Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015
|
|
- Marie Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015 Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015 Underlag ängs- och betesmarker FÖP Vimmerby 2015
2
3 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 1. Uppdrag och bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Vimmerby FÖP Samrådshandling Vimmerbys ängs- och betesmarker... 5 Ängs- och betesmarker i Sverigeperspektiv... 5 Ekologiska samband ängs- och betesmarker i Vimmerby... 7 Scenario 1- nuläge Ekologiska samband efter utbyggnad Habitatförlust förluster av ängs- och betesmarker Påverkan på spridningssamband med full utbyggnad Scenario 2 utbyggnad enligt samråd Scenario 3 utbyggnad enligt utställning Rekommendationer till anpassningar och skyddsåtgärder för respektive plan Älåkra Höknäset Nossenområdet Folkets park- och Lundområdet Ulriksdal Ringled Förstärkningsåtgärder Simuleringar Slutsatser Källor Bilaga 1. Metodik Modellering av värdetrakter innan exploatering, täthetsanalys Modellering av värdetrakter efter exploatering Analys av ekologiska samband Tolkning av resultatet Litteratur
4 Underlag Vimmerby FÖP PM bör citeras som: Sandström. A Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP. Calluna AB, Linköping. I löpande text: (Sandström 2015) Callunas interna projektkod: KKE0005. Senast reviderad: Projektets organisation: Kristina Kvamme (projektledare, kvalitetsgranskning), Anna Sandström (rapport), Vadym Sokol (GIS-analyser och kartor), Mattias Bovin (GIS-analyser), John Askling (expertrådgivare GIS-analys och landskap). Kontakt för denna rapport: anna.sandstrom@calluna.se eller Bild på framsida: Flygbild över Älåkra, Vimmerby kommun 2
5 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 1. Uppdrag och bakgrund Uppdraget Calluna har bedömt vilka miljökonsekvenser som kan uppstå i samband med genomförandet av utvecklingen i Vimmerby enligt den nya fördjupade översiktsplanen (FÖP) som har varit på samråd för Vimmerby stad. Efter samrådet har Calluna fått i uppdrag att fördjupa kunskapen om hur den planerade utvecklingen kan påverka ängs- och betesmarker och därefter ta fram förslag som kan bidra till att minska påverkan på naturvärden knutna till dessa miljöer. Arbetet har genomförts som en process där tre olika scenarier har analyserats. Först har nuläge (scenario 1) och samråds-föp utan anpassningar (scenario 2) analyserats. Därefter har anpassningar av utvecklingsområden genomförts efter resultat från dessa analyser, och detta anpassade förslag har blivit scenario 3. Arbetet har genomförts genom GIS-analyser av täthet och ekologiska samband för ängs- och betesmarker. Tidigare inventeringar och känd kunskap kombinerat med kommunens kunskap om Vimmerby stad och andra styrande dokument har legat till grund för analyserna. Metod- och genomförandebeskrivning finns i bilaga 1. Vimmerby FÖP Samrådshandling Under 2014 arbetade Vimmerby kommun fram en fördjupad översiktsplan till samråd som fokuserade på hur Vimmerby stad ska utvecklas de närmaste 15 åren. Kommunens mål är att Vimmerby ska utvecklas så att dess värden och kvaliteter förstärks. Det innebär bland annat att hållbar utveckling ska genomsyras i utbyggnaden av staden. Kommunen ska hushålla med sina resurser och förtäta staden så långt det är möjligt. Bostadsområden ska vara trygga. De kulturhistoriska värdena ska lyftas fram och gröna sammanhängande stråk ska säkerställas. Vimmerbys styrkor är den täta staden med närhet till naturen och det rika kulturlandskapet. Stadskärnan med dess kulturhistoriska byggnader och smala gränder ska förstärkas där naturliga mötesplatser ska förskönas och locka till ett rikare folkliv. I figur 1 presenteras den utvecklingsplan som har varit ute på samråd. På den kan man se den befintliga markanvändningen och vilka utvecklingsområden som ingår i den fördjupade översiktsplanen. Förslaget för den framtida markanvändningen utgår från kommunens mål, synpunkter från medborgare, riskanalyser och naturliga förutsättningar. Del 2 Vimmerbys framtida markanvändning, som avsnittet heter som handlar