Irja Gustavsson (ersättare Ulf Eriksson)

Transkript

1 Plats och tid Kommunhusets sammanträdesrum Leja, Lindesberg, kl. 09:00-10:45 ande Anders Larsson (C), ordf. Pär-Ove Lindqvist (M) Bo Bäckman (C) Tuula Marjeta (C) Ulf Eriksson (M), ersättare för Anniette Lindvall (M) Inger Griberg (-) Patrik Öhrström (FP) Anders Ceder (S) Hans-Olof Hake (S), ersättare för Hans Boström (S) Ulrika Nilsson (S), ersättare för Arnold Bengtsson (S) Ingegerd Lööv (S) Göran Karlsson (S) Irja Gustavsson (S) Helen Uliczka (MP) Övriga deltagande Leif Björnfot, kommunsekreterare Lennart Jansson, sekreterare och kommunchef Gabriella Hugosson, nämndsekreterare Eva Wahlsten, bitr. kommunchef Gunilla Sandgren, ekonomichef Gunilla Wretling, kommunledningsstaben Utses att justera Irja Gustavsson (ersättare Ulf Eriksson) Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Ordförande... Justerare... ANSLAG - BEVIS Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten Underskrift...

2 2 Ks 55 Dnr Tursam i Bergslagen ekonomisk förening stadgar för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening Meddelas: Tursam Utvecklingsenheten Hällefors kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Stadgarna för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening godkänns med nedanstående förändring. 10 i stadgarna för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening ändras så att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter utses av medlemskommunerna för fyra år i följd med start år 2011 istället för tre år som nu. Ärendet Ändring av stadgar för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening. Ärendets tidigare behandling Tursam i Bergslagen inkom den 19 januari 2009 med en inbjudan till extra föreningsstämma den 23 januari 2009 för att behandla eventuella stadgeändringar. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 26 januari 2009 att ärendet tas upp på nytt när styrelsen för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening inkommer med förslag till nya stadgar. Styrelsen för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening inkom den 6 maj 2009 med förslag till nya stadgar. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 11 maj 2009 att förslag till nya stadgar för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening remitteras till de politiska partierna och kommunledningsstaben för yttrande senast den 26 maj Ärendet tas upp på nytt på planerings- och utvecklingsutskottet den 1 juni Forts.

3 3 Forts. Ks 55 Socialdemokraterna i Lindesberg inkom den 28 maj 2009 med synpunkter på förslag till nya stadgar. Kjell-Eric Eliasson, kommunledningsstaben informerade planeringsoch utvecklingsutskottets ledamöter den 1 juni 2009 om förslag till nya stadgar för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening. Planerings- och utvecklingsutskottet uppdrog den 1 juni 2009 till kommunledningsstaben att utreda ärendet vidare. Kommunledningsstaben inkom den 17 mars 2010 med yttrande. Planerings- och utvecklingsutskottet föreslog den 22 mars 2010 kommunstyrelsen besluta att: Stadgarna för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening godkänns med nedanstående förändring. 10 i stadgarna för Tursam i Bergslagen ekonomisk förening ändras så att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter utses av medlemskommunerna för fyra år i följd med start år 2011 istället för tre år som nu.

4 4 Ks 56 Dnr Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Meddelas: Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Vuxenutbildningsförvaltningen Det aktuella ärendet avslutas. Det uppdras till socialförvaltningen (samordnande), barn- och utbildningsförvaltningen och vuxenutbildningsförvaltningen att informera kommunstyrelsen om antalet flyktingar som tas emot samt de ekonomiska konsekvenser som därmed uppstår för berörda förvaltningar samt övriga uppgifter som kan vara av intresse i ärendet. Ärendet Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inkom den 25 mars 2009 med en gemensam uppmaning till kommunerna om att det behövs fler platser för ensamkommande barn och ungdomar. Ärendets tidigare behandling För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade kommunstyrelsens kansli det den 27 april 2009 till socialförvaltningen och flyktingsmottagningsenheten på vuxenutbildningsförvaltningen för yttrande senast den 11 maj Flyktingsamordnare Sven Lyttkens inkom den 11 maj 2009 med ett yttrande, som också socialförvaltningen står bakom. Yttrandet: Sveriges kommuner och Landsting och Migrationsverket har gemensamt gått ut med en förfrågan till Sveriges kommuner om att det behövs fler platser i kommunerna för mottagande av asylsökande barn och ungdomar som saknar vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn. Forts.

