DM1012 Multimediaproduktion

Transkript

1 DM1012 Multimediaproduktion Kursen Multimediaproduktion är anpassad för teknologer som läser medieprogrammet och ska ge en grundläggande förståelse och kunskap om olika medieformers konvergens. Kursen innefattar ett multimediaprojekt som syftar till att ytterligare fördjupa och komplettera kunskaper inom inriktningsområdet och träna ingenjörsmässig problemlösning inom ämnesområden karakteristiska för inriktningen. Kursens mål Efter genomgången kurs ska teknologen kunna: - Formulera, planera och genomföra ett multimediaprojekt i mindre grupper - Identifiera och implementera de komponenter som krävs för multimediaproduktioner - Använda olika verktyg för produktion av multimedia - Tillämpa pedagogiska modeller för navigation, gränssnitt och berättande. - Modifiera text, ljud, bild, animationer och video för multimedia. För att teknologen ska: - Förvärva de kunskapsmässiga förutsättningar som krävs för att medverka i utvecklingen av en webbplats. - Självständigt kunna värdera metoder för webbdesign - Välja och motivera tekniska lösningar för interaktivitet - Kunna söka och värdera teknisk information - Självständigt kunna formulera och lösa problem inom multimediaproduktion. Kursinnehåll Arbetet kretsar kring två huvudmoment; - dels föreläsningar med obligatoriska övningar samt kontrollskrivning, - dels ett multimediaprojekt. För projektdelen gäller följande: Projektet skall drivas enligt formerna i tidigare projektkurs och ge studenten fortsatt träning i projektarbete med projektplaner, tidsplaner och problemlösning i grupp. Förkunskaper Kunskaper motsvarande kurserna Informationsteknik och ingenjörsmetodik samt introduktion till medieteknik Kursfordringar Godkänd tentamen (TEN1, 3hp, betygsskala A - F) Godkänt projektarbete (PRO1, 4,5hp, betygsskalan underkänd, godkänd) Slutbetyg, betygsskalan A - F Kurslitteratur Digital multimedia N Chapman, J Chapman ISBN Kursledare Trille Fellstenius, KTH, Nada, Tfn: , Epost: trille@kth.se

2 Kursplan Period 2 v.44 F1 Kursintroduktion (kap 1) HTML och hypertext (kap 11, 12) L1 HTML F2 Hårdvara mjukvara och webb (kap 2, 17) L1 HTML v.45 F3 Vad är multimedia? (kap 1 + Projects s.619) Marknad, Tillämpningar Projektarbete Projektintroduktion L2 F4 L2 Dreamweaver Berättarteknik Synopsis Dreamweaver v.46 F5 Animation (kap 8) L3 F6 L3 L4 L4 Flashgrunder Bildberättande Flashgrunder Flash Flash

3 v.47 F7 Video (Kap 7) L5 Desktop video I F8 Streaming (Kap 17) L5 L6 L6 Desktop video I Videoredigering II Videoredigering II v.48 F9 Ljud (Kap 9) L7 Ljudlab F10 XML, SMILE och MIME (Kap 14) L7 L8 L8 Ljudlab Video III Video III v.49 F11 Webbdesign (kap 13) Navigation Gränssnitt L9 Fireworks F12 Grafik för webben (kap 11) Text & bild L9 Fireworks! Projektplan inlämning v.50 R1 Redovisning Projektarbete v.51 Ten1 Tentamen

4 Laborationer Du kommer inte att bli fulllärd inom någon programvara. Syftet med laborationerna är att skapa en kunskapsgrund för att du ska kunna använda de olika verktygen i ditt projekt. Du har stöd av tutorials, manual samt handledning under laborationstillfället. Laborationerna är obligatoriska och skall redovisas på laborationsstillfället!. Laborationerna ligger även till grund för den individuella betygsbedömningen på projektet. I projektet får du sedan möjlighet att vidare öva upp dina färdigheter. De laborationer som förekommer i kursen är följande: L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 L8 L9 HTML Dreamweaver Flashgrunder Flash Video I Video II Ljudlaboration Video III Fireworks