om stadens utveckling i den fördjupade översiktsplanen, presenterar helheten med utvecklingen men även en fördjupad presentation och rekommendationer för varje delområde. Länsstyrelsen har i sitt yttrande i samrådet av den fördjupade översiktsplanen bland annat framfört att kommunen behöver tydliggöra hur områden med särskilda naturvärden och grönstruktur långsiktigt tas tillvara. Spridningsstråk och samband med närliggande naturmiljöer behöver förtydligas. Förekomsten av närnaturen behöver också förmedlas och göras känd för stadens invånare. Eftersom ängs- och betesmarker dominerar i utbyggnadsområdena och att naturvärden och spridningssamband kan påverkas av utbyggnaden har fokus i denna analys legat på dessa miljöer. 3
6 Underlag Vimmerby FÖP Centrum Verksamhetsområde på längre sikt Nuvarande markanvändning Föreslagen markanvändning Bostäder Skola/omsorg Natur Idrott/rekreation Handel/verksamhet Industri Besöksnäring Fritidshus Bostäder Bostad/verksamhet Skola/idrott Hästverksamhet Besöksnäring Verksamhet Bryggområde Utredningsområde Vägreservat, framtida ringled Figur 1. Utvecklingsplanen enligt Vimmerby FÖP samrådshandling. 4
7 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 2. Vimmerbys ängs- och betesmarker Ängs- och betesmarker i Sverigeperspektiv Småland är av tradition Sveriges sinnebild för det gamla odlingslandskapet med sina byar och gårdar i rött med vita knutar omgivet av åkrar och hagmarker. De små åkrarna med omsorgsfullt lagda stenmurar och odlingsrösen och djuren som betar i hagar är typiska för landskapet. Men det är ett landskap som genomgått en stor förändring. En analys av landskapets förändring under de senaste 100 åren som har genomförts (Trafikverket 2015, opublicerat) som visar att Småland har varit det landskap i Sverige som förändrats mest radikalt i södra Sverige. De största förändringarna har skett i södra Småland. Där har man gått ifrån Sveriges i särklass rikaste området med ängar och hagmarker till de fattigaste i södra Sverige de senaste 100 åren. Småland är i stora stycken inte längre hävdat med ett undantag och det gäller norra Småland. I Vimmerbytrakten fanns kring år 1900 mellan 7,5-10% ängsmark. Vid utdrag från ängs- och betesmarksdatabasen TUVA (Jordbruksverket 2013) som redovisar alla ängsoch betesmarker i Sverige har andelen minskat till 0,9-1,8%. Det är en stor förändring som påverkar upplevelsen av jordbrukslandskapet och spridningsmöjligheter och biologisk mångfald i ängs- och betesmarker. Se figur 2. Vimmerby ligger dock i kanten av ett bälte mot kusten och norra Småland-södra Östergötland som fortfarande har högst andel ängs- och betesmarker i östra Sverige. I den här regionen finns mycket goda förutsättningar att bevara och utveckla de värden som är kopplade till ängs- och betesmarker men det är viktigt att på olika sätt förhindra ytterligare förluster av areal och säkerställa att spridningsvägar för ängs- och betesmarker bibehålls. För Vimmerby kommun innebär det att de hävdade marker som finns kvar har stort värde för bevarande av biologisk mångfald, kulturvärden och upplevelser knutna till det småskaliga odlingslandskapet som omger Vimmerby. 5
8 Underlag Vimmerby FÖP Figur 2. Analys av arealförändring av ängs och betesmarker från år 1900 till 2013 i Södra Sverige. Byte till bättre upplösning om möjligt. 6
9 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Ekologiska samband ängs- och betesmarker i Vimmerby För att utreda hur ängs- och betesmarkerna hänger ihop kring Vimmerby har två olika analysmodeller genomförts. För metodbeskrivningar, se bilaga 1. Den första analysen är en täthetsanalys för ett större område kring Vimmerby, cirka 8 x 15 km yta (figur 3). Täthetsanalysen visar hur hagmarkerna aggregerar sig i landskapet idag. Den andra analysen är analys av ekologiska samband för FÖP-området. Tre olika scenario har analyserats. Scenario 1 är nuläget som visar hur de ekologiska sambanden ser ut idag. Scenario 2 utgår från utbyggnad enligt samråds-föp, dvs tidigare förslag och scenario 3 är utställningsförslaget efter att samrådsförslaget har anpassats. Scenario 