mer än Ca 90 procent av samtliga företag har mindre än 50 anställda, det vill säga cirka företag 10 (Tillväxtverket, 2009a). Det faktum att majoriteten av företag i Sverige består av mindre eller små företag, samt att regelverket för redovisningen har vuxit sig för stort tyder på att en förenkling för dessa användare måste ske och reglerna måste anpassas för dessa mindre och små företagen. Dessutom har företag tidigare kunnat välja mellan BFN och RR. Följaktligen finns det en strävan att ändra på regelmängden och valmöjligheten av reglerna (Bengtsson, 2004). 3.2 Kostnader för företagens administrativa börda Nutek (numera Tillväxtverket) fick i uppdrag av regeringen att mäta företagens administrativa kostnader, som är en central del i regelförenklingsarbetet. Mätningarna skulle omfatta hur mycket det kostade företagen att uppfylla de administrativa kraven som finns lagstiftningen. Metoden som användes för mätningarna kallas för Standard Cost Model, SCM. Modellen bygger på uppskattningar av nerlagd tid ett normaleffektivt företag avsätter för att följa de administrativa krav som finns i lagstiftningen på det sätt som de är avsedda att följas. Intervjuer med företagare har legat som underlag för dessa mätningar Mätningarna skall ge resultat om bland annat hur kostnaderna fördelar sig inom ett specifikt regelområde och var de största kostnaderna finns. Mätningarna avslutades 2008 och avsåg flera områden, bland andra ÅRL och bokföring, där kostnaderna uppgick till 1,9 miljarder respektive 23 miljarder kronor (Regeringskansliet, 2009). Målsättningen för regeringen är att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent fram till hösten Då resultaten från Nuteks mätningar visar hur mycket ett regelkrav kostar i tid och kronor för företagen i Sverige, kan de också användas för att följa hur de administrativa kostnaderna utvecklas mot regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna (Nutek, 2009). växande företag samt för ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet (Tillväxverket 2009). 10 Tabell över antal företag som är tagen från SCB:s Företagsdatabas (FDB) finns under bilaga 3. 18

29 3.3 Syftet med redovisning Enligt Gröjer (2002) är en allmän definition av externredovisning följande: Med extern redovisning avses en sammanfattande bild av organisationens affärer med omgivningen. Det finns olika synsätt på beskrivningen av ett företags affärer med omgivningen går till. Enligt det antropologiska synsättet som bygger på att företag de facto redovisar sina affärshändelser, bygger på observationer av tillämpningen och utvecklingen av externredovisningen. Det andra synsättet bygger på den politiska skolbildningen, som anser att externredovisningen är ett sätt att upprätthålla en viss samhällsordning (Gröjer, 2002). Det finns olika normativa skolutbildningar om externredovisning vad gäller syftet med det, enligt beslutsmodellskolan genererar redovisningen den redovisningsdata som krävs och som fungerar som underlag för beslutstagande. En annan som är relevant är informationsvärdeskolan, som medger att det är resurskrävande att hantera informationssystem. Informationskostnader kan beräknas men det är värdet av informationen som det är svårt att få mått på. Figuren nedan visar informationens värde i relation till kostnaden av att erhålla informationen. Värdet av information i nuvarande situationen vägs mot annan situations information där mer information finns till hands. Detta innebär att kostnaden för informationen i den senare situationen ska vara mindre än skillnaden i värde som de olika besluten leder till. I vanliga fall kan värdet räknas ut, men då det gäller att räkna ut värdet av information i mer komplicerade fall som det burkar vara i verkligheten, kan det vara svårt att räkna ut värdet av ett beslut med mer eller mindre information (Gröjer, 2002). Tabell 2 - Sambandet mellan informationsvärdet och informationskostnad. Källa: Gröjer J.L. (2002), s.29 19

30 Slutligen, narrationsskolan, menar att företags redovisning används för att ge en subjektiv bild av företaget, det vill säga berätta om hur det gått för företaget. Det måste ges tillräckligt med information till exempelvis intressenter för att tillfredställa dessas behov. Om för lite information berättas kan det leda till fel investeringar och att företaget anses riskabelt. På detta vis ökar kostnader för företaget. Därför finns det en jämviktsläge där kostnaden för företaget vägs mot kostnaden för att producera den relevanta informationen (Gröjer, 2002). Informationen från företaget i form av externredovisning är till för företagets externa intressenter. Exempel på intressenter är aktieägare, långivare, anställda, kunder, leverantörer, myndigheter, stat och kommun. De olika intressenterna har inte alla samma syften och intressen i företaget, men en externredovisning ger ändå många svar efter information som intressenterna behöver, bland annat är det företagets resultat och finansiella ställning som kan vara av intresse (Smith, 2006). Intressenters behov av företagsinformation tillgodoses genom regler om bland annat bokföring, årsbokslut, årsredovisning och revision, där regelverket utgår från att alla affärshändelser som äger rum i ett företags skall bokföras (proposition 2005/06:116). 3.4 Institutionell teori Scott (1987) menar att det finns olika ansatser till hur mänskliga handlingar kan förklaras. I sin artikel framför han att institutionalisering är en process i vilket handlingar upprepas över tid och där innebörden av handlingen förstås av alla de som utför handlingarna. De sedvanliga handlingarna får ett erkännande av en viss grupp aktörer. I en senare bok hävdar Scott (2008) att det är en komplex process, där den institutionella miljön formar och formas av organisationers beteenden. Stor vikt läggs på den sociala kontexten i vilket en organisation verkar inom. Enligt DiMaggio och Powell (1991) finns det tre olika påtryckningar inom den institutionella teorin, som påverkar människans syn och handlande; den normativa, reglerande och kognitiva. Normativ påverkan går ut på att människor skall följa ett önskat beteende som förväntas av dem, detta är inte tvingande utan är etiskt och moraliskt styrande. Lika gäller för företag med deras redovisning som skall vara uppställd på ett önskat sätt men som ändå kan skilja sig åt från företag till företag beroende på vilket sätt som de redovisar efter. God redovisningssed kan placeras in i den normativa kategorin, då det handlar om att företaget skall ge en rättvisande bild om företagets välmående till berörda intressenter. Kognitiva tankesättet går ut på att företag tar efter varandra för att vara förberedda på hur de skall agera i en viss situation som andra företag redan har gjort, företagen imiterar varandra. Reglerande innebär att alla företag är styrda av lagar och tvingande regler för hur de får bete sig och driva företaget. Här är det olika organ och nämnder som sätter upp spelreglerna, bland andra ÅRL, BFN, BFL. 20

31 Enligt Hatch (2006) är företagens legalitetsprocess för hur de utför sitt arbete och redovisar sitt resultat, till stor del påverkad av myndigheter genom regler och lagar. Det kan uppkomma problem för företag att upprätta ekonomiska relationer som kan vara av betydelse för företagens fortlevnad om det inte är legitimt accepterad. Företag handlar på ett sätt som de tror är förväntad av dem från omgivningen, vilket förutsätter att de agerar på ett rationellt och aktivts sätt i sitt besluttagande. Enligt Artsberg (2005), dagens utveckling på redovisningsområdet återspeglas tämligen bra av den institutionella teorin, teorin förklarar svårigheten med en utveckling på redovisningsområdet. Varför förändringar går långsamt kan bero på människans beteende vad gäller förändringar, det vill säga, det uppkommer en tröghet hos människan som blir van att utföra vissa handlingar på ett visst sätt och på så vis håller sig till det. Med andra ord, tidigare strukturer som används för att fatta relevanta och snabba beslut kan även verka hämmande och ge en viss tendens till tröghet i utvecklingen. I dagens samhälle spelar redovisningen en viktig roll med att sprida den rådande uppfattningen om vad som är rätt att göra för företag, på grund av begrepp och lösningar som tillhandahålls med redovisningen. Detta på grund av att själva redovisningen anses av många vara ett rationellt och tekniskt instrument och därmed får en betydelsefull roll som legitimitetsskapare. 3.5 Normgivare och lagar Enligt Gröjer (2002) har det på grund av en numera komplicerad affärsvärld, ökat möjligheter till alternativa redovisningssätt för företag. Vad som måste vara klart för företagare är vad som styr själva redovisningen. Följande figur illustrerar styrningen av redovisningen: (1) Lagstiftning (2) Redovisningens rekommendationer Antas styra faktisk redovisning (3) Organisationens ekonomiska situation (4) Praxis Tabell 3 - lagar och normer som styr redovisningen 21

32 Lagstiftningen i Sverige, det vill säga ÅRL och BFL utgör huvudsakligen ramlagar, medan redovisningens rekommendationer utformas av olika organ så som BFN och RR 11. Ett företag bör lämna en rättvisande bild av organisationens ekonomiska ställning och situation. Dessutom kan företag genom redovisningen visa ett starkare eller svagare resultat. Sista delen, praxis är varierande, med olika redovisningssätt och former. Hur företag redovisar den ekonomiska ställningen är viktig för bland annat ägare och potentiella ägare ska kunna bedöma investeringen. Det ges olika argument för och emot reglering av redovisningen; man ska kunna undvika marknadsmisslyckanden, det ska råda informationssymmetri och möjliggöra jämförbarheten mellan företag, men att regleringen kommer sent och att marknader kan lösa problem på egen hand. Redovisningsutvecklingen sker hela tiden och påverkas av samhällsutvecklingen, den externa redovisningens reglering bör debatteras då det finns både för och nackdelar och på grund av den snabba utvecklingen i samhället och av företag (Gröjer, 2002). Inom redovisningsområdet har lagstiftningen varit spridd på ett antal lagar, dessutom har lagstiftningen varit bunden till den lagstiftning som råder inom EU efter Sveriges inträde. I Sverige finns de grundläggande bestämmelserna i ÅRL och BFL, som karaktäriseras av ramlager. Dessa lagar komplimenteras genom hänvisning till begreppet god redovisningssed. BFL (1999:1078) är tillämplig i stort sett för alla juridiska personer, även de som bedriver näringsverksamhet. Lagen innehåller framför allt praktiska bestämmelser om löpande bokföring, hantering och arkivering av bokföringsmaterial, innehållet i ett bokslut mm. Vidare är det stiftat i lagen att bokföringsskyldigheten skall uppfyllas på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed: Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed 4 kap 2, BFL (1999:1078). BFL är främst en vägledning beträffande den tekniska och praktiska utformningen av bokföringen för alla företag. För medelstora och små företag är denna lag tillsammans med BFN:s normgivning den viktigaste källan inom redovisningsområdet (Nilsson, 2005). Den äldsta normbildaren inom redovisningsområdet nationellt var den tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) som redan i slutet av 1940-talet började med att ge vägledande råd inom redovisning. Eftersom FAR inte har rätt att utfärda bindande föreskrifter benämns de råd som FAR gav ut för uttalanden och rekommendationer. Med detta menas inte att dessa rekommendationer och uttalanden inte har verkningskraft, tvärtom har de varit och är fortfarande viktiga källor vid bland annat domstolstvister rörande bokföring, redovisning och revision inom företag (Thomasson m.fl. 2006). 11 En mer utförande beskrivning av BFN finns längre ner på kapitlet. Redovisningsrådet, RR, är en stiftelse som grundades 1 juli 1989, som arbetat med att utfärda redovisningsrekommendationer. 22