5 5 Forts. Ks 56 I Lindesbergs kommun fanns till juni 2006 ett så kallat Ungbo för denna målgrupp som drevs av Migrationsverket. När kommunerna erbjöds att ta över verksamheten i samband med en lagändring som gjorde målgruppen till kommunens ansvar avstod Lindesbergs kommun utifrån bland annat de ekonomiska förutsättningar som gavs samt på grund av oklarheter om ansvarsområden. De ekonomiska förutsättningarna är annorlunda idag. Statsbidragen har ökat för placeringskostnader och utredningskostnader. Även ansvarsområden är tydligare. Lindesbergs kommun har idag avtal med Migrationsverket om mottagande av flyktingar på 65 personer. Mottagandet har överstigit avtalet de senaste tre åren med personer. Bland de mottagna finns också minderåriga ensamkommande barn som bor hos släktingar. Migrationsverket driver ett anläggningsboende i norra länet med ca 900 platser varav flertalet i Lindesbergs kommun. Problem bland de boende leder till merarbete för socialtjänsten. Socialtjänsten har också utrett ett antal ensamkommande asylsökande barn varav några placerats av kommunens socialtjänst medan andra bor med släktingar. Att starta ett ungdomsboende kommer inte bara ha en inriktning mot asylsökande utan också om de unga beviljas uppehållstillstånd, fortsatt introduktions- och integrationsarbete för etablering i Sverige. Om kommunen har intentionen att skriva avtal om mottagande av minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare med Migrationsverket är det ett åtagande som kräver en längre utredning. Sammanfattningsvis har kommunen ett omfattande arbete med asylsökande vuxna och barn beroende på Migrationsverkets anläggning i kommunen. Kommunen har även utifrån avtalet med Migrationsverket ett relativt omfattande flyktingmottagande. Jag föreslår utifrån ovanstående skrivning att kommunen avstår från att skriva avtal om mottagande av asylsökande minderåriga utan vårdnadshavare. Forts.

6 6 Forts. Ks 56 Kommunstyrelsen remitterade den 26 maj 2009 ärendet till kommunledningsstaben för redovisning senast hösten 2009 av de ekonomiska konsekvenserna i ärendet. Vuxenutbildningsnämnden beslutade den 3 juni 2009 att stödja flyktingsamordnarens förslag i ärendet. Barn- och utbildningschef Conny Johansson informerade både för barn- och utbildningsförvaltningens och socialförvaltningens räkning kommunstyrelsens ledamöter den 7 december 2009 om vilka kommunala resurser som finns respektive saknas för att ta emot ensamkommande barn. Catharina Hast Markkula från Migrationsverket informerade kommunstyrelsens ledamöter den 15 februari 2010 om ensamkommande barn och ungdomar.

7 7 Ks 57 Dnr Bergslagens Kommunalteknik samverkansmöjligheter inom KNÖL-området Kommunchefens information om aktuellt nuläge läggs till handlingarna. Ärendet Bergslagens Kommunalteknik (BKT) inkom den 1 juni 2009 med en förstudie om samverkansmöjligheter inom området Kommuner i Norra Örebro Län (KNÖL). BKT har begärt en utredning av Lars-Göran Loré på uppdrag av kommunalråden i KNÖL om samverkansmöjligheter inom IT, lönekontor, upphandling, telefoni, kundtjänst, hemsidor och måltidsorganisation. i ärendet från Hällefors kommun inkom den 2 september 2009 och från Ljusnarsbergs kommun den 4 september Båda kommunerna ställer sig positiv till utökat samarbete inom områdena IT, telefoni och upphandling. BKT vill ha synpunkter i ärendet senast den 1 oktober Ärendets tidigare behandling Kommunchefen inkom den 16 september 2009 med en skrivelse i ärendet där han föreslår att Lindesbergs kommun avvaktar med nya samarbetsplaner till dess de pågående större utredningarna av kommunens administration har slutförts och analyserats/verkställts. Kommunstyrelsen beslutade den 29 september 2009 att ta upp ärendet till ny behandling på kommunstyrelsen i oktober Forts.