1- nuläge I Vimmerbys närhet finns en stor koncentration av betesmarker. I täthetsanalysen, figur 3, som visar ett större geografiskt område kring Vimmerby kan man se att det i östra delen av Vimmerby finns mycket stark koncentration från Älåkra i Söder förbi Nosshult och upp mot Snokebo, ju rödare färg, desto högre koncentration av ängs- och betesmarker. I de allra rödaste områdena är koncentrationerna 20-47% av ytan. Närheten till Koppetorp och Långbrössle gör att det finns möjligheter till spridning för organismer knutna inom ett stort geografiskt område. På den västra sidan av Vimmerby kan man se Nybble, Södra och Norra Fågelhem och Nyligen skapar ett ängs- och betesstråk norrut mot Södra Vi och Djursdala. I figur 4 har de ekologiska sambanden analyserats inom planområdet för att identifiera viktiga spridningssamband. Även i den här analysen faller de södra och östra delen av FÖP-området ut. Pilar i figuren visar att utvecklingsområdena Älåkra, Folketspark och Lundområdet, Nossenområdet och Ulriksdal samt norr ut har starka spridningssamband. Hela området bedöms ha stor betydelse för biologisk mångfald kopplade till ängs- och betesmarker kring Vimmerby. Med Gästgivarhagen och Lundenområdet finns fina betesmarker i direkt anslutning till stadens invånare. Därifrån finns spridningsvägar ut till de närliggande odlingslandskapen. I området finns många betesmarker i olika storlekar inom spridningsavstånd. Tätheten och spridningsmöjligheterna mellan dem gör att motståndskraften för förändring ökar och risken för lokala utdöenden av arter minskar. Det är gynnsamt för den artrikedom som finns i betesmarkerna att starka samband och koncentrationer av betesmarker finns i det här området. Kartan kan ge vägledning för vart det är viktigt sätta in insatser när det gäller naturvårdsarbete och planering för att öka sambandet mellan betesmarker och vart särskilda insatser bör göras för att säkra skötsel och naturvärden. 7
10 Underlag Vimmerby FÖP Täthetsanalys av ängs- och betesmark Nuläge Vimmerby Fågelhem Nybble Snokebo Lund Koppetorp Nosshult Älåkra Täthetsanalys (250 m radie) < 1 % % Natursvårdsverket Angs- och betesmark Vimmerby kommun Förslag ny markanvändning m ± Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur 3. Täthetsanalys för ängs- och betesmarker kring Vimmerby, nulägesanalys scenario 1. Röd färg illustrerar hög koncentration av betesmarker. Stor täthet av ängsoch betesmarker finns i den östra kanten av Vimmerby stad. 8
11 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Ekologiska samband för ängs- och betesmark Nuläge Vimmerby Ulriksdal Folkets park och Lundområdet Gästgivarehagen Nossenområdet Älåkra Område med ÄoB nutid ÄoB möjlig sprindningszon Vimmerby kommun Förslag ny markanvändning ± m 8/28/2015 Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur 4. Nulägesanalys scenario 1. Ekologiska samband mellan ängs- och betesmarker i FÖP-området. Föreslagen markanvändning som redovisas har ej genomförts. Pilarna visar spridningssamband som berör utbyggnadsområden. 9
12 Underlag Vimmerby FÖP 3. Ekologiska samband efter utbyggnad I följande kartor har GIS-analyser gjorts för vad som händer med ängs- och betesmarker och de ekologiska sambanden mellan dem vid full utbyggnad utan att någon särskild hänsyn till ängs- och betesmarker tagits. Två alternativa utbyggnadsscenarior har analyserats, scenario 2, utbyggnad enligt samråd och scenario 3 utbyggnad enligt utställning. Scenario 3 är det utvecklade alternativet som ligger till grund för de rekommendationer som finns i följande avsnitt. Utöver anpassningar av utbyggnadsområden kan åtgärder göras i detaljplaneringen som minskar de negativa effekter som kan uppstå på spridningsvägar och biologisk mångfald. Habitatförlust förluster av ängs- och betesmarker Vid en full utbyggnad enligt scenario 2, riskerar 50 ha av 292 ha betesmark inom FÖPområdet Vimmerby stad att påverkas, totalt 17%. Efter anpassad utbyggnad, scenario 3, har ianspråktagande av betesmark minskat till 45 hektar och 15% arealminskning, se figur 5. Inom planområden med betesmarker kan ytterligare anpassningar