KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET

Transkript

1 KALLELSE TILL TILLVÄXTUTSKOTTET Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med tillväxtutskottet, onsdag den 31 maj 2017, kl 9:00 i Masugnspipan, Masugnen Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Irja Gustavsson Ordförande Malin Ekholm Sekreterare Ledamöter Irja Gustavsson, ordförande (S) Jonas Kleber, v ordförande (C) Jonas Bernström (S) Dan Walterson (S) Pär-Ove Lindqvist (M) Jan Hansson (M) Virosa Viberg (SD) Ersättare Daniel Andersson (S) Kristine Andersson (S) Linda Svahn (S) Jenny Larsson (C) Ingrid Åberg (KD) Inger Griberg (MP) Mats Seijboldt (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Tid Beslutsärenden 1. Information om utvecklingsarbete på tillväxtförvaltningen Emil Chandorkar, Magnus Sjöberg & Catrine Pernros Eriksson Uppstart fritidsbanken AKK2016/123 Emil Chandorkar, Jonas Andersson & Anton Olofsson 3. Projekt All-in KS 2017/264 Emil Chandorkar & Hans Karlsson Information om påbörjade detaljplaner som slutförs löpande i Lindesbergs Jesper Almlöf & Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen 10.30

2 kommun 5. Framtagande av ny detaljplan för hästen 1:2, lindesås 1:1 Kristinaskolan 6. Framtagande av ny detaljplan för bägaren 1:3, tidigare vårdcentralen i Lindesberg 7. Framtagande av ny detaljplan sjövallen torp 1:127 KS 2017/254 KS 2017/252 KS 2017/255 Jesper Almlöf & Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Jesper Almlöf & Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Jesper Almlöf & Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen 8. Information om åtgärder avseende kommunens konst- och konsthantering AKK2015/99 Sara Sporre Uppdatering om museiverksamheten 10. Kommunövergripande bild- och formstrategi i Lindesbergs kommun AKK2016/77 KS 2017/265 Sara Sporre Sara Sporre 11. Information om stängning av plankorsning i Lindesbergs tätort AKK2016/396 Gunnar Jaxell, Svante Berg & Håkan Blaxmo Lägesrapport rörande vändplan i Guldsmedshyttan AKK2016/86 Gunnar Jaxell 13. Information om samarbetet för ombyggnation av Frövi Bangård AKK2015/162 Gunnar Jaxell 14. Utveckling av Flugparken 2017 KS 2017/260 Gunnar Jaxell 15. Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanen, gång- KS 2017/261 Gunnar Jaxell

3 och cykelväg, Banvägen i Lindesberg 16. Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanen för bussangöring - Björkhagaskolan KS 2017/262 Gunnar Jaxell 17. Lägesrapport om utredning av möjligheten till arbete för alla 18. Information om Business Region Örebro AKK2016/291 Merit Israelsson Merit Israelsson 19. Meddelanden 20. Informationsärenden

4 1. Information om utvecklingsarbete på tillväxtförvaltningen Föredragare: Emil Chandorkar, Catrine Pernros Eriksson & Magnus Sjöberg Övrig information: Vidare presentation kommer ske visuellt på sammanträdet. Bifogad bilaga är en övergripande information om pågående och planerade aktiviteter på tillväxtförvaltningen Handlingar Pågående och planerade aktiviteter.pdf (inkluderad nedan) KS TU 66 Redovisning av arbetssätt mellan utbildningsenheten och arbetslivsenhete _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 3 av 20

5 Pågående och planerade aktiviteter Studiebesök- samordnas för deltagare Prova på utbildning- yrkesutbildning, komvux Entreprenörskap- Information om möjligheter att starta eget i Sverige. Arbetsmarknadskunskap- planeras i höst Föreläsare- tex olika yrkesgrupper Arbetsgivarinformation- arbetsgivarrepresentanter i bristyrken Andra informationsmöten- tex polis, konsumentrådgivare och andra samhällsfunktioner

6 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (32) Sammanträdesdatum Tillväxtutskottet TU 66 Redovisning av arbetssätt mellan utbildningsenheten och arbetslivsenheten på tillväxtförvaltningen Beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och bjuder in arbetsmarknadsenheten och utbildningsenhet på tillväxtförvaltningen till tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj 2017 för information om pågående och planerat arbete i förvaltningen. Ärendebeskrivning Rektor Catrine Pernros Eriksson och enhetschef för arbetsmarknadsenheten Emil Chandorkar föredrar för utskottet om arbetet på utbildningsenheten och arbetslivsenheten. De informerade bland annat om pågående projekt och konkreta arbetssätt mellan enheterna. Föredragarna informerade även utskottet om samarbetet mellan de båda enheterna. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att utskottet beslutar: Tillväxtutskottet tackar för informationen och bjuder in arbetsmarknadsenheten och utbildningsenhet på tillväxtförvaltningen till tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj 2017 för information om pågående och planerat arbete i förvaltningen. Meddelas för kännedom: Tillväxtförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 2. Framtagande av fritidsbanken - handlingar tillkommer Föredragare: Emil Chandorkar, Jonas Andersson med gäst, Anton Olofsson. Presentation sker visuellt på sammanträdet 2.1. Handlingar AKK TU 45 Information om fritidsbanken.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Motion från Kristine Andersson (S) om en aktiv fritid för alla.pdf _1_0.pdf (inkluderad nedan) Sida 4 av 20

8 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 5 Tillväxtutskottet TU 45 Dnr. AKK Information om fritidsbanken Beslut Tillväxtutskottet uppdrar till tillväxtförvaltningen att arbeta fram ett underlag med förslag, alternativ och lösningar för hur medel till en fritidsbank skulle kunna sökas. Underlaget ska redovisas vid tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj Ärendebeskrivning Kristine Andersson (S) föreslår i en motion daterad den 22 mars 2016 att Lindesbergs kommun ska starta en verksamhet för utlåning av sport- och fritidsutrustning som ett steg i att ge flera en möjlighet till en aktiv fritid. Kommunfullmäktige beslutade den 19 april 2016 att remittera motionen till kommunstyrelsen. Motionen remitterades den 25 maj 2016 till tillväxtutskottet för yttrande. Fritidskonsulent Jonas Andersson inkom med en tjänsteskrivelse den 26 augusti 2016 där det framkommer att Fritidsbanken är ett koncept som finns på ett 10-tal orter framför allt i västra Sverige. Fritidsbanken lånar gratis ut begagnad och insamlad fritidsutrustning till allmänheten. Lånetid bör max vara 2 veckor och allt inom fritidsområdet kan lånas ut. I konceptet är det inte tillåtet att köpa in ny utrustning för utlåning eller sälja utlåningsbar utrustning. Att gå med i konceptet Fritidsbanken är en engångskostnad på kr för kommunen. Kommunen kan även starta samma verksamhet under annat namn och bestämmer då själva hur verksamheten ska bedrivas. En bedömning är att kommunens driftskostnad per år för en Fritidsbank kan vara mellan upp till kr. En del av kostnaderna kan vara kostnader för arbetsmarknadsåtgärder som ligger inom ramen för arbetsmarknadsenhetens ordinarie budget. Tillväxtutskottet beslutade den 6 september 2016 att ge förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta en Fritidsbank eller liknande verksamhet i Lindesbergs kommun. Förvaltningschef Merit Israelsson informerade utskottet kring det fortsatta arbetet med uppstarten av fritidsbanken i Lindesbergs kommun. Justerande Utdragsbestyrkande

9 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 6 Tillväxtutskottet Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet tackar för informationen och ge i uppdrag till tillväxtförvaltningen att arbeta fram ett underlag med förslag, alternativ och lösningar för hur medel till en fritidsban skulle kunna sökas. Underlaget ska redovisas vid tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj Meddelas för åtgärd: Tillväxtförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande

10

11 3. Projekt All-in - handlingar tillkommer Föredragare: Emil Chandorkar med gäst Hans Karlsson. Övrig information: Tjänsteskrivelse tillkommer under veckan Handlingar Ansökan till projektet All-in.pdf (inkluderad nedan) Sida 5 av 20

12 Diarienummer 2017/00083 Sid 1(23) Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet All In Startdatum Kontaktperson för projektet Tommy Henningsson Slutdatum Telefonnummer E-post Behörig företrädare Telefonnummer Kontaktperson ekonomi E-post Telefonnummer Utdelningsadress Besöksadress Hans Karlsson Jessica Jansson Sikforsvägen Hällefors Sikforsvägen Hällefors Organisation Organisationsnamn Organisationsnummer Organisationsform Antal anställda Telefonnummer e-post Webbplats Utdelningsadress BankGiro Behörig företrädare för organisationen Hällefors kommun Primärkommunala verksamheter Fler än Sikforsvägen Hällefors Tommy Henningsson ESF Ansökan om stöd ver d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet CFAR-nummer Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Kommunkontoret Sikforsvägen HÄLLEFORS Sikforsvägen HÄLLEFORS Minska långtidsarbetslösheten i Östra Mellansverige NR2 : 2016/00486 Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

13 Diarienummer 2017/00083 Sid 2(23) Programområde Specifikt mål Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete 2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 648 Antal kvinnor 324 Antal män 324 Ålder på deltagare Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta ESF Ansökan om stöd ver I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Projektnamnet All in alluderar till den pokerterm, där spelaren satsar alla tillgängliga resurser på ett spel och på inställningen att alla ska inkluderas i samhället på bästa möjliga sätt. Dagens situation, där stora grupper riskerar hamna i utanförskap trots stora insatser från samhällets sida och ett allt större arbetskraftsbehov på arbetsmarknaden, gör att vi måste börja tänka om och satsa allt vi har för att detta ska fungera. Istället för att göra mer av det vi redan gör, bör vi kunna granska vårt etableringssystem och liknande insatser ur ett normkritiskt perspektiv och med ett bättre jämställdhetsarbete för att komma till botten med varför våra befintliga system verkar cementera och ibland förstärka ett strukturellt utanförskap för vissa grupper, snarare än tvärtom. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

14 Diarienummer 2017/00083 Sid 3(23) Stora resurser läggs från både stat och kommun för att möjliggöra för nyanlända att etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden. Mer än 20 yrken har idag snabbspår och t ex nyanlända akademiker kan anmäla sig till Korta Vägen eller liknande insatser för att snabbare få in en fot på arbetsmarknaden. Men alla grupper tar inte del av de offentliga satsningar som görs. Organiseringen av de insatser som erbjuds inom såväl etableringen som jobb- och utvecklingsgarantin utgår från normen en socialt välfungerande individ, oftast man, i sina bästa år och med motivationen och förmågan att delta fullt ut i dessa. Det finns dock individer som av olika skäl inte klarar att fullfölja de erbjudna insatserna och därmed riskerar att hamna i långvarigt utanförskap, oavsett hur stora satsningar som görs i de reguljära programmen. Av dessa är en stor del kvinnor, lågutbildade och de över 55 år, alla individer som egentligen har förutsättningar att etablera sig i samhället, men som de erbjudna insatserna uppenbarligen inte når i samma utsträckning som andra grupper. I de senaste årens rapporter till regeringen framgår att utrikesfödda kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män, att utrikesfödda ungdomar med flyktingbakgrund som anlänt kommit till Sverige i tonåren har lägre sysselsättnings- eller studiegrad än ungdomar födda i Sverige, samt att personer över 55 år har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Skillnaderna är ingen nyhet, såväl Arbetsförmedlingen som Statistiska centralbyrån har tagit fram de här siffrorna år efter år. (Källa: Arbetsvärlden, TCO, 5 mars, 2015) Ytterligare studier utifrån nyanlända som deltagit i etableringsinsatser enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) visar att de inte deltar i samma utsträckning på arbetsmarknaden. (Larsson, Jennie K Integrationen och arbetsmarknad. Falun: Atlas). Generella samhällsstrukturer från hemlandet påverkar utrikesfödda som är vidarebosatta på grund av flykt. Det kan vara tradition av patriarkala strukturer som påverkar kvinnans roll och ungdomars bristande framtidstro och delaktighet på lika villkor i samhället, samt äldre personers syn på ålderdom, där det finns en tradition att arbetslivet är avslutat vid 50 års ålder. Förklaringsmodeller till detta kan vara att arbetsmarknadspolitiska program har en generell karaktär som utgår från förkunskaper som studiebakgrund från hemlandet och arbetslivserfarenhet, samt andra missgynnande strukturer som inte individuellt tar hänsyn till att tröskeln till egenförsörjning genom lönearbete blir för hög. Samtidigt har regeringen ett jämställdhetsmål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. (Regeringsbeslut A2017/00180/A) Att snabbt identifiera individer som är på väg att hamna utanför, att gemensamt undersöka de underliggande orsakerna till detta och sedan erbjuda anpassade insatser för att komma in på arbetsmarknaden eller vidare till studier, fylla på yrkeskompetensen eller få bättre kontakt med sjukvården, kommer att bli ännu viktigare framöver. Samtidigt som etableringsprogrammet fylls på med stora grupper som anlänt de senaste två åren, är arbetsmarknaden i stort behov av arbetskraft. Matchningen behöver bli bättre samtidigt som bättre resurser bör läggas på de som de reguljära insatserna inte når fram till. Denna grupp, som redan idag hamnar mellan stolarna, kommer troligtvis bli mer synlig hos kommunerna, då de kan antas ramla ur det statliga ersättningssystemet snabbare efter lagändringen kring etableringsinsatserna som träder i kraft 1 januari Då gäller det att vi som samhälle utarbetat väl fungerande metoder för att fånga upp och engagera denna grupp, så att vi inte förvisar dem till ett långvarigt utanförskap som riskerar att bli permanent och gå i arv till nästa generation. De nio kommuner i Örebro län som står bakom denna ansökan har alla under de senaste två åren tagit emot många nyanlända. Behoven är mycket stora av att hitta bättre samverkansformer och nya lösningar som säkerställer att alla fångas upp och erbjuds det stöd de behöver för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därmed bidra till kompetensförsörjningen i regionen. ESF Ansökan om stöd ver Projektets grundidé är att genom ökad samverkan och på alternativa sätt lotsa in individer som av olika skäl inte deltar fullt ut i etableringsinsatser eller jobb- och utvecklingsgarantin till reguljärt arbete så snabbt som möjligt; alternativt grundligt utreda varför detta inte är aktuellt, att möjliggöra stegförflyttningar närmare ett reguljärt arbete genom utvecklande aktiviteter och/eller att slussa vidare till olika utbildningsinsatser, yrkesutbildningar, alternativt vidare till vården för utredning och rehabilitering. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Idag är totalt drygt individer inskrivna i etableringsprogrammet, varav nästan 60 % är män. Endast 35 % av männen och 21 % av kvinnorna har gått vidare till arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsplan, vilket innebär att nästan relativt nyanlända individer beräknas vara fortsatt inskrivna på Arbetsförmedlingen efter etableringsperioden och kommer då att hänvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Samtidigt kommer det nya grupper nyanlända och en del som studsat tillbaka till arbetslöshet efter en kortare tid som sysselsatta. Tidigare undersökningar visar att män i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor deltar i arbetsmarknadsåtgärder som praktik och instegsjobb under etableringstiden, vilket kan bädda för att den initialt redan sneda könsfördelningen förstärks under etableringsinsatserna och den senare jobb- och utvecklingsgarantin. Andelen äldre som är inskrivna i etableringsprogrammet är drygt 10 % och även om vi inte har exakta siffror på detta, så antar vi att de är mer svåretablerade än den genomsnittlige deltagaren. Över av de inskrivna i etableringen har bara grundskola (9 år eller lägre) och har därför väldigt lång väg till vidare studier eller kvalificerade arbeten, samtidigt som de inte har studievana eller kan antas delta i traditionella former av högre utbildning. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

15 Diarienummer 2017/00083 Sid 4(23) Att i ett tidigt skede fånga upp dessa grupper som inte deltar fullt ut i etableringsinsatser och som lättare faller ur jobb- och utvecklingsgarantin kan vara ett sätt att förhindra att den strukturellt sneda könsfördelningen i insatserna förstärks och att särskilt nyanlända kvinnor, äldre och lågutbildade riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Genom att inte etablera sig på arbetsmarknaden försämras förutom möjligheten till egenförsörjning också den framtida pensionen, vilket kan leda till en permanent fattigdomsfälla, som riskerar att gå i arv och skapa en negativ socioekonomisk spiral för framtida generationer. I våra deltagande kommuner har vi identifierat en växande grupp individer som faller ifrån reguljära insatser av diffusa eller ickeanalyserade skäl, främst inom de kategorier nämnda ovan och som kan möta strukturella hinder till att snabbt komma in på arbetsmarknaden på grund av kön, ålder och utbildningsbakgrund. Då de inte heller får tillgång till stödjande insatser i samma utsträckning som andra grupper (t ex högutbildade män) och att det inte heller stått som norm för hur insatserna designats och organiserats, förstärks utanförskapet. Istället för att bidra till en utjämning och att vi kommer åt strukturella skillnader, så riskerar våra reguljära insatser därför att spä på och förstärka denna strukturella utsortering i sin nuvarande utformning. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen gällande sju av kommunerna som står bakom ansökan, har antalet inskrivna i etableringsuppdraget ökat mellan december 2015 och december För kvinnor handlar det om en ökning från 520 till 623 och för män från 885 till 913. I några av kommunerna är den ökande andelen kvinnor påtaglig. I Nora kommun är det en ökning med 50 %, i Degerfors kommun med 48, 6 % och i Karlskoga kommun med 39,3 %. I Lindesbergs kommun har deltagandet i etableringsprogrammet sjunkit bland män (-10,8 %), men ökat bland kvinnor (1,3 %), vilket främst kan förstås av att kommunen tidigt tog emot stora grupper nyanlända som nu hunnit avsluta etableringsfasen. Liknande mönster finns i Ljusnarsbergs kommun. Tidigare konstaterade vi att statistik för hela landet visar att endast 35 % av männen och 21 % av kvinnorna har gått vidare till arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsplan. Vi har inför ansökan inte tillgång till data gällande hur det ser ut i kommunerna i Örebro län, men kan konstatera att bilden bekräftas i kommunerna. Till den problembild som beskrivs ovan, kan läggas att det finns många nyanlända som av olika anledningar inte deltar alls i etableringsuppdraget. I Hallsbergs kommun till exempel rör det sig enligt Arbetsförmedlingen i dagsläget om personer varav ca 80 % är kvinnor. Kommunerna märker ett ökande behov av insatser och stöd till nyanlända kvinnor och män som inte klarar sin egen försörjning. Det handlar både om att ge kompletterande försörjningsstöd till nyanlända som inte deltar på heltid i etableringsaktiviteter och stöd till dem som avslutat etableringen och som av olika skäl inte deltar i aktiviteter inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Bland nyanlända finns sannolikt också många kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar både kända och sådana som inte synliggjorts hittills. Enligt Myndigheten för delaktighet (Rapport Med rätt att komma till tals, 2012) är det svårt att få fram kunskap om funktionsnedsättningar för gruppen utrikes födda. Faktorer som försvårar är språkbarriärer, kulturella skillnader och ibland en rädsla och/eller skam att berätta om sin funktionsnedsättning. Den uppskattning som har gjorts är att ungefär 10 procent av gruppen har behov av särskilda insatser på grund av funktionsnedsättningar. Studier som genomförts kring psykisk ohälsa bland nyanlända flyktingar visar att många lider av olika former av psykisk ohälsa som ofta hör ihop med flykten från hemlandet men också med integrationssituationen. I en studie, kunde man, utifrån 500 hälsosamtal med nyanlända flyktingar, konstatera att drygt 40 % av undersökningsgruppen uppgav att de hade en psykisk funktionsnedsättning. En annan studie visar att ungefär en tredjedel av de flyktingar som kommer till Sverige lider av posttraumatiskt stressyndrom. ESF Ansökan om stöd ver Den målgrupp som projektet i huvudsak riktar sig till är troligtvis en väldigt heterogen grupp, trots att de kan kategoriseras utifrån kön och ålder. De nödvändiga insatserna kan därför behöva skräddarsys, då utgångspunkten för projektet är att alla kan delta förutsatt att individ och system kan mötas genom delaktighet och ägarskap, ett förhållningssätt som också har potential att förbättra utformandet av de reguljära insatserna så att de är mer inkluderande. Tillgänglighet är inte bara en fråga om den fysiska utformningen av lokaler och liknande där insatserna äger rum, utan också hur insatserna i sig utformas och förmedlas. Etableringsprocessen är komplex och befintliga system utgår i sin design från en norm kring hur deltagare förväntas vara och agera. Denna norm hindrar att vi når fram till individer som på olika sätt inte passar in i normen kring den tänkta deltagaren, samtidigt som våra system backar undan då det finns befintliga insatser som erbjudits individen. Dessutom riskerar individen utsättas för incitament och disciplinåtgärder för att återgå till erbjudna insatser, vilket leder till ett växelvis deltagande som kan dra ut i åratal, utan att ge något positivt resultat. Istället så staplas påtvingat deltagande, misslyckanden och besvikelser på varandra under åren, något som kan leda till alienation och systemtrötthet. Vi hamnar således i en systemisk rundgång, där individen ständigt erbjuds mer av det som redan bevisligen inte fungerat. Genom att erbjuda ett nytt rum för dessa grupper och fylla det med en mer genomtänkt arbetsmetodik som kan angripa grundorsakerna till det levda utanförskapet, hoppas vi kunna vända denna utveckling och stå modell för andra kommuner som står inför en liknande situation. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

