RIKSDAGENS ÅRSBOK 2009/10

Transkript

1 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2009/10

2 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2009/10 Årsboken kan beställas kostnadsfritt via riksdagens webbplats eller från Riksdagens tryckeriexpedition Stockholm E-post: Telefon: Fax: Avsnitt i årsboken kan beställas som talkassett, Daisy-talbok och på teckenspråk. Kontakta tryckeriexpeditionen om du saknar något format eller någon version som du vill beställa. Sveriges riksdag Webbplats Postadress Sveriges riksdag, Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A Telefon Växel Frågor om riksdagen E-post riksdagsinformation@riksdagen.se

3 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2009/10

4 RIKSDAGENS ÅRSBOK 2009/10 Redaktion: Riksdagens informationsenhet Text: Riksdagsförvaltningen svarar för texter där inget annat anges. Riksdagspartiernas kanslier har bidragit med texter om partierna. Utskottskanslierna har granskat riksdagsbesluten i korthet. Grafisk form och produktion: Riksdagens informationsenhet Tryck: Elanders, 2010 ISSN: ISBN:

5 Förord Riksdagsåret 2009/10 markerade slutet på mandatperioden och präglades av ordförandeskapet i Europeiska unionen. Riksdagen stod under hösten och våren värd för ett stort antal EU-konferenser och -möten. Bland annat samlades mina talmanskolleger i riksdagen vid två tillfällen. Högt på dagordningen stod frågor kring Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december Med Lissabonfördraget infördes subsidiaritetsprincipen som innebär att de nationella parlamenten ska granska beslutsnivån för vissa lagförslag. Talmanskonferenserna handlade om formerna för denna granskning. Är EU den rätta politiska nivån eller skulle resultatet bli lika bra eller bättre om beslutet fattades av varje medlemsland för sig? Dessutom handlade talmanskonferenserna om samarbetet mellan de nationella parlamenten. Konferenserna handlade också om samarbetet mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet. I början av juni 2010 sa riksdagen sitt första ja till en rad ändringar i grundlagen. Bland annat föreslås att riksdagen alltid ska pröva stödet för statsministern. Ändringar i grundlagen kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Även ändringar i vallagen föreslås, exempelvis att det ska bli lättare att komma in i riksdagen genom personval. Året som gått har varit intensivt och timmarna i plenisalen många. Frågor som tagit stort utrymme i debatten i kammaren under året har varit finanskrisen, sysselsättningen och klimatfrågorna. Riksdagen har också varit delaktig i festligheterna med anledning av Kronprinsessan Victorias och Herr Daniel Westlings bröllop. Den officiella festkonserten i Konserthuset som anordnades av riksdagen var både stämningsfull och minnesvärd. FOTO: MELKER DAHLSTRAND

6 Förkortningar som används i årsboken C FP KD M MP S V AU CU FiU FöU JuU KU KrU MJU NU SkU SfU SoU TU UbU UU JuSoU EUN Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet arbetsmarknadsutskottet civilutskottet finansutskottet försvarsutskottet justitieutskottet konstitutionsutskottet kulturutskottet miljö- och jordbruksutskottet näringsutskottet skatteutskottet socialförsäkringsutskottet socialutskottet trafikutskottet utbildningsutskottet utrikesutskottet sammansatta justitie- och socialutskottet EU-nämnden EES EG ER EU JO KOM NR OSSE RB RFR RJ RRS RS SOU URF Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Europarådet Europeiska unionen Justitieombudsmännen (Riksdagens ombudsmän) Dokument från EU-kommissionen Nordiska rådet Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Riksbanken Rapporter från riksdagen Riksbankens Jubileumsfond Riksrevisionens styrelse Riksdagsstyrelsen Statens offentliga utredningar Utredningar från riksdagsförvaltningen

7 Innehåll Perspektiv på året som gått De hetaste debatterna året innan valet...8 Riksdagspartiernas arbetsår Glimtar ur talmannens dagbok Riksdagens roll under ordförandeskapet i EU Arbetet i riksdagen Beslut i riksdagsstyrelsen Statens budget EU-frågorna i riksdagen Riksdagens internationella arbete Forskning en allt viktigare källa Siffror om val Debatter och beslut Debatter Öppna utfrågningar Siffror om kammarens arbete Beslut i korthet Hitta bland besluten

8 September Oktober November December Februari Januari Mars April Maj Juni Juli Augusti

9 Perspektiv på året som gått INNEHÅLL Röster i debatten De hetaste debatterna året innan valet... 8 Riksdagspartiernas arbetsår...20 Glimtar ur talmannens dagbok...38 Riksdagens roll under ordförandeskapet i EU

10 8 Röster i debatten riksdagens årsbok 2009/10 De hetaste debatterna året före valet Av Anita Kratz & Cecilia Garme Den stundande valrörelsen skärpte tonläget i riksdagen på vårkanten. Sjukförsäkring och pensionärs skatt väckte strid, och kärnkraftsfrågan vaknade till liv. Det var också ett år då Sverige stod i det internationella strålkastarljuset som EU-ordförande och miljöförkämpe. Och både ledamöter och väljare hade svårt att ta sig till arbetet på grund av snökaos, försenade tåg och askmoln från Island i början av Anita Kratz Cecilia Garme FOTO: LEIF HANSEN Den mest akuta fasen i finanskrisen var över i september Men det var fortsatt darrigt, och metaforerna från metrologernas värld dominerade när statsminister Fredrik Reinfeldt (M) vid riksmötets öppnande läste upp sin fjärde och sista regeringsförklaring för mandatperioden. Vägen till fler jobb och lägre arbetslöshet kommer att bli lång och mödosam, men vi ska rida ut stormarna och få molnen att skingras, sa statsministern. Finansminister Anders Borg (M) hade döpt höstbudgeten till Jobba Sverige ur krisen. Sedan hösten 2008 hade svenskar förlorat sina jobb och var sysselsatta i åtgärder. Totalt saknade personer arbete. Borg befarade att arbetslösheten skulle bli så hög som 11 procent innan det värsta var över. Budget med jobbavdrag Tyngdpunkten i Anders Borgs långsiktiga jobbpolitik var fortfarande skattesänkningar. Jobbavdraget är hörnstenen i arbetslinjen. Det är den mest effektiva åtgärd vi har för att öka sysselsättningen, sa han i budgetdebatten. Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson och finansministerkandidat Thomas Östros kontrade. Han kritiserade jobbskatteavdragen utan att lova att avskaffa dem om han själv skulle bli finansminister. Regeringen bedömde att de ljusa förhoppningarna om ekonomin hade slagit in och döpte vårbudgeten till Sveriges väg ur krisen. Nu kommer jobben därför att vi har en stark efterfrågan, 3 procents tillväxt de kommande åren, sa Anders Borg i debatten den 15 april. Det var den sista riksdagsduellen mellan Anders Borg och Thomas Östros innan valet den 19 september skulle avgöra vem av dem som skulle få ansvara för Sveriges finanser nästa mandatperiod. Thomas Östros höll fast vid

11 riksdagens årsbok 2009/10 Röster i debatten 9 FOTO: MELKER DAHLSTRAND den linje han hela tiden drivit gentemot Borg: Skattesänkningar leder inte till jobb. Emma Henriksson (KD), ledamot i finansutskottet, ser tillbaka och konstaterar att det var en helt annan stämning i riksdagen detta år än under 2008/09. Den största osäkerheten var borta. Krisen hängde inte längre över oss lika intensivt; vi var tillbaka i ett betydligt mer normalt läge. Det är klart att krisen ute i Europa, i Grekland och Spanien, påminde om kriskänslan från året innan. Men de stora akuta åtgärderna på hemmaplan behövdes inte längre. Trots att Thomas Östros kritiserade regeringens skattesänkningar skulle han komma att medverka till att sänka skatterna för en stor väljargrupp pensionärerna. Vi ska rida ut stormarna, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) vid riksmötets öppnande den 16 september Det var hans fjärde och sista regeringsförklaring under mandatperioden. Pensionärsskatten om igen Det var Göran Persson som uppfann ordet pensionärsskatt i valrörelsen Många har invänt att en skillnad i beskattning inte kan beskrivas som en egen skatt, men fyra år senare ger ordet träffar i söktjänsten Google. Socialdemokraternas egen definition lyder: Pensionärsskatt är den skatt pensionärer betalar på sin pension som skiljer sig från den skatt en löntagare betalar. Bakgrunden var den borgerliga alliansens jobbskatteavdrag som hade konstruerats för att sänka skatten på arbetsinkomster, medan inkomster som pension, sjukpenning och föräldrapenning skulle beskattas som tidigare. Syftet stavades arbetslinje. Den 4 december besvarade finansminister Borg inte mindre än 13 interpellationer om pensionärsskatten, eller skillnad i beskattning mellan pensionärer och förvärvsarbetande, som det trots allt fick heta i riksdagens protokoll. Kanske var finansministern medveten om att jobbskatteavdraget bara gav träffar i Google och att

12 10 Röster i debatten riksdagens årsbok 2009/10 det var en kamp om problemformuleringen som utspelade sig. Därför inriktade han sig på att visa att det inte fanns någon motsättning mellan pensionärsskatt och jobbskatteavdrag: Jobbskatteavdraget är här ett betydelsefullt medel för att uppfylla det centrala målet för regeringens ekonomiska politik, nämligen att öka den varaktiga sysselsättningen och bryta utanförskapet. Jobbskatteavdraget är därför utformat så att utbytet av att arbeta blir större. Det gäller oavsett om man är över eller under 65 år. För personer som har fyllt 65 år är jobbskatteavdraget extra stort, sa Anders Borg i interpellationsdebatten i kammaren. Men finansministern fick mothugg av de 13 interpellanterna, alla (S): Pensionärsskatten var orättvis mot kvinnor, som utgör majoriteten av ålderpensionärerna, och mot alla dem som inte orkar arbeta efter 65 års ålder. Orättvis därför att pension i själva verket är uppskjuten lön, för att pensionerna är låga redan från början och för att många pensionärer är låginkomsttagare. Men också för att pensionärerna visst har kostnader för sin livsföring även om de inte längre försörjer barn och för att de har byggt upp Sverige. En ledamot från den socialdemokratiska broderskapsrörelsen hänvisade även till de bibliska profeternas samhällskritik och evangeliernas berättelser om hur Jesus tog parti för den utsatta människan. Folkpartiets Carl B Hamilton försvarade regeringen. Han accepterade debattens konfliktlinje mellan pensionärer och löntagare men tog parti för de senare. Det är dessa vardagslivets hjältar och slitvargar som bidrar till BNP och möjliggör vård och omsorg för pensionärerna även i framtiden, ansåg han. Men pensionärernas känsla av att ha blivit orättvist behandlade kvarstod. Under debatten om den ekonomiska vårpropositionen den 15 april demonstrerade de utan Tre procents tillväxt de kommande åren, löd finansminister Anders Borgs (M) bedömning i debatten om vårbudgeten den 15 april Nedan kommenteras debatten av de rödgrönas ekonomiska talesmän, från vänster Ulla Andersson (V), Thomas Östros (S) och Mikaela Valtersson (MP). FOTO: LARS GUSTAVSON FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX

13 riksdagens årsbok 2009/10 Röster i debatten 11 för Riksdagshuset, något som Thomas Östros påpekade flera gånger i talarstolen. Anders Borg presenterade nu en skattesänkning på 5 miljarder kronor till pensionärerna för Några veckor senare lade De rödgröna fram en gemensam budgetmotion, där skattesänkningen för pensionärerna blev 7,5 miljarder kronor Under valrörelsens gång krympte skillnaden mellan buden från de två regeringsalternativen. Till sist skilde det bara 150 kronor i månaden för en genomsnittlig pensionär. I båda slutbuden fanns en skatteklyfta mellan lön och pension. Både De rödgröna och Alliansen ville minska klyftan under mandatperioden De rödgröna lovade att helt avskaffa den, men så långt gick inte Alliansen. Om man totalt avskaffar pensionärsskatten förlorar man i praktiken också vitsen med jobbskatteavdraget. Begreppen lever därför vidare in i mandatperioden FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX Stormigt för sjukförsäkringen Under hela mandatperioden hade debatten om sjukskrivningarna varit intensiv, men när valet närmade sig nådde den sin kulmen. Den 1 juli 2008 hade det reformpaket som kallades rehabiliteringskedjan trätt i kraft. Avsikten var att bryta långa passiva sjukskrivningar, öka rehabiliteringsinsatserna och återföra alla som hade arbetsförmåga kvar till arbetsmarknaden. Om comeback i arbete inte var möjlig och en sjukskrivning hade varat ett helt år fanns möjligheten att söka förlängd sjukpenning med en ersättningsnivå på 75 procent i ytterligare 550 dagar. Men där sattes en gräns. Totalt 2,5 år kan man vara sjukskriven, inte mer. Regeringens företrädare kallade det för bortre parentes, oppositionen för stupstock. Många besök i riksdagen fick Cristina Husmark Pehrsson (M) göra för att förklara hur sjukförsäkringen var tänkt att fungera. Här tackar hon Veronica Palm (S) som var den enda debattör från oppositionen som deltog i interpellationsdebatten i december Hösten 2009 närmade sig tidpunkten för utförsäkring för de första personer som berördes av lagändringen. Men, undrade oppositionen, hur skulle de sjuka klara denna övergång? I mitten av november kom det ansvariga statsrådet, socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M),

14 12 Röster i debatten riksdagens årsbok 2009/10 till riksdagen. Hon förklarade att de som fördes över till Arbetsförmedlingen skulle få en introduktion utifrån vars och ens möjligheter. De skulle också få ersättning i form av aktivitetsstöd, eller också inom tre månader tillgång till a-kassa och därigenom en ny chans till jobb- och utvecklingsgaranti i ytterligare ett och ett halvt år, om så krävdes. Under året skulle ministern återkomma till riksdagen 23 gånger för att förklara hur sjukförsäkringen var tänkt att fungera. Kritiken mot reformen handlade främst om två grupper av individer. För det första om dem som hade en restarbetsförmåga fast de var så sjuka att en förflyttning till Arbetsförmedlingen kunde framstå som cynisk. För det andra om de långvarigt deltidssjukskrivna som skulle tvingas säga upp sitt fasta arbete och söka nytt jobb, bara för att de inte klarade att jobba heltid på sitt gamla. Ofta utgick kritiken från enskilda fall. I en frågestund i riksdagen med Cristina Husmark Pehrsson den 11 februari berättade Veronica Palm (S) om den heltidsanställda undersköterskan Annika med diskbråck och den deltidsarbetande datateknikern William med whiplashskada. Med de nya reglerna skulle de tvingas säga upp sig och hamna sist i kön på Arbetsförmedlingen. På vilket sätt kan de här absurda effekterna av de nya hårdare sjukskrivningsreglerna sägas stärka arbetslinjen i sjukförsäkringen? frågade Veronica Palm i kammaren. Även moderaternas allianskamrater undrade hur ekvationen gick ihop. Desirée Pethrus Engström (KD) ville veta hur det går för de sjukskrivna när de förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Får de verkligen hjälp? Får de sin ersättning i tid? Svenska folket behöver få svar. Hon tillade: Debatten har påverkat väldigt många medborgare. Även vi politiker blir väldigt påverkade. Det var profetiskt sagt, för under våren växte kritiken mot reformen till stormstyrka. Förtvivlade medborgare hörde av sig via mejl och telefon till riksdagens ledamöter. Om den som svarade var regeringsföreträdare eller oppositionspolitiker spelade inte alltid så stor roll, bara det var en politiker. Flera samtal landade på så vis hos riksdagsledamoten Josefin Brink (V). Hon ser tillbaka. Det var hemskt. Folk ger sina personliga berättelser och det enda jag kan göra är att säga att vi ska jobba för en politisk förändring. Men de önskar konkret hjälp och det kan inte en riksdagsledamot ge. Jag kan ju inte säga: Jag skickar en hundring. Cristina Husmark Pehrsson försvarade sig ofta med att sjukförsäkringssystemet hade varit i fullständigt fritt fall när hon fick ansvaret Då var personer långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Vad vi har velat göra är att ersätta de långa passiva sjukskrivningarna med aktiva åtgärder, upprepade hon. När läget för de utförsäkrade summerades vid riksdagsårets slut bedömde regeringen att nettot var tillfredsställande: personer hade tagits över av Arbetsförmedlingen, hade beviljats förlängd sjukpenning, och av de personer som aldrig hörde av sig hade mer än hälften faktiskt ett arbete, visade en undersökning. När alla siffror synades längre fram på sommaren framkom att bara 370 personer hade fått ett riktigt heltids- eller deltidsjobb. Ytterligare personer arbetade med lönebidrag eller annat statligt stöd. Kärnkraftsdramatik Innan riksdagsåret var till ända skulle Centerpartiets historia av hårdnackat kärnkraftsmotstånd vara avslutad och ett nytt kapitel påbörjat. I februari 2009 hade allianspartierna enats om en klimat- och energiöverenskommelse som skulle få sitt slutliga avgörande i juni I upp

15 riksdagens årsbok 2009/10 Röster i debatten 13 FOTO: CHRISTIAN LINDH/SCANPIX Med 174 ja-röster mot 172 öppnades dörren för att förnya kärnkraften. Om det bedöms lönsamt kan de tio gamla kärnkraftverken bytas ut mot nya. På bilden kärnkraftverket i Barsebäck. görelsen ingick att förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer skulle tas bort. Därmed skulle det bli möjligt att ersätta gamla reaktorer med nya. Den innebar samtidigt kraftigt ökade satsningar på förnybar energi. Centerpartiet hade alltså vänt i sin starkaste profilfråga sedan 30 år: att kärnkraften skulle väck. Men centerledaren Maud Olofsson hade gett ett löfte till sina allianskolleger i regeringen, och den senaste centerstämman hade ställt sig bakom. Kärnkraften kunde fortleva om den var självfinansierad, om den klarade sig utan statliga subventioner och garantier. Skadeståndskravet vid en olycka hade också skärpts. Dessutom hade Centern fått igenom att det satsades mer pengar på förnybar energi. Därmed kunde de flesta tveksamma centerpartister ställa upp på överenskommelsen. Men två centerpartister tänkte rösta nej och en våndades. Fysikprofessorn Eva Selin Lindgren och skådespelaren Solveig Ternström var säkra på sitt nej. Det var Sven Bergström som tvekade, riksdagsledamot sedan 1997 och aktiv kärnkraftsmotståndare sedan 1970-talet. I och med att den politiske vilden i riksdagen Göran Thingwall, invald som moderat, också tänkte rösta nej hängde utgången på just Sven Bergström. I april lämnade han in en enskild motion där han ställde kravet att kärnkraften inte ska få några direkta eller indirekta subventioner. Han ville också att det skulle blir tydligare vad som menas med obegränsat skadestånds- och kostnadsansvar. Annars tänkte han rösta nej. Regeringen hade lagt fram sin proposition i mars, och i juni var det dags för omröstning i kammaren. Nu tyckte Sven Bergström att utskottet hade tillgodosett hans krav. Ett var att förbudet mot nyinvesteringar förlängdes till i januari Nu får väljarna en chans att säga nej i valet, tyckte han.