göras som minskar ianspråktagandet ytterligare. Påverkan på spridningssamband med full utbyggnad Scenario 2 utbyggnad enligt samråd Förlusten av betesmark innebär en påtaglig försämring av spridningssambanden i det starka habitatnätverken för ängs- och betesmarker söder och öster om Vimmerby, se figur 6. Lundenområdet: Ett område som särskilt behöver lyftas är betesmarkerna i Lundenområdet. Med full utbyggnad kommer spridningssambanden mellan Älåkra, Gästgivarehagen, Borg och Ulriksdal att upphöra som idag har relativt starka samband. Älåkra och Nossenområdet: Det kan finnas viss kontakt mellan Älåkra och Nossenområdet men spridningshinder kan uppstå och försämras mer än vad bilden påtalar. Särskilt då betesmark i Nossenområdet ligger inom föreslagna planområden. Älåkras ängs- och betesmarker minskar i utbredning och även om spridningsmöjligheterna på kartan ser ut att bibehållas kommer en långsträckt bebyggelse kunna bli ett hinder för spridning och risken för lokal utdöenden av populationer kan öka, detta kan bli påtagligt för t.ex. fjärilar och andra insekter. Den planerade ringleden: Den planerade ringleden kan ha stor påverkan på ängs- och betesmarkerna då sträckningen idag går genom flera betesmarker. Detta kan också försvaga sambanden norrut. 10
13 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Figur 5. Förlust av betesmarker med full utbyggnad inom planområdet för FÖP Vimmerby, enligt reviderad utbyggnadskarta, utställningsförslaget. 11
14 Underlag Vimmerby FÖP Figur 6. Påverkan på spridningssamband mellan betesmarker vid full utbyggnad av FÖP Vimmerby enligt scenario 2, utbyggnad enligt samråd. 12
15 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Scenario 3 utbyggnad enligt utställning Förlusten av betesmark innebär en viss försämring av spridningssambanden i det starka habitatnätverken för ängs- och betesmarker söder och öster om Vimmerby, se figur 7. Risk finns att utbyggnad försvårar bete i kvarvarande betesmarker. Scenario 3 har i högre grad tagit hänsyn till naturvärden knutna till ängs- och betesmarker än scenario 2 från samrådet. Lundenområdet: Planområdet har minskat i scenario 3 vilket ger positiva effekter på spridningsmöjligheterna. Enligt analysen innebär det fortfarande ett brott i spridningsvägarna men i jämförelse med scenario 2 ökar möjligheterna att med anpassningar i och runt planområdet underlätta spridningssamband mellan Älåkra, Gästgivarehagen, Borg och Ulriksdal. Skötsel av bostadsnära ängs- och betesmarker bör ingå i planeringen av dessa områden. Älåkra och Nossenområdet: I det anpassade förslaget har kommunen avgränsat utbredningen på planområdena i Älåkra och Nossenområdet och begränsat ianspråktagande av betesmark vilket är positivt. Det kommer dock ske utbyggnad i betesmarker i båda planområdena. Minskningen av utbyggnadsareal möjliggör att spridning kan underlättas i jämförelse med scenario 2. Skötsel av bostadsnära ängs- och betesmarker bör ingå i planeringen av dessa områden. Den planerade ringleden: Den planerade ringleden kan ha stor påverkan på ängs- och betesmarkerna då sträckningen idag går genom flera betesmarker. Detta kan också försvaga sambanden norrut. 13
16 Underlag Vimmerby FÖP Ekologiska samband för ängs- och betesmark efter full utbyggnad enligt FÖP Vimmerby Ulriksdal Folkets park och Lundområdet Gästgivarehagen Nossenområdet Älåkra Område med ÄoB efter utbyggnad ÄoB möjlig spridningszon Vimmerby kommun Förslag ny markanvändning ± m 8/28/2015 Sources: Esri, HERE, DeLorme, TomTom, Intermap, increment P Corp., GEBCO, USGS, FAO, NPS, NRCAN, GeoBase, IGN, Kadaster NL, Ordnance Survey, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), swisstopo, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS User Community Figur 7. Påverkan på spridningssamband mellan betesmarker vid anpassad utbyggnad, scenario 3, av FÖP Vimmerby Stad. 14