16 Diarienummer 2017/00083 Sid 5(23) Ett område som uppmärksammats i problemanalysen är att det tar längre tid för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Orsakerna till det kan vara flera, men inför ansökan har det framkommit att det finns ett visst motstånd från kvinnor då det gäller att delta i arbetslivsinriktade aktiviteter och att detta kan grunda sig i kulturella mönster, där många kommer från kulturer där kvinnor har sin huvudsakliga uppgift i att vårda hem och barn och där det då inte heller krävts av männen att de ska dela föräldraansvaret och underlätta för kvinnor att studera och arbeta. Projektet All in svarar emot alla de utmaningar som lyfts fram i den aktuella utlysningen och som fokuserats i den regionala handlingsplanen för Socialfonden i Östra Mellansverige. Projektet har ambitioner att utveckla nya samverkansformer kring den aktuella målgruppen inom kommunernas egna verksamheter, mellan kommun och Arbetsförmedling, lokalt näringsliv och civilsamhälle, samt mellan kommunerna i regionen. En ny arbetsmetod kommer att tillämpas. Den utgår från individens behov och erbjuder ett anpassat stöd i olika aktiviteter som sammantaget ger möjligheter till etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Projektets ansats med ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen och att erbjuda aktiviteter som involverar privata och offentliga arbetsgivare samt civilsamhällets organisationer, kommer att skapa mer ändamålsenliga stödstrukturer för den aktuella målgruppen. Ambitionen är inte att skapa nya och parallella strukturer, snarare att interagera med befintliga nätverk och plattformar kring nya frågor och på nya sätt. Vi vet att en stor utmaning för målgruppens etablering i samhället och på arbetsmarknaden handlar om kulturförståelse och attityder. Vår syn på jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering i samhälle och arbetsliv kan vara svår att förstå för nyanlända som kommer från mer patriarkala kulturer, samtidigt som vi kan ha svårt att förstå de bakomliggande mekanismer som blir hindrande för deras deltagande i de aktiviteter som erbjuds. Projektet kommer att arbeta aktivt med dessa frågor både innehållsmässigt och i metodmässigt. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? Kommunerna har en lång erfarenhet att arbeta med grupper som av olika skäl inte etablerat sig på arbetsmarknaden och under de senaste åren har drop-out problematiken aktualiserats gällande ungdomar, vilket gör att det finns en mängd metoderfarenheter från dylika projekt att lära av. I många av de satsningar på att få grupper närmare arbetsmarknaden eller i annan sysselsättning som gjorts av kommunerna under åren, finns dock ofta en grupp individer med en mer diffus problembild kvar, utan att detta hinns utredas vidare under aktuell projekt- eller programtid. Vi når helt enkelt inte de individer som av olika skäl väljer att inte delta fullt ut i insatserna, vilket bör leda till frågan om det är utformningen av insatserna som missar målet, eller om det finns andra underliggande orsaker som vi inte kommit åt. Tidigare ESF projekt har gett verktyg för jämställdhetsintegrering och inskärpt betydelsen att aktivt utveckla befintliga system utifrån dessa. Erfarenheten från dessa insatser kan nu användas för att börja i rätt ände och fånga upp de som inte deltar fullt ut i erbjudna insatser, trots att de tillhör en grupp som absolut borde och skulle tjäna på att detta. Samordningsförbunden som också arbetar med individer som behöver stödinsatser, arbetar med metoder som t ex Supported employment och andra stödmodeller. Här finns kunskaper och erfarenheter som kan vara av betydelse för projektet. Flera av förbunden har drivit/driver också ESF-projekt vars resultat och erfarenheter kan vara intressanta att ta del av. I de samverkande kommunerna finns erfarenheter från olika satsningar som syftat till etablering på arbetsmarknaden för olika målgrupper. Som exempel kan nämnas Degerfors kommun, som har bedrivit projektet Vägen vidare tillsammans med Arbetsförmedlingen kring långvarigt bidragstagande individer. Projektet har visat positiva resultat, då 60 % av deltagarna inte var tillbaka i försörjningsstöd efter 12 månader. De 40 % som projektet inte lyckades med består av individer med diffus problembild, där reguljära insatser inte tycks ha någon framgång. ESF Ansökan om stöd ver Menu Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Utgångspunkten för vårt arbetssätt kommer vara att återskapa minnen av en framtid för deltagarna genom att arbeta med meningsskapande aktiviteter. Ett meningsskapande angreppsätt innebär att både utformning och innehåll arbetas fram i tät dialog med deltagarna, så att processen hela tiden kännetecknas av fullt deltagande och ägarskap hos målgruppen. Arbetssättet utgår från individen och tar sedan sikte på att möta systemet, istället för tvärtom. Verktygen för detta varierar och kan t ex inbegripa systemiska möten, utforskande språklabb och andra former för workshops, det viktiga är att ansatsen bygger på dialog och att deltagarna äger processen. Meningsskapande är en social process som bygger på delaktighet och ger en gemensam ram för att förstå det omgivande samhället bättre och därmed också skapar ett rum för att agera mer långsiktigt hållbart. Genom att tillhandahålla kunskap och kompetens om arbetsmarknaden tillsammans med en diskursiv kulturell kompetens och nätverk in i lokalsamhällets olika sektorer som våra aktivitetsteam ska stå för, skapar projektet förutsättningar för individerna att ta sig in i samhället på sina villkor och i sin takt, utan att för den skull föreskriva en normerande väg in. Insatserna blir i och med Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

17 Diarienummer 2017/00083 Sid 6(23) detta förhållningsätt mer tillgängliga för alla individer, även de som inte är konforma till den norm som finns inom etableringssystemet utifrån kön, ålder eller funktionalitet. ANALYS- OCH PLANERING 1 september februari 2018 (6 månader) Syfte: Lägga grunden för genomförandefasen, så att de aktiviteter som genomförs inom ramen för projektet ger optimala möjligheter att nå de i projektet och utlysningen förväntade resultaten och effekterna. Mål: En projektorganisation finns på plats, som kan styra, leda och genomföra projektet utifrån väl grundade analyser. Nödvändiga planer finns framtagna och en utvärderare har upphandlats. ESF Ansökan om stöd ver Följande aktiviteter kommer att genomföras: *Fastställa projektorganisationen, tillsätta styrgrupp, rekrytera projektmedarbetare samt klargöra ansvar och roller för de olika funktionerna. *Skapa rutiner och verktyg för administration, ekonomi, uppföljning och rapportering. *Säkerställa att kompetens finns att tillgå i projektet för arbete med de horisontella principerna. *Utarbeta en förändringsteori för projektet, inkluderande de horisontella principerna, tillsammans med upphandlad extern utvärderare. *Fastställa resultatmål och utarbeta indikatorer för projektet inkluderande de horisontella principerna. *Kartläggning av hur många kvinnor och män som finns i den tänkta målgruppen i varje kommun och deras förutsättningar att delta i projektet. *Kartläggning av tidigare erfarenheter och konkreta insatser i de samverkande kommunerna som kan vara av värde för projektets genomförande. *Externa tjänster upphandlas, utvärderare och specialister inom jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering och interkultur. *Utarbeta plan för uppföljning och utvärdering av projektet. * Utarbeta plan för jämställdhetsintegrering i projektet utifrån standarden för jämställdhetsintegrering tillsammans med expert inom området *Ta fram rutiner för hur projektet ska göras tillgängligt för kvinnor och män med funktionsnedsättningar och hur projektet ska arbeta för att motverka diskriminering tillsammans med expert på områdena. *En plan för intern och extern kommunikation tas fram av projektledning och kommunikatör och godkänns av styrgruppen. Den ska även omfatta planering av kontinuerliga aktiviteter för spridning av projektets resultat till identifierade intressenter. *Ge representanter för målgruppen att påverka projektets genomförande, t ex genom intervjuer med kvinnor och män som tidigare deltagit i insatser och som nu har etablerats på arbetsmarknaden. *Konkretisera projektets arbetsmodell och ta fram beskrivningar för hur olika aktiviteter inom de olika insatsområdena ska genomföras. *Utrusta lokaler för deltagaraktiviteter i de nio kommunerna samt för projektmedarbetare i de mobila teamen. *Planering av transnationella aktiviteter i projektet. *Kontakter med samordningsförbund för att undersöka hur samverkan kan utformas. *Inledande kontakter med arbetsmarknadsråd, kompetensråd företagarföreningar och liknande i kommunerna för att informera om projektet och hitta former för samverkan. *Fördjupa projektets riskanalys utifrån ny kunskap som framkommit under analysarbetet. *Fastställa specificerad tid- och aktivitetsplan för genomförande- och avslutningsfas utifrån den utarbetade förändringsteorin. *Genomföra en kick off-konferens för styrgrupp, projektledning, projektmedarbetare och ansvariga chefer i de nio kommunerna. GENOMFÖRANDE 1 mars februari 2020 (24 månader) Syfte: Utveckla och pröva en arbetsmetod som ska fånga upp långsiktigt hållbar metod att Lägga grunden för genomförandefasen, så att de aktiviteter som genomförs inom ramen för projektet ger optimala möjligheter att nå de i projektet och utlysningen förväntade resultaten och effekterna. Mål: I projektorganisationen finns kunskap om målgruppens förutsättningar att delta och planer för genomförandefasen finns framtagna. I projektet ska nio lokala och dialogbaserade verksamheter med i genomsnitt tolv deltagare ur målgruppen vara aktiva samtidigt. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

18 Diarienummer 2017/00083 Sid 7(23) Deltagare rekryteras löpande i takt med att utrymme frigörs i respektive verksamhet, då tiden i projektet för varje deltagare uppskattas till mellan tre och sex månader. Varje kommun har en aktivitetsledare och en resursperson och en assistent med lång erfarenhet från det lokala arbetslivet och civilsamhället som har hand om gruppens dagliga aktiviteter med en ändamålsenlig lokal som bas för verksamheten. Två mobila team med beteendevetar- och arbetsmarknadskompetens stödjer de nio kommunerna intraregionalt och gör nedslag för att och skräddarsy insatser i dialog med aktivitetsledarna och projektdeltagarna. Insatserna kommer preliminärt att genomföras inom tre områden, som samtliga syftar till att stärka deltagarnas förmåga att göra stegförflyttningar närmare utbildning eller anställning. Nedan presenteras områdena och exempel på insatser som kan bli aktuella under projektgenomförandet: 1 Språk och samhälle: Exempelvis språklabb, samhällsorienterande kurser, körkortsteori, deltagande i dialogcaféer, kontakter med lokalt föreningsliv. 2 Arbetsmarknad och arbetsliv: Exempelvis vägledande samtal med studie- och yrkesinriktning, arbetsplatsbesök, praktik med stöd, jobbskuggning, mentorstöd från arbetslivet, utbildningar om lagar och regler på svensk arbetsmarknad, kortare kurser inom specifika bransch- eller yrkesområden. 3 Hälsa och välbefinnande: Exempelvis utvecklingsstödjande samtal, friskvårdsaktiviteter. Med aktiviteter inom ovanstående områden får deltagarna kunskaper om den lokala arbetsmarknaden, kontakten med och utbudet av civilsamhällets verksamheter, samt en bra samhällsorientering, samtidigt som mer kvalificerad rådgivning och lotsning kan ske från det mobila teamet. Ett område som uppmärksammats i problemanalysen är att det tar längre tid för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Orsakerna till det kan vara flera, men inför ansökan har det framkommit att det finns ett visst motstånd från en del kvinnor då det gäller att delta i arbetslivsinriktade aktiviteter och att detta ofta grundar sig i kulturella skillnader gällande synen på förvärvsarbete och fördelning av ansvaret för barn. Under genomförandet kommer insatser att göras för både kvinnor och män för att öka deras kunskaper om lagar och regler gällande jämställdhet i samhället och arbetslivet med ambitionen att påverka attityder och skapa bättre förutsättningar för kvinnorna att göra stegförflyttningar mot utbildning och arbete. Under genomförandet kommer även aktiviteter att genomföras för att främja och stödja erfarenhetsutbyte, lärande och samarbete mellan kommunerna. Träffar mellan aktivitetsledare organiseras kontinuerligt. Resultat av projektets aktiviteter dokumenteras löpande för att kunna användas för successiv utveckling av projektverksamheten och för spridning till kommuner och andra kommuner och övriga intressenter. Socioekonomiska analyser och utvärderingsrapporter tas fram som underlag för förbättringar under projekttiden och ställningstaganden kring implementering av arbetsmetoden. Förberedelser för implementering kommer att pågå fortlöpande under de sista månaderna i genomförandefasen. Resultatet av utvärderingen och den socioekonomiska analysen presenteras för beslutsfattare som grund för ställningstaganden kring implementering av projektets metoder och resultat. ESF Ansökan om stöd ver AVSLUTNINGSFAS 1 mars maj 2020 (3 månader) - Implementering av projektresultat - Slutbearbetning av dokumentation kring projektets metod för att underlätta spridning till olika intressenter - Sammanställning av slutrapporter - Sammanställning av slutrapport till ESF-rådet - Slutredovisning av ekonomin i projektet Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. MÅLGRUPP Projektets huvudsakliga målgrupp är nyanlända som inte deltar i/fullföljer etableringsprogrammet och de som efter Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

19 Diarienummer 2017/00083 Sid 8(23) etableringsprogrammet av olika skäl inte ingår i jobb- och utvecklingsgarantin. Även långtidsarbetslösa nyanlända ingår i målgruppen. Vi räknar med att sammanlagt maximalt 648 individer ska delta i projektets aktiviteter i de nio kommunerna, varav minst hälften är kvinnor. Centralt för projektet är att hitta verktyg för att på ett så tidigt stadium som möjligt identifiera individer som inte stöds av de reguljära insatserna och sedan genom dialog agera så att det begynnande utanförskapet kan brytas och individer kan återgå till att etablera sig i samhället. Det kan vara individer som av olika skäl inte slutför etableringsinsatserna eller de som inte fortsätter inom jobb- och utvecklingsgarantin efter avslutad etablering och därmed riskerar att hamna i permanent utanförskap, utan att vi riktigt förstår varför. Det skulle kunna vara att insatser är utformade på ett sätt som exkluderar deltagande på grund av funktionshinder, olika former av neuropsykologiska diagnoser, eller som diskrimineras på grund av ålder och därför inte får ta del av de mest vanliga etablerings-/arbetsmarknadsinsatserna. Då merparten av de arbetsmarknadsinsatser som erbjuds går till män, kommer vårt projekt att starkt fokusera på att få in kvinnor i etableringsprocessen. SAMVERKANSPARTNER Kommuner i Örebro län Följande kommuner kommer att medverka som samverkanspartner i projektet: Ljusnarsbergs kommun, Lindesbergs kommun, Nora kommun, Karlskoga kommun, Degerfors kommun, Kumla kommun, Hallsbergs kommun och Askersunds kommun. Samverkan i projektet är förankrad på högsta politiska nivå i alla nio kommunerna. Både chefer och medarbetare som arbetar nära målgruppen i projektet har medverkat i problemanalysen och utvecklingen av projektansökan. Representanter för fem av kommunerna har deltagit i en arbetsgrupp som utformat projektets uppläggning och metod utifrån möjligheter att nå förväntade resultat och effekter. Projektets verksamhet kommer att genomföras i alla kommunerna som också ansvara för att goda förutsättningar skapas för genomförandet. De kommer att vara arbetsgivare åt de aktivitetsledare och assistenter som kommer att anställas i projektet och ta en aktiv roll då det gäller att koppla projektet till den reguljära verksamheten. Här är ansvariga chefer viktiga nyckelpersoner. Kommunerna är också viktiga som arbetsgivare med möjlighet att erbjuda anpassad praktik och andra aktiviteter som kan stärka projektdeltagarnas möjligheter att göra stegförflyttningar under projekttiden. Samtliga kommuner kommer att medverka aktivt under analys- och planeringsfasen, då kartläggning ska göras av målgruppen och fördjupade analyser kring etableringsproblem och utmaningar gällande jämställdhet och tillgänglighet ska tas fram som underlag för planeringen av aktiviteter under genomförandefasen. De kommer att vara representerade den styrgrupp som kommer att tillsättas direkt under analys- och planeringsfasen. På den politiska nivån finns ett stort intresse av projektet och en uttalad vilja att medverka i styrningen av projektet. Arbetsförmedlingen ESF Ansökan om stöd ver Arbetsförmedlingen är en viktig samverkanspartner i projektet på både strategisk och operativ nivå. På strategisk nivå handlar det om att bidra med helhetsperspektiv och att tillsammans med ansvariga för projektet identifiera på vilket sätt samverkan kan ge mervärden för både Arbetsförmedlingen i deras uppdrag gällande nyanlända och långtidsarbetslösa. Sektionschefer och handläggare vid Arbetsförmedlingen som arbetar med etableringsuppdraget respektive jobb- och utvecklingsgarantin på lokal nivå i kommunerna är viktiga dialogpartner i projektet. En löpande dialog på den operativa nivån gör det möjligt att fånga upp kvinnor och män i målgruppen på ett tidigt stadium om de inte deltar fullt ut i etableringsinsatserna. Dialogen underlättar också då deltagare i projektet är redo att slussas vidare till aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingschefer och sektionschefer vid Arbetsförmedlingen i Örebro och Karlskoga har medverkat vid möten under utarbetandet av ansökan och kommer att vara representerade i projektets styrgrupp. Under analys- och planeringsfasen kommer innehåll och former för samverkan att konkretiseras. Region Örebro län Förvaltningen för regional utveckling kommer att medverka i projektet under både analys- och planering samt genomförande. Utvecklingsledare från området utbildning och arbetsmarknad har medverkat aktivt under projektutvecklingsfasen. För närvarande pågår arbetet med att utarbeta en ny regional utvecklingsstrategi (RUS), där flera utmaningar identifierats, bland andra: - Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning - Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

20 Diarienummer 2017/00083 Sid 9(23) Eftersom dessa områden är delvis nya för den regionala nivån, är projektet intressant för regionen, då det erbjuder en gemensam arena för att lära och hitta former för samverkan mellan kommunerna och regionen samt med andra aktörer som arbetar med målgrupper som står utanför arbetsmarknaden. Den regionala nivån kan lära av de lokala behoven och de förändringslösningar som projektet utvecklar och därmed också få kunskap om hur regionen på olika sätt kan stödja ett långsiktigt förändringsarbete. Representanter från Region Örebro län kommer att medverka som dialogpartner under hela projekttiden. Konkret innebär det att medverka i projektets olika erfarenhetsutbytes- och lärandeaktiviteter och i utåtriktade aktiviteter för spridning av projektresultat. Regionen kan också tillhandahålla kanaler till befintliga professionsnätverk och regionala arenor av betydelse för projektgenomförande och spridning av resultat. Region Örebro län kommer också att erbjuda de nio kommunerna ett stöd för att upprätthålla samverkansprocessen fram till en eventuell projektstart och därmed skapa optimala förutsättningar för projektet. Vidare kommer regionen att medverka med medfinansiering av projektet med under analys- och planeringsfasen. Lokala arbetsgivare kommunernas egna organisationer och det privata näringslivet Arbetsgivares medverkan i arbetslivs- och arbetsplatsrelaterade aktiviteter för projektdeltagarna är avgörande för att projektdeltagarna ska få möjlighet att besöka arbetsplatser inom de branscher och med de yrkesområden som ses som intressanta för var och en och att få möjlighet till praktik och utveckling av egna kontakter och nätverk. Under förberedelserna inför ansökan har information om projektet getts i olika forum där kommunerna möter privata arbetsgivare. Under analys- och planeringsfasen kommer kontakter att tas med privata arbetsgivare via etablerade arbetsmarknadsråd eller kompetensråd som inrättats för att utveckla samarbetet eller via näringslivsutvecklare och strateger som har direktkontakt med enskilda arbetsgivare. De nio kommunerna som samverkar i projektet är också viktiga som arbetsgivare och kan delta i projektets arbetslivsinriktade aktiviteter på samma sätt som de privata. I kommunerna finns redan en organisering för att erbjuda personer utanför arbetsmarknaden anställning inom olika verksamhetsområden. Under analys- och planeringsfasen kommer möjligheter att vidareutveckla detta arbeta att undersökas, så att projektdeltagarna ges möjligheter att få erfarenheter och kontakter inom kommunernas olika verksamhetsområden. Lokala civilsamhället Det lokala civilsamhället med olika föreningar är viktiga för projektets genomförande. Här pågår redan många aktiviteter som syftar till att stödja nyanländas språkutveckling och integration i samhället. Under analys- och planeringsfasen kommer kontakter att tas med föreningar som driver verksamheter som bidra till projektdeltagarnas utveckling. Deras möjligheter att medverka i utformning och genomförande av olika samhällsorienterande och hälsofrämjande aktiviteter för projektdeltagarna kommer också att undersökas. Samordningsförbunden i Örebro län I länet finns fyra samordningsförbund, Samordningsförbundet Sydnärke, Samordningsförbundet i Degerfors/Karlskoga, Samordningsförbundet i Norra Örebro län och FINSAM Örebro och Lekeberg. ESF Ansökan om stöd ver Förbunden kan vara intressanta samarbetspartner i projektet om de har eller planerar insatser för nyanlända som av olika anledningar inte tar del av etableringsinsatser eller insatser inom jobb- och utvecklingsgarantin. Detta kommer att utredas under analys- och planeringsfasen. Region Örebro län/hälso- och sjukvården Samverkan med hälso- oh sjukvården kan bli aktuellt kring individer inom målgruppen som inte kan delta i projektets aktiviteter av hälsoskäl. Här är det framförallt projektets medarbetare med beteendevetenskaplig kompetens som behöver etablera kontakter utifrån behov av insatser för diagnosticering, vård och rehabilitering för vissa projektdeltagare. Detta kommer att ske under projektets genomförandefas. Folkbildningen i länet Studieförbunden och folkhögskolorna i länet bedriver olika verksamheter som riktar sig till gruppen nyanlända. Under analys- och planeringsfasen kommer vi att undersöka hur en eventuell samverkan kan se ur. Det kan preliminärt handla om att projektdeltagare ges möjlighet att delta i pågående insatser eller att utbyta erfarenheter kring fungerande arbetsmetoder. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