5 Delmoment Projektarbete (PRO 1, 4,5hp) I kursen 2D2012 Multimediaproduktion ingår ett delmoment i form av projektarbete om 3 poäng, vilket ska utmynna i en webbapplikation och bedrivas i sådana former, att en teknisk problemställning kan lösas och resultatet dokumenteras. Projektet består av en rapportdel och en praktisk del inom området multimediateknik. Arbetet i projektet ska genomgå fyra faser i enlighet med ingenjörsskolans struktur för projektarbete (se nedan). En överskådlig planeringshorizont skall upprättas, lämpligt är sedan att dela upp projektet i s k milstolpar. Efter varje fas hålls ett formellt uppföljningsmöte. Problemformulering Inventera kartlägga gruppens resurser/behov Identifiera/formulera problemställningen - Varför behövs en webbapplikation? - Vilka kommer att använda webbapplikationen? Avgränsa projektet och fastställa mål - Mål gällande funktionalitet - Mål gällande information Bestäm lösningsmetod Dela upp arbetet i tydliga milstolpar Utmynna i problemformulering och kravspecifikation Handledaren ska godkänna problemformuleringen och upplägget Planering och analys Lägga upp en plan för arbetet Göra upp en ansvarsfördelning Samla och bedöm information Innehållsdesign Logikdesign Navigationsdesign Gränssnittsdesign Utmynnar i en projektplan och detaljerad designbeskrivning. Handledaren ska godkänna plan och ansvarsfördelning Genomförande Programmering Testning Sammanställ och utforma utkast till rapport Utmynna i en preliminär rapport Handledaren ska godkänna rapporten i en första utvärdering Avveckling Slutlig rapport lämnas in Muntlig presentation samt demonstration av prototyp Arbetet med reflektionsdokument påbörjas Uppföljning och utvärderingsmöte med handledare och/eller examinator Bedömning Bedömningen görs dels utifrån Projektplanen, som lämnas in i rapportform, dels webbapplikationen som redovisas vid UM4, men även utifrån de individuella laborationer som redovisas i kursen. Webbapplikationen ska innehålla ett antal dynamiska sidor. Sidorna ska innehålla varierande slag av interaktivitet, animationer, video, ljud, grafik och text där teknologen tillämpar pedagogiska modeller för navigation, gränssnitt och berättande. Examinator: Trille Fellstenius

6 Projektuppgift: Att kombinera ett antal medieformer och skapa en dynamisk webbapplikation där studenten visar sin färdighet i att anpassa dessa medieformer till webben. Syftet med projektet är att ge dig möjlighet att fördjupa dig i ett ämne inom multimediateknik genom att samla in, analysera och utvärdera information. Målet med uppgiften är att du ska få kunskap över en produktionmetod samt övning i de verktyg som används vid multimedieproduktion. Projektets genomförande Dokumentation Tänk att ni ska träffa en kund som gjort en beställning av ert projekt. Vilken information behövs för att ni ska förstå varandra? Hur realiserar ni idén på papper? Hur skulle kravspecifikationen kunna se ut? Med utgångspunkt från problemdefinitionen och kravspecifikationen arbetar ni fram en projektplan för hur ni ska genomföra uppgiften. Vilken information skickas mellan sidorna? Vilket typsnitt har ni valt? Vilka färger, bilder grafiska manér? Hur navigerar man? Vem gör vad? Den ska vara så detaljerad att ni skulle kunna lämna den till en grupp grafiker och programmerare som sedan med utgångspunkt från projektplanen ska kunna genomföra projektet. Nästa steg är dokumentera hur ni genomförde uppgiften. Med utgångspunkt av projektplanen skapar ni er site med innehåll samtidigt som ni noga dokumenterar hur ni löser olika problem. Vilka script sköter olika funktioner? Format på bilder och grafik? Etc Detta ska sedan utmynna i en projektrapport som lämnas in senast tre dagar innan redovisningen. Omfattningen på detta slutdokument är ca 10 A4 sidor. Projektgruppen Arbetet ska genomföras som grupparbete med en gruppstorlek på 4 6 personer. Gruppen som helhet har ansvaret att projektet genomförs i rätt tid och med de resurser som projektet fått. Alla i gruppen ska delta i de möten som måste hållas. Alla i gruppen är ansvariga för redovisningen och skall om så erfodras svara för allt i projektredovisningen. Handledaren Grupperna har en handledare som fyller flera roller under projektets gång. Handledaren följer upp och godkänner vad gruppen gjort, hanledaren är också rådgivare, motivator och lärare som gruppen kan konsultera. Slutligen fungerar handledaren som en biträdande examinator som bedömer gruppens arbete och ger underlag för betygsättning. Uppföljningsmöten Uppföljningsmöten hålls enligt schema mellan varje fas i projekten. Alla gruppmedlemmar måste delta, dvs mötena är obligatoriska. Har man externa kontakter med t ex ett företag kan även en representant från företaget vara med. Under uppföljningsmötet fattas formella beslut och behandlas följande: Hittills utfört arbete, är arbetet i enighet med målet, är föregående fas klar? Dokumentation från föregående fas Tid och budgetuppföljning för hela projektet Planer för nästa fas Varje uppföljningsmöte ska ha en ordförande och en sekreterare. Dessa uppgifter bör rotera inom projektgruppen. Kontrollera med projekthandledningen vad som ska vara klart inför varje uppföljningsmöte och vilka dokument som ska lämnas in. Problemdefinition och mål Så snart gruppen har klart för sig vad innehållet i uppgiften är, skall man ställa upp mål vad gruppen ska nå för resultat till det definierade området. Det görs enklast genom att ställa frågor av följande karaktär: varför behövs webbapplikationen? vem kommer att använda webbapplikationen?

