20 November 2014 HANDLINGAR SEPARAT BILAGA. Delårsrapport januari-augusti 2014
|
|
- Bernt Berg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 20 November HANDLINGAR SEPARAT BILAGA Delårsrapport januari-augusti
2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Från och med ska Borås Stad i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning upprätta en sammanställd delårsrapport. Det innebär att resultat- och balansräkning redovisas sammanställt för hela kommunkoncernen, inkluderat såväl Borås Stad, de majoritetsägda bolagen samt Borås Stads andel i Sjuhärads kommunalförbund och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Delårsrapporten ska inkludera såväl redovisning av utfall per bokslutsdagen som förväntad helårsprognos i förhållande till budget. Det sammanställda bokslutet redovisas i slutet av delårsrapporten, efter förvaltningsberättelsen. För hela kommunkoncernen redovisas per augusti ett resultat på 348 mnkr efter finansnetto. Utifrån nämndernas och bolagens prognoser för resten av året kan ett årsresultat för koncernen beräknas till ca 190 mnkr. Borås Stad redovisar ett resultat per augusti på 179 mnkr. Prognostiserat helårsresultat för är 123 mnkr. Händelser av väsentlig betydelse för Borås Stads delårsresultat är icke budgeterade realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar på 52 mnkr, intäktsförd återföring av avsättning avseende medfinansiering av riksväg 27 på 33 mnkr (50 mnkr på helåret) samt intäktsförda investeringsbidrag på 26 mnkr. Sveriges Kommuner och Landsting beskriver i sin senaste rapport i oktober att skatteunderlagstillväxten under ser något bättre ut än vid förra delårsrapporten per april. För Borås Stads del kan man konstatera att i detta läge råder en relativt god budgetföljsamhet för kommunen som helhet men att det finns en del strukturella underskott hos nämnderna som behöver åtgärdas. Kommunstyrelsen och Stadskansliet följer nogsamt utvecklingen. Bolagens resultat per augusti är på totalnivå 169 mnkr efter finansnetto, vilket är klart över helårsbudget. Stadshuskoncernens utfall är 31 mnkr över budget, bostadsbolagens 37 mnkr och övriga 7 mnkr. De största bolagen Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder visar båda delårsresultat som avviker positivt mot budget. Många av bolagen har dock stora kostnader i slutet på året som belastar resultatet, såsom underhållskostnader för bostadsbolagen. Borås Energi och Miljö AB tar i prognosen höjd för behov av nedskrivningar på anläggningstillgångar med 52 mnkr. Detta tillsammans med viss försiktighet medför att bolagens prognos för helåret ligger cirka 25 mnkr under budget. För bolagen råder i stort en god budgetföljsamhet, förutom Borås Energi och Miljö AB som avviker till följd av det stora nedskrivningsbehovet. Kommunstyrelsen konstaterar att en god budgetföljsamhet är betydelsefull för ägarstyrningen och uppsiktsplikten över bolagen, samt av vikt för att Kommunfullmäktiges uppsatta avkastningskrav och finansiella mål ska nås. Kommunens resultat Resultatet efter skatteintäkter och finansnetto för Borås Stad beräknas till +71,5 mnkr, dvs 19,8 mnkr bättre än budgeten för som ur ett finansiellt perspektiv är låga 51,6 mnkr. Resultatutveckling - Borås Stad 200 mnkr Förändringen av eget kapital beräknas till +123,1 mnkr då försäljning av mark och tomträtter innebär realisationsvinster på f n 51,6 mnkr Resultat före extra ordinära poster Resultat före extra ordinära poster exklusive jämförelsestörande kostnader som pensionsavsättningar och medfinansiering av infrastruktur Budget Prognos Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i dagsläget till 30,7 mnkr bättre än budget tack vare bättre skatteunderlagsutveckling för år. Finansnettot beräknas i dagsläget till 30,0 mnkr vilket är -3,0 mnkr sämre än budget. Orsaken är låga marknadsräntor och minskade marknadsmässiga marginaler mot bolagen. Detta innebär lägre ränteintäkter än förväntat för kommunen, men även lägre räntekostnader för de kommunala bolagen. 2
3 Enligt nämndernas prognoser blir resultatet i nämndernas driftredovisning -53,2 mnkr. För stadsdelsnämnderna innebär prognosen ett resultat på -21,5 mnkr och beror främst på underskott inom äldreomsorgen. För övriga nämnder är således prognosen -31,7 mnkr. Inom kommunens resultat ingår att nämnderna använder ca 36 mnkr av outnyttjade medel 2013 och ianspråktagande av ackumulerade resultat. Detta godkändes i samband med nämndbudgetärendet och Årsredovisningen för 2013 och är medtaget i kommunens sammantagna prognosresultat. Kommunens resultat försämras då givetvis med 36 mnkr och Kommunstyrelsen vill poängtera vikten av att inga ytterligare avvikelser sker hos nämnderna under resten av året. Beräknade kostnader 15,0 mnkr under året, för utbyte av IT-plattform är medräknat i resultatet. Medel till detta avsattes i Bokslut 2012 och kommer därför inte att påverka Balanskravsresultatet för. I resultatet ingår prognostiserad upplösning av tidigare avsättning till medfinansiering av statlig infrastruktur med 33,0 mnkr och avser Riksväg 27, sträckan Viared- Kråkered. Projektet kommer att genomföras till en lägre kostnad än vad som tidigare beräknats. Både medfinansieringsdelen och räntan på förskotteringen kommer att bli lägre än vad som tidigare avsatts. Korrigeringen görs i Bokslut. I resultatet ingår också externa investeringsbidrag på 25,0 mnkr för konstnärlig utsmyckning och gatubyggnadsersättning. Den beräknade resultatnivån för Borås Stad på +123,1 mnkr får anses som godtagbar med hänsyn till ambitionen att i en uppgång från ett svårt konjunkturläge värna verksamheterna och samtidigt uppfylla våra finansiella mål. Det operativa driftresultatet exkl poster av engångskaraktär kan uppskattas till ca 50 mnkr och är då i enlighet med Kommunfullmäktiges budget för. Balanskravsresultatet beräknas till 122 mnkr vilket innebär att Kommunallagens balanskrav uppfylls. Borås Stad förväntas att uppfylla det finansiella målet Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2-3% att jämföras med beräknat utfall på 2,3 %. Budget utgår från ett resultat uppgående till 1 % av skatteintäkterna. Det andra finansiella målet om Soliditet mäts och redovisas i Årsredovisningen. En utvecklad styrmodell Fr o m har verksamhetsmålen utvecklats för att kunna utvärdera god ekonomisk hushållning och som då bidrar till att rätt resurser läggs på rätt ställe. Dessa verksamhetsmål/indikatorer har i Budget kopplas till en strategisk plan på hög nivå, Borås Vision 2025, och ingår som ett led i ett förbättrat styr och ledningssystem. Uppföljning av en del av indikatorerna görs i ett särskilt avsnitt i denna rapport. I den kommande årsredovisningen följs samtliga indikatorer upp tillsammans med en analys av målområdena som ingår som en del av Borås Vision Resultaträkning Borås Stad, mnkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget Prognos Avvikelse mot budget Nettokostnader , , , ,3-11,8 Avskrivningar -162,4-204,2-193,0-189,0 4,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,3-7,8 Skatteintäkter 3 865, , , ,3 42,7 Generella statsbidrag m m 1 051, , , ,5-12,0 Finansnetto 44,0 18,1 33,0 30,0-3,0 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 201,4 165,0 51,6 71,5 19,8 Realisationsvinster från markförsäljning 28,9 23,8 0,0 51,6 51,6 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 230,3 188,7 51,6 123,1 71,4 Ökning verksamhetens nettokostnader, % -1,16 3,58 5,38 5,54 därav nämnderna, % 1,49 4,61 1,21 3,17 Ökning skatte- och bidragsintäkter, % 1,88 3,25 2,70 3,30 Årets resultat/skatte- och bidragsintäkter, % 96,8 3,7 1,0 2,3 Nettoinvesteringar mnkr