21 Diarienummer 2017/00083 Sid 10(23) INTRESSENTER Projektets resultat är intressant för kommuner utanför länet och för nationella aktörer som t ex Sveriges Kommuner och Landsting som har uppgifter att stödja sina medlemmar. Det är också och intressant för Arbetsförmedlingen och företag/ organisationer i näringslivet och civilsamhället. Projektets metoder och resultat kommer att dokumenteras och förpackas så att de kan spridas till olika intressenter. Kommunerna själva har upparbetade kanaler till många aktörer. Dessutom kan projektet sprida resultaten via kommunernas egna hemsidor och sociala medier. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Riskanalys ESF Ansökan om stöd ver Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Det blir svårt att identifiera individerna i målgruppen så att de Synliggörande av problemet och förbättrat samarbete mellan kan ges möjligheter att delta i projektet. enheter internt i kommunerna. Förbättrat samarbete mellan De tilltänkta deltagarna är praktiktrötta och har liten tilltro att den här insatsen skiljer sig från tidigare. Deltagarna vill inte in på arbetsmarknaden den egna identiteten sätter stopp, en negativ självbild som blir hindrande. Invanda könsroller försvårar för både kvinnor och män att delta fullt ut i projektet. Vi lyckas inte synliggöra deltagares funktionsnedsättningar, vilket leder till utestängning från aktiviteter i projektet. Brister i språkförmåga begränsar deltagandet i olika projektaktiviteter. Löpande rekrytering till projektet kan göra att det uppstår luckor och deltagandet minskar. Projektet blir isolerat och kan inte dra nytta av resurser inom kommunernas verksamheter. Detta gäller både befintliga insatser och den potential som finns i kommunens roll som arbetsgivare. Vi får inte tillgång till privata näringslivet i form av nätverk och enskilda arbetsplatser. Brist på kompetent personal gör det svårt att rekrytera beteendevetare och SYV till projektet. Svårt att integrera de horisontella principerna i arbetet. Pendlingsavstånd kan begränsa för individer att delta i projektets aktiviteter. Deltagandet i projektet fungerar bra, men valda insatser leder inte till önskade resultat. Det kan bli svårt att kombinera valda insatser med övriga system inom etablering och försörjning, som t ex SFI. Projektet blir attraktivt och därmed ett tryggt sammanhang om deltagarna ogärna lämnar. Kommunerna får svårt att rekrytera låpngtidsarbetslösa 55+ till tjänsterna som assistenter i projektet Arbetsförmedlingen och kommunerna. Förtroendesdeskapande arbete som bygger på delaktighet och ägarskap i processen, deltagarna inkluderas i designen av insatserna. Ett pedagogiskt förhållningssätt som möter deltagarna där de är och anpassar de individuella utvecklingsplanerna så att aktiviteterna blir meningsskapande. Jämställdhetsintegrerat arbete och synliggörande av kulturella mönster. Beteendevetenskaplig kompetens i det mobila teamet uppmärksammar problemet och bygger tillit och förtroende med deltagaren. Projektet fokuserar på det funktionella språket och projektmedarbetarna har ett språkutvecklande förhållningssätt. Tolkinsatser vid särskilda behov. Utveckla verktyg för att identifiera potentiella deltagare som ger god framförhållning. Ansvariga chefer i kommunerna som är projektets kontaktpersoner arbetar aktivt för projektets framgång. Aktivitetsledarna och assistenterna bearbetar de företagarnätverk och plattformar som finns lokalt. Närmare samarbete med kommunernas näringslivsutvecklare, strateger och motsvarande. Rikstäckande annonsering och bearbetning av nätverk. Samarbete med befintlig personal i kommunerna. Utbildningsinsatser, rutiner och uppföljningsverktyg håller frågorna aktuella. Projektet erbjuder busskort. Projektmedarbetarna träffas regelbundet för att ta del av varandras erfarenheter och vidareutveckla arbetssätt och insatser. God samverkan med övriga aktörer som Arbetsförmedling och med olika utförare av SFI och annan utbildning. Ett utvecklingsorienterat förhållningssätt bland projektmedarbetarna och tydliga mål i de individuella planerna. Samverkan mellan kommunerna. Någon av kommunerna kan ha mer än en lämplig person bland de långtidsarbetslösa. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

22 Diarienummer 2017/00083 Sid 11(23) I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? Projektet förväntas bidra till de effektmål som uttrycks i utlysningstexten, dvs en förbättrad arbetsmarknadssituation för deltagarna, att effektiva metoder lever kvar, sprids och används i en vidare krets samt att diskriminering på arbetsmarknaden minskas utifrån ett likabehandlingsperspektiv. De resultatmål som uttrycks i utlysningen är att kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden samt att metoder som tillämpas och/eller utvecklas i projektet ska dokumenteras och sammanställas i t ex en handbok, för att säkerställa att kunskapen lever kvar och underlättar spridning. För att kunna bidra till ovan nämnda resultat och effekter kommer projektet att leda till resultat enligt nedan: FÖRVÄNTAT RESULTAT PÅ INDIVIDNIVÅ I varje kommun räknar vi med att projektet tar in 12 deltagare inledningsvis och sedan löpande i takt med att de antingen kommit i arbete, utbildning, yrkesutbildning, deltar i kompetenshöjande aktivitet, deltar i andra arbetsmarknadsprogram eller har blivit föremål för vidare utredning inom hälso- och sjukvården. Vi räknar med att den genomsnittliga tiden de deltar i projektet är 3-5 månader (max 6 mån). Av de deltagande individerna förväntas 60 % gjort stegförflyttningar mot utbildning eller arbete alternativt fått tillgång till vård och rehabilitering som på längre sikt ger dem möjligheter att delta utbildning eller olika arbetslivsinriktade insatser. Då insatserna inom de reguljära arbetsmarknadsprogrammen till största delen går till män, kommer projektet fokusera på att ha minst 50 % kvinnor. Projektdeltagare med funktionsnedsättningar som deltar i projektet ska ges samma förutsättningar att delta fullt ut och få tillgång till samma insatser som andra deltagare genom den individuellt framtagna utvecklingsplanen. Då målgruppen per definition också kommer bestå av individer med diffusa diagnoser, är ett inkluderande och individcentrerat arbetssätt avgörande för projektets framgång. För att kunna bidra till kunskaper, kontakter och nätverk inom arbetsmarknadsområdet som ligger utöver de rent formella, så kallad tyst kunskap, kommer alla kommuner anställa en aktivitetsassistent ur gruppen långtidsarbetslösa + 55 år, vilket också förväntas ge en positiv representation för deltagare ur denna grupp. Målet är att minst 20 % av deltagarna kommer vara äldre arbetslösa (+55 år). För att säkerställa kvaliteten i projektets insatser har vi även kvalitativa mått för att följa upp upplevelsen av deltagandet och vårt mål är att 70 % av deltagarna ska uppleva att projektet har stärkt deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och 80 % av deltagarna ska ha fått nya insikter om jämställdhetsfrågor i samhällsliv och arbetsliv, som vi ser som en nyckelfråga för att nå ett positivt utfall i ökat arbetskraftsdeltagande. FÖRVÄNTAT RESULTAT PÅ PROJEKTNIVÅ Minst 20 regionalt förankrade arbetsgivare utöver de 9 deltagande kommunerna och Region Örebro Län ska ha medverkat aktivt i projektet och samtliga 9 deltagande kommuner ska ha medverkat till skaffa praktikplatser och anställningar inom sina egna verksamheter (30 arbetsgivare totalt). Av de samverkande utbildningsanordnarna, inklusive folkbildning, ska minst 4 nya eller anpassade utbildningsinsatser tagits fram för den aktuella målgruppen inom projekttiden. I det övriga civilsamhället har vi målet att minst 2 föreningar, trossamfund, idrottsklubbar eller liknande ska ha etablerat ett organiserat mottagande med målgruppen i varje kommun (totalt 18 st). Det kan handla om anställningar, praktikplatser, återkommande nätverkande aktiviteter med lokalsamhället, eller riktade utbildnings/ informationsinsatser som kan fortsätta efter projekttidens slut. ESF Ansökan om stöd ver FÖRVÄNTAT RESULTAT PÅ ORGANISATIONSNIVÅ De medverkande kommunerna ska efter projekttidens slut ha utvecklat *Nya metoder att tidigt kunna identifiera och stödja den aktuella målgruppen *Fungerande sätt att möta och utforma riktade insatser för målgruppen *Fungerande samverkansformer med omgivande aktörer för att möta målgruppens behov av vidare utbildning eller vägar in på arbetsmarknaden *Fungerande samverkansformer med hälso- och sjukvården för att utreda eventuella funktionsnedsättningar eller diagnoser, samt sätta in rehabiliterande åtgärder Arbetsförmedlingen och kommunerna ska ha hittat fungerande samverkansformer kring den aktuella målgruppen som gör att identifiering och erbjudande av riktade insatser kan göras så tidigt som möjligt, oavsett om dessa erbjuds av kommun, arbetsförmedling eller annan aktör. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

23 Diarienummer 2017/00083 Sid 12(23) Region Örebro län ska ha fått nya kunskaper om aktuell målgrupp och tillsammans med kommunerna ha identifierat områden där den regionala nivån kan stödja fortsatt metodutveckling på området och öka kontaktytorna mot arbetsgivare och utbildningssamordnare för att tillgodose framtida arbetskraftsbehov genom den regionala kompetensplattformen. Samordningsförbunden, Regionen och de medverkande kommunerna har utvecklat en samverkansmetod som kan bistå denna målgrupp med vägledning, vårdstöd och stödjande insatser för att lättare komma in på arbetsmarknaden och därmed påskynda etableringsprocessen. Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Genom att ha en bottom-up approach och utgå från individens behov, kommer meningsskapande insatser att utvecklas i dialog med projektdeltagarna och genom delaktighet, vilket ger en större chans till en positiv etableringsprocess. Kompetensen i projektet, både hos de mobila teamen och de kommunlokaliserade teamen kommer tillsammans med målgruppens delaktighet att ge goda möjligheter att gemensamt skapa en bild av nödvändiga verktyg för att underlätta inkludering i samhället. Istället för att utgå från en abstrakt norm för hur etableringsprocessen går till, ska projektets insatser även kunna hantera sociala processer, nätverksbyggande, diskursiv kulturell kompetens och annan tyst kunskap som lätt förbises i ordinarie etableringsverksamhet. Att nå grupper som inte tycks prioriteras i den ordinarie verksamheten kvinnor, äldre och individer med fysisk eller psykisk funktionsvariation, är inte bara viktigt utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, utan också en rättighetsfråga. Effekterna vi strävar efter är därför inte bara på individnivå och för verksamhetsutveckling hos de nio deltagande kommunerna, utan också på systemnivå, där etableringsinsatserna kan reformeras/kompletteras till att även inkludera dessa individer. Projektet vänder sig till en målgrupp som vår analys indikerar troligtvis kommer att växa de närmsta åren, så att hitta fungerande metoder och arbetssätt för att möta denna utmaning är relevant för fler än de nio deltagande kommunerna. Den första linjens mottagare av resultatet den politiska och administrativa ledningen i de deltagande kommunerna. Genom projektet kan de utveckla sina insatser och metoder för att nå den berörda gruppen på ett tidigare stadium och på ett mer framgångsrikt sätt, samt ha det underlag som krävs för att permanenta verksamheten eller förändra den reguljära verksamheten i enlighet med projektets resultat. Nästa linje av mottagare är andra kommuner i landet som vill lära och ta del av projektets erfarenheter så att modellen kan spridas och få nationella systemeffekter på etableringsinsatserna och jobb och utvecklingsgarantin. Samverkansaktörer i projektet så som Arbetsförmedlingen, Folkbildningsanordnare och Näringslivsorganisationer, kan även ta lärdom av projektet för att utveckla sina verksamheter i linje med erfarenheter, slutsatser och resultat av projektet. ESF Ansökan om stöd ver Genom det transnationella samarbetet kommer vi även kunna sprida resultatet till andra nordiska länder, då liknande problembild troligtvis går att finna där. En engelsk kortversion av slutrapporten säkerställer också att andra intressenter i omvärlden kan ta del av metoder, resultat och slutsatser från projektet. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. Arbetet kommer ha utforskande och innovativa inslag, då vår princip är att utgå från individens behov snarare än systemets receptorienterade lärande. Därför blir det extra viktigt att kunna följa utvecklingen av aktiviteterna och arbetssättet i realtid, för att hela tiden kunna anpassa metodiken för bästa möjliga resultat. Nyckeln till detta är ett bra designat uppföljningssystem, som ger projektet möjlighet att själva följa utfallet av verksamheten och en väl fungerande följeforskning/processutvärdering, som kan lyfta på locket och peka på framgångsfaktorer i arbetsprocessen under projekttidens gång som är svåra att upptäcka för projektmedarbetare och deltagare, samtidigt som värdefulla erfarenheter samlas upp systematiskt och kan spridas till andra aktörer. Resultat och effekter kommer rapporteras och följas upp i flera led: *Upplevd kvalité på den bedrivna verksamheten (enkel NKI, Nöjd Kund Index)) *Upplevelser och effekter av aktiviteter hos externa aktörer (bedömning av metod och verktyg) *Resultat och måluppfyllelse av verksamheten för den enskilde individens livssituation (effekter i förhållande till individuellt satta mål) *Genomströmning/utfall för deltagare i projektet (projekts ROI, Return On Investment) En resultat- och uppföljningsplan för att fånga dessa fyra nivåer kommer att utvecklas gemensamt i projektledningsgruppen under analys- och planeringsfasen, då det är viktigt att alla aktivitetsledare tillsammans med projektledaren känner ägarskap för uppföljningsfrågan. Den egna verksamheten och resultaten för deltagarna kommer att följas upp genom att varje deltagare får en individuell Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

24 Diarienummer 2017/00083 Sid 13(23) utvecklingsplan, där mål sätts gemensamt och följs upp regelbundet i dialog med aktivitetsledare. Även insatser hos externa aktörer, så som praktik, arbetsplatsbesök och skuggning följs upp tillsammans med aktivitetsledaren, då dessa inte är mål i sig, utan alternativa vägar för att nå det övergripande målet. Verksamheten ska i så stor utsträckning som möjligt sikta mot full etablering för individen och då är det viktigt att resultatredovisningen inte stannar vid intermediära mål (som i strikt mening är att betrakta som medel). Resultatredovisning och uppföljning stannar därför inte vid att räkna pinnar utan sker i dialog genom månatlig avstämning mot de mål som satts gemensamt i den individuella utvecklingsplanen. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Utvärderingen av projektet kommer löpa parallellt under hela projekttiden, då utfallen behöver reflekteras i både val av arbetsverktyg såväl som arbetsmetod. Vi kommer därför att behöva både en följeforsknings/processutvärdering och en utvärdering av projektets resultat. Processutvärderingen ska stödja projektledningen och deltagare i att bättre förstå utfallen under projektets gång samt ge underlag för styrgruppens strategiska ställningstaganden och därmed ge samtliga aktörer en chans till organisatoriskt lärande och korrigering av inslagen kurs. Resultatutvärderingen ska ge kunskaper om bakomliggande mekanismer som kan förklara varför ett visst förväntat resultat har uppnåtts eller uteblivit. En extern utvärderare kommer att upphandlas under analys- och planeringsfasen och medverka i utformning av projektets utvärderingsplan. Utvärderingen ska visa i vilken mån projektets arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering har bidragit till kvalitet i genomförandet och de uppnådda resultaten. Då deltagare beräknas omsättas med 3 6 månaders intervaller och ett gediget uppföljningssystem kommer vara på plats, ska det även i anslutning till projektets avslutande gå att säga någonting om generella effekter av det valda arbetssättet, inför en eventuell spridning och implementering av projektets lärdomar. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk ESF Ansökan om stöd ver Östersjösamarbete Inget Östersjösamarbete kommer att ske i projektet. Andra former för transnationellt samarbete Som transnationellt inslag i projektet har vi valt att närmare studera Danmarks arbete mot den aktuella målgruppen. Sedan 10- talet år har den danska flexicurity modellen vållat debatt och genererat en mängd studieresor till Danmark, då landet halverat sin arbetslöshet sedan modellen infördes på 1990-talet, hållit en fortsatt låg ungdomsarbetslöshet och lyckats hyggligt med att integrera nyanlända på arbetsmarknaden, utan att detta lett till undanträngningseffekter för danskar med svag anknytning till arbetsmarknaden (SNS 2016). Enkelt uttryckt så består denna modell av ett relativt svagt anställningsskydd, men samtidigt ett starkare skyddsnät för omställning, vilket antas gynna flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden, utan att minska det socioekonomiska skyddsnätet för arbetstagare. Det gör det lättare för arbetsgivare att anställa utan större risker för långvariga ekonomiska åtaganden och lättare för arbetstagare att ta sig vidare från arbetsplatser där karriären stagnerat. Modellen som sådan är bara av akademiskt intresse, då ett ESF-projekt varken har mandat eller möjlighet att införa en annan arbetsmarknadsmodell än den rådande i Sverige. Däremot har den allmänna flexibiliteten också medfört att kommuner och arbetsförmedling har kunnat utveckla nya samverkansformer kring så kallade Jobcenter, en sorts kommunala arbetsförmedlingar som kan erbjuda ett stort batteri av insatser som spänner över hela arbetsmarknadsområdet och delar av det som kommunerna står för i Sverige. Vi planerar därför att besöka Århus i Danmark under 2018 för att med projektledningsgruppen besöka ett Jobcenter och se hur de arbetar med att identifiera, söka upp och aktivera grupper som inte nås av de reguljära insatserna, särskilt när det gäller nyanlända kvinnor, individer med kortare utbildning och äldre. Genom våra nätverk inom de deltagande kommunerna har vi redan upparbetade kontakter med både lokala Jobcenter och den regionalt ansvariga arbetsförmedlingen på Jylland. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

25 Diarienummer 2017/00083 Sid 14(23) Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Inga aktiviteter ska finansieras enligt ERUF. Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. PERSONELLA RESURSER För att genomföra projektet behövs följande personella resurser: *En projektledare som arbetar 100 % under hela projekttiden. Anställs av Hällefors kommun. *En projektekonom och administratör som arbetar 25 % under hela projekttiden. Anställs av Hällefors kommun. *En kommunikatör som arbetar 10 % under hela projekttiden. Anställs av Hällefors kommun eller utlånas till projekt av någon av de samverkande kommunerna. *Två projektmedarbetare med beteendevetarkompetens eller liknande (beteendevetare) som arbetar 100% under 25 månader (1 månad under analys- och planeringsfasen, 24 månader under genomförandefasen.) Anställs i två av de samverkande kommunerna. *Två projektmedarbetare med studie- och yrkesvägledarkompetens eller liknande (SYV) som arbetar 100 % under 25 månader (1 månad under analys- och planeringsfasen, 24 månader under genomförandefasen.) Anställs i två av de samverkande kommunerna. *Nio aktivitetsledare som arbetar 100 % under 25 månader (1 månad under analys- och planeringsfasen, 24 månader under genomförandefasen.) Anställs i samtliga nio kommuner. *Nio assistenter till aktivitetsledarna under 24 månader (Genomförandefasen) Rekryteras bland långtidsarbetslösa 55 + och anställs i samtliga nio kommuner. *Nio ansvariga chefer i projektets kommuner som fungerar som kontaktpersoner för projektet och länkar till den reguljära verksamheten. De kommer att medverka sammanlagt en månad var i projektets aktiviteter utslaget under hela projektperioden. Tidplan: Projektledare, ekonom/administratör och kommunikatör kommer att rekryteras inför projektstart den 1 september Projektmedarbetare till de mobila teamen (beteendevetare och SYV) kommer att rekryteras under analys- och planeringsfasen och påbörja sina anställningar den 1 februari Samma gäller för de nio aktivitetsledarna. Projektassistenterna kommer också att rekryteras under analys- och planeringsfasen, men påbörjar sina anställningar först i genomförandefasen, dvs 1 mars De ansvariga cheferna i kommunerna finns redan på plats och kommer att involveras i projektets aktiviteter direkt i analysoch planeringsfasen. Tidredovisning: Samtliga ovan nämnda personella resurser i projektet kommer att tidsrapportera sin medverkan i projektet månatligen till projektägaren. Rapporteringen sker i för ändamålet framtagna underlag som är gemensamma för alla projektmedarbetare för att underlätta sammanställningen. Ansvariga chefer kommer att godkänna tidrapporterna innan de kickas till projektägaren. I projektet medverkar även personer som inte är projektmedarbetare, men som är viktiga resurser i metodutveckling och genomförande. Handläggare vid Arbetsförmedlingen som arbetar med etableringsuppdraget respektive jobb- och utvecklingsgarantin på lokal nivå i kommunerna är viktiga resurser i projektet. ESF Ansökan om stöd ver Projektet kommer också att tillhandahålla tolkstöd vid behov i specifika situationer för att underlätta för projektdeltagarna, så att ingen stängs ute från viktig information eller förhindras att förmedla sina åsikter i frågor som rör den egna utvecklingen och de aktiviteter projektet tillhandahåller som stöd. FYSISKA RESURSER Lokaler: Eftersom projektets verksamhet är nära knuten till kommunernas verksamheter, kommer huvudsakligen egna lokaler i de nio kommunerna att användas. Dessa ska vara tillgänglighetsanpassade och funktionella utifrån projektets behov. För projektdeltagare som bor på annan ort i kommunen, kommer transportfrågorna att lösas av respektive kommun, så att ingen utestängs från projektet av geografiska skäl. Projektmedarbetare i de mobila teamen behöver arbetsrum i de kommuner där de har sin anställning. Det handlar om två mobila team med en beteendevetare och en studie- och yrkesvägledare i vardera. Vi tre tillfällen kommer projektet att behöva hyra konferenslokaler för att samla projektpersonal och nyckelpersoner från kommuner och andra samverkanspartner till gemensamma aktiviteter för planering, lärande och spridning. En kickoff -konferens Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

