Branschråd MT-ET-sjö Sidan 1 av 5

Transkript

1 Protokoll Nummer Mötesdatum Branschråd MT-ET-sjö Sidan 1 av 5 Mötestid: Onsdagen den 19 december 2007, kl Plats: Neptunigatan 17, Teknik Deltagande: Bernt Bergman ordförande Börje Jansson Kenneth Johansson Leif Wikström justerare Matias Waller Mats Åsgård sekreterare Victor Gingsjö Kristian Pyhäjärvi Frånvarande: Dick Jansson Hans Palin Ulf Hagström Berndt Jansson Inbjudna: Carola Maxenius-Mickelsson 1 Mötets öppnande 2 Val av protokolljusterare Beslut: Leif Wickström utsågs till protokolljusterare. 3 Konstaterande av närvarolista och beslutförhet Godkännande av agendan Förslag: Beslut: Närvarolistan konstateras. Mötet konstateras vara beslutfört. Mötesagendan godkänns. Enligt förslag 4 Genomgång av föregående mötes protokoll. Beslut: Föregående protokoll (nr 4) godkändes. 5 Presentation av nya medlemmar i branschrådet och ny programansvarig för MT.

2 Protokoll Nummer Mötesdatum Branschråd MT-ET-sjö Sidan 2 av 5 Nya medlemmar: Mats Åsgård, överlärare Maskinteknik, HÅ Victor Gingsjö, studerande MT-3 Kristian Pyhäjärvi, studerande ET-2 Alla närvarande presenterades sig. 6 Ansöknings-/antagningsläget till elektro- och maskinteknik i oktober 2007 (informationsärende: M. Waller / Carola Maxenius-Mickelsson) Genomgång av antalet aktivt studerande och antalet elever som på började studierna i åk 1 för respektive klass. ( Obs, ungefärligt antal som enskilda lärare träffar under kurser. Antalet kan variera mellan kurserna beroende på kompletteringsstudier, individuellt studieprogram osv ) MT-4, ca 3 aktivt studerande 2007, ca 4 påbörjade studierna 2004 MT-3, ca 9 aktivt studerande 2007, ca 14 påbörjade studierna 2005 MT-2, ca 9 aktivt studerande 2007, ca 10 påbörjade studierna 2006 MT-1, ca 22 aktivt studerande 2007 (dec.), ca 23 påbörjade studierna 2007 (aug.) ET-4, 4 aktiva studerande 2007, 6 påbörjade studierna 2004 ET-2, 11 aktiva studerande 2007, ca 13 påbörjade studierna 2006 Diskussion om åk 5, alltså studerande som inte gjort sig helt klara med slutarbete eller tentor och jobbar i befattning. Hur skall man få dem att slutföra studierna? Arbetsgivaren måste uppmuntra till detta. Jämförelse gjordes med däcksbefälets nya projekt Kapten i hamn. Motsvarande borde finnas för blivande maskinbefäl/ingenjörer. 7, 8, 10 Organisering av praktik: Bristen på maskinbefäl / Praktik för maskinteknik (klass 1) Diskussionsärenden: -Leif Wikström presenterade siffror angående bristen på maskinbefäl och hur många som behöver utexamineras per år för att täcka behovet i framtiden. Utbildningsplatserna borde fördubblas. (se bilaga). -Problem med oavlönad praktik under sommaren diskuterades. Studerande menade att det inte går att jobba hela sommaren utan lön (maskin o. el). Man klarar inte ekonomin under terminerna. Det blir då lätt att välja bort sjöpraktiken och sommarjobba i land med risk att man blir på land. -Branschen menar att det är av största vikt att maskin- och elektrostuderande så fort som möjligt får sina 60 dagars sjöpraktik och efter det kan de få lön ombord. Skolan utreder möjligheterna/kostnaderna till utökad praktik på skolfartyg/handelsfartyg under åk 1. Ett rimligt mål torde vara att ha 60 dagars praktik klar till midsommar och därefter börja lyfta lön. Eleverna bör också uppmanas att i högre grad sök praktik jobb under lediga resursveckor, jullov och sportlov för att snabbare nå 60 dagar. Kontakten mellan rederierna och de studerande bör etableras på ett tidigt stadium. Personalrepresentanter från rederierna kontaktas. (B.Bergman). 9 Praktik för elmästare /praktikbok? / hur är det med vaktmans behörighet? Några studerande har efterlyst praktikbok också för elmästare. Matias Waller påpekade att det kan finnas en risk för att via en obligatorisk praktikbok förbinda sig till att utföra olika moment som, t.ex., kan vara begränsade till vissa fartyg/rederier och

3 Protokoll Nummer Mötesdatum Branschråd MT-ET-sjö Sidan 3 av 5 därmed utmanande att organisera. Det diskuterades att en inofficiell praktikbok för att få variation i arbetsuppgifterna/ kunna visa upp vad man gjort och inte gjort under praktiken för både skolan och arbetsgivaren utan att för den skull blanda in sjöfartsverket kunde vara ett ändamålsenligt alternativ. Som utgångsmaterial kunde man använda RCCL:s praktikbok för elkadetter. Eftersom den land- och sjöinriktade utbildningen i elektroteknik går parallellt konstaterades att det ytterligare försämrar möjligheterna för studerande på elektroteknik att inom ramen för årskurs 1 avlägga 60 dagars sjöpraktik för att erhålla vaktmansbehörighet. Fortsatta alternativ för att erbjuda studerande möjligheter för en attraktiv praktik till sjöss diskuterades. 11 Ärende: Meripromo- projekt informationsärende: L.Wikström EU-projekt för rekrytering till utbildningsplatser inom branschen främst riktat till den finsktalande befolkningen. Information från Meripromo-gruppen är på kommande. 12 Marknadsföring av maskinbefälsyrket och dess image bland ungdomar i samarbete med näring och branschorganisationer Studerande berättade hur de blev informerande/intresserade av maskin- och elteknik programmen på Åland. Konstaterades att det har varit effektivt att locka elever från rätt målgrupp- tekniskt gymnasium. Skolan har också gott rykte på svenska sidan. Skall man utbilda sig till maskinmästare så är det Åland som gäller, tongångar från Mälardalen. Det har visat sig att första praktiken ombord på handelsfartyg skrämmer bort många från sjöyrket men de fortsätter ändå med utbildningen. Tidigare sökte sig många till branschen för att släkten jobbade på sjön. Så är det inte fallet idag. Man känner inte till jargongen ombord och uppfattar den kanske på fel sätt, vilket ger dålig image. 13 Redarnas och befälets gemensamma arbetsgrupps arbete skall vara slutfört till årets slut. Informationsärende, L. Wickström. 14 Ärenden till nästa möte Nästa möte hålls: tisdag 22/ kl 09:30, Neptunigatan 17 (Teknik) reservdatum: 29/4 Som sammankallare fungerar: Matias Waller Förslag på ärenden: - Kursinnehåll - Praktikplatser - Antagningar till hösten 2008