8 8 Forts. Ks 57 Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2010 att Lindesbergs kommun slutför först sina egna pågående utredningar av kommunens administration innan frågan om samverkansmöjligheter inom KNÖLområdet eller inom Örebro län utreds. Inriktningen är att frågan om samverkansmöjligheter tas upp till behandling under januari Kommunchefen informerade den 27 april 2010 kommunstyrelsens ledamöter om aktuellt nuläge i ärendet.

9 9 Ks 58 Dnr Hlödur Bjarnason (KD) motion om möjlighet till boende i kommunen för ungdomar och vuxna med sociala och medicinska problem Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen är besvarad med barn- och utbildningschefens yttrande den 25 mars Ärendet Hlödur Bjarnason (KD) inkom den 1 december 2009 med en motion där han föreslog att: Möjligheterna utreds att ta hem brukare/patienter som vistas på annan ort och analysera konsekvenserna (kvalité, kompetens och kostnad) för hemtagning Det undersöks om andra aktörer/kommuner (KNÖL) är beredda till samarbete kring detta. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige remitterade den 14 december 2009 motionen till kommunstyrelsen. För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade kommunstyrelsens kansli det den 11 januari 2010 till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden för gemensamt yttrande senast den 26 mars Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 25 mars 2010 att godkänna barn- och utbildningschefens yttrande den 25 mars 2010 i ärendet. Av yttrandet framgår: Möjlighet till boende i kommunen för ungdomar och vuxna med social och/eller neuropsykiatriska problem är en kvalitetsfråga för kommunens invånare. Enligt forskningen blir ungdomar bättre hjälpta i sina svårigheter om de bor kvar i hemkommunen. Forts.

10 10 Forts. Ks 58 Arbetsutskotten för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har vid sitt gemensamma möte den 1 december 2009 behandlat en skrivelse Boende, skola och behandling i kommunens egenregi. Skrivelsen tar upp behovet av gruppboende och skolgång för ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos. Arbetsutskotten har gett skolchefen och socialchefen i uppdrag att arbeta vidare med ärendet. En referensgrupp är tillsatt och arbetsutskotten får delrapporter under året. Ett förslag med en kostnadskalkyl ska vara klar i december 2010.

11 11 Ks 59 Dnr Kommunstyrelsen resestipendium 2010 Ärendet tas upp till ny behandling på kommunstyrelsen i maj Ärendet Kommunfullmäktige inrättade år 2000 ett resestipendium för ungdomar under 20 år. Stipendiesumman uppgår till kronor. Stipendiet skall vara ett stöd till resor för utveckling av språkliga, kulturella och sociala kontakter i avsikt att förbättra förståelsen mellan folk och länder i Europa. Stipendiet kan delas ut dels till ungdom under 20 år som är bosatt i Lindesbergs kommun, dels till grupp av ungdomar under 20 år, som är verksamma i kommunen. Ärendets tidigare behandling Resestipendiet delades ut för första gången den 19 juni Stipendiater år 2000 var Emelie Björling, Gusselby, Karin Carlsson, Lindesberg och Karin Ringaby, Lindesberg. Stipendiater år 2001 var Frida Andersson, Lindesberg, Johanna Birath, Gusselby, Marina Haikara, Vedevåg och Emil Lager, Löa. Stipendiater år 2002 var Jessika Andersson, Storå, David Bernhoft, Frövi, Nathalie Bildåhs, Kopparberg, Patrik Frentz, Nora, Karl- Magnus Johansson, Kopparberg, Daldar Nezar-Hussein, Lindesberg, Kristoffer Paulsson, Nora, Linn Trogen, Kopparberg, Jivin Zaki, Lindesberg och Kovan Zaki, Lindesberg Forts.

