Våtmarksdagen den 29 september 2011, Scandic Hotel, Falun

Transkript

1 Våtmarksdagen den 29 september 2011, Scandic Hotel, Falun Deltagare: se deltagarlista. Inledning av Länsstyrelsens våtmarksgrupp: Jemt Anna Eriksson inleder förmiddagen med att presentera våtmarksarbetet som engagerar flera olika enheter på Länsstyrelsen, att arbetet sker utifrån miljömålet Myllrande våtmarker och delmålet om anläggning (som vi når!). Maria Jons berättar om hur våtmarksgruppen kom till då delmålet om anläggning riskerade att inte uppfyllas. Uppgiften var att peka ut prioriterade områden för våtmarksanläggning, där våtmarker gör mest nytta. Samarbete mellan många olika kompetenser på Länsstyrelsen! Gruppen har arbetat med att nå ut med pedagogisk information till markägare som vill anlägga våtmarker. Man har samlat information från naturvård, kulturmiljö, miljö och lantbruk. Maria presenterar de övriga medlemmarna i våtmarksgruppen: Björn Nylander (konsult), Peter Sennblad (lantbruk, kommer ersättas av Edward Wirgen), Jemt Anna Eriksson (naturvård), Johanna Jansson (kulturmiljö), Malin Spännar (miljö), Ville Pokela (naturvård) och Kajsa Andersson (naturvård). Kajsa berättar kort om sitt arbete med att ta fram underlag för var det är mest lämpligt att anlägga våtmarker, utifrån förekomst av organiska jordarter som visar på historiska våtmarker. Maria Jons berättar om andra aktiviteter som våtmarksgruppen tidigare anordnat: studieresa till Leksand och kommunanlagda våtmarker i Örebro. Hur kom det sig att den här våtmarksdagen har anordnats? Myran är ett intressant område, vad skulle man kunna göra här? Få hit Mats Rosenberg för att inspirera kommuner till att arbeta med anläggning av våtmarker. Maria berättar om upplägget för dagen, och hoppas att alla kommer få en givande dag! Föredrag av Mats Rosenberg Från soptipp till naturreservat Örebro, Oset och Rynningeviken: Mats Rosenberg berättar lite om sin bakgrund, hur han alltid varit naturintresserad och upplevt hur landskapet har förändras. Jobbar nu med bl.a. våtmarksrådgivning. Idag fokuserar vi på ett speciellt område som exempel: Oset och Rynningeviken. Inställningen till våtmarker har svängt, från att se det som något negativt, vattensjukt, till att se det som vattenrikt och något som kan vara en tillgång i stadslandskapet. Mats jobbar på Stadsbyggnadskontoret, med Mark och exploatering, som ansvarar för kommunens markägande. Nyckeln till att lyckas med stora projekt anser Mats är att man hjälps åt tjänstemän och politiker emellan. Historiskt så torrlades Närkesslätten i svälttider för att skapa mer jordbruksmark, detta ledde senare på vissa håll till mycket stora översvämningar och påföljande ansträngningar för ytterligare torrläggning. Man lade i Örebro allt man ville bli av med vid sjön, soptippar och liknande. Projektet med Oset och Rynningeviken startade i början av 90-talet då kommunen köpte in militärt övningsfält för att exploatera. Visioner om vad det kan bli? Mycket jobb med att tydliggöra visionen. Kan man få oljehamnen till en vattenpark? En entré till sjön? Igenväxt mark till betesmark? Militärområde till mosaik av betesmark, lövdungar och vattenspeglar? Ledstjärnan var att kombinera naturvård + rekreation + folkhälsa för att få en attraktiv stad! Mats visar bilder från 60, 70, 80-talet på soptipparna som låg i området. Berättar om då man först satte igång och ville visa vad det skulle kunna bli. Man högg ur för att visa att sjön fanns och också för att visa att det är möjligt att göra något åt området. Hur ska man bygga vidare på det som trots allt finns kvar? Företag fick tippa material och massor gratis mot att de gjorde 1

2 det på rätt ställen, morän, lera och matjord över sopberget. Soporna finns kvar i deponin och kan idag användas till utvinning av metangas för uppvärmning. Att bygga landskapet! Idag äter betesdjur gräset som växer på sopberget, men gräset är ofarligt då deras rötter inte når djupare än skyddsskiktet. Men det är nödvändigt att ha stora öppna gräsytor för att skydda sopdeponin under! Skapa landskapet! Igenväxta delar röjs, området städas, få tillbaka våtmark, grunda vatten och betesmark. Avverkning av sly, fräsa stubbar, grävmaskinist som bygger natur för att inte se byggd ut, sedan betesdjur. Före och efter bilder. Skapade rastplatser med bl.a. ditflyttad