33 3.5.1 Bokföringsnämnden, BFN BFN bildades i samband med Bokföringslagen som kom till år 1976, med anledning av att det ansågs vara av betydelse att företrädare av samhället skulle också ha del i fastställandet av begreppet god redovisningssed och inte bara privata organ som FAR. BFN är en myndighet under regeringen som är verksam som statens expertorgan på redovisningsområdet. Nämndens huvuduppgift är att verka som ansvarig för god redovisningssed i bokföring hos företag samt i offentlig redovisning, genom att ge ut allmänna råd som kallas BFNAR, som behandlar tillämpningen av BFL samt ÅRL, och informationsmaterial inom det område där de är ansvariga. Således skall BFN informera små företag om normer och ge allmän information inom redovisningsområdet (BFN, 2009a). De BFNAR som ges ut har nämnden själv beslutat om. Oftast är dessa kopplade till någon bestämmelse i lagarna och måste därför läsas tillsammans för att förstås regelrätt. Emellertid är dessa råd inte bindande för användarna, och är de inte helt utan verkan då det tydliggörs i lagstiftningen BFN:s ansvar för utvecklandet av god redovisningssed under följande: Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed 8 kap 1, 1 st. BFL (1999:1078). Vidare står det i förordning (2007:783) med instruktion för nämnden i 1 att: Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning (Finansdepartimentet, 2007). Då det är stadgat i lag att företag som är bokföringsskyldiga skall följa god redovisningssed, se ovan, är det nämndens allmänna råd som ger uttryck för begreppet och ett företag kan sällan undgå från de allmänna råden utan att bryta mot lagen (BFN, 2009b) Internationella normer och standarder Som ett led i harmoniseringen av reglerna inom redovisningsområdet i EU samt för att öka transparensen i börsföretag infördes IFRS år 2005 för större börsnoterade företag. Sedan 1973 har den privata organisationen International Accounting Standards Committee (IASC) jobbat med harmoniseringen. Vid en betydande omorganisation byttes namnet till International Accounting Standards Board (IASB). Organisationen ger ut International Financial Reporting Standards (IFRS). Sedan EU antog en förordning 2002 innebar den att samtliga noterade företag skulle följa IFRS. (Marton, Falkman, Lumsden, Pettersson & Rimmel, 2008). Därmed följer noterade företag de normer som är utgivna av IASB, vilket i sin tur leder till att Redovisningsrådets ansvarsområden minskar. För BFN medför detta ett 23

34 större ansvar riktad mot de mindre medelstora och små företagen 12 (Nilsson, 2005). BFN:s vägledningar innehåller lagar och regler, allmänna råd samt kommentarer till normerna. Dessa är speciellt anpassade till användarnas behov. De ska på ett lätt och tydligt sätt framställa hur kraven ställs på respektive företagsforms redovisning. BFN:s uttalanden innehåller också allmänna råd och förklarar motiveringen till dessa råd (FAR Samlingsvolym, 2008) BFN:s Vägledning och allmänna råd Nämndens huvuduppgift mellan år 2000 och 2004 var uttala sig om i vilken utsträckning icke-noterade företag kunde tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer. Dock bestämdes det att BFN skulle arbeta fram särskilda regler för dessa företag och på så vis började projektet med de fyra kategorier av samlade reglerverk för respektive icke-noterade företagsform, som benämndes K1, K2, K3 samt K4 13. Att samla regelverken för företag i varje kategori anses vara enklare och mer användbar då tidigare regler var samlade per redovisningsområde exempelvis fanns en vägledning för varulager, en annan vägledning för intäkter. BFN:s målsättning är, när de vid framtagandet av ny vägledning för enskilda näringsidkare som använder sig av ett förenklat årsbokslut, att den skulle vara så enkel och lätt förstålig som möjligt. Reglerna skall lätt förstås och vara användarvänliga för de tilltänkta, samtidigt som reglerna skall klara av uppsatta krav som ställs på enskilda näringsidkares redovisning (Wedberg, 2006). BFN:s vägledning för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut, är tänkt att den skall täcka in alla regler som en enskild näringsidkare stöter på. Skulle inte en fråga vara reglerad i vägledningen eller i normgivning enligt det allmänna rådet så skall företaget vända sig till de redovisningsprinciper som vägledningen använder sig av (BFN, 2006). BFN distribuerar information om nya vägledningar genom olika informationskanaler. Dels publiceras all information om nya vägledningar och allmänna råd direkt på hemsidan ( som kan hämtas gratis. Vidare kan man prenumerera gratis på nämndens nyhetsbrev som skickar ut uppdateringar om vad som läggs ut på webbplatsen genom att skicka ut ett e-brev varje gång de publicerar något nytt. Dessutom kan man även prenumerera på BFN Informerar som är en informationsserie i vilken nämnden löpande publicerar nya allmänna råd, meddelanden och övrig material från BFN. Serien utkommer 3.5 gånger per år. Dock finns det mesta av den information som finns i BFN Informerar finns på BFN:s webbplats (BFN, 2009d). Andra ställen där information kan hittas är exempelvis hos Skatteverket på deras hemsida, branschtidningar som Balans, 12 Se bilaga 1 BFN:s tabell för vilka regler som gäller för respektive företagsform 13 En mera omfattande beskrivning finns under kapitel

35 Redovisningskonsulten (Wedberg, 2006) och Nytt från revisorn (Drefeldt, 2008) som tar upp artiklar inom olika ämnesområden, dessa ges ut tolv gånger per år Rådet för finansiell rapportering Redovisningsrådet ersattes den 1 april 2007 då Rådet för finansiell rapportering bildades, vilket ledde till att Redovisningsrådet lades ner. Uppgifterna för det tidigare gällande rådet var att huvudsakligen att utfärda rekommendationer inom redovisning samt att förmedla information rörande frågor inom området. Fram till 2004 så hade RR 1-RR 29 utarbetats främst för börsnoterade företag. Men sedan IAS förordningen infördes 2005 är dessa RR inte längre tillämpliga då företagen måste följer den internationella standarden. Dock kan dessa rekommendationer följas av övriga företag och kommer ingå i ramen för BFN:s normgivning för dessa företag. Det pågår ett kontinuerligt arbete där man beslutar om huruvida dessa RR skall fortsätta att gälla, då BFN arbetar med att ta fram och har tagit fram regler för icke-noterade företag (FAR Samlingsvolym, 2008). 3.6 God redovisningssed i företag Både ÅRL och BFL som är centrala lagar inom redovisning, hänvisar till principen om god redovisningssed (Holmström, 2003). God redovisningssed, innebär bransch praxis som är framtagen av olika organisationer inom redovisningsrådet (Thomasson m.fl. 2006). Begreppet åsyftar till en rättslig standard som grundas på lag, praxis och rekommendationer och medför en skyldighet att följ rådande lagstiftning inom redovisning och dess redovisningsprinciper (Holmström, 2003). Praxisen är tänkt att vara ett komplement till lagstiftningen till redovisningsrådet. BFN har uppdraget att utforma vad som är god redovisningssed för mer parten av företagen, förutom till de mycket stora företagen, som följer den internationella standarden IFRS (Thomasson m.fl. 2006). Utöver BFN, Redovisningsrådet och FAR, har även Rikskatteverket (RSV) fått en betydande inflytande över tolkningen av begreppet god redovisningssed, speciellt vad gäller den rent tekniska utformningen av bokföringen. Frågor kring begreppet behandlas även av RSV:s omfattande handledningar för taxering och revision (Nilsson, 2005). Syftet med kopplingen mellan god redovisningssed och själva redovisningen är att göra normbildningen flexibel och mindre formell. Eftersom informationsbehoven samt de tekniska möjligheterna förändras konstant kan lagstiftarna inte förutse alla dessa förändringar helt och hållet. Därför undviks vissa typer av tekniska detaljregleringar i lagstiftningen och därmed hänvisas till god redovisningssed som kompletterande norm för att hantera problemet. Dock återstår ett väsentligt problem, som blir allt svårare för redovisaren att hantera. Begreppet god redovisningssed tenderar att skilja sig allt mer mellan olika grupper av företag. Då de större företagen har fler omfattande krav att uppfylla, blir det omöjligt för 25

36 de mindre företagen att leva upp till dessa krav. Följaktligen ställs det krav på normgivare att arbeta fram en separat nationell normbildning för de små företagen (Nilsson, 2005). 3.7 K1, K2, K3 & K4 vad innebär de? BFN har delat upp företagen i fyra olika kategorier, nämligen K1, K2, K3 och K4. Vilken kategori ett företag tillhör beror på tre faktorer: nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning. De företag som hamnar i K1 är mindre företag som till exempel enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund. De största företagen placeras i K4, vilka gör koncernbokslut. Vad som skiljer de olika kategorier åt är hur omfattande redovisningen är, ju större företaget är desto mer omfattande blir redovisningen. En av anledningarna till varför de större företagen har en mer omfattande redovisning är för att de har fler intressenter och större kapital. Till exempel aktiebolag som placeras bland de större företagen som måste ha en mer omfattande redovisning, på grund av att deras aktieägare är i behov av viktig information för att kunna fatta viktiga beslut om hur de skall investera sitt kapital. För de mindre företagen så som enskilda näringsidkare som har mer begränsade resurser är behovet av omfattande redovisning inte lika stor (Broberg, 2008) Figuren här nedan visar tydligt och översiktligt hur BFN har delat upp K1-K4 samt även angett vilka regelverk som reglerar hur ett räkenskapsår skall avslutas. (BFN, 2008). Figur 1 - Hur räkenskapsåret avslutas och BFN:s kategori av regelverk 26