12 12 Forts. Ks 59 Stipendiater år 2003 var Lindeskolans IF:s flickor och pojkar födda Stipendiet år 2004 delades lika mellan en grupp av elever på Stadsskogskolan och en grupp av elever på Storåskolan. Båda grupperna deltog i elevutbyte med vår tyska vänort Hassberge. Stipendiater år 2005 var Emelie Karlsson, Vedevåg och Lina Storbacka, Lindesberg för gemensam resa till Sicilien samt Astrid Bäckman, Lindesberg för resa till England. Resestipendiet för år 2006 tilldelades Isabell Söderlund för resa till Irland och Måns Tillman för resa till Tyskland. De är båda från Frövi och fick kronor vardera års resestipendium tilldelades Lindeskolans kör Bergslagskantaten för musikresa till Österrike. Resestipendium för år 2008 delades mellan Sanna Jansson, Gusselby för idrottsresor i Europa och Maria Björling, Lindesberg för resa till Frankrike för att studera ungdomsinflytande. Lindesbergs kommuns resestipendium för år 2009 tilldelades Frövi/Fellingsbro flickfotbollslag F94-95, Lindesberg för utbytesresa med Jetsmarks IF i Jammerbugt kommune i Danmark. Efter utannonsering i ortstidningen och på kommunens webbplats har fem (5) ansökningar inkommit till resestipendium för år 2010.

13 13 Ks 60 Dnr Kommunrevisorerna revisionsrapport om protokollsutformning och verkställighet av beslut Meddelas: Kommunrevisionen Kommunkontorets yttrande den 31 mars 2010 överlämnas som kommunstyrelsens svar till kommunrevisionen. Ärendet Kommunrevisorerna uppdrog år 2009 till Komrev att granska utformningen av kommunens olika protokoll och verkställighet av beslut. Vid granskningen framkom att kommunens protokoll och verkställigheten av beslut är mycket bra. Trots det goda resultatet finns ett par frågor till nämnderna: Har inte Bergslagens miljö- och byggnämnd, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och vuxenutbildningsnämnden haft några yrkanden på 18 månader? Har inte barn- och utbildningsnämnden, Bergslagens miljö- och byggnämnd och socialnämnden inte haft några delegationsbeslut på 18 månader? Ärendets tidigare behandling Kommunrevisorerna beslutade den 28 januari 2010 att överlämna revisionsrapporten till samtliga nämnder samt kommunstyrelsen med begäran om skriftligt svar senast den 30 april 2010 med kommentarer till granskningen. För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade kommunstyrelsens kansli det den 3 mars 2010 till kommunkontoret för yttrande senast den 31 mars Forts.

14 14 Forts. Ks 60 Kommunkontoret inkom den 31 mars 2010 med följande yttrande: Komrevs samlade bedömning är att kommunens protokoll följer lagens krav på protokoll. Protokollen kan både förstås av en utomstående läsare och ge relevant information om ärenden. Det finns rutiner för bevakning och återrapportering. Verkställigheten av beslut är god. Generellt sett får kommunstyrelsens protokoll goda betyg men det finns ändå möjligheter till förbättringar. Nedan redovisas Komrevs påpekanden/rekommendationer och hur långt arbetet med att åtgärda dessa kommit. Då ersättare går in under sammanträdet anges klockslag istället för vilka paragrafer som denne tjänstgjort. Numera redovisas klockslag och paragrafer på protokollets förstasida. Återrapporteringstidpunkt förekommer, men kan ske i större utsträckning. Numera eftersträvas att återrapporteringstidpunkt redovisas i protokollet. Motiv till återremisser anges inte regelmässigt. Vid de tillfällen motivering framkommer under ärendets behandling noteras numera detta. Rutiner för rapportering av utebliven verkställighet bör införas. När ett ärende är färdigbehandlat i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen och det till uppdragits en förvaltning, enhet, nämnd eller bolag att verkställa beslutet delges/meddelas detta respektive förvaltning. När förvaltningschefen eller motsvarande bedömer att det inte är möjligt att verkställa beslutet, alternativt att verkställigheten kommer att försenas är det dennes skyldighet att rapportera detta till kommunstyrelsen alternativt kommunfullmäktige. För att påminna förvaltningschefer och enhetschefer om detta kommer kommunstyrelsens kansli att informera berörda chefer när ärendet om revisionsrapporten om granskning av protokollsutformning och verkställighet av beslut är avslutat. Planerings- och utvecklingsutskottet föreslog den 12 april 2010 att kommunstyrelsen överlämnar kommunkontorets yttrande som kommunstyrelsens svar till kommunrevisionen.