4 Protokoll Nummer Mötesdatum Branschråd MT-ET-sjö Sidan 4 av 5 15 Mötet avslutas kl 11:45. Mariehamn den 19 december 2007 Bernt Bergman ordförande Mats Åsgård sekreterare Leif Wickström protokolljusterare Bilaga 7,8,10

5 Protokoll Nummer Mötesdatum Branschråd MT-ET-sjö Sidan 5 av 5 Rekrytering och pensionering Inom handelssjöfarten finns enligt medlemsregistret ca. 800 personer 2007/11 i handelssjöfarten personer personer Samtidigt blir ca. 30 personer / år färdiga med utbildningen. Av de nya så fortsätter normalt 1/3 efter 5 år till sjöss. Nybörjarplatserna är 65/år, borde fördubblas! Pension Blir till sjöss Utbildade/år Utbildnings P Pensionering av maskinbefäl och utbildning Antal personer År Pension Blir till sjöss Utbildade/år Utbildnings P

6 Branschråd - Sjöfart Protokoll nr1/2008 Mötestid : Torsdagen den , kl Plats : Navigationsskolan Navigationsskolegränd 2 Deltagande: Meddelat förhinder: Bo-Gustav Donning Bo Gyllenberg Olof Widén Stina Torvaldson Carola Maxenius-Mickelsson Bernt Bergman Eva Mikkola-Karlström Ira Örthén 1 Mötets öppnande 2 Beslöts att inte välja protokolljusterare 3 Genomgång av föregående mötesprotokoll. Inga kommentarer. 4 Diskuterades ett eventuellt byte av ordförande för branschrådet. Konstaterades att så länge inga kontroversiella frågor föreligger gentemot skolan finns inga hinder för att sjöfartsprogrammets programledare fungerar som ordförande. Programledaren kvarstår som ordförande tillsvidare. 5 Information om antalet sökande till programmet hösten 2007, antalet antagna och studerande på de olika klasserna samt antalet utexaminerade under år Sökande hösten 2007 = 60 st Antagna hösten 2007 = 24 st Studerande SK-1 = 24 st SK-2 = 13 st SK-3 = 19 st SK-4 = 10 st SK-5 = 6 st Utexaminerade under 2007 = 9 st Diskuterades skillnaden i antalet antagna och utexaminerade, konstaterades att några helt enkelt valt fel bana och att andra stannar som vaktstyrmän. Vore av vikt och intresse att följa upp var de som slutar utbildningen i mitten hamnar, kan dock vara svårt i praktiken.

7 6 Information om EU-projektet Sjökapten i hamn vilket har som mål att hjälpa sådana studerande som i övrigt redan avslutat sina studier men vilka ännu inte lyckats slutföra sina examensarbeten att få klart även dessa. Projektet skall även handleda handledarna för att ge även dem bättre verktyg för deras uppdrag. 7 Studiehandledare Stina Torvaldson informerade om praktiksituationen för de studerande på sjöfartsprogrammet. Konstaterades att mycket tid måste läggas på att hitta tillräckligt många praktikplatser och att antalet sjöfartsstuderande nu är större än tidigare. Ca 1500 euro per studerande kostar praktiken i medeltal skolan. En nyårsönskan till rederierna vore säkra praktikplatser som skolan själv fick fylla efter behov. 8 Diskuterades programupplägg och möjlighet till utformande av uppföljningsrapportering. 9 Kursgenomgång exempel på kursbeskrivning profilering valfria kurser. 10 Övriga ärenden: Bo Gyllenberg informerade att Skeppsbefälsförbundets nuvarande verksamhetsledare Pekka Partanen nu är ordinarie medlem i branschrådet och att Bo Gyllenberg är suppleant. Informerades att branschrådet nu utökats med en elevrepresentant Ira Örthén. 11 Datum för nästa möte bestämdes till måndagen den kl Mötet avslutades. Carola Maxenius-Mickelsson Ordförande/ sekreterare

8 Branschrådet för utbildningsprogrammet för vård Tid och plats: kl , Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Närvarande: Frånvarande: Branschrådets medlemmar: Anette Häggblom, HÅ, ordförande Jana Andersson, socialomsorgen/äldrevård Birgitta Hermans, ÅHS/primärvården Kirsi Jansson, Ålands vårdinstitut Marika Karlsson, ÅHS/specialsjukvården Bengt Michelsson, ÅHS/förvaltningen Eivor Nikander, Ålands landskapsregering Pernilla Rönntoft, HÅ/studeranderepresentant Högskolans personal: Erika Johansson Lena Nyman t.o.m. 3 Regina Santamäki Fischer Kristina Svedmark Katarina Ulenius Branschrådets medlemmar: Kaj-Gunnar Sjölund, ÅHS/psykiatrisk vård 1 Mötets öppnande Anette Häggblom hälsade alla välkomna och öppnade mötet. 2 Val av sekreterare och protokolljusterare Kristina Svedmark valdes till sekreterare och Erika Johansson och Katarina Ulenius till protokolljusterare. 3 Allmän information 1. Nya medlemmar i branschrådet Marika Karlsson, avdelningsskötare vid ÅCS/Akutpolikliniken, och Pernilla Rönntoft, studerande på up för vård, hälsades speciellt välkomna till branschrådet. 2. Nyanställda sedan januari 2008 vid Högskolan på Åland Regina Santamäki Fischer, överlärare på up för vård, presenterade sig. Lena Nyman, internationell koordinator, presenterade sig och berättade kort om det internationella arbetet inom up för vård. Utbyte sker inom Erasmus och Nordplus och i det senare ingår nätverken Danosfi, Nordman och VAUM.