37 3.7.1 K1 Enskilda näringsidkare Från och med 1 januari 2007 trädde K1 i kraft. Innan K1 trädde i kraft så omfattades inte alla företag av kravet att upprätta ett årsbokslut och årsredovisning. De företagsformer som enligt BFL var skyldiga till upprättandet av årsbokslut eller årsredovisning var enskilda näringsidkare, en del handelsbolag där alla bolagsmän är fysiska personer, ideella föreningar samt registrerade trossamfund som hade en omsättning över 20 prisbasbelopp (prop. 2005/06:116). De företag som inte behöver göra en årsredovisning över den löpande bokföringen skall nu istället göra ett årsbokslut, vilket även innebär att företag som har en omsättning som understiger tre miljoner kronor har möjlighet att göra ett förenklat årsbokslut (BFN, 2009c). K1 utgörs av främst enskilda näringsidkare (enskild firma) men också handelsbolag med en omsättning på högst tre miljoner kronor. Dessa har möjlighet att upprätta ett förenklat årsbokslut i enlighet med BFL 6 kap 3 2 st (jmf 6:10). (BFNAR 2006:1). Detta förenklade årsbokslut är inte tvingande för företagen utan de kan själva välja om de vill redovisa enligt en annan kategori. Enligt BFL 6 kap 10 Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. K1 är tillför enskilda näringsidkare som använder sig av ett förenklat årsbokslut, vilket skall vara upprättat enligt god redovisningssed. BFN hade från början tänkt att det förenklade årsbokslutet skulle vara ett frivilligt val för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och handelsbolag med fysiska ägare. Regelverket gäller inte för handelsbolagen idag, då en sådan förenkling kräver förändringar i skattelagstiftningen. Företag som har möjligheten till ett förenklat årsbokslut men som istället väljer att använda sig av ett vanligt årsbokslut, ska följa reglerna som finns i bokföringslagen och den normgivning som gäller vid ett årsbokslut. (BFN, 2008b. FAR 2006). Enligt 4 kap 3 2 st i BFL skall en öppningsbalansräkning upprättas och det gäller för alla företag som är tvungna att göra ett årsbokslut eller årsredovisning. Balansräkningen skall ställas upp så nära som möjligt efter att företagets bokföringsskyldighet har trätt i kraft. Detta på grund av att man skall få en uppfattning om vad företaget äger samt hur det är finansierat (Prop. 2005/06:116) K2 Mindre aktiebolag I K2 placeras företag som mindre aktiebolag. För att uppfylla kraven på att vara ett mindre aktiebolag så skall max ett av följande kriterium uppfyllas; omsättning på minst 50Mkr, minst 50 anställda eller minst 25Mkr i tillgångar. Ifall företaget uppfyller mer än ett av ovanstående kriterier så placeras det inte i K2 utan istället som ett K3 företag (ÅRL 6 kap). 27

38 Om företaget inte skulle uppfylla ställda krav för att placeras i K3 så kan företaget enligt ÅRL välja om det vill redovisa enligt K3 eller K2. Företag som hamnar i denna situation får göra vissa förenklingar som K2 har, nämligen de behöver inte upprätta någon kassaflödesanalys eller göra en koncernredovisning. Om företag väljer att använda sig av de allmänna råd som BFN ger ut om information om redovisningsregler så skall de fullföljas helt ut. (BFNAR 2008:1). Detta allmänna råd får inte praktiseras på publika aktiebolag. Företag som följer (BFNAR 2008:1) skall även upprätta sin årsredovisning enligt ÅRL (1995:1554) K3 Större aktiebolag K3 är till för onoterade aktiebolag och ekonomiska föreningar som räknas till större företag. Dessa företag är dock inte tillräckligt stora så de måste följa IFRS/IAS regelverk (Holmström, 2009). K3 är inte fastställt ännu men i ett uttalande från BFN så kommer det att ha sitt ursprung från RR 1-29 samt BFN:s nuvarande normgivning. Definition på större företag enligt 1 kap 3 punkt 4-5 ÅRL 1995:1554; 4. större företag: - företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller - företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor, 5. mindre företag: företag som inte är större företag K4 - Noterade aktiebolag, koncerner m.m. IFRS De bolag som placeras i K4 är noterade aktiebolag. Sedan 1 januari 2005 och senare skall dessa svenska bolag upprätta en koncernredovisning i enlighet med de av EGkommissionen antagna IFRS/IAS-regler (Holmström, 2009). Bolag som är icke noterade kan även de frivilligt upprätta en koncernredovisning enligt de internationella reglerna. (BFN, 2008b). 28

39 3.8 Förenklingar i K1 Från och med 1 januari 2007 infördes förenklade regler för mindre företag om löpande bokföring, årsbokslut, redovisning och arkivering. Det innebar att färre företag kommer att behöva göra bland annat årsredovisningar. Regeringen föreslog dessa förenklade regler i propositionen Förenklade redovisningsregler mm (proposition 2005/06:116). Den 31 maj 2006 antogs denna proposition av Riksdagen (Regeringskansliet, 2006) Faktureringsmetoden kontra Kontantmetoden K1 regelverket erbjuder två olika bokföringssätt vid den löpande bokföringen, kontantmetoden samt faktureringsmetoden (Broberg, 2008). Kontantmetoden är en enklare variant av redovisning av den löpande bokföring jämfört med faktureringsmetoden. Kontantmetoden får användas av enskilda näringsidkare som har en nettoomsättning på högst tre miljoner kronor samt som ej är skyldiga att göra en årsredovisning (BFL 6 kap 3 ). Dessa får vänta med att bokföra sina affärshändelser till dess att betalning skett. När räkenskapsåret är slut så skall samtliga obetalda fordringar samt skulder bokföras. Kontantmetoden är ett frivilligt val. Enligt kontantmetoden så skall bara inbetalningar och utbetalningar bokföras, alltså företaget skall bokföra sina affärshändelser när betalningstransaktionerna äger rum. Vid räkenskapsårets slut skall dock fordringar och skulder som inte blivit betalda bokföras. Fördelen med kontantmetoden är att antalet konteringar och konton reduceras än vid användandet av faktureringsmetoden. Nackdelen med kontantmetoden är att redovisningen inte blir så fördjupad i detalj, det får stå tillbaka för enkelheten (BFNAR 2006:1). Faktureringsmetoden baseras på löpande bokföring. Vid användandet av faktureringsmetoden så skall alla affärshändelser bokföras direkt när fakturan skickas eller kommer in till företaget. Utskickade fakturor skall bokföras som kundfordringar och inkommande fakturor skall bokföras som leverantörsskulder. När betalningen skett så skall kundfordringarna och leverantörsskulderna minskas med ytterligare en bokföring. Ett företag kan fritt byta från kontantmetoden till faktureringsmetoden men om företaget istället vill byta från faktureringsmetoden till kontantmetoden så kommer det att fordras dispens i framtiden (Broberg, 2008) K1 företagens Förenklade årsbokslut Enligt 6 kap 10 BFL (1999:1078) skall Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. 29

40 Det förenklade årsbokslutet skall innehålla både en resultaträkning samt en balansräkning som är upprättade enligt god redovisningssed (Broberg, 2008). För företaget är årsbokslutet viktigt för att visa upp hur väl företaget fungerar och drivs för sina intressenter. Då de får en bra och övergripande syn på det ekonomiska resultatet vid årets slut, även nyckeltal kan snabbt räknas ut för att göra bedömningar om den ekonomiska ställningen. Att ha ett årsbokslut är viktigt när företaget till exempel vill ta lån i bank eller handla på kredit, då externa finansiärer kan kontrollera företaget (prop. 2005/06:116). När K1 trädde i kraft i januari 2007, fick företag som har en omsättning på högst tre miljoner kronor möjligheten att upprätta ett förenklat årsbokslut (BFN, 2006). Tidigare fick alla bokföringsskyldiga företag som inte upprättade en årsredovisning istället upprätta ett årsbokslut. För företagen idag är det mycket enklare att kategorisera in sig på om de kommer att behöva upprätta ett årsbokslut eller inte, om de har över tjugo i prisbasbelopp eller inte. Då företag som tidigare hade en inkomst under 20 i prisbasbelopp slapp att upprätta ett årsbokslut. 20 prisbasbelopp är idag ca kr (SKV, 2009a). Ett prisbasbelopp skiftar från ett år till ett annat och gör det därför svårare för företagen att kategorisera in sig på om de är bokföringsskyldiga eller inte. K1 har gjort denna uppdelning mycket enklare och lättare att förstå för de mindre företagen (prop. 2005/06:116). Tanken är att ett förenklar årsbokslut skall göra det lättare för enskilda näringsidkare att upprätta ett årsbokslut, samt det bokföringsmässiga resultatet skall stämma så bra överens som möjligt med det skattemässiga resultatet (SOU2008:67). Det förenklade årsbokslutet skall dock innehålla de viktigaste uppgifterna som SKV kräver skall finnas med vid en deklaration (prop. 2005/06:116). Det förenklade årsbokslutet har för enkelhetens skull samordnats med skattedeklarationen, så det förenklade årsbokslutet görs direkt på deklarationsblanketten med undantag för en del skattemässiga justeringar (prop. 2005/06:116). Nu när fler företag än tidigare kan placera sig som ett K1 företag, så innebär det att fler får möjligheten att använda sig av kontantmetoden som nämnts ovan (Broberg, 2008). Om man inte vill upprätta ett förenklat årsbokslut, så kan det upprättas enligt bokföringslagen och övrig normgivning från BFN (Skatteverket, 2009b). Enligt 6 kap 4 BFL (1999:1078) ska ett årsbokslut bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor. 30

41 3.8.3 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar behöver endast tas upp i balansräkningen, om man förutsätter att den kommer att bidra med ekonomiska fördelar i framtiden samt även har ett bestående värde (BFN, 2006). Följande definitioner kommer från BFNAR 2006:1. Byggnader och markanläggningar med kort ekonomisk livslängd behöver inte tas upp i balansräkningen. Med det menas att om den är tänkt att användas endast ett fåtal år så behöver den inte tas upp i balansräkningen, istället kan den redovisas som en kostnad samma år som den förvärvats (BFN, 2006). Maskiner och inventarier med oväsentligt värde behöver inte tas upp i balansräkningen. Om anskaffningsvärdet understiger kronor för en maskin eller inventarie så behöver den inte tas med i balansräkningen. De kan redovisas som en kostnad under samma år som den förvärvats (BFN, 2006). Maskiner och inventarier som har en kort ekonomisk livslängd behöver inte tas upp i balansräkningen. Maskiner och inventarier som vid anskaffningstillfället uppskattas ha en ekonomisk livslängd på max 3 år, behöver inte tas med i balansräkningen. De får istället tas upp som en kostnad under det år som de förvärvats (BFN, 2006) Omsättningstillgångar Följande definition kommer från BFNAR 2006:1. Ett varulager med ett oväsentligt värde behöver inte tas upp i balansräkningen Varulager som har ett värde som är högst kronor behöver inte redovisa det i balansräkningen utan kan istället ta upp det som en kostnad (BFN, 2006). Varulagret hos säljaren skall inte upptas av en vara som är skickad ut till en kund, för det är de faktiska varorna som finns i lagret som skall utgöra varulagervärderingen. Anskaffningsvärdet för varorna i varulagret brukar normalt sett utgöras av det pris som angivits på den senast mottagna fakturan (Broberg, 2008). Ett företag som använder sig av kontantmetoden, skall vid bokslutet bokföra leverantörsskulder, kundfordringar samt andra viktiga poster för intäkter och kostnader som inte har betalats. Även obetalda kundfordringars och leverantörsskulders moms vid årets slut skall tas upp och redovisas (BFN, 2006). Kundfordringar får inte tas upp till ett högre värde än vad företaget förväntar sig kommer att betalas (Broberg, 2008). Förskottsbetalningar till leverantörer samt förskott från kunder som har ett värde på högst kronor skall inte tas med i balansräkningen (Wedberg, 2006). 31