16 14 Röster i debatten riksdagens årsbok 2009/10 FOTO: FREDRIK PERSSON/SCANPIX Turerna kring Vattenfall fick Miljöpartiet att begära en debatt i riksdagen. Oppositionspartierna konfronterade Maud Olofsson (C). I talarstolen Peter Eriksson (MP) som upplevde att det var Vattenfall som styrde, inte Näringsdepartementet. När omröstningen var klar hade 174 tryckt på jaknappen och 172 på nej. Därmed hävdes det gamla förbudet mot att bygga ny kärnkraft. Nu kan de tio gamla reaktorerna bytas ut mot nya om kärnkraftsindustrin tror att det är en lönsam affär. Samtidigt ökar satsningen på förnybar energi. Kärnkraften står i dag för hälften av Sveriges elproduktion. Inom Kristdemokraterna diskuterades den nya klimat- och energiöverenskommelsen intensivt inför beslutet. Riksdagsledamoten Emma Henriksson tyckte för egen del att det var en viktig men svår process att gå igenom. Jag deltog i den debatt vi förde internt i vårt parti där vi funderade mycket på vad olika alternativ skulle få för framtida konsekvenser. Det var nödvändigt att vi gick till botten i den här frågan, säger hon. Vice ordförande i näringsutskottet Tomas Eneroth (S) ser tillbaka på energidebatten som en av de mest engagerade under hela riksdagsåret. Det var en tuff och spänd stämning. Det var stor uppmärksamhet inför omröstningen och utgången var oviss. Tuff riksdagsdebatt om Vattenfall Riksdagsåret blev för Maud Olofsson en intensiv period. Förutom en skakig kärnkraftsomröstning och efterdy

17 riksdagens årsbok 2009/10 Röster i debatten 15 ningarna av den krisdrabbade bilindustrin tvingades hon hantera turbulensen kring det statligt ägda Vattenfall. Det hade varit oroligt kring bolaget en längre tid, och hon hade i början av sommaren 2009 aviserat att hon ville ändra ägardirektivet. Hon var framför allt missnöjd med att bara 28 procent av Vattenfalls investeringar de närmaste åren skulle gå till förnybara energikällor. Bolaget hade i februari 2009 också meddelat sin avsikt att köpa den nederländska energikoncernen Nuon, med en tung andel kol- och oljebaserad energitillverkning, för 90 miljarder kronor. Köpet genomfördes. När så TV4 den 10 november 2010 avslöjade att Vattenfall planerade att sälja sitt svenska elnät blev bevakningen intensiv i medierna. Inte minst när det framkom att Vattenfall dessutom övervägde att investera i kärnkraft i Storbritannien. Det blev för mycket för ett centerparti vars kärnkraftspolitik samtidigt var under omprövning. Vattenfalls ledning dementerade, men näringsministern berättade att hon hade känt till uppgifterna och sagt nej. Det visade sig sedan att köpet av det nederländska företaget Nuon medfört att Vattenfalls finanser var ansträngda. Nettoskulden hade ökat från 50 till 160 miljarder kronor, vilket ledde till höga ränteutgifter. Bolaget behövde helt enkelt sälja elnätet för att få loss pengar. Till detta kom att Tysklands förbundskansler Angela Merkel hade kritiserat Vattenfall sedan en kortslutning i en transformator vid ett av bolagets kärnkraftverk orsakat nedsläckning av Hamburgs gator. Kärnkraften är en minst lika känslig fråga i Tyskland som i Sverige. I och med klimat- och energiuppgörelsen mellan allianspartierna 2009 hade Centern börjat undersöka hur skadeståndsansvaret för Vattenfalls tyska kärnkraftverk såg ut. Det visade sig att Vattenfall efter en ändring i bolagskonstruktionen numera stod för ett restansvar. Maud Olofsson och koncernchefen Lars G Josefsson fick allt svårare att komma överens. Till slut var Josefssons tid som chef för Vattenfall över. Fredagen den 20 november 2010 blev det aktuell debatt i riksdagen på Miljöpartiets språkrörs begäran med anledning av turerna kring Vattenfall. Peter Eriksson var missnöjd med den statliga styrningen och menade att den politik som fastställts av riksdag och regering inte förverkligades. När energipolitik har diskuterats har ofta upplevelsen varit att det är Vattenfall som styr Näringsdepartementet i stället för tvärtom. Det gällde den förra regeringen såväl som den som finns i dag. Efter tre år med en borgerlig regering har ingenting av det förändrats, sa Peter Eriksson som tyckte att Maud Olofsson skyllde ifrån sig på Vattenfalls ledning. Maud Olofsson markerade hur missnöjd hon var med kärnsäkerheten i Sverige och Tyskland. Dels har det skapat osäkerhet kring kärnkraften, dels har det också minskat intäkterna till Sverige. Dessutom har det skadat Vattenfalls varumärke. I dialog med styrelsen har ägaren ställt ökade krav på kärnsäkerhet därför att det är nödvändigt. Hon slog tillbaka mot De rödgröna: När inköpen av kärnkraft och kolkraft skedde i Tyskland sade vänstersidan inte någonting. Det var snarare så att den socialdemokratiska regeringen gav uppdraget till Lars Josefsson att göra alla de här inköpen. Miljöpartiet som här i dag står för miljösamvetet har inte heller protesterat mot att Vattenfall har gjort de här affärerna. I juni fattade till slut riksdagen beslut om ett förtydligat uppdrag för Vattenfall. I fortsättningen ska bolaget agera affärsmässigt mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls roll i energiomställningen ska följas upp med inriktning på att nå EU:s mål för år 2020.

18 16 Röster i debatten riksdagens årsbok 2009/10 Skärpt läge i Afghanistan Sveriges medverkan i ISAF, den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, gick in på sitt nionde år. Under våren och sommaren 2009 hade säkerhetsläget försämrats. 430 svenskar ingick i insatsen, som kostade Sverige en miljard kronor detta år, utöver den halva miljard som gick till biståndsinsatser i Afghanistan. De fyra provinser i nordvästra Afghanistan som Sverige bevakar sedan 2006 räknas som ett lugnt hörn av landet, men även där ökade våldsnivån under I juli hade svenskarna deltagit i en sju timmar lång nattlig eldstrid, och på dagen för det afghanska presidentvalet den 20 augusti hamnade en svensk trupp i ett bakhåll och utsattes för kraftig beskjutning. En svensk sergeant räddade troligen livet på gruppen med 400 kulspruteskott. Men det skulle bli värre. Vid ett sprängattentat den 7 november 2009 sårades fem svenska soldater, och en lo En soldat i den svenska ISAF-styrkan i samspråk med invånare på slättlandet i norra Afghanistan. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX kalanställd tolk dödades. Exakt tre månader senare, den 7 februari 2010, dödades två svenska officerare och en afghansk tolk. En svensk soldat undkom med en skottskada i foten. I Sverige ställde oroliga medborgare än en gång frågan: Är det värt detta? Den årliga propositionen om förlängning av Sveriges deltagande i ISAF hade just lagts på riksdagens bord när sprängattentatet inträffade. Därför var det i en stämning av stort allvar som försvarsutskottet höll sin öppna utfrågning om Afghanistan den 17 november. Inbjudna var ÖB Sverker Göranson, generalmajoren Berndt Grundevik, försvarsrådet Johan Raeder och Anders Kjellström från Malmö högskola. Utfrågningen kom i hög grad att handla om säkerheten för den svenska styrkan, inte minst förseningen av helikoptrarna som Försvarsmakten hade beställt från FMV redan 2006 för leverans På hösten 2009 hade de ännu inte kommit. Och de kom inte 2010 heller. Det är viktigt att länderna i ISAF kan ställa upp med helikoptrar, även om det är svårt och kostsamt. Norge har haft egna helikoptrar i flera år, exempelvis. Ska man få ett inflytande över hur helikoptrarna används måste man dra sitt strå till stacken, säger Allan Widman (FP), ledamot i försvarsutskottet när han berättar om utfrågningen. Han har själv varit i Afghanistan. Det är ett väglöst land med stora avstånd och svår terräng. Helikoptrar är det enda sättet att garantera snabb vård. I dag kan vi rädda nästan alla som skadas om de bara kommer till sjukhus i tid. Men de svenska officerarna och tolken som dödades den 7 februari hade aldrig en chans. De besköts från nära håll av en afghansk upprorsman förklädd till polis. Händelsen togs upp av utrikesminister Carl Bildt vid riksdagens utrikespolitiska debatt tio dagar senare, den 17 februari 2010:

19 riksdagens årsbok 2009/10 Röster i debatten 17 FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX Synen på den militära insatsen i Afghanistan kom att bli en av de svåraste frågorna för De rödgröna partierna att enas om före valet. Carl Bildt (M) tog upp frågan i den utrikespolitiska debatten i februari 2010 där Kalle Larsson (V) och Hans Linde (V) samt Bodil Ceballos (MP) och Peter Rådberg (MP) deltog. Vi har under de senaste veckorna påmints om de mycket stora risker som många svenskar tar för att värna frihet och fred i världen. Endast genom att framgångsrikt fullfölja vårt uppdrag i Afghanistan kan vi visa att de förluster som drabbat oss inte är förgäves. I en globaliserad värld saknar de utrikespolitiska riskerna gränser. Hot som har sitt ursprung långt bort från Sverige kan vara lika påtagliga som de som finns i vår geografiska närhet. Vänsterpartiets Hans Linde markerade vad som skulle bli Vänsterpartiets linje i valrörelsen: En politik för Afghanistan som tar sin utgångspunkt i solidariteten utgår från det afghanska folkets behov och önskemål, det vill säga att afghanerna inte behöver fler soldater, bombanfall eller militäroffensiver, men att behovet i Afghanistan är enormt av fler skolor, arbetstillfällen och vårdcentraler. När hökarna både i Sverige och i Washington nu ropar efter mer trupp till Afghanistan kan det vara bra att påminna om att kostnaden för att ha en svensk soldat på plats i Afghanistan motsvarar kostnaden för att ge afghanska flickor och pojkar utbildning i ett helt år. Det borde göra valet enkelt för den som har solidariteten som sin grund. Men så enkelt var det inte. Tvärtom skulle synen på den militära insatsen i Afghanistan bli en av de svåraste frågorna när de rödgröna partierna förhandlade om en gemensam politik inför valet. Som ett av de sista ärendena för riksdagsåret behandlades proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar vissa frågor om Försvarsmaktens personal. Den går till historien för att den allmänna värnplikten slutligen avskaffades. Men samtidigt togs utlandsstyrkan bort, och den svenska insatsstyrkan sorterades in i försvarets reguljära verksamhet. Det innebär att en svensk försvarsanställd måste accep

20 18 Röster i debatten riksdagens årsbok 2009/10 tera tjänstgöring i Afghanistan, annars kan han eller hon förlora jobbet. Samtidigt stärktes rättigheterna för både Afghanistanåtervändarna och deras anhöriga när Sverige för första gången fick en samlad veteranpolitik. Det dolda folkmordet I mars hände något så ovanligt denna mandatperiod som att oppositionen fick igenom sin vilja i kammaren. Omröstningen gällde en historisk händelse för 95 år sedan och ledde till upprörda känslor i Turkiet. Med en rösts övervikt ( ) beslutade ledamöterna att Sverige ska erkänna att folkmord begicks på mellan och 1 miljon armenier, assyrier, syrianer, kaldéer, pontiska greker med flera Det skedde under Osmanska rikets styre, det som senare blev Turkiet. Jag skulle sträcka mig så långt som att kalla det en plikt att förhålla oss till historiska faktum, att kalla saker för deras rätta namn, sa Hans Linde (V). Han var en av dem som stod bakom den reservation från S, V och MP som gick igenom. Tre borgerliga ledamöter och en politisk vilde röstade med oppositionen. Folkpartisten Gulan Avcis familj och släkt kommer från de trakter där massakern på armenier utfördes. Detta var det största blodbad som världen hade skådat vid denna tid. Förövare var den turkiska militären och statsledningen, men också mitt eget folk, kurderna. Hon fortsatte: Detta är en del av mitt arv. Jag anser att det är min skyldighet att ta ställning för ett erkännande av att det var ett folkmord. De två riksdagsledamöterna Annie Johansson (C) och Ulf Holm (MP) minns hur laddad stämningen var när beslutet skulle fattas i riksdagen. För ovanlighetens skull fick oppositionen igenom sin vilja. Med en rösts övervikt beslutades att en historisk händelse för 95 år sedan skulle definieras som folkmord. Under debatten pågick demonstrationer utanför. Det var för mig den största händelsen under riksdagsåret. Det rörde upp starka känslor i en internationellt uppmärksammad fråga, säger Ulf Holm. För Annie Johansson var det ingen tvekan om hur hon skulle rösta. I de lägena är jag iskall jurist. Andra länders parlament ska inte säga om det är folkmord eller inte, det ska internationella domstolar göra. Frågan hade varit uppe i kammaren tidigare år och röstats ner. Men hösten 2009 hade Socialdemokraterna på sin kongress beslutat att partiet skulle arbeta för att Sverige skulle benämna massakern folkmord. Statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt hade att hantera riksdagsbeslutet i kontakterna FOTO: BERTIL ERICSON/SCANPIX

21 riksdagens årsbok 2009/10 Röster i debatten 19 med Turkiet. Bildt var bekymrad och förklarade att den försoningsprocess som inletts mellan Turkiet och Armenien kan äventyras av parlamentariska beslut i andra länder. Risken finns att det utnyttjas av grupper på båda sidor som har svårt att acceptera den normaliseringsprocess som inletts. Han menade att diskussionen om historiska förlopp och historiens tragedier förs bäst av fria forskare och att den historiekommission som de två länderna enats om borde få söka sanningen utan att den politiseras. Det var en åsikt som majoriteten i utrikesutskottet delade men som alltså inte gick igenom i kammaren. Fredrik Reinfeldt beklagade utgången. Den svenska regeringen skulle analysera riksdagens beslut, förklarade statsministern, men regeringen tänkte inte följa riksdagens tillkännagivande och erkänna folkmord. Bortom de stora besluten, dramatiken och den särskilda glans som ordförandeskapet spred även över riksdagens arbete fanns en vardag som just detta år blev ovanligt besvärlig. Askmolnet! Snökaoset och SJ! Jag tågpendlar mellan Lund och Stockholm, och under tre månader var det få tåg som kom fram i tid, vittnar Ulf Holm. Anita Kratz är civilekonom vid Lunds universitet. Hon har sedan 1980-talet varit verksam som politisk reporter och kommentator på Svenska Dagbladet och SVT:s Aktuellt, de senaste åren som frilans. Cecilia Garme är fil dr i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon har varit politisk reporter på Expressen och de senaste åren frilansat som politisk journalist och moderator. SÅ HÄR GJORDE VI Sju riksdagsledamöter tillfrågades om vilka politiska händelser under riksmötet 2009/10 som gjort störst intryck på dem. Svaren var ganska lika och fick bilda stommen i denna artikel. De valda områdena har behandlats i riksdagen och hade även betydelse i valrörelsen. Citaten är hämtade från riksdagsdebatter. Några citat är från intervjuerna med de sju riksdagsledamöterna. Dessa är: Josefin Brink (V), Tomas Eneroth (S), Emma Henriksson (KD), Ulf Holm (MP), Annie Johansson (C), Anna Kinberg Batra (M) och Allan Widman (FP).

22 20 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår Sju partier var representerade i riksdagen under mandatperioden Följande frågor har ställts till dem: Vilka sakfrågor satsade ert parti mest på under året? Vilka resultat är ni mest nöjda med? Vilka var de mest oväntade händelserna? Är det något ni skulle ha gjort annor lunda? Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna? Vänd blad och se vad de svarade. Andel röster i riksdagsvalet 2006 Procent Socialdemokraterna 35,0 Moderaterna 26,2 Centerpartiet 7,9 Folkpartiet liberalerna 7,5 Kristdemokraterna 6,6 Vänsterpartiet 5,8 Miljöpartiet de gröna 5,2 I avsnittet Siffror om val finns uppgifter om senaste valet FOTO: MELKER DAHLSTRAND Oppositionens företrädare sida vid sida i kammaren, från vänster partiledarna Lars Ohly (V) och Mona Sahlin (S) samt språkröret Maria Wetterstrand (MP).

23 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 21 FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX Kaffepaus för partiledarna inom Alliansen, från vänster Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Göran Hägglund (KD) och Maud Olofsson (C).

24 22 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 Centerpartiet Viktigaste sakfrågorna? Finanskrisens efterdyningar liksom höstens val präglade arbetsåret. Centerpartiet fortsatte att prioritera stärkt konkurrenskraft och fler jobb i nya och växande företag. Att göra det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa, att minska regelkrånglet och att öka drivkrafterna till att starta och driva företag är särskilt viktigt i en svagare konjunktur. Endast genom att fler arbetar får vi mer resurser att satsa på vård, skola och omsorg. Krafttag mot den höga ungdomsarbetslösheten har varit speciellt viktiga. Därför har C lagt fram förslag om lärlingsutbildningar och provanställning. Bästa resultaten? Under det svenska ordförandeskapet fick EU:s finansmarknad en finansiell tillsyn på plats, kom EU till klimat FOTO: OLA SPÄNNAR Centerpartiet gillar bilar men ogillar utsläpp. Därför arbetar partiet för att göra bilarna klimatsmartare. Här prövar partiledare Maud Olofsson en av morgondagens miljöbilar.

25 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 23 mötet i Köpenhamn med ett starkt gemensamt mandat och enades EU om ett paket med åtgärder för energieffektivisering, för att nämna några exempel. Centerpartiets politik fick ett tydligt genomslag på grund av sitt inslag av ekoeffektiv ekonomi. I september 2009 presenterades regeringens tio reformer i trygghetssystemen för företagare. Ökad trygghet för företagare inom sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har införts. Inte minst för att fler ska våga lämna en anställning och ta steget att starta ett eget företag. Mest oväntat? Sveriges starka återhämtning efter den globala finanskrisen var oväntad. Eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi fick finanskrisen betydande effekter på den svenska ekonomin. Tack vare Sveriges hantering av krisen kan regeringen lägga fram offensiva satsningar för jobb Partiledare: Maud Olofsson (2001 ) Gruppledare: Roger Tiefensee Kanslichef: Bengt Falemo Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 29 Anställda i riksdagen: 28 E-post: info@centerpartiet.se Webbplats: och välfärd i en tid då många andra länder dras med nedskärningar eller skattehöjningar. Kunde gjorts annorlunda? Det går alltid att göra saker bättre. Centerpartiet ser ett behov av att ytterligare förtydliga kopplingen mellan jobb och företagande. Företagande och därmed företagens villkor är en förutsättning för nya jobb, men i samhällsdebatten görs de ofta till två åtskilda ting. Centerpartiet kommer att jobba för att företagens villkor ytterligare lyfts fram i jobbdebatten. Viktigaste framtidsfrågorna? Att människor jobbar är Sveriges viktigaste framtidsfråga och grunden för vår gemensamma välfärd. För att jobben ska bli fler behövs fler företag som vill växa samt att fler kvinnor, ungdomar och människor med utländsk bakgrund startar företag. Därför måste Alliansens arbetslinje kompletteras med en företagarlinje som inriktas på att fler ska vilja bli företagare och att fler företagare vill anställa. Människors framtidsutsikter beror i stor grad på hur väl vi lyckas lösa klimatfrågan. Med en klimat- och energipolitik som är en av världens mest ambitiösa står Sverige väl rustat att möta utmaningen och minska klimatutsläppen samtidigt som det ger möjlighet till nya gröna jobb och en hållbar samhällsutveckling. Men arbetet måste fortgå både i Sverige och internationellt. Därför är vårt fortsatta engagemang i de internationella klimatförhandlingarna centrala, liksom att arbetet på hemmaplan med styrmedel, sektorsövergripande samverkan och teknikutveckling fortgår.

26 24 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 Folkpartiet liberalerna Viktigaste sakfrågorna? En av de två viktigaste frågorna som Folkpartiets ministrar har ansvarat för under riksdagsåret har utan tvekan varit införande av ett lärlingssystem i skolan. Den andra viktigaste frågan var omgörning av mottagningen för nya svenskar där ansvaret flyttats från sociala myndigheter till Arbetsförmedlingen. Tillsammans med reformen av undervisningen i svenska för invandrare (sfi) och satsningen på snabbare utbildning och mer kvalificerade sfi-lärare är målet att ge möjligheter att snabbare komma in i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildningssystem inom skolan finns i flera av våra näraliggande länder, till exempel i Danmark och Tyskland som har väsentligt lägre ungdomsarbetslöshet. Att skapa samma möjlighet i Sverige har därför varit ett viktigt steg mot en yrkesanpassad och bred gymnasieskola där allas förutsättningar tas till vara. Detta blev också en viktig valfråga, där Folkpartiet och Alliansen också lanserade lärlingsprovanställning som ännu ett instrument för att motverka ungdomsarbetslöshet. Mest oväntat? En tanke hade spirat i riksdagsgruppen under mandatperioden och visat sig vara oväntat framgångsrik. Tanken var att koordinera ledamöters besök på institutioner eller företag under en viss period, i syfte att på mycket kort tid samla ett i stort sett rikstäckande kunskapsunderlag. Detta kunde i sin tur leda till att nya frågor lyftes upp på dagordningen. I den första omgången besöktes institutioner som familjehem och socialkontor av riksdagsledamöterna, Partiledare: Jan Björklund (2007 ) Gruppledare: Johan Pehrson Kanslichef: Margareta Bosved Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 28 Anställda i riksdagen: 30 E-post: info@liberal.se Webbplats: som sedan publicerade en mycket uppmärksammad rapport om barns situation. En andra omgång besök med ungefär samma mål och syfte genomfördes. En lång rad arbetsförmedlingar och försäkringskassor fick besök, och generaldirektörerna för respektive myndighet besökte riksdagsgruppen. På så sätt kunde Folkpartiet snabbt och på egen hand inhämta viktig kunskap om bland annat vad införandet av jobb- och utvecklingsgarantin gett för effekter. Viktigaste framtidsfrågorna? Det har varit en händelserik mandatperiod för Folkpartiet på många sätt. Vi har varit med om att bilda regering, vilket betytt ändrade arbetssätt och villkor för riksdagsledamöterna. De hjärtefrågor Folkpartiet och Alliansen drev i valet 2006 har så långt det är möjligt omvandlats till konkreta förslag under de fyra åren.

27 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 25 FOTO: FREDRIK PERSSON/SCANPIX Skärpta lagar och kraftigare sanktioner från EU när utsatta gruppers mänskliga rättigheter kränks, förespråkar Folkpartiet. Ministrarna Nyamko Sabuni och Birgitta Ohlsson (båda FP) presenterade en rapport på detta tema De frågor som nämns ovan och många andra har tillsammans bildat bas för den politiska förnyelsen inför valet Folkpartiet sökte förnyat förtroende för en framtidsinriktad alliansregering. Att Folkpartiets valslogan då blev Framtiden börjar i klassrummet var en logisk fortsättning av den politik vi gick till val på Sverige står fortfarande inför stora utmaningar men tillsammans kan vi möta dem.

28 26 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 Kristdemokraterna Viktigaste sakfrågorna? Under riksmötet har Kristdemokraterna inom Alliansen tagit ansvar för att garantera en god kvalitet inom välfärdens kärna, för satsningar på nya jobb och för en ekonomi i balans. Arbetsåret har också präglats av att det varit valår. Kristdemokrater menar att människors liv inte ska detaljstyras av politiska beslut. Inom vissa områden krävs regleringar, men människor borde också ges större frihet inom flera av dessa områden. Ett exempel på ökad personlig frihet är införandet av lagen om valfrihetssystem inom äldreomsorgen som gör det möjligt för äldre att välja vem som ska utföra omsorgen i hemmet. I dag kan varje kommun själv bestämma om denna valfrihet ska gälla. Kristdemokraterna vill att valfriheten ska gälla i alla kommuner. Även inom familjepolitiken vill vi rensa bort politiska pekpinnar. Därför säger vi nej till att styra uppdelningen av föräldraförsäkringen. Hur många dagar mamma eller pappa ska vara hemma med sina barn är de myndiga nog att avgöra själva. FOTO: LENNART MOLIN Maria Larsson, äldreminister och vice partiledare för KD, besöker ett äldreboende.