15 15 Ks 61 Dnr Utbildningsdepartementet remiss av betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) Meddelas: Utbildningsdepartementet Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande den 25 mars 2010 överlämnas som Lindesbergs kommuns remissvar till Utbildningsdepartementet. Ärendet I betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) presenteras förslag som ger barn som vistas i landet utan tillstånd rätt till utbildning och plats i förskoleklass samt rätt att delta i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Betänkandet i dess helhet finns på regeringens webbsida: Lindesbergs kommun är inbjuden att lämna synpunkter på betänkandet senast den 17 maj Ärendets tidigare behandling För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade kommunstyrelsens kansli det den 3 mars 2010 till barn- och utbildningsnämnden för yttrande senast den 31 mars Barn- och utbildningsnämnden godkände den 25 mars 2010 barn- och utbildningsförvaltningens yttrande i ärendet. Yttrandet: För snart två år sedan lämnade vi ett yttrande till kommunstyrelsen över betänkandet Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas SOU 2007:34. Det nya betänkandet som nu har kommit är en komplettering till 2007 års betänkande. Forts.

16 16 Forts. Ks 61 Vid det förra tillfället hade vi synpunkter på två av punkterna i betänkandet: Underrättelseskyldighet enligt Utlänningsförordningen Val av ersättningsmodell Underrättelseskyldighet enligt Utlänningsförordningen Idag har barn- och utbildningsnämnden en skyldighet enligt Utlänningsförordningen, kap 7 1, att anmäla när ett barn med utländsk härkomst första gången skrivs in i grundskolan eller gymnasieskolan. Vi insåg de svårigheter som skulle bli följden om skolan är skyldig att underrätta polisen när dessa barn, som kan komma att avvisas eller utvisas, kommer till skolan. Vi ställde oss frågan vilka föräldrar kommer att låta sina barn komma till vår verksamhet och vilka svårigheter kommer det att innebära för vår personal? Efter att ha tagit del av betänkandet så kan vi konstatera att det finns ett förslag i utredningen som innebär att Styrelsen för utbildningen och socialnämnden ska inte längre omfattas av underrättelseskyldigheten. Bestämmelsen i kap 7 1 utlänningsförordningen upphävs. Val av ersättningsmodell Förslaget då var att kommunerna genom ett specialdestinerat statsbidrag skulle få ersättning i förhållande till antalet asylsökande barn som vistas i respektive kommun. Det var enligt vår mening inte någon bra väg att gå. Vår kommun har en gymnasieskola som tar emot elever från två angränsande kommuner. Genom förslaget var vi inte garanterade att få täckning för de kostnader som eleverna från grannkommunerna orsakar. Vi förordade att kommunerna får täckning för det faktiska antalet barn som de tar emot i sin verksamhet. Efter att ha tagit del av betänkandet så kan vi konstatera att ett nytt förslag när det gäller frågan om val av modell för statlig ersättning till kommuner och huvudmän nu har lämnats. Forts.