42 3.8.5 Periodisering Förutbetalda poster som till exempel ränteintäkter och räntekostnader som har ett värde under kronor skall inte periodiseras (Wedberg, 2006). Ett företags förskotts och förutbetalda kostnader som har ett värde över kronor som skall räknas med i årsbokslutet. Till exempel om företaget har förskottsbetalat en hyra som överskrider kronor och som hör till näst kommande räkenskapsår så skall den tas upp som en övrig fordran (SOU 2008:67) Eget kapital och skulder Likvida medel som företagaren har fört över till företaget skall sättas in och öka det egna kapitalet. På samma vis gäller om företagaren istället gör ett uttag av likvida medel, men då skall det egna kapitalet minskas oberoende om det är lön eller annan form av utgifter som har betalats. Företagets samtliga skulder som tillkommit inom företaget skall bokföras i företaget, privata skulder skall inte bokföras i företaget. Då företagaren har lånat pengar både till sig själv och till företaget så skall företaget endast bokföra det belopp som berör företagets belåning (BFN, 2006) Utgifter och inkomster För att kunna klassas som en inkomst så måste det vara företaget självt som tar emot för egen räkning, skulle ett belopp tas ut för någon utomståendes räkning som till exempel mervärdesskatt så skall det inte klassas som en inkomst. En utgift är det som företaget betalar ut för något som tillfört företaget något (BFN, 2006). Direkta utgifter som till exempel frakt, om det inte framgår av fakturan skall inte tas upp om det har ett värde som understiger kronor per maskin eller inventarie eller per leveranstillfälle av dessa varor (BFN, 2006) Ny baskontoplan för K1 I samband med att K1 infördes den 1 januari 2007, så upprättades även en ny anpassad kontoplan, BAS 2007-förenklat årsbokslut (K1-BAS). Det finns fyra olika typer av kontoplaner att välja bland för K1 företag, nämligen; K1-BAS standardtabell (ca 140 stycken konton) som är mer tänkt för de större enskilda näringsidkarna och K1-BAS minitabell (ca 30 stycken konton) som är mer tänkt för de mindre enskilda näringsidkarna. Dessa två är mer förenklade och har mindre antal konton än de två andra valen av BAS-konto planer som innehåller fler konton och som inte direkt är riktade till K1 företag. K1 företagen har ändå möjligheten att inhämta konton från dessa; Normal-BAS (ca stycken konton) och Normal-BAS minitabell (BAS mini. (ca 150 stycken konton). Dessa fyra kontoplaner kan väljas 32

43 för att hitta användbara konton som kan kopplas till ett förenklat årsbokslut (Nilsson & Karlsson, 2007) Hur ett företag väljer sina kontotabeller är upp till dem själva, för i många fall är det nödvändigt att anpassa kontotabellen till sitt eget enskilda företags behov. Ett företag bör börja med ett mindre antal konton för att sen utöka dem med tiden. Anledningen till det är för att informationsinsamlingen från olika konton inte skall bli för omfattande (Nilsson & Karlsson, 2007). 3.9 Sammanfattning av referensram Den teoretiska referensramen till denna studie har tagit upp multipla teorier och modeller i syfte att förklara motivet av det förenklade K1 regelverket. I referensramen ges först en överblick av den förenklade redovisningen som diskuterades under benämningen K1, samt BFN:s påstående kring kostnadsminskning för företagens administrativa börda. Sedan beskrivs syftet med redovisningen för företagen. Vidare presenteras olika normgivare och lagar som kunde relateras till K1. Ett argument som fördes fram var att BFN som spelar en viktig roll då de ger ut allmänna råd och vägledningar exempelvis K1. Men för att öka K1:s praktiska tillämpning argumenterades förståelsen för vilka företag som är berörda av K1 regelverket, därför presenteras alla fyra kategorierna K1 K4. Detta för att klargöra gränsvärdena som indelningen av företagen baseras på. Efter det ges det flera olika exempel på förenklingar som K1 har bidragit med bland annat faktureringsmetoden kontra kontantmetoden samt förenklat årsbokslut och berörda poster i årsbokslutet. Den presenterade referensramen kommer att användas i samband med analys av empiriskt material och slutsats som redogörs i kommande kapitel. 33

44 4 Empiri och analys Den empiriska datan kommer presenteras under detta kapitel och består av all information från enkätundersökningen som blivit besvarad av de tillfrågade enskilda näringsidkarna. Den insamlade informationen har sammanställts i diagram där svaren uppdelas per bransch och kommenteras. I slutet av varje fråga görs en analys av den sammanställda datan. Kapitlet behandlar även en jämförelse av den teoretiska referensramen och den insamlade empiriska datan för att koppla den till den teoretiska referensramen. 4.1 Inledning Utifrån enkätundersökningen har det påvisats huruvida användbarheten av K1 regelverket har förenklat redovisningsarbetet för de som bedriver enskild näringsverksamhet. Sammanställningen som återges i detta kapitel bygger på 36 respondenter som svarat på enkäten. Nedan illustreras respondenternas svar för respektive bransch. Studiens enkätundersökning genomfördes på 100 enskilda näringsidkare verksamma inom Jönköpings län. Av de 100 tillfrågade näringsidkarna var det 36 som ville vara med och delta i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 36 procent. Respondenternas kön var fördelade på 26 manliga och 10 kvinnliga. 4.2 Antal år i företaget Hur länge har du arbetat i företaget? Figur 2 - Hur länge respondenterna har arbetat i företaget De flesta respondenter har arbetat mer än 10 år. Utifrån följande svar längre ner på arbetet, kan det dras en slutsats här att de som jobbat länge i sina företag har anammat en viss metodik i att upprätta en redovisning och på så viss kan det sägas att tillvägagångssättet har 34

45 kommit att bli en vana, vilket gör det lättare att utföra redovisningsarbetet då man vänjer sig vid ett visst sätt att göra den på. Man blir bekväm i det man gör. 4.3 Vetskap om BFN:s arbete med K1 regelverket Känner ni till att BFN har kommit ut med allmänt råd BFNAR 2006:1 Förenklad årsbokslut för enskilda näringsidkare (K1)? (Målsättningen med K1 är att reducera den administrativa bördan och kostnaden för enskilda näringsidkare vid bland annat upprättande av årsbokslut.) Figur 3 - Respondenternas vetskap om K1 regelverket Vid framtagandet av vägledningen för enskilda näringsidkare som använder sig av ett förenklat årsbokslut, var BFN:s målsättning att den skall vara så enkel och lätt förstålig som möjligt. De regler som tas upp skall vara lätta att förstås och vara användarvänliga, samtidigt ska reglerna skall klara av uppsatta krav som ställs på enskilda näringsidkares redovisning (Wedberg, 2006). Det visar sig att i kategorin juridik, ekonomi, vetenskap och teknik är det flest, 9 av 11, som känner till K1 regelverket. Enskilda näringsidkare tillhörande kategorin Kultur, nöje och fritid är det flest som inte känner till K1 regelverket, det vill säga 7 av 9. Ur kategorin tillverkning visar det sig att 4 av 8 som känner till K1, medan inga respondenter ur handelskategorin känner till regelverket. Överlag, är det 16 av 36 som känner till BFN:s förenklade regelverk för enskilda näringsidkare. En anledning till att just kategorin juridik, ekonomi, vetenskap och teknik har flest som känner till K1 regelverket kan vara för att de dagligen arbetar med redovisning, som exempelvis konsulter åt andra företag eller bokförare då majoriteten av denna kategori bestod just av dessa yrken. Därför känner de till den nya vägledningen och har hållit sig uppdaterade på denna fråga. Den lägre vetskapen av resterande respondenter, kan mycket väl bero på att de själva inte sköter sin redovisning utan har tagit extern hjälp till det. 35

46 4.4 Information om K1 Har ni fått tillräckligt med information om det nya regelverket (K1)? Från vem i så fall? Figur 4 - Om respondenterna har fått tillräckligt med information om K1 regelverket För att få tag på aktuell och viktig information så kan vem som helst skriva upp sig på BFN hemsida och prenumerera på nyhetsbrev gratis. BFN har även en informationsserie som heter BFN Informerar vilken ges ut 3-5 gånger per år (BFN, 2009d). Andra ställen där information kan hittas är exempelvis hos skatteverket på deras hemsida, branschtidningar (Anna Ersson, handläggare på BFN:s kansli, personlig telefon kommunikation ). De branschtidningar som används och där information hämtats för studien är följande: Balans, Redovisningskonsulten och Nytt från revisorn som tar upp artiklar inom olika ämnesområden, dessa ges ut tolv gånger per år. Bygg - Respondenten anser sig inte ha fått tillräckligt med information, då respondenten inte har fått någon information från myndighet eller revisor. Informationen som respondenten har fått om K1 har han hittat på egen hand i tidningar. Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - Det visar sig att respondenterna har fått information om K1 regelverket på olika sätt bland annat genom sina ekonomiska rådgivare och revisorer, men också genom olika kurser som vissa har deltagit i. En av dessa kurser var utgiven av Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Andra respondenter har fått tag på informationen själva om regelverket genom att besöka skatteverkets hemsida. 8 av 11 anser sig ha fått tillräckligt med information om K1. 36

47 Kultur, fritid och nöje - I denna kategori visade det sig att det var flest respondenter som ansåg sig inte ha fått tillräckligt med information om K1 regelverket. En svarar att han fått tag på informationen själv från olika källor, dessa kan vara allt ifrån internet till konsultation av revisorer. Med tanke på föregående fråga där 7 av 9 svarade att de inte känner till regelverket, så är svaren i denna fråga nästan givna att de inte har fått tillräckligt med information. Tillverkning - I denna kategori har nästan ingen fått information om regelverket mer än att de känner till det. 7 av 8 har inte alls fått någon information, medan en respondent har fått lite information från skatteverket. I jämförelse med föregående fråga visade det sig att 4 av 8 kände till regelverket, medan i denna fråga är det endast 1 av 8 som fått information. Handel - I handelsbranschen visar det sig att enligt denna fråga har 6 av 7 inte fått någon som helst information om regelverket. En respondent har fått sin information från sin revisor. I jämförelse med föregående fråga där ingen svarade att de kände till regelverket, visar denna fråga på att en respondent i alla fall känner till K1. Utifrån frågan ovan kan det utläsas att hela 16 av 36 inte känner till det nya regelverket, samt denna fråga visar på att 24 av 36 respondenter inte har fått tillräckligt med information om K1. De respondenter som fått information genom olika informationskanaler (se tabellen nedan) har tagit initiativet att fråga och hämta information om vägledningar. Dock, måste man som enskild näringsidkare ha ett eget intresse av att hålla sig uppdaterad vad gäller nyheter inom alla delar av verksamheten, däribland redovisningen som spelar en stor roll, då bokföringsskyldighet är lagstiftat. För att göra det smidigt har BFN olika nyhetskanaler som de använder för att nå ut till företagarna med nyheter och nya publikationer, där det mesta kan hämtas gratis. Då gäller det att företagarna också drar sitt strå till stacken. Den 5 maj 2009 ringde författarna till BFN med syfte att få reda på om BFN gör en undersökning om K1 regelverket används. Enligt Anna Ersson, handläggare på BFN:s kansli som svarade direkt via telefon på frågor rörande BFN:s normgivning, fastställdes att det görs inga undersökningar av själva nämnden. Detta på grund av att nämnden inte har de resurser som krävs för att genomföra en omfattande undersökning (Anna Ersson, handläggare på BFN:s kansli, personlig telefon kommunikation ). Med tanke på att majoriten av alla svenska företag består av kategorin enskilda näringsidkare, så är det inte så konstigt (Tillväxtverket, 2009a). BFN:s enda skyldighet är att distribuera informationen på sin hemsida på internet, via nyhetsbrev och BFN Informerar serien. Handläggaren anförde att när ett regelverk väl kommer ut så sprids nyheten om regelverket inte bara på deras hemsida utan även via artiklar i branschtidningar. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2009 avseende BFN från regeringen, som reglerar vilka skyldigheter nämnden har, står det just om verksamhetsgrenen Information till småföretagare mm följande: 37