29 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 27 Bästa resultaten? Trots den globala finanskrisen har vi värnat den kommunala ekonomin och därmed verksamheter inom välfärden. Mycket tack vare Kristdemokraterna har skatten för pensionärer sänkts med totalt 5,5 miljarder kronor och sänks ytterligare under Vi har inom Alliansen ihärdigt drivit denna fråga, särskilt för de sämst ställda. Under arbetsåret kunde människor också se effekterna av apoteksreformen genom att hundratals nya apotek har öppnat och receptfria läkemedel finns på flera olika försäljningsställen. Vi har också medverkat till en överenskommelse på hyresmarknaden som leder till att allmännyttiga och privata hyresvärdar nu får konkurrera på lika villkor. Vi såg till att avdragsrätt för gåvor till ideell hjälpverksamhet finns med i Alliansens valmanifest. Begreppet verklighetens folk, som handlar om att ta strid mot de politiskt korrekta ideologer som försöker styra våra privata liv, har skapat en debatt som fortfarande pågår. Mest oväntat? I valkampanjen Ett mänskligare Sverige tog vi upp kampen med den djungelns lag som i viss mån råder i samhället. På valaffischer symboliserades detta genom att Göran Hägglund bland annat mötte bufflar och hyenor. Samtidigt som vi talade oss varma för ett öppet och välkomnande Sverige valde en oväntat stor del av väljarkåren att lägga sin röst på det invandrarfientliga partiet Sverigedemokraterna. Partiledare: Göran Hägglund (2004 ) Gruppledare: Stefan Attefall Kanslichef: Helena Höij Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 24 Anställda i riksdagen: 25 E-post: info@kristdemokraterna.se Webbplats: Kunde gjorts annorlunda? Sjukförsäkringsreformen var nödvändig, inte minst av mänskliga skäl. Före 2006 förtidspensionerades människor med automatik efter ett år, många utan att ha fått någon rehabilitering eller något annat stöd för att komma tillbaka till arbetslivet. Samtidigt är stora reformer alltid komplicerade och kan leda till att enskilda drabbas av orimliga och oönskade konsekvenser. Delar i reformen kanske hade behövt utredas mer noggrant. Viktigaste framtidsfrågorna? Kristdemokraterna vill vidga den politiska idédebatten; vi vill lyfta immateriella och principiella frågor. Politisk debatt bör inte begränsas till att handla om nytta och effektivitet. Vi kommer att utmana övriga partier i våra bästa grenar: människovärde, förvaltarskap och personlig frihet.

30 28 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 Miljöpartiet Viktigaste sakfrågorna? Miljöpartiet prioriterade klimatfrågorna hårt detta riksdagsår. Det är en ödesfråga om vi ska anta de utmaningar som världen står inför eller inte. Klimatfrågan berör oss alla, och för Miljöpartiet är det avgörande att ansvaret är gemensamt. Vi ska både agera i Sverige och jobba internationellt för att få med oss andra länder på att minska utsläppen. FN:s toppmöte i Köpenhamn i december 2009 var en viktig händelse under året. Mötet slutade dock i ett antiklimax eftersom inget bindande internationellt klimatavtal kunde antas. Bästa resultaten? För Miljöpartiet har riksdagsåret inneburit stora förändringar. Vårt språkrör Maria Wetterstrands förtroendesiffror har varit bland de högsta bland alla politiker. Opinionssiffrorna för partiet har legat klart över förra riksdagsvalets resultat, och vi har haft en stark ökning av antalet medlemmar, nära nog en fördubbling på ett år. Vi företräder ett parti på uppgång, vilket har gjort arbetet roligt. Politiskt har vi haft framgångar genom att ha varit med om att forma ett rödgrönt regeringsalternativ inför valet. Samarbetet har inneburit såväl en gemensam vårbudgetmotion som en regeringsplattform. Som oppositionsparti i riksdagen har vi haft svårt att få igenom några av våra politiska förslag. Vi har i stället arbetat långsiktigt med att stärka stödet för vårt parti och vår politik inför valet Mest oväntat? En fråga som tydligt lyftes fram var reformerna inom sjukförsäkringssystemen. Regeringen sjösatte ett antal förslag som innebar att en stor grupp svårt sjuka personer skulle mista sin sjukersättning och i stället prövas mot arbetsmarknaden. Detta är en cynisk politik utan empati för de svårt sjuka människor med små ekonomiska marginaler som drabbas. Vår politik har fokuserat på en fungerande rehabilitering av sjuka personer. Vi lade fram ett förslag om en sammanslagning av trygghetssystemen som innebar en tydlig skiljelinje mot regeringens politik. Vi har fått starkt stöd för vår linje. Viktigaste framtidsfrågorna? Miljöpartiet var pådrivande i det rödgröna samarbetet för att ta fram ett regeringsunderlag inför valet 2010 och utmana den sittande regeringen. Tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lade vi flera förslag Språkrör: Peter Eriksson och Maria Wetterstrand (2002 ) Gruppledare: Ulf Holm och Mikaela Valtersson Kanslichef: Per Ängquist Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 19 Anställda i riksdagen: 25 Webbplats:

31 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 29 FOTO: FREDRIK HJERLING. Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson och Maria Wetterstrand provade elbilen Tesla under ett besök i Eskilstuna. i viktiga framtidsfrågor. Förslagen gällde bland annat en modernisering av järnvägstrafiken med satsningar på såväl höghastighetståg som upprustning och underhåll av nuvarande tåglinjer med nära 100 miljarder kronor. Nya jobb skapas genom satsningar på ny, grön teknik. En modernisering av Sverige är enligt Miljöpartiet nödvändig för att hela Sverige ska leva, för att skapa fler jobb och för en bättre rättvisa, såväl i Sverige som i världen.

32 30 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 Moderaterna Viktigaste sakfrågorna? Hösten 2009 handlade mycket om att stödja det svenska ordförandeskapet i EU. För riksdagen innebar detta utökade internationella kontakter och att den inrikespolitiska debatten fick en annan ton. Arbetet inför valrörelsen har också spelat en stor roll för arbetet i riksdagen. Riksdagsledamöterna har deltagit i det politiska arbetet inför valrörelsen, och många riksdagsledamöter har varit mycket aktiva i sina valkretsar. Moderaternas och Alliansens löfte till väljarna 2006 var att återupprätta arbetets värde och bryta med en utveckling där allt fler fastnat i utanförskap. Under riksdagsåret har vi beslutat om jobbskatteavdragets fjärde steg. Genom jobbskatteavdraget har ett vårdbiträde fått behålla motsvarande en hel månadslön extra varje år. Vi har arbetat för att göra det lönsammare och enklare att starta och driva företag liksom att anställa. Den politik som sorterade bort människor från arbetsmarknaden genom långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar har ersatts med en politik som ser till varje människas förmåga och som syftar till att alla som kan och vill arbeta också ska kunna försörja sig på eget arbete. Moderaterna har också lett den största satsningen i historien på vårt rättsväsende. Vi har infriat löften om ökade resurser, fler poliser och skärpta straff. Ambitionen att skapa en skola och utbildning i världsklass syftar till att lägga grunden för långsiktiga förutsättningar för jobb. Moderaterna och Alliansen har också Statsminister Fredrik Reinfeldt besöker ungdomar i Norrköping som arbetar med att rekonstruera en äldre industribyggnad. FOTO: SYLVIA REZANIA

33 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 31 prioriterat en samlad integrationsstrategi för att bryta utan förskapet genom fokus på arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Bästa resultaten? Under den värsta finansiella krisen sedan 1930-talet har vi tagit ansvar för de offentliga finanserna och sagt nej till överbudspolitik. Kraftiga insatser har gjorts för att möta krisen och bekämpa arbetslösheten som följt i dess spår. Vi har mött krisen med finanspolitiska stimulanser om närmare 200 miljarder kronor sedan sommaren Vi har tillfört kommuner och landsting över 27 miljarder kronor för att värna om välfärdens kärna. Sverige är nu på väg ur krisen. Återhämtningen är dock bräcklig och kräver fortsatt ansvarstagande. I dag är Sverige det land i Europa som har bäst ordning på sina finanser. Viktigaste framtidsfrågorna? Även i fortsättningen är det viktigaste att föra en tydlig jobbpolitik som tryggar ekonomi, välfärd och pensioner. Arbetet med detta måste fortsätta under den kommande mandatperioden. Sverige behöver också fler och växande företag. Därför vill vi fortsätta satsningarna på minskat regelkrångel, kvinnors företagande samt ökat stöd och rådgivning till företagare. Partiledare: Fredrik Reinfeldt (2003 ) Gruppledare: Lars Lindblad Kanslichef: Hans-Birger Ekström Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 97 Anställda i riksdagen: cirka 100 E-post: info@moderat.se Webbplats: Vi vill fortsätta att föra en tydlig politik mot våld och kriminalitet. Nu kan vi ställa betydligt större krav på effektivitet inom polisen och övriga rättsväsendet. Vi vill fortsätta öka polisens tillgänglighet och närvaro. Sverige driver världens mest ambitiösa klimatpolitik med konkreta åtgärder för att fasa ut fossil energi och med tydliga mål för minskade utsläpp. Vi vill att Sverige ska minska utsläppen med 40 procent jämfört med 1990 till år Utöver klimatutmaningen vill vi fortsätta arbeta för en förbättrad havsmiljö och stärkt biologisk mångfald.

34 Källa: Urix och utrednin 32 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 m s v Socialdemokraterna Viktigaste sakfrågorna? Massarbetslösheten i Sverige var och är den allra viktigaste frågan för de socialdemokratiska ledamöterna. Att skapa arbeten till alla och minska klyftorna i samhället är det främsta målet. Ledamöterna var aktiva genom att skriva motioner med förslag till lösningar. De har också haft många kontakter med arbetsgivare, fackliga organisationer, löntagare och arbetslösa i sitt arbete i valkretsarna. Våra budgetmotioner har haft tydligt fokus på jobbskapande åtgärder i stället för skattesänkningar. I våra alternativa förslag har utbildning och andra kompetenshöjande insatser för att långsiktigt ge företagen och människor möjlighet att växa spelat en central roll. Möjligheter till utbildning, praktik, traineeprogram och andra aktiva insatser har också stått i centrum i vår politik för att stärka individerna vid arbetslöshet och motverka flaskhalsar när konjunkturen vänder. Med en ungdomsarbetslöshet på mellan 25 och 30 procent har fokus också varit inriktat på åtgärder för att hjälpa de unga in på arbetsmarknaden genom riktade insatser till företag. Den svenska modellen med försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet och sjukdom har urholkats. Det gäller a-kassan och sjukförsäkringen. Ledamöterna har upprörts över den behandling som många allvarligt sjuka utsätts för när de kastas ur försäkringen. Den tredje frågan som dominerat arbetet i gruppen har handlat om pensionärsskatten. Den socialdemokratiska gruppen kan inte acceptera att pensionen, den uppskjutna lön anställda avsatt, ska beskattas annorlunda och högra än direkta löneinkomster. Bästa resultaten? Vår kritik mot beskattningen av pensionärer har inte fått regeringen att ändra inställning i princip. Däremot har den fått till effekt att också regeringen sänkt och utlovat ytterligare sänkningar av skatten för pensionärer. Även om ledamöterna inte är nöjda förrän principen om lika skatt gäller har vi bidragit till en förbättring för den enskilda pensionären. Mest oväntat? Riksdagens beslut att med knapp majoritet säga ja till att ersätta gamla kärnkraftverk med nya. Det har funnits en klar majoritet i riksdagen för att se kärnkraften som en parentes och att den ska avvecklas i takt med att alternativ växer fram. Besvikelsen är stor att den majoriteten inte längre fanns. Partiledare: Mona Sahlin (2007 ) Gruppledare: Sven-Erik Österberg Kanslichef: Katinka Hort Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 130 Anställda i riksdagen: 103 E-post: socialdemokraterna@riksdagen.se Webbplats:

35 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 33 FOTO: LINDA HÅKANSSON Partiledare Mona Sahlin på besök hos Akropols basketsommarkollo i Rinkeby. Kunde gjorts annorlunda? I ljuset av valresultatet är det lätt att se att vi inte lyckats forma en oppositionspolitik som nått fram eller attraherat väljarna. De tre rödgröna partierna formade ett regeringsalternativ, och ledamöterna ägnade all tid i valkretsarna till att möta hundratusentals väljare, men det räckte inte. Viktigaste framtidsfrågan Så länge vi har massarbetslöshet i Sverige är den avgörande frågan: Hur skapar vi nya jobb och ger alla människor som vill och kan jobba möjlighet att bidra och utvecklas i arbetslivet utifrån sina förmågor? Vi anser att det är genom en grön omställning vi både bidrar till att rädda klimatet och skapar ett konkurrenskraftigt näringsliv och en god ekonomi.

36 34 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2009/10 Vänsterpartiet Viktigaste sakfrågorna? Vänsterpartiet har prioriterat välfärdsfrågor och arbetet mot privata vinster i vård, skola och omsorg. Vi har också fokuserat på klimat, jämställdhet och personlig integritet. I juli 2009 presenterade Vänsterpartiet en rapport baserad på fakta från riksdagens utredningstjänst. Rapporten visar att regeringens politik har ökat de ekonomiska klyftorna mellan män och kvinnor. I september klubbade regeringen det omstridda motorvägsprojektet Förbifart Stockholm som beräknas kosta 27 miljarder kronor. Vänsterpartiet anser att beslutet är ett svek mot miljön och kommer att leda till allvarliga klimatkonsekvenser, bland annat kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Trots försök att skjuta upp omröstningen om Lissabonfördraget antogs detta av den svenska riksdagen i november. Vänsterpartiet röstade nej och står fast vid sin kritiska hållning mot fördraget som ökar EU:s centralmakt. Gemensamma arbetsgrupper med representanter för de tre rödgröna partierna hade tillsatts våren 2009, och FOTO: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX Partiledare Lars Ohly pratar byggplaner på Stockholms central under valkampanjen.

37 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagspartiernas arbetsår 35 Partiledare: Lars Ohly (2004 ) Gruppledare: Alice Åström Kanslichef: Inger Lundgren Medlemmar: cirka Riksdagsledamöter: 22 Anställda i riksdagen: 32 E-post: vansterpartiet@riksdagen.se Webbplats: samarbetet blev allt tätare under hösten 2009 våren Partiledare och språkrör gjorde exempelvis flera tågturnéer och besök tillsammans. Tågkaoset vintern 2010 bekräftade Vänsterpartiets kritik mot avregleringen av tågtrafiken. Problemen som snöovädren skapade förvärrades av att tågtrafiken har bolagiserats och delats upp på flera aktörer som försöker skjuta över ansvaret på varandra. Vänsterpartiet anser att järnvägen är en grundläggande samhällsfunktion, en genuint statlig uppgift och alldeles för viktig för att bli experimentverkstad. Vänsterpartiet har också kämpat mot regeringens ökade krav på långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Den ekonomiska krisen har sammanfallit med regeringens nedskärningar och lett till en svår situation för stora grupper. Vänsterpartiet har krävt att den så kallade stupstocken tidsgränsen vid 550 dagar när långtidssjukskrivna utförsäkras ska bort. Vi bildade också opinion mot de orimliga kraven på de sjuka med cancersjuka Anna som exempel. Domen i det så kallade Lavalmålet kan få mycket långtgående effekter på svensk arbetsmarknad. Hela den svenska modellen med kollektivavtal är hotad. Vänsterpartiet har gjort intensiva insatser för att stoppa Lavallagen och fortsätter arbetet för att svenska kollektivavtal ska tillämpas fullt ut på utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Bästa resultaten? De många genomarbetade överenskommelser som vi kom fram till inom det rödgröna samarbetet. Mest oväntat? Att den svenska riksdagen i mars slog fast att det som skedde i ottomanska riket 1915 utgjorde ett folkmord på armenier och flera andra grupper, helt i linje med Vänsterpartiets uppfattning. Skulle gjorts annorlunda? Vi skulle ha vunnit valet! Viktigaste framtidsfrågorna? De viktigaste framtidsfrågorna är de sakfrågor som nämns ovan: klimatet, ett fungerande trygghetssystem, jämnare fördelning av både nationella och internationella resurser, jämställdhet mellan kvinnor och män och skyddande av den personliga integriteten.

38 38 riksdagens årsbok 2009/10 Glimtar ur talmannens dagbok 15 september Riksmötets öppnande Ledamöterna välkomnas till ett nytt arbetsår. Talman Per Westerberg berättar bland annat om EU-ordförandeskapet och de konferenser riksdagen står som värd för. Denna gång är det även möjligt att följa öppnandet via storbildsskärm på Mynttorget, alldeles utanför riksdagshuset. Det är en satsning för att öka öppenheten och intresset för riksdagens arbete. FOTO: ANDERS STÅHLBERG 2 oktober Ban Ki Moon besöker riksdagen FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon besöker riksdagen och tas emot av talmannen. Tillsammans med företrädare för partigrupperna diskuterar de aktuella frågor och talmannen står sedan värd för en lunch. 1 4 november Delegation till Libanon Talmannen leder en riksdagsdelegation till Libanon. Med i delegationen är riksdagsledamöterna Peter Jonsson (S), Cecilia Magnusson (M) och Esabelle Dingizian (MP). Möten Talman Per Westerberg hälsar FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon välkommen till riksdagen.

39 riksdagens årsbok 2009/10 Glimtar ur talmannens dagbok 39 med Libanons president Michel Suleiman, talman Nabih Berry, minstrar och oppositionsledare står på programmet. FOTO: SARA HÄGG 25 november Våld mot kvinnor uppmärksammas Talmannen håller inledningstal då riksdagen under ett seminarium uppmärksammar FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor har uppmärksammats på detta sätt under en dag sedan I år är det dessutom 30 år sedan FN:s kvinnokonvention trädde i kraft. Elever och lärare vid Räddningsgymnasiet i Sandö visar upp sina kunskaper för talmannen december Europas talmän diskuterar Lissabonfördraget Talman Per Westerberg har bjudit in sina kolleger i EU:s nationella parlament och EU-parlamentet samt i de tre kandidatländerna Kroatien, Makedonien och Turkiet till ett EUtalmansmöte. Frågor på dagordningen är ett utökat informationsutbyte och en effektiv granskning av EUärenden, vilken roll EU-talmanskonferensen ska ha och formerna för hur de nationella parlamenten ska delta i tillsynen inom områdena frihet, säkerhet och rättvisa. 27 januari Minnesdag med anledning av Förintelsen Talmannen deltar i högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari i Auschwitz. Det är i år 65 år sedan Auschwitz befriades. 1 2 februari Besök i Västernorrland Tillsammans med ledamöterna från valkretsen besöker talmannen bland annat Domsjö fabriker, yrkeshögskolan Musikmakarna och elever och lärare på Räddningsgymnasiet i Sandö. 2 6 februari Delegation till Afghanistan Under ett par dagar besöker talman Per Westerberg Afghanistan tillsammans med en delegation bestående av riksdagsledamöterna Leif Jakobsson (S), Lars Lindblad (M) och Kerstin Lundgren (C). Under två dagar träffar delegationen de svenska soldater i den så kallade Isafstyrkan som är stationerade i Mazar-i-Sharif. Förutom besöket på bataljonen träffar delegationen bland andra Afghanistans vice president, ekonomiminister, vice talmän i bägge kamrar och parlamentariker från olika delar av landet i Kabul. Även möten med

40 40 Glimtar ur talmannens dagbok riksdagens årsbok 2009/10 representanter för Sida, US Aid, analytiker och övriga nordiska länder står på programmet. 11 mars Litauens självständighetsdag firas Torsdagen den 11 mars var det 20 år sedan Litauens självständighetsdeklaration. Talman Per Westerberg deltar i högtidlighållandet i Vilnius. FOTO: ANDERS STÅHLBERG 29 mars Kinas vicepresident på besök Kinas vicepresident Xi Jinping besöker riksdagen. Talman Per Westerberg tar emot för ett möte. 22 april Seminarium om sociala medier Sociala medier forum för politisk dialog eller anonym smutskastning? är temat vid ett frukostseminarium som talmannen tagit initiativ till. Där diskuteras sociala medier och hur riksdagen och debattklimatet påverkas av nya kommunikationsformer maj Japanbesök med ledamöter Talmannen besöker Japan tillsammans med riksdagsledamöterna Lars Lindblad (M) och Ronny Olander (S). Möten med talmannen i över Kinas vicepresident Xi Jinping (längst till höger) besöker riksdagen. huset och premiärministern står på programmet. Delegationen besöker också Hiroshima och Per Westerberg talar på den svenska handelskammaren maj Talmanskonferens om samarbetsformer inom EU Talmännen i EU samlas i riksdagen för att prata om de nationella parlamentens inflytande och samarbetsformer efter Lissabonfördraget. En annan punkt på dagordningen handlar om sociala medier som arena för politiskt arbete. 19 maj Mottagning för diplomatiska kåren Talmannen tar emot ambassadörer stationerade i Stockholm. Mottagningen i riksdagen är ett tillfälle att fördjupa kontakterna mellan ledamöter och diplomatiska sändebud.

41 riksdagens årsbok 2009/10 Glimtar ur talmannens dagbok 41 FOTO: MELKER DAHLSTRAND maj Nordiska och baltiska talmän i Washington Tillsammans med talmännen från de nordiska och baltiska länderna besöker talman Per Westerberg Washington. Talmännen träffade bland andra Nancy Pelosi, talman i representanthuset. 31 maj Lysningsgåva från riksdagen och regeringen Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling har lysningsmottagning på Stockholms slott. Där överlämnar talman Per Westerberg och statsminister Fredrik Reinfeldt riksdagens och regeringens gemensamma gåva till paret. Gåvan är en glasservis som formgivits av professor Erika Lagerbielke och tillverkats för hand av Orrefors i det småländska glasriket. Talman Per Westerberg och riksdagsdirektör Anders Forsberg tar adjö av talmännen i EU vid en lunch ombord på skärgårdsbåten Gustafsberg VII. 6 juni Trefaldigt firande av nationaldagen Firandet av nationaldagen börjar med flaggotta vid Sjöhistoriska museet i Stockholm och avslutas högtidligt på Skansen. Däremellan deltar talmannen i firandet i hemstaden Nyköping.