4 Nämndernas resultat I tabellen nedan, redovisas nämndernas ingående resultat, respektive nämnds kommunbidrag, nettokostnaderna per augusti och vid årsskiftet, resultatet t o m augusti samt det prognosticerade resultatet för hela året. Vid beräkning av resultatet t o m augusti har kommunbidragen periodiserats i enlighet med kostnadsvariationerna under året. Driftredovisning, tkr Nämnd/budgetram Ingående ack resultat Budget Nettokostn tom aug Resultat tom aug Nettokostn prognos Resultat prognos Kommunfullmäktige Stadsrevisionen Kommunstyrelsen -Stadskansliet kommungemensamt Valnämnden Överförmyndarnämnden Lokalförsörjningsnämnden -fastighetsförvaltning övrigt Fritids- och folkhälsonämnden -fritid- och folkhälsa föreningsbidrag Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden -väghållning, parker m m persontransporter Miljö- och konsumentnämnden Kulturnämnden Utbildningsnämnden Arbetslivsnämnden Sociala omsorgsnämnden Stadsdelsnämnden Norr -kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet Stadsdelsnämnden Väster -kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet Stadsdelsnämnden Öster -kommungemensam verksamhet stadsdelsverksamhet särskilt boende Summa
5 Kommunfullmäktige räknar med ett resultat på -0,6 mnkr, till följd av högre representationskostnader. Revisorskollegiet räknar med ett resultat på -0,4 mnkr, som tas ur det ackumulerade överskottet på 2,1 mnkr. Kommunstyrelsens verksamhet redovisas under två ramar. Stadskansliet beräknas överskrida sin budget med tkr, främst till följd av lägre arrendeintäkter för Hällered. Den Kommungemensamma verksamheten beräknas överskrida budget med tkr, varav tkr avser högre kostnader för Räddningstjänsten och tkr avser avgift till Västtrafik för utbyte av seniorkort. Överförmyndarnämnden anger i sin prognos ett resultat på -200 tkr på grund av en tillfällig personalförstärkning under. Nämnden har fått godkänt av Kommunstyrelsen att använda ackumulerat överskott för denna förstärkning. Valnämnden räknar med ett 0-resultat. Lokalförsörjningsnämnden räknar med att resultatet för Fastighetsförvaltningen blir -8,1 mnkr. Detta är 2,4 mnkr sämre än det budgeterade resultatet på -5,7 mnkr. Kapitalkostnaderna för de ägda fastigheterna blir 4,4 mnkr lägre än budgeterat. Detta överskott motverkas av underskott för lokalbanken med 3,0 mnkr, saneringskontot 1,7 mnkr och femårs-lånen med 1,2 mnkr. Även andra delposter avviker. Övrig verksamhet väntas ge ett resultat på -11,7 mnkr. Resultatet påverkas av uteblivna hyresintäkter för LSS- och äldreomsorgsfastigheter m fl på tillsammans 7,8 mnkr där jämförelsevis med tidigare många lägenheter varit tomma. Övriga fastigheter ger underskott med cirka -2,5 mnkr, bl a för rivningskostnader på 0,5 mnkr. Dessutom finns överskridande på cirka 1,3 mnkr på grund av obudgeterad personal m m inom ledning och administration. Det är viktigt att nämnden åtgärdar dessa överskridanden av fastställd personalvolym så att den inte kommer att påverka hyran för lokalanvändarna i fortsättningen. Servicenämnden beräknar ett resultat på +1,8 mnkr vid årets slut inkl extraordinära juridiska kostnader på 1,7 mnkr. Det operativa driftresultatet beräknas således till +3,5 mnkr. Inom resultatet har datorer för 1,0 mnkr anskaffats inom det s k hyr PC-konceptet. et för Servicenämnden t o m augusti uppgår till 2,7 mnkr. Fritids- och folkhälsonämnden beräknar för Fritidsramen ett resultat på -0,8 mnkr vilket främst beror på arrangörskostnader i samband med SM-veckan. Nämnden betalar inte längre någon hyra i de uppsagda lokalerna i Kårhuset och Boråsparken. Detta bidrar positivt till det ekonomiska utfallet. Föreningsbidrag förväntas ge ett resultat på +0,8 mnkr jämfört med tilldelat Kommunbidrag. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar per augusti ett resultat på +8,8 mnkr tack vare mycket god intäktsutveckling och en del vakanser. Årsprognosen beräknas till +1,0 mnkr. Nämnden fått tillåtelse att utnyttja 2,0 mnkr av sitt ackumulerade resultat till olika engångssatsningar under. Tekniska nämnden beräknar för Persontransporter ett negativt resultat på -1,5 mnkr. Resevolymen har hittills under året ökat med 1,4 % jämfört med motsvarande period förra året. Det nya färdtjänstavtalet som gäller från 1 juni 2013 kommer att ge full ekonomisk effekt under. För Väghållning skog parker m m beräknas ett negativt resultat på -3,6 mnkr. Nämnden har fått godkänt att använda ej förbrukade beläggningsmedel på 2,3 mnkr från Övrigt underskott är att hänföras till upphandlingsverksamheten. Tekniska nämndens Kommunbidrag har under året sänkts med 1,5 mnkr tack vare lägre kapitalkostnader under. Miljö- och konsumentnämnden beräknar ett resultat på -0,3 mnkr i förhållande till Kommunbidraget vilket beror på att nämnden fått tillåtelse att använda 0,4 mnkr av sitt ackumulerade överskott till projekt Kulturlandskap Borås. Avgifterna för livsmedelskontrollen når inte budget fullt ut till följd av att omklassningarna enligt taxan resulterade i lägre avgifter än vad som beräknats. Detta uppvägs av att Orangeriet inte kommer att bli klart under året. Kulturnämnden beräknar ett positivt resultat på +0,8 mnkr jämfört med Kommunbidraget. Av detta avser 1,8 mnkr hyreskostnader för gamla Textilmuseets lokaler på Druvefors som överförts till lokalbanken tidigare än beräknat. Kulturnämnden har fått godkänt att använda 1,0 mnkr av sitt ackumulerade överskott till etableringen av det nya Textilmuseet i Textile Fashion Center. Utbildningsnämnden räknar med ett resultat på -5,8 mnkr jämfört med budget. Nämnden har fått tillåtelse att använda 5,7 mnkr av sitt ackumulerade resultat för fortsatt genomförande av GY 11 med bl a uppbyggnad yrkesprogrammen. Arbetslivsnämnden prognostiserar ett resultat på -5,8 mnkr. Försörjningsstödet bedöms ge ett överskott på +2,0 mnkr gentemot budget. De senaste åren har utbetalningarna av försörjningsstödet minskat och årets kostnader beräknas till 88,0 mnkr vilket är 4,4 mnkr lägre än förra året. T o m augusti har kostnaderna minskat med 6,3 mnkr jämfört med samma period förra året så förhoppningsvis kan slutresultatet för året bli ännu bättre än vad nämnden bedömer i dagsläget. Anpassningar har gjorts inom området LSS daglig verksamhet, men verksamheten pekar mot ett underskott på 3,5 mnkr gentemot budget. Största anledningen till Arbetslivsnämndens prognostise- 5