17 17 Forts. Ks 61 Det nya förslaget innebär att staten ersätter kommunerna genom ett specialdestinerat statsbidrag. Den ekonomiska ersättningen ska lämnas till kommunerna i form av fastställda schablonbelopp per barn eller elev för varje skolform. Ersättningen beslutas och utbetalas av Statens Skolverk efter ansökan av kommunerna. I de fall en elev eller ett barn fått sin utbildning tillgodosedd i en fristående skola respektive deltagit i enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ska det ersättningsbelopp som betalats till kommunen utgöra det bidrag som kommunen ska lämna till huvudmannen för verksamheten. Hur stort statsbidraget till de olika slagen av verksamhet kommer att bli är ännu inte klart. Det finns därför anledning att till fullo instämma i det särskilda yttrande som experten Irene Reuterfors-Mattsson lämnat. Hennes yttrande innebär att det vore helt oacceptabelt om dagens nivåer på schablonerna för asylsökande barn och ungas utbildning skulle tillämpas för att ersätta kommuner för utbildning med mera för barn som vistas i landet utan tillstånd. Reformen måste finansieras fullt ut av staten, antingen genom schabloner som ligger i nivå med genomsnittskostnaderna eller genom att kommunerna kan återsöka faktisk kostnad.

18 18 Ks 62 Dnr Kultur- och fritidsnämnden ansökan om paybackinvestering för Lindesbergs bibliotek Meddelas: Kultur- och fritidsnämnden Ekonomichefen Föreslagna rationaliseringsåtgärder godkänns som paybackinvestering. Investeringen återbetalas inom en treårsperiod med början i januari 2011 och enligt fastställt regelsystem med en internränta på 4 procent. Ärendet På Lindesbergs bibliotek har uppmärksammats möjligheter till rationalisering av rutiner samt energibesparing genom följande åtgärder: Självbetjäningsautomat Biblioteket i Lindesberg har en pensionsavgång under 2010, en biblioteksassistent som arbetar 40 timmar per vecka. Neddragningen påverkar bemanningen i lånedisken och det inre arbetet. Arbetsuppgifterna kommer att fördelas ut på övriga anställda. För att kunna garantera en fortsatt hög kvalitet i utbudet och ett bra öppethållande så behövs en självbetjäningsautomat som sköter både utlåning och återlämning. Tekniken är väl beprövad och finns sedan många år på andra bibliotek. En modern maskin kan ha en livstid på tio år och har låg driftskostnad. Automaten är förberedd för RFID (Radio Frequency Identification), RFID finns på många bibliotek och är en teknik som använder radiovågor för att identifiera ett objekt (t.ex. en bok eller en CDskiva). Energibesparande belysning Ny belysning kan sänka elförbrukningen på biblioteket med upp till 70 procent (belysningsbranschen.se). Biblioteket behöver byta ut och förstärka belysningen i hela biblioteket, det här förslaget bygger på att i etapp ett får plan två i biblioteket ny belysning. Forts.

19 19 Forts. Ks 62 Kalkyl Objekt Självbetjäningsautomat för utlån och återlämning, inkl. montering Energibesparande belysning plan två Summa investering Summa kr kr kr Enligt kommunens investeringsregler (Kf 41/2009) kan investeringsprojekt med kortare återbetalningstid än tre år beslutas av kommunstyrelsen. Payback-tid (återbetalningstid) tre år, det vill säga avskrivning varav årligen kronor plus internränta. Kostnaden belastar biblioteket, kultur- och fritidsförvaltningen. Ärendets tidigare behandling Kultur- och fritidsnämnden föreslog den 11 februari 2010 att kommunstyrelsen beviljar en payback-investering på kronor för rationalisering av rutiner och energibesparing på Lindesbergs bibliotek. För att påskynda behandlingen av ärendet remitterade kommunstyrelsens kansli den 3 mars 2010 det till kommunchefen för yttrande senast den 31 mars Kommunledningsstaben inkom den 22 april 2010 med följande förslag: Föreslagna rationaliseringsåtgärder godkänns som payback-investering. Investeringen återbetalas inom en treårsperiod med början i januari 2011 och med en internränta på 4 procent.