17 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 4. Rekommendationer till anpassningar och skyddsåtgärder för respektive plan Älåkra Älåkra ligger söder om staden och inom det område med högst täthet av naturbetesmarker nära staden och starka spridningssamband mot norr och öster. I Figur 8 kan man till höger i bild se utbredningen av naturvärdesobjekt inom planområdet, scenario 2, där de orange områdena har förhöjda naturvärden. I kartan kan man också se i bilden till vänster hur planområdet har minskat efter anpassning, scenario 3. Vid planeringen bör spridningsvägar i väst-östlig riktning säkras för att underlätta vindspridning av fröer och flygvägar för insekter. Särskilt viktiga tycks naturbetesmarkerna i den norra delen vara och dessa har i scenario 3 undantagits i stor grad, i jämförelse med samrådsscenario 2. De kopplar ihop betesmarkerna öster och väster om planområdet. Bevarande och säkerställande av skötsel av dessa områden bör ingå i planeringen. Andra råd för att öka genomsläppligheten är: Säkerställa möjligheterna att hävda närliggande betesmarker. Figur 8. Älåkra planområde: t.v. scenario 3 utställningsförslag; t.h. scenario 2 samrådsförslaget med naturvärden enligt naturvärdesinventeringen (orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4). 15
18 Underlag Vimmerby FÖP Höknäset Höknäset ligger mellan Älåkra och Nossenområdet. Det är idag ett skogsbeklätt område och kan idag utgöra en spridningsbarriär för ängs- och hagmarksorganismer. Vid en utbyggnad av detta område rekommenderas att skapa ett öppet grönt stråk i östvästlig riktning som kan stärka sambanden i östvästlig-riktning mellan Älåkra och Nossenområdet. Figur 9. Höknäset mellan Älåkra och Nossenområdet. Här kan vid en utveckling av området skapas ett öppet grönt stråk som underlättar spridning. Nossenområdet Nossenområdet är under planering, utbredning av scenario 3 redovisas i figur 10, bilden till vänster. Naturbetesmarker ingår i planområde och dessa redovisas i figur 10, till vänster. Området ligger i en spridningsväg med hög täthet av ängs- och betesmarker. I det här området är det viktigt att underlätta spridningen med bibehållande av naturbetesmarker som hävdas och som skapar kontakt mot väster och norrut åt Borg och Lundenområdet. Bevara naturbetesmarken i så hög grad som möjligt. Undvik stora långsträckta byggnader i öst-västlig ritning som kan hindra vindspridning och flygvägar mot norr. Arbeta med förstärkningsåtgärder inom planeringen. 16
19 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Figur 10. Nossenområdet: t.v. scenario 3, utställningsförslag; t.h. scenario 2 med naturvärden enligt naturvärdesinventeringen (orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4). Folkets park- och Lundområdet Ett planområde i scenario 2 överlappar helt en hagmark (1a figur 11). Hagen har en fin struktur och artrik flora samt har betydelse som närrekreationsområde. Detta område har i analysen av ekologiska samband visat sig ha en mycket viktig funktion för att möjliggöra spridningsvägar från Älåkra, Gästgivarhagen och österut mot Ulriksdal och norrut, se figur 4 (nuläge, scenario 1) och figur 6 (vid utbyggnad, scenario 2) och figur 7 (scenario 3). Om betet upphör helt i denna hagmark eller bebyggs kommer det att ge påtagliga konsekvenser för det idag starka systemet av betesmarker inom Vimmerby närområde. Sambanden mellan Älåkra och Ulriksdal bryts och sambandet mellan Älåkra och Nossenområdet kan inte ersätta denna förlust. Figur 11. Naturvärden i Lund- och Folketsparkomårdet. (orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4). Planområden enligt scenario 2 från samrådet av FÖP Vimmerby stad. De ekologiska sambanden har analyserats för utbyggnad enligt scenario 2 och scenario 3. Planområdena har anpassats och minskats i scenario 3, skillnaden i utbredning av planområdet illustreras i figur 12. I figur 6 och 7 kan man jämföra effekterna på spridningssambanden. Det kommer att bli ett brott på spridningssambanden över Lundområdet även med den begränsade utbyggnaden i scenario 3. Möjligheterna ökar dock att kunna förstärka värden i omgivande marker som kan kompensera för arealförlust och 17