6 rade underskott är Feriearbeten -4,0 mnkr. Under året har ca ungdomar fått ett feriearbete mot budgeterade Nämndens buffert på 2,1 mnkr täcker en del av underskotten. Sociala omsorgsnämnden beräknar att hålla sig inom tilldelat kommunbidrag som utökats med 4,2 mnkr till 652,6 mnkr enligt beslut i Kommunfullmäktige Antal institutionsplaceringar inom IFO-Vuxen/Socialpsykiatrin har minskat något i jämförelse med föregående år från 35 till 33 placeringar. Inom funktionshinderverksamhetens personliga assistans ökar inte antalet personer men däremot antalet beviljade timmar per person vilket leder till negativ årsprognos för verksamhetsområdet. Detta balanseras med den av nämnden avsatta bufferten. Stadsdelsnämnderna, gemensamt. I den första tertialrapporten för konstaterade Kommunstyrelsen att avskaffandet av de så kallade delade turerna inom äldreoch funktionshinderverksamheterna skulle ge kostnadsökningar även om hänsyn togs till att detta är kopplat till effektiviseringar inom verksamheterna. SDN Norr fick trots att det inte fanns någon finansiering möjlighet att fortsätta sitt arbete med att avskaffa de delade turerna. SDN Norr fick uppdrag att i sina kommande uppföljningar redovisa de ekonomiska effekterna av att de delade turerna avskaffas. Nu anger nämnden att de ökade nettokostnaderna beräknas till 7,6 mnkr för och att helårskostnaden kan beräknas till 11,7 mnkr. Stadsdelsnämnden Norr anger att stadsdelsverksamheten skulle ha gett ett nollresultat efter att den avsatta bufferten på 8,3 mnkr förbrukats om inte kostnadsökningen för avskaffandet av de delade turerna hade tillkommit. Denna beräknas för till -3,1 mnkr. Äldreomsorgen i övrigt väntas ge ett underskott på -3,0 mnkr orsakat av placeringar i äldreboenden och höga kostnader för hemtjänst under det att placeringar på korttid ger överskott. Underskottet på 3,0 mnkr hänförs till första halvåret, därefter bedöms verksamheten vara i balans. Skolan väntas ge ett underskott på -3,0 mnkr. Kostnader för läsplattor, skolskjutsar och elever i särskola har påverkat resultatet negativt. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett resultat på -4,5 mnkr jämfört med kommunbidraget när underskottet för de delade turerna på -4,5 mnkr och överskottet från det nu avvecklade SPKC på 3,5 mnkr räknas med. Äldreomsorgen har i övrigt underskott för produktion av korttidsplatser (-1,6 mnkr), tomma platser på Margaretagatan (-1,2 mnkr) samt inte genomförda budgetanpassningar i äldreboendena (-1,2 mnkr). Flyktingverksamheten väntas ge ett överskott på 1,0 mnkr. Stadsdelsnämnden Västers stadsdelsverksamhet kommer att ge ett negativt resultat på 5,7 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på -2,0 mnkr. Nämnden har fått möjlighet att använda tidigare ackumulerat resultat. Äldreomsorgen väntas ge ett underskott på -17,7 mnkr, främst till följd av ökat antal personer som placerats på Vobo. Dessutom är volymen hemtjänsttimmar högre än budget. Skolan som budgeterade ett underskott på -2,0 mnkr på grund av användning av ackumulerat resultat visar nu en prognos på +0,5 mnkr. Förskolan visar en prognos på +2,7 mnkr. I samband med denna tertialrapport får väster ett investeringsanslag på 0,7 mnkr för inventarier till en ny förskola. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett resultat på -1,0 mnkr jämfört med kommunbidraget. Individ- och familjeomsorgen ger överskott med 0,9 mnkr under det att extra kostnader till följd av omstarten av det ombyggda äldreboendet Sanderökroken ger en prognos på -2,0 mnkr. Det kan konstateras att alla kostnader inte beaktats för denna start. Stadsdelsnämnden Öster beräknar att stadsdelsverksamheten kommer att ge ett överskott på +5,8 mnkr jämfört med kommunbidraget. Nämnden har utöver kommunbidraget fått möjlighet att använda 1,3 mnkr av sitt ackumulerade resultat, varför prognosen blir +7,1 mnkr jämfört med det totala tillgängliga ekonomiska utrymmet. Överskott väntas i äldreomsorgen (+6,9 mnkr) och individ-och familjeomsorgen (+1,2 mnkr) under det att grundskolan väntas ge ett underskott på -2,4 mnkr. Detta underskott kommer från ett ökat antal nyanlända elever. Den kommungemensamma verksamheten väntas ge ett underskott på -7,9 mnkr. Då har hänsyn tagits till att nämnden får en nytillkommen intäkt på 3,6 mnkr för insatser till särskilt vårdtunga personer på boendena i enlighet med principbeslut av Kommunstyrelsen i juni. Tomma platser på vård- och omsorgsboende med hemtjänstinsatser i Dalsjöfors beräknas ge ett underskott med -1,0 mnkr. Korttidsboendena väntas ge underskott på -8,0 mnkr, i första hand på grund av låg beläggning men även påverkas även av flyttkostnader och ny arbetstidsmodell. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna uppgick i Kommunfullmäktiges budget till 473 mnkr inklusive utbyggnad av nya industriområden, 83 mnkr. Läggs tidsförskjutna projekt från 2013 till uppgår den godkända investeringsnivån till ca 600 mnkr. I dagsläget görs bedömningen att års nettoinvesteringar kommer att uppgå till ca 450 mnkr inklusive de nya industriområdena. T o m augusti har nettoinvesteringar för 202 mnkr redovisats. 6
7 Bolagens resultat Bilden nedan visar vilka som ingår i den kommunala koncernen och för vilka sammanställd redovisning gjorts, vilken redovisas i slutet av delårsrapporten. Samtliga bolag är helägda förutom BoråsBorås TME AB där ägarandelen är 91 %. I den sammanställda redovisningen ingår även kommunalförbundet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, i vilka kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 50 % respektive 55 %. Borås Stad Stadshuskoncernen Bostadsföretagen Övriga företag Borås Stadshus AB AB Bostäder i Borås Borås Lokaltrafik AB Borås Energi och Miljö AB Fristadbostäder AB Inkubatorn i Borås AB Boras Waste Recovery AB AB Sandhultsbostäder Borås Elnät AB AB Toarpshus Borås Djurpark AB Viskaforshem AB Borås kommuns Parkerings AB Industribyggnader i Borås AB Industribyggnader i Borås 2 AB BoråsBorås TME AB Borås Stad Textile Fashion center AB 7
8 Nedan kommenteras budgetuppföljningen bolag för bolag med utfall ackumulerat per augusti samt uppdaterad helårsprognos. Stadshuskoncernen Resultat efter finansnetto mnkr Budgetavvikelse Stadshuskoncernen jan-aug Budget Prognos Moderbolaget Borås Stadshus AB -3,2-5,4-4,6 +0,7 Borås Energi och Miljö AB 91,1 77,1 33,1-44,0 Borås Elnät AB 24,1 28,8 37,0 +8,2 Borås Djurpark AB -2,6-13,0-15,5-2,5 Borås Kommuns Parkerings AB 5,6 4,3 4,9 +0,6 Industribyggnader i Borås AB 3,6 1,7 1,7 0 BoråsBorås TME AB -10,2-15,7-16,0-0,3 Borås Stad Textile Fashion Center AB -5,5-6,0-6,2-0,2 102,9 71,8 34,4-37,4 Borås Stadshus AB I Borås Stadshus AB ingår Borås Energi och Miljö AB med dotterbolag, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås kommuns Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB med dotterbolag, BoråsBorås TME AB samt Borås Stad Textile Fashion Center AB. Moderbolaget Borås Stadshus AB har för egen del beräknat ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,7 mnkr bättre än budget till följd av lägre räntekostnader. Bolagets underskott, till största del hänförligt till räntekostnader för externt lån, förutsätts finansieras genom koncernbidrag från dotterbolagen. Koncernbidragen fastställs av Kommunfullmäktige i samband med bokslutet. Borås Energi och Miljö AB redovisar ett utfall per augusti på 91,1 mnkr efter finansnetto, vilket är närmare 14 mnkr bättre än helårsbudgeten. Intäkterna minskar för fjärrvärme till