20 20 Ks 63 Dnr Birgitta Duell (M) och Jan Marne (M) motion om fritidsgård i Lindesbergs tätort Meddelas: Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Motionen remitteras till barn- och utbildningsnämnden (samordnande) och kultur- och fritidsnämnden för gemensamt yttrande över motionen senast den 20 augusti Kommunstyrelsen önskar dessutom en redovisning över alla fritidsgårdar i kommunen. Ärendet Birgitta Duell (M) och Jan Marne (M) inkom den 2 mars 2010 med motion där de föreslår att en fritidsgård öppnas i Lindesbergs tätort. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige remitterade motionen den 15 mars 2010 till kommunstyrelsen för yttrande.

21 21 Ks 64 Dnr Barn- och utbildningsförvaltningen ändring av delegationsordning för hantering av skolhälsovårdsjournaler Meddelas: Kommunchef Bitr kommunchef Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunarkivarien Kanslienheten Kommunstyrelsens delegationsordning kompletteras med att kommunchefen, med biträdande kommunchefen som ersättare, får delegation att teckna avtal med andra kommuner om lån av skolhälsovårdsjournaler. Ärendet Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning för hantering av skolhälsovårdsjournaler. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i Lindesbergs kommun. Ärendets tidigare behandling Barn- och utbildningsförvaltningen har i samband med översyn av rutinerna för hantering av skolhälsovårdsjournaler upptäckt att det saknas bestämmelser i kommunstyrelsens delegationsordning om att teckna avtal för kommunens räkning vid lån av skolhälsovårdsjournal från Nora och Ljusnarsbergs kommuner till gymnasieskolan i Lindesberg.

22 22 Ks 65 Dnr Kommunchefen omstrukturering av Lindesbergs kommunkoncern (bolagskoncern) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Ny kommunkoncern för Lindesbergs kommuns bolag fastställs i enlighet med sidorna 7 och 20 i förslaget (Slutstruktur bolag och fastigheter). Styrning och rapportering i den nya koncernstrukturen ägardialog ska utformas enligt sidorna i förslaget. Organisation av samordning ska ske enligt sidorna i förslaget. Bolagsordningar för de bolag som ingår i den nya koncernstrukturen ska ha den lydelsen som framgår av förslag till nya bolagsordningar. Ärendet Omstrukturering av Lindesbergs kommunkoncern (bolagskoncern). Ärendets tidigare behandling På uppdrag av kommunchefen inkom Carl-Johan Isaksson, affärsutvecklingskonsult, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers och Marcus Holmberg, transaktionsledare, Skarpa AB den 14 april 2010 med förslag till omstrukturering av Lindesbergs kommunkoncern (bolagskoncern). Forts.

23 23 Forts. Ks 65 Kommunchefen inkom den 22 april 2010 med följande beslutsförslag i ärendet: Ny kommunkoncern för Lindesbergs kommuns bolag fastställs i enlighet med sidorna 7 och 20 i förslaget (Slutstruktur bolag och fastigheter). Styrning och rapportering i den nya koncernstrukturen ägardialog ska göras enligt sidorna i förslaget. Organisation av samordning ska ske enligt sidorna i förslaget. Bolagsordningar för de bolag som ingår i den nya koncernstrukturen ska ha den lydelse som framgår av förslag till nya bolagsordningar. MBL-förhandling ska ske av förslaget innan beslut fattas av kommunfullmäktige. Protokollsanteckning socialdemokraterna i Lindesberg: Vi bifaller i stora drag kommunchefens förslag till ny koncernstruktur för Lindesbergs kommuns bolag. Vi bedömer det som en naturlig fortsättning på koncernbildningen som startade under förra mandatperioden. Vi är dock kritiska till den knapphändiga och skyndsamma process som lett fram till detta beslutsförslag. Någon egentlig analys av vad som är bra, mindre bra eller dåligt har inte gjorts på ett professionellt sätt vilket borde vara grunden till förändringen. Formellt sett har ärendet gått de rätta vägarna vad vi kan se men i en process som innebär stora förändringar där många blir berörda ser vi det som självklart att föra en dialog med de inblandade bolagen. En sådan dialog där erfarenheter, kloka råd och delaktighet tas till vara i processen skulle medföra förutsättningar för ett smidigare genomförande och en bättre slutprodukt i stället för att skapa oro och onödiga frågetecken. Vi förutsätter att arbetet i framtiden sköts mer processinriktat och öppet. Anders Ceder (S)