48 Mål - Bokföringsnämnden ska verka för att förbättra standarden i de mindre och medelstora företagens bokföring och offentliga redovisning. Återrapportering - Nämnden ska beskriva vilka informationsinsatser som har genomförts och resursinsatserna för dessa samt bedöma hur insatserna bidragit till måluppfyllelsen. (Finansdepartementet, 2009) 4.5 Vem sköter redovisningen Sköter ni redovisningen själva idag? Ur kategorin bygg har respondenten svarat både Ja och Nej. Anledningen till detta beror på att respondenten tar hjälp av en bokföringsbyrå för årsbokslut och deklaration medan han gör den löpande bokföringen själv. Ur kategorin juridik, ekonomi, vetenskap och teknik kan det också tyckas se missvisande ut då 12 har svarat men i själva verket är det 11 som deltagit i undersökningen, det vill säga en respondent har svarat både Ja och Nej. På samma grund som av föregående bransch bygg. 7 av 11 sköter redovisningen själva, medans de andra tar hjälp av redovisningsbyråer och revisorer. Ur kategorin kultur, nöje och fritid är det 5 av 9 som sköter redovisningen själva idag. De övriga tar hjälp av kunniga såsom revisorer och redovisningsbyråer. En svarar att hans mamma sköter hans redovisning. I tillverkningsbranschen är det 2 av 8 som sköter redovisningen själva och resterande har svarat att Nej, det vill säga någon annan sköter redovisningsarbetet åt dem. Ur handelsbranschen är det 4 av 9 som har hand om redovisningen själva idag, resterande 5 svarar att de inte sköter sin redovisning själv. Figur 5 - Vem sköter redovisningen (företaget eller utomstående) Enligt BFN (2006), skall K1 leda till att redovisningen skall göras enklare och bli mer lättförstålig. Mindre än hälften av respondenterna sköter redovisningen själva idag, flest är det inom branscherna juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt kultur, nöje och fritid. 38

49 Det är också från dessa branscher som näringsidkare har drivit sin verksamhet flest antal år, vilket kan ha en bidragande orsak till att flest sköter ekonomin själv. Som nystartad företagare kanske man inte prioriterar tiden till att lära sig sköta ekonomin själv om man inte har kunskapen med sig sedan tidigare. Utan istället lägger mer fokus på att utveckla företaget och marknadsföra sig. De mer erfarna företagarna kanske inte lägger ner lika mycket tid till att just expandera som ett nystartat företag, då man oftast har en stark och etablerad kundkrets. 4.6 Redovisningsarbetet i företagen Om ni inte sköter redovisningen själva, vem har hand om redovisningen i så fall? (Vid Ja på föregående fråga skriv "blank" för att komma vidare). Bygg - Svarande skriver att han tar hjälp av en bokföringsbyrå vid upprättande av årsbokslut och deklaration, den löpande bokföringen gör han själv. Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - Av de näringsidkare som inte har hand om sin redovisning, har de tagit hjälp av redovisningsbyråer samt revisorer. Kultur, nöje och fritid - I denna kategori visar det sig att av de som inte sköter sin redovisning tar de hjälp av kunniga som revisorer, redovisningsbyråer och en svarar att han har hjälp av sin mamma som förmodas vara erfaren. Tillverkning - I tillverkningsbranschen är det 6 av 8 som inte har hand om sin redovisning själv, utan tar hjälp av revisorer, revisionsföretag, redovisningsbyråer och konsulter. Handel - Precis som föregående bransch är svaren uppdelade på sådant vis att 4 av 9 sköter den löpande bokföringen själv i företagen, medan de övriga anlitar kunniga personer inom området, exempelvis redovisningsbyråer, revisorer och konsulter. Figur 6 - Vem sköter redovisningen åt dem 39

50 Det finns anledningar till varför en enskild företagare inte sköter sin redovisning helt själv. Dels finns det för lite tid att avsätta för redovisningsarbetet då det är en del av verksamheten som är tidskrävande och måste skötas på ett korrekt sätt så att siffror stämmer i slutet av året. Dels tycker många företagare att de inte har tillräckligt med kunskap att ta hand om löpande bokföring samt årsbokslut helt själva, och föredrar att ta hjälp av kunniga inom området. 4.7 Upprätta årsbokslut enligt K1 Om nej på föregående fråga, kommer ni sköta redovisningen själva nu när det är möjligt att göra ett förenklat årsbokslut? (Vid Ja på föregående fråga skriv "blank" för att komma vidare). Bygg - Detta företag sköter idag den löpande bokföringen själv men tar hjälp av bokföringsbyrå vid upprättande av årsbokslut och deklaration. Respondenten svarar att han inte kommer att använda sig av ett förenklat årsbokslut. Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - I denna kategori sköter de flesta idag sin redovisning själva, 7 av ll. Av de övriga som inte har hand om sin redovisning, svarar att de inte heller kommer att göra det även nu när det är möjligt med ett förenklat årsbokslut. En anser att det inte finns någon som helst mening med att byta system, då det han använder sig av idag fungerar bra och får hjälp av experter. Kultur, nöje och fritid - Av de 4 som inte sköter sin redovisning, kunde 3 av dem inte tänka sig att byta nu när förenklade regler finns tillgängliga med syfte att göra redovisningsarbetet enklare. 1 av dessa 3 anser att regelverket måste förenklas ytterligare i så fall. Dessutom anser han att det är bekvämare då någon annan sköter redovisningen åt företaget. 1 respondent kan tänka sig att sköta redovisningen själv, i och med införandet av ett förenklat årsbokslut. Tillverkning - När det gäller att byta redovisningsmetod till ett förenklat årsbokslut, visar det sig i tillverkningsbranschen att endast 1 av 6 som inte sköter sin redovisning idag, kan tänka sig att byta och göra redovisningen själv. Resterande respondenter har svarat Nej och Blankt vilket betyder att de inte kan tänka sig att göra redovisningen själva enligt K1. Handel - Av respondenterna från denna bransch av de 5 av 9 som inte sköter sin redovisning själv kan en tänka sig att övergå och göra redovisningen själv enligt det förenklade årsbokslutet. En annan respondent svarar att han skall fundera och läsa på om K1. Övriga kan inte tänka sig att byta. 40

51 Figur 7 - Om respondenterna kan tänka sig att sköta redovisningen själva, när det är möjligt med ett förenklat årsbokslut Precis som i föregående fråga, finns det olika skäl till att inte sköta sin redovisning själv, då det finns indikationer på att det är tidskrävande samt att respondenter inte anser sig tillräckligt kunniga för att ta ansvaret för redovisningen. Då det finns för lite kunskap om det nya regelverket som ska förenkla redovisningsarbetet för enskilda näringsidkare, kan det vara möjligt att företagarna kommer att ändra åsikt om denna fråga. Det finns nog en antydan bland respondenter som skulle kunna tänka sig att byta om de läser på mer om regelverket. Då kunskap inger en självsäkerhet att ta på sig ansvaret inom detta område även om det är tidskrävande. Trots allt, har det gått två år sedan införandet av K1 regelverket 2007 (BFN, 2009c). Det kanske var förväntat att fler enskilda näringsidkare skulle ha vetskap om regelverket och ett mer starkare ställningstagande till frågan. 4.8 Användning av Förenklat årsbokslut Använder ni er av ett förenklat årsbokslut idag? Tanken med BFN:s arbete med K1 regelverket är att det ska vara en möjlighet för enskilda näringsidkare att få en större kontroll över redovisningen och kunna sköta den själv (BFN, 2006). På så vis minskar den externa hjälpen och leder till en kostnadsbesparing för de små företagen, då enligt en undersökning av Nutek (numera Tillväxtverket) visar på att det kostar företagen en väsentlig summa varje år (Regeringskansliet, 2009). I kategorierna juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt handel, har en respondent svarat mer än ett svarsalternativ, detta kan bero på att denna näringsidkare använder sig av exempelvis en redovisningsbyrå och därmed är osäker på vad som används. Dessa skulle ha svarat Vet ej för att ge en korrekt bild. Totalt visar det sig att endast 7 av 36 samtliga respondenter vet om att de använder sig av ett förenklat årsbokslut. Övriga använder sig inte av det eller så vet de inte om de använder sig av förenklat årsbokslut, det kan bero på att de tar extern hjälp med redovisningsarbetet. 41

52 Figur 8 - Används ett förenklat årsbokslut Då nästan häften av respondenter sköter löpande bokföringen själv, kan det vara tänkbart att respondenterna inte har kunskap nog om regelverket för att kunna redovisa enligt kontantmetoden, som är en möjlighet för företag med en omsättning under 3 miljoner. Metoden innebär färre konteringar för företagen och är en enklare variant av att hantera den löpande bokföringen jämfört med faktureringsmetoden (Broberg, 2008). Eftersom syftet med redovisningen är ett sätt att kommunicera med företagets intressenter (Thomasson m.fl. 2006) så kan det finnas en risk att en förenklad redovisning inte ger den information som intressenterna behöver. Ju mer information som ges till intressenterna desto mer ökar intressenternas tilltro om att företaget följer en god redovisningssed. 4.9 Gamla redovisningsmetoden Om ni inte använder er av ett förenklat årsbokslut, vad är anledningen till att ni använder er av den gamla vanliga redovisningsmetoden? Bygg - Respondenten anser sig ha för dåligt med kunskap om ämnet för att kunna svara. Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Ur denna kategori, nämner de att de har fått tillräckligt med information om K1, men flera av näringsidkarna använder sig trots detta inte av det förenklade årsbokslutet. Några anledningar som respondenterna nämner är exempelvis att den gamla metoden ger mer information, dessutom ges det en bättre överblick över siffrorna och någon svarar att det passar hans verksamhet bättre samt att en anser att det är mer bekvämt. Enligt tidigare tabell visar det sig att 7 av 11 sköter sin redovisning själv, vilket bör leda till att näringsidkarna i denna kategori har kunskapen om redovisning. Kultur, nöje och fritid - Enligt tidigare tabell visar det sig att 5 av 9 sköter sin redovisning själv och de flesta har inte fått någon information om det nya regelverket, därför kan det 42