42 42 Glimtar ur talmannens dagbok riksdagens årsbok 2009/10 FOTO: MELKER DAHLSTRAND Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling hälsas välkomna till den officiella festkonsert som riksdagen arrangerade den 18 juni 2010, dagen före deras bröllop. 18 juni Riksdagen bjuder in till bröllopskonsert Talmannen står som värd för riksdagens officiella festkonsert med anledning av bröllopet mellan Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria och Herr Daniel Westling den 19 juni Till festkonserten har bröllopsgästerna samt riksdagens och regeringens ledamöter bjudits in. En rad framstående artister och musiker tillsammans med Kungliga Filharmonikerna medverkar. 5 juli Jämställdhet på agendan i Almedalen Under politikerveckan i Almedalen arrangerar talmannens referensgrupp för jämställdhetsfrågor ett seminarium på temat Jämställdhet en generationsfråga?. Talmannen inleder seminariet där frågor kring hur ungdomsförbunden ser på jämställdhet diskuteras.

43 riksdagens årsbok 2009/10 Glimtar ur talmannens dagbok 43 NÅGRA UTLÄNDSKA BESÖKARE HOS TALMANNEN /9 W. J. M. Lokubandara Talman i Sri Lankas parlament 24/9 Mustapha Mansouri Marockanska representanthusets talman 2/10 Ban Ki Moon FN:s generalsekreterare 2/10 J. Dennis Hastert Före detta talman i USA:s kongress 22/10 Sheik Hasina Bangladeshs premiärminister 22/10 Rose Mukantabana Talman i Rwandas parlament 23/10 Festus Mogae Botswanas f.d. president och FN:s särskilda sändebud för klimatfrågor 11 12/12 Extrainsatt EU-talmansmöte 15/12 Seishiro Eto Förste vice talman i Japans parlament 22/12 A. Bin Hamad al-attiyah Generalsekreterare i Gulf Cooperation Council (GCC) /2 Dag Terje Andersen Norska Stortingets talman 1 2/3 Danska Folketingets presidium 16 18/3 Jozefina Topali Talman i Albaniens parlament 29/3 Xi Jinping Kinas vicepresident 27/4 Qamrul Islam Minister i Bangladeshs regering 6 7/5 David Bakradze Talman i Georgiens parlament 14 15/5 EU-talmanskonferens 19 20/5 Pascale Bruderer Talman i Schweiz parlament 2/6 Hua Jianmin Vice talman i Kinas folkkongress 3/9 Mevlüt Çavuşoğlu President i Europarådets parlamentariska församling (PACE) 12/9 Liu Qi Pekings partisekreterare och medlem av politiska byrån i kinesiska kommunistpartiets centralkommitté (CCPCC)

44 44 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagens roll under ordförandeskapet i EU 2009 När Sverige var ordförande i EU:s ministerråd andra halvåret 2009 var det den svenska regeringen som ledde arbetet. Men ordförandelandet ska också fungera som motor i EU:s lagstiftande arbete. Därmed spelade även riksdagen en viktig roll. Ordförandeskapet i ministerrådet är roterande, vilket innebär att varje halvår tar ett av EU:s 27 medlemsländer över. Under andra halvåret 2009 ledde Sverige arbetet i ministerrådet för andra gången sedan medlemskapet i EU Ett ordförandeskap i EU är huvudsakligen en regeringsangelägenhet. Riksdagens uppgift var att skapa arenor för debatt mellan ledamöter från alla EU:s medlemsländer och Europaparlamentet. Även kandidatländerna, de länder som har ansökt om medlemskap, deltog. Riksdagen tog sig an uppgiften att utveckla den politiska debatten genom att stå värd för ett tiotal konferenser. I dessa konferenser deltog sammanlagt drygt 600 ledamöter. Bland inbjudna talare märktes bland andra en rad svenska ministrar, däribland statsminister Fredrik Reinfeldt och flera EU-kommissionärer, som den dåvarande svenska kommissionären Margot Wallström. Många tunga frågor togs upp Diskussionerna på riksdagens konferenser handlade om Östersjön samt skogsavverkningen och dess konsekvenser för klimatet. Öppenhet och insyn i EU-arbetet och balansen mellan rättssäkerhet och gränsöverskridande brottslighet med fokus på trafficking för sexuella ändamål togs också upp. Konferensen med EU:s talmän i mitten av maj 2010 var det sista mötet med anknytning till Sveriges ordförandeskap. Dessutom diskuterades EU-ländernas roll i den europeiska grannskapspolitiken, europeisk säkerhets- och försvarspolitik samt jämställdhet i politik och arbetsliv. Samarbetet kring frihet, säkerhet och rättvisa och Lissabonfördragets konsekvenser för de nationella parlamenten togs också upp. Läs mer i avsnittet EU-frågorna i riksdagen. Alla kunde följa diskussionerna Riksdagens konferenser genomsyrades av dialog, öppenhet och miljömedvetenhet. De flesta av diskussionerna FOTO: MELKER DAHLSTRAND

45 riksdagens årsbok 2009/10 Ordförandenskapet i EU 45 MÖTEN I RIKSDAGEN MED ANLEDNING AV ORDFÖRANDESKAPET Alla möten ägde rum i Stockholm utom två. Datum Tema Värd 6 juli 2009 Cosac-ordförandemöte EU-nämnden 7 september 2009 (i Visby) Östersjön och aktuella utrikespolitiska frågor Utrikesutskottet 7 september 2009 Hållbara offentliga finanser och ekonomiska aspekter av klimatförändringarna Finansutskottet 28 september 2009 Skogsavverkning och klimatförändringar Miljö- och jordbruksutskottet 5 6 oktober 2009 XLII Cosac-konferens EU-nämnden 12 oktober 2009 Balansen mellan rättssäkerhet och brottsbekämpning oktober 2009 En parlamentarisk dimension av Östliga partnerskapet Justitieutskottet Utrikesutskottet 9 november 2009 Europeisk försvars- och säkerhetspolitik Försvarsutskottet november 2009 Jämställdhet i politik och arbetsliv Arbetsmarknadsutskottet november 2009 (i Bryssel) Stockholmsprogrammet Riksdagens talman och Europaparlamentets talman december 2009 Extra EU-talmanskonferens Riksdagens talman maj 2010 EU-talmanskonferens Riksdagens talman kunde följas på plats eller genom riksdagens webb-tvsändningar, och 24 Direkt sände några av konferenserna i Sveriges Television. Dessutom prövades för första gången i dessa sammanhang dialog med datorns hjälp genom att en av konferenserna kunde följas via mikrobloggen Twitter. Lissabonfördraget trädde i kraft EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, trädde ikraft den 1 december. Därför tog talman Per Westerberg initiativ till en extra konferens med EU-ländernas talmän och Europaparlamentets talman. Även kandidatländernas talmän bjöds in. På konferensen diskuterades hur de nationella parlamenten påverkades av Lissabonfördraget och hur de skulle samarbeta i framtiden. Diskussionerna fortsatte i maj Då diskuterade talmännen också sina arbetsformer och de utmaningar som ny teknik och kommunikation ställer på parlament i dag.

46 Beslutar om statsbudgeten Beslutar om lagar Arbetar med EU-frågor Kontrollerar regeringen Utrikespolitiken

47 Arbetet i riksdagen INNEHÅLL Beslut i riksdagsstyrelsen Statens budget EU-frågorna i riksdagen Riksdagens internationella arbete Forskning en allt viktigare källa Siffror om val... 66

48 48 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i riksdagsstyrelsen Riksdagens arbete leds av talmannen. En särskild styrelse, riksdagsstyrelsen, överlägger om planeringen av arbetet. Riksdagens arbete leds av talmannen. En särskild styrelse, riksdagsstyrelsen, beslutar om riksdagens budget, överlägger om planeringen av arbetet, leder riksdagens förvaltning och beslutar i större ärenden som rör riksdagens internationella verksamhet. Riksdagsstyrelsen lägger också fram förslag i riksdagen om ändringar i riksdagsordningen och hur riksdagsarbetet ska skötas. Det kan handla om hur riksdagen ska arbeta med EU-frågor, hur motionerna ska hanteras eller om jämställdheten i riksdagen. Styrelsen består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter som väljs av riksdagen. Talmannen har rätt att rösta i riksdagsstyrelsen. De vice talmännen, företrädare för partier som inte är invalda i styrelsen och riksdagsdirektören får delta i överläggningarna. I översikten nedan har årligt återkommande beslut och administrativa beslut i mindre frågor utelämnats. Nytt pensionssystem för ledamöter Styrelsen beslöt den 7 oktober att överlämna ett förslag om ett nytt pensionssystem för riksdagsledamöter till riksdagen där beslutet ska fattas. Avsikten är att göra ledamöternas pensionsregler jämförbara med villkoren för de avtalsgrundade pensionerna på arbetsmarknaden. Pensionsnivån bestäms av de totala inkomsterna under uppdragstiden, enligt förslaget. Omorganisation av Riksrevisionen föreslås Styrelsen beslöt den 21 oktober att föreslå riksdagen att anta styrelsens förslag till lagändringar med anledning av två betänkanden från Riksrevisionsutredningen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat att Riksrevisionen ska lämna sina effektivitetsgranskningar direkt till riksdagen som svarar för att de lämnas vidare till regeringen för yttrande. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med ett parlamentariskt råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet och att fungera som ett samrådsorgan mellan riksdagen och revisorerna. Riksdagsstyrelsen föreslår att den av revisorerna som ska svara för den administrativa ledningen ska få ett utökat ansvar och benämnas riksrevisor med administrativt ansvar. Insatser för ledamöter som ska tillbaka i arbete Styrelsen beslöt den 17 mars om insatser för att underlätta för ledamöter att återgå till yrkesverksamhet efter avslutat uppdrag. Rådgivningen kommer att vara inriktad på att identifiera insatser som kan påskynda och underlätta för ledamoten att återgå till yrkesverksamhet. Insatserna kommer

49 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i riksdagsstyrelsen 49 FOTO: MELKER DAHLSTRAND I riksdagsstyrelsen ingår, sittande från vänster: Roger Tiefensee (C), Liselott Hagberg, tredje vice talman (FP), Birgitta Sellén, andre vice talman (C), riksdagsdirektör Anders Forsberg, talman Per Westerberg. Stående från vänster: Stefan Attefall (KD), Ulf Holm (MP), Berit Andnor (S), Lars Lindblad (M), Sven-Erik Österberg (S), Magdalena Andersson (M), Margareta Israelsson (S), Margareta Pålsson (M), Leif Jakobsson (S), Morgan Johansson (S) och Allan Widman (ersättare för Johan Pehrson) (FP). att likna den rådgivning som erbjuds statligt anställda genom Trygghetsstiftelsen. Riksdagens hus renoveras och miljöklassas Styrelsen beslöt den 14 april om renovering och underhåll av riksdagens fastigheter. Beslutet innebär att man tar initiativ till en översyn av riksdagens lokaler och en långsiktig plan för renoveringar och underhållsarbete. Styrelsen har även beslutat att förvaltningen ska miljöklassa riksdagens fastigheter enligt systemet Miljöklassad byggnad, i takt med att renoveringarna blir klara.

50 50 riksdagens årsbok 2009/10 Statens budget FOTO: KAJSA ERIKSSON Att besluta om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Det gör riksdagen varje höst efter det att regeringen har lämnat sitt förslag i budgetpropositionen. Riksdagen tar först ställning till budgetens omfattning i stort, det vill säga utgiftsramarna och inkomstberäkningen. Därefter behandlas vart och ett av de 27 utgiftsområdena. När riksdagen har fattat beslut är det regeringen som ansvarar för att statsbudgeten genomförs. Regeringen har cirka 390 statliga myndigheter till sin hjälp. Oppositionspartierna redovisar sina motförslag till budgetpropositionen i form av motioner. Där anger de hur högt de tycker att utgiftstaket ska vara och hur de vill att utgifterna ska fördelas. Förslagen brukar kallas för oppositionens skuggbudgetar. I tabellen till höger framgår regeringens och oppositionens förslag till utgiftsramar för Riksdagens anslag 2010 Utgiftsområde Miljoner kronor Riksdagens ledamöter och partier 828,7 Riksdagens förvaltningskostnader 663,4 Summa 1 492,1 Tilldelade medel enligt anslagsdirektiv, exklusive anslagssparande från 2009, per den 31 oktober 2010 Källa: Ekonomienheten. Finansminister Anders Borg presenterar höstbudgeten i kammaren den 21 september 2009.

51 riksdagens årsbok 2009/10 Statens budget 51 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för Miljoner kronor. Avvikelser från regeringens förslag Utgiftsområde Regeringens förslag S V MP 1 Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan ±0 ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd ± Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet vid ålderdom ± ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m Regional tillväxt ±0 ±0 20 Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m ±0 ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ±0 ±0 ±0 Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden

52 52 riksdagens årsbok 2009/10 EU-frågorna i riksdagen EU-frågorna är en del av riksdagens dagliga arbete. De tas upp i kammaren, i utskotten och i EU-nämnden. EU:s långsiktiga samarbete kring frihet, säkerhet och rättvisa har stått högt på dagordningen under arbetsåret 2009/10. Det är inte bara riksdagen som fattar beslut om vilka lagar som ska gälla i Sverige. Medlemskapet i Europeiska unionen (EU) innebär att riksdagen har överlåtit rätten att besluta i vissa frågor till EU. Sverige och de andra medlemsländerna måste följa de lagar som EU:s institutioner beslutar om. Samtidigt som EU:s institutioner förbereder olika beslut arbetar varje medlemsland med samma frågor. I det arbetet medverkar riksdagen. Regeringen är skyldig att informera och samråda med riksdagen om samarbetet med medlemsländerna och det egna arbetet i EU. Men när besluten fattas i Europeiska unionens råd (ministerrådet), är det regeringen som representerar Sverige. Hela riksdagen deltar Riksdagens arbete med EU-frågor bedrivs på olika sätt i kammaren, i utskotten och i EU-nämnden. Riksdagen samarbetar också med parlamenten i de andra EU-länderna. Öppen debatt i kammaren När riksdagens ledamöter debatterar EU-frågor i kammaren kan alla ta del av debatten. Denna möjlighet till insyn gynnar den allmänna debatten i EU-frågor. Debat ten i kammaren är ett av flera sätt för riksdagen att kontrollera regeringens arbete med EU-frågor. Exempelvis debatterar ledamöterna i kammaren EUfrågor före beslut om lagförslag som har EU-anknytning i samband med att regeringen besvarar interpellationer och under riksdagens frågestund i samband med information från regeringen, till exempel återrapportering från EU:s toppmöten i särskilt anordnade EU-debatter. Riksdagen får också regelbundet skriftlig information av regeringen om olika EU-frågor. Exempelvis lämnar regeringen varje år en skrivelse till riksdagen om verksamheten i EU under det gångna året. Behandlingen av denna skrivelse avslutas med en debatt. Regeringen lämnar också så kallade faktapromemorior till riksdagen. Där beskrivs EU:s lagförslag, regeringens uppfattning i frågan samt hur regeringen anser att Sverige bör arbeta vidare med förslaget. Faktapromemoriorna anmäls i kammaren och överlämnas sedan till ansvarigt utskott.

53 riksdagens årsbok 2009/10 EU-frågorna i riksdagen 53 ÄR EU RÄTT BESLUTSNIVÅ? Kommer ett beslut att få ett lika bra eller bättre resultat om det tas på nationell nivå? Subsidiaritetsprincipen handlar om just på vilken politisk nivå ett beslut ska fattas. Principen innebär att EU:s institutioner måste motivera varför ett beslut ska tas på EU-nivå. I och med Lissabonfördraget har medlemsländernas parlament möjlighet att subsidiaritetspröva nya lagförslag från EU:s institutioner. I den svenska riksdagen ska det utskott som har kompetens i frågan göra prövningen. Om minst fem utskottsledamöter kommer fram till att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet lämna ett utlåtande med en motivering till kammaren. Om kammaren godkänner utskottets förslag skickas det till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Under riksmötet 2009/10 har 45 förslag prövats enligt subsidiaritetsprincipen och i två fall har nivån ifrågasatts. Finansutskottet kom fram till att EU-kommissionens förslag till system för insättningsgaranti (FiU42) och investerarskydd (FiU43) strider mot subsidiaritetsprincipen. Beslut om utskottets utlåtanden fattas i början av riksmöte 2010/11. Förslagen återfinns i avsnittet Beslut i korthet. Intensivt arbete under Sveriges ordförandeskap i EU. Här konfererar medarbetare från EU-nämndens kansli och kammarkansliet med EU-nämndens vice ordförande Susanne Eberstein (S). FOTO: MELKER DAHLSTRAND Utskotten kommer in tidigt Beslut i EU kan bli en del av den svenska lagstiftningen. EU:s lagförslag bevakas av riksdagens 15 utskott inom ramen för det dagliga arbetet. Ett EU-ärende behandlas i det utskott där sakfrågan hör hemma: EU:s gemensamma utrikespolitik behandlas exempelvis i utrikesutskottet. Utskottens möten är i regel slutna. När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick riksdagen och de andra medlemsländernas nationella parlament uppgiften att kontrollera att EU:s subsidiaritetsprincip följs. Läs mer om detta i rutan ovan. Kammaren skickar EU-dokument till riksdagens utskott för granskning. Det gäller särskilt kommissionens så kallade grön- och vitböcker. Det är samrådsdokument som kommissionen tar fram för att stimulera till debatt och samla in synpunkter för eventuella nya förslag. När

54 54 EU-frågorna i riksdagen riksdagens årsbok 2009/10 Hur de nationella parlamenten påverkas av Lissabonfördraget var en av huvudfrågorna på talmansmötet i riksdagen den 12 december På podiet från vänster riksdagsdirektör Anders Forsberg och talman Per Westerberg. FOTO: JYRKI SIIKANEN ett utskott har granskat en grön- eller vitbok skrivs ett utlåtande där uppfattningarna bland riksdagens partier sammanfattas. Utlåtandet debatteras sedan och beslutas i kammaren. Utskotten granskar dessutom på ett tidigt stadium alla EU-förslag för att avgöra i vilka frågor de vill ha överläggningar med regeringen. Vid dessa överläggningar kan ledamöterna föra fram sina synpunkter på exempelvis ett nytt lagförslag från kommissionen. Regeringen får då tidigt en uppfattning om hur riksdagen ställer sig i olika frågor och till konkreta förslag. I utskotten bereds också alla förslag från regeringen till riksdagen om svenska lagar och andra politiska ställningstaganden. Många av dessa förslag har anknytning till EU. Samråd i EU-nämnden Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd. EUnämnden har samma partipolitiska sammansättning som ett utskott, men EU-nämnden och utskotten har olika uppgifter. Oavsett vilket område det gäller är det med EUnämnden som regeringen ska samråda inför beslut i ministerrådet. Ministerrådet består av ministrar från varje medlemslands regering och stiftar nya lagar i EU, oftast tillsammans med Europaparlamentet. Veckan före ett möte i ministerrådet samråder de ministrar som ska delta i rådsmötet med EU-nämnden, som i regel sammanträder varje fredag. Dessa möten är slutna, men det förs ordagranna protokoll från samråden. Samrådet resulterar i ett mandat för regeringen att agera på ett visst sätt vid rådsmötet. Inför Europeiska rådets möten, det vill säga EU:s toppmöten, är det statsministern som samråder med

55 riksdagens årsbok 2009/10 EU-frågorna i riksdagen 55 FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX Talmän från EU:s medlems- och kandidatländer träffas i riksdagen i maj I mitten Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. EU-nämnden. Europeiska rådet lägger upp riktlinjerna för EU, men deltar inte i den löpande beslutsprocessen. Europeiska rådet träffas fyra gånger om året och där ingår medlemsstaternas stats- och regeringschefer. Regeringens samråd med EU-nämnden är då öppna för allmänheten. Samarbeten med andra länder Riksdagen har även kontakter med andra medlemsländers parlament om EU-frågor. Samarbetet gäller informations- och erfarenhetsutbyte och sker på flera nivåer och i olika sammanhang. EU-ländernas och Europaparlamentets talmän träffas årligen i EU-talmanskonferensen. Parlamenten har även ett elektroniskt utbyte av information och dokumentation genom Interparliamentary EU Information Exchange (Ipex). EU-nämnden och dess motsvarighet i de andra parlamenten träffas två gånger per år inom ramen för konferensen för de särskilda organen för EUfrågor (Cosac). Även ledamöterna från utskotten träffar återkommande sina kolleger i andra EU-länder.