24 24 Ks 66 Dnr Barn- och utbildningsförvaltningen mjuka investeringar för utveckling av gymnasiets idrotts- och kulturprofil Meddelas: Barn- och utbildningsförvaltningen Lindeskolan Ekonomichefen Följande projekt godkänns som mjuka investeringar: Belopp i kronor utveckla flexibilitet i arbetssätten på Lindeskolan utveckla idrottscollege på Lindeskolan utveckla kultursatsning på Lindeskolan Summa Finansiering sker genom att Lindeskolan återbetalar beloppet under en treårsperiod med början år 2013 och med en internränta enligt fastställt regelsystem på 4 procent. Ramjustering för leasingavgift för ca 150 datorer om totalt kronor godkänns. Finansiering sker genom omdisponering från finansförvaltningen. Ärendet Mjuka investeringar för utveckling av gymnasiets idrotts- och kulturprofil. Ärendets tidigare behandling Barn- och utbildningschefen inkom den 19 april 2010 med önskemål om mjuka investeringar för Lindeskolan. Kommunledningsstaben inkom den 22 april 2010 med följande beslutsförslag i ärendet: Belopp i kronor Följande projekt godkänns som mjuka investeringar: utveckla flexibilitet i arbetssätten på Lindeskolan kronor utveckla idrottscollege på Lindeskolan kronor utveckla kultursatsning på Lindeskolan Summa Forts.

25 25 Forts. Ks 66 Finansiering sker genom att Lindeskolan återbetalar beloppet under en treårsperiod med början år Ramjustering för leasingavgift för ca 150 datorer om totalt kronor godkänns Finansiering sker genom omdisponering från finansförvaltningen.

26 26 Ks 67 Dnr Kultur- och fritidsförvaltningen begäran om igångsättningstillstånd för investeringar i lekplatser Meddelas: Kultur- och fritidsförvaltningen Ekonomichefen Kultur- och fritidsförvaltningen beviljas begärt igångsättningstillstånd. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden har i investeringsbudget 2010 beviljats ett anslag för lekplatser med kronor. Ärendets tidigare behandling Kultur- och fritidschefen inkom den 21 april 2010 med begäran om igångsättningstillstånd för investeringar i lekplatser med sammanlagt kronor.

27 27 Ks 68 Dnr Koncernledningsstaben mål- och rambudget Meddelas: Samtliga nämnder och förvaltningar Ekonomichefen Dokumentet Mål och rambudget gäller som underlag för nämnders/förvaltningars budgetarbete. Konsekvensbeskrivningar lämnas till koncernledningsstaben senast den 20 augusti 2010 i enlighet med gällande tidplan. Ärendet Mål- och rambudget Ärendets tidigare behandling Koncernledningsstaben överlämnade den 21 april 2010 underlag och förutsättningar för budget 2011 och VP Koncernledningsstaben föreslog kommunstyrelsen besluta att: dokumentet Mål och rambudget gäller som underlag för nämnders/förvaltningars budgetarbete konsekvensbeskrivningar lämnas till koncernledningsstaben senast den 20 augusti 2010 i enlighet med gällande tidplan. Ledamöternas förslag till beslut Anders Ceder (S) föreslog följande tillägg till ramarna: 2 miljoner kronor till kultur- och fritidsnämnden för föreningsbidrag och evenemang 2 miljoner kronor till Bergslagens Kommunalteknik, varav 1 miljon kronor via kultur- och fritidsnämnden för underhåll av idrottsanläggningar och 1 miljon kronor via staben för underhåll av gator och parker 2 miljoner kronor till socialnämnden för samlingsplatser för äldre i kommunens tätorter 3 miljoner kronor till kommunstyrelsen för förbättrad näringslivsorganisation och ungdomspraktikplatser Forts.