53 vara svårt att besvara denna fråga. Enligt respondenterna är det 6 av 9 som inte vet om de skall byta och det beror med sannolikhet på bristen av information som de erhållit. Dessutom svarar 1 av 9 beroende på gammal vana så byter de inte och en annan svarar att de redan använder sig av K1. Tillverkning - Respondenterna anger att de sköter arbetet enligt gammal vana, att de inte har tillräckligt med kunskap, en svarar att han inte har fått någon information om det och en annan säger att revisorn sköter redovisningen så finns ingen anledning till att byta. En respondent bedriver flera enskilda verksamheter och har därför anlitat en redovisningsfirma som sköter hans redovisning. Handel - Av respondenterna från handelsbranschen är det 1 av 7 som använder sig av ett förenklat årsbokslut, medan 3 av 7 vet inte om varför de använder den vanliga metoden. De resterande respondenterna svarar olika; en svarar att det är bristen på kunskap och information och 2 av 7 använder hjälp av revisorer och redovisningsbyråer. Många respondenter anser att de får bättre kontroll och överblick över siffrorna då de använder den gamla vanliga metoden. Det beror också på att det är av gammal vana då man har jobbat i flera år i företagen och inte ser en förbättring med det nya regelverket. I och med det har de inte en avsikt till att byta metod och använda den förenklade versionen Reducerade kostnader Om ni använder er av ett förenklat årsbokslut, upplever ni att de administrativa kostnaderna har reducerats efter införandet av förenklat årsbokslut? På regeringens uppdrag genomför Nutek mätningar av företagens administrativa kostnader till följd av regler som de måste följa. I mätningarna uppskattas kostnaden för att upprätta, lagra och överföra information. Av den totala administrativa kostnaden för samtliga regelverk som uppgick till cirka 98 miljarder kronor, uppgick kostnaden för företagens bokföring till 23 miljarder kronor (Nutek, 2009). 43

54 Figur 9 - Om de administrativa kostnaderna har reducerats efter införandet av förenklat årsbokslut Totalt av alla respondenter som har deltagit i enkätundersökningen så är det 9 av 36 som använder sig av ett förenklat årsbokslut. 2 av 9 respondenter upplever att de administrativa kostnaderna har minskat. Övriga 7 av 9 som använder sig av K1 medger att de inte vet om de administrativa kostnaderna har minskat eller inte. Även dem som inte använder sig av K1 svarar att de inte vet om de administrativa kostnaderna påverkas i och med användandet av K1. Anledningen till att de inte vet kan bero på att regelverket tillämpades nyligen och att man inte har några större erfarenheter från kostnadsanalyser från den nya metoden. Eftersom de flesta av respondenterna använder extern hjälp med redovisningen, så blir det ett fast pris som de kommer att betala för tjänsterna. På grund av detta, är det svårt att förutsäga om det har skett ändringar vad gäller kostnadsbesparingar för företagen. Kostnaden kommer förmodligen att sänkas då företagen själva sköter om redovisningen, såsom löpande bokföring. Det betyder att även om de tar hjälp av expertis exempelvis med deklaration, så kommer de spara en hel del, då de betalda tjänsterna minskar. Kan hända att företagen behöver fler perioder på sig för att kunna hinna registrera om det har skett en kostnadsbesparing, då många fortfarande inte har hunnit implementera K Enklare med förenklat årsbokslut Anser ni att redovisningen har blivit enklare med förenklat årsbokslut? Syftet med ett förenklat årsbokslut är att göra det enklare för enskilda näringsidkare att upprätta ett årsbokslut, samt att det bokföringsmässiga resultatet skall stämma så bra överens som möjligt med det skattemässiga resultatet (SOU 2008:67). Det förenklade årsbokslutet skall dock innehålla de viktigaste uppgifterna som SKV kräver skall finnas med vid en deklaration. Det förenklade årsbokslutet har för enkelhetens skull samordnats med 44

55 skattedeklarationen, så det förenklade årsboklutet görs direkt på deklarationsblanketten med undantag för en del skattemässiga justeringar (prop. 2005/06:116). I kategorin Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik är det en respondent som har svarat med dubbelsvar, vilket kan bero på att han inte riktigt vet vad för ställningstagande han skall ta till frågan eller så har han missförstått frågan. Totalt av alla respondenter som har deltagit i enkätundersökningen så är det 9 av 36 som använder sig av ett förenklat årsbokslut. 4 av 9 anser att det har lett till en förenkling av redovisningsarbetet i och med det förenklade årsbokslutet. 5 av 9 tycker inte att det har blivit något enklare med K1. Resterande har svårt att besvara denna fråga, då de inte har upprättat något förenklat årsbokslut och svarar därmed Vet ej. Figur 10 - Har redovisningen blivit enklare med förenklat årsbokslut Frågan här är om inte fler respondenter hade tagit en mer positiv ställningstagande till det förenklade årsbokslutet om de hade fått tillräckligt med information. Även de som använder ett förenklat årsbokslut är det mer än hälften som anser att det inte har bidragit till en förenkling av redovisningen. Många respondenter får idag extern hjälp med redovisningen och har då kanske inte fått redovisningen helt förklarad för sig hur de olika redovisningsmetoderna fungerar. Dessutom då de ekonomiska konsulterna och revisorerna som utför den externa hjälpen kan välja att utföra tjänsterna enligt ett förenklat årsbokslut eller den gamla vanliga metoden som de är mer vana vid. Förmodligen sparar det mycket tid om de följer en invand metod. 45

56 4.12 Kontant- eller faktureringsmetoden Redovisar ni enligt kontant- eller faktureringsmetoden? (före 2007 och nu) varför? K1 regelverket erbjuder två olika bokföringssätt vid den löpande bokföringen, kontantmetoden samt faktureringsmetoden. Ett företag kan fritt byta från kontantmetoden till faktureringsmetoden men om företaget istället vill byta från faktureringsmetoden till kontantmetoden så kommer det att fordras dispens i framtiden (Broberg, 2008). Det som är nytt är även att fler företag nu får möjligheten att använda sig av kontantmetoden, då gränsen idag är en omsättning på högst 3 miljoner kronor (BFL 6 kap 3 ). Totalt 14 av 36 respondenter använder sig av kontantmetoden bland annat för att; de har fått råd från sin revisor, några nämner att det är för de har en omsättning som understiger 3 miljoner kronor, för att slippa bokföra fakturor två gånger samt att den är enklare. 12 av 36 respondenter redovisar enligt faktureringsmetoden då exempelvis en anser att den ger en mer överskådlig bild, andra för att de tycker att den passar dem bäst. Övriga respondenter har svarat att de inte vet vilken metod som används och varför den används. Vilken metod ett företag använder sig av är smaksak, då de olika metoderna har olika för- och nackdelar. Kontantmetoden medför att redovisningen inte så fördjupad i detalj som vissa är i behov av för att tillgodose externa intressenters behov. Faktureringsmetoden ger en mer rättvisandebild löpande under året, då man bokför alla händelser direkt när fakturan skickas eller kommer in till företaget. Figur 11 - Vilken metod används, kontant- eller faktureringsmetoden 46

57 4.13 Fördelar och nackdelar med redovisningsmetod Vilka för- och nackdelar ser du med den redovisningsmetod som du använder dig av? Bygg - Respondenten tycker att fördelen med kontantmetoden är att man slipper skicka in moms som man ännu inte fått in eller ens vet om man kommer få in. Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - I denna kategori använder sig 4 av 11 sig av kontantmetoden medan 5 av 11 redovisar enligt faktureringsmetoden och övriga vet ej vilken metod som de använder. Fördelarna med kontantmetoden är bland annat; likviditetsmässiga skäl då moms skall betalas in senare och det administrativa arbetet minskar något då färre verifikationer behöver göras. Nackdelar med kontantmetoden, där har en respondent svarat att man måste ta hänsyn till vad man har fakturerat och vad man betalt för leverantörsfakturor innan man kan få fram ett rättvisande resultat, en annan svarar att man inte ser storleken av kundfordringar och leverantörsskulder i den löpande bokföringen. Fördelar med faktureringsmetoden som några respondenter har svarat att man får ett mycket bättre resultat varje månad på grund av att man kan stämma av kund- /leverantörsreskontran. En nackdel som en respondent har svarat är att det är dyrt med revisor. Kultur, nöje och fritid - 5 av 9 respondenter redovisar enligt kontantmetoden och 1 av 9 enligt faktureringsmetoden. Övriga svarar att de inte vet vilken metod som används. Respondenterna har inte besvarat några för- och nackdelar, utan de flesta har svarat att de inte vet om några för- och nackdelar, en anledning som en svarar är på grund av att de får hjälp med redovisningen, en annan respondent att det sköts efter gammal vana. Tillverkning - I tillverkningsbranschen är det 2 av 8 som använder sig av kontantmetoden, 4 av 8 enligt faktureringsmetoden och övriga vet ej vilken metod som används. De två respondenterna som använder sig av kontantmetoden har inte angivit några för- och nackdelar, bara att de använder sig av den metoden. En som har svarat att de använder sig av faktureringsmetoden menar på att den metoden spar tid och ger bättre överblick, en annan påpekar att man kan dra bokföra fakturan innan den är betald, vilket han anser är bra. Handel - 2 av 7 svarar att de använder sig av kontantmetoden, medan 2 av 7 enligt faktureringsmetoden, övriga vet ej vilken metod de använder sig av. En fördel med kontantmetoden är som en respondent har svarat är att den är smidigare för honom. En respondent har svarat att en fördel med faktureringsmetoden är att man redovisar allt som hänt och inte det som ska hända. Andra svar är att de inte vet, för de använder sig av extern hjälp exempelvis redovisningsbyråer. 47

58 4.14 Brister med Förenklat årsbokslut Finns det brister med förenklat årsbokslut? Totalt 9 av 36 respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut idag, det som vi kan utläsa från svaren i denna fråga så anser 4 respondenter att det finns brister med det förenklade årsbokslutet. 3 respondenter har svarat nej. Övriga har besvarat frågan med att de inte vet. Figur 12 - Finns det brister med förenklat årsbokslut Som tidigare nämnts, då inte alla respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut är det svårt att evaluera bristerna med ett förenklat årsbokslut. Andra faktorer som kan spela en betydande roll kan vara bristen på en övergripande information om regelverket. Vidare kan det hända att de inte är tillräckligt insatta, då de flesta förlitar sig på de som sköter redovisningen åt företagen. Företagen kan anse att det finns brister men inte kunnat fastställa helt vilka det är, då de kanske inte har använt sig av detta förenklade årsbokslut så länge Vad för brister Om ja på föregående fråga, vad för brister anser du? (Vid Nej på föregående fråga skriv "blank" för att komma vidare). Bygg- Eftersom respondenten hade besvarat föregående fråga med vet ej om det finns brister med det förenklade årsbokslutet, så har svaret på denna fråga blivit blank. Respondenten har även tidigare angett att han ej använder sig av ett förenklat årsbokslut. 48