7 Svaren bör vara kortfattade och inte ge några detaljer utan en generell bild över webbapplikationen och vem som kommer att använda den. Mål kan sedan definieras utifrån svaren och delas in i två kategorier: Mål gällande information specifierar vilken information som webbapplikationen ska tillhandahålla Mål gällande funktionalitet specificerar vilken övergripande funktionalitet webbapplikationen ska ge användaren. Problemdefinitionen ska ge projektdeltagarna en samsyn på problemet medan målet ska vara gruppens uppfattning om önskat resultat. Gruppen måste även komma fram till den uppsättning av lösningsmetoder som anses behövas för att uppnå målet. Projektavgränsning Projektet ska utföras på relativt kort tid och med små resurser, det är därför viktigt att företa en väl definierad avgränsning av projektet. Sammanställningen av gruppens definition av problemet, vilket mål gruppen satt upp och vilka lösningsmetoder det är beslutat att använda för att lösa uppgiften ska beskrivas i rapportens inledning. Det är dessa faktorer som projektarbetet sedan bygger på. Tidsplanering För att kunna disponera sin tid på ett bra sätt är det viktigt att göra en tidsplan över arbetet i projektet. I tidsplanen ska man planera in de olika projektfaserna, möten, aktiviteter m.m. Efter det att avgränsningen är klar och gruppmedlemmarna har klart för sig vad de ska göra tas ett slutgiltigt beslut om tidsplanen. Beslutet tas i samband med uppföljningsmöte 1 som avslutar problemformuleringsfasen. Analys Under analysen ska webbapplikationen belysas ur så många synvinklar som möjligt. Syftet med analysen är att få fram en detaljerad bild över webbapplikationens funktionalitet, information och gränssnitt utifrån de krav som ställs. Kraven ska inte beskriva hur, utan vad som ska implementeras. Alla krav som analyseras fram skrivs ner i en kravspecifikation, som blir underlaget för design och programmering. Design Under designen ska en detaljerad beskrivning tas fram på hur webbapplikationen ska byggas. Designprocessen delas upp i mindre delar för enklare hantering: Innehållsdesign Beskriver hur informationen i webbapplikationen ska hanteras. Logikdesign Beskriver webbapplikationens logik, dvs vilka algoritmer som ska användas. Dessa ligger sedan till grund för programmerarna Navigationsdesign Beskriver hur användaren ska navigera runt i webbapplikationen Gränssnittsdesign Beskriver hur informationen presenteras och hur webbapplikationen interagerar med användaren Programmering Koden till webbapplikationen ska genereras utifrån de detaljerade beskrivningar som togs fram i designfasen. Är föregående faser väl genomförda tar programmeringen endast en liten del av den totala utvecklingstiden. Känner du att det finns olösta problem när du sätter igång med programmeringen, bör du återgå till designfasen för att lösa dem. Testning Syftet med testningen är att hitta så många fel som möjligt i webbapplikationen och rätta till dem innan webbapplikationen går ut i skarpt läge. Felen finns där, var så säker. Examination och utvärdering Examinationen sker i seminarieform och kommer att bestå av en muntlig presentation av arbetet där projektgrupperna arbetar parvis och får möjlighet att opponera på varandra. Opponentgruppen leder frågeställning och diskussion från övriga grupper. Tidsåtgång ca 20 min per grupp. Den muntliga presentationen av projektet kommer att redovisas enligt schema. Redovisningen är obligatorisk och alla i gruppen ska delta vid presentationstillfället.

8 Den skriftliga rapporten ska lämnas in i två exemplar per grupp. Alla i gruppen är ansvariga för att dokumentationen lämnas inom angiven tidsram. Ett exemplar till examinator och ett exemplar till opponentgruppen senast tre dagar innan redovisningstillfället. Utgångspunkter och kriterier för opponentgrupperna Projektgruppen tillhandahåller sin projektplan för opponentgruppen under UM3, som får tid på sig att läsa igenom. Sedan startar grupperna en diskussion kring projektplanen där man med utgångspunkt för nedanstående punkter går igenom projektplanen och ser på hur man kan förbättra eller förtydliga denna. Frågeställningar: INNEHÅLLSDESIGN Hur hanteras informationen i webbapplikationen NAVIGATIONSDESIGN (interaktion) Konsekvens genvägar återkoppling början, mitten, slut felhantering ånger funktion belastning av korttidsminnet GRÄNSSNITTSDESIGN Hur information presenteras LOGIKDESIGN Webbplatsens tekniska lösning Hur den är programmerad Algoritmbeskrivning