26 Diarienummer 2017/00083 Sid 15(23) hålls i slutet av analys- och planeringsfasen och ytterligare två dagkonferenser hålls under genomförandefasen för bredare grupper. Utrustning och material: Projektledaren, fyra medarbetare i de båda mobila teamen och de nio aktivitetsledarena kommer att behöva datorer och telefoner. De nio assistenterna behöver mobiltelefoner. Projektdeltagarna kommer att behöva tillgång till surfplattor för att kunna delta i projektets planerade aktiviteter. Vi räknar med i genomsnitt tolv deltagare per kommun i projektet samtidigt, vilket innebär att 108 surfplattor behöver införskaffas. Projektet behöver tillhandahålla olika typer av studiematerial inom projektets aktivitetsområden. Merparten av materialet kommer att utvecklas och anpassas utifrån deltagarnas behov för att säkerställa att alla får samma möjligheter och stöd i sin utveckling, men det kommer sannolikt att behöva införskaffas visst färdigproducerat material. Vidare behöver det i varje lokal finnas förbrukningsmaterial och annan utrustning som krävs för genomförande av projektets aktiviteter. Det kan till exempel handla om olika hjälpmedel som underlättar för personer med funktionsnedsättningar att delta på lika villkor som andra deltagare. Det kan också behövas kompletterande inköp av t ex mikrovågsugnar, vattenkokare och annan utrustning som krävs i projektets lokaler för att möjliggöra för deltagarna att värma och inta medhavd lunch. Transportmedel: Transportfrågor behöver lösas på kostnadseffektiva sätt för både projektmedarbetare och projektdeltagare. Transporter för deltagare handlar dels om att kunna ta sig till och från projektets lokaler, dels om att kunna delta i olika utåtriktade aktiviteter som till exempel studiebesök och praktik. Behovet kommer att utredas för var och en av deltagarna, eftersom det styrs av var de bor. Kollektiva transportmedel kommer att nyttjas och projektet kommer att tillhandahålla månadskort på buss för de deltagare som behöver resa dagligen till och från aktiviteter i projektet. För de som inte behöver månadskort kommer projektet att tillhandahålla busskort med reskassa för att möjliggöra arbetsplatsbesök och andra aktiviteter utanför projektets lokaler. I de fall där särskilda lösningar krävs för individer med funktionsnedsättningar eller av annan orsak, kommer transporter med bil att möjliggöras för att undvika att deltagare diskrimineras. Projektledaren behöver ha tillgång till bil hela tiden under analys- och planeringsfasen, då det krävs flera möten på plats för olika kartläggningar och planering av verksamheten tillsammans med ansvarig person i respektive kommun och annan berörd personal i verksamheterna. Under genomförandefasen behöver projektledaren göra regelbundna besök i kommunerna för uppföljning och konkret planering tillsammans med aktivitetsledare och mobila teamet. Projektet behöver säkerställa att projektledaren kan disponera en bil så att transporterna kan ske på kostnadseffektivt sätt. Det kan handla om att leasa en bil eller att nyttja kommunens bil-pool. Projektmedarbetarna kommer att behöva resa mycket. De mobila teamen kommer att fördela sin tid mellan de nio kommunerna och behöver därför kunna transportera sig på tidseffektiva sätt. Vi räknar med att den mest kostnadseffektiva lösningen är att leasa eldrivna bilar, vilket också är ett miljövänligt alternativ. Aktivitetsledarna i de nio kommunerna och i vissa fall assistenterna kommer att behöva resa till gemensamma projektträffar för erfarenhetsutbyte och lärande och deras resor kan sannolikt lösas genom att nyttja kommunernas bil-pooler. ESF Ansökan om stöd ver Det transnationella utbytet innebär transporter till och från Danmark för studiebesök för projektledare och projektmedarbetare. Här räknar vi med att nyttja de bilar som leasas i projektet samt bilar från bilpooler i kommunerna, vilket sannolikt är den mest kostnadseffektiva lösningen. FINANSIELLA RESURSER Den ekonomiska ställningen hos projektägare och samverkande kommuner är stark och stabil, vilket innebär att projektet kommer att kunna genomföras utan större risker. Projektets medverkande kommuner är väl medvetna om att utbetalningarna sker i efterskott och att detta innebär att kommunerna själva måste finansiera projektets utgifter i avvaktan på utbetalning av stöd. Övriga kostnader som medfinansiering: Alla deltagande kommuner (förutom Hällefors, som bidrar med kontant medfinansiering) bidrar med offentligt bidrag i annat än pengar. Medfinansieringen består av arbetstid genomförd av: Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

27 Diarienummer 2017/00083 Sid 16(23) - 8 st (av totalt 9 st) assistenter till aktivitetsledarna, anställd 100% under 24 månader, - 8 st (av totalt 9 st) ansvariga chefer - totalt 1 mån under projekttiden 100%, totalt Kommunernas medfinansiering utgörs också av lokalkostnader för deltagarna. Offentlig finansierad ersättning till deltagare: Offentlig finansierad ersättning till deltagare består av ekonomiskt bistånd till personer fördelade mellan tre grupper (18-24 år, år och år). Kontanta medel: Offentliga kontanta medel tillförda projektet består av medel från A) Projektägaren Hällefors kommun: - 1 st (av totalt 9 st) assistenter till aktivitetsledarna, anställd 100% under 24 månader - 1 st (av totalt 9 st) ansvariga chefer - totalt 1 mån under projekttid 100% - Lokalkostnader för deltagarna B) Region Örebro län: - Processtöd till projektägaren i analysfasen, totalt kr Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Hällefors kommun kommer att rekrytera en projektledare med erfarenhet av att leda större samverkansprojekt och med kompetens inom projektets verksamhetsområde. Eftersträvansvärt är också att personen har erfarenhet av att leda ESF-projekt. Projektmedarbetarna med beteendevetarkompetens som ingår i de mobila teamen ska ha högskoleutbildning och erfarenheter av att arbeta med individer med funktionsvariationer eller diffus problematik. En viktig uppgift är att kartlägga projektdeltagarnas behov och säkerställa att projektet kan tillhandahålla det stöd som krävs alternativt att kunna lotsa dem vidare till rätt instans inom hälso- och sjukvården i regionen. De kommer att ha återkommande samtal med projektdeltagarna utifrån behov och blir på så sätt viktiga i uppföljningen av projektet. De ska också vara ett stöd till aktivitetsledarna i utformningen av individanpassade aktiviteter. Projektmedarbetarna med studie- och yrkesvägledningskompetens ingår också i de mobila teamen. De ska ha en god kännedom om den regionala arbetsmarknaden och vilka möjligheter som finns till vidare studier och befintliga yrkesutbildningar. De ska också ha kanaler till det lokala näringslivet och kunna medverka i upplägget av arbetslivsinriktade aktiviteter i projektet. En viktig uppgift blir att kartlägga projektdeltagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter och att medverka i utformning av individuella planer. Ytterligare projektmedarbetare är kommunernas aktivitetsledare. De kommer att rekryteras under analys- och planeringsfasen och finnas med då projektplanen för genomförandefasen utarbetas. Aktivitetsledarna är nyckelpersoner för metodutvecklingen i projektet, då de ska vara med och utforma rollen under projektets gång. De kommer att vara den fasta punkten för deltagarna när det gäller att skräddarsy aktiviteter, följa upp hur det fungerar och finnas till hands för att ge råd och stöd. De ska ha kunskap om målgruppen, vara väl förtrogna med kommunens verksamhet och ha intresse av innovativt arbete. Samtliga kommer att få kontinuerligt stöd i projektgenomförandet av det mobila teamet. ESF Ansökan om stöd ver Assistenterna till aktivitetsledarna rekryteras bland långtidsarbetslösa 55 + i kommunerna. Deras uppgift blir att löpande förmedla kunskaper om svenskt samhälle och arbetsliv och att stödja projektdeltagarna i utåtriktade aktiviteter som lotsar in dem i det lokala arbetslivet och de sociala strukturerna, t ex föreningsliv och facklig verksamhet. Deras uppgifter blir att löpande förmedla den tysta kunskap som normalt är svår att informera om eller göra tillgänglig genom undervisning. Assistenterna kan ha olika arbetslivserfarenhet, men behöver vara väl förankrade i det lokala arbetslivet och övriga sociala nätverk. Projektekonomin kommer att skötas av en utbildad ekonom på 50 %, vilket bedöms som tillräckligt. Ekonomen har erfarenhet av att redovisa projekt. Ekonomen skall stödja projektet och projektledaren i administrativa såväl som ekonomiska uppgifter. Personen ska leverera underlag direkt till projektledaren, ekonomiavdelningen samt ESF-rådet, och vidareutveckla administrativa rutiner i projektet i stort. Kommunikatören som kommer att kopplas till projektet ska ha relevant utbildning och erfarenhet av att analysera behov och planera kommunikationsinsatser. Då omfattningen av tjänsten är liten, undersöks om någon av de samverkande kommunerna kan tillhandahålla lämplig person för tjänsten. Vid rekrytering av projektmedarbetare eftersträvas en jämn könsfördelning. Alla medarbetare ska bidra till att stimulera och stödja projektdeltagarnas språkutveckling och se det som en viktig uppgift att förmedla sociala koder och roller och svenskt samhälle och arbetsliv, som t ex synen på balans mellan arbetsliv och hemarbete, delat föräldraansvar, inställning till pendling. Det har Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

28 Diarienummer 2017/00083 Sid 17(23) framkommit i våra förberedelser inför ansökan att detta kan vara en utmaning då det gäller deltagande i arbetslivsinriktade aktiviteter som vi inte alltid adresserar. Här har projektmedarbetarna en viktig uppgift. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Följande kompetenser/tjänster kommer att upphandlas externt: - Utvärderare upphandlas genom avrop från ESF-rådets ramavtal - Socioekonomisk analys - Specialistkompetens i jämställdhet, tillgänglighet och interkultur - Utbildningsinsatser till deltagarna - Tolkinsatser för projektdeltagarna - Processtöd till projektägaren vid projektstart Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? Vid rekrytering av projektmedarbetare kommer jämställdhets- och tillgänglighetskompetens att lyftas fram som värdefull för projektet och vara meriterande. Hos projektägaren och samverkanspartner finns viss kompetens inom dessa områden i respektive organisation. Under analysoch planeringsfasen kommer det att utredas i vilken mån dessa resurser kan användas som stöd i projektet. Vidare kommer konsultstöd att upphandlas tidigt under analys- och planeringsfasen för medverkan i utformning av projektets arbete med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet enligt framtagna standarder. Projektet kommer också att använda ESF-rådets processtöd ESI Support under både analys- och planeringsfasen och genomförandefasen. Projektmedarbetare som arbetar direkt med projektdeltagarna kommer att få speciellt utformad utbildning under en heldag eller två halvdagar kring de horisontella principerna och hur de kan bidra till kvalitet och resultat i projektet. En detaljerad plan för detta arbete kommer att utformas i analys- och planeringsfasen. Jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering kommer att genomsyra metodutvecklingsarbetet i projektet. Arbetet med att integrera de horisontella principerna i projektet kommer att ske löpande, vilket bidrar till att successivt öka kunskapsnivån bland projektmedarbetare och samverkanspartner. Frågorna kommer att finnas på agendan vid både på arbetsmöten för projektgruppen och i styrgruppen. Projektet kommer att arbeta med 4 R-metoden eller annan likvärdig metod i jämställdhetsarbetet för att löpande kartlägga hur könsfördelningen ser ut i projektverksamheten och hur projektets resurser fördelas mellan könen. I analysen ingår också att synliggöra orsakerna till att könsfördelningen ser ut som den gör och att utforma förslag till åtgärder som ger en mer jämställd verksamhet. ESF Ansökan om stöd ver Beträffande kompetens kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, kommer projektets verksamhet under analysoch planeringsfasen att analyseras ur ett tillgänglighetsperspektiv som innefattar hur projektets verksamhet ska göras tillgänglig, hur den information som ges ska kunna förstås av alla och hur de lokaler som projektdeltagarna ska vistas i ska kunna fungera som arbetsplats för alla. Analysen ska resultera i en policy för projektgenomförandet. Policyn kommer att omfatta tillgänglighet i relation till verksamhet, lokaler, samt information och kommunikation. Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Uppföljningen av projektet kommer att genomföras löpande av projektledaren och avrapporteras till projektets styrgrupp. Projektet har budgeterat kr för en extern utvärderare, vilket bedöms som en relevant nivå med tanke på projektets karaktär och volym. Utvärderaren kommer att bidra i arbetet redan under analys- och planeringsfasen och medverka i utformningen av projektets utvärderingsplan inklusive framtagande av indikatorer för att mäta kvalitativa och kvantitativa resultatmål för projektets aktiviteter och för arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. Utvärderaren kommer även att ge stöd till projektledningen i utformning av rutiner och verktyg för den löpande uppföljningen av utfall av projektets olika processer och aktiviteter. Projektet kommer även att upphandla en extern resurs för att genomföra en socioekonomisk analys, som synliggör ekonomiska mervärden för kommunerna. För detta har vi anslagit kr. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Genom att vi avropar utvärderare från ESF-rådets ramavtal har kompetens inom dessa områden redan kvalitetssäkrats. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

29 Diarienummer 2017/00083 Sid 18(23) Gällande socioekonomiska analysen kommer ett krav att vara att jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet ska finnas med i analysen. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Inga resurser är kopplade till verksamhet som finansieras inom ERUF. Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Nej Nej, Vi är en myndighet Typ av stöd Finansiär Summa Annan finansiering Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Typ av stöd Finansiär Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Varje kommun kommer att anställa 1 Assistent till Aktivitetsledaren med anställningsbidrag, typ Nystartsjobb. Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Annat Beskriv Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? Kommunerna lyder under LOU (Lagen om offentlig upphandling) och de upphandlingar som ska göras kommer att ske inom respektive kommun och tillämpa denna lag inom projektverksamheten. Inom varje kommun finns det också olika redan upphandlade avtal, typ ramavtal och där de är tillämpbara kommer de att användas. Om inget ramavtal finns kommer alla inköp präglas av enligt ESF-råddets krav på kostnadseffektivitet, vilket innebär att projekten ska iaktta sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. ESF Ansökan om stöd ver Följande kommer att upphandlas: EXTERNA TJÄNSTER Utvärderare upphandlas genom avrop från ESF-rådets ramavtal. Specialistkompetens i jämställdhet, tillgänglighet och interkultur Processtöd till projektägaren vid projektstart Tolkinsatser INKÖP AV UTRUSTNING OCH MATERIAL Mobiltelefoner med abonnemang till projektledare, mobila team, aktivitetsledare, assistenter till aktivitetsledare. Datorer till projektledare, mobila team, aktivitetsledare Surfplattor till deltagarna Kursmaterial och förbrukningsmaterial till deltagare HYRA AV LOKALER Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

30 Diarienummer 2017/00083 Sid 19(23) Kick-off-konferens med övernattning och endagkonferenser för uppföljning, lärande och spridning av resultat (ej övernattning). Om ramavtal inte finns, kommer offerter att tas in från minst tre konferensanordnare. Arbetsrum till personal kommer att i första hand hyras internt inom varje kommun. HYRA AV BILAR Hyra av bilar kommer antingen att ske externt eller i bästa fall internt hos kommunerna om exempelvis bil-pool finns. Vi extern upphandling tas offerter in från minst tre leverantörer. RESOR Kommunala/regionala resor för deltagarna Studiebesök till och från Danmark Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. ÖVRIGA KOSTNADER SOM MEDFINANSIERING Alla deltagande kommuner (förutom Hällefors, som bidrar med kontant medfinansiering) bidrar med offentligt bidrag i annat än pengar. Medfinansieringen består av arbetstid genomförd av: 8 st (av totalt 9 st) Assistenter till Aktivitetsledarna, anställd 100% under 24 månader 8 st (av totalt 9 st) Kontaktpersoner till PL - totalt 1 mån under projekttid 100%, samt av Lokalkostnader för deltagarna, totalt kr ( kr/kommun) OFFENTLIG FINANSIERAD ERSÄTTNING TILL DELTAGARE Offentlig finansierad ersättning till deltagare består av Ekonomiskt bistånd till personer indelade i tre grupper. (18-24 år, år och år). KONTANTA MEDEL Offentliga kontanta medel tillförda projektet består av medel från ESF Ansökan om stöd ver PROJEKTÄGAREN HÄLLEFORS KOMMUN 1 st (av totalt 9 st) Assistenter till Aktivitetsledarna, anställd 100% under 24 månader, 1 st (av totalt 9 st) Kontaktpersoner till PL - totalt 1 mån under projekttid 100% samt Lokalkostnader för deltagarna, totalt kr. REGION ÖREBRO LÄN Processtöd till projektägaren i analysfasen, totalt kr All medfinansiering är förankrat hos alla medfinansiärer. Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Askersunds kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Kersti Beck Larsson CFARnummer Telefon Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

31 Diarienummer 2017/00083 Sid 20(23) Organisationsnamn Degerfors kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Fredrik Rakar CFARnummer Telefon Organisationsnamn Lindesbergs kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Emil Chandorkar CFARnummer Telefon Organisationsnamn Ljusnarsbergs kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Bo Wallströmer CFARnummer Telefon Organisationsnamn Karlskoga kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Nils Varg CFARnummer Telefon Organisationsnamn Kumla kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Marie Eriksson CFARnummer Telefon Organisationsnamn Nora kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Klas Brynte CFARnummer Telefon Organisationsnamn Hallsbergs kommun Organisations nummer Kontaktperson för projektet Anna Gustafsson CFARnummer Telefon Organisationsnamn Region Örebro län Organisations nummer Kontaktperson för projektet Maria Svensson Hallberg CFARnummer Telefon Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer ESF Ansökan om stöd ver Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Organisations nummer Kontaktperson för projektet Maria Haglund Telefon Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Organisations nummer Kontaktperson för projektet Sari Harju Telefon Organisationsnamn Region Örebro län Organisations nummer Kontaktperson för projektet Maria Svensson Hallberg Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

32 Diarienummer 2017/00083 Sid 21(23) Telefon Sammanfattning av projektet på svenska Med All in ska 9 kommuner i Örebro län samarbeta för att nå individer som strukturellt inte stärks av befintliga insatser inom etableringsprogrammet och jobb- och utvecklingsgarantin. Genom att använda alternativa aktivitetsmetoder och ett dialogbaserat arbetssätt, kommer vi utveckla verktyg för att identifiera, involvera och etablera individer på arbetsmarknaden, alternativt hitta nya vägar till utbildning och kompetensutveckling för att lättare ta sig till sysselsättning och egenförsörjning. Vår utgångspunkt är att dagens insatser i hög grad kan vara utformade av, riktade till och designade för män som står relativt nära arbetsmarknaden och därmed riskerar förstärka det strukturella utanförskap som nyanlända kvinnor, äldre och individer med kortare utbildning upplever. Sammanfattning av projektet på engelska Through the project All in, nine municipalities in the Örebro County will cooperate in order to reach individuals that are not participating in regular activities towards newly arrived immigrants, and long-term unemployment, especially women, elderly (+55) and those with limited education. By using alternative methods in the design and delivery of targeted activities, we will develop new tools to faster identify, involve and help introduce individuals at risk to the labour market or to further studies. Our assumption being that today s regular labour market activities are designed by and for men as a norm and therefore may be reinforcing structural differences between male and female labour force participation, rather than the opposite. This could also be true for elderly and individuals with lower education. Budgetöversikt Resurser i projektet Kostnader socialfonden Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Summa kostnader Avgår kontant medfinansiering ESF-stöd Offentligt bidrag i annat än pengar Offentligt finansierad ersättning till deltagare Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privata bidrag i annat än pengar Privata kontanta medel tillförda projektet Privata kontanta medel från projektägaren Summa offentlig och privat medfinansiering Belopp kr 0 kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr kr ESF Ansökan om stöd ver Summa total finansiering kr ESF-stöd 46,98 % Budgeterad medfinansiering från projektet 53,02 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 53,00 % Kostnader Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) kr Personal kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

33 Diarienummer 2017/00083 Sid 22(23) Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader socialfonden (Genomförandefas) Personal Externa tjänster Resor och logi Ungas mobilitet Utrustning och materiel Indirekta kostnader Intäkter Kostnader regionalfondskaraktär Personal Externa tjänster Lokaler och administration Resor och logi Investeringar och utrustning Indirekta kostnader Intäkter kr kr 0 kr kr kr 0 kr kr kr kr kr 0 kr kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr ESF Ansökan om stöd ver Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel Ungas mobilitet Offentligt finansierad ersättning till deltagare Deltagarersättning Etableringsersättning Offentliga kontanta medel tillförda projektet Kontanta offentliga medel Offentliga kontanta medel från projektägaren Egeninsats Privat medfinansiering Privata bidrag i annat än pengar Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och materiel kr kr 0 kr 0 kr kr 0 kr kr kr 0 kr kr kr kr kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

34 Diarienummer 2017/00083 Sid 23(23) Ungas mobilitet Privata kontanta medel tillförda projektet Kontanta privata medel Privata kontanta medel från projektägaren Egeninsats Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr ESF Ansökan om stöd ver Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

35 4. Information gällande påbörjade detaljplaner i Lindesbergs kommun Föredragare: Jesper Almlöf och representant från Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen 4.1. Handlingar KS Information om påbörjade detaljplaner som slutförs löpande i Lindesbergs kommun _1_1.pdf (inkluderad nedan) KS Prioriteringar detaljplaner vår 2017.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 20