9 Ytterligare finns också utbyte som s.k. Freemover. Samtliga nätverk utom Nordman administreras från HÅ. Under vt 2008 är fyra studerande från HÅ på praktik inom Nordplus och till ht 2008 har elva studerande sökt praktikplats inom Nordplus. Från Mälardalens högskola och Svenska yrkeshögskolan gör totalt sex studerande praktik på Åland under vt NORTH-SOUTH-programmet, se länken nedan, beviljade inga medel för samarbete med Zambia men förhoppningen är att nya nätverk ska ge möjlighet till samarbete med någon högskola förslagsvis i Afrika Jubileumsseminarium maj 2008 Några praktiska frågor diskuterades. Programmet antecknades till kännedom. Bilaga 1a och b 4. Handledarutbildning Planering pågår för att kunna erbjuda en handledarkurs på 5 eller 7,5 sp. Behovet av ansvarig handledare vid ÅHS, modell klinisk adjunkt, diskuterades. Regina redogjorde kort för Umeås modell med huvudhandledare och kontinuerlig utbildning för handledare. Katarina berättade om norsk handledarutbildning, inom Danosfi nätverket. Kursbeskrivningen för handledarutbildning vid HÅ skickas till branschrådets medlemmar för att få synpunkter på kursen. 5. YH-komplettering Det finns förfrågan om kompletterande utbildning för sjukskötare på institutnivå för att få ut en examen som sjukskötare på yrkeshögskolenivå. Utbildningarna i riket är omfattande. Hösten 2008 startar en utbildning i Vasa vid Yrkeshögskolan Novia och beroende på tidigare studier läser man minst 60 sp och utbildningen beräknas ta ett till ett och ett halvt år. Vid HÅ utreder man möjligheten att starta kompletterande utbildning med start tidigast hösten Modeller och idéer bollas med medlemmarna i branschrådet. 4 Ärenden inlämnade av studeranderepresentanten i branschrådet Pernilla hade inte räknat med att kunna delta tfa utlandspraktik och hade därför lämnat in en skrivelse, som skickats ut tillsammans med kallelsen. Bilaga 2 1. Sponsorering av vaccinationer Kommentar: Be studerandekåren Skåhlas styrelse att de jobbar med frågan och förslagsvis skickar en skrivelse till landskapsregeringen. 2. Iv-lov i utbildningen Kommentar: Kursen erbjuds i slutet av utbildningstiden men vid senaste kurstillfälle var intresset mycket lamt och kursen ställdes in. Inom ÅHS finns behov av dylika kurser och också intresse av utbildning inom läkemedelsräkning och hantering av läkemedel. 3. Kurs i smärta/smärtbehandling Kommentar: Anette kontaktar Öppna högskolan om ordnade av en kurs. 4. och 6. Handledning under praktisk undervisning Kommentar: Erika har använt en blankett för studerandes utvärdering av den praktiska utbildning inkl. handledningen. Många studerande har tyckt att de pekat ut sina handledare, när de skrivit negativ kritik och därför avstått från att 2

10 kommentera praktikplatsen som helhet. Birgitta ger varje studerande en blankett att fylla i direkt efter den praktiska undervisningen. HÅ kunde erbjuda studerande att fylla i en utvärderingsblankett men frivilligt för var och en. 5. Information om sommarjobb Kommentar: Bengt antecknade för ÅHS del att information för studerande behöver ordnas under höstterminen. 5 Övriga ärenden - Regina berättade kort om kurser i äldrevård vid Öppna högskolan. Under våren 2008 ges kurserna: Åldrande ur livsvärldsperspektiv 7,5 sp och Vård av personer som lider av demens 7,5 sp. Under hösten kommer ett kurspaket motsvarande 15 sp att ges inom ämnesområdet den multisjuka äldre. - På en fråga om Åsa Frimans projektarbete redogjorde Bengt kort om vad arbetet går ut på: 1. Balanserat styrkort tar fram mål för verksamheten inte enbart utgående från ekonomin. Först skrivs övergripande mål och visioner, sedan enheternas mål och visioner, som balanserar mot de övergripande. 2. Elektroniskt system för hantering av avvikelser, börjar användas Nästa möte Nästa möte bokades till måndag kl Mötets avslutande Anette tackade alla för deltagandet i mötet och avslutade mötet. Anette Häggblom, ordförande Kristina Svedmark, sekreterare Erika Johansson, protokolljusterare Katarina Ulenius, protokolljusterare Bilagor: Bilaga 1 a: Jubileumsseminarium maj 2008 Bilaga 1 b: Seminarieanmälan Bilaga 2: Några synpunkter från vårdprogrammet Protokollet skickas per e-post och därför saknas underskrifter. 3

11 1 (4) Praktikantarbetsgruppen PM upprättat Rekrytering till sjömansyrket Rederiföreningarna och befälsförbunden känner oro inför framtiden och har därför utarbetat ett gemensamt ställningstagande vars syfte är att klargöra praktikantsituationen samt komma med förslag för säkerställandet av en tillräcklig tillgång på inhemskt däcks- och maskinbefäl. Pensionsvågen, som uppstår av att 40-talisterna börjat lämna det aktiva yrkeslivet, har nu drabbat sjöfarten. För att trygga tillgången på finskt sjöfolk i framtiden bör utbildningsplatserna i sjöfartsskolorna ha en nyttjandegrad på 100 %. Detta gäller speciellt maskinmästarutbildningen där inte ens en full nyttjandegrad av de till buds stående 65 studieplatserna ger den mängd utexaminerade som skulle behövas. Teoretiskt sett borde antalet studieplatser jämte elevantal under de närmaste åren fördubblas till 130 för att täcka behovet (Bilaga 1). Ovannämnda prognos gäller utrikesfarten. Det finns även skepps- och maskinbefäl med behörighet för internationell trafik ombord på fartyg i inrikestrafik, inom gränsbevakningen och inom försvarsmakten. 2. Vilka praktikantkategorier kan det finnas ombord på ett vanligt handelsfartyg? 2.1 De praktikanter som avses i kollektivavtalens ( ) rekommendation. Befälspraktikanter, både på däck och i maskin, som har en vaktmansbehörighet men som inte lyckas placera sig i ett sådant arbetsförhållande som ger praktik för den första befälsbehörigheten. Dessa kan ytterligare delas in i två underkategorier (bilaga 2): 1. praktikanter som fortfarande är inskrivna i en läroinrättning. 2. praktikanter som redan avlagt sin yrkeshögskoleexamen (sjökapten eller sjöingenjör). 2.2 Praktikantkategorier som inte avses i kollektivavtalsprotokollen ( ). I den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s STCW-konvention, (The International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers) stipuleras att varje person som skall arbeta till sjöss måste genomgå en 60 dagars fartygspraktikperiod, en introduktion till fartyg som arbetsplats, internationellt kallad familiarization practice. Detta ger blivande driftsbemanning erforderlig praktik för vaktmannabehörigheten. De elever som utför denna praktik kommer i regel från sjömansskolor men kan även vara yrkeshögskoleelever med annan gymnasialstadieutbildning i botten.