59 Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik- I denna kategori har 4 respondenter tidigare svarat att de använder sig av ett förenklat årsbokslut och 3 av dem anser att det finns brister med det förenklade årsbokslutet. I denna fråga har endast 2 av dem angivit vad för brister som de anser att det finns; man får sämre kontroll på redovisningen och att allt är för sammandraget med de olika kostnaderna. Kultur, nöje och fritid- 2 av 9 i denna kategori använder sig av ett förenklat årsbokslut och ingen av dem anser att det finns brister med förenklat årsbokslut. Tillverkning- 1 av 8 redovisar enligt ett förenklat årsbokslut och anser även att det finns brister med det. Men vilka brister som det rör sig om har respondenten inte svarat. Handel- 2 av 7 använder ett förenklat årsbokslut, men ingen av dem vet om det finns några brister med det. Därför har samtliga svarat blankt på denna fråga Slutdiskussion Bokföringsnämnden BFN:s mål var att arbeta fram en förenklings regelverk inom redovisningen för mindre företag som har en omsättning på högst 3 miljoner kronor och i januari år 2007 kom det färdiga förslaget ut, nämligen K1 (BFN, 2009c). K1 medför att berörda företag får chansen att upprätta ett förenklat årsbokslut med färre poster som följd. Enligt tidigare studier (Hedberg & Petersson, 2007) visar det sig att revisorer inte ser några fördelar med ett förenklat årsbokslut då det blir bristfällig information. I denna studie som gjorts bland enskilda näringsidkare i Jönköpings län visar det sig att bland de deltagande respondenterna är det endast 9 av 36 som använder sig av ett förenklat årsbokslut. Merparten medger att de inte har fått någon information eller har någon vetskap om att ett förenklat årsbokslut är möjligt. Detta väcker en tankeställare om huruvida BFN har uppnått syftet med det nya regelverket eller inte. Svaret enligt studiens empiri har det uppkommit att BFN själva inte ger ut någon information om K1 direkt till berörda företag. Företagen får själva leta fram informationen om de vill ta del av den och få ökade kunskaper om vad det innebär med regelverket K1. BFN:s enda skyldighet är att arbeta fram vägledningar för att förenkla arbetsbördan och för att publicera informationen på sin hemsida och diverse nyhetsbrev och informationsblad som vem som helst kan prenumerera på Institutionell teori Enligt Artsberg (2005) speglar den institutionella teorin dagens utveckling inom redovisningsområdet, då tyngdpunkten är att vi människor är motståndare till förändringar. Människorna är vana att göra saker och ting på sitt eget sätt som man alltid har gjort det och som de själva uppfattar vara bäst. Enligt denna studie har det framkommit att merparten av de tillfrågade näringsidkarna inte använder sig utav ett förenklat årsbokslut, 49

60 bland annat för att de inte har kunskapen eller vetskapen om dess befintlighet samt att många av respondenterna redovisar enligt gammal vana. Det kan tyckas vara underligt att företag inte vill ta till sig det nya regelverket och på så vis bryta mot gamla vanor. För varje företag speciellt för de mindre där vinsten är av en betydande roll för fortlevnaden så borde det anses vara av intresse att ta till sig det nya regelverket, just för att minska kostnaderna och få en högre vinst. Företagarna som samtidigt väljer att sköta redovisningen själva får en bättre kontroll och överblick av företagets ekonomi. Samtidigt måste företagarna ha i åtanke om kostnad och nyttan med redovisningen, då vissa företag skulle få en ekonomiskt sämre situation då kostnaden för att ta över redovisningen själva kan bli högre än vad nyttan är med informationen och kunskapen om redovisningen. Det gäller att försöka finna en balans mellan kostnad och nyttan. Kostnaden för hur stor summa som redovisningen utgör kan vara svår att få fram, då det får bli en generell siffra utifrån vad företaget själva anser Kostnader och den administrativa bördan Enligt nationella mätningar (Nutek, 2009) visar det sig att de administrativa kostnaderna är väldigt höga och med hjälp av nya regelverk vill man sänka dels kostnaden samt den administrativa bördan för företagare. Denna studie kom fram till att 2 av 9 som använder sig av ett förenklat årsbokslut märker av att de administrativa kostnaderna har reducerats för dem. Övriga 7 av 9 respondenter svarar att de inte är medvetna om det har skett någon kostnadsbesparing eller inte, därför är det svårt att förutse att det har skett några ändringar. Enligt (Gröjer, 2002) är det svårt att värdera informationen till ett visst pris och kostnaderna för den administrativa bördan kan företagen bara uppskatta. Hur omfattande redovisningsinformationen är beror på vilken verksamhet som bedrivs; vissa kräver mer upplysningar på grund av flera intressenter såsom kreditgivare. Det är upp till företagen själva att besluta om hur fördjupade de vill vara i sin redovisning och är beredda att betala för den informationen. Då många beslut görs utifrån en korrekt redovisning om den ekonomiska ställningen i företagen både internt och externt, så är det troligtvis som så att företagen är beredda att betala. Tidigare studier (Andersson, Eriksson & Karlsson, 2007) visar att kostnaderna har sänks markant i och med det förenklade årsbokslutet, på grund av att de flesta respondenter i den studien anlitade extern hjälp såsom redovisningsbyråer. Det kan vara som så att både i den tidigare studien och i denna studie att företagen har använt sig av det förenklade årsbokslutet för kort tid och därmed inte hunnit göra ekonomiska kalkyler som visar på en reducering av kostnaderna. Däremot visar denna studie på en positiv respons från respondenterna om att en förenkling av arbetsbördan har skett i och med det förenklade årsbokslutet. Detta visar att ju mer företag som blir medvetna om K1 regelverket och använder sig av den så kommer förmodligen fler att bli positivt inställda till den. Eftersom många tycker att det blir jobbigt att byta redovisningsmetod så kan det förenklade årsbokslutet var en fördel för nystartade företag, då de oftast behöver lägga ner mer tid på det praktiska i verksamheten än redovisningen. 50

61 5 Slutsats I följande kapitel kommer frågeställningarna som är beskrivna i det inledande kapitlet att besvaras utifrån den tidigare analys som har gjorts i studien. Vidare efter det kommer det att ges förslag till framtida forskning. Till vilken grad har användningen av K1 regelverket förändrat redovisningsarbetet för de enskilda näringsidkarna? Av de 36 respondenterna som deltagit i undersökningen visar det sig att merparten inte sköter sin redovisning själv idag, utan tar hjälp från externa parter exempelvis redovisningsbyråer, revisorer, konsulter med flera. Det framkommer att endast 9 av 36 deltagande respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut. Hela 24 respondenter har idag ingen vetskap och har heller inte blivit tilldelade någon information om det nya regelverket K1 som ger möjlighet till förenklat årsbokslut. Utifrån dessa respondenter som använder sig av ett förenklat årsbokslut visar det sig att 4 av 9 tycker att det har bidragit till en enklare redovisning. Anledningar till att K1 kanske inte används i den utsträckning som det var tänkt sig kan vara för att många enskilda näringsidkare tar hjälp av externa parter i sin redovisning. De externa parterna besitter en högre kunskap om ekonomiska frågor och kanske inte ser någon förbättring med det förenklade årsbokslutet då det ger en mer reducerad ekonomisk information om företaget. Även några respondenter anser att den gamla vanliga metoden ger en mer fördjupad ekonomisk information och att den används av gammal vana. För att komma fram till varför så få enskilda näringsidkare har vetskap om K1, så kontaktades BFN. Det kom fram att BFN själva genomför inga undersökningar på huruvida K1 tillämpas eller inte och det på grund ekonomiska skäl. De enskilda näringsidkarna får själva söka upp information om de är intresserade. Enligt en analys baserad på studiens enkätundersökning visar det sig att endast två respondenter som idag inte sköter redovisningen själv kan tänka sig att göra den själv i framtiden i och med K1:s införande, de behöver bara lite mer information och kunskap om det. Har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? 2 av 9 deltagande respondenter som använder sig av det förenklade årsbokslutet anser att det har bidragit till att de administrativa kostnaderna har minskats för dem. 7 av 9 vet inte om det har bidragit med någon kostnadsbesparing. Här kan det mycket väl vara så att respondenterna inte har använt sig av det förenklade årsbokslutet så länge och därmed inte hunnit göra några ekonomiska kalkyler som kan påvisa om det har bidragit med kostnadsreduceringar när det gäller den administrativa bördan. Eftersom många av 51

62 respondenterna använder sig av extern hjälp med sin redovisning så kommer de inte nämnvärt att känna av om ett förenklat årsbokslut kan leda till administrativa kostnadsbesparingar. De externa parterna tar ut ett fastpris så det kommer inte bli någon förändring i kostnad för de enskilda näringsidkarna vare sig om den externa hjälpen använder ett förenklat årsbokslut eller inte. Om företaget är nystartat och vill sköta sin redovisning själv så kan K1 och det förenklade årsbokslutet vara ett bra alternativ, då man som nystartat företag har väldigt mycket att tänka på och skall marknadsföra sig mer för att bli känd i branschen, skapa sig kunder och att utveckla företaget. Redovisningen kanske då kommer i andra hand och inte blir prioriterad. Även om de tar hjälp av expertis exempelvis med deklaration, så kommer de spara en hel del, då de betalda tjänsterna minskar. Kan hända att företagen behöver flera perioder på sig för att kunna hinna registrera om det har skett en kostnadsbesparing, då många fortfarande inte har hunnit implementera K1. I och med K1 så får fler möjligheten till att redovisa enligt kontantmetoden då gränsen idag är att företaget högst får ha en omsättning på 3 miljoner kronor. Vilken metod som används är smaksak eller hur väl den passar in på företaget. Vill företaget ha färre konteringar så rekommenderas kontantmetoden då man endast bokför när en betalning görs eller mottagits. Färre konteringar leder till mindre administrativt arbete bör därför reducera dess kostnader. Författarna anser att det förenklade regelverket för enskilda näringsidkare är ett bra alternativ till den vanliga redovisningsmetoden, om inte verksamheten kräver en omfattande redovisning. Exempelvis kan nystartade enskilda näringsidkare använda det förenklade årsbokslutet då det inte omfattar ett byte från en gammal redovisningsmetod som används på grund av gammal vana. Dessutom borde företag i allmänhet bli mer uppmärksamma på nyutgivna regler och normer, då dessa gagnar dem. Syftet med dessa är oftast till för att underlätta redovisningen för dem. Dock anser författarna att det förenklade årsbokslutet inte kommer att användas så flitigt på grund av att många företag får extern hjälp med sin redovisning. Men förhoppningsvis så kommer denna studie att leda till en ökad medvetenhet hos deltagande respondenter om möjligheten till ett förenklat årsbokslut som på långsikt kommer att leda till en reducerad administrativ börda. 52

63 5.1 Förslag till vidare studier Under studiens gång har författarna fått inblick och djupare information om regelverket som även lett till förslag till vidare studier. Det skulle vara intressant att göra om undersökningen om några år, då kanske fler enskilda näringsidkare har fått vetskap om K1 och hunnit utvärdera om det bidragit till en enklare redovisning. Även om de har märkt av att den administrativa bördan och om kostnaderna har minskat vid en övergång till ett förenklat årsbokslut. Från och med år 2010 försvinner revisorsplikten för mindre företag, det skulle vara intressant att göra en studie vars syfte är att granska om revisorsplikten haft en bidragande påverkan till att denna kategorisering har gjorts, K1. Vidare kan det diskuteras, går det att få fram tillräckligt med bra kreditupplysningar då företagen har en mer begränsad information i sina årsbokslut i och med ett förenklat årsbokslut eller kommer kreditgivare att öka sina premier? När företagen om några år har använt sig mer av K1 och förhoppningsvis även har en större inblick vad det går ut på, så skulle det vara intressant att göra en omfattande studie som påvisar bristerna mer med K1 regelverket eller är allt bara bra med K1? 53