följd av milt väder. Elintäkterna minskar till följd av lägre produktion och låga elpriser. Den minskade volymen innebär även lägre kostnader. Bränslekostnaderna minskar till följd av hög tillgänglighet i anläggningarna, mindre andel fossila bränslen då värmebehovet varit lägre samt priseffekt då bränslet upphandlas i egen regi. Övriga rörelsekostnader är också lägre än budget. Bolaget bedömer årsresultatet till 33,1 mnkr, vilket är hela 44 mnkr sämre än budgeten. Prognosen inkluderar befarat nedskrivningsbehov av anläggningstillgångar på 52 mnkr, varav anpassning till K3 står för 2 mnkr. 35 mnkr av nedskrivningsbehovet avser affärsområde biogas. I prognosens förväntade utfall på 33,1 mnkr ingår ett resultat för affärsområde Vatten och Avlopp. Affärsområdets resultat på 15,5 mnkr kommer i årsbokslutet avsättas för kommande investering av avloppsreningsverk vilket ger ett nollresultat för VA. Inkluderat denna avsättning är bolagets totala resultat då nere i 17,6 mnkr. Kommunstyrelsen bedömer att bolagets prognos för sista tertialet är försiktigt lagd, även exkluderat nedskrivningen. Bolaget tar stor höjd för ökat underhåll samt oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsen konstaterar att prognosen är klart under avkastningskravet. Det stora nedskrivningsbehovet tar bort stora delar av budgeterat överskott. Kommunstyrelsen vill påtala vikten av att avskrivningar inte förskjuts utan kontinuerligt avspeglar verkligt avskrivningsbehov. Investeringsnivån förväntas hamna i nivå med budget, 122 mnkr. Prognosen per affärsområde är följande: AO Energi: Prognosresultatet är 40,7 mnkr vilket är 3,9 mnkr sämre än budget. Affärsområdet bedöms ha ett nedskrivningsbehov avseende anläggningar som tas ur drift vid en reinvestering i ett nytt kraftvärmeverk. Bedömningen är en nedskrivning på 9 mnkr årligen Förutom nedskrivningseffekten på 9 mnkr förväntas affärsområdets resultat bli 5,1 mnkr bättre än budget, den lägre produktionsvolymen ger minskade intäkter men ännu lägre bränslekostnader. AO Hushåll: Prognos är oförändrad mot budget, vilket innebär ett resultat på 2,6 mnkr. 8
9 AO Biogas: Prognosen visar ett resultat på -35 mnkr, jämfört med ett budgeterat resultat på +0,6 mnkr. Främst beror avvikelsen på nedskrivningsbehov på anläggningstillgångar med 35 mnkr. I övrigt går affärsområdet 0,6 mnkr sämre än budget till följd av minskad publik försäljning av fordonsgas. AO Vatten och Avlopp: Prognosresultatet är 15,5 mnkr vilket är 6 mnkr sämre än budget. Avvikelsen beror helt på nedskrivningsbehov av anläggningstillgångar på Gässlösas avloppsreningsverk. Bedömningen är att nedskrivning behöver göras årligen fram till Prognosticerat resultat kommer att avsättas för kommande investering i nytt avloppsreningsverk. VA-verksamheten ger efter avsättning ett nollresultat. AO Vattenkraft: Affärsområdets årsresultat enligt prognos är 2,5 mnkr, vilket är 1,6 mnkr sämre än budget. Låga elpriser och ökade kostnader för reparation och underhåll försämrar resultatet. AO Återvinning: Prognosen är oförändrad mot budget vilket innebär ett resultat på 7,6 mnkr. Verksamheten i dotterbolaget Boras Waste Recovery AB har nyligen startats upp och någon delårsrapport har inte inlämnats av bolaget. Kommunstyrelsen har inte godkänt någon budget för bolaget. Prognosen för bolaget är -0,4 mnkr. Borås Elnät AB förutser ett årsresultat vilket är 8,2 mnkr bättre än budget. Det bättre resultatet hänför sig, såväl i prognos som i utfallet per augusti, främst till lägre kapitalkostnader samt lägre kostnader än budgeterat för överliggande nät (regionnät) och förlustenergi. Kommunfullmäktige i Borås beslutade i augusti att ge bolaget i uppdrag att under perioden kraftigt bygga ut befintligt fibernät i sådan grad att regeringens mål om 100 Mb/sek bredbandsuppkoppling för minst 90 procent av invånarna möjliggörs. Beslutet får dock större ekonomiskt genomslag först fr o m år Borås Djurpark AB bedömer årsresultatet till -15,5 mnkr, vilket är 2,5 mnkr sämre än budgeten. Djurparken har haft ett stort besökstapp hittills i år. Antalet besökare tros hamna på , vilket är lägre än budget. Delårsresultatet är 3,3 mnkr sämre än budget för bolaget totalt. Djurparken går 4,4 mnkr sämre än budget medan campingen går 1,1 mnkr bättre. Prognosen bygger på en säsongsavslutning med budgeterade besöksantal samt återhållsamhet på kostnadssidan. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. Borås Kommuns Parkerings AB bedömer årsresultatet till 0,6 mnkr bättre än budget till följd av senarelagd investering av p-ledningssystem. Resultatet per augusti uppgår till 5,6 mnkr. Industribyggnader i Borås AB räknar med ett årsresultat vilket är lika med bolagets budget. Under året fortsätter ombyggnaden av kvarteret Vulkanus, där första etappen var klar för inflyttning i augusti. Kommunfullmäktige gav i januari bolaget uppdraget att investera för att bygga ett kongresshus. Övergången till redovisningsregelverket K3 innebär för högre underhållskostnader och lägre avskrivningar än budgeterat. BoråsBorås TME AB bedömer ett resultat som är 0,3 mnkr sämre än budgeten. Bolaget har under ej budgeterade kongresshusförberedande kostnader på cirka 0,3 mnkr samt kostnader för polisbevakning av sommartorsdagarna för åren uppgående till ca 0,7 mnkr. Anpassningar på kostnadssidan gör att budgetavvikelsen dock stannar på 0,3 mnkr. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. Borås Stad Textile Fashion Center AB bedömer ett resultat som är 0,2 mnkr sämre än budget, till följd av invigningen av Simonsland som inte låg i bolagets budget. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. 9
10 Bostadsbolagen Resultat efter finansnetto mnkr Bostadsbolagen jan-aug Budget Prognos Budgetavvikelse AB Bostäder i Borås 47,5 15,0 18,9 +3,9 Fristadbostäder AB 1,6-1,3-0,6 +0,7 AB Sandhultsbostäder 0,6 0,7 0,9 +0,2 AB Toarpshus 0,4 0,4-0,5-0,9 Viskaforshem AB 3,5 2,0 2,6 +0,6 53,6 16,8 21,3 +4,5 Sammantaget räknar bostadsbolagen med ett resultat efter finansiella poster för på 21,3 mnkr vilket är 4,5 mnkr bättre än budgeterat resultat. Låga marknadsräntor och hög efterfrågan på lägenheter påverkar bostadsbolagen positivt, medan stora underhållsbehov påfrestar ekonomin. AB Bostäders resultat påverkas även positivt av övergång till nya redovisningsprinciper (K3). Samtliga bostadsbolags prognos avviker positivt mot budget förutom Toarpshus som visar negativt resultat till följd av stora underhållskostnader. en är i flera fall klart högre än helårsprognos. Detta beror främst på att stora delar av underhållsinsatserna görs i slutet på året, men även på viss försiktighet för oförutsedda kostnader. Antalet outhyrda lägenheter var 48 st i augusti jämfört med 55 st vid samma period föregående år samt 99 st vid årsskiftet. AB Bostäder i Borås förutser ett årsresultat som är 3,9 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Finansnettot är till följd av det låga ränteläget ca 12 mnkr bättre än budgeterat. Reparationskostnaderna överstiger budget med ca 3 mnkr till följd av bland annat vattenskador och skadegörelser. Däremot har den för bolaget gynnsamma vintern inneburit lägre uppvärmningskostnader