12 2 (4) Fartygsförlagd skolundervisning. Denna variant sker helt och hållet inom ramen för en läroinrättnings ansvarsområde. Rederiet ställer ett klassrum samt hytter till förfogande på något av sina fartyg. Vanligtvis är det en hel skolklass med sin lärare som varvar teoriundervisning med praktik ombord på ett handelsfartyg. Praktikanter som förbereder sig för ett yrkesprov. Dessa är i regel befarna sjömän i arbetsförhållande. Det kan t.o.m. röra sig om sjömän med över 20 års sjöpraktik. Praktikanter som fortfarande är studerande, som utför den handledda praktiken samtidigt som han/hon är i ett arbetsförhållande. Dessa räknas inte som studerande vid sjömansskola eller yrkeshögskola under den tid som arbetsförhållandet varar och är således inte heller berättigade till studiesociala förmåner. 3. Noggrannare analys av de avsedda befälspraktikanternas situation 3.1. Befälspraktikanter inskrivna i en läroinrättning Handledd praktik ombord med praktikbok är en del av utbildningsprogrammet som förverkligas i enlighet med ikraftvarande lagar om yrkesutbildning, vuxenutbildning, yrkeshögskola, samt undervisnings- och kulturverksamhetens finansiering. Studerande som utför handledd praktik är berättigad till studiesociala förmåner som lag och förordning stipulerar. Ett rederi som ingår ett praktikantavtal med en yrkeshögskola eller sjömansskola, skall förutom de sedvanliga avtalsuppgifterna också beakta bl.a. följande uppgifter: målnivå eller omfattningen av praktiken uttryckt i studieveckor (praktikbok) det till rederiet för praktikanttiden utbetalade ersättningsbeloppet omfattning av försäkringsskyddet, försäkringsgivare och försäkringsnummer underhållskostnader resekostnader skyddskläder och räddningsdräkt (skyddskor tillhandahålles av skolan) sjukvård vid akuta sjukdomsfall ansvarspersoner på fartyg och rederikontor kontaktpersoner och deras adressuppgifter betalningsrörelse 3.2. Befälspraktikanter som redan avlagt sin yrkeshögskoleexamen (sjökapten eller sjöingenjör) Dessa är inte längre berättigade till några studiesociala förmåner. Dessa överenskommer själva om sina praktikantavtal med enskilda rederier. Förslagsvis i enlighet med bifogade rekommendation.

13 3 (4) 3.3. Elmästarproblematiken För de elever som utbildar sig inom elmästarprogrammet har ett allt mera konkret problem börjat växa fram. Förr var det kutym att de som blev elmästare var fartygselektriker i botten. Idag är trenden den att allt färre studerande har tjänstgöring i elbranschen i bagaget. Problemet uppstår konkret genom förordningen om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning (1256/97) 30 om elmästarbrev där det förutsätts att den sökande förutom elmästarutbildning har elektrikerbehörighet. Detta försvårar möjligheterna för de studerande vid elmästarprogrammet att välja en sjökarriär. 4. Rekommendation till ersättningsnivå för praktikanter under praktiktiden För erhållande av vaktstyrmanstarbrevet krävs 12 månaders praktik enligt ett godkänt praktikprogram. Om detta stipuleras noggrannare i förordningen om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning (1256/97) 21. För erhållande av vaktmaskinmästarbrevet krävs likaså en 12 månaders praktikperiod varav minst 6 månader skall vara fartygsförlagd. Om detta stipuleras noggrannare i förordningen om fartygsbemanning, besättningens behörighet och vakthållning (1256/97) 27. För de befälspraktikanter som inte är i arbetsförhållande rekommenderar parterna som ersättningsnivå grundlönen för vaktman utan AT-tillägg och utan införtjäning av vederlag och årssemester enligt Kollektivavtalet för utrikesfartens däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal (även kallad gula boken). Det bör dock poängteras att det är fritt för arbetsgivaren och praktikanten att avtala om villkor till andra nivåer, såväl lägre som högre. Observera även att det s.k. fribeloppet under läsåret begränsar den ersättningen som den studerande kan förtjäna under läsåret utan att gå miste om studiestödet. Vid beräkningen av fribeloppet godkänns i inkomst från den euro per stödmånad och 1970 euro per månad utan stöd. Fribeloppet får förtjänas när som helst under kalenderåret. Normal pro rata beräkning tillämpas på dessa belopp ifall den studerande inte utför sin praktik sammanhängande eller under lika långa perioder (bilaga 3). 5. Arbetsgruppens förslag Parterna skall gemensamt sträva till, via sina mandat i olika läroinrättningars beslutande organ, att; skolorna anpassar sina perioder för ombordpraktik så att de skall placeras in under hela läsåret och inte bara under sommarmånaderna. 60 dagars praktiken, introduktion till fartyg som arbetsplats, ordnas så att studerande som inte har tidigare sjöpraktik har möjlighet att skaffa sig en vaktmansbehörighet under första skolåret t.ex. på så vis att läroinrätt-

14 4 (4) ningen arrangerar % av praktiken på skolfartyg och % praktiken på handelsfartyg. Efter detta öppnas möjligheterna att erhålla praktik ombord i arbetsförhållande, eller som praktikant med liknande uppgifter. Parterna strävar till samsyn i sina bemanningsutlåtanden till Sjöfartsverket så att fartygsbemanningar bättre kan planeras att gagna en nyrekrytering till sjömansyrket. Parterna kommer även i utbildningskommittén för sjöfart vid Undervisningsministeriet att, agera för att antalet nybörjarplatser vid sjöskolorna utökas enligt sjöfartsnäringens behov. Parterna bifogar en rekommendation till ett praktikantavtal (bilaga 4). Bilagor: 1. Pensionering inom utrikessjöfarten de närmaste 5 till 10 åren. a) för däcksbefälet b) för maskinbefälet 2. Skiss över placering av praktiktider. 3. Fribeloppet för bibehållen studiesocial förmån 4. Rekommendationsmodell

15 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 1 av 10 Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland Hotell- och restaurangadministratör YH 210 sp. Utbildningsplanen avser utbildning som inleds fr.o.m. hösten 2008 Fastställd (xx.xx.xxxx) av styrelsen för Högskolan på Åland

16 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 2 av 10 INNEHÅLL 1 Underlag för utbildningsplan och utbildningsstruktur 2. Behörighet för studier på programmet för Hospitality Management 3 Mål för utbildningsprogrammet 4 Utbildningsprogrammets struktur 4.1 Grundstudier 4.2 Yrkesstudier Obligatoriska yrkesstudier Inriktade yrkesstudier Restaurangmanagement Hotell- och turismmanagement Fartygsmanagement Valfria studier Praktik 4.3 Examensarbete Bilaga: Översikt över utbildningsprogrammet Hospitality Management 210 sp. Fördelning av studiehelheter, studieavsnitt och kurser fr.o.m. år 2008.