stuga, helt konstgjort och uppbyggt, men ser naturligt ut! Flera rastplatser skapades och även Naturens hus. Fantastiska före och efterbilder som man vill se flera gånger! Skridskoisar på vintern. Mellan och besökare om året! Många km med stigar och vandringsleder i området (1,5 mil!) så att man kommer nära naturmiljöer som man inte annars skulle göra! Även om ett område verkar hopplöst går det att förändra. Mats visar flygfoton och förklarar hur gång och cykelbanor i området används som dammvallar och gör att man kommer nära naturen. Området ses idag som vattenrikt och folk älskar att gå nära vatten. Möjligheten att röra sig runt i området ökar besöksantalet mycket, falt. Man kan inom området reglera vattennivåerna med hjälp av pumpar och vallar. Projektet visade mycket snabba resultat i djurlivet, nya fåglar kommer snabbt. Redan första året händer det saker. Det kräver skötsel! Ingen vildmark, växer igen utan hävd. Det mesta sköts med betesdjur, även börjat med våtmarksslåtter. Våtmarkerna hjälper också till med rening av vatten från åkermark. När företagen i oljehamnen flyttade lämnade de efter sig ett skräpigt landskap, det skulle bli vattenpark! Kan det göras? Saneringskostnaderna lades på oljebolagen då det fanns mycket olja kvar i marken och området var till stor del asfalterat. Hur bygger man ett naturlandskap? Det måste vara rent och fräscht där man ska anlägga vattenspeglar, bygger upp nytt! Kan man få tillbaka ängsvegetation? Hur skapar man just det liv som man vill ha? Transplantera levande ytskikt ifrån vägbyggen, använder ängshö och svenskt ängsfrö. Före och efterbilder! Miljöpsykologi: vad tycker människor om att se? Vatten, blommande miljöer, variation i landskapet, att landskapet sköts om och blir lättillgängligt! Vad är det värsta som kan hända om projektet misslyckas? Lyckat eller jättelyckat? Det blir i alla fall bättre än det man har. Nu blev det 250 växtarter Ekonomi våtmarksstöd från Länsstyrelsen, årliga miljöstöd, restaureringsstöd för naturbetesmarker, miljödepartementet, stiftelser och företag Kombinerad finansiering! Kommunen har stått för ungefär 45 % av kostnaderna själva. Då man idag exploaterar närliggande områden och bygger nya hus lyfter man fram närheten till naturvärden och grönområden. Området blev ett positivt tillskott i stadsbyggnaden. Idag ligger Örebro vid Hjälmaren igen! Mats svarar på en del frågor: hur tar man sig runt i området? Hur mycket pengar har kommunen satsat och hur mycket har varit extern finansiering? (totalt har projektet kostat 1,5 miljoner om året i år, % av de pengarna kommer utifrån) Har man gjort samhällsekonomisk kalkyl om detta? Folkhälsobokslut? Goda exempel från andra kommuner Torunn Ohlsson, chef för Arbetsmarknads- och Integrationsenheten i Borlänge, presenterar sig som en motvikt mot alla miljömuppar. Berättar 2

3 om enhetens arbete och att de har 200 lönestödsanställningar från olika uppdragsgivare, i olika typer av åtgärder. Torunn förklarar enhetens upplägg och berättar om vilka arbetsplatser de har. En av dessa arbetsplatser är Vassjön. Betesprojektet i Vassjön startade i början på 90- talet och är en meningsfull arbetsplats för arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Arbetet innebär bland annat skötsel av kommunens Highland Cattle hjord. Vad kan olika människor bidra med? Många flyktingar med bakgrund inom jordbruk och djurhållning. Kompetensutvecklande och givande att arbeta i denna miljö! Vassjön är ett stort och viktigt område för enhetens arbete! Lunch Goda exempel från andra kommuner När lunchen började lida mot sitt slut och deltagarna hämtat kaffe, kom Leksands kommunalråd (ordförande i kommunstyrelsen) Ulrika Liljeberg och kommunekolog Staffan Müller och berättade om Limsjön i Leksand. Leksand kommun är känd som en friluftskommun, en bra kommun att bo i som ung och för möjligheter att vara nära naturen. Kommunen har många tätortsnära naturreservat och friluftsområden, där man både jobbar med att skydda och tillgängliggöra, och som nyttjas av både besökare och boende! Limsjön är en fågelsjö som ligger längs riksväg 70. Tillgång som lockar de som är lagda åt det hållet (fågelskådare), men vi är också många andra! Själv brukar Ulrika inte stå i fågeltornet, men promenera i området! Alltid någon som rör sig i området. Ger enorma värden. Vattenspegel, naturvärden