36 TJÄNSTESKRIVELSE Näringsliv och utveckling Jesper Almlöf Dnr Informationsärende Tillväxtutskottet Prioriteringsordning, pågående och kommande detaljplaner Ärendebeskrivning Tillväxtutskottet har efterfrågat kontinuerlig information gällande prioriteringsordningen för detaljplaner i Lindesbergs kommun. Samhällsbyggnad bergslagen har efterfrågat den kommunala planeringen under våren 2017 och framåt för att se över sin resursfördelning. Alla kommuer inom samarbetet har inte inkommit med sin planering, varvid bifogad planering utgår från att ytterligare planbeställningar från övriga kommuner ej inkommer. Privata planbesked som eventuellt inkommer under planeringens sträckning har ej tagits hänsyn till.. Jesper Almlöf Mark och exploateringsingenjör Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

37 Lindesbergs GK/FALAB Bilaga 1 Tillväxtutskottet Detaljplaner med framtagen antagningshandling anses färdiga, då det sedan är den politiska processen vilket ej tar resurser från handläggare i någon större utsträckning. Påbörjade planer som slutförs löpande Siffra innan anger prioriteringsordning. 1. Nya högstadieskolan på stadsskogsvallen. Planerat antagande sommaren Storå 6:6. Påbörjas maj 2017, beräknat slutförande mars Under förutsättning att planavtal skrivs på med samhällsbyggnad bergslagen. 3. Ind. Omr Frövi. Påbörjad maj 2017, beräknat slutförande aug Detaljplan Stugby Lindesbergs GK. Påbörjas maj 2017, beräknat slutförande januari Torphyttan, bostadsområde Påbörjas aug 2017, beräknat slutförande juli Sjövallen Frövi Påbörjas sept 2017, beräknat slutförande okt Planprogram Svarttjärnsvägen (Lindesbergs GK/FALAB) Påbörjas aug. 2017, Beräknat slutförande sept 2018 (konsult 8. Orielfältet påbörjas 2018, beräknas slutförd jan Centrumutveckling, påbörjas senvåren 2018, slutförs hösten Hemköp, Utbyggnad. Planbesked sökt och beviljat. Beräknat påbörjan Gamla vårdcentralen. Beräknas påbörjas juni 2018, beräknat sluförande juni Övriga pågående projekt. Bryggprogram Lindesberg (konsult) Föp Frövi ÖP Lindesberg (Konsult) Planer som skjuts framåt i tiden i väntan på frigjorda resurser. Gamla stadsskogsskolan. Finns efterfrågan på markanvisning. Planprogram Västra delen av Lindesjön- Beslutat planprogram som ej påbörjades på grund av frånvarande av stadsarkitekt. Förskjuts framåt. Sörlunda bostadsområde Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

38 Kristinaskolan Norra ind.området 2 Detaljplan Norslund Kommande detaljplan, nytt flerbostadsområde Ärendets beredning Jesper Almlöf Näringslivsenheten

39 5. Framtagande av ny detaljplan hästen 1:2, lindesås 1:1, Kristinaskolan Föredragare: Jesper Almlöf 5.1. Handlingar KS Framtagande av ny detaljplan för hästen 1-2, lindesås 1-1 Kristinaskolan _1_1.pdf (inkluderad nedan) KS Markanvisningsavtal LIBO Kristinaskolan.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 7 av 20

40 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr KS 2017/254 Näringslivsenheten Jesper Almlöf Jesper.Almlof@lindesberg.se Tillväxtutskottet Framtagande av ny detaljplan för hästen 1:2, lindesås 1:1, Kristinaskolan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta: Att uppdra åt Samhällsbyggnad Bergslagen att ta fram en ny detaljplan för Hästen 1:2 i Lindesberg. Att uppdra åt näringslivsenheten att fortgå med bilagda markanvisningsavtal Lindesbergsfastigheter AB Ärendebeskrivning I samband med att övriga grundskolor i Lindesbergs tätort byggs ut avser Lindesbergsfastigheter AB att iordningställa befintliga Kristinaskolan till bostäder samt utveckla intilliggande skolområde. För att detta skall vara möjligt, då fastigheten idag är planerad såsom allmänt ändamål, skola samt prickmark krävs en planändring. Ärendets beredning Jesper Almlöf Mark och exploateringsingenjör Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Då det idag finns efterfrågan för tillkommande centrala bostäder i Lindesberg, gärna utmed ån/sjön så bör Lindesbergs kommun planlägga Hästen 12, Lindesås 1:1 del av såsom bostäder. Konsekvenser En planläggning ger möjlighet till en utökning av bostadsutbudet i centrala Lindesberg. Plankostnaden kommer belasta Lindesbergsbostäder AB. En planläggning möjliggör att målen i vision 2020 kan uppnås gällande planberedskap och tillskapade lägenheter. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

41 Jesper Almlof 2 (2) Jeanette Andersson Tf. Enhetschef Jesper Almlof Handläggare

42 sid 1 MARKANVISNINGSAVTAL Mellan nedanstående parter har följande avtal träffats: Lindesbergs kommun Lindesberg Nedan kallad Kommunen Lindesbergsbostäder AB, Bangatan 28, Box Lindesberg Nedan kallad Byggherren 1 Anvisning Kommunen anvisar ett markområde enligt bifogad kartkopia omfattande fastigheten Lindesås 1:1 del av, ca m 2, till byggherren för en tid om två (3) år efter underskrift av detta avtal. Inom denna tid skall köpehandlingar, enligt då gällande detaljplan, tagits fram enligt 4 ha upprättats. 2 Planering Idag är aktuellt område detaljplanelagt såsom allmänt ändamål prickad mark. Byggherren åtar sig att finansiera en ny detaljplan. Planarbetet planeras att påbörjas senhösten 2018, men båda parter är medvetna om att detaljplanen kan skjutas framåt i tiden beroende på stadsarkitektkontorets belastning gällande framtagandet av detaljplaner.. 3 Exploatering Tänkt byggnation och planarbete skall utgå från den planerade byggnationen av byggherren. Den planändring som krävs initieras av Lindesbergs kommun och bekostas med 100% av byggherren, samt där tillhörande utredningar. Byggherren ska upprätta en genomförandeplan som ska godkännas av kommunen. Den ska avse en planering av hela exploateringen där bygglovsprocessen, uppförandet av byggnader och genomförandet av exploateringen i övrigt ska redovisas tidsmässigt. Byggherren är medveten om den översvämningsrisk som föreligger i området. Inför planarbetet bedöms färdig golvnivå på bostadsytor till +64 RH00. Beroende på tillkommande krav i planprocessen kan detta förändras inom planprocessen. Byggherren ansvarar för anläggandet av den interna infrastrukturen inom det anvisade området. I samband med exploateringen och anläggandet av den interna infrastrukturen ska samordning ske med kommunen.. Byggherren är medveten om att ett flertal ledningar av varierat slag ligger utmed den norar delen av området. Om nybyggnation kräver flytt av dessa skall separat avtal upprättas, med huvudinriktning att Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

43 2 byggherren skall stå för sådana kostnader. Övriga ledningar inom området, som ej utgörs av kommunala ledningsnätet, och en flytt krävs, ansvarar byggherren för separata avtal gällande flytt och kostnader med respektive ledningsägare. Lindesbergs kommun skall dock erbjuda möjligheter att förflytta ledningsrätter till kommunala fastigheter, där så är möjligt. Byggherren åtar sig att påbörja exploateringen och uppförandet av bebyggelsen senast tre (4) år efter underskrift av detta avtal. 4 Förvärv Parterna är överens om att byggherren ska förvärva markområdet som utgör kvartersmark för bostäder och därtill hörande mark för bostadskomplement o dyl. Förvärvet anpassas till nödvändigt tillträde i samband med byggstart. Priset är 120 kr/m 2 och är exklusive VAfjärrvärme och elanslutningar. I köpehandlingen ska ett vitesbelopp införas villkorat med att byggherren fortsätter med exploateringen efter att marken har övergått i dess ägo. Kommunen anvisar så snart så önskas förbindelsepunkter för kommunalt VA. Byggherren har ett genomförande- och kostnadsansvar för detaljplanen för området och för byggande av anläggningar inom kvartersmark. Byggherren avser att bebygga området med hyresbostäder. 5 Återtagande Parterna är överens om att om genomförandeplanen inte följs och den planerade bebyggelsen inte har påbörjats inom anvisad tid enligt 3, 4 stycket ska kommunen ha rätt att återta markanvisningen. Parterna är även överens om att kommunen även ska ha rätt att återta markanvisningen under den tidsbegränsade perioden om det är uppenbart att byggherren inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen och i likhet med upprättad genomförandeplan. Byggherren är medveten om att återtagen markanvisning inte ger denne någon rätt att få ersättning för nedlagda kostnader. 6 Förlängning Förlängning av markanvisningen kan medges under förutsättning att förseningen beror på saker utom byggherrens kontroll, exempelvis att detaljplan eller bygglov överklagas. 7 Avbrutet projekt Projekt som avbryts under genomförandeprocessen till följd av myndighetsbeslut, kommunalt beslut eller liknande ger inte byggherren rätt till ny markanvisning som kompensation. Vid sådana beslut utgår ersättning endast i de fall när de är hänförliga till ett kommunalt beslut. Ersättning utgår i dessa fall endast för faktiskt nedlagda kostnader. Vid kommunala beslut som är hänförliga till och beror på myndighetsbeslut utgår inga ersättningar. 8 Villkor Detta avtal gäller endast under förutsättning att detsamma godkänns av kommunstyrelsen för Lindesbergs kommun.

44 9 Kostnader Byggherren är i enlighet med 3-9 medveten om att denne står för all ekonomisk risk avseende planering, projektering och genomförandet inom markanvisningens ram. Lindesbergs kommun ansvarar för att fakturor skickas till exploatören för kostnader nedlagda för framtagandet av detaljplanen i samband med att detaljplanen når samrådsskedet, granskningsskedet samt laga kraft. Fakturor skall styrkas med faktiska kostnader för Lindesbergs kommun och vara hänförda till planarbetet och utredningar gällande densamma. 10 Överlåtelse Denna markanvisning får inte överlåtas utan kommunens skriftliga medgivande. Dock får byggherren överlåta markanvisningen till helägt dotterbolag. 3 Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Underskrifter Lindesberg För Kommunen Irja Gustavsson Kommunalråd Christer Lenke Kommunchef Lindesberg För Byggherren Roger Sixtensson Lindesbergsbostäder Utdrag ur primärkartan Anvisat område markerat ca 3500 kvm.

45 6. Framtagande av ny detaljplan bägaren 1:3 tidigare vårdcentralen Föredragare: Jesper Almlöf 6.1. Handlingar KS Framtagande av ny detaljplan för bägaren 1-3, tidigare vårdcentralen i Lindesber _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 20

46 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr KS 2017/252 Näringslivsenheten Jesper Almlof Jesper.Almlof@lindesberg.se Tillväxtutskottet Framtagande av ny detaljplan för bägaren 1:3, tidigare vårdcentralen i Lindesberg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta: Att uppdra åt Samhällsbyggnad Bergslagen att ta fram en ny detaljplan för Bägaren 1:3 i Lindesberg Ärendebeskrivning I samband med att en ny vårdcentral byggs i Lindesberg avser Lindesbergsbostäder AB att förvärva nuvarande vårdcentral. LIBO avser att iordningställa vårdcentralen till bostäder. För att detta skall vara möjligt, då fastigheten idag är planerad såsom vård, krävs en planändring. Ärendets beredning Jesper Almlöf Mark- och exploateringsingenjör Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Då det idag finns efterfrågan för tillkommande centrala bostädeer i Lindesberg, gärna utmed ån/sjön så bör Lindesbergs kommun planlägga Bägaren 13 såsom bostäder. Konsekvenser En planläggning ger möjlighet till en utökning av bostadsutbudet i centrala Lindesberg. Plankostnaden kommer belasta Lindesbergsbostäder AB. En planläggning möjliggör att målen i vision 2020 kan uppnås gällande planberedskap och tillskapade lägenheter. Jeanette Andersson Tf. enhetschef Jesper Almlof Handläggare Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

47 Jesper Almlof 2 (2) Meddelas för åtgärd: Här skriver du vilka som ska få beslutet för att utföra något, har någon tilldelats ett uppdrag ska den personens namn stå här. För kännedom: Här skriver du vilka som kan behöva veta vad beslutet blev, men som inte behöver vidta någon åtgärd. Bilagor: Här redovisar du eventuella bilagor.

48 7. Framtagande av ny detaljplan sjövallen torp 1:127 Föredragare: Jesper Almlöf 7.1. Handlingar KS Framtagande ny detaljplan sjövallen torp _2_1.pdf (inkluderad nedan) KS Markanvisningsavtal libo sjövallen.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 20

49 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr KS 2017/255 Näringslivsenheten Jesper Almlöf Jesper.Almlof@lindesberg.se Tillväxtutskottet Framtagande av ny detaljplan sjövallen torp 1:127 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta: Att uppdra åt Samhällsbyggnad Bergslagen att ta fram en ny detaljplan för Sjövallen i Frövi. Att uppdra åt näringslivsenheten att fortgå med bilagda markanvisningsavtal. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommun eftersträvar att tillskapa en viss planberedskap. Idag finns det inga tomter för flerbostadshus planerade i Frövi. Lindesbergsbostäder AB har efterfrågat ett markanvisningsavtal gällande Sjövallen i Frövi. I samband med detta har ytterligare en intressent gjort förfrågande gällande markanvisning inom delar av området. Området utgörs idag av gräsytor, planerat såsom parkmark. I dess sydvästra del återfinsn båtklubben i Frövis anläggning Ärendets beredning Jesper Almlöf Mark- och exploateringsingenjör Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Då det idag inte finns planlagda tomter för flerbostadshus i Frövi bör Lindesbergs kommun planlägga för tänkt byggnation, samt utöka området, för att säkerställa en framtida möjlighet för ytterligare byggnation. Planläggning av ytterligare kommunala gator eller cykelvägar planeras inte, och befintlig infrastruktur som kräver flytt kommer bekostas av exploatörerna. Finansiering av planarbetet sker i enlighet med markanvisningsavtalet, av exploatör Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

50 Jesper Almlof 2 (2) Konsekvenser En planläggning ger möjlighet till förtätning av Frövi, på en yta utpekad i kommande FÖP Frövi för byggnation, och ett ökat underlag av hyresrätter i Frövi. I samband med planarbetet planeras det för ytterligare en byggrätt, vilken kan bebyggas i framtiden. Finansiering sker i enlighet med markanvisningsavtal. Detaljplanering för nya flerbostadshus på Sjövallen följer det pågående FÖParbetet för Frövi tätort samt möjliggör att målen i vision 2020 kan uppnås gällande planberedskap och tillskapade lägenheter. Jeanette Andersson Tf. förvaltningschef Jesper Almlof Handläggare Meddelas för åtgärd: Jesper Almlöf Mark- och exploateringsingenjör Isabella Lohse Enhetschef Stadsbyggnadskontoret För kännedom: Bilagor: 1. Karta, tänkt planområde 2. Förslag markanvisningsavtal Lindesbergsbostäder AB.

51 sid 1 MARKANVISNINGSAVTAL Mellan nedanstående parter har följande avtal träffats: Lindesbergs kommun Lindesberg Nedan kallad Kommunen Lindesbergsbostäder AB, Bangatan 28, Box Lindesberg Nedan kallad Byggherren 1 Anvisning Kommunen anvisar ett markområde enligt bifogad kartkopia omfattande fastigheten Torp 1:127 del av, ca 9000 m 2, till byggherren för en tid om två (2) år efter underskrift av detta avtal. Inom denna tid skall köpehandlingar, enligt då gällande detaljplan, tagits fram enligt 4 ha upprättats. 2 Planering Idag är aktuellt område detaljplanelagt såsom parkmark. Byggherren åtar sig att finansiera en ny detaljplan till 60%. Planarbetet planeras att påbörjas hösten 2017, men båda parter är medvetna om att detaljplanen kan skjutas framåt i tiden beroende på stadsarkitektkontorets belastning gällande framtagandet av detaljplaner.. 3 Exploatering Tänkt byggnation och planarbete skall utgå från den volymskiss framtagen av Lindesbergsbostäder AB, bilaga 1. Den planändring som krävs initieras av Lindesbergs kommun och bekostas med 60% av byggherren, samt där tillhörande utredningar. Byggherren ska upprätta en genomförandeplan som ska godkännas av kommunen. Den ska avse en planering av hela exploateringen där bygglovsprocessen, uppförandet av byggnader och genomförandet av exploateringen i övrigt ska redovisas tidsmässigt. Byggherren är medveten om den översvämningsrisk som föreligger i området. Inför planarbetet bedöms färdig golvnivå på bostadsytor till 34,7 RH00. Beroende på tillkommande krav i planprocessen kan detta förändras inom planprocessen. Byggherren ansvarar för anläggandet av den interna infrastrukturen inom det anvisade området. I samband med exploateringen och anläggandet av den interna infrastrukturen ska samordning ske med kommunen. Byggherren ansvarar även för eventuell flytt av befintlig GC-väg. Kostnad för projektering och anläggande skall bekostas av entreprenören. Efter färdigställande av flytt skall ledning, utan avgift, överlämnas till kommunen. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

52 I samband med exploateringen kommer en kommunal dagvattenledning att behöva flyttas. Kostnad för projektering och anläggandet av ny dagvattenledning skall bekostas av byggherren. Efter färdigställande av flytt skall ledning, utan avgift, överlämnas till kommunen. Övriga ledningar inom området, som ej utgörs av kommunala ledningsnätet, och en flytt krävs, ansvarar byggherren för separata avtal gällande flytt och kostnader med respektive ledningsägare. Lindesbergs kommun skall dock erbjuda möjligheter att förflytta ledningsrätter till kommunala fastigheter, där så är möjligt. 2 Byggherren åtar sig att påbörja exploateringen och uppförandet av bebyggelsen senast tre (3) år efter underskrift av detta avtal. 4 Förvärv Parterna är överens om att byggherren ska förvärva markområdet som utgör kvartersmark för bostäder och därtill hörande mark för bostadskomplement o dyl. Förvärvet anpassas till nödvändigt tillträde i samband med byggstart. Priset är 120 kr/m 2 och är exklusive VAfjärrvärme och elanslutningar. I köpehandlingen ska ett vitesbelopp införas villkorat med att byggherren fortsätter med exploateringen efter att marken har övergått i dess ägo. Kommunen anvisar så snart så önskas förbindelsepunkter för kommunalt VA. Byggherren har ett genomförande- och kostnadsansvar för detaljplanen för området och för byggande av anläggningar inom kvartersmark. Byggherren avser att bebygga området med hyresbostäder. 5 Återtagande Parterna är överens om att om genomförandeplanen inte följs och den planerade bebyggelsen inte har påbörjats inom anvisad tid enligt 3, 4 stycket ska kommunen ha rätt att återta markanvisningen. Parterna är överens om att kommunen även ska ha rätt att återta markanvisningen under den tidsbegränsade perioden om det är uppenbart att byggherren inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen och i likhet med upprättad genomförandeplan. Byggherren är medveten om att återtagen markanvisning inte ger denne någon rätt att få ersättning för nedlagda kostnader. 6 Förlängning Förlängning av markanvisningen kan medges under förutsättning att förseningen beror på saker utom byggherrens kontroll, exempelvis att detaljplan eller bygglov överklagas. 7 Avbrutet projekt Projekt som avbryts under genomförandeprocessen till följd av myndighetsbeslut, kommunalt beslut eller liknande ger inte byggherren rätt till ny markanvisning som kompensation. Vid sådana beslut utgår ersättning endast i de fall när de är hänförliga till ett kommunalt beslut. Ersättning utgår i dessa fall endast för faktiskt nedlagda kostnader. Vid kommunala beslut som är hänförliga till och beror på myndighetsbeslut utgår inga ersättningar.