20 Underlag Vimmerby FÖP spridningshinder genom kvalitetshöjande åtgärder och satsa på natur och kultur i omgivande marker. Om kompensationen är tillräcklig kan inte bedömas förrän i senare planskeden. Figur 12. Folkets park- och Lundområdet: t.v. planområde scenario 2 samrådsförslaget; t.h. scenario 3 utsällningsförslaget. Ulriksdal I Ulriksdal planeras en häst- och ridanläggning i området benämnt 4 på kartan, figur 13. Bedömningen är att betesmark i området, se figur 4, kan samverka med utvecklingen av hästgård. I det norra planområdet (område 3, figur 13) finns ett smalt stråk med öppna marker längs vägen. Detta stråk har betydelse som spridningsväg. Det är viktigt vid utvecklingen av området att ett spridningsstråk i nordsydlig ritning bibehålls. 18
21 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Figur 13. Ulriksdal utbyggnadsområden. Område 3 och 4 är utbyggnadsområden. Naturvärden redovisas i orange, naturvärde klass 3, gult naturvärde klass 4. Ringled Ringleden som den ligger i planen berör flera naturbetesmarker och odlingslandskap. Då detta tar värdefulla naturmiljöer i anspråk och kan ge svårigheter att bruka mark samt försämrar spridningsmöjligheter bör placering och skyddsåtgärder studeras särskilt vid den planeringen. Förstärkningsåtgärder Förstärkningsåtgärder som kan underlätta spridning och minska skador på habitat i ängs- och betesmarker är t ex: anläggande av naturliga grässlänter längs vägar och gräsytor som kan slåttras säkra tillgång till nektar och parningsplatser genom att planera och gynna blommande träd- och buskar samt bryn. restaurera igenväxande sparade betesmarker som kan öka i värde för arter knutna till bostadsområden bevara och skapa småbiotoper, som t.ex. stenmurar och rösen, alléer, småvatten, vägrenar, diken Kompensation när det sker ianspråktagande av ängs- och betesmarker kan minska förlusten av biologisk mångfald och ekologiska samband kring Vimmerby. Planera för skötsel i samband med utbyggnad i jordbruksmark. Simuleringar Efter att anpassningar har gjorts av planer och åtgärder arbetats in kan nya simuleringar göras för att bedöma hur funktionen av spridningssamband och habitat påverkas jämfört med nuläge och full utbyggnad. Slutsatser Målsättningen för kommunen bör vara att säkra att detta värdefulla system av ängsoch betesmarker kan behållas och spridningssambanden eventuellt förstärkas. Det finns hot idag knutna till arter som är beroende av ängs- och betesmarker för sin överlevnad framför allt på grund av igenväxning, upphörd hävd och utveckling av bostäder. Vimmerby kommun har en jordbrukstradition som fortfarande är stark, här finns med andra ord goda förutsättningar att fortfarande bruka och värna jordbrukslandskapets biologiska mångfald. Något som redan gått förlorat i andra småländska kommuner längre söderut. 5. Källor Vimmerby kommun Vimmerby FÖP samrådshandling Calluna Översiktlig naturvärdesinventering Jordbruksverket. TUVA GIS-lager över ängs- och betesmarker. 19
22 Underlag Vimmerby FÖP Trafikverket 2013, Opublicerade kartor, LiLP. 20
23 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP Bilaga 1. Metodik Underlag som har använts till GIS-analyserna är planeringsförutsättningar från Vimmerby FÖP samrådshandling, TUVA (Jordbruksverket), naturvärdesinventering (Calluna 2014). Modellering av värdetrakter innan exploatering, täthetsanalys Värdetraktsanalysen, den sk täthetsanalysen som tagits fram i det här projektet har genomförts med hjälp av täthetsanalyser. Eftersom syftet var att kartlägga landskapssamband av äng- och betesmarker inom och intill Vimmerby stad användes Jordbruksverkets GIS-skikt TUVA med äng- och betsmarker för Vimmerby kommun och Callunas naturvärdesinventering (NVI) med naturtypen äng- och betesmark. Med en sökradie om 250 m beräknades summan av äng- och betesmark med ett så kallat moving window. Resultatet dividerades med en area om drygt m 2 (! * ) för att erhålla andelen äng- och betesmark inom sökarean. Andelen area äng- och betesmark beräknades sedan om från area till procent och visualiserades i 10 olika klasser från över 0 till 47 %. Modellering av värdetrakter efter exploatering Utifrån det GIS-skikt som Calluna erhöll från Vimmerby kommun med exploateringsplaner inom Vimmerby stad, raderades ytor i det