och möjlighet att röra sig. Folkhälsoaspekt: det ska vara enkelt att ta sig ut i naturen! Politisk enighet att stödja detta. Krävs förtroende mellan politiker och tjänstemän och att våga satsa besökare i veckan runt Limsjön. Ca 2 % är fågelskådare. Mycket viktigt rekreationsområde. Bl.a. Hemköp har investerat i Limsjöprojektet, där blev 1 miljon investerade kronor till 3 miljoner tjänade kronor Många pusselbitar för att få det attraktivt att bo och leva i en kommun! Busstur Pär Karlsson, kommunekolog i Falun, delar ut kartor över Myranområdet som visar gränser för vad kommunen kommer köpa, var det finns öppna marker där våtmarksanläggning kan vara ett alternativ, samt var det idag finns betesmarker. Exploatering kommer ske i nordvästra hörnet, närmast rondellen, på den mark som fortifikationsverket behåller, bl.a. kommer den befintliga parkeringsplatsen byggas ut. Eftertraktat läge för exploatering längs med riksvägen. De ytor som ej kan bebyggas finns det planer på att använda till friluftsområde och är öppet för idéer om framtida användning. Ett hinder för all form av användning av den här marken är att det tidigare varit militärt övningsområde och det finns blindgångar m.m. Innan försvaret använde marken har det historiskt funnits slåtterängar och åkermark i området. Idag har det slagit upp björk och tall på gamla skjutbanan, vilket på vissa delar har restaurerats till betesmark! Vi stannar till vid beteshagen och går ut på den före detta skjutbanan. Här finns fin ängsflora med bl.a. låsbräken! Vi tittar på utdelade historiska kartor över område och diskuterar finansieringen av projektet med LONA-pengar. Möjlighet att få en helhet i området med betesmark, våtmarker osv. Upplevelsemål! Tillbaka i bussen fortsätter vi runt området och stannar till i den sydligaste delen av området och går ut för att se den södra delen av det öppna området som förses med vatten av Högbobäcken och Högbodiket. Mats Rosenberg har varit här tidigare på morgonen och har funderat över områdets möjligheter. Lite kortfattade idéer och grundtankar! Att det rinner ett vattendrag igenom området är mycket bra. Fina möjligheter till vattenspegel längst norr i området, porlande forssträcka emellan och ytterligare 1-2 vattenspeglar. Svackor omgivna av beteslandskap och 3

4 eventuellt slåtter. Betade bryn och dungar. Mjuk övergång till skogslandskapet. Människor är bryn-varelser! Att anlägga stig och rastplats i kanten av det öppna området i skogsbrynet, med utblick över vatten åt flera håll. Just tillgången på vatten som rör sig genom landskapet skapar fina möjligheter. Sedan kan man använda sig av dämning och grävning för att skapa landskapet. Jobba med vegetation som finns i området, flytta vegetation och ta fröer o.s.v. Området är väldigt nåbart, som rastplats för bilister, skolor, förskolor och från bostäder. Mjuka flacka stränder är viktigt både ur säkerhetsaspekt och biologiskt med grunda strandmiljöer. Att vara noggrann vid grävjobbet betyder lättare skötsel senare. Det man kan tänka sig är grunda öppna vattenspeglar, snarare än en kärrig våtmark. Att vägen är så nära är så klart både positivt och negativt. Bilister får ett vackert blickfång och möjlighet att stanna till, med besökare i området får störande trafik? Möjlighet att bygga lägre vall? Thomas Jågas berättar om diken och bäckar i området som i de flesta fall är kuverterade närmast staden, de här öppna vattendragen som finns kvar kan man utnyttja och göra något trevligare av! Resurs för bl.a. fiskvandring. Dagvattenhantering är en annan fördel med våtmarksanläggning. Gynnar exploatering och naturvärden. I sista stoppet med bussen så går vi en liten promenad upp längs vägen som går mitt på Myran. Peter Sennblad från Länsstyrelsens lantbruksenhet berättar om finansiering, och de EU-stöd som man kan söka då man anlägger en våtmark. De stöden kan även kommunen, som markägare, söka! Det finns restaureringsstöd för våtmarker, betesmarker och slåtterängar där man kan få upp till 90 % av kostnaderna för projektering och anläggning, de resterande 10 % bidrar man själv med, ofta i egen arbetstid. Det finns fantastiskt bra ekonomiska möjligheter till att finansiera den här typen av projekt. Det finns även LONA-pengar man kan söka. Förutom anläggningen kan man också få stöd för den följande skötseln av