56 56 EU-frågorna i riksdagen riksdagens årsbok 2009/10 Samarbete inom rättsområdet Under det svenska ordförandeskapet andra halvåret 2009 antog EU ett program för frihet, säkerhet och rättvisa. Det kallas Stockholmsprogrammet och gäller Programmet syftar till att öka samarbetet när det gäller asyl, migration, polis- och tullfrågor samt straff- och civilrätt. Av figuren framgår turerna i beslutsprocessen ur riksdagens perspektiv. Anna Kinberg Batra (M) leder mötet i riksdagen med parlamentarikerna som ingår i Cosac. F OTO: MELKER DAHLSTRAND 1. Informellt minstermöte Sverige övertog ordförandeskapet i EU den 1 juli På det informella ministermötet i Stockholm den 15 juli mellan EU:s justitie- och migrationsministrar hölls en första debatt om kommissionens förslag till vad Stockholmsprogrammet borde omfatta. Justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström höll i mötet. 4. Cosac-konferens 5. Nationella parlamentens 6. Gemensamt justitieutskott parlamentarikermöte Den 5 6 oktober var riksdagens EU-nämnd värd för Cosac-konferensen och nämndens ordförande Anna Kinberg Batra (M) ledde mötet. Ordförandena i ministerrådet, justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström, diskuterade Stockholmsprogrammet med ledamöterna från parlamenten i EU och kandidatländerna. Justitieutskottet och ordföranden Thomas Bodström stod den 12 oktober värd för ett möte med ledamöter från EU- och kandidatländernas justitieutskott. Då diskuterades hur EU kan stärka samarbetet mot grov brottslighet och samtidigt skydda den personliga integriteten. Fokus låg på människohandel i sexuella syften. Ledamöter från de nationella parlamenten och Europaparlamentet träffades i Bryssel den november. Mötet leddes av riksdagens talman Per Westerberg och Europaparlamentets talman Jerzy Buzek. Ledamöterna diskuterade bland annat polissamarbete och kampen mot människohandel med justitieminister Beatrice Ask och ansvarig kommissionär Jacques Barrot. Juni Juli Augusti September Oktober November 2. Riksdagens justitieutskott I augusti inledde justitieutskottet sin behandling av förslaget till Stockholmsprogrammet. Oppositionspartierna reserverade sig mot delar av utlåtandet. Även andra utskott yttrade sig till justitieutskottet. 3. Riksdagens kammare Den 16 september, dagen efter riksdagens öppnande, var det debatt i kammaren om justitieutskottets utlåtande om Stockholmsprogrammet. En majoritet i riksdagen ställde sig bakom utlåtandet vid omröstningen. F OTO: LUBBE GARELL Förslaget stämdes av med riksdagen i många turer.

57 riksdagens årsbok 2009/10 EU-frågorna i riksdagen 57 F OTO: XINHUA/SCANPIX 7. Europaparlamentet Europaparlamentet yttrade sig om programmet den 25 november. Parlamentet uppmanade ministerrådet att samarbeta mer när det gäller asylsökande och bekämpning av diskriminering. Europaparlamentet ville även öka möjligheterna till rättslig prövning och stärka rättigheterna för de intagna i fängelser. 10. Rådet för rättsliga och inrikes frågor Den 30 november och 1 december träffades EU:s justitie- och migrationsministrar i ministerrådet. Av diskussionen framgick att EU-ländernas ministrar var överens om större delen av texten. Justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström delade på ordförandeskapet. 12. Allmänna rådet Allmänna rådet träffades den 7 december och mötet leddes av EU-minister Cecilia Malmström. Stockholmsprogrammet var bara en av flera tunga frågor på dagordningen inför det kommande mötet i Europeiska rådet. Ordförande Reinfeldt lotsar Stockholmsprogrammet till beslut. 14. Europeiska rådet Den 10 och 11 december antogs slutligen Stockholmsprogrammet vid ett möte i Europeiska rådet där medlemsländernas stats- och regeringschefer ingår. Statsminister Fredrik Reinfeldt var ordförande för mötet. December 8. Riksdagens socialförsäkringsutskott Den 26 november överlade migrationsminister Tobias Billström med socialförsäkringsutskottet och regeringen fick stöd för sin ståndpunkt. 9. Riksdagens EU-nämnd Regeringens samråd med EU-nämnden ägde rum fredagen den 27 november. I mötet deltog både justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström. Ministrarna fick stöd av en majoritet i nämnden inför de fortsatta förhandlingarna i ministerrådet. 11. Riksdagens EU-nämnd Dåvarande EU-minister Cecilia Malmström fick den 4 december stöd av en majoritet i nämnden inför de fortsatta förhandlingarna. 13. Riksdagens EU-nämnd Den 9 december förankrade statsminister Reinfeldt regeringens position i EU-nämnden, inför Europeiska rådets möte. 15. Riksdagens kammare Statsminister Fredrik Reinfeldt återrapporterade den 15 december från Europeiska rådets möte i kammaren. Fortsättning följer Som nybliven EU-kommissionär är Cecilia Malmström delansvarig för frågorna i Stockholmsprogrammet. Kommissionen presenterade i april 2010 en plan för hur det kan genomföras. En majoritet i riksdagen ställde sig bakom (utlåtande 2009/10:JuU31). ILLUSTRATION: PER THORNÉUS

58 58 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagens internationella arbete Riksdagen stod värd för ett stort antal konferenser och besök under riksmötet 2009/10. Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen präglade riksmötets första månader. Dessutom innebar riksdagens ordförandeskap i Nordiska rådet en rad åtaganden, däribland den årliga sessionen som hölls i Riksdagshuset. Talmännens engagemang Riksdagens talman Per Westerberg stod värd för ett stort antal möten i anslutning till utländska besök i riksdagen och genomförde flera utrikes resor under riksmötet. Många av besöken och resorna hade koppling till Europeiska unionen (EU) och dess närområden. Riksdagen stod värd för ett tiotal möten och konferenser med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU, däribland den årliga konferensen mellan talmännen i EU:s medlems- och kandidatländer. Läs mer i avsnittet Riksdagens roll under ordförandeskapet i EU Under riksmötet tog talmannen emot talmän för parlament i EU:s närområde, såsom Albanien, Georgien och Schweiz, men också från andra regioner, däribland från Sri Lanka och Rwanda. Talmannen tog också emot en rad företrädare på statschefs- och ministernivå och representanter för internationella organisationer. Bland dessa besökare kan särskilt nämnas FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon. Sist i avsnittet Glimtar ur talmannens dagbok återfinns en översikt över besöken. Utöver resor inom Europa och dess grannområde besökte riksdagens talman bland annat Libanon, Förenade Arabemiraten och Japan. Under riksmötet gjorde de nordiska och baltiska talmännen en gemensam resa till Wash De 27 medlemsländernas flaggor pryder podiet i riksdagens förstakammarsal under en EU-konferens. FOTO: JYRKI SIIKANEN

59 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagens internationella arbete 59 FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG/NORDEN.ORG Från vänster: Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre (arbeiderpartiet), Finlands utrikesminister Alexander Stubb (samlingspartiet), Islands utrikesminister Össur Skarphéðinsson (socialdemokratiska alliansen), Sveriges utrikesminister Carl Bildt (Moderaterna) samt Danmarks tidigare utrikesminister Per Stig Møller (det konservative folkeparti). ington. Därutöver deltog talmannen även vid Europarådets talmanskonferens i Cypern och vid det tredje globala talmansmötet i Genève. Riksdagens tre vice talmän tog under riksmötet också aktiv del i riksdagens internationella verksamhet. Förste vice talman Jan Björkman (S) med delegation besökte Kina i maj Utöver möten i Peking ingick besök till de kinesiska städerna Tangshan och Caofeidian. Andre vice talman Birgitta Sellén (C) med delegation reste till Nigeria i oktober På programmet stod bland annat besök i delstaten Plateau. Tredje vice talman Liselott Hagberg (FP) deltog under riksmötet i Economic Forum i Krynica, Polen, i september Parlamentariska församlingar Riksdagens ledamöter deltar aktivt i Nordiska rådets, Europarådets och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) parlamentariska församlingar. Därutöver deltar riksdagen med delegationer i Interparlamentariska unionen (IPU), Euromedförsamlingen (EMPA) och Natos parlamentariska församling. Under våren 2010 stod det klart att verksamheten i Europeiska försvars- och säkerhetsförsamlingen (före detta VEU-församlingen) kommer att upphöra under våren Nordiska rådets svenska delegation fortsatte under riksmötet det långsiktiga arbetet med ramprogrammet Norden i världen världen i Norden som utgångspunkt.

60 60 Riksdagens internationella arbete riksdagens årsbok 2009/10 Bland de prioriterade områdena ingick avskaffandet av gränshinder, ökad jämställdhet, klimat- och energifrågor, kampen mot människohandel samt att konkretisera statsministrarnas globaliseringsinitiativ. Delegationen vill också arbeta för ett starkare, gemensamt nordiskt inflytande i EU. Det underströks vid den årliga nordiska debatten i riksdagen i juni 2010, liksom under Nordiska rådets session i Stockholm i oktober En annan fråga som debatterades under sessionen var ett utökat nordiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Europarådets parlamentariska församling har uttalat sitt starka stöd för Europarådets pågående reformprocess, vars mål är att öka organisationens politiska relevans och att effektivisera verksamheten. Ett flertal av riksdagens Europarådsdelegater utsågs till framträdande poster, som ordförande, vice ordförande eller rapportör, av sina respektive utskott. Europarådsdelegationen anordnade en utställning i riksdagen i mars 2010 för att markera att Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna undertecknades för 60 år sedan. Utställningen beskrev människorättsaktivisten Andrej Sacharovs liv och gärningar. Riksdagens interparlamentariska delegationer anordnade, i samverkan med representanter för utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet, en paneldebatt om klimatflyktingar. Paneldebatten var en del av de årliga MRdagarna som arrangerades i Stockholm i november OSSE:s parlamentariska församling hade sitt sedvanliga vintermöte i Wien i februari 2010 där bland annat frågan om Afghanistan debatterades. Övergripande tema för den årliga sessionen i Oslo var kampen mot transnationell brottslighet och korruption. Dessutom fördes en diskussion om situationen i Kirgizistan. Tema för höstmötet i Aten var samarbete kring energisäkerhet och där hölls också en diskussion om församlingens samarbete med länderna vid Medelhavet. Ett Trans-Asian Forum hölls under perioden i Almaty, Kazakstan, med fokus på regional säkerhet, särskilt i Afghanistan och Kirgizistan. Flera svenska ledamöter hade olika förtroendeposter inom församlingen under riksmötet och flera var observatörer i valövervakningar arrangerade av församlingen. Huvudtema vid IPU:s årliga session i Bangkok i april 2010 var god samhällsstyrning och parlamentets roll vid politisk försoning, bekämpning av organiserad brottslighet, biståndsfrågor och ungdomars medverkan i den de Till 60-årsminnet av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ordnades en utställning i riksdagen i mars Den beskrev människorättsaktivisten Andrej Sacharovs liv och gärning. Europarådsdelegationen stod bakom.

61 riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagens internationella arbete 61 mokratiska processen. Den svenska delegationen underströk under året frågor kring hur man aktivt kan stärka kvinnors medverkan i samhälle och politik. Dessutom deltog delegationen vid ett flertal konferenser och seminarier med IPU-anknytning med teman som globala biståndsfrågor, klimatfrågor, jämställdhet och trafficking. För närvarande pågår inom IPU en diskussion om organisationens framtid och status. Sedan oktober 2009 är riksdagen representerad i IPU:s styrelse. Den svenska EMPA-delegationen deltog under riksmötet bland annat i den årliga församlingsessionen i Amman i mars Där fördes temadebatter kring bland annat fredsprocessen i Mellanöstern och klimatförändringarna. Vid sessionen fattades beslut om att inrätta ett sekretariat med säte i Bryssel. Vidare fattades beslut om en mötesbudget för verksamheten. De svenska EMPAmedlemmarna deltog under riksmötet i ett antal utskottsmöten. Där diskuterades frågor som situationen i Mellanöstern och Gazakonflikten, den globala finanskrisen och utvecklingen av förnybara energikällor. Natos parlamentariska församling hade under riksmötet två sessioner där situationen i Afghanistan dominerade debatten. Natos nya strategiska koncept och församlingens bidrag till detta var också en återkommande fråga. Från vänster: Lisbeth Grönfeldt Bergman (M), Ulrika Funered, rådgivare vid riksdagens internationella kansli, Olle Thorell (S), Charlotta Sparre, ambassadör vid Sveriges ambassad i Amman, Jordanien, Mats Sander (M) samt Rosita Runegrund (KD). FN-möten och övrigt samarbete Riksdagen har ett demokratifrämjande samarbete med nya demokratier i vår närhet och på andra håll i världen. I samarbetet ingår att övervaka val runt om i världen. Under riksmötet deltog svenska riksdagsledamöter vid sammanlagt fyra olika val, bland annat vid de två omgångarna av presidentvalet i Ukraina. Vid flera tillfällen under riksmötet ingick riksdagsledamöter i den svenska regeringsdelegationen till olika FN-möten. Under våren 2010 deltog tolv riksdagsledamöter vid studieprogram vid FN i New York. Ledamöterna fick en omfattande utbildning om FN:s organisation och verksamhet och de fick följa arbetet i dels kommissionen för social utveckling, dels kvinnokommissionen. Dessutom är riksdagsledamöterna starkt engagerade i vänskapsföreningar med olika länder och regioner i fokus för kontakterna. Under året stod dessa föreningar värd för flera besök, bland annat från Marocko, Mexiko och Sydkorea. Under våren 2010 anordnades i riksdagen seminariet Latinamerikadagen, med inriktning på handel och miljö, samt seminariet Afrikadagen, med tema utveckling och informations- och kommunikationsteknik. FOTO: GHALEB ATRASH

62 62 riksdagens årsbok 2009/10 Forskning en allt viktigare källa Med forskning som underlag vilar riksdagsbesluten på säkrare grund. Det ställs höga krav på ett underlag till ett riksdagsbeslut. Det ska ge svar på en mängd frågor. Vilka resurser behövs? Vilka prioriteringar kan göras? Vilka problem går att förutse? Det är här kontakterna med forskarvärlden kommer in. Genom att arbeta mer strategiskt med forsknings- och framtidsfrågor blir besluten mer välgrundade. Hur detta ska gå till framgår i rapporten Riksdagen i en ny tid. Forskning och framtid, uppföljning och utvärdering. Utskotten ocah utskottskanslierna ska arbeta med dessa frågor inom ramen för den givna organisationen. De bestämmer själva omfattning och inriktning. Riksdagens utredningstjänst stöder utskotten i detta arbete och två nya tjänster som forskningssekreterare tillkom Det har också skapats rutiner för att ledamöter och tjänstemän smidigare ska kunna ta del av forskningsinformation. Forskningsinslag vanligare Utskotten och deras ledamöter kan nu låta göra teknikutvärderingar, det vill säga analyser av vilka följder ny teknik och olika forskningsresultat kan förväntas få för samhället i framtiden. Samtidigt ställer ledamöterna själva oftare krav på att beslutsunderlagen ska innehålla forskningsrön och framtidsanalyser. Forskningsaspekter ingår också allt oftare i betänkandena. Dessutom bjuder utskotten ofta in forskare till öppna utfrågningar och seminarier och tar fram forskningsöversikter med både nationell och internationell forskning. En del utskott har regelbundna kontakter med olika forskningsmiljöer och deltar i seminarier och konferenser. Framtidsfrågorna spänner ofta brett över flera ämnesområden, och därför behövs underlag där forskningen har en tvärvetenskaplig inriktning. En naturlig följd av det blir att riksdagens arbete med framtidsanalyser spänner över flera utskott. Forskare bedömer olika Det är inte självklart att forskarkåren ger samstämmiga svar. Det ligger i forskningens natur att ständigt pröva påståenden och söka nya fakta. En komplex fråga som diskuterats mycket i samhället är exempelvis fisket. Miljö- och jordbruksutskottet lät därför genomföra en framtidsanalys inom området för att ge röst åt de olika uppfattningar som finns inom den aktuella forskningen och därmed få ett så bra beslutsunderlag som möjligt inom området. Ett sätt att arbeta brett med framtidsfrågor är att anordna gemensamma framtidsdagar där olika teman belyses tvärvetenskapligt och tvärs över utskottsområdena. Riksdagen har arrangerat forsknings- och framtidsdagar vid fyra tillfällen: åren 2002, 2004, 2005 och Hållbara städer Våren 2010 hölls ett seminarium i riksdagen på temat Hållbara städer där forskare med olika inriktning medverkade. Bakgrunden är att över hälften av jordens invånare bor i

63 riksdagens årsbok 2009/10 Forskning en allt viktigare källa 63 Klimatflyktingar var temat för ett lunchseminarium i riksdagen som lockade ett femtiotal åhörare. FOTO: RIFO städer. Siffran är snart uppe i 70 procent, enligt prognoser, och ökningen går mycket snabbt. Hur vi utformar våra städer är därför av avgörande betydelse på många sätt. Det gäller att begränsa utsläpp av växthusgaser och anpassa stadsmiljön till ett nytt klimat. Vi måste också kunna hantera hälsoproblem och transportfrågor och skapa ett mer energisnålt boende. I en hållbar stad tillgodoser vi dagens behov utan att förstöra för kommande generationer. Perspektivet är ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Staden kan liknas vid ett komplext ekosystem där en rad processer behöver utvecklas, underhållas och återställas, exempelvis kedjan avfallsproduktion återvinning. Energianvändning i byggnader samt utveckling och reglering av trafik och transporter är några andra exempel. Miljö- och jordbruksutskottet, trafikutskottet och civil utskottet samarbetar i projektet och det finns en enighet över blockgränser om hur viktigt det är med hållbara BRETT SAMARBETE Sedan 2007 finns inom riksdagen samverkansgruppen för forsknings- och framtidsfrågor. I gruppen ingår riksdagens två forskningssekreterare, representanter från riksdagsbiblioteket, utskottskanslierna och informationsenheten. Även de statliga forskningsråden och den ideella föreningen Riksdagsledamöter och forskare (Rifo) medverkar. Riksdagsbiblioteket hjälper till med informationssökning i tryckta och elektroniska källor. Biblioteket utbildar också politiker och anställda i informationssökning och omvärldsbevakning. Samverkansgruppen arrangerar en seminarieserie kring aktuella forsknings- och framtidsfrågor som är relevanta för ledamöterna. Seminarierna hålls antingen som frukostmöten med forskare i Riksdagsbiblioteket eller som lunchseminarier. Inför forskarseminarierna sammanställer biblioteket listor över litteratur, artiklar och webbplatser inom det aktuella ämnet. Sedan 2009 är riksdagsförvaltningen fullvärdig medlem i European Parliamentary Technology Assessment (EPTA). Det har medfört ett ökat internationellt samarbete kring framtidsfrågor. I nätverket finns 18 europeiska länder vars representanter servar sina parlament med framtidsanalyser. Nätverket är ett viktigt forum för utbyte av erfarenheter och för omvärldsbevakning.

64 64 Forskning en allt viktigare källa riksdagens årsbok 2009/10 FOTO: MARIA NENZÉN Som ett sätt att pejla medborgarnas åsikter bjöds gymnasieungdomar in till riksdagen. Här har de tillsammans format en tidsaxel där de olika bilderna illustrerar viktiga steg i en stads utveckling. städer. En grupp bestående av åtta ledamöter med representanter från respektive utskott fungerar som styrgrupp för projektet. På uppdrag av de tre utskotten tas en forskningsöversikt och en framtidsanalys fram under Syftet är att sammanställa den kunskap som finns och att ta fram scenarier och goda exempel på insatser för hållbara städer i framtiden. Fokus ligger på grönområden, luft- mark- och vattenmiljö samt biologisk mångfald i staden hållbara bostäder och samhällsplanering hållbara transporter i staden, inklusive försörjning med förnybara drivmedel. Medborgarna bjuds in I projektet ingår också att konsultera medborgarna och pejla deras syn på stadsutvecklingen. Det har skett genom att gymnasieungdomar från tre skolor har deltagit i rundabordssamtal och scenarioframställningar i riksdagen. Ett annat sätt som prövats för att fånga upp allmänhetens frågor och synpunkter är att använda sociala medier. En diskussionsgrupp om hållbar stadsutveckling har lagts upp på försök på Facebook, och erfarenheterna kommer att följas upp. Läs mer om utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor på riksdagens webbplats,

65 riksdagens årsbok 2009/10 Forskning en allt viktigare källa 65 NÅGRA INSATSER UNDER 2009/10 Forskningsöversikter och teknikutvärderingar Svenska fiskbestånd med framtidsfokus (2009/10:RFR2). Miljö och jordbruksutskottet Forskning som berör socialtjänstlagen och kompletterande regelverk (2009/10:RFR3). Socialutskottet Hållbara städer (avslutas 2010). Miljö och jordbruksutskottet, civilutskottet, trafikutskottet Utskottsutfrågningar Svenska fiskbestånd hur ska de förvaltas? Miljö och jordbruksutskottet Samhällsekonomiska kalkyler. Trafikutskottet Socialtjänstlagen med fokus på dess utformning och tillämpning inom socialtjänsten. Socialutskottet Invandrares etablering på arbetsmarknaden vad vet man? Arbetsmarknadsutskottet Sammanfattning av rapporter 2008/09:RFR4 och 2009/10:RFR2 Miljö- och jordbruksutskottet Svenska fiskbestånd utmaningar inför framtiden Seminarier, forskarfrukostar och lunchseminarier Klimatflyktingar finns dom? Nya tillväxtmarknader inom förnybara energislag Nobelprisen nyttan av grundforskning i samhället Trafficking vad ger lagstiftningen för skydd till offer för människohandel? Ekologiskt jordbruk ett steg på vägen mot ett hållbart jordbruk? Framtidens städer gröna eller grå? Avskiljning och separation av koldioxid vad säger forskarna om risker och möjligheter med CCS? Lunchseminarium Framtidens städer gröna eller grå? Över hälften av jordens invånare bor numera i städer. Hur kan vi förändra dessa urbana livsmiljöer så att de förlitar sig på ekosystem och inte på fossila bränslen? Välkommen till ett seminarium där tre forskare med olika inriktning ger en överblick av det senaste inom sina forskningsfält. Seminariet inleds av Irene Oskarsson (kd), ordförande i MJU:s uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Medverkande: Thomas Elmqvist, professor i naturresurshållning vid Stockholms universitet Bengt Holmberg, professor i transportplanering vid Lunds universitet Ulla Jansson, bostadsforskare vid Lunds universitet Moderator: Eva Krutmeijer Klimatflyktingar finns de? Välkommen till paneldebatten mellan riksdagsledamöterna. Tisdag 17 november kl Sal K1 Produktion: Riksdagens informationsenhet, Tryck: Riksdagstryckeriet 2010 Sveriges riksdag Stockholm Tfn Torsdagen den 18 februari kl Lokal: Partimatsalen. Lunchsmörgås och kaffe serveras. Först till kvarn... Anmälan senast 17 februari till rojda.sahin@riksdagen.se Aleksander Inger Fredrick Tina Gabelic (s) René (m) Federley (c) Acketoft (fp) Bodil Rosita Marianne Runegrund (kd) Berg (v) Ceballos (mp) Arrangör: Samverkansgruppen forskare och folkvalda

66 66 riksdagens årsbok 2009/10 Siffror om val Vart fjärde år i september är det val till riksdagen. Nästa riksdagsval hålls För att få rösta i Sverige måste man vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år senast på valdagen. Man måste också vara folkbokförd i Sverige eller någon gång ha varit det. Det svenska valsystemet är tänkt att så rättvist som möjligt fördela mandaten mellan partierna i förhållande till antalet röster som partierna fått. Rösterna är i princip lika mycket värda. Men endast de partier som uppnått en viss storlek i valet får mandat. I detta avsnitt finns statistik från det senaste valet i Sverige Här ges också historiska tillbakablickar. Dessutom finns statistik om parlamentsval i andra länder. Sist i avsnittet finns statistik från valet till Europaparlamentet i juni Valresultatet för de svenska partierna anges liksom valstatistik från EU:s 27 medlemsländer. RIKSDAGSVALET I SVERIGE Röstetal och andelar 2010 Parti Röstetal % Socialdemokraterna (S) ,66 Moderaterna (M) ,06 Miljöpartiet de gröna (MP) ,34 Folkpartiet liberalerna (FP) ,06 Centerpartiet (C) ,56 Sverigedemokraterna (SD) ,70 Vänsterpartiet (V) ,60 Kristdemokraterna (KD) ,60 Övriga ,43 Ogiltiga Totalt Källa: Valmyndigheten, Mandatfördelning 2010 Parti Kvinnor Män Totalt Antal % Antal % Antal S 54 48, ,8 112 M 51 47, ,3 107 MP 14 56, ,0 25 FP 10 41, ,3 24 C 7 30, ,6 23 SD 3 15, ,0 20 V 11 57,9 8 42,1 19 KD 7 36, ,2 19 Totalt , ,0 349 Källa: Nya ledamotsregistret (Pops).