17 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 3 av 10 1 Underlag för utbildningsplan Programmet för Hospitality Management med inriktningarna restaurangmanagement (210 sp.), hotell- och turismmanagement (210 sp.) och fartygsmanagement (210 sp.) vid Högskolan på Åland avser yrkeshögskoleutbildning i enlighet med landskapslagen om Högskolan på Åland (ÅFS 2002:87), landskapsförordningen om ändring av 4 och 8 landskapsförordningen om Högskolan på Åland (ÅFS 2005:31) samt särskilda bestämmelser 1. Landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) trädde i kraft Med yrkeshögskoleutbildning avses enligt 3 1 mom i nämnda lag sådan högre eftergymnasial utbildning som anordnas vid någon av de utbildningsenheter som tillsammans bildar Högskolan på Åland. 2. Behörighet för studier på programmet för Hospitality Management Behörighet för studier på programmet för Hospitality Management stadgas i lagen om Högskolan på Åland (2002:81) 22. Urvalsprov eller lämplighetstest kan anordnas. 1 Högskolan ansvarar för.att ta initiativ till förändringar i frågor som regleras i landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland, särskilt i fråga om utbildningsutbudet. (Utbildningsavtalet )

18 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 4 av 10 3 Mål för utbildningsprogrammet Hospitality Management Målet för utbildningsprogrammet Hospitality Management vid Högskolan på Åland är yrkeshögskoleexamen i hotell- och restaurangadministration. Den allmänna målsättningen för examen inom programmet är att ge den studerande sådana kunskaper och färdigheter som krävs för lednings-, administrations-, planerings- och marknadsföringsuppgifter inom hotell-, turism- och restaurangföretag. Den studerande skall även ha gedigna kunskaper i hur man startar och driver ett företag. Denna målsättning uppnås genom: - att i all undervisning sträva efter ökad initiativförmåga och eget ansvar, förmåga till självständigt tänkande och färdigheter för att arbeta och kommunicera med andra människor - att ge de studerande beredskap för framtida utmaningar: att kunna förutse utveckling och trender i samhället och på företagets marknader och att anpassa företagets verksamhet till dem på ett lönsamt sätt genom att utveckla de teoretiska, praktiska, analytiska, sociala och kommunikativa färdigheterna hos de studerande - att satsa på de praktiska inslagen i utbildningen genom ändamålsenlig praktik, att utveckla ett gediget praktiskt yrkeskunnande under grundstudierna och att förankra teorier i praktiken under ämnesstudierna - att låta de studerande stifta bekantskap med både den nationella och internationella hotell-, turism- och restaurangnäringen genom olika forsknings- och utvecklingsprojekt som utgår från näringslivets behov - att lärarna vid utbildningsprogrammet har fortlöpande möjligheter att uppdatera både sina pedagogiska och yrkesmässiga kunskaper genom att fortbilda sig, att arbeta i näringslivet eller genom att delta i gemensamma projekt med näringslivet. En målsättning är även att inom utbildningsprogrammet skapa en positiv utbildningsatmosfär som främjar de studerandes trivsel och studiemotivation samt att ge varje studerande en kvalificerad yrkeskompetens, servicemedvetenhet och en personlig utvecklingspotential.

19 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 5 av 10 4 Utbildningsprogrammets struktur Utbildningsprogrammet Hospitality Management omfattar följande studiehelheter Grundstudier Yrkesstudier (inklusive valfria studier och praktik) Examensarbete 60 sp. 135 sp. 15 sp. Utbildningsprogrammet Hospitality Management 210 sp. EXAMENSARBETE 15 sp. GEMENSAMMA YRKESSTUDIER 60 sp. VALFRIA STUDIER 10 sp. INRIKTADE YRKESSTUDIER 35 sp. P R A K T I K GRUNDSTUDIER 60 sp. 30 sp.

20 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 6 av Grundstudier 60 sp. Syftet med grundstudierna är att lära de studerande de praktiska yrkeskunskaperna i branschen. Detta är en förutsättning för att de senare framgångsrikt skall kunna arbeta som ledare, förmän eller företagare. Detta skapar även en större förståelse för ämnesstudierna under fortsatta studier. Genom grundstudierna ger man de studerande kunskaper i det juridiska systemet i vårt samhälle samt grundläggande studie- och forskningsteknik. Man ger även de studerande en god praktisk yrkeskunskap, en grundkurs i värdskap och kundbemötande samt utvecklar de studerandes förmåga att kommunicera, även på främmande språk. De obligatoriska allmänna ämnena inom grundstudierna är: - Samhälle och studier - Undersökningsmetodik - Gäster och värdskap - Grunderna i turism, hotell-, restaurang- och kryssningsverksamhet - Praktiskt yrkesarbete - Språk Hospitality Management handlar om att arbeta med människor och för människor. Inslaget av kurser i mänskligt beteende och ledarskap är tydligt. Under grundstudierna ger man de studerande grundläggande kunskaper i kundservicens psykologi, sociala möten inom företaget och mellan företaget och dess kunder. En av de viktiga målsättningarna för utbildningen, och speciellt för det första studieåret, är att utveckla de studerandes självförtroende, branschkänsla och yrkesidentitet. Detta gör man genom att bygga upp deras praktiska yrkeskunskaper under grundkurserna i turism, hotell- och restaurangverksamhet samt genom praktiskt yrkesarbete. Under dessa kursmoment skall de studerande även lära sig att arbeta i team, fungera socialt och arbeta för företagets bästa och bra kundservice. Målet för språkstudierna är att den studerande skall behärska fackspråk och kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i sin yrkesroll. I språkstudierna ingår studier i : - Engelska - Finska - Tyska / Franska - Affärskommunikation