marken, då man går in i 5-åriga åtaganden. Vi går sedan ut till den grova tallen som står på en torr kulle ungefär i mitten av Myranområdet. Potentiell rastplats och utsikt, kanske ett fågeltorn? Mats Rosenberg berättar mer om hur man kan gå till väga då man bildar vattenspeglar, och att förutom att dämma och gräva är det också möjligt att pumpa vatten. Man kan också ha våtmarker vattenfyllda under vissa perioder. Tillbaka på Scandic hotell. Maria Jons berättar kort om att våtmarksgruppen som den är nu, finns i alla fall fram till årsskiftet, men att det är osäkert hur det blir efter det. Alla stöd fortsätter dock som tidigare! Våtmarksanläggningar i Hudiksvall kommun Gustav Eriksson, som är civilingenjör inom vattenteknik, berättar om våtmarksrestaurering i Kalvhaga i Hudiksvalls kommun. Han halkade in på våtmarksprojekt då kommunen gjort en översiktlig inventering av möjliga våtmarksanläggningar och skulle undersöka förutsättningarna i olika områden. Först gjordes en intresseundersökning hos markägare, eftersom det är mycket det som det hänger på Efter det gjordes platsundersökningar och man tog fram ett intressant område där man genom dämning kunde få ett välavgränsat område som inte påverkar ett för stort område runtomkring. Få markägare och inget dikningsföretag. Kommunen sökte stöden för anläggning och projekteringen, och kunde på det viset ligga ute med kostnaderna, istället för markägaren. Markägaren bidrog med egen arbetsinsats och skötselansvar. Avtal mellan kommun och markägare. 4

5 Före- och efterbilderna visar upp mycket olika landskap! Redan första året efter anläggningen kom det många nya fåglar, det var fiskvandring och mycket vattenlevande insekter. Det blev mindre näringsläckage på grund av vattnets ökade omsättningstid, landskapsestetiskt mer tilltalande, områdets potential som rekreationsområde ökade och fler besökare! Eftermiddagsfika! Efter fikat hade vi en liten frågestund : - Finns tillgång till informationen om historiska våtmarker? Ska bli rapport, och publiceras på hemsidan. Övrigt historiskt kartmaterial finns tillgängligt från lantmäteriet. - Mats, Hur kan man föreställa sig slutprodukten, vision man har innan man börjar? Erfarenhet av våtmarker i och utanför Sverige tillsammans med fantasi gör att man kan tänka sig de stora dragen. Sen tillkommer mer detaljer efter hand. Hur har landskapet sett ut tidigare? Ibland är det svårt att vara kreativ på arbetstid Krävs också ett personligt engagemang. Att man startade med små resurser gjorde det möjligt att ha en läroperiod och samla erfarenheter. - Fanns det motstånd mot planerna (i Örebro) i början? Enligt tidigare översiktsplaner var det en trafikled planerad i området och skisser fanns på bostadsbygge. Så till att börja med var det på knivseggen att det skulle bli något. Senare svängde till och med vägförespråkarna och tyckte att det blev bäst som det blev! - Det måste vara ännu svårare att föreställa sig detta som förtroendevald? Viktigt att kunna kommunicera vision, exempelvis genom att öppna upp området runt soptippen och visa att sjön fanns och att det faktiskt går att göra något. När vanligt folk börjar tycka att det är bra blir det lättare - Jämförelse med andra tätortsnära projekt? Exempelvis Kristianstad? Det finns likheter och skillnader. Kristianstad är ett större landskap. Örebro har med detaljer, mer stadsnära och till en början i alla fall, mer sociala anordningar. Men Kristianstad gör nu stora investeringar Örebro har varit mer en lågbudgetvariant. - Svårare i början, flyter det på lättare sen? Vad ska man välja att börja med Krävs flera gynnsamma faktorer: intresse hos politiker och allmänhet, tjänstemän som får möjlighet att jobba med det. Samarbetet med media är ovärderligt lokal tidning som ger projektet mycket uppmärksamhet. Att satsa mycket på ett stort projekt kan gå ut över andra arbetsuppgifter. Lagt med mycket fritid men det ska nog inte behöva vara så - Hur skulle man börja i Myranområdet? Kommunens ansvar: ta fram underlag, ta politiskt beslut, ge uppdrag åt miljöförvaltningen att ytterligare utreda detta, ta fram projektering, eventuellt anlita konsult o.s.v. Möjlighet att få täckta projekteringskostnader även om anläggningen inte blir av om projektet är prioriterat av Länsstyrelsen. Avslutning, Tack till Mats och alla andra som kom! 5