67 riksdagens årsbok 2009/10 Siffror om val 67 Deltagande i riksdagsvalen Procent Källor: SCB och Valmyndigheten Åldersfördelning i riksdagen efter valet 2010 Parti Summa Medelålder 2010 (2006) S ,9 (47,8) M ,8 (47,2) MP ,2 (42,5) FP ,3 (46,9) C ,8 (48,6) SD ,1 V ,7 (48,6) KD ,3 (56,0) Summa ,0 (47,9) Män ,0 (48,0) Kvinnor ,1 (47,9) Källa: Nya ledamotsregistret (Pops). Uppgifterna avser invalda ledamöter. Hänsyn ej tagen till statsrådsersättare

68 68 Siffror om val riksdagens årsbok 2009/10 Mandatfördelning i riksdagsvalen Valår S M MP FP C SD V KD NYD Summa Antal valda kvinnor Källor: SCB, riksdagsprotokoll och Valmyndigheten.

69 riksdagens årsbok 2009/10 Siffror om val 69 Andelen kvinnor och män i riksdagen / Procent / / /86 Tabellen visar riksdagens sammansättning strax efter riksmötets öppnande respektive år. Hänsyn är tagen till ersättare för statsråd och talman. Källor: Rätt att rösta samt Riksdagens ledamöter för respektive år. 1990/ / / /06 kvinnor män 2009/10 Folkomröstningar År Resultat % 1922 Rusdrycksförbud Valdeltagande 55,1 % För införande av fullständigt rusdrycksförbud 49,0 Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 51, Högertrafik Valdeltagande 53,2 % För införande av högertrafik 15,5 För bibehållande av vänstertrafik 82,9 Blanka valsedlar 1, Pensionsfrågan Valdeltagande 72,4 % Förslag 1 45,8 Förslag 2 15,0 Förslag 3 35,3 Blanka valsedlar 3,9 Källor: SCB och Valmyndigheten. År Resultat % 1980 Kärnkraften Valdeltagande 75,6 % Linje 1 18,9 Linje 2 39,1 Linje 3 38,7 Blanka valsedlar 3, EU-medlemskap Valdeltagande 83,3 % Ja 52,3 Nej 46,8 Blanka valsedlar 0, Införande av euro Valdeltagande 82,6 % Ja 42,0 Nej 55,9 Blanka valsedlar 2,1

70 70 Siffror om val riksdagens årsbok 2009/10 RIKSDAGSVAL I UTLANDET Parlamenten i ett antal länder, mandatperiod och antal ledamöter Land Valperiod Antal ledamöter EU-länderna Antal invånare per mandat, (avrundat)¹ Andel kvinnliga ledamöter, %, sep Valdeltagande vid senaste val, % Belgien ,3 89, Bulgarien ,8 61, Cypern ,3 89, Danmark ,0 86, Estland ,8 61, Finland ,0 65, Frankrike ,9 60, Grekland ,3 70, Irland ,9 67, Italien ,3 80, Lettland ,0 62, Litauen ,2 48, Luxemburg ,0 90, Malta ,7 93, Nederländerna ,7 75, Polen ,0 53, Portugal ,4 59, Rumänien ,4 39, Slovakien ,3 58, Slovenien ,4 62, Spanien ,6 75, Storbritannien ,0 65, Sverige ,0 84, Tjeckien ,0 62, Tyskland ,8 70, Ungern ,1 64, Österrike ,9 78, Valår

71 riksdagens årsbok 2009/10 Siffror om val 71 Land Valperiod Antal ledamöter Övriga Antal invånare per mandat, (avrundat)¹ Andel kvinnliga ledamöter, %, sep Valdeltagande vid senaste val, % Australien ,7 i.u Island ,9 85, Japan ,3 69, Kanada ,1 58, Mexiko ,2 i.u Norge ,6 75, Nya Zeeland ,6 79, Ryssland ,0 63, Schweiz ,0 48, Sydafrika ,5 77, Turkiet ,1 84, USA ,9 i.u Valår ¹ Beräkningarna är baserade på uppgifter om antal mandat och folkmängd ² Av de totalt 80 platserna väljs 56 av grekcyprioter och 24 av turkcyprioter. De senare är f.n. vakanta. 3 Nuvarande antal Nuvarande antal Underhuset kan dock upplösas och nyval utses tidigare om premiärministern begär det. 6 Nuvarande antal Nuvarande antal Nuvarande antal 433. Källor: Inter-Parliamentary Union och UN Statistics Division.

72 72 Siffror om val riksdagens årsbok 2009/10 Rösträkning efter valet i Sverige den 17 september Nästa valår är 2014, och då är det val till både riksdagen och EU-parlamentet. FOTO: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX VAL TILL EUROPAPARLAMENTET Röstetal och mandatfördelning i Sverige efter parti 2009 Parti Röstetal % Mandat Socialdemokraterna ,41 5 Moderaterna ,83 4 Folkpartiet liberalerna ,58 3 Miljöpartiet de gröna ,02 2 Piratpartiet ,13 1 Vänsterpartiet ,66 1 Centerpartiet ,47 1 Kristdemokraterna ,68 1 Junilistan ,55 Sverigedemokraterna ,27 Feministiskt initiativ ,22 Övriga partier ,18 Summa giltiga röster Summa ogiltiga röster Summa avgivna röster Valdeltagande 45,53 % Källa: Valmyndigheten (varav blanka)

73 riksdagens årsbok 2009/10 Siffror om val 73 Valdeltagande och mandatfördelning efter medlemsland 2009 Valdeltagande 2009, procent 1 Invånare per mandat, Mandat per land 3 Andel kvinnliga ledamöter, procent 3 Belgien 90, Bulgarien 39, Cypern 59, Danmark 59, Estland 43, Finland 40, Frankrike 40, Grekland 52, Irland 58, Italien 65, Lettland 53, Litauen 21, Luxemburg 90, Malta 78, Valdeltagande 2009, procent 1 Invånare per mandat, Mandat per land 3 Andel kvinnliga ledamöter, procent 3 Nederländerna 36, Polen 24, Portugal 36, Rumänien 27, Slovakien 19, Slovenien 28, Spanien 44, Storbritannien 34, Sverige 45, Tjeckien 28, Tyskland 43, Ungern 36, Österrike 46, EU 43, Röstplikt. 2 Bulgarien hade val den 20 maj Rumänien hade val den 25 november Källor: Europaparlamentet (den 11 september 2009), EU-upplysningen, UN Statistics Division,

74 Utredningar Regeringen Riksdagsledamöter Riksdagens kammare Utskott Partigrupper Riksdagens kammare Regeringen

75 Debatter och beslut INNEHÅLL Debatter Öppna utfrågningar Siffror om kammarens arbete Beslut i korthet Hitta bland besluten

76 76 riksdagens årsbok 2009/10 Debatter Nästan hälften av alla debatter i kammaren gäller ärenden som riksdagen ska besluta om, så kallade ärendedebatter. Men det ordnas också debatter där inga beslut fattas, och det är dessa debatter som redovisas här. De protokollförs och publiceras i riksdagstrycket och på Man kan också se dessa debatter i efterhand via webb-tv. Aktuella debatter Arbetslösheten Begärd av Socialdemokraterna Datum: 9 juni 2010 Protokoll 2009/10:135 Blockaden av Gaza Begärd av Vänsterpartiet Datum: 7 juni 2010 Protokoll 2009/10:133 Sjukförsäkringen Begärd av Socialdemokraterna Datum: 13 april 2010 Protokoll 2009/10:102 Coacher för arbetssökande Begärd av Socialdemokraterna Datum: 11 december 2009 Protokoll 2009/10:48 Djurskyddet Begärd av Socialdemokraterna Datum: 8 december 2009 Protokoll 2009/10:45 Regeringens styrning av det statliga ägandet i Vattenfall Begärd av Miljöpartiet Datum: 20 november 2009 Protokoll 2009/10:34 Försäkringskassans långa handläggningstider Begärd av Socialdemokraterna Datum: 10 november 2009 Protokoll 2009/10:26 Partiledardebatter Datum: 16 juni 2010 Protokoll 2009/10:138 Datum: 20 januari 2010 Protokoll 2009/10:59 Datum: 14 oktober 2009 Protokoll 2009/10:13 Utrikespolitiska debatter Datum: 17 februari 2010 Protokoll 2009/10:76 Bordläggningsdebatter Förslag till statsbudget för 2010 Datum: 21 september 2009 Proposition 2009/10:1 Protokoll 2009/10: års ekonomiska vårproposition Datum: 15 april 2010 Proposition 2009/10:100 Protokoll 2009/10:104 Ingen allmänpolitisk debatt hölls under riksmötet 2009/10.

77 riksdagens årsbok 2009/10 77 Öppna utfrågningar Riksdagens utskott håller utfrågningar som är öppna för allmänheten. Då svarar experter och företrädare för olika samhällsintressen på frågor från riksdagsledamöterna. Utfrågningarna är oftast ett led i utskottens arbete med att förbereda beslut. För det mesta går det att lyssna på utfrågningarna i efterhand på via webb-tv. Oftast kan man också hitta dem i riksdagstrycket, refererade i ett betänkande. Annars kan man genom kontakt med respektive utskott få kopior på stenografiska uppteckningar. Arbetsmarknadsutskottet Invandrares etablering på arbetsmarknaden Öppen utfrågning om hur nyanlända invandrare bättre ska kunna komma in i det svenska samhället och få ett arbete. Datum: 4 februari 2010 EU-nämnden Utrikesminister Carl Bildt rapporterar från Europeiska rådets möte På rådets möte den 16 september antogs allmänna riktlinjer inför höstens toppmöten med bland annat Kina, Indien och USA. Datum: 21 september 2010 Öppet samråd i EU-nämnden med utrikesministern Utrikesminister Carl Bildt samrådde med EU-nämnden inför Europeiska rådets möte den 16 september. Datum: 15 september 2010 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför Europeiska rådets möte den juni. På dagordningen stod EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, klimatförändringar samt G20-mötet i Toronto. Datum: 16 juni 2010 Statsministern rapporterar från Europeiska rådets möte Statsminister Fredrik Reinfeldt återrapporterade att på mötet den mars spikades ramarna för EU:s nya tillväxtstrategi och en modell antogs för lån till euroländer i statsfinansiell kris. Datum: 30 mars 2010 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför Europeiska rådets möte den mars. Datum: 24 mars 2010

78 78 Öppna utfrågningar riksdagens årsbok 2009/10 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför det extra EU-toppmötet den 11 februari. Datum: 9 februari 2010 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför Europeiska rådets möte den december. Huvudpunkterna var klimatförhandlingarna i Köpenhamn, den ekonomiska och finansiella krisen, Stockholmsprogrammet och Lissabonfördragets tillämpning. Datum: 9 december 2009 Öppet seminarium om Sverige och EMU EU-nämnden höll ett seminarium om Sverige och den ekonomiska och monetära unionen (EMU) i samarbete med Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Institutet presenterade två rapporter som diskuterades av en akademisk panel. Datum: 2 december 2009 Öppet samråd i EU-nämnden med regeringen Statsministerns statssekreterare Gustaf Lind återrapporterade i EUnämnden från det extra EU-toppmötet den 19 november om utnämningarna till nya topposter enligt Lissabonfördraget. Datum: 24 november 2009 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför det extra EU-toppmötet om utnämningen till nya topposter den 19 november. Datum: 17 november 2009 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför Europeiska rådets möte under statsministerns ordförandeskap den oktober. Datum: 28 oktober 2009 Öppet samråd i EU-nämnden med statsministern Statsminister Fredrik Reinfeldt samrådde med EU-nämnden inför Europeiska rådets extrainsatta möte den 17 september. Datum: 16 september 2009 Finansutskottet Finanspolitiska rådets rapport Öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport. Datum: 25 maj 2010 Penningpolitiken Öppen utfrågning med riksbankschefen Stefan Ingves om den aktuella penningpolitiken. Datum: 4 mars 2010 Den ekonomiska krisen i Baltikum Öppen utfrågning om svenska myndigheters agerande med anledning av den ekonomiska krisen i Baltikum. Datum: 2 februari 2010 Penningpolitiken Öppen utfrågning med riksbankschefen Stefan Ingves om den aktuella penningpolitiken. Datum: 5 november 2009 Försvarsutskottet Afghanistan Datum: 17 november 2009 Justitieutskottet Öppet seminarium Situationen för kvinnor intagna i kriminalvårdsanstalt. Datum: 22 september 2009

79 riksdagens årsbok 2009/10 Öppna utfrågningar 79 FOTO: MELKER DAHLSTRAND Centerpartisten Roger Tiefensee ställer en fråga om den aktuella penningpolitiken till riksbankschefen Stefan Ingves vid finansutskottets öppna utfrågning i riksdagen i november Konstitutionsutskottet Normkonflikter mellan Sveriges grundlagar och EU-rätten Utfrågning kring rubrikens tema men även om hur EU-samarbetet kan komma att påverka förvaltningsmyndigheternas befogenheter och skyldigheter i förhållande till regeringen. Datum: 19 november 2009 Granskningsärenden Konstitutionsutskottet har som en av sina uppgifter att granska regeringens och statsrådens arbete. Utfrågning av statsrådet Maud Olofsson angående regeringens styrning/bristfälliga styrning av Vattenfall. Datum: 27 maj 2010 Dag Klackenberg, före detta styrelseordförande i Vattenfall AB angående regeringens styrning/bristfälliga styring av Vattenfall. Datum: 6 maj 2010 Utfrågning av statsminister Fredrik Reinfeldt angående regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB

80 80 Öppna utfrågningar riksdagens årsbok 2009/10 försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB regeringens styrning av Vattenfall regeringens bristfälliga styrning av Vattenfall regeringens styrning av Apoteket AB regeringens och statsrådet Cristina Husmark Pehrssons hantering av förändringar i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Datum: 27 april 2010 Utfrågning av statsrådet Mats Odell angående regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB. Datum: 22 april 2010 Utfrågning av näringsminister Maud Olofsson angående regeringens styrning/bristfälliga styrning av Vattenfall regeringens agerande kring försök att få del av den statliga krediten för fordonsindustrin handhavande av det beviljade anslaget för stöd till fordonsindustrin agerande i samband med miljöprövning av en vindkraftspark i Markbygden. socialminister Göran Hägglund angående regeringens styrning av Apoteket AB regeringens agerande vid entledigandet av generaldirektören för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Datum: 20 april 2010 Utfrågning av Eva-Britt Gustafsson, verkställande direktör i Apoteket Omstrukturering AB, angående regeringens styrning av Apoteket AB. Bo Lundgren, riksgäldsdirektör angående regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB. Dag Klackenberg, före detta styrelseordförande i Vattenfall AB, angående regeringens styrning/bristfälliga styrning av Vattenfall. statsrådet Cristina Husmark Pehrsson angående regeringens och statsrådets egen hantering av förändringar i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Datum: 19 april 2010 Utfrågning av Per Båtelson, före detta styrelseordförande i Apoteket AB, angående regeringens styrning av Apoteket AB. Datum: 13 april 2010 Utfrågning av advokaten Rolf Åbjörnsson angående försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB. Datum: 8 april 2010 Normkonflikter mellan Sveriges grundlagar och EU-rätten Datum: 19 november 2009 Kulturutskottet Jämställdhet och maktstrukturer inom kulturens område Bakgrunden till utfrågningen var de avslöjanden om sexuella trakasserier på scen- och filmområdet som Ekonyheterna hade rapporterat om. Datum: 8 april 2010

81 riksdagens årsbok 2009/10 Öppna utfrågningar 81 Funktionshindrade och scenrummet Utfrågningen fokuserade på två frågor: Hur kan scenrummet bli tillgängligt för publik med olika typer av funktionsnedsättning? Hur kan skådespelare, dansare och musiker med funktionsnedsättning utbilda sig och verka som scenkonstnärer? Datum: 12 november 2009 Miljö- och jordbruksutskottet Öppet seminarium om Sveriges miljömål Utgångspunkten var Miljömålsrådets årliga uppföljning av Sveriges miljömål. Datum: 22 oktober 2009 Socialförsäkringsutskottet Förändringar i sjukförsäkringen Datum: 5 november 2009 Socialutskottet Patientsäkerhet och tillsyn Öppen utfrågning om patientsäkerhet och tillsyn med anledning av regeringens förslag till riksdagen om systematiskt patientsäkerhetsarbete. Datum: 4 maj 2010 Öppet seminarium om socialtjänstlagen Syftet var att belysa socialtjänstlagen och dess tillämpning ur ett forskningsperspektiv. Datum: 28 januari 2010 Öppet seminarium om äldrefrågor Seminariet hölls med anledning av utskottets behandling av betänkande 2009/10:SoU1. Datum: 26 november 2009 Öppet seminarium om fosterdiagnostisk Socialutskottet och Statens medicinsk-etiska råd (Smer) belyste en ny metod som förväntas kunna introduceras inom en snar framtid. Datum: 22 oktober 2009 Trafikutskottet Öppet seminarium om höghastighetstrafik på järnväg Höghastighetsbanor i Sverige har behandlats i en offentlig utredning (SOU 2009:74) och Banverket har gjort en samhällsekonomisk bedömning av en upprustning av stambanorna. Det var utgångspunkten för seminariet. Datum: 8 april 2010 Tågtrafikens problem i vinter Datum: 18 februari 2010 Kollektivtrafiken En attraktiv kollektivtrafik vägen dit? Datum: 5 november 2009 Utbildningsutskottet Resultaten i svensk grundskola Datum: 9 mars 2010 Utrikesutskottet FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Datum: 3 december 2009 Utrikesutskottet och socialutskottet Öppet seminarium om hiv/aids Seminariet hölls på Världsaidsdagen. Datum: 1 december 2009

82 Siffror om kammarens arbete Betänkanden, reservationer, propositioner, motioner, framställningar och redogörelser, interpellationer och skriftliga frågor 1996/ / / / / / / / / / / / / / / / Fr.o.m. 1998/99 inkl. skrivelser. Betänkanden 2 En motion kan bestå av mer än ett yrkande. Reservationer Propositioner 1 3 Ingen allmän motionstid detta riksmöte på grund av ändrat riksdagsår. Motioner Motionsyrkanden 2 Framställningar och redogörelser Interpellationer Skriftliga frågor Källor: Riksdagens databaser och kammarkansliet

83 Plenitiden 2009/10 Totalt 635 timmar Ärendebehandling 388 timmar (varav 11,5 timmar voteringar) Interpellationer 177,5 timmar Antal interpellationer per ledamot 2007/ / / Information från regeringen 7 timmar 73 Allmänpolitiska debatten och övriga särskilt anordnade debatter 32 timmar 2 1 Övrigt 6,5 timmar Frågestunder 24 timmar 0 c fp kd mp m s v Antal motioner 2001/ /10 Enpartimotioner Flerpartimotioner Antal skriftliga frågor per ledamot 2007/ / / / / / / / / / / /10 0 c fp kd mp m s v Källor: Riksdagens databaser och kammarkansliet