med ca 4 mnkr, och taxebundna kostnader blir ca 1,5 mnkr lägre. De positiva avvikelserna möjliggör för bolaget att satsa 11 mnkr extra i planerade reparationer. Det innebär att verksamhetens kostnader sammantaget blir närmare 9 mnkr högre än budgeterat. Delårsbokslutet redovisar ett högt resultat, 47,5 mnkr. Mycket av bolagets underhållskostnader kommer dock att påverka bolaget sista tertialet då många projekt kommit igång sent på året vilket innebär att helårsprognosen är lägre än utfallet. Bolaget implementerar från och med 1 januari den nya redovisningsstandarden K3. Det innebär bland annat att en ingångsbalansräkning fastställts per , justerad enligt nya regelverket. För att kunna göra en meningsfull jämförelse har såväl balans- som resultaträkning för 2013 omräknats. Initialt ger K3 effekten av ett ökat resultat då underhållskostnader flyttas från driftkostnad till investering. Årets byggplan uppgår i budgeten till närmare 380 mnkr. Av dessa avser 105 mnkr nyproduktion, 205 mnkr investeringar och 70 mnkr underhåll i befintliga fastigheter. Under året har de två återstående husen med studentlägenheter i Simonsland samt 42 lägenheter i kvarteret Södervallen blivit klara för inflyttning. För närvarande pågår nybyggnation av 3 nya hus på Ringargatan i Brämhult. Antal vakanta lägenheter och studentrum var per 31 augusti 45 stycken varav 10 var uthyrningsbara. Föregående år samma period var utfallet 41 varav uthyrningsbara 10. Inga lediga studentrum fanns. Fristadbostäder AB beräknar ett resultat som är 0,7 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, vilket innebär ett förväntat minusresultat på 0,6 mnkr. Förbättringen beror främst på lägre räntekostnader. et per augusti är 1,6 mnkr, men förväntas försämras på årsbasis till följd av stora underhållsåtgärder sista tertialet. Bolaget har inga outhyrda lägenheter. AB Sandhultsbostäder beräknar ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,2 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Intäkter och avskrivningar är högre än budget till följd av nybyggnation på Alingsåsvägen 4 samt ombyggnad på Sanderöd. Bolaget har just nu 2 outhyrda lägenheter. AB Toarpshus beräknar ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,9 mnkr sämre än Kommunstyrelsens godkända budget. et är i nivå med förra årets delårsresultat. Men ökade kostnader för icke planerat underhåll kommer ge en förlust på cirka 0,5 mnkr enligt prognos. Bolaget har just nu 1 outhyrd lägenhet. Viskaforshem AB beräknar ett resultat vilket är 0,6 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, till följd av lägre räntekostnader än budgeterat men högre underhållskostnader. et per augusti är 3,5 mnkr vilket är i nivå med resultatet vid samma tidpunkt föregående år. Då underhåll är planerat till slutet av året blir helårsresultatet lägre än delårsresultatet. Bolaget har inga outhyrda lägenheter. 10
11 Övriga företag Resultat efter finansnetto mnkr Övriga företag jan-aug Budget Prognos Budgetavvikelse Borås Lokaltrafik AB 11,6 7,7 (14,1) 15,8 +8,1 (+1,7) Inkubatorn i Borås AB -0,2-1,8-1,4 +0,4 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2,5 0 0,5 +0,5 Sjuhärads kommunalförbund -1, Borås Lokaltrafik AB räknar med ett årsresultat som är 8,1 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, samt 1,7 mnkr bättre än bolagets egna reviderade budget. Efter att Kommunstyrelsen godkände bolagets budget har avtalet med Västtrafik om stadstrafiken förlängts och gäller under hela. Avtalet löper med minst 9 månaders uppsägning och kan som längst förlängas till trafikstart i ny upphandling. Med anledning av avtalsförlängningen upprättade bolaget en reviderad budget som förbättrade ursprunglig budget med 6,5 mnkr. I prognosen förbättras resultatet med ytterligare 1,7 mnkr till följd av högre intäkter för utökat antal körda kilometer. Inkubatorn i Borås AB räknar med ett årsresultat som är 0,4 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Förbättringen mot den underbalanserade budgeten på -1,8 mnkr beror på högre intäkter samt besparingar bland verksamhetens omkostnader. et per augusti, -0,2 mnkr är något bättre än budget. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, i vilket kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 50 %, räknar med ett resultat som är 0,5 mnkr bättre än budget. Lägre prognosticerade pensionskostnader bidrar till avvikelsen, som hålls nere genom lägre ränteintäkter till följd av det låga ränteläget. Sjuhärads kommunalförbund, i vilket kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 55 %, räknar liksom i budget med ett nollresultat. 11
12 Strategiska målområden med indikatorer och uppdrag Kommunfullmäktiges indikatorer och uppdrag har följts upp och analyserats i nämndernas tertialuppföljningar. Uppgifterna som redovisas avser kommunen i sin helhet. Indikatorer Antal indikatorer vars mål är uppfyllt (et är minst 100 % av målvärdet) 11 Antal indikatorer vars mål är delvis uppfyllt (et är minst 85 % och högst 99,9 % av målvärdet) 11 Antal indikatorer vars mål ej är uppfyllt (et är högst 84,9 % av målvärdet) Antal indikatorer som ej mäts vid denna uppföljning 20 Totalt antal indikatorer beslutade av Kommunfullmäktige 51 9 Uppdrag Antal genomförda uppdrag Antal delvis genomförda uppdrag Antal ej genomförda uppdrag Totalt antal uppdrag Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Måluppfyllelse 2013 Mål Andel kulturutbud för barn och unga, % Tertial 2 Trend/Kommentar Antal besökare på Textilmuseet utfallet avser perioden från invigningen den 23:e maj till och med augusti. Antal gästnätter i Borås på väg åt rätt håll Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. 12
13 Uppdrag En tvärpolitisk arbetsgrupp har under 2013 blivit klar med en handbok om medborgardialoger. Under kommer medborgardialoger att genomföras i praktiken. Det övergripande ansvaret för att planera och samordna dialogerna vilar på en särskild beredning under Kommunfullmäktige. Genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås. Föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem under. Samarbetet mellan Fritid- och folkhälsonämnden och Sociala omsorgsnämnden behöver utvecklas ytterligare vad gäller kontakter med frivilligorganisationerna. Vi ger därför Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag, där man prövar möjligheten att som verksamhet räkna administration/samordning i syfte att utveckla samarbetet med de sociala föreningarna. Utvecklingen av Rådrum som är ett forum för Boråsarna att vända sig till för att få information och vägledning i hållbarhetsfrågor intensifieras under Kulturnämnden skall undersöka möjligheten att anskaffa en installation/skulptur som kan tillgodogöra även svårt funktionshindrades behov av att uppleva konst. Textilmuseet skall verka för att få ett utökat statligt uppdrag för sin verksamhet. En allmän översyn av bidragsgivningen till kulturföreningarna skall göras med avseende på hur resurserna fördelas och vilka effekter som uppnås. Borås ställning som en framgångsrik Skulpturstad skall utvecklas ytterligare. De hittills genomförda skulpturutställningarna får en fortsättning med en ny skulpturbiennal. Arbetslivsnämnden ska pröva modellen med fadderfamiljer för invandrare, som är en hjälp att möta och förstå det svenska samhället. Nämnden ska vara kommunens kontakt för tolkförmedling. Som övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete fungerar nämnden som ett kunskapscenter som sprider information kring integrations- och mångfaldsfrågor. Flyktingmottagandet innefattar flyktingarnas samhällsorientering, SFI-undervisning och boende. Genom Arbetslivsnämnden är Borås Stad värdkommun för Boråsregionens Etableringscenter. Arbetslivsnämnden ska ge samhällsinformation för alla nyanlända. Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Sociala omsorgsnämnden långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen till socialtjänstens insatser. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Utbildningsnämnden ska i samverkan med Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnd Öster bedriva arbetet inom stadsdelen Hässleholmen inom ramen för det särskilda statsbidraget för utveckling av vissa utvalda stadsdelar i landet. Stadsdelsnämnd Öster ska ta fram rutiner för att kvalitetssäkra den sociala dokumentationen inom äldreomsorgens verksamheter. Verksamheten med träffpunkter för äldre bör utvecklas ytterligare. Stadsdelsnämnd Öster, som ansvarar för kommungemensamma äldreomsorgsfrågor, har presenterat ett förslag om former och inriktning för en kommungemensam träffpunkt-föreningshus-anhörigcentral. Kommunstyrelsen har därefter givit kompletterande utredningsuppdrag som skall leda till att Stadsdelsnämnden Öster lämnar ett slutligt förslag till Kommunfullmäktige. Möjlighet ska ges pensionärer att i närheten av sina bostäder äta näringsriktig kost i en trivsam miljö. Status Ej genomfört genomförs under hösten 13
14 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av grundskolan, åk 4-9, %. Måluppfyllelse Tertial 2 Trend / Kommentar Mål på väg åt rätt håll Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, % Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, % på väg åt rätt håll Genomsnittligt meritvärde i årskurs ytterligare ett ämne (modernt språk) ligger till grund för beräkningen av meritpoängen. Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt gymnasieprogram, %. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 14,2 14,5 14,2 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet på väg åt rätt håll och högskola, %. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk på väg åt rätt håll 4-9, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, % på väg åt fel håll Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt på väg åt rätt håll barn på förskolan, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej på väg åt rätt håll att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej på väg åt rätt håll att de ska nå målen i alla ämnen, %. 14
15 Uppdrag Kommunstyrelsen har ett högt prioriterat uppdrag att se över hur grundskolans anpassningskostnader till förändrat elevunderlag ska hanteras framöver, då det idag ser olika ut mellan våra stadsdelsnämnder. Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden. De satsningar som planeras är bl.a. att informera om idrottsskolan på föräldramöten och samarbeta med stadsdelarna och de föreningar som verkar i områdena. Borås har deltagit i ett projekt för att skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd. Målet är att alla föräldrar genom ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd oavsett barnens ålder. Syftet har varit att utveckla befintlig föräldrastödsverksamhet. Fritids- och folkhälsonämnden får i uppdrag att permanenta denna verksamhet. Utbildningsnämnden har i uppdrag att fortsätta översynen av programstrukturen på Viskastrandsgymnasiet i syfte att få en jämnare könsfördelning på skolan, samt återrapportera till Kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden ska anordna lov- och sommarskola inom tilldelad ram. Alla elever ska ha tillgång till egen dator, oavsett vilket program som eleven går. Under ska utbildningsnämnden arbeta särskilt med integrering av elever som tidigare varit inskrivna på gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden skall tillsammans med skolorna ta fram studieupplägg så att det blir lättare för eleverna på de yrkesförberedande programmen att läsa in högskolebehörighet. Elever och föräldrar ska ha reell möjlighet att påverka planering, innehåll och utformning av verksamheten. Utbildningsnämnden ska se till att respektive skola finner former för detta. Nämnden ska erbjuda alla ungdomar, som gått ut grundskolan och gymnasiets årskurser 1 och 2, feriearbete eller för dem som så önskar sommarlovsentreprenör. Nämnden utvecklar samverkan och lämpliga insatser för att tillgodose behoven hos unga vuxna med sammansatt problematik Arbetslivsnämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden fortsätta arbetet med det lokala kunskapslyftet. Skolenheterna ska ge möjlighet till sommarskola och lovskola där det behövs. Rutiner för hjälp med läxläsning ska finnas. Nämnderna ska ha tydliga rutiner för uppföljning av verksamhetens resultat. Dessa ska innefatta såväl ett totalt nämndperspektiv som ett perspektiv på enskilda klasser/individer. Trygghetsvandringar ska genomföras i alla Borås skolor. Alla elever ska under grundskolans senare del ges utbildning i HBTQ-frågor av föreläsare med för frågorna relevant utbildning. Ansvara för tillsynen i de fristående förskolorna och den enskilda pedagogiska omsorgen. Insynsbesök ska göras systematiskt i de fristående skolorna och tillhörande fritidshem. I övriga fristående fritidshem har stadsdelsnämnderna ansvar för tillsyn av verksamheten. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för att rutiner finns hos skolenheterna för att säkerställa att skollagens bestämmelser följs vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Fritidshemmens personal ska ges möjlighet till planeringstid. Personal inom förskolan ska ges möjlighet till planeringstid. Det finns ingen kommunal fritidsgård i centrala Borås. Stadsdelsnämnden får uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta en fritidsgård på Norrmalm. Stadsdelsnämnd Norr får i uppdrag att sammanställa en redovisning hur skolenheterna uppfyller kravet i skollagen på att eleverna skall ha tillgång till skolbibliotek. Inriktningen är att alla elever i årskurserna fem till nio i kommunens skolor skall ha tillgång till en dator/läsplatta ( en till en ). Stadsdelsnämnden Norr får uppdrag att inför läsåret /15 lägga fram ett förslag hur detta skall utformas. Skolorna ska samverka med Kulturnämnden om insatser inom projektet Skapande skola. I varje tidigare kommundel ska det finnas minst en öppen förskola. Status Ej genomfört Ej genomfört 15