53 3 8 Villkor Detta avtal gäller endast under förutsättning att detsamma godkänns av kommunstyrelsen för Lindesbergs kommun. 9 Kostnader Byggherren är i enlighet med 3-9 medveten om att denne står för all ekonomisk risk avseende planering, projektering och genomförandet inom markanvisningens ram. Lindesbergs kommun ansvarar för att fakturor skickas till exploatören för kostnader nedlagda för framtagandet av detaljplanen i samband med att detaljplanen når samrådsskedet, granskningsskedet samt laga kraft. Fakturor skall styrkas med faktiska kostnader för Lindesbergs kommun och vara hänförda till planarbetet och utredningar gällande densamma. 10 Överlåtelse Denna markanvisning får inte överlåtas utan kommunens skriftliga medgivande. Dock får byggherren överlåta markanvisningen till helägt dotterbolag. Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Underskrifter Lindesberg För Kommunen Irja Gustavsson Kommunalråd Christer Lenke Kommunchef Lindesberg För Byggherren Roger Sixtensson Lindesbergsbostäder

54 Utdrag ur primärkartan Anvisat område markerat ca 9000 m 2. 4

55 8. Information om åtgärder avseende kommunens konst och konsthantering - handlingar tillkommer Föredragare: Sara Sporre 8.1. Handlingar AKK TU 34 konst och konsthantering.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Rapport inventering kommunens konst pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Beslutsparagraf.DOC _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 10 av 20

56 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 16 Tillväxtutskottet TU 34 Dnr. AKK2015/99 Information om inventering av kommunens konst november 2015 till februari 2017 Beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen. Ärendebeskrivning Kulturchef Kristina Öster informerar utskottet om arbetet med inventeringen av kommunens konst. Arbetet har pågått sedan november 2015 och uppdraget är att inventera, dokumentera och registrera kommunens konstinnehav. Målet är att ha ett digitalt, sökbart bildregister presenterat på linnet samt att all konst ska vara uppmärkt. En manual ska även skapas för hantering av konstregister för att underlätta fortsatt arbete. Rapporten inventering av kommunens konst överlämnades till tillväxtutskottet den 1 mars Justerande Utdragsbestyrkande

57 AKK Rapport inventering av kommunens konst Om uppdraget Att inventera, dokumentera och registrera kommunens konstinnehav. Tidsram 400 timmar. Slutresultat ett digitalt, sökbart bildregister, presenterat på Linnet samt all konst uppmärkt. Tillvägagångssätt Arbetet har pågått från november 2015 februari Utifrån tidigare kultursekreterare Lotta Hagströms anteckningar och Kulturförvaltningens inventeringslistor över årliga konstinköp har kommunens samtliga arbetsplatser besökts och inventerats. Innan arbetet inleddes lades information upp på intranätet att en konstinventering skulle ske och e-post information skickades ut till personer i chefsställning. All konst har fotograferats, mätts och märkts. Som märkning har använts en datautskriven pappersetikett med texten Tillhör Lindesbergs kommun, titel, konstnär, inköpsår samt ett löpnummer som motsvaras av löpnumret i det nya konstregistret. Uppgifterna har fyllts i med arkivbeständigt bläck och klistrats fast på verkens baksida/undersida. Jag började med att utifrån befintlig konstförteckning lista alla gamla arbetsplatser och uppdatera med de nytillkomna. Utrustad med bärbar dator, kamera, penna, papper, sax, tumstock och lim besökte jag arbetsplats efter arbetsplats. I de fall jag kunde få tag på någon anmälde jag mitt besök i förväg. Men lika ofta dök jag bara upp, försedd med min lilla namnskylt där det stod vad jag höll på med. Jag har hela tiden blivit mycket väl bemött. Efter redigering har bilder och alla kända uppgifter förts in i registret. Bilderna är tagna i befintligt ljus och är inte avsedda för offentlig publicering. Jag har medvetet gjort alla bilder lågupplösta och de är endast avsedda som påsiktsbilder för igenkänning. I de tillfällen verk ska publiceras bör professionell fotograf anlitas. Notera att all offentlig publicering måste anmälas till Bildupphovsrätt. Om antal verk och värdering I registret finns efter inventeringen 1412 verk noterade. Av dessa saknas drygt 70 stycken. En del kan vara dubbelnoteringar andra kan dyka upp ur gömmorna när registret publiceras. Några har helt enkelt förkommit och kan kanske strykas vid nästa inventering. Den kommunala konsten har inte köpts in med tanke på att vara en investering för framtiden. Syftet med konsten är att den, förutom att pryda platsen, ska utmana till nya tankar och insikter. Konsten bidrar som motor till upplevelser, eftertanke och idéer. Kommunens löskonst är avsedd att hänga först och främst i publika utrymmen i kommunens lokaler och berika den offentliga miljön. Beroende på tillgång är det möjligt att låna konst till det egna kontorsrummet. Konst kan bli omodern, det som ansågs passande på t.ex talet kanske inte alls fungerar idag. På samma sätt kan annan äldre konst åter bli populär efter ett antal år. På 1980-talet inköptes en hel del

58 svartvit grafik. Idag är det många som önskar färgrika bilder. Men om några år kanske trenden vänder. Därför är det viktigt att konstinköpen fortsätter. Det är vanskligt att försöka sig på en värdering av konstinnehavet då de flesta verk inte har något värde förrän vid ett försäljningstillfälle. Värdet förändras beroende på efterfrågan. Lokala konstnärer kan ha ett högre värde i vår kommun och inget värde alls i en annan del av Sverige. Generellt kan sägas att grafik i stora upplagor inte har något större värde om inte konstnären är populär, som tex Philip von Schantz eller Albin Amelin. Grafik av dessa två konstnärer har sålts på auktionssajter för kr. Lars Lerin är en annan konstnär som är i ropet. Stora akvareller av Lars Lerin har sålts på Bukowskis för mer än kr. I konferensrummet Leja på kommunhuset hänger en akvarell av Lars Lerin som vid inköpstillfället kostade kr men som om den såldes nu säkert skulle betinga ett mycket högre pris. Det kan vara aktuellt att diskutera ett försäkringsvärde för just den bilden. Jag vill infoga en liten kuriosaberättelse i rapporten. I källaren på Ågården fanns bland högar med tavlor som gått sönder eller ratats av andra skäl en liten oljemålning som skilde sig från allt annat. Bilden föreställer ett porträtt av en ung flicka läsandes Svenska Dagbladet. Bilden är daterad mars 1888 och konstnärens efternamn är Forsberg men förnamnet är svårtytt. Till slut skrev jag till Antikrundan. Jag fick till svar att min historia lät spännande och ombads kontakta SVT inför nästa säsong. Det kan betyda något eller ingenting alls. På Nationalmuseum finns kända tavlor av en Nils Forsberg. Den här signaturen är snarlik, men inte helt densamma. Jag har för avsikt att följa upp historien. Tills vidare förvaras tavlan i Kulturenhetens konstförråd. Om arbetet Det känns som om arbetet har påbörjats ungefär fem år för sent. Många personer som arbetat länge i kommunen och som sitter inne med kunskap om olika konstinköp har hunnit gå i pension och dessutom har antalet vaktmästare minskat. Vaktmästare och städpersonal har varit mina säkraste informanter. De känner till och rör sig i alla utrymmen på arbetsplatserna. Glädjande nog har det nästan överallt funnits någon anställd som engagerat sig lite mer än andra, helt på eget initiativ. I övrigt är medvetenheten om att kommunen köper in konst och syftet med det näst intill obefintlig. Kulturförvaltningen, numera Kulturenheten, har haft uppdraget och budgeten att köpa in konst sedan 1980 men inte riktigt lyckats kommunicera ut det till förvaltningarna. Nästan ingen känner till att det avsätts pengar till konstinköp eller att det finns ett förråd att låna ifrån. En hel del konst har köpts in medförvaltningarnas egna medel och det saknas uppgifter om inköpsår och pris. Det har gått åt mycket tid till att förklara vad jag gör och varför, varför kommunen köper konst, vad som är konst, konst. En positiv följd är att engagemanget för vad som hänger på väggarna verkar öka varje gång jag passerar en arbetsplats och jag kan höra hur diskussionerna fortsätter i fikarummet när jag går. En vanlig kommentar är Jag bryr mej inte om vad som finns på väggarna, men rör inte mina tavlor, eller Ska du ta våra tavlor?. Jag har försökt snoka i alla hörn och förråd, men ibland är det inte riktigt läge och jag har nog missat en del. Förhoppningsvis dyker det upp förkomna verk när registret publicerats och det blir känt att verk som inte hänger uppe ska återlämnas till förrådet. Mycket av den äldre konsten är i dåligt skick. Omramningar med syrafri kartong skulle rädda många bilder och göra dem intressanta igen. Den textila konsten hart farit mest illa. En väggmatta i papperssnöre av Kajsa Forsberg, nr 742, som jag hade placerat på socialförvaltningen finns inte kvar. På Stadsskogsskolan fanns två större yllevävar av Kerstin Gustafsson, nr 165 och 976 samt ett grafiskt blad av Peter Dahl, nr 114, så sent som

59 2010. Jag har dammsugit hela skolan tillsammans med vaktmästaren, men de är puts väck. På äldreboendet Ågården saknas en yllevävnad av Kerstin Gustafsson, nr 813. Ågården, är numera ett demensboende och det kan vara svårt att kontrollera vad som sker på helger när det bara finns extrapersonal på plats. Det ska poängteras att just Ågården är en av de få platser som verkligen har intresse för och koll på sin konst med bilder i pärm. Tyvärr sker olyckor även där. När Hagabackens skola byggdes beställdes en stor textil utsmyckning av Maria Hedenius. Utsmyckningen bekostades av FALAB/LIBO. Den fick med tiden skador och har tagits ner. Jag hittade den hopknycklad på skolans vind. En engagerad skolvaktmästare som bekymrat sig kunde berätta var väven fanns. Nu är spikar borttagna och väven paketerad och märkt men fortfarande ligger den på vinden. Servicehuset Tallens konst är svår att inventera. Där finns vissa verksamheter i byggnaden som tillhör kommunen och andra som tillhör hyresgästerna. Ingen bryr sig om konsten förutom en kurator som inte har tid att göra något åt saken. En del konst är inköpt av kulturförvaltningen, men mycket är okänt. Det kan vara gåvor vid invigning, inköp vid byggnation eller annat. Jag har inte lyckats få fram någon information så dessa bilder är inte registrerade. Detsamma gäller skulpturen av Allan Runefelt, Frö och Freja, som är placerad utomhus. Jag har frågat runt och ingen minns vet vem som är beställaren eller vem som betalat. På Tallen i Frövi finns även en stor donation arbetarkonst från Frövi Folkets Hus, bl.a. flera grafiska blad av Amelin och en oljemålning av Wilhelm Wik. När jag kom dit var allt i ett sorgligt skick, upplagda på hög i ett förråd. När tavlor travas så är det självklart att glasen spricker. Jag lät laga ett par bilder och har märkt upp och försökt placera tavlorna på ett mer skyddat sätt, men vem ser till att bilderna hängs upp? Vad skulle donatorerna säja om de visste? Konst inköpt av FALAB/LIBO har varit problematisk att inventera. I vissa fall har verk varit märkta Tillhör LIBO, i andra fall har jag känt till att verk beställts i samband med byggnation. Jag har inte kunnat få fram inköpsår eller inköpsvärde annat än i undantagsfall. Efter samtal med ekonomiansvarig på FALAB, Erik Andrén, har jag fått klart för mig att sådan information vill man inte släppa ifrån sig. Jag får inte heller tillgång till de senaste beställningarna och inköpen och jag fick höra att egna register ska upprättas. Jag tycker att det är ett märkligt förhållningssätt då kulturförvaltningen sedan 1980 varit rådgivande i inköp av konst och fast offentlig utsmyckning vid byggnation, därmed borde den konsten ingå i det gemensamma registret. Jag fick intrycket att bolaget inte anser sig ingå i Lindesbergs kommun. På Lindeskolan avsattes i början av 1980-talet pengar till konstinköp. Det var dåvarande studierektor/rektor Bo Högström som drev igenom att konst skulle inhandlas för lika mycket pengar som en dator kostade då. Inköpen upphörde ca 2003 då den siste som var insatt i konstinköp, Per Molin, gick i pension. Till min oerhörda förvåning finns inga inköpslistor över konstinköpen att uppbringa och inget konto med namnet konstinköp. I ett låst magasin förvaras ett antal fotoalbum med färgkort av skiftande kvalitet där en del av konsten finns avbildad, men ingen ytterligare information förutom det som finns att läsa sig till på verken. Sannolikt hade Bo Högström förteckningar men dessa verkar ha förkommit så där har inventeringen blivit nästan omöjlig. Jag har fått nöja mig med att registrera det jag hittar men har inget annat register att stämma av emot. Skolan saknar någon som är ansvarig för att det finns ett förråd och att konsten hanteras korrekt och mycket är i ett sorgligt skick. Efter samtal med gymnasiechefen har ett enkelt konstförråd iordningsställts och en bibliotekarie ska utses att ta hand om och uppdatera Lindeskolans del av registret. Det finns ett antal bilder på Lindeskolan märkta Tillhör Örebro läns landsting. Dessa måste enligt uppgift återlämnas till konsthandläggare på Region Örebro. Jag har lovat se till att så sker. När landstingets utbildningar med filial i Lindesberg lades ner kom dåvarande konsthandläggare på landstinget för att hämta all landstingsägd konst. Jag vet att allt inte återfanns för jag blev inblandad i min roll som kultursekreterare. Kulturenheten har ju konstansvaret i kommunen och det togs för givet att vi skulle ha kännedom även om detta, vilket inte stämmer.

60 Bakgrund När jag började min anställning som kultursekreterare hösten 2007 hade tjänsten stått vakant drygt ett år efter Lotta Hagströms pensionering och mycket kunskap och många rutiner hade gått förlorade. Lotta hade efterlämnat handskrivna listor med inköpta verk och dess placering. Det fanns även inventeringslistor på konstinköp som upprättats på kulturförvaltningen årligen. Vid sidan av ordinarie arbete började jag upprätta ett digitalt register. Först i Excel och senare i Access. När det kulturhistoriska arkivet köpte in en databas, Cumulus client, flyttades allt över dit och arbetet förenklades. Det har känts viktigt att en gång för alla göra en ordentlig genomgång och katalogisering av kommunens konstinnehav. Historik Hur länge och varför har kommunen köpt in konst? I en motion från 1969 (Dnr1969/475) föreslås en tillämpning av den s.k. 1%-regeln för inköp av konst i samband med byggnation. Ärendet verkar ha pågått under en väldigt lång tid. En fortsättning finns i ärende D nr Beslut togs inte förrän 1981, men då endast om att det nya biblioteket samt servicehuset Linden skulle förses med utsmyckningar. En summa pengar avsattes varje år till konstinköp att förvaltas av Kulturnämnden. Såhär har gången beskrivits av kommunarkivarien: I KS 401/1971 beslutade arbetsutskottet att remittera motionen (Anton Molinder m.fl. angående medel till konstnärlig...) till kulturnämnden för yttrande. Kulturnämnden har i 115/1971 beslutat tillstyrka motionen och förklara sig villiga att medverka i en eventuell utredning angående principer för anvisande av medel till konstnärlig utsmyckning, samt var nämnden även beredd att om utredningen så föreslog åta sig skötseln av administrationen. KS föreslår att en utredningskommitté utses. KF bifaller KS förslag. Hela nio år senare i Kommittén för utredning av normer m.m. för konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnader m.m. 's protokoll står det följande: "Det antecknas att frågan om fastställande av regler för konstnärlig utsmyckning av kommunens byggnad och lokaler väcktes redan 1970 i Lindesbergs vidgade stad och att ärendet vid kommunsammanläggningen 1971 övertogs av Lindesbergs kommun. En utredningskommitté tillsattes 1971 men kommittén fullföljde då inte arbetet fram till något förslag. Fr o m 1978 har ett årligt anslag till konstinköp upptagits i budgeten till kulturnämndens förfogande. Anslaget som enligt principbeslut ökar t v kr/år, är kr. Kommittén beslutar därefter bl.a. "att inbjuda kulturnämnden och sociala centralnämnden att komma in till kommittén med synkpunkter i frågan inför byggnation av bibliotek och servicehus;" Resultatet är sedan det beslut som togs av KF i protokollet från 1981: - Kommittén föreslår ca ½ % av byggnadskostnaderna eller ca kr. - Arbetsutskottet remitterar ärendet till kulturnämnden och sociala centralnämnden. - Kulturnämnden avger följande yttrande: Kulturnämnden tillstryker kommitténs förslag till medelsram för konstnärlig utsmyckning av bibliotek och servicehus. KN

61 - Sociala centralnämnden beslutar att ansluta sig till föreliggande förslag men uttalar önskemål om att en representant från sociala centralnämnden får deltaga vid upprättande av förslag till utsmyckning av servicehuset. Social centralnämnden Arbetsutskottet förslag till KS: att KS föreslår KF att besluta att till konstnärlig utsmyckning av servicehus och bibliotek bevilja tilläggsanslag med kronor och godkänna finansiering enligt ekonomiavdelningen ovanstående förslag. - KS förslag till KF: enligt arbetsutskottet. - KF beslutar att bifalla KS förslag. Så långt ur kommunens arkiv. Stor tack till kommunarkivarie Johan Hagsmo. År 2007 uppgick inköpssumman till ca kr och hade varit så under ett antal år, enligt kulturchef Anders Brännström. Inköpskommitté saknades och det tycks inte heller ha funnits någon klar inköpsstrategi. Som regel har ett verk köpts in vid varje utställning som tidigare hölls i Tellandska gården. När utställningsverksamheten i Tellandska gården upphörde och Konstrummet på Lindesbergs stadsbibliotek skapades genomfördes en förändring så att hälften av beloppet skulle utgöra utställningsersättningar enligt MU-avtalet till konstnärer och resten användas till konstinköp och reparationer efter behov. MU-avtalet är ett ramavtal för konstnärers ersättning för medverkan vid bl.a. utställningar. Det har tecknats mellan staten och Konstnärernas riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska Fotografers förbund och Svenska Tecknare. Avtalet godkändes och trädde i kraft Förslag till åtgärder En del av mitt arbete har varit att utforma en enkel manual för hantering av konstregistret. Manualen kommer att slutföras så snart nödvändiga uppdateringar av systemet för registret har gjorts. Om registret ska överleva är det av största vikt att registret publiceras på Intranätet så att det blir synligt för alla. Det får inte ligga för många klick bort för då kommer ingen att bry sig och hela arbetet är gjort förgäves. Redan nu finns en sida förberedd med information om varför kommunen köper konst och hur den ska hanteras och en del tips om olika sökmöjligheter. Det finns även en bild- och formstrategi att läsa. Kommunens informatör och webbsamordnare måste få i uppgift att sprida den informationen. Någon/några måste ha i sin arbetsbeskrivning att sköta uppdateringar i registret, förslagsvis personal på kulturenheten. På Lindeskolan är föreslaget att en av skolans bibliotekarier får registret som sin arbetsuppgift. Det är önskvärt att det kommunala byggbolaget tillgängliggör sina konstinvesteringar i registret. I framtiden skulle det kunna vara av värde att konstverk i kommunens ägo som finns placerade utomhus presenteras på kommunens hemsida. Lindesberg Gunilla Dovsten

62 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Tillväxtutskottet TU 54 Dnr. 2015/99 Åtgärder avseende kommunens konst och konsthantering Beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen. Ärendebeskrivning Revisorerna i Lindesbergs kommun inkom med en revisionsrapport om intern kontroll daterad den 11 september I revisionsrapporten granskades ett av kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden: konst och konsthantering. Kultursekreteraren, Gunilla Dovsten informerade dåvarande kultur- och fritidsnämnden vid deras sammanträde den 23 oktober 2014 om förvaltningens arbete med konst och kosthantering. Den 23 oktober 2014 uppdrog kultur- och fritidsnämnden till Gunilla Dovsten att sammanställa ett svar på revisionsrapporten, samt förslag till åtgärder. Gunilla Dovsten föreslog följande åtgärder: Anställda inom kommunen ska informeras om vad som gäller vid utlåning av konst till kontorsutrymmen genom det interna nätverket Linnet och genom direktinformation till förvaltningschefer. Ansvarsfördelning och vilka rutiner som gäller när konst utplaceras, flyttas, behöver repareras eller skrotas ska tydliggöras. All konst i Lindesbergs kommuns ägo ska identifieras, inenteras, märkas, fotografteras och registreras. Det är ett arbete som beräknas ta tre månader på heltid och bör utföras vid sidan av ordinarie tjänster. Att göra en så stor grundinventering och samtidigt sköta alla övriga förekomande arbetsuppgifter låter sig inte göras. Den som utför inventeringen ska ha god konstkännedom och ha kännedom om kommunens lokaler. När inventeringen genomförts ska det digitala konstregistret tillgängliggöras inom förvaltningarna för att underlätta exempelvis årliga inventeringar. Den fasta konsten och konst som är placerad utomhus ska presenteras på kommunens webbplats med bild och informationstext. För bildpublicering behövs avtal med Bildkonst upphovsrätt i Sverige (BUS). Lindesbergs kommun har i dagsläget ett sådant avtal och rapportering av verk på webbplatsen, i trycksaker med mera redovisas årligen. Ett råd bör tillsättas bestående av ledamöter från Bergslagens miljöoch byggförvaltnings plan- och mätkontor, stadsarkitekten, mark- Justerande Utdragsbestyrkande

63 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Tillväxtutskottet och exploateringsavdelningen, Linde Stadshus AB samt kulturkontoret för att vitalisera arbetet med det offentliga rummet. Konstansvarig får i uppdrag att sammankalla berörda instanser (punkt sex) som arbetar fram ett förslag till plan för hur kommunen ska hantera den konstnärliga gestaltningen av det offentliga rummet. Gunilla Dovsten föreslog vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 18 december 2014 att nämnden skulle besluta att godkänna svaret på åtgärder och därmed godkänna föreslagna åtgärder i sin helhet, i enlighet med sin tjänsteskrivelse daterad den 13 november 2014: Den föreslagna inventeringen av konst, som beräknas ta tre månader, kostar kronor per månad. Förslaget är att nämnden avsätter de medel som behövs. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 18 december 2014 att besvara revisionsrapporten med kultursekreterarens tjänsteskrivelse daterad den 13 november 2014, och överlämnade ärendet till tillväxtutskottet. Tillväxtutskottet beslutade den 10 mars 2015 att återremittera ärendet till förvaltningen för att presentera förslag till finansiering samt undersöka om någon inom Kom i jobb eller en student med rätt profession har möjlighet att utföra inventeringen. Återrapportering ska ske till utskottets sammanträde i maj Kulturchef Kristina Öster redovisade för utskottet vid deras sammanträde den 15 september 2015 att hon arbetar vidare med en lösning för konstinventeringen. Utskottet önskade att återkoppling sker till utskottet igen i december Kulturchef Kristina Öster, informerade utskottet vid sammanträdet den 1 december 2015 om att hon har gett uppdrag till tidigare kultursekreterare Gunilla Dovsten att slutföra konstinventeringen. Hon arbetar på konsultuppdrag via eget företag, och hon började uppdraget med att inventera kommunens konst den 16 november Kulturchef Kristina Öster och kultursekreterare Sara Sporre informerar tillväxtutskottet vid sammanträdet den 5 april 2016 om arbetet med konstinventering. Ungefär en tredjedel av uppdraget är färdigt. Kommunhuset och Lindeskolan är kvar, medan norra kommundelen i stort sett är färdig. Hela Frövi, Bortorpsskolan, Kristinaskolan och Bergslagens bygg- och miljöförvaltning är färdiga. Inventeringen förväntas vara helt färdig i september Arbete pågår även med att ta fram en konstpolicy, som kommer att komma till tillväxtutskottet för antagande när ett förslag är färdigt. Justerande Utdragsbestyrkande