84 84 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet Nedan återges sammanfattningar av de beslut som riksdagen fattade under riksmötet 2009/10. Hänvisningarna inom parentes sist i besluten avser samma period, om inget annat anges. Beslut i korthet publiceras löpande på riksdagens webbplats bet. betänkande framst. framställning prop. proposition prot. protokoll skr. skrivelse redog. redogörelse Arbetsmarknadsutskottet (AU) bereder ärenden om arbetsmarknadspolitik arbetslivspolitik med arbetsrätt integration åtgärder mot diskriminering jämställdhet mellan kvinnor och män. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet. Ordförande: Hillevi Engström (M) Vice ordförande: Berit Högman (S) Pengar till integration och jämställdhet (AU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till integration och jämställdhet för 2010 på utgiftsområde 13, som även inkluderar åtgärder mot diskriminering. Större delen av utgiftsområdets 4,9 miljarder kronor går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Beslutet innebär bland annat att två nya anslag uppförs på utgiftsområdet: etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare samt ersättning till etableringslotsar och insatser till vissa nyanlända invandrare. Arbetet med att förebygga diskriminering av olika slag ska fortsätta. En utförlig redovisning av den särskilda jämställdhetspolitiska satsningen ska lämnas till riksdagen våren 2010 i en särskild regeringsskrivelse. (Prop. 1, bet. AU1, prot. 42, 46) Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88,4 miljarder kronor i anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för Anslagen innehåller bland annat satsningar på ytterligare arbetsmarknadsåtgärder i form av mer coachningsinsatser, arbetsmarknadsutbildning och en förstärkning av jobbgarantin för ungdomar. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om tidsbegränsade förändringar i reglerna för arbetslöshetsförsäkringen

85 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 85 för personer som har varit långvarigt sjukfrånvarande. Förändringarna ska göra det lättare för dem som från januari 2010 inte längre kan få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. För den som lämnat en a-kassa under perioden den 16 oktober september 2009 och åter blivit medlem i en kassa mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2010 räcker tre månaders medlemskap för att det så kallade medlemsvillkoret ska uppfyllas. Förändringarna innebär också att den så kallade överhoppningsbara tiden ska kunna vara tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. Överhoppningsbar tid är sådan tid som en person har varit förhindrad att arbeta eller söka jobb exempelvis på grund av sjukdom. Den tiden får man i vissa fall hoppa över när det prövas om någon har rätt till arbetslöshetsersättning. Den som inte har kunnat arbeta på grund av uppdrag som familjehemsförälder ska kunna räkna tiden för uppdraget som överhoppningsbar tid. De nya reglerna började gälla den 1 januari De tidsbegränsade regeländringarna slutar gälla den 31 januari (Prop. 1, 49, redog. 2008/09:RRS16, 2008/09:RRS18, 2008/09:RRS21, RRS9, bet. AU2, prot. 51) A-kassan (AU3) Arbetslöshetsförsäkringen ändrades den 1 januari Ändringarna innebär bland annat följande: En ansökan om ersättning ska kunna göras hos a-kassan inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser. Om det sker senare går rätten till ersättning för perioden förlorad om det inte finns synnerliga skäl. En a-kassa ska, på begäran av Statistiska centralbyrån, lämna uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning. (Prop. 7, bet. AU3, prot. 36, 37) Semesterlagen (AU4) Semesterlagen kompletteras med en ny, alternativ, beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln. Regeln innebär att arbetstagaren under semestern får sin ordinarie lön och ett semestertillägg. Den gamla regeln, procentregeln, kommer att finnas kvar i en något förenklad form. Andra ändringar i lagen gäller semesterlönegrundande frånvaro, rätten till semesterledighet vid kortare anställning och semesterledighet vid deltid och oregelbunden arbetstid. Dessutom ändras reglerna om beräkning av semesterlön för sparad semester. Syftet med ändringarna är att förenkla lagen både i sak och språkligt. Lagändringarna började gälla den 1 april (Prop. 4, bet. AU4, prot. 37) Lavaldomen (AU5) Villkoren för att fackliga organisationer ska få använda stridsåtgärder i samband med utstationering ändrades den 15 april Utstationering kallas det när ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Bakgrunden till beslutet är den så kallade Lavaldomen i EG-domstolen. Domstolen ansåg att de stridsåtgärder som användes av en facklig organisation 2004 stod i strid med EG-fördraget bland annat eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. För att få använda stridsåtgärder vid utstationering måste kraven från facket motsvara villkoren i ett centralt svenskt branschavtal som tillämpas på motsvarande arbetstagare. De krav som ställs får bara gälla vissa slag av villkor. Kollektivavtalet måste ge bättre villkor än som följer av svensk lag. När det gäller lön får stridsåtgärden bara avse miniminivån enligt ett svenskt branschavtal på området. Det svenska kollektivavtalet måste också ge villkor som är bättre än vad de utstationerade arbetstagarna redan har rätt till enligt avtal med sin arbetsgivare eller det egna landets lag. Arbetsmiljöverket ska hjälpa till med

86 86 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 information om kollektivavtalsvillkor som kan komma att gälla vid utstationering i Sverige. Riksdagen sa därutöver nej till motioner från den allmänna motionstiden 2009 om främst arbetsrättsliga frågor. (Prop. 48, bet, AU5, prot. 82, 85, 94) Jämställd arbetsmarknad (AU6) Regeringen redovisar i en skrivelse sin syn på vilken inriktning jämställdhetspolitiken bör ha inom arbetsmarknads- och näringslivsområdet under de kommande åren. I korthet handlar det om fyra strategier: Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet. Främja jämställda villkor för entreprenörskap. Jämställt deltagande i arbetslivet. Jämställda arbetslivsvillkor. Under 2011 planerar regeringen att redogöra för de genomförda insatserna och deras resultat. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:198, bet. AU6, prot. 86, 89) Nyanlända invandrare (AU7) Riksdagen sa ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbt komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig åt i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar. Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha bosättningen mot den nyanländes kompetens och förutsättningar på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete. Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem. Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. (Prop. 60, bet. AU7, prot. 89) Nej till motioner om diskriminering (AU8) Riksdagen sa nej till motioner från bland annat allmänna motionstiden 2008 och 2009 om diskrimineringslagstiftningen. (Bet. AU8, prot. 95, 99) Nej till motioner om arbetsmiljöfrågor (AU9) Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak den allmänna motionstiden 2009 om arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. (Bet. AU9, prot. 108, 111) ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering (AU10) Regeringen har lämnat information om ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering. ILO (Internationella arbetsorganisationen) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Genom att anta deklarationen åtar sig medlemsstaterna att verka för och säkra sysselsättning. Medlemsstaterna ska också utveckla

87 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 87 och förbättra åtgärder för social trygghet och underlätta samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Dessutom ska medlemsstaterna respektera och upprätthålla de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Bet. AU10, prot. 99) Valfrihet hos Arbetsförmedlingen (AU11) En ny lag om valfrihet för arbetssökande på Arbetsförmedlingen började gälla den 1 juli Beslutet innebär att Arbetsförmedlingen erbjuder ett så kallat valfrihetssystem för tjänster som upphandlas inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Valfrihetssystemet innebär att den arbetssökande själv får välja bland de leverantörer som Arbetsförmedlingen tecknat avtal med. På så sätt ökas valfriheten till exempel i fråga om jobbcoacher. (Prop. 146, bet. AU11, prot. 117, 121) Sfi-bonus (AU12) Sfi-bonus infördes permanent den 1 september Sedan oktober 2009 hade bonusen funnits på försök i 13 kommuner. Bonusen består av en summa pengar som delas ut till invandrare som snabbt lär sig svenska i sfiundervisningen. Syftet är att förbättra nyanlända invandrares möjligheter att få jobb. Bonusen ska vara skattefri. Den ska heller inte påverka beräkningen av olika former av ekonomiskt stöd, som ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. (Prop. 188, bet. AU12, prot. 122) Ökad trygghet för egenföretagare i arbetslöshets försäkringen (AU13) Företagares sociala skyddsnät förbättras genom en utveckling av de sociala trygghetssystemen, bland dem arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och att starta eget företag enklare. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av en tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Beslutet innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna började gälla den 5 juli Arbetslöshetsförsäkringen gäller för arbetstagare och företagare. Några särskilda regler för uppdragstagare finns inte. Frågan om uppdragstagare ansågs komplicerad och svårbedömd. Riksdagen beslutade därför om ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett klargörande av vad som ska gälla för uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen. (Prop. 120, bet. AU13, prot. 122) Nej till motioner om ledighet (AU14) Riksdagen sa nej till motioner från bland annat allmänna motionstiden 2009 om ledighet. Motionerna handlar bland annat om rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och för att delta i frivilligförsvaret. (Bet. AU14, prot. 116) Behandlingen av ärenden skjuts upp (AU15) Riksdagen sköt upp behandlingen av två ärenden från Riksrevisionens styrelse till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till arbetsmarknadsutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. AU15, prot. 141, 142)

88 88 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Civilutskottet (CU) bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna försäkringsavtalsrätt bolags- och föreningsrätt skadeståndsrätt transporträtt konkursrätt konsumentpolitik internationell privaträtt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet bostadspolitik vattenrätt bebyggelseplanläggning byggnadsväsendet fysisk planering expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet. Ärenden om anslag inom utgifts område 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik bereds av civil utskottet. Ordförande: Carina Moberg (S) Vice ordförande: Inger René (M) Pengar till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik (CU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,55 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik för De största anslagen går till Lantmäteriet (473 miljoner kronor) och räntebidrag (454 miljoner kronor). (Prop. 1, bet. CU1, prot. 51, 52) Luganokonventionen (CU2) Riksdagen beslutade om lagändringar med anledning av en ny så kallad Luganokonvention. I oktober 2007 antogs i Lugano konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Konventionen gäller mellan EU, å den ena sidan, och Eftastaterna Island, Norge och Schweiz, å den andra sidan. Den innehåller bestämmelser om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål när parterna är bosatta i olika konventionsstater och om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra konventionsstater. Konventionen kommer att ersätta den nuvarande Luganokonventionen från Syftet med konventionerna är att stärka det rättsliga skyddet för enskilda. (Prop. 2008/09:205, bet. CU2, prot. 32, 37) Skärpta regler om ägande och förvaltning av hyreshus (CU3) Lagen om förvärv av hyresfastighet med mera slutade att gälla den 1 mars Orsaken var att lagen inte tillräckligt effektivt förhindrade att personer som är mindre lämpliga som hyresvärdar köper och förvaltar hyresfastigheter. Samtidigt skärptes bostadsförvaltningslagen med syftet att tillvarata hyresgästernas intresse av en godtagbar fastighetsförvaltning. (Prop. 21, bet. CU3, prot. 59)

89 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 89 Nej till motioner om hyresrätter (CU4) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. (Bet. CU4, prot. 59, 64) Nej till motioner om naturresursfrågor (CU5) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot stranderosion och minskade fastighetsvärden till följd av vindkraftsetableringar. (Bet. CU5, prot. 64) Nej till motioner om insolvens- och utsökningsrätt (CU6) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om utmätning av bostäder och överskuldsättning. (Bet. CU6, prot. 64) Nej till motioner om konsumentfrågor och sms-lån (CU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om konsumentfrågor och sms-lån. Motionerna handlar bland annat om abonnemang på mobiltelefoni, andrahandsförsäljning av evenemangsbiljetter, konsumentskydd vid köp av flygresor, obehörigt användande av kontokort och sms-lån. (Bet. CU7, prot. 64) Nej till motioner om familjerätt (CU8) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om familjerätt. (Bet. CU8, prot. 73, 77) Energideklaration (CU9) Riksrevisionens styrelse har tagit fram en redogörelse om införandet av energideklarationer. Granskningen visar bland annat på att genomförandet blivit kraftigt försenat och att det finns en oklar ansvarsfördelning mellan de statliga myndigheterna. Riksdagen avslutade ärendet. Skälet är att regeringen redan redovisat sin syn på Riksrevisionens granskning för riksdagen. Regeringen har också delat ut uppdrag om en fortsatt översyn av energideklarationer. (Redog. RRS3, bet. CU9, prot. 94) Nej till motioner om fastighetsrätt (CU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om fastighetsrättsliga frågor. (Bet. CU10, prot. 89) EU-ländernas företagsregister behöver kopplas samman (CU11) EU-ländernas företagsregister är i dag i huvudsak inriktade på de egna nationella behoven. Det har blivit allt vanligare med gränsöverskridande företagsverksamhet. Därför behövs ett utökat informationsutbyte mellan länderna. EU-kommissionen redogör i en så kallad grönbok för behovet av att koppla samman företagsregistren och redovisar samtidigt olika alternativ för hur samarbetet skulle kunna utvecklas. Civilutskottet välkomnar ett samarbete på området och föreslår att riksdagen avslutar ärendet. (KOM(2009) 614 slutlig, utl. CU11, prot. 64) Kapitalkravet sänks för privata aktiebolag (CU12) Gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital sänks från kronor till kronor. Beslutet ska göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare. Det kan främja företagande, särskilt inom tjänstesektorn. Lagändringen började gälla den 1 april (Prop. 61, bet. CU12, prot. 76, 77)

90 90 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Nej till motioner om associationsrättsliga frågor (CU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om associationsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, regler för socialt företagande, revisionspliktens omfattning och arbete i bolagsstyrelser. (Bet. CU13, prot. 89) En nedre promillegräns för sjöfylleri (CU14) Reglerna för sjöfylleri skärptes den 1 juni Det blev en nedre gräns på 0,2 promille. Gränsen gäller de som för fram båtar och segelbåtar som är minst tio meter eller som kan gå 15 knop eller snabbare. Gränsen gäller även personer på båten som har uppgifter som är av stor betydelse för säkerheten till sjöss. De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten. (Prop. 76, bet. CU14, prot. 111) Hårdare tag mot onyktra piloter (CU15) En ny luftfartslag ersatte den 1 september 2010 den gamla luftfartslagen från Den nya lagen är en anpassning till gällande EU-regler och innebär bland annat följande: Brotten flygfylleri och grovt flygfylleri införs. Gränsen för flygfylleri ska gå vid 0,2 promille och för grovt flygfylleri vid 1,0 promille. Polisen ska kunna utföra kontroller och prov utan att det finns skälig misstanke om brott. En nollgräns införs för narkotika. Oregerliga passagerare som äventyrar säkerheten och som inte lyder befälhavaren ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelser som tidigare hindrade konkurrens för lokal flygtrafikledning försvinner. Detta innebär bland annat att en kommunal flygplats kan upphandla flygtrafiktjänsten från andra än Luftfartsverket. Indelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas. Regler som rör tillståndsprövning av flygplatser preciseras och klargörs. (Prop. 95, bet. CU15, prot. 126) Nej till motioner om plan- och bygglagen (CU16) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om plan- och bygglagen. (Bet. CU16, prot. 99) Nej till motioner om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor (CU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. (Bet. CU17, prot. 90) Förköpslagen försvinner (CU18) Kommunernas rätt till förköp vid fastighetsförsäljningar togs bort den 30 april Beslutet innebär att förköpslagen från 1968 upphävs. Enligt den kan en kommun i vissa fall träda i en köpares ställe när ett avtal tecknats om en fastighetsöverlåtelse. Tanken är att underlätta för kommunerna att köpa mark och planera för städers expansion. Men lagen används alltmer sällan, omkring 15 gånger per år. Den anses därför ha spelat ut sin roll. (Prop. 82, bet. CU18, prot. 94) Bättre konsumentskydd för kontokort och bankdosor (CU19) Konsumentskyddet ökar med en ny lag om ansvaret för obehöriga transaktioner med ett betalningsinstrument, till exempel kontokort eller bankdosa. Vid obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pin

91 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 91 kod, har använts ska kontohavaren stå för en självrisk på högst kronor. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet har brutit mot sina skyldigheter ska han eller hon ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument ska ansvaret vara begränsat till kronor, utom då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om han eller hon inte inom en viss tid underrättar betaltjänstleverantören om den obehöriga transaktionen. Lagen började gälla den 1 augusti 2010 i stället för den 1 juli 2010 som regeringen föreslagit. (Prop. 122, bet. CU19, prot. 141) Utökade möjligheter för socialtjänsten att tala med barn (CU20) Föräldrar kunde tidigare hindra att socialtjänsten pratade med deras barn. Detta om barnen inte uppnått den ålder och mognad som krävs för att själva bestämma om sin medverkan. Konsekvensen kan bli att barnen inte får den hjälp eller det stöd som de behöver. Den 1 augusti 2010 blev det därför möjligt för utredare inom socialtjänsten att prata med barn utan att vårdnadshavaren gett sitt godkännande och utan att vårdnadshavaren närvarar. Detta ska gälla socialtjänstens barnavårdsutredningar och utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden. Riksdagen beslutade även att domstolar i mål om umgänge ska ha möjlighet att besluta om umgängesstöd, om barnen har behov av det. Socialnämnden ska då utse en person som medverkar när barnet umgås med den förälder som barnet inte bor med. Det kan exempelvis behövas vid hämtning och lämning för att undvika konfrontation mellan föräldrarna. (Prop. 192, bet. CU20, prot. 138, 139) Höjd ersättning vid expropriation ska stärka äganderätten (CU21) Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet exproprierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna började gälla den 1 augusti (Prop. 162, 201, bet. CU21, prot. 141) Undantag i skyldigheten för koncernredovisning (CU22) EU har beslutat att vissa företag ska undantas från kravet på att upprätta koncernredovisning. Beslutet är ett steg i arbetet med att skapa regelförenklingar för aktiebolag. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna före den 1 januari För att införa EU-direktivet beslutade riks

92 92 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 dagen att ett moderföretag som huvudregel inte behöver upprätta koncernredovisning om samtliga dotterföretag är av liten betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Samtidigt förtydligas Revisorsnämndens möjligheter att lämna ut uppgifter till länder utanför EES-området, där EU-länderna, Norge, Island och Liechtenstein ingår. Riksdagen beslutade också att flytta fram tidpunkten då man ska kunna tillämpa de nya bestämmelser om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen tidigare har beslutat om. Bestämmelserna ska kunna användas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december Lagändringarna började gälla den 1 augusti (Prop. 208, bet. CU22, prot. 137, 138) Föräldrars skadeståndsansvar skärps (CU23) Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungefär kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. (Prop. 142, bet. CU23, prot. 126) Nya villkor för hyresrätter (CU24) Nya regler för hyressättningen och nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag börjar gälla den 1 januari Det ska medföra att allmännyttiga och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor. Beslutet innebär bland annat följande: Villkoren för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen definieras tydligt. De ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda boendeinflytande för hyresgästerna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt. Hyror som har bestämts efter förhandlingar mellan en hyresgästförening och hyresvärdar kommer att avgöra hyresnivåerna. Hyrorna hos kommunala och privata hyresvärdar kommer då att väga lika tungt. Hyresgäster skyddas mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. (Prop. 185, bet. CU24, prot. 139, 142) Ny lag ska förenkla plan- och byggprocessen (CU25) En ny, enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Det införs en skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna. (Prop. 170, 184, 215, bet. CU25, prot. 141)

93 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 93 Buller i plan- och byggprocessen (CU26) Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse om buller i plan- och byggprocessen. Redogörelsen bygger på Riksrevisionens granskning av om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Det här är några slutsatser: Det finns behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter. Regeringen har genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket ska bli mer transparent och förutsägbart. Regeringen har redan tagit del av granskning, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS2, bet. CU26, prot. 141) Granskning av överförmyndarna (CU27) Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare. Granskningen är en uppföljning av en undersökning från 2006 som visade på stora brister både i länsstyrelsernas tillsyn och i överförmyndarnas verksamhet. En överförmyndare är en person som har det yttersta ansvaret för att gode män och förvaltare, som i sin tur företräder personer i ekonomiska och personliga angelägenheter, sköter sitt uppdrag enligt lagstiftningens principer. Sedan 2006 har regeringen tagit flera initiativ för att stärka länsstyrelsernas tillsyn och tillfört mer resurser. Riksrevisionen konstaterar emellertid att de genomförda insatserna inte varit tillräckliga för att komma tillrätta med behovet av stärkt bevakning av likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde. Granskningen visar också på stora påfrestningar i överförmyndarnas verksamhet då de svåra fallen ökar och systemet utmanas. Riksrevisionens styrelse föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder och tillsätta en utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet. Riksdagen sa nej till framställningen. Anledningen är att det redan pågår ett arbete för att ytterligare stärka länstyrelsernas tillsyn och överförmyndarnas verksamhet. (Framst. RRS23, bet. CU27, prot. 117, 121) Frivilligt med revisor för små aktiebolag (CU28) Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år. Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag. (Prop. 204, bet. CU28, prot. 141) Utökat skadeståndsansvar vid kärnkraftsolyckor (CU29) Ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett

94 94 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka 3 miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. (Prop. 173, bet. CU29, prot. 139) Behandlingen av ärenden skjuts upp (CU30) Riksdagen sköt upp behandlingen av regeringens proposition 2009/10:224 Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. CU30, prot. 142, 143) Ändring i lagen om alkoholutandningsprov (CU31) En mindre ändring i lagen om alkoholutandningsprov började gälla den 1 september Skälet är att en paragraf hade ett ofullständigt innehåll till följd av ett tidigare beslut om en nedre gräns för sjöfylleri (se CU15). (Bet, CU31, prot. 142, 143)

95 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 95 Finansutskottet (FiU) bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgetregleringen Riksbankens verksamhet penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken kredit- och fondväsendet det affärsmässiga försäkrings väsendet Riksrevisionen den kommunala ekonomin statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering statens egendom och upphandling i allmänhet förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde budgettekniska frågor. Utskottet ska dessutom bereda förslagen till utgiftsramar för utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finans utskottet. Ordförande: Stefan Attefall (KD) Vice ordförande: Thomas Östros (S) Ja till budgetpropositionen (FiU1) Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för Det ekonomiska läget har ljusnat något sedan regeringen lämnade sin budgetproposition. Men konjunkturutvecklingen är fortfarande osäker med sjunkande sysselsättning och ökande arbetslöshet. I statsbudgeten görs satsningar på cirka 32 miljarder kronor De innebär bland annat följande: Jobbskatteavdraget utökas med ett fjärde steg. Kommuner och landsting får ett tillfälligt ökat stöd på 10 miljarder kronor. Pengarna ska gå till att motverka den sjunkande sysselsättningen. Cirka 1 miljard kronor satsas på den statliga infrastrukturen. Totalt satsas 3,9 miljarder kronor på att förstärka de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna med platser. Antalet utbildningsplatser ska ökas tillfälligt. Pensionärerna får sänkt inkomstskatt. För att öka tryggheten för företagare införs förbättringar inom de offentliga trygghetssystemen som innebär ökade utgifter på 560 miljoner kronor. Cirka 1,15 miljarder kommer att avsättas till att sänka egenavgifterna. Rättsväsendet och brottsbekämpningen förstärks med 2,6 miljarder kronor.