sammanslagna skiktet av äng- och betesmarker från TUVA och Callunas NVI som överlappade med exploateringsområdena. Resultatet blev ett nytt GIS-skikt med äng- och betesmarker efter en eventuell exploatering. Med det nya GIS-skiktet för äng- och betesmarker efter eventuell exploatering genomfördes samma täthetsanalys som beskrivs i ovanstående avsnitt. Analys av ekologiska samband Analysen har använt samma bakgrundsdata som till värdetraktsanalyserna. I denna analys har ekologiska parametrar använts för att bedöma spridningsmöjligheter. Spridningssambanden har beräknats utifrån att 1000 meter är maxavstånd för vindspridning och 670 är maxavstånd för fjärilar. Uppgifterna är hämtade från forskning om dårgräsfjäril och vindspridning. Modellen kan användas för luftiga landskap med begränsat med spridningshinder. Ju större hagmarkerna är desto större spridningsavstånd är beräknat, mindre hagmarker anses ge kortare spridningsavstånd. Tolkning av resultatet Resultatet av värdetraktsanalysen ska inte tolkas som ekologiska samband. Det är möjligt att tolka resultatet från ett landskapsperspektiv och fördelning av landskapets komponenter. Analysen har identifierat ett flertal kärnområden och landskapssamband med äng- och betesmarker inom och intill Vimmerby stad vilket ger en indikation till landskapets ekologiska funktionalitet för arter knutna till äng- och betesmarker. För att kartlägga ekologisk konnektivitet och ekologiska samband har en GIS-analys använts som lägger in uppgifter om spridningsmöjligheter för organismer knutna till habitatet som analyseras. 21
24 Underlag Vimmerby FÖP På det sättet har specifika barriäreffekter eller försvagningar av spridningskorridorer bedömts. Mer information om sådana analyser går bland annat att läsa i Koffman (2014) och Koffman & Bovin (2015). Litteratur Koffman, A., Ekologiska landskapssamband i Rösjökilen. Tallnätverket. Vildbinätverket. Fladdermusnätverket. Upplands Väsby kommun. URL: /Rapport+R%C3%B6sj%C3%B6kilen.pdf Koffman, A., Bovin, M., Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad Kunskapsunderlag för fysisk planering. 22
25 Underlag ängs- och betesmarker Vimmerby FÖP 23
26 Calluna är landets största naturmiljökonsult med idén att visa hur vi kan säkra funkt Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: osystem i framtiden. Vi är din naturliga partner vid samhällsplanering, exploatering och naturvård.
REVIRKARTERING AV FÅGLAR. Norra Våxnäs, Karlstads kommun
REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun 2016-06-20 REVIRKARTERING AV FÅGLAR Norra Våxnäs, Karlstads kommun KUND Karlstads kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Sverige Box 117 651 04 Karlstad
Läs merVäg 222 Skurubron. Nya Skurubron. Om Projektet. Bakgrund. Renovering av befintliga broar över Skurusundet. Ombyggnad av Trafikplats Skuru
Väg 222 Skurubron Ombyggnad av Trafikplats Skuru Skurusundsvägen Ny gångväg Nya dagvattendammar Värmdövägen Renovering av befintliga broar Ombyggnad av Trafikplats Björknäs Ny vägbro Skuruparken Ny sträckning
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merTvärförbindelse Södertörn, grodoch kräldjursinventering
Tvärförbindelse Södertörn, grodoch kräldjursinventering maj juni 2016 Titel: Tvärförbindelse Södertörn, grod- och kräldjursinventering Version/datum: 2016-08-31 Rapporten bör citeras som: Författarens
Läs merTäby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33
2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning
Läs merNätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.
Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande. I de fallen har en sida lagts till med kompletterande information
Läs merEftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merMäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd
631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merProblemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten
1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;
Läs merSamråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen
Läs merJohn Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?