16 Företagandet växer genom samverkan Målbild Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till utveckling som skapar arbetstillfällen. Kommunfullmäktiges indikatorer Tillgång till mark för företagande, m2. Måluppfyllelse 2013 Mål Sysselsättningsgrad (20-64 år), % Antal personer med funktionsnedsättning som erhållit arbete under året. Tertial 2 Trend / Kommentar det höga utfallet beror på Viared på väg åt rätt håll Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett markstrategiskt program. I detta redovisas motiv och urvalskriterier för framtida markförvärv och försäljningar. En reviderad näringslivsstrategi tas fram under. Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Utbildningsnämnden och Arbetslivsnämnden ska samverka om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Arbetslivsnämnden hanterar försörjningsstödet på ett aktivt sätt bl a genom att arbeta med att Växla bidrag mot lön. För att möta individen med rätt insatser skapas ett Jobbtorg som ger en samlad ingång till kommunens arbetsmarknadsinsatser. Arbetslivsnämnden ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Kommunstyrelsen fortsätter arbetet med att bygga Borås varumärke som kreativ Mode och Textilstad. Textile and Fashion Center, respektive Market Place är två viktiga redskap inom detta område. Business Region Borås är ett samarbetsprojekt mellan Sjuhärads kommuner startas upp och samordnas genom näringslivsenheten under Kapaciteten måste öka i exploateringsverksamheten Samhällsbyggnadsnämnden ska utveckla processerna vid samordning av exploateringsverksamheten Status Ej genomfört Uppdraget är i ett initierande skede 16
17 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Förtätning av stadskärnan, antal nyinflyttade till centrum. Antal nya bostäder i detaljplan i stadskärnan. Andel hyresrätter vid markanvisning för bostäder, %. Andel av ansökningarna om bygglov med fullständiga handlingar som fått beslut senast 8 veckor efter ansökan, %. Måluppfyllelse 2013 Mål Tertial 2 Trend / Kommentar 17 6 enligt prognos kommer målet att nås på väg åt fel håll detaljplanearbete pågår för Hugin, Pallas och Vitsippan det har givits två markanvisningar under året, båda avsedda för hyresrätter på väg åt rätt håll Uppdrag Status För att skapa inbjudande utomhusmiljöer skall belysningsplanen omfatta ljusexponering av ytor som annars kan uppfattas som otrygga att vistas i. Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med, är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen måste intensifieras. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande Målbild Människors engagemang och initiativkraft skapar starka, attraktiva tätorter och en levande landsbygd. Uppdrag Utreda möjligheten att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm Status 17
18 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Målbild Goda resvanor med alternativa och attraktiva kommunikationer vid både korta och långa resor, minskar belastningen på miljön. Kommunfullmäktiges indikatorer Antal cyklister vid kommunens cykelbarometrar. Andel personfordon i Borås Stads verksamhet som är miljöfordon, %. Måluppfyllelse 2013 Mål Tertial 2 Trend / Kommentar på väg åt rätt håll andelen miljöfordon har minskat pga regeringens nya miljödefinition vid årsskiftet 2012/2013. Uppdrag Status Kommunstyrelsen får i uppdrag att under utreda framtidens kollektivtrafik och att ta ett helhetsgrepp om den långsiktiga trafikplaneringen som är påbörjad och infogad i en trafikstrategisk utredning. Där ingår bland annat att utreda frågor som gäller en yttre ring, förbifarter, parkering, spårburen trafik och busstorgets framtida placering. Under utreds och utpekas Götalandsbanans sträckning genom kommunen. Översiktsplan med fokus på järnvägssträckningen ska möjliggöra exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden. Under ska förutsättningarna för att införa skolkort till samtliga skolungdomar utredas. Tekniska nämnden ges i uppdrag att se över och införa lokala bilpooler efter förvaltningarnas behov. I det arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Tekniska nämnden skall ta fram en kartläggning om hur man säkrar cyklisternas möjlighet att ta sig fram även vintertid och innehålla en utredning om möjligheterna till uppvärmning av cykelbanor med fjärrvärmens returvatten. Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för sammankoppling av cykelvägsnätet genom centrala Borås, i såväl nord/sydlig som öst/västlig riktning. Detta har högsta prioritet inom det förstärkta anslaget för cykelvägar. Under ska en utredning presenteras, som visar möjliga alternativ till sammankoppling. Utmärkning av cykelbanor i trafikmiljön samt vägvisning för cyklister är också ett prioriterat uppdrag för Tekniska nämnden. Miljö- och konsumentämnden ges i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden utreda införande av lokala bilpooler utifrån förvaltningarnas behov. I arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Samhällsbyggnadsnämnden ska utreda behovet av nya bussgator i staden Ej genomfört påbörjas under hösten 18
19 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Andel ekologiska livsmedel, %. Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Måluppfyllelse 2013 Mål Tertial 2 Trend / Kommentar på väg åt rätt håll på väg åt rätt håll Uppdrag Status Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett utredningsunderlag innehållande förutsättningar för ledning, styrning och ekonomiska förutsättningar för projekt Viskan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna de insatser som krävs för att hållbarhetscertifiera stadsdelen Norrby. Införa miljöanpassad och hållbar upphandling där lägsta nivå vid samtliga upphandlingar är miljöstyrningsrådets baskriterier där sådana finns. Upphandlingsavdelningen skall även använda tidigare beslutad uppförandekod (motsvarande f d TCO s) samt aktivt arbeta med att ställa sociala krav vid upphandling. Källsortering bör införas för allmänhetens papperskorgar i centrala Borås. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda formerna för detta. Olika tekniska lösningar ska ställas mot varandra för att finna det ur ekonomiskt och miljömässigt hänseende resurssnålaste systemet. Medverka i det nationella framtagandet av kriterier och system för certifiering av Hållbara stadsdelar En åtgärdsplan baserad på genomförd bullerkartläggning skall göras under. En plan för redovisning och uppföljning av de nya miljömålen skall presenteras. En Energi- och klimatplan ska utarbetas, där arbetet för att nå lokala och nationella mål på energiområdet konkretiseras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under året ta fram en strategi för grön IT som innebär bland annat att den IT-hårdvara som kommunen köper in ska ha en bra energi- och miljöprestanda. En utredning skall genomföras under året. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda, samt eventuellt införa en samdistributionscentral. Ej genomfört nya IT-plattformen ger andra förutsättningar 19