21 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 7 av Yrkesstudier 90 sp. I yrkesstudier ingår gemensamma yrkesstudier, inriktade yrkesstudier, praktik och valfria studier Gemensamma yrkesstudier 60 sp. Målet för de obligatoriska yrkesstudierna är att den studerande skall ha de kunskaper som krävs för att självständigt utveckla konkurrenskraftiga produkter/upplevelser och att marknadsföra små och mellanstora turism-, hotell- och restaurangföretag så att de olika målgruppernas krav beaktas. Målet för de obligatoriska gemensamma studier är också att den studerande skall känna till de faktorer som påverkar företagsverksamheten i turist-, hotell- och restaurangbranschen. Den studerande skall även ha insikter i hur man startar och driver ett företag. Den studerande skall ha insikter i ledning och organisation utifrån ett perspektiv som särskilt tar hänsyn till serviceföretagets specifika problematik. Den studerande skall kunna strukturera och analysera företagsekonomiska problem kring lönsamhet och effektivitet inom turism-, hotell- och restaurangföretag och kunna anpassa företagets personalpolitik till samhällets och individens krav. Den studerande skall kunna tolka och tillämpa kollektivavtalets bestämmelser och rekommendationer. Den studerande skall känna till den internationella turism-, hotell- och restaurangnäringen och de trender som påverkar branschen och ta dem i beaktande i företagets strategiska planering. Utbildningen kommer särskilt att fokusera på praktiskt ledarskap, d.v.s. hur man motiverar människor att effektivt arbeta för ett större kundvärde och på så sätt även skapa en konkurrenskraftigare organisation med ett bättre ekonomiskt resultat. Följande kurser ingår i studiehelheten: - Grunderna i företagsverksamhet - Marknadsföring (2 st. kurser) - Företagsekonomi (2 st. kurser) - Ledarskap och Human Resource Management - Organisationen i förändring - Praktiskt hotell- och restaurangmanagement - Tjänsteutveckling och upplevelser

22 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 8 av Inriktade yrkesstudier 35 sp Restaurangmanagement inriktning Målet är att de studerande som valt inriktningsalternativet Restaurangmanagement skall ha goda kunskaper i att leda och organisera restaurangföretag utifrån ett service management perspektiv. Den studerande skall ha god kännedom om det gastronomiska arbetsfältet och vara väl insatt i vinkunskap. Den studerande skall ha en fördjupad kunskap om olika matkulturer och deras speciella särdrag samt genom god planering av arbetsrutiner, menyer, inköps- och lagerrutiner samt genom god kundkännedom kunna påverka restaurangens ekonomiska resultat positivt. Den studerande skall även äga kunskap i grundläggande kostetnologi och hälsofaktorer i samband med matproduktion. Den studerande skall även kunna aktivt arbeta med miljö- och kvalitetsledning samt säkerhetsfrågor i restaurangmiljö. Följande kurser ingår i studierna: - Matoperationer - Matkulturer och kostetnologi - Menyplanering, inköpsrutiner och lagerhållning - Säkerhets-, miljö- och kvalitetsledning i restauranger - Mat och hälsa - Vinlära - Mat och vin i kombination Hotell- och turismmanagement inriktning Målet är att de studerande som valt inriktningsalternativet Hotell- och turismmanagement skall ha goda kunskaper i att leda och organisera hotell- och turismföretag utifrån ett service management perspektiv. Den studerande skall vara väl insatt i hotellets verksamhetsrutiner, i fastighetsdriftsfrågor och hotelldesign, i olika informations- och distributionssystem, i olika avtal med t.ex. distributörer samt känna till och kunna utnyttja de möjligheter som den moderna IT-teknologin ger. Den studerande skall också vara insatt i kvalitets- och miljöarbete samt säkerhetsfrågor i hotell- och turismföretag. Den studerande skall vara väl insatt i turismens olika former, kunna planera och utveckla nya produkter inom dem samt kunna förstå huvudprinciperna för destinationsutveckling.

23 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 9 av 10 Följande kurser ingår i studierna: - Hotellets drift och verksamhet - Säkerhets-, miljö- och kvalitetsledning - Distributions-, boknings- och informationssystem - Fastighetsdrift och design - Turismens olika ansikten - Destinationsutveckling och hållbar turism - Evenemangsturism och globara trender inom turism Fartygsmanagement inriktning Målet med inriktningen är att den studerande efter sina studier skall ha en bra teoretisk och praktisk grund för arbetsuppgifter i ledande ställning ombord på en kryssningsfärja. Den studerande skall känna till vilka marknads- och andra trender som styr utvecklingen inom kryssningsindustrin, den studerande skall även känna till hur de logistiska funktionerna och försäljningen ombord fungerar på ett ändamålsenligt sätt och hur man med hjälp av modern teknik och service management tänkande organiserar login och förplägnadsverksamheten ombord. Den studerande skall också vara väl insatt i de lagar och paragrafer som reglerar arbetsförhållanden ombord och i modernt ledarskapstänkande. Den studerande skall även kunna analysera hur man lyckats nå de ekonomiska målsättningar som den högsta ledningen har ställt för fartyget. Den studerande skall i detta arbete kunna utnyttja modern IT-teknologi och olika system för rapportering och budgetuppföljning. Följande kurser ingår i studierna : - Kryssningsindustrin - Logistiken och butiksförsäljningen ombord - Logi ombord och bokningssystem - Förplägnadsverksamheten ombord - Ledarskap - Kryssningsfartygets ekonomi och rapporter - Avtalsjuridik och personalfrågor ombord Valfria studier 10 sp. Målet för de valfria studierna är att den studerande har specialiserade eller fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. Valfriheten ger den studerande möjlighet att välja en personlig kompetensprofil i sin utbildning.