64 9. Information om åtgärder för kommunens museiverksamhet Föredragare: Sara Sporre 9.1. Handlingar AKK Uppdatering om kommunens museiverksamhet _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 20

65 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr AKK2016/77 Kulturenheten Kristina.a Oster Kristina.a.Oster@lindesberg.se Tillväxtutskottet Uppdatering om kommunens museiverksamhet Sammanfattning Museiförrådet i Kloten är nu tömt. Gruvrelaterade föremål som till exempel lok och dressin har flyttats till Stripa där de ställs ut och förstärker besöksmålet. Museipersonalen samverkar med personalen på Besök Linde AB i Stripa genom att bland annat skriva texter utifrån sin kunskap inom musei- och kulturarvsområdet. Personalen fortsätter flytta föremål från Stripa. Inredning är beställd för textilförvaring på Skinnarbacken. Flytten av museiföremålen tillgängliggörs genom bilder och korta texter på Det finns en ny utställning med Palmstruchssedlar på Bergslagens sparbank. Pop-up-utsällningar testas på stora arbetsplatser, nu närmast på Meritor. Personalen har hållit utbildning i museiguideteknik för hembygdsföreningar i länet. Fördjupning Sedan några år finns ett beslut om att tömma Stripa på de museiföremål som inte är gruvrelaterade. I stället flyttas de till magasin på Skinnarbacken och i Vedevåg. En stor del av personalens arbetstid går för tillfället åt till att flytta föremålen. I Skinnarbacken magasineras de ömtåligare föremålen, som till exempel textilier. Det är tyvärr fortfarande för varmt i magasinet i Vedevåg för att vi ska kunna flytta dit träföremål. Vi undersöker olika lösningar för att sänka värmen med Falab. I samband med flytten förtecknas och vårdas föremålen. Tyvärr är en del föremål i dåligt skick och en del textil har blivit angripen av skadedjur. Det är därför viktigt att vara noggrann med framtida förvaring. Vi samarbetar också med länsmuseer för att vårda föremålen på bästa sätt. Dokumentationsarbetet tar tid men ger mycket kunskap och en bra grund för fortsatt verksamhet. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

66 Kristina.a Oster 2 (2) För att börja tillgängliggöra verksamheten under tiden visar vi bilder på Instagram och gör tillfälliga utställningar. Konsekvenser Verksamheten har nu ökade kostnader för hyra, flytt och inredning. Flytten och inredning är engångskostnader, hyran i Stripa bör omförhandlas då flytten av museiföremål är klar. Kristina Öster Kulturchef

67 10. Kommunövergripande bild- och formstrategi för Lindesbergs kommun Föredragare: Sara Sporre Handlingar KS Kommunövergripande bild- och formstrategi för Lindesbergs kommun _1_1.pdf (inkluderad nedan) KS Bild och formstrategi Tillväxtförvaltningen Lindesbergs kommun.docx _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Beslutsparagraf.DOC _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Tjänsteskrivelse svar motion konsti i offentliga rummet.pdf _1_0.pdf (inkluderad nedan) AKK Bild och formstrategi.pdf _1_0.pdf (inkluderad nedan) Sida 12 av 20

68 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr KS 2017/265 Kulturenheten Sara Sporre Sara.sporre@lindesberg.se Tillväxtutskottet Kommunövergripande bild- och formstrategi Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Att bild och formstrategin för Lindesbergs kommun antas. Ärendebeskrivning Tillväxtförvaltningen har fått i uppdrag att framställa en bild och formstrategi. Den tidigare bild och formstrategin var fastslagen av dåvarande kultur och fritidsnämnden. En tydlig bild och formstrategi är viktig för att stärka kommunens identitet och varumärke. Den är också viktig för att lyfta fram konstens påverkan på det offentliga rummet. I den nya bild och formstrategin ingår fyra delar; en konstpolicy gällande kommunen, 1% regeln, riktlinjer gällande den offentliga konsten samt en samverkansgrupp kring det offentliga rummet. En konstpolicy tar upp de övergripande strävan för kommunen. Vi föreslår att i Lindesbergs kommun konstpolicy ingår dessa punkter; offentlig konst ska placeras i kommunens verksamheter och i offentliga rum, den offentliga konsten ska vara tillgänglig, kommunen ska stärka konstnärers roll och arbetsvillkor genom att följa gällande avtal, ett dokument rörande riktlinjer för offentlig konst tas fram och görs tillgänglig, vid ny- och ombyggnation ska 1% regeln gälla för kommunala förvaltningar och kommunala bolag, vid inköp av offentlig konst ska jämnställdhet, mångfald, ålder, etnicitet och olika uttrycksmedel tas hänsyn till. 1% regeln infördes 1937 av Sveriges regering. Den innebar att 1% av byggkostnaderna skulle avsättas för konstnärliga utsmyckningar vid offentlig byggnation. Lindesbergs kommun har inte tagit ett formellt beslut att följa 1% regeln men det kommunala bolaget följer den vid nybyggnation. För att tydliggöra vikten av konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet föreslår vi att kommunfullmäktige tar ett principiellt beslut gällande att 1% regeln ska gälla vid ny- och ombyggnation inom kommunen och dess kommunala bolag. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

69 Kristina.a Oster 2 (2) Syftet med riktlinjer är att skapa tydliga, enhetliga och transparenta regler som hjälper inköpare, de som förvaltar och vårdar den offentliga konsten samt att underlätta för konstnärer. För att få fram tydlighet föreslår vi att Kulturenheten tar fram ett dokument med riktlinjer och till hösten 2017 publicerar dessa på kommunens webb. För att stärka konstnärlig, arkitektonisk och kulturhistorisk kvalitet i det offentliga rummet bör en samverkansgrupp från de olika berörda kommunala förvaltningarna och bolag bildas. Gruppen verkar på uppdrag av Kommunstyrelsen. Ärendets beredning Kulturenheten har handlagt ärendet. Vi föreslår att ärendet går på remiss till Falab och Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Det här förslaget på en bild och formstrategi är till för att skapa tydlighet och transparens kring kommunens syn på konst i det offentliga rummet. Det offentliga rummet är ett utrymme där vi alla vistas i och blir därför en fråga som berör många invånare. Att skapa tydlighet underlättar kommunikationen mellan kommun och invånare. Merit Israelsson Förvaltningschef Sara Sporre Handläggare Bilagor: Bild- och formstrategi

70 Bild och formstrategi för Lindesbergs kommun Inledning En tydlig bild och formstrategi är viktig för att stärka kommunens identitet och varumärke. Den är också viktig för att lyfta fram konstens påverkan på det offentliga rummet. Den tidigare bild och formstrategin var fastslagen av den dåvarande kultur och fritidsnämnden. I den nya bild och formstrategin ingår fyra delar; en konstpolicy gällande kommunen, 1% regeln, riktlinjer gällande den offentliga konsten samt en samverkansgrupp kring det offentliga rummet. 2. Konstpolicy Konst är en del av den demokratiska processen. Den finns omkring oss i vår vardag. Ett levande konstliv ställer frågor, väcker känslor och inspirerar. Konst bidrar till utveckling och skapar en attraktiv kommun för boende, besökare och näringsliv. Konst förenar människor och lyfter fram historiska och kulturella sammanhang. Detta innebär att i Lindesbergs kommun gäller: Offentlig konst ska placeras i kommunernas verksamheter och i offentliga rum. Den offentliga konsten ska vara tillgänglig. Kommunen ska stärka konstnärernas roll och arbetsvillkor genom att följa gällande avtal. Vid ny-och ombyggnation ska 1% regeln gälla för kommunala förvaltningar och kommunala bolag. Vid inköp av offentlig konst ska jämnställdhet, mångfald, ålder, etnicitet och olika uttrycksmedel tas hänsyn till. 3. 1% regeln 1937 bestämde Sveriges regering att 1% av byggkostnaderna skulle avsättas för konstnärliga utsmyckningar vid offentlig byggnation. Det blev en norm för kommuner, landsting och privata aktörer. 1% regeln har sedan dess varit ett riktmärke som rekommenderar att minst 1% av kostnaden för offentlig ny-, till- och ombyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Det gäller exempelvis vid exploatering av nya bostadsområden, anläggande av nya gator, nyoch ombyggnad av skolor, äldreboenden och andra offentliga byggnader. Det är i första hand en demokratifråga men även ett sätt att säkra kvalitén och skapa förutsättningar för konstnärer.

71 Inom en del statliga verk, landsting, regioner och kommuner avsätts 1% av den årliga nettoinvesteringsbudgeten. Anslaget är då inte direkt knutet till ett projekt. Det finns i Sverige ingen lag eller förordning som föreskriver hur och när 1% ska tillämpas för konstnärlig gestaltning eftersom 1% regeln är en ekonomisk princip. Däremot finns den reglerad inom upphovsrätt och upphandling. Lindesbergs kommun har inte tagit beslut gällande 1% regeln men det kommunala byggnadsbolaget uppger att de utgår från 1% regeln vid nybyggnation. För att tydliggöra vikten av konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bör kommunfullmäktige ta ett principiellt beslut gällande att 1% regeln ska gälla vid ny- och ombyggnation för kommunens förvaltningar och kommunala bolag. 4. Samverkansgrupp rörande det offentliga rummet Det offentliga rummet utgörs av bebyggelsen ute och inomhus, där allmänheten har tillträde. Dit räknas gator, torg och parker samt utrymmen i allmänna lokaler och lokaler för skola, vård och omsorg. De politiska församlingarna i länets kommuner och landsting har det yttersta ansvaret för de offentliga rummen. Den offentliga konsten bör tas med i den kommunala översiktsplanen för att utgöra en naturlig del i samhällsplaneringen och för att bidra till miljöns helhet. Samverkan är viktig för att stärka konstnärlig, arkitektonisk och kulturhistorisk kvalitet. Konst, belysning, färgsättning, skyltning och utformning av grönytor arbetar tillsammans och det är viktigt att alla aspekter tas hänsyn till vid omgestaltning eller nybyggnation i det offentliga rummet. Planering och utformning av det offentliga rummet bör samordnas mellan berörda förvaltningar, nationella myndigheter och verk i ett tidigt skede. Konstnärer bör komma in tidigt i bygg- eller stadsplaneringsprocessen för att få utrymme att skapa och förankra idéer som bildar en helhet med verksamhet och byggnation. En arbetsgrupp bör ha mandat att besluta om gestaltande konst i det offentliga rummet, i och utanför byggnader, på gator, torg och i parker. Arbetsgruppen bör bestå av personer med kunskap om arkitektur, offentlig konst och samhällsplanering samt en företrädare för det aktuella objektet. För att förankra konsten på plats är det viktigt att blivande brukare knyts till arbetsgruppen och finns med i processen. Gruppen bör bestå av representanter från Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen, Markoch exploatering, Linde stadshus AB och Kulturenheten. Kommunstyrelsen ger i uppdrag vilket område som är aktuellt för gruppen att arbeta kring. 5. Vad gäller angående den offentliga konsten. Syftet med att skapa riktlinjer kring den offentliga konsten är att skapa tydliga, enhetliga och transparenta regler som hjälper inköpare, de som förvaltar och vårdar den offentliga konsten samt att underlätta för konstnärer. För att ta fram riktlinjer måste först begreppen offentlig konst, fast och lös konst klargöras. Offentlig konst kan förklaras som konstverk avsedda för och ofta utförda direkt i miljöer där

72 allmänheten regelmässigt har tillträde. Konst i det offentliga rummet är all konst som är placerad i vår gemensamma miljö. Offentlig konst är konstverk som ägs av staten, landsting, kommun och har bekostats av gemensamma skattemedel. Den offentliga konsten tillhör alla och ägs av det allmänna. I det offentliga rummet finns även privata konstverk men ägs då av fastighetsbolag, byggföretag, föreningar eller stiftelser. Verken är oftast placerade på offentliga platser som i parker eller på torg. Offentlig konst omfattar även platsspecifika målningar, skulpturer och installationer inomhus i lokaler och byggnader med offentlig verksamhet. Eftersom verken ska hålla under lång tid i en viss miljö, är det viktigt att den konstnärliga kvalitén, uttrycket och tekniken är hög och är utförd speciellt för den plats där den ska placeras. En del av den offentliga konsten är byggnadsanknuten konst, vilket innebär att den är producerad på beställning, integrerad i arkitekturen i en byggnad eller på en specifik plats. Den kan även betecknas som fast konst. I samband med fast konst brukar 1% regeln tillämpas. Den andra delen av den offentliga konsten brukar benämnas som lös konst, vilket avser att verken går att flytta och inte är bundna till en specifik plats eller lokal. Kommunen avsätter medel för inköp av lös konst. Varierande tekniker som måleri, skulptur, grafik, fotografi, rörlig bild, installationer och även konceptuell, idébaserad, konst hör till lös konst. Riktlinjer som gäller för: inköp av konst, avtal och kontrakt, gåvor och donationer, registrering av konst, upphovsrätt, utlåning och förflyttning av konst, inventering och förvaring, stöld och skadegörelse samt MU-avtalet skrivs av Kulturenheten. 6. Mål *Som en del i att skapa en attraktiv kommun använder Lindesbergs kommun konst i det offentliga rummet. *Kommunens förvaltningar och bolag samarbetar kring det offentliga rummet i Lindesbergs kommun. 7. Uppföljning En revidering av Bild och formstrategin görs 2021

73 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunfullmäktige KF 27 Dnr. 2015/167 Svar på motion från Agneta Nilsdotter (MP) om riktlinjer för konst i det offentliga rummet Beslut Motionen besvaras med yttrande från kulturchefen, daterat den 19 november Tillväxtutskottet gav den 1 december 2015 förvaltningschefen i uppdrag att samordna arbetet med en kommunövergripande bild- och formstrategi med berörda förvaltningar och bolag. Ärendebeskrivning Agneta Nilsdotter (MP) inkom den 1 april 2015 med en motion där hon föreslår att riktlinjer för konst i det offentliga rummet ska tas fram. Motionen remitterades den 19 maj 2015 till tillväxtutskottet och Fastigheter i Linde AB för yttrande. Fastigheter i Linde AB inkom med yttrande den 28 september 2015 där det framkommer att FALAB/LIBO avsätter 1% av den totala byggkostnaden till konstnärlig gestaltning vid nybyggnation, max 1 miljon kronor för varje projekt. De anser även att det vore bra med riktlinjer samt att det fanns en referensgrupp som de kan vända sig till som beställare för att få råd och stöd när det gäller konstnärlig utsmyckning. Kulturchef Kristina Öster inkom med ett remissyttrande, daterat den 19 november I yttrandet framkommer det att kommunens ledningsgrupp arbetar med frågan om ett råd för konstnärlig gestaltning och att kultursekreteraren arbetar med riktlinjer för konst i det offentliga rummet. Kulturchefen föreslår därför utskottet besluta att överlämna yttrandet daterat den 19 november till kommunstyrelsen, samt uppdra till förvaltningschefen att samordna arbetet med en kommunövergripande bildoch formstrategi med berörda förvaltningar och bolag. Tillväxtutskottet beslutade den 1 december 2015 att föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen besvaras med yttrande från kulturchefen, daterat den 19 november Justerande Utdragsbestyrkande

74 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunfullmäktige Tillväxtutskottet uppdrog till förvaltningschefen att samordna arbetet med en kommunövergripande bild- och formstrategi med berörda förvaltningar och bolag. Kommunstyrelsen beslutade den 26 januari att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Motionen besvaras med yttrande från kulturchefen, daterat den 19 november Tillväxtutskottet gav den 1 december 2015 förvaltningschefen i uppdrag att samordna arbetet med en kommunövergripande bild- och formstrategi med berörda förvaltningar och bolag. Ledamöternas förslag till beslut Agneta Nilsdotter (MP) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställde Agneta Nilsdotters (MP) förslag mot kommunstyrelsens förslag och fann att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Justerande Utdragsbestyrkande

75 TJÄNSTESKRIVELSE p Dnr 2015/167 Tillväxtförvaltningen Kristina Öster Tillväxtutskottet Svar på motion från Agneta Nilsdotter (MP) om riktlinjer för konst i det offentliga rummet Förslag till beslut Förvaltningen föreslår utskottet besluta Att remissen besvaras med denna tjänsteskrivelse. Att uppdra åt förvaltningschefen att samordna arbetet med en kommunövergripande bild- och formstrategi med berörda förvaltningar och bolag. Ärendebeskrivning MP har lämnat in en motion där man vill att det snarast utformas riktlinjer för konst i det offentliga rummet för Lindesbergs kommun samt att ett råd för konstnärlig gestaltning skall bestå av en blandning av kompetenser. Frågorna har tidigare tagits upp i Tillväxtutskottet (TU 124) och väcktes av dåvarande kultur- och fritidsförvaltningen 2014 (KFN 145 som även upprepas i TU 124). Kultursekreterare Gunilla Dovsten skriver ett råd bör tillsättas bestående av ledamöter från Bergslagens miljö- och byggförvaltnings plan- och mätkontor, stadsarkitekten, mark- och exploateringsavdelningen, Linde Stadshus AB samt kulturkontoret för att vitalisera arbetet med det offentliga rummet. Konstansvarig får i uppdrag att sammankalla berörda instanser som arbetar fram ett förslag till plan för hur kommunen ska hantera den konstnärliga gestaltningen av det offentliga rummet. I dagsläget arbetar kommunens ledningsgrupp med frågan om ett råd. Kultursekreteraren (konstansvarig) arbetar med riktlinjerna för konst i det offentliga rummet. Tillväxtförvaltningen ställer sig därför positiv till förslagen i motionen. Vi anser dock att externa medlemmar i ett råd inte är angeläget eftersom kompetensen redan finns i kommunen samt att en större grupp kan göra arbetet trögt. Vi ser emellertid att det finns stora fördelar med att vid behov ta in externa kompetenser till rådets arbete. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

76 2013 antogs Bild- och formstrategi av Kultur- och fritidsnämnden för dåvarande kultur-och fritidsförvaltningen. Eftersom en sådan strategi i allra högsta grad berör hela kommunen föreslår vi att strategin omarbetas och utvidgas för att gälla kommunövergripande. Ärendets beredning Kulturenheten, Tillväxtförvaltningen samt kommunens ledningsgrupp. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förvaltningen menar att konstnärlig utsmyckning spelar stor roll då det gäller en god livskvalitet för medborgarna och för platsers attraktion. Detta är av stor vikt för hela kommunen. Det ingår i kulturenhetens uppdrag att arbeta med dessa frågor, men också andra enheter inom Tillväxtförvaltningen samt andra förvaltningar och bolag. Konsekvenser Att utforma riktlinjer för konst i det offentliga rummet ligger i Kulturenhetens uppdrag och innebär därför inga ekonomiska konsekvenser. För ett råd för konstnärlig gestaltning kan det finnas ekonomiska konsekvenser. Detta är beroende av deltagarnas uppdrag samt om externa medlemmar ska engageras. Att skapa en kommunövergripande bild- och formstrategi bör inte innebära några ekonomiska konsekvenser. Förslagen bidrar till att göra Lindesbergs kommun attraktiv för invånare, turister och andra besökare vilket är ett inriktningsmål i kommunens utvecklingsstrategi Vision Det stärker också den sociala hållbarheten som betonas i samma dokument genom att uppfylla grundläggande mänskliga behov. 2 Merit Israelsson Förvaltningschef Kristina Öster Kulturchef Meddelas för åtgärd: Förvaltningschefen För kännedom: Bilagor: Bild- och formstrategi för Kultur- och fritidsförvaltningen i Lindesberg

77

78

79 11. Information om stängning av plankorsning - Schröders backe Föredragare: Gunnar Jaxell med gäster; Svante Berg konsult på Trafikverket & Håkan Blaxmo trafikingenjör Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen. Övrig Information: Presentation kommer ske visuellt från föredragarna Handlingar AKK Protokollsutdrag från Tillväxtutskottets sammanträde den 9 maj Stängning _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 13 av 20

80 Tillväxtutskottet Protokoll 32 (32) Sammanträdesdatum: TU 73 Dnr: AKK2016/396 Stängning av plankorsning i Lindesbergs tätort Schröders backe Tillväxtutskottets beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och avvaktar redovisning från trafikanalysens resultat vid sammanträde 31 maj Ärendebeskrivning Trafikverket kontaktade Lindesbergs kommun under 2016 för att undersöka möjligheten till att stänga plankorsningen över järnvägen, där Kristinavägen och Schröders backe möts. Trafikverket vill göra så att två tåg kan korsa varandra vid plankorsningen över järnvägen där Kristinavägen och Schröders backe möts. Trafikverkets regelverk innebär att plankorsningar inte får förekomma där man iordningställer för samtidighet. Trafikverket föreslår att plankorsningen stängs och istället anlägga en gång- och cykelbro över järnvägen. Tillväxtutskottet beslutade den 8 november 2016: Remittera ärendet till Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen och Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen för inhämtande av synpunkter på en eventuell stängning av plankorsningen vid Schröders backe Uppdrog till förvaltningen att beställa en utredning av trafikflödet över spåret och runt omkring spåret, även inkluderat cyklister och fotgängare samt ordna ett öppet dialogmöte med Trafikverket för allmänheten. Den 16 december 2016 inkom ett beslut med remissyttrande från Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen. I yttrandet framhålls det att en kortsiktig och långsiktig planering ska göras innan beslut kan fattas om stängning av plankorsning. Infrastrukturansvarig inkom den 28 mars 2017 med en tjänsteskrivelse för antagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