John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merUtlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019
På uppdrag av: Arkitekterna Eksta Bostads AB Beställarens kontaktperson: Fredrik Bergqvist Version/datum: 2019-04-30 Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019 Bakgrund
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merGrannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar
Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Harbro backe
2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag
Läs merInledande inventering av planområde inom Viggbyholm
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer
Läs mer, uppdaterad KS/KF 2012:
Miljövärdesbedömning inklusive kompensationsutredning Detaljplan för del av Bjärred 12:1 m fl i Bjärred, Lomma kommun (Bjärreds Centrum). 20141203, uppdaterad 20170322 KS/KF 2012:401.214 Bakgrund och metod
Läs merInventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Läs merPM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:
Läs merPM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merArtutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016
Artutredning gällande arter kopplade till hassel och asp, Skridskon i Norrtälje kommun 2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Området... 3 Allmänt om naturvärdesinventeringen... Fel! Bokmärket
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merVersion 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar
Läs merSession: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket
Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön
Läs merNaturvärdesinventering i Gärsnäs
Naturvärdesinventering i Gärsnäs Inför upprättande av nytt mötesspår samt ny tågplattform OM RAPPORTEN: Titel: Naturvärdesinventering i Gärsnäs datum: 2016-06-14 Rapporten bör citeras såhär: Rydlöv, J.
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merFörslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-30 Dnr:SBB2017-272 1 (5) Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun Förslag till beslut Direktionen föreslås
Läs merVägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län
Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta PM inventering av naturmiljöer 2014-01-22 Upprättad av: Maria G Andersson, Vectura Uppdragsansvarig:
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merSärskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
Läs merMiljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl.
Miljökompensation Del av Vinstorp 40:1 m. fl. 2013-05-06 Bakgrund Miljökompensation, i form av balanseringsprincipen, är en metod som kan användas i exploateringsprocessen för att uppnå god hushållning
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merVÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?
GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29
Läs merBeskrivning biotopskyddade objekt
Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad, Detaljplan Halvorsäng Beskrivning biotopskyddade objekt Bilaga till dispensansökan biotopskydd Göteborg, 2010-10-05 Peter Rodhe Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merNaturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken
Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merGrön infrastruktur- Går det att planera natur?
Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,
Läs merNaturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28
Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!
Läs merNaturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun
Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun Datum 12 juli 2012 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Pauline Svensson) Konsult Melica
Läs merTomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merDetaljerad NVI av dike och bedömning av stare
På uppdrag av: Stadsbyggnadsförvaltningen/Planavdelningen Haninge kommun Beställarens kontaktperson: Ida Engström Version/datum: 2018-06-21 Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare Innehållsförteckning
Läs merSamråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-04 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merKonsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013
Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdrag och utförande 3 3. Resultat och diskussion 4 4. Referenser 7 Beställare: Susanna
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merDEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merBygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs merVärdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket
1 (9) Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket Bakgrund Det finns planer på att delvis omvandla industri/kontorsområdet Kabelverket i Älvsjö och ersätta en del av bebyggelsen i området
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merUpphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.
SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och
Läs merNaturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.
Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat
Läs merKomplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn
Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn 2018-04-18 Enetjärn Natur har av Cementa fått i uppdrag att ta fram kompletterande underlag gällande ljungpipare och sånglärka
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merLANDSBYGDSUTVECKLING
Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer
Läs merBEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)
Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merYttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040
1 (5) Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har fått
Läs merSÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING
UPPSALA KOMMUN Särskild sammanställning tillhörande Fördjupad översiktsplan för Södra Staden i Uppsala UPPDRAGSNUMMER 1554212000 ÖREBRO VATTEN OCH MILJÖ TEXT SAMMANSTÄLLD AV: MARTYNA MIKUSINSKA, SWECO
Läs merINVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN
INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN RAPPORT 2017-02-15 Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Ledetvägen 6 449 51 Alafors Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs merBarriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
Läs merUppdrag: Naturvärdesinventering på förstudienivå inför ledningsdragning, Norråker, Strömsunds kommun, Jämtlands län Beställare: NEKTAB NVI och rapport:, Jakobi Sustainability AB Kvalitetsgranskning:, Jakobi
Läs merSvaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Läs merAnslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.
naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster. 10 Figur 8. Delområde 4. Gullregn, syrén och en stor lärk mot intill befintlig restaurang och kanten av Sandhamnsgatan.
Läs merSlutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam
Läs merFörslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.
Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merSkyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
Läs mer