24 Utbildningsplan för programmet Hospitality Management 210 sp Blankett nr: Högskolan på Åland Uppgjord av: SM Godkänd av: Styrelsen PB 1010 Dok.nr: Rev.nr: MARIEHAMN Datum : Sida 10 av 10 Kurser kan väljas inom utbildningsprogrammet Hospitality Management, vid annat utbildningsprogram inom Högskolan på Åland eller vid extern yrkeshögskola/högskola Praktik 30 sp. Praktiken utgörs dels av en praktik under andra året och dels av en förmanspraktik under årskurs fyra. Praktiken på årskurs två omfattar en ca. fem månader lång praktikperiod (25 sp.). Målsättningen är att den studera skall göra sin praktik i något av de nordiska eller europeiska företagen som utbildningsprogrammet har kontakt alt. ett avtal med. Målet för praktiken under årskurs två är att den studerande skall tillämpa de kunskaper han inhämtat under basåret och få en bred bild av turism-, hotell- och restaurangverksamhet i hotell och restauranger av hög standard. Målet med den första praktiken är också att utvidga de studerandens insikter i branschföretagens vardag och på så sätt även öka deras motivations- och kunskapsnivå för vidare studier. Under det sista studieåret gör den studerande ännu en praktik, en s.k. förmans praktik. Målet för förmans praktik är att den studerande under ca fyra veckors (5 sp.) tid skall kunna förvärva sig insikter i en förmans arbetsuppgifter genom att följa med en förman och om möjligt själv prova på förmans uppgifter i ett lämpligt företag. 4.3 Examensarbete 15 sp. I varje utbildningsprogram ingår ett examensarbete om 15 sp. där den studerande skall visa att han/hon kan tillämpa kunskaper och arbetsmetoder inom sitt yrkesområde. Arbetet presenteras skriftligt i en slutrapport, granskas av en opponent och presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium. För att examensarbetet skall godkännas skall den studerande även fungera som opponent för ett examensarbete samt aktivt delta i seminariediskussionerna. Det är en strävan att examensarbetet skall ha stark anknytning till arbetslivet. Ett examensarbete utförs enskilt eller i grupp och kan vara ett samarbetsprojekt mellan studerande från olika utbildningsprogram. Ämnesvalet skall vara relevant för den studerande inom hans/hennes utbildningsprogram. Examensarbetet kan ha teoretisk eller praktisk inriktning. Det kan till exempel vara ett planerings- eller utvecklingsprojekt eller ett arbete baserat på tillämpad forskning.

25 Utbildningsprogrammet Hospitality Management 210 sp. (gäller fr.o.m. hösten 2008) GRUNDSTUDIER 60 tot. år 1 år 2 år 3 år 4 Samhälle och studier 4 4 Undersökningsmetodik 5 5 Gäster och värdskap 5 5 Grunderna i restaurangverksamhet 11,5 11,5 Introduktion till hotell- och turismverksamhet 8,5 8,5 Praktiskt hotell- och restaurangarbete Engelska 5 5 Finska 5 5 Tyska / franska 3 3 Affärskommunikation YRKESSTUDIER 95 a) Gemensamma yrkesstudier : 60 Grunderna i företagsverksamhet 5 5 Företagsekonomi Marknadsföring Ledarskap & Human Resource Management (HRM) Organisationen i förändring 5 5 Praktiskt hotell- och restaurangmanagement 5 5 Tjänsteutveckling och upplevelser 5 5 b) Inriktade yrkesstudier : 35 RESTAURANG MANAGEMENT Matoperationer 5 5 Säkerhets-, miljö- och kvalitetsledning i restauranger 5 5 Menyplanering, inköpsrutiner och lagerhållning 5 5 Matkulturer och kostetnologi 5 5 Mat och hälsa 5 5 Vinlära 5 5 Mat och vin i kombination 5 5 HOTELL- & TURISM MANAGEMENT Hotellets drift och verksamhet 5 5 Säkerhets-, miljö- och kvalitetsledning 5 5 Fastighetsdrift och design 5 5 Distributions-, boknings- och informationssystem 5 5 Turismens olika ansikten 5 5 Destinationsutveckling och hållbar turism 5 5 Evenemangsturism och globala trender inom turism 5 5 1(2)

26 FARTYGS MANAGEMENT Kryssningsindustrin 5 5 Logistiken och butiksförsäljningen ombord 5 5 Logi ombord och bokningssystem 5 5 Förplägnadsverksamheten ombord 5 5 Ledarskap 5 5 Kryssningsfartygets ekonomi och rapporter 5 5 Avtalsjuridik och personalfrågor ombord VALFRIA STUDIER ) PRAKTIK 30 Praktik 25 Förmanspraktik 5 5. EXAMENSARBETE TOTALT (2)

27

28 From: Lars Porko Sent: den 30 april :27 To: Eriksson-Granskog Agneta Subject: VB: forsknings spelmissbruk Hej Agneta, Jag hänvisar till dagens telefonsamtal och meddelar att Paf är beredda att finansiera en gästprofessur under en två års period Utgående från de förslag som vi har fått. Dock vill vi gärna diskutera en del detaljer som utgående från våra erfarenheter kan bidra till att forskningens slutresultat om möjligt kan öppna ännu flera vägar till att lösa negativa sidor av spelverksamheten. Jag hänvisar här till nedanstående information som jag har givit Kjell Manselin som ansvarar för Pafs insatser i spelproblem frågorna. Kjell kommer att vara en kontaktperson hos oss i detta samarbete med er. Naturligtvis är detta arbete även viktigt för oss också ur ett rent varumärkesperspektiv, något som jag hoppas att också på lämpligt sätt kan beaktas under projektets genomförandetid. Mvh Lars Porko Verkställande direktör Ålands Penningautomatförening PB 241 AX MARIEHAMN ÅLAND FINLAND Tel: (0) Mobil: +358 (0) CONFIDENTIALITY: This and any attachments are confidential and may be priviliged. If you are not a named recipient, please notify the sender immediately and do not disclose the contents to another person, use it for any purpose, or store or copy the information in any medium. Från: Lars Porko Skickat: den 30 april :39 Till: Kjell Manselin Ämne: VB: forsknings spelmissbruk Hej Kjell, styrelsen har sagt ja till forskningsprojektet och kommer att finansiera det med tusen under två år. Det är viktigt för Paf att få fram sådana aspekter som du lyfter fram och jag kommer att meddela högskolan dem. För Paf är detta projekt motiverat för att vi skall lära oss förstå och bättre veta hur vi skall kunna identifiera problematiskt beteende och reagera på rätt sätt, ett mål som du preciserar i de synpunkter du framför i ditt brev. Det är också viktigt för oss och vårt varumärke att detta samarbete på alla tänkbara sätt kan lyftas fram. Naturligtvis skall högskolans/forskningens integritet i sak inte få påverkas av samarbetet. Du får i uppdrag att vara vår förbindelselänk till högskolan. lp