81 Tillväxtutskottet Protokoll 33 (32) Sammanträdesdatum: Förslag till beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och avvaktar redovisning från trafikanalysens resultat vid sammanträde 31 maj år Meddelas för kännedom: Samhällsbyggnadsförvaltningen Bergslagen Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen Tillväxtförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

82 12. Lägesrapport om vändplan i Guldsmedshyttan Föredragare: Gunnar Jaxell Handlingar AKK Lägesrapport rörande vändplan i Guldsmedshyttan _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK TU 38 Sammanställning dialogmöten.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Medfinansieringsavtal väg 50 busshållsplats GuldsmedshyttanTRV pdf _1_0.pdf (inkluderad nedan) Sida 14 av 20

83 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr AKK2016/86 Näringslivsenheten Gunnar Jaxell Gunnar.Jaxell@lindesberg.se Tillväxtutskottet Lägesrapport rörande vändplan i Guldsmedshyttan Förslag till beslut Tillväxtutskottet beslutar lägga informationen till handlingarna, samt uppdrar till förvaltningen att presentera ett alternativ till lösning inklusive en preliminär kostnadskalkyl till sammanträdet i september i år. Ärendebeskrivning Ombyggnationen av vändplanen i Guldsmedshyttan är en fortfarande pågående process sedan flera år tillbaka. Målet är att genomföra en ombyggnad så att i första hand ökad säkerhet erhålles för skolbarn och kollektivtrafikresenärer och i andra hand för bilburna i samband med att man åker eller parkerar i området. Tidigare händelser i processen torde vara väl kända och behöver inte upprepas i denna skrivelse. Ärendets beredning Ärendet har bollats fram och tillbaka och här beskrivs endast nuläget. Trafikverket har handlat upp sammanlagt tre bussangöringar som ska byggas i Örebro län. En av dem är bussangöringen utefter Rv 50 i Guldsmedshyttan, där den ska byggas på västra sidan av Rv 50 i södergående riktning, strax öster om nuvarande bussangöring inne på vändplan. Byggnationen beräknas påbörjas under sommaren. Det som händer just nu är att ÅFKonsult arbetar fram två olika förslag till hur man skulle kunna disponera vändplanen. När det gäller alt 2 så har kontakt tagits med de fastighetsägare som har angränsande mark till vändplanen, för att efterhöra om de kan tänkas sälja mark till kommunen för att möjliggöra genomförandet. Fastighetsägarna har ställt sig positiva till att antingen avytttra mark eller ge kommunen dispositionsrätt. Alternativ 1 har erhållits men kontakter har inte kunnat genomföras innan denna skrivelse lämnades. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

84 Gunnar Jaxell 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förvaltningen har erhållit två förslag till hur man skulle kunna disponera vändplanen i Guldsmedshyttan. Kontakter har tagits med fastighetsägare i omgivningen och en del synpunkter har lämnats till konsultföretaget gällande smärre justeringar. Under förutsättning att TU önskar att förvaltningen fortsätter med processen så kommer kontakt med Samhällsbyggnad Bergslagen såväl som med fastighetsägare runt vändplanen att genomföras för att kunna rekommendera att man går vidare med ett av förslagen. En sådan rekommendation kommer att arbetas fram till TU:s sammanträde i september. I samband med det kommer en preliminär kostnadsberäkning att tas fram. Förvaltningen föreslår därför att man fortsätter processen i enlighet med ovan beskrivna plan. Merit Israelsson Förvaltningschef Gunnar Jaxell Handläggare

85 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 Tillväxtutskottet TU 38 Dnr. AKK2016/86 Sammanställning av dialogmöten om vändplan i Guldsmedshyttan Beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och uppdrar till tillväxtförvaltningen att ta fram kostnadsförslag för vändplanen som redovisas till tillväxtutskottet sammanträde den 31 maj Ärendebeskrivning Infrastrukturansvarig Gunnar Jaxell informerar utskottet om sammanställningarna från de dialoger som har skett gällande vändplan Guldsmedshyttan. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att utskottet tackar för informationen och uppdrar till tillväxtförvaltningen att ta fram kostnadsunderlag för vändplanen. Förslaget ska redovisas till tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj Meddelas för åtgärd: Tillväxtförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande

86

87

88

89

90 13. Information om samarbetet för ombyggnad av Frövi bangård Föredragare Gunnar Jaxell Handlingar AKK Protokollsutdrag från Tillväxtutskottets sammanträde den 9 maj Lägesrappo _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 15 av 20

91 Tillväxtutskottet Protokoll 32 (32) Sammanträdesdatum: TU 71 Dnr: AKK2015/162 Lägesrapport om samarbetet för ombyggnation av Frövi Bangård Beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och uppmanar deltagande politiker att bedriva påverkansarbete gentemot partikamrater på riksnivå. Uppdrar till infrastrukturansvarig att ta fram information om Frövi bangård. Informationen ska redovisas på tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj Ärendebeskrivning Infrastrukturansvarig Gunnar Jaxell ger en aktuell lägesrapport kring pågående samverkan mellan Trafikverket, Region Örebro län och Lindesbergs kommun för ombyggnad av Frövi bangård. Det pågår bland annat arbete från Trafikverket att bygga fri höjd av viadukten vid Frövifors bruk. Lindesbergs kommun kommer bygga en ny väg som förbinder Norra Järnvägsgatan med Fröviforsvägen, cirka 600 meter ny väg. Trafikverket arbetar även med att bygga en gång- och cykelbro över järnvägen. Det planeras också en byggnation av staket vid resecentrum. Förutsättningen för att projektet ska fullföljas är att staten inkluderar ombyggnationen av Frövi Bangård i den kommande Nationella Infrastrukturplanen Förslag till beslut Tillväxtutskottet tackar för informationen och uppmanar deltagande politiker att bedriva påverkansarbete gentemot partikamrater på riksnivå. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att utskottet beslutar: Besluta enligt förvaltningens förslag till beslut med tillägg: Uppdra till infrastrukturansvarig att ta fram information om Frövi bangård. Informationen ska redovisas till tillväxtutskottets sammanträde den 31 maj Meddelas för åtgärd: Tillväxtförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

92 Tillväxtutskottet Protokoll 33 (32) Sammanträdesdatum: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

93 14. Utveckling av Flugparken 2017 Föredragare: Gunnar Jaxell Handlingar KS Arkitekttävling Flugparken _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK TU 58 Information om medborgardialog Flugparken.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) AKK Projektdirektiv Medborgardialog Flugparken version 2.pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 16 av 20

94 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Dnr KS 2017/260 Näringslivsenheten Gunnar Jaxell Gunnar.Jaxell@lindesberg.se Tillväxtutskottet Arkitekttävling Flugparken Förslag till beslut Tillväxtutskottet beslutar att godkänna förvaltningens förslag till genomförande av arkitekttävlingen samt Utser därefter tre politiker att utgöra del av juryn som skall fatta beslut om dels vilka tre företag som skall erbjudas att ta fram förslag, dels fatta beslut om vilket förslag som skall genomföras. Ärendebeskrivning Träden i Flugparken i centrala Lindesberg har sedan något år tillbaka varit utdömda av Stadsträdgårdsmästaren pga sjukdom. I samband med att Stationshuset byggdes om/nytt beslutades att även Flugparken skulle rustas upp eller göras om för att på ett bättre sätt både gagna invånarna bättre och bidra till att Lindesbergs tätort görs mer attraktiv. Parken skulle bli en förlängning av Stationshuset eller tvärt om för att markera ortens logiska centrum och även kunna leda människor till Resecentrum såväl som ge ett välkommen för de som kommer till Lindesberg med hjälp av tåg eller buss. För att alla skulle kunna ta del i processen så har kommunen genomfört en medborgardialog för att få in synpunkter på hur man vill att Flugparken ska användas i framtiden. Ärendets beredning Efter att man från politiskt håll bestämt sig för att rusta upp Flugparken har en medborgardialog genomförts och en omfattande mängd förslag har inkommit. I förslag till budget för nästa år har en budgetsumma avsatts för att kunna rusta parken. I en första ansats överlämnades materialet till en konsult för att med hjälp av medborgarförslagen arbeta fram 3-4 förslag hur man i framtiden skulle kunna nyttja Flugparken. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

95 Gunnar Jaxell 2 (3) Vid Tillväxtutskottets sammanträde i början av maj beslutades att en arkitekttävling skulle genomföras i stället för en beställning från konsult. Med anledning därav har förvaltningen sammankallat upphandlare för att försöka konkretisera hur en sådan tävling skulle kunna genomföras. Följande process föreslås för att kunna genomföra en arkitekttävling för att ta fram förslag till hur Flugparken skulle kunna gestaltas i framtiden. En prekvalificering (upphandling) genomförs där man efterfrågar företagens kvaliteter, såsom exempel på liknande projekt, personalens kompetens och namn på liknande projekt som genomförts de senaste 3-4 åren. Man beskriver översiktligt projektet men vi vill inte ha in några förslag. Man väljer ut tre arkitektfirmor som förväntas kunna lämna bra förslag. De tre företagen väljs av en jury som föreslås bestå av tre politiker, Stadsarkitekten och Stadsträdgårdsmästaren. TU föreslås välja de tre politikerna som ska ingå i juryn. De tre företagen som väljs ut får tillgång till medborgardialogens information samt de tekniska förutsättningar som kan gälla för kv Flugan. Det kan vara information om vilka ledningar som finns i eller nära kvarteret, tillgång till VA och el (belysning), ev krav på GC-vägar i området och områdets yttre gränser. Företagen erhåller kronor vardera för att ta fram ett förslag som sedan juryn väljer bland. Det vinnande förslaget genomförs efter att Arkitektföretaget tagit fram ordentliga ritningar (kostnaden för detta kommer att tas från investeringsbudgeten för Flugparken) Processen kan genomföras under hösten med mål att ha ett färdigt förslag i början av nästa år. Då kan upphandling av genomförandet göras för att påbörja byggnation våren Undertecknad återkommer med förslag till reviderad investeringsbudget under juni efter att mer information insamlats gällande liknande projekt. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Efter att ha erhållit uppdraget från TU att genomföra en arkitekttävling har förvaltningen tagit fram ovanstående förslag till handläggning vilket man önskar få ett klartecken på att genomföra. Kostnaden för att erhålla de tre förslagen kommer förvaltningen att ta ur den budget som finns för förstudier mm.

96 Gunnar Jaxell 3 (3) Merit Israelsson Förvaltningschef Gunnar Jaxell Handläggare

97 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 25 Tillväxtutskottet TU 58 Dnr. AKK2016/403 Information om medborgardialog Flugparken Beslut Tillväxtutskottet upphäver punkt 7, Framtagande av skisser för utveckling av parken med stöd av konsult v.15-17, stycke 3.4 i projektdirektivet Medborgardialog Flugparken. Uppdrar till tillväxtförvaltningen att anlita en konsult för att samordna en arkitekttävling. Redovisning av samordning kring arkitekttävlingen ska redovisas till tillväxutskottets sammanträde den 31 maj Ärendebeskrivning En ombyggnad/utveckling av Flugparken i centrala Lindesberg planeras under För att ta del av kommuninvånarnas tankar kring parken både historiskt, i nuläget och för framtiden, planeras en förutsättningslös dialogprocess som riktar sig till olika målgrupper av kommuninvånare. Ett förslag till projektdirektiv har upprättats vilket följer kommunfullmäktiges riktlinjer för medborgardialog som en del i styrprocesser. Förslaget följer också kommunfullmäktiges utvecklingsstrategi, ungdomspolitiska strategi samt kommunstyrelsens beslut angående tillämpning av FN:s barnkonvention. Efter avslutad dialog ska resultatet presenteras i analys och rapport. Denna ska lämnas i augusti 2017 och utgör sedan underlag för fortsatt utvecklingsarbete av Flugparken. Folkhälsostrategen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad 1 november 2016 tillväxtutskottet ska anta projektdirektiv daterat den 31 oktober 2016 för medborgardialog Flugparken. Tillväxtutskottet beslutade den 8 november 2016 att återremittera ärendet för att till utskottets sammanträde den 6 december 2016 förtydliga tidsplanen samt tillväxtutskottets delaktighet i medborgardialogen. Folkhälsostrategen överlämnade en reviderad version av projektdirektivet den 29 november 2016, vilken tillväxtutskottet antog den 6 december Folkhälsostrateg Linnea Hedkvist informerade utskottet vid sammanträdet den 7 februari 2017 om den fortsatta tidsplanen för medborgardialog om Flugparken och utskottets deltagande i olika aktiviteter. Justerande Utdragsbestyrkande

98 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 Tillväxtutskottet Folkhälsostrategen Linnea Hedkvist inkom den 4 april 2017 med en sammanställning av medborgardialogen Flugparken. Förslag till beslut Tillväxtutskottet godkänner det hittills genomförda dialogarbetet och beslutar att arbetet forsätter enligt tidigare beslutat projektdirektiv. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet besluta: Upphäva punkt 7, Framtagande av skisser för utveckling av parken med stöd av konsult v.15-17, stycke 3.4 i projektdirektivet Medborgardialog Flugparken. Uppdra till tillväxtförvaltningen att anlita en konsult för att samordna en arkitekttävling. Redovisning av samordningen kring arkitekttävlingen ska redovisas till tillväxutskottets sammanträde den 31 maj Daniel Andersson (S) föreslår bifall till ledamöternas förslag till beslut. Meddelas för åtgärd: Tillväxtförvaltningen Justerande Utdragsbestyrkande

99

100

101

102

103 15. Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanen, Gång- och cykelväg, Banvägen i Lindesberg Föredragare: Gunnar Jaxell Handlingar KS Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanen, Gång- och cykelväg, Banvägen _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 17 av 20

104 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr KS 2017/261 Näringslivsenheten Gunnar Jaxell Gunnar.Jaxell@lindesberg.se Tillväxtutskottet Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanemedel Gång- och cykelväg Banvägen, Lindesberg Förslag till beslut Tillväxtutskottet beslutar att ställa sig bakom ansökan till Trafikverket för anläggande av en GC-väg längs med Banvägens sträckning utanför den blivande vårdcentralen. Ärendebeskrivning När FALAB och Region Örebro län beslutade att bebygga kvarteret Bulten ansökte Lindesbergs kommun om medfinansiering för GC-vägen längs med Schröders backe. Ett positivt beslut har erhållits och byggnationen kommer att genomföras under 2018 i samband med att vårdcentralen mm byggs. Ett problem som uppmärksammades i samband med projektmöten var att längs med Banvägen är det en äldre smal och inte så tillgänglig GC-väg som kommer att rivas upp i samband med att Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen lägger om VA-ledningar mm för det nya boendet och den nya vårdcentralen. Vidare är det så att på den västra sidan av Banvägen finns parkeringar från Schröders Backe ända till tunneln under järnvägen och ingen plats för gående och eller cyklister. Av den anledningen är det angeläget att anlägga en funktionsduglig GC-väg längs med den aktuella sträckan. Även detta projekt kommer att genomföras i samband med husbyggnationen Den aktuella sträckan är ca 210 meter och beräknas till 630 tkr. Bredden blir 3 meter med följd att gatan blir något smalare. Detta är inte negativt då det kan innebära att man inte kör lika fort som man kanske gör idag. Ärendets beredning Anläggande av en ny GC-väg längs med östra sidan av Banvägen, från Schröders Back och söderut, ca 210 meter har aktualiserats både från FALAB och från Samhällsbyggnadsförbundet Bergslagen. Från den förra pga nybyggnationen och från den senare i samband med omläggning av VA-ledningar i Banvägen. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

105 Gunnar Jaxell 2 (2) Den beräknade kostnaden är ca kronor per löpmeter och objektet finns upptaget i investeringsbudgeten för år 2018 tillsammans med GC-vägen för Schröders Backe. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Näringslivsavdelningen har deltagit i framtagandet av förslaget och har vid träffar med Region Örebro läns handläggare av Länstransportplanen framfört rubricerade ärende. Förvaltningen föreslår att TU ställer sig bakom en ansökan till Trafikverket om medfinansiering av en ca 210 m lång GC-väg på Banvägens östra sida. Merit Israelsson Förvaltningschef Gunnar Jaxell Handläggare

106 16. Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanen för bussangöring - Björkhagaskolan Föredragare: Gunnar Jaxell Handlingar KS Ansökan om medfinansiering ur Länstransportplanen för bussangöring - Björkhagask _1_1.pdf (inkluderad nedan) KS Björkhagaskolan_utemiljö_ pdf _1_1.pdf (inkluderad nedan) Sida 18 av 20

107 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr KS 2017/262 Näringslivsenheten Gunnar Jaxell Gunnar.Jaxell@lindesberg.se Tillväxtutskottet Ansökan om LTP medel för bussangöring - Björkhagaskolan Förslag till beslut Tillväxtutskottet beslutar ställa sig bakom en ansökan till Trafikverket om medfinansiering av en bussangöring vid Björkhagaskolan i Lindesberg. Ärendebeskrivning Från BUN har framkommit att angöringen vid Björkhagaskolan inte är optimal. Det är en hopblandning av privatbilister, personal, skolskjutsar och vanlig kollektivtrafik. Incidenter har förekommit och de olika trafikslagen korsar både varandra och gående som ska till och från skolan. Vidare ska hälften av de elever som för närvarande går på Kristinaskolan flytta till Björkhagaskolan i samband med att den förra stängs. Totalt beräknas 550 elever gå i skolan där. Av den anledningen har undertecknad deltagit i de planeringsmöten som man hållit för att bygga om bussangöring mm vid Björkhagaskolan. Ärendets beredning Ett antal projektmöten har hållits under ledning av FALAB, där konsult från SWECO, representant för Länstrafiken, företrädare för Samhällsbyggnad Bergslagen och Barn- och utbildningsförvaltnigen deltagit. Som ett resultat av en längre process så har ett förslag till hur man kan separera de olika trafikslagen tagits fram. Vissa delar rör bara skolan, som t ex parkering för personal och angöring av privatbilar när man lämnar/hämtar barn. Andra delar rör skolskjutsar och kollektivtrafiken och kan vara föremål för medfinansiering ur de medel som finns i Länstransportplanen. Av den anledningen har en beräkning gjorts hur stor del av kostnaderna för parkeringar, angöringar för privatpersoner och bussangöringar som ska falla på BUN, i form av förhöjd hyra, och som en investering relaterad till kollektivtrafiken. Den summa som framkommit är 2,8 mkr för att åstadkomma en angöring för skolskjutsar och kollektivtrafiken. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/webbplats Giro Organisationsnr Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro Lindesberg Lindesberg fax

108 Gunnar Jaxell 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Näringslivsavdelningen ställer sig bakom en ansökan om medfinansiering av den delen av angöringarna som är relaterade till kollektivtrafiken och skolskjutsarna. Skolskjutsar är som regel öppna för allmänheten att åka med när det gäller större fordon/bussar. Medfinans bör därför sökas med upp till 50% av den beräknade investeringskostnaden om 2,8 mkr. Merit Israelsson Förvaltningschef Gunnar Jaxell Handläggare

109 BJÖRKHAGASKOLAN Lindesberg - utemiljö Multiarena, ex Kompan Skolgården avgränsas av ett staket Träd och bänkar runt tre av träden Stor kompisgunga/ Sitt/ hängyta örnnäste Fartdämpning Skolgård främst för åk. 1-3 Förutom lekutrustning finns det plats för uteklassrum/sittplatser, både fritt placerade och under en pergola. Träd ger skugga och vindfång. Betongyta delar upp i aktivitetsytor och markerar trädens underliggande skellettjord. Trädgaller skyddar rötter från slitage. Vid spelplanen ger ett plank (h 160cm) extra skydd och avskärmning. Mot skogskanten finns flexibel plats för uteverkstad, odling, bygglek, m m. Ytan kan med fördel bestå av gräs eller bark. Platsen ger barnen möjlighet att skapa sina egna lekar i avskildhet men med god uppsikt. Samtliga träd har stamhöjd min 2,5m och stamomfång min 20-25cm. Varierade trädarter ger pedagogiskt värde och är ekologiskt hållbart. Fartdämpning Linbana Flexibel yta Kingrutor Gungor Spelplan med låg sarg Cykelparkering med tak Lekskog plank Klätterlek Hinderbana Lekhus sand Markmålning Snurrlek Hinderbana pergola Aktivitetsstråk Uteplatser till klassrummen Entrétorg Cykelparkering med tak Sittyta/trädäck i flera etage Befintlig gräsyta med träd och stenar Befintlig lekyta Befintlig lekyta Kingrutor Stråk mot nya byggnaden Grillplats med tak Fartdämpning Multiarena, 12x24 m Pingisbord Pingisbord Befintlig lekyta Parkourställning, klätterbollar och basketträd Handikapp -parkeringar Väderskyyd och sittplatser Avgränsad vänd/backyta för varutransporter. Avgränsad med mur/staket. Bussar Hämta/lämna Personal- och besöksparkering, ca 55 pl Gångstråk Gångstråk Utfart bussar Markmålning Hängmatta, Bänk runt trädstam ex Slottsbro Örnnästet, ex Kompan Snurrskiva, ex Elverdal Cykelparkering med tak Tillbyggnad idrott Längdhopp Möjligt läge för en multiarena Klättergrepp på någon av de släta fasaderna Skolgården avgränsas med en trädrad (mindre alléträd) Fartdämpning Möjlighet till löparbanor Spelplan grus Befintlig gräsyta Utemiljö skolgård Sweco Architects Karlstad Sitt/hängyta, ex Vestre Skolgården avgränsas av ett staket Personalparkering med motorvärmare, ca 46 pl