64 Referenser Böcker Andersen, H. (1994). Vetenskapsteori och metodlära en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Cooper, D.R. & Schindler, P.S. (2001). Business research methods (7 th pulp.). Boston: Irwin/McGraw-Hill DiMaggio, P. J. & Powell, W.W. (1991) The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: the University of Chicago Press FAR (2008). Samlingsvolymen 2008 del 1. Avesta: FAR SRS Förlag Hatch, M.J. (2006) Organization Theory - modern, symbolic and postmodern perspectives (2 nd ed.). New York: Oxford University Press Inc. Holme, I M., & Solvang, K B. (1991). Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur Holmström, N. (2003). Redovisning.nu (1 uppl.). Malmö: Daleke Grafiska AB Holmström, N. (2009). Redovisa rätt-uppslagsbok Borgå: WS Bookwell AB Kylén, J.A.,(2004). Att få svar, Intervju, enkät, obsvervation. (1 uppl.) Stockholm: Bonnier Utbildning AB Marton, J., Falkman, P., Lumsden, M., Pettersson, A. K., & Rimmel, G. (2008). IFRS-i teori och praktik. Sundbyberg: Alfa Print AB Nilsson S. (2005) Redovisningens normer och normbildare (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen kvalitativ och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber Robson, C. (2002) Real World Research (2 nd publ.). Oxford: Blackwell. 54

65 Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2007). Research Methods for Business Students (4 uppl.). Harlow: Financial Times / Prentice Hall. Scott, W. R. (2008) Institutions and Organizations Ideas and Interests. Los Angeles, Sage Publications. Smith, D. (2006). Redovisningens språk (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Smith, M., (2003). Research methods in accounting. (1 publ.). London: SAGE publications Thomasson J., Arvidson P., Lindquist H., Larson O., Rohlin L. (2006). Den nya affärsredovisningen (17 uppl.). Malmö : Liber Wallén, G., (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund; Studentlitteratur. Lagar Bokföringslag (1999:1078) Förordning (2007:783) med instruktion för Bokföringsnämnden E-böcker Broberg, A., & Stuart-Bouvin (2008). Bokföring & förenklat årsbokslut: enskild firma. Näsviken: Lundén information. E.publikatin. Tillgänglig från: ge=4&numberofhits=4&host_nr=&radiodisplayresult=1 Stutely, R., (2003c) Numbers guide: the essentials of business numeracy (The Economist Series) (5 uppl.) E-publikation. Tillgänglig från: Internet BAS hemsida. (2009). BAS Förenklat årsbokslut 2009 (K1). Hämtad från BFN (2006). Bokföringsnämndens vägledning, BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Hämtad från BFN. (2008a). Redovisningsrådets rekommendationer RR 1 - RR 29 och tillhörande URA 55

66 1 - URA 41. Hämtad från BFN. (2008b). Aktuella projekt, ny normgivning. Hämtad från BFN. (2009a). Om BFN. Hämtad från BFN. (2009b). BFN:s normgivning - allmänna råd, vägledningar och uttalanden. Hämtad från BFN. (2009c). Pågående projekt. Hämtad från BFN. (2009d). BFN Informerar. Hämtad från BFNAR (2006:1). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2006:1 Bokföringsnämndens allmänna råd för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Hämtad från BFNAR (2008:1). Bokföringsnämndens allmänna råd, BFNAR 2008:1 Bokfäringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag. Hämtad Europeiska gemenskapernas kommission. (2007). Kom/2007/23 Åtgärdsprogram för minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen. Hämtad från: Mfinal&an_doc=2007&nu_doc=23&lg=sv Finansdepartementet. ( 2007). Förordning (2007:783) med instruktion för Bokföringsnämnden. Hämtad från Finansdepartimentet. (2009). Regeringsbeslut- regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Bokföringsnämnden. Hämtat från Mysurvs.com. (2009). Mysurvs.com-Free online surveys - Quick and Easy. Använd från Nutek. (2009) Mätningar av företagens administrativa kostnader. Hämtad från 56

67 Regeringskansliet. (2006). Förenklade redovisningsregler [Informationsmaterial]. Hämtad från Regeringskansliet. (2009). Mått för administrativ kostnad [Informationsmaterial]. Hämtad från Regeringens proposition 2005/06:116. (2006). Förenklade redovisningsregler, m.m. Hämtad från Skatteverket, SKV. (2009a). Svar på vanliga frågor: Belopp och procentsatser. Hämtad från vatbeloppfaq/vilketprisbasbeloppochinkomstbasbeloppgallerforinkomstaret2008ochinkom staret ec103545f243e htm Skatteverket, SKV. (2009b). Förenklat årsbokslut. Hämtad från html Statens offentliga utredningar SOU 2008:67. (2008). Enklare redovisning. Hämtad från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF. (2006). Remissvar över Utkast till vägledning om redovisning i enskild näringsverksamhet K1. Hämtad från Tillväxtverket. (2009). Hinder för tillväxt. [Fakta och statistik]. Hämtad från xt e4211fdba8c87b html UC Web database. ( n.d.). Hämtad från: Wedberg B. (2006). Förenklade redovisningsregler. Redovisningskonsulten nr 3 s Tidsskrifter och vetenskapliga artiklar Bengtsson, Anders (2004). Framtidens redovisningsregler för onoterade företag, Balans, nr 6-7, s Drefeldt, C. (2008). Nu kommer det nya regelverket K2. Nytt från revisorn. Nr 6/7,

68 Nilsson p., Kalrsson S. (-) Förenklade redovisningsregler-för vem?. SRF Konsulten. Hämtad från Precht, E., Drefeldt, C & Lundqvist, P. (2008). Nya årsredovisningsregler för mindre aktiebolag. Balans, Nr. 8/9, Scott W. R. (1987). The adolescence of institutional theory. Administrative Science Quarterly 32(1987) s Uppsatser Hedberg, C. & Petersson, S. (2007). Mindre komplex normgivning inom redovisning i framtiden?. Magisteruppsats i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Hämtad från Andersson, H. Eriksson, K. & Karlsson, T. (2007). Nya regler för K1 Förenkling eller inte?. Kandidatuppsats i företagsekonomi vid Kalrstads Universitet. Hämtad från Alexandersson, L. & Ohlson, A. (2008). Redovisning i K1 Hur upplevs de nya förenklade redovisningsreglerna? Magisteruppsats i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Hämtad från 58

69 Bilaga 1 företagsformer BFN:s tabell för vilka regler som gäller för olika Företag som upprättar årsredovisning... Tillämpar På grund av...och ingår i - koncern Noterad respektive icke-noterad som väljer att tillämpa IAS/IFRS Koncernredovisning IAS/IFRS För noterad: EGförordningen 1606/2002 (artikel 4) För icke-noterad: ÅRL 7 kap. 33 Vissa tilläggsupplysningar i ÅRL För noterad: ÅRL 7 kap. 32 För ickenoterad: ÅRL 7 kap. 33 som hänvisar till ÅRL 7 kap. 32 RFR 1 För noterad: RFR 1 För icke-noterad: BFNAR 2000:2 p. 5 b Moderbolag ÅRL: gemensamma principer ÅRL 7 kap. 12 ÅRL (inkl. vissa får -regler för IAS-företag) Hela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4 a, 4 kap. 13 a, 4 kap. 14 f 14 g [1] ) RFR 2 För noterad: RFR 2 För icke-noterad: BFNAR 2000:2 p. 5 c Dotterbolag som ej är mindre [2] privata aktiebolag ÅRL (inkl. vissa får -regler för IAS-företag) Val mellan RFR 2, och Rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 Hela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4 a, 4 kap. 13 a, 4 kap. 14 f 14 g [1] ) BFNAR 2000:2 p. 5 och p. 5 c 59

70 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) Dotterbolag som är mindre [2] privata aktiebolag ÅRL (inkl. vissa får -regler för IAS-företag) Hela ÅRL (ÅRL 3 kap. 4 a, 4 kap. 13 a, 4 kap. 14 f 14 g [1] ) Val mellan BFNAR 2008:1, RFR 2, och Rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) BFNAR 2008:1 BFNAR 2000:2 p. 5 och p. 5 c Icke-noterad, som väljer att inte tillämpa IAS/IFRS Koncernredovis ning, Moderbolag i större koncerner, Dotterbolag som är större [2] ÅRL exkl. IAS-regler ÅRL Rekommendationer,uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) BFNAR 2000:2 p. 5 Moderbolag ÅRL exkl. IAS-regler ÅRL i mindre koncerner, Dotterbolag som är mindre [2] Allmänt intresse Val mellan BFNAR 2008:1, och Rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) ÅRL exkl. IAS-regler Fortsätter med RR 1 RR 29 BFNAR 2008:1 BFNAR 2000:2 p. 5 ÅRL BFNAR 2000:2 p. 5 a...och Större företag och mindre ÅRL exkl. IAS-regler ÅRL 60

71 inte ingår i koncern företag andra än privata aktiebolag Rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) BFNAR 2000:2 p. 5 Mindre privata aktiebolag ÅRL exkl. IAS-regler ÅRL Val mellan BFNAR 2008:1, och Rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) BFNAR 2008:1 BFNAR 2000:2 p. 5 Allmänt intresse ÅRL exkl. IAS-regler ÅRL Fortsätter med RR 1 RR 29 Företag som upprättar årsbokslut Tillämpar På grund av ÅRL-paragrafer enligt 6 kap. 4 BFL Rekommendationer, uttalanden och allmänna råd från BFN inkl. BFNAR 2000:2 (innebär val mellan RR 1 RR 29 och anpassade BFNAR) BFL BFNAR 2000:2 p. 5 Företag som upprättar förenklat årsbokslut... Tillämpar På grund av...och är enskild näringsidkare BFL 6 kap. 10 BFNAR 2006:1...och inte är enskild näringsidkare BFL 6 kap. 10 BFL BFL 61

72 Bilaga 2 Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt, alla småföretag år 2008 Andel i procent som uppger att olika faktorer utgör ett stort hinder för tillväxt. Hinder 2008 Brist på egen tid 34 Lagar, myndighetsföreskrifter, 30 tillståndskrav m m Begränsad tillgång till lämplig 28 arbetskraft Hård konkurrens 19 Dålig lönsamhet 16 Begränsad kapacitet i nuvarande lokaler, 11 utrustning etc. Begränsad tillgång till externt 10 ägarkapital Begränsad tillgån till lån 9 Svag efterfrågan 8 Begränsad tillgång till infrastruktur 4 Källa: Nutek/SCB, Företagens villkor och verklighet

73 Bilaga 3 Antal företag år 2006 Antal företag år 2006 fördelat på företagsstorlek Antal anställda Antal företag 0 anställda anställda anställda anställda Källa: SCB:s Företagsdatabas (FDB) 63