29

30 Högskolan på Åland/ Förslag på forskningsprojekt / BG Sjuksköterskors professionella kompetens i mötet med personer med spelberoende och spelmissbruk En kort beskrivning av ett kommande forskningsprojekt vid Vårdprogrammet, Högskolan på Åland Projektansvarig: Barbro Gustafsson, adjungerad gästprofessor vid Högskolan på Åland Introduktion. Penningspel av olika slag har blivit populärt. Detta medför i sig att det kan uppkomma ett spelberoende och spelmissbruk hos vissa personer. Paf (Penning Automat Föreningen) på Åland har åtagit sig inom sin verksamhets ram ett preventivt arbete för att på olika sätt uppmärksamma personer som ligger i riskzonen. Ett sätt att arbeta är att personer som spelar får fylla i s.k. självskattningstester som ett försök att spelaren själv blir uppmärksam på den egna spelstilen. Oberoende det preventiva arbetet är det personer som hamnar i ett spelberoende och spelmissbruk som de inte själva kan ta sig ur. Många av dessa söker av olika anledningar hälso- och sjukvården, kanske inte i första hand för sitt spelberoende utan av andra ohälsoskäl. Idag finns på Åland ingen kartläggning av om personalens kompetens att uppmärksamma spelberoende/spelmissbruk, samt möta personer med denna problematik och utföra en god vård på ett professionellt sätt. Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården om de har utbildning eller kunskaper för att identifiera spelberoende och spelmissbruk hos personer som är vårdsökande, vilka attityder och värderingar som är rådande relaterat till spelberoende och spelmissbruk, vilka handlingsstategier sjuksköterskorna har direkt i mötet med personen, samt vilka rutiner det finns för dokumentation och uppföljning av spelberoende och spelmissbruk görs. Likaså om direkta kontakter med Paf på Åland föreligger. Metodik. Studien består av tre delstudier. Den första delstudien är kvantitativ med kartläggning sjuksköterskornas utbildning, kunkaper, attityder, värderingar, handlingsstrategier, dokumentationsrutiner och uppföljning av personer med spelberoende och spelmissbruk. Datainsamlingen görs genom ett frågeformulär som tillsänds sjuksköterskorna (ca 250) som arbetar inom ÅHS på Åland. Den andra delstudien är en kvalitativ intervjustudie. Tjugo sjuksköterskor som deltog i delstudie 1 kommer att väljas ut, i samråd med chefer vid ÅHS, att delta i studie 2. Denna studie är en fördjupningsstudie av områden inom delstudie 1, men har också fokus på policyprogram och guidelines som behöver utvecklas för att bedriva en vård på ett professionellt sätt. Den tredje delstudien fokuserar på utveckling av policyprogram och praktiska guidelines som dels underlättar identifierandet av spelberoende och spelmissbruk, dels ger riktlinjer för hur vårdmötet och vården ska utformas så att personen med spelberoende och spelmissbruk ökar den egna kontrollen över spelsituationen. Tidsplan. Studien avses att starta höstterminen 2008 med en projektplan och delstudie 1.

31

32 Högskolan på Åland /Förslag på forskningsprojekt Sjuksköterskors professionella kompetens i mötet med personer med spelberoende och spelmissbruk Projektansvarig: Barbro Gustafsson, adjungerad gästprofessor vid Högskolan på Åland Tidsplan. Studien avses att starta höstterminen 2008 med en projektplan och delstudie 1. Projektet och befattningen som adjungerad professor vid Högskolan på Åland pågår och motsvarar ett uppdrag på halvtid som forskare under hela perioden. Lönekostnader: euro per år som inkluderar lön som adjungerad professor på deltid vid Högskolan på Åland samt sociala avgifter för den anställde. Projektkostnad totalt: euro * 2 år, totalt euro för perioden Mariehamn den Agneta Eriksson-Granskog Rektor, Högskolan på Åland

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45 Trivselundersökningen 2008 Nedan följer åtgärdsförslag från de olika studieprogrammen, kort och konkret. Generellt kan man konstatera att trivseln är god. Regelbunden uppföljning av de studerandes utveckling av lärare, studiehandledare och programledare är också önskvärd och kommer att ses över ytterligare. Man bör också komma ihåg att vissa klagomål kommer fram av gammal vana, eller kan vara orsakade av missförstånd. Mariehamn den 7 maj 2008, Henrik Karlsson, vicerektor Åtgärdsförslagen Utbildningsprogrammet Hospitality Management Åtgärdspaket : 1. Bättre schema och schemaläggning - bättre övergripande kursplanering redan på föregående vår = kontroll av att belastningen blir jämn - schemaläggningsprogrammet borde automatiskt skicka ut ett meddelande om schemaförändringen till de berörda studerande - lärarna måste samplanera årets inlämningsuppgifter och tentor (borde ske senast i början av läsåret helst föregående vår) - ännu tydligare blockläsning 2. Att höja kraven på de studerande : a) Vid intagning - är svårt att genomföra i dag eftersom antalet sökande är lågt b) Under kurserna - kurskraven skall noggrant presenteras i början av varje kurs : - kraven för att klara kursen - kraven för vitsorden - närvaro osv. - lärarna får ej pruta på dem - kraven programmets lärare emellan kan i dag skilja för mycket Detta borde programledaren kontrollera jämna mellanrum. - benchmarking med andra högskolor rekommenderas

46 3. Att höja lärarnas engagemangs- och kunskapsnivå - alla kursbeskrivningar skall hålla samma kvalitet - kursgenomgångar måste hållas efter kurserna a) mellan de studerande och kursläraren b) programledaren måste kolla kursutvärderingarna fortlöpande - samarbete med näringslivet måste ökas (genom t.ex. olika projekt och undersökningar) = så här är det i verkligheten känslan uppstår = positiva effekter även för läraren - att besöka mässor och olika branschevenemang borde bli ett vanligare inslag i de ordinarie kurserna - två eller flera lärare samkör kurser eller kursmoment - kurser och fortbildning till lärare 4. Bättre feedback om studieframgångar - lärarna måste inta en mer aktiv roll under kursen och ge feedback tidigare och fortlöpande - de studerande borde mer aktivt styras till att själv gå och hämta ut sina studieregisterutdrag och kontakta sina lärare - studiehandledaren skall kontakta svaga elever och ta itu med problem 5. Lokaliteter och andra fysiska resurser - förhandlingar om eventuella kaffekokare i klassrummen inleds med hotell- och restaurangskolans rektor Programmet för Maskinteknik Mer sjöpraktik borde kunna erbjudas i form av fartygsförlagd undervisning, men det är i första hand en resursfråga. Mer praktiska ämnen kommer att erbjudas i början av utbildningen för att få de studerande mer fokuserade på sitt framtida yrke. Informationen om krav och kursplanering i början av varje kurs kommer att förbättras, på begäran av de studerande. En bättre enkät kommer att göras i nästa år, i och med att denna utvärderings frågor i många fall kändes otydliga och svårförstådda.