96 96 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Som ett led i att uppfylla Sveriges klimatmål satsas 200 miljoner kronor på klimatinvesteringar i utvecklingsländer (Prop. 1, bet. FiU1, prot. 31) Pengar till samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder kronor i anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning för I den potten ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket, om rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Statens pensionsverk och om att låta Kammarkollegiet och Riksrevisionen ta upp lån i Riksgäldskontoret. Regeringen får även rätt att under 2010 besluta om en kredit till Lettland om högst 720 miljoner euro. Riksdagen anser att Sverige bör ge Lettland en kredit för att bidra till en lösning av den mycket svåra ekonomiska och finansiella situation som Lettland befinner sig i. (Prop. 1, bet. FiU2, prot. 52) Pengar till allmänna bidrag till kommuner (FiU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 75 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för Under utgiftsområdet finns tre anslag varav det största är anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner respektive landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. (Prop. 1, bet. FiU3, prot. 52) Pengar till statsskuldsräntor (FiU4) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 23,2 miljarder kronor i anslag till statsskuldsräntor för Riksdagen godkände regeringens förslag om anslagsfördelningen för 2010 med den ändringen att det på anslag 1:2 Oförutsedda utgifter anslås 1 miljon kronor mer än i regeringens förslag, samtidigt som anslag 1:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar med mera inte tas upp på statsbudgeten. Skälet är att eftersom de eventuella utgifter som uppstår på grund av lagen om statliga garantier till insättare i utländska filialer i Sverige från och med 2010 ska belasta stabilitetsfonden, bör de på samma sätt som för övriga utgifter som belastar fonden inte budgeteras och redovisas på statsbudgeten. Riksdagen gav även regeringen rätt att överskrida vissa anslag med den ändringen att regeringens föreslagna bemyndigande för anslag 1:4 Garantier för vissa utländska instituts insättningar med mera avstyrks med anledning av att anslaget inte förs upp på statsbudgeten. (Prop. 1, bet. FiU4, prot. 52) Pengar till Sveriges EU-avgift (FiU5) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 29,7 miljarder kronor i anslag till Sveriges EUavgift för (Prop. 1, bet. FiU5, prot. 52) AP-fonderna (FiU6) Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av fondernas långsiktiga strategiska förvaltning från starten 2001 till 2008 samt en utvärdering

97 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 97 av fondernas operativa förvaltning under femårsperioden Avkastningen på AP-fondernas kapital sjönk kraftigt under 2008 till följd av finanskrisen. Finansutskottet anser dock att man bör vara försiktig när man bedömer fondernas långsiktiga resultat och fondernas nytta för pensionssystemet. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning är emellertid mycket otillfredsställande. Det svaga operativa resultatet bör leda till att fondstyrelserna ser över sin respektive organisation och förvaltningsmodell. Flera fonder har påbörjat en översyn, och utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer erfarenheterna av detta arbete. Regeringen redovisar även sin syn på några av de förslag som Kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar lämnade i slutet av 2008 (SOU 2008:107). Kommittén och kommitténs betänkande är resultatet av en begäran från finansutskottet Utskottet utgår ifrån att regeringen, i linje med kommitténs förslag, undersöker möjligheterna att ta fram metoder för en återkommande utvärdering i den årliga skrivelsen av fondernas arbete med riktlinjer om etik och miljö. I april 2009 beslutade regeringen om separata riktlinjer för anställningsvillkoren i AP-fonderna. Utskottet välkomnar att rörliga ersättningar tas bort för ledande befattningshavare. Utskottet betonar emellertid att fonderna, liksom tidigare, i sin förvaltning inte får ta närings- eller ekonomisk-politiska hänsyn. Riksdagen avslutar ärendet med detta. (Skr. 2008/09:130, bet. FiU6, prot. 31, 32) Banker ska betala avgift till stabilitetsfonden (FiU7) Banker och övriga kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Fonden inrättades förra hösten för att finansiera åtgärder som motverkar att det finansiella systemet i Sverige drabbas av en allvarlig störning. Avgiften ska vara 0,036 procent av vissa delar av bankens eller institutets balansräkning. Avgiften infördes 2009, men endast en halv avgift tas ut 2009 och (Prop. 30, bet. FiU7, prot. 37) Villkoren för Sveriges kredit till Island (FiU8) Regeringen har lämnat en redogörelse för villkoren för Sveriges kredit till Island. I skrivelsen redogör regeringen för den ekonomiska situationen i Island, landets genomförande av det reformprogram som presenterats för Internationella valutafonden (IMF) och villkoren för Sveriges kredit till Island. Bakgrunden är att riksdagen i slutet av februari 2009 gav regeringen rätt att under 2009 besluta om en kredit till Island på högst 6,5 miljarder kronor (se 2008/09:FiU34). Krediten är en del av en samlad nordisk Islandskredit och ett tillägg till IMF:s stöd till Island. Riksdagen konstaterade i samband med sitt beslut att informationen i beslutsunderlaget av olika skäl var bristfällig. Regeringen fick därför i uppdrag att återkomma med ytterligare information. Riksdagen avslutar ärendet med detta. (Skr. 2008/09:230, bet. FiU8, prot. 23) Riksrevisorernas årliga rapport (FiU9) Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport till riksdagen. Rapporten innehåller de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Iakttagelserna i årets rapport samlas under fyra rubriker: Det finanspolitiska ramverket, Konsekvenser av ökad internationell rörlighet, Myndigheternas genomförande av EU-beslut och Myndigheternas anpassning till nya förutsättningar. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. (Redog. 2008/09:RRS26, bet. FiU9, prot. 52)

98 98 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Statsbudget för 2010 (FiU10) Riksdagen beslutade att överlämna till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för år (Bet. FiU10, prot. 52) Hösttilläggsbudget för 2009 (FiU11) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i hösttilläggsbudgeten med två undantag. Det första gäller Migrationsverket, som kommer att avgöra en stor mängd asylärenden under Redan i vårtilläggsbudgeten beslutade riksdagen att anslaget för offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 Migration skulle få ytterligare 70 miljoner kronor. Sedan dess har utgifterna fortsatt att öka mer än beräknat. Regeringen föreslår därför ett tillägg på 15 miljoner kronor i hösttilläggsbudgeten. Riksdagen bedömde att det är för lågt räknat och beslutade att anslaget ska öka med 55 miljoner kronor, det vill säga 40 miljoner kronor utöver regeringens föreslagna ökning. Det andra undantaget gäller utrikesförvaltningen. Regeringen konstaterar att utrikesförvaltningen administrerar alltmer utvecklingssamarbete. Därför föreslår man i hösttilläggsbudgeten att 63 miljoner kronor förs över från anslaget för biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till anslaget för Regeringskansliet inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Riksdagen beslutade att 58 miljoner kronor skulle överföras i stället. Riksdagens beslut innebär att anslagen i tilläggsbudgeten ökar med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det betyder att miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för Pengarna ska bland annat gå till följande: 7 miljarder kronor till ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting. 1,5 miljarder kronor till satsningar på polisen och rättsväsendet. 350 miljoner kronor till Försäkringskassan, som beräknas överskrida sina tillgängliga medel för ,5 miljarder kronor till bidrag till lönegarantiersättning. Ökningen är en följd av att antalet anställda i företag i konkurs eller rekonstruktion har ökat mer än väntat. (Prop. 2, bet. FiU11, prot. 32) En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (FiU12) Regeringen har lämnat en redogörelse för hur man tycker att tillsynen kan förbättras. Tillsyn görs av myndigheter för att kontrollera att politiska beslut verkställs på det sätt som det var tänkt. Regeringen anser att tillsynen ska bli ett tydligare och effektivare instrument som bättre tillgodoser kontrollen av demokratiskt fattade beslut. Regeringen ger också sin syn på hur en tillsynsreglering bör vara utformad. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tilllägg. (Skr. 79, bet. FiU12, prot. 90, 94) Kredit till Internationella valutafonden (FiU13) Inför mötena i Internationella valutafonden (IMF) våren 2010 bestämde Europeiska rådet att EU-länderna ska bidra med 75 miljarder kronor i tillfälliga krediter till förstärkningen av IMF:s utlåningskapacitet. Detta för att bland annat säkra IMF:s finansiering av den kraftigt ökade efterfrågan på lån i spåren av finanskrisen. Riksbanken fick nu möjlighet att teckna avtal med IMF om Sveriges andel av de utlovade EU-krediterna. Den svenska andelen uppgår till 2,47 miljarder euro, räknat utifrån Sveriges andel av insatskapitalet i IMF, vilket motsvarar ungefär 25,5 miljarder kronor. (Framst. RB2, bet. FiU13, prot. 81) Nej till motioner om statistikfrågor (FiU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om statistikfrågor. (Bet. FiU14, prot. 90, 94)

99 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 99 Kommuners och landstings redovisning av bidrag till statlig infrastruktur (FiU15) Den kommunala kompetensen utvidgades den 1 mars 2009 så att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Riksdagen beslutade nu om hur kommunerna och landstingen ska redovisa en sådan medfinansiering. Regeringens förslag innebar att bidragen ska redovisas i kommunens respektive landstingets balansräkning och upplösas med årliga enhetliga belopp under 15 år. Riksdagen beslutade att tiden bör förlängas till att omfatta högst 25 år. Dessutom vill riksdagen göra det möjligt för kommuner och landsting att redovisa bidraget direkt, som en kostnad i resultaträkningen. Det ska också framgå i lagtexten att upplösning ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats under 2009 får dock upplösning påbörjas det år den första utbetalningen av bidraget görs. (Prop. 2008/09:228, bet. FiU15, prot. 32, 33) Ändringar av stadgarna för IMF och Världsbanken (FiU16) Riksdagen godkände ändringar av stadgarna i Internationella valutafonden (IMF) och Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Ändringarna syftar till att ge utvecklings- och tillväxtländerna ett större inflytande. Dessutom godkände riksdagen ändringar i IMF:s stadgar som ska utöka dess investeringsmandat. (Prop. 14, bet. FiU16, prot. 48, 49) Nej till motioner om kommunala frågor (FiU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om kommunala frågor. (Bet. FiU17, prot. 85) Nej till motioner om bank- och försäkringsfrågor (FiU18) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bank- och försäkringsfrågor. (Bet. FiU18, prot. 111) Utvecklingen bland kommuner och landsting (FiU19) Kommunernas och landstingens resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer, bland annat en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader. Riksdagen behandlade också en rapport om den kommunala finansieringsprincipens tillämpning som finansutskottet låtit genomföra. Utskottet förutsätter att regeringen ger en så fullständig bild som möjligt av den löpande tillämpningen av finansieringsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 102, bet. FiU19, prot. 138, 139) Ja till regeringens ekonomiska politik (FiU20) Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills under 2010 samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till ett överskott i de offentliga finanserna inom en rimlig tids

100 100 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 horisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast Dagens jobbpolitik fungerar bra och inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre från 12 till 6 månader tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat. (Prop. 100, redog. RRS11, RRS14, bet. FiU20, prot. 143) Vårtilläggsbudget för 2010 (FiU21) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårtilläggsbudgeten för anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Riksdagen gjorde en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet att snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa vägoch järnvägsprojekt för Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken. (Prop. 99, bet. FiU21, prot. 138) Regelförenklingar i lagen om offentlig upphandling (FiU22) Riksdagen sa ja till nya regelförenklingar i lagen om offentlig upphandling och i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Regelverket skärps genom att en avtalsspärr införs. Avtalsspärren innebär att ett avtal inte får ingås förrän efter 10 eller 15 dagar efter att en leverantör har meddelats beslut om kontrakt. Avtalsspärren införs för att motverka att en myndighet ingår avtal för att förhindra en överprövning. Enligt de nya reglerna kan en domstol ogiltigförklara ett avtal som ingåtts genom otillåten direktupphandling, till exempel om myndigheten som upphandlar avstår från att annonsera enligt lagstiftningens krav. Det blir också skärpt skadestånd för myndigheter som upphandlar utan att följa regelverket för direktupphandling. Skadeståndet uppgår till minst kronor och högst kronor, men högst 10 procent av kontraktsvärdet. Därtill tydliggörs kostnadsgränsen för möjligheten att göra en direktupphandling. Slutligen blir det ytterligare några regelförenklingar i syfte att underlätta upphandlingsförfarandet för små och medelstora företag. (Prop. 134, bet. FiU22, prot. 130)

101 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 101 Riksbankens förvaltning 2009 (FiU23) Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet I likhet med 2008 har verksamheten under 2009 präglats av finanskrisen och produktionsnedgången i den svenska ekonomin. Omslutningen av balansräkningen mer än tredubblades under 2008, och i slutet av 2009 var den drygt 8 miljarder kronor högre än i slutet av Detta berodde på Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för verksamheten och förvaltningen under Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2009 samt godkände fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst Beslutet innebär att Riksbanken av vinsten på 14,2 miljarder kronor levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgeten. (Framst. RB1, RB3, redog. RRS24, bet. FiU23, prot. 103) Riksbanken får beröm för agerande under finanskrisen (FiU24) Finansutskottet har granskat Riksbankens penningpolitik under perioden Liksom i utvärderingen 2009 ger utskottet Riksbanken beröm för den penningpolitik banken bedrivit sedan hösten Trots att banken höjde reporäntan endast några veckor innan krisen bröt ut anpassade man sig snabbt till den nya situationen. Reporäntan sänktes till historiskt låga nivåer, och omfattande extraordinära åtgärder vidtogs för att motverka finanskrisens effekter. Utskottet anser att Riksbankens åtgärder hösten 2008 och under 2009 har minskat instabiliteten på den svenska finansmarknaden och dämpat produktionsnedgången i den svenska ekonomin. Liksom i utvärderingen 2009 anser utskottet att Riksbanken med facit i hand sannolikt borde ha höjt reporäntan snabbare 2006 och 2007 för att motverka det inflationstryck som började stiga mot slutet av Med facit i hand kan man också ifrågasätta räntehöjningarna våren och sommaren Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången. (Bet. FiU24, prot. 137, 138) Nej till motioner om statlig förvaltning (FiU25) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om statlig förvaltningspolitik. (Bet. FiU25, prot. 81) Årsredovisning för staten 2009 (FiU26) Riksdagen godkände årsredovisningen för staten Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Utskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål. (Skr. 101, framst. RRS20, redog. RRS32, bet. FiU26, prot. 143) Riksrevisionens årsredovisning (FiU27) Riksrevisionen bör i fortsättningen redovisa vilken typ av extern kompetens som används i granskningsverksamheten. Riksdagen behöver se vilken kvalitetshöjning det resulterar i. Detta efter att kostnaderna för extern kompetens ökat under Synpunkten kommer från finansutskottet efter det att Riksrevisionen lämnat sin årsredovis

102 102 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 ning för 2009 till riksdagen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Riksrevisionen redovisar också resultatet av 2010 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser i en rapport. Riksdagen tycker att uppföljningsrapporten funnit sin form och lever upp till uttryckta önskemål. (Redog. RRS10, bet. FiU27, prot. 130) Sverige får tvåkrona (FiU28) Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att införa tvåkronorsmynt och 200-kronorssedlar. Ändringarna börjar gälla den 1 januari Riksbankens förslag om att införa 20-kronorsmynt får inget stöd i riksdagen. Skälet är att Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion inte är eniga. Fullmäktige är emot förslaget medan direktionen är för. Sedan ett tidigare riksdagsbeslut blir 50-öresmyntet ogiltigt den 30 september (Framst. RB5, bet. FiU28, prot. 130) Mer jämställdhet i EU:s framtidsstrategi eftersöks (FiU29) EU-kommissionen har lagt fram förslaget Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin tar avstamp i hur EU ska återhämta sig efter den ekonomiska och finansiella krisen. Den ska ersätta den nuvarande Lissabonstrategin efter Finansutskottet har granskat strategin och vill att den innehåller ett tydligare jämställdhetsperspektiv, som ger kvinnor och män samma ekonomiska incitament, villkor och möjligheter att öka sitt deltagande på arbetsmarknaden. Det är en förutsättning för att konkurrenskraften och tillväxten i Europa ska öka. Strategins sysselsättningsmål borde uttryckligen gälla både kvinnor och män, anser utskottet. I övrigt kan utskottet konstatera att Sverige ligger bra till när det gäller de uppsatta målen om sysselsättning, forskning, klimat och miljö, utbildning och minskning av fattigdom. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2010) 2020, KOM(2009) 647, utl. FiU29, prot. 94) Ny lag om betaltjänster (FiU30) En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar. (Prop. 220, bet. FiU30, prot. 141, 142) Ny lag om kreditvärderingsinstitut (FiU31) En ny lag om kreditvärderingsinstitut började gälla den 7 september Syftet med lagen är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen. (Prop. 217, bet. FiU31, prot. 141, 142)

103 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 103 Starkare integritetsskydd vid kreditupplysning (FiU32) I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan den vägen komma åt kreditupplysningar om en privatperson utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista tolv månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari (Prop. 151, bet. FiU32, prot. 138, 139) Statliga och kommunala företag får undantagsregler på upphandlingsområdet (FiU33) Statliga och kommunala myndigheter ska inte längre behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger. Reglerna ska under en övergångsperiod göra det enklare för till exempel en kommun att köpa varor och tjänster från ett kommunalt bolag. Detta under den tid som en permanent reglering utreds. Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen. Reglerna började gälla den 15 juli (Prop. 134, bet. FiU33, prot. 130) Reglerna för säkerställda obligationer efter konkurs tydliggörs (FiU34) Lagen om utgivning av säkerställda obligationer ändrades den 1 juni Genom ändringen tydliggörs reglerna om konkursförvaltares befogenheter vid ett emittentinstituts konkurs. Ett emittentinstitut är en bank eller ett kreditmarknadsföretag som fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer. Med säkerställda obligationer avses obligationer där obligationsinnehavarens fordringar säkerställs genom att viss egendom, säkerhetsmassa, reserveras i huvudsak för innehavarnas räkning. Säkerhetsmassan består främst av hypotekskrediter och offentliga krediter. Lagändringen innebär konkret att konkursförvaltaren får en uttrycklig möjlighet att för konkursboets räkning ta lån och ingå andra avtal för att värdet på säkerhetsmassan ska bestå. Tidigare har det varit oklart om konkursförvaltaren har haft denna möjlighet. (Prop. 132, bet. FiU34, prot. 107) Staten satsar 1,1 miljarder i SAS nyemission (FiU35) Den svenska staten deltar i flygbolaget SAS nyemission med 1,1 miljarder kronor. Det betyder att staten behåller sin ägarandel på 21,4 procent. Samtidigt fick regeringen riksdagens mandat att i framtiden minska ägandet i SAS. Det ska ske vid en lämplig affärsmässig tidpunkt och motiveras med att staten inte ska vara storägare på konkurrensutsatta marknader. (Prop. 121, bet. FiU35, prot. 95) Det finansiella regelverket ska utredas (FiU36) Riksbanken vill att regeringen tillsätter en eller flera utredningar för att se över det svenska finansiella regelverket. Detta med anledning av finanskrisen. Tidigt i våras meddelade regeringen att den tänker tillsätta en finanskriskommission.

104 104 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Riksdagen menar att Riksbankens olika utredningsförslag bör kunna tas om hand i finanskriskommissionen eller i andra former av utredningar. Regeringen fick därför i uppdrag att se till att det blir så. Detta gäller inte Riksbankens förslag om en modernisering av riksbankslagen. Riksdagen vill avvakta med en sådan översyn till dess att de andra utredningarna är klara. En framtida översyn av riksbankslagen bör vara parlamentarisk till sin karaktär och tillsättas av riksdagsstyrelsen. (Framst. RB4, bet. FiU36, prot. 137, 138) Statens hantering av statsskulden (FiU37) Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden miljarder kronor, en minskning med 119,4 miljarder jämfört med Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller , en turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 104, bet. FiU37, prot. 138, 139) Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (FiU38) Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk. (Prop. 175, bet. FiU38, prot. 130) Behandlingen av ärenden skjuts upp (FiU39) Riksdagen sköt upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 2010/11. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. FiU39, prot. 143) EU:s förslag om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken (FiU40) Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. EU-kommissionen menar att den globala ekonomiska krisen har inneburit att samordningen av den ekonomiska politiken i EU har visat på svagheter och att dessa bör rättas till. Den dåliga efterlevnaden av regler och principer har inneburit ett särskilt tryck på den monetära unionens funktion. I meddelandet tar kommissionen därför upp ett antal förslag. Finansutskottet delar uppfattningen att den ekonomiska krisen har visat hur viktigt det är att ha stabila

105 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 105 finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och EUnivå. Utskottet betonar dock sin uppfattning att det inte är aktuellt att EU ska granska en budgetproposition innan den läggs fram