20 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Måluppfyllelse 2013 Mål Tertial 2 Trend / Kommentar 6,1 5,9 6,4 på väg åt fel håll 519,3 400,0 529,1 på väg åt fel håll 33,1 33,0 35,5 på väg åt rätt håll Uppdrag Status Heltidstjänster införs för i princip alla, med möjlighet till tjänstledighet för den som vill fortsätta jobba deltid. Målet är att delade turer inte ska förekomma. I arbetet med utveckling av budget, årsredovisning samt vision Borås 2025 får Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta ett hållbarhetsbokslut. Jämställdhetsintegrerad budget, det vill säga att resursfördelningen mellan kvinnor och män synliggörs, införs under året. Taxorna inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde skall så långt som möjligt utformas så att kunderna betalar vad tjänsten kostar. Servicenämnden skall även fortsättningsvis fokusera på effektivitetsutveckling. Detta innebär jämförelser med andra liknande enheter inom andra kommuner samt med aktörer på den öppna marknaden. Ambitionen är att ha en hög professionell nivå inom alla områden. Fullt ut implementera den nya IT-tjänsteförvaltningsmodellen i Borås Stad tillsammans med Stadskansliet som är beställare/ägare Servicenämnden skall tillsammans med Stadskansliet fortsätta att utveckla beställar/utförarkonceptet för alla de nya administrativa funktionerna som tillfördes verksamheten Den så kallade Vita jobb-gruppen fortsätter sitt arbete, med uppgift att ta fram förslag till praktiska åtgärder och rutiner att använda för att säkerställa att kommunen inte anlitar leverantörer som är inblandade i ekonomiska oegentligheter. När förslag till sådana rutiner finns inarbetas dessa i kommunens upphandlingsregler. Utveckla kunskapen om LOU-upphandlingar hos medarbetarna. Ambitionen är att se till att alla upphandlingar genomförs affärsmässigt i ännu högre grad och enligt gällande regelverk. Stadsdelsnämnden Norr fick 2012 ett särskilt anslag för en försöksverksamhet med ett nytt administrativt system för bl. a. planering och tidsregistrering av barnen i förskola/fritidshem. Försöket har pågått men ännu inte formellt slutredovisats. Utreda möjligheten att alla som avslutar sina studier med godkända betyg på omvårdnadsprogrammet får en fast anställning i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att mäta kundnöjdhet Samhällsbyggnadsnämnden ska öka kartdatabasens tillgänglighet och leverera rätt data Ej genomfört påbörjas under hösten Ej genomfört Ej genomfört genomförs under hösten 20
18 Juni 2014 HANDLINGAR SEPARAT BILAGA. Delårsrapport januari-april 2014
18 Juni HANDLINGAR SEPARAT BILAGA Delårsrapport januari-april Delårsrapport Januari-April Kommunfullmäktige 18 juni Delårsrapport januari-april Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting beskriver
26 oktober 2015. Delårsrapport januari-augusti 2015
26 oktober 2015 Delårsrapport januari-augusti 2015 1 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Från och med 2014 upprättar Borås Stad en sammanställd delårsrapport i enlighet med rekommendation från Rådet
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Granskning av delårsrapport januari augusti 2017
Granskning av delårsrapport januari augusti 2017 20 17 Stadsrevisionen Borås Rapport Ola Sabel Anna Sandström Borås Stad Stadsrevisionen Syfte och revisionskriterier Kommunallagen ställer krav på att budgeten
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Nr 12 Reviderade kommunbidrag Januari 2012 handlingar separat bilaga
Nr 12 Reviderade kommunbidrag 2012 26 Januari 2012 handlingar separat bilaga 2012-01-09 2011/KS0875 Kommunfullmäktige 1 (3) Reviderade kommunbidrag 2012 Budgetförutsättningar 2012 Kommunfullmäktiges budget
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Ekonomisk rapport per
Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Osby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Uppföljning per 2006-03-31
Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer
Ekonomisk rapport per
Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä
Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,
Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31
Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad
SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Delårsrapport : Trelleborgs kommun
Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun 1 (6) Kommunfullmäktige Datum -04-30 Delårsrapport 1 - : Trelleborgs kommun Kommunfullmäktige 31 mars 1 Inledning I enlighet med kommunfullmäktigens beslut från november
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012
Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5
Delårsrapport 2012-08-31
Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Eskilstuna kommun. Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011
Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Eskilstuna kommun Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Uppdrag och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Uppföljning och prognos. Mars 2018
Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Ekonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Granskning av delårsrapport 2016
KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist
Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...
Ekonomirapport 2016 efter mars månad
Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011
KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson, Certifierad kommunal revisor Viktor Hallström Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...
Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer
Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Borås Energi och Miljö AB
Delår januari april 2018 Borås Energi och Miljö AB:s har ett brett utbud av tjänster för Borås Stads innevånare. Fjärrvärme, fjärrkyla, VA samt avfall och återvinningstjänster. Efter de första månadernas
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014
Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Borås Energi och Miljö AB
Delår januari augusti 2018 Borås Energi och Miljö AB:s har ett brett utbud av tjänster för Borås Stads innevånare. Fjärrvärme, fjärrkyla, VA samt avfall och återvinningstjänster. Efter de första åtta månadernas
REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsrapport per 31 augusti Eskilstuna Kommun. Utförd av Katarina Nygren Maria Junkrans Andreas Pettersson
REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2010 Eskilstuna Kommun Utförd av Katarina Nygren Maria Junkrans Andreas Pettersson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING...
Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017
Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till
Ekonomirapport 2014 efter februari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
Ekonomirapport 2014 efter januari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Månadsrapport februari
2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är
STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision November 2012 DNR 310-146/2012 Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT 2012-08-31 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Tertialuppföljning Januari april 2014
Tertialuppföljning Januari april Resultat januari april och prognos Storumans kommun Resultaträkning Tkr Kommunen Budget Kommunen ens jan-apr jan-apr 2013 avvikelse mot budget Verksamhetens intäkter 51
Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042
Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...
DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Ekonomirapport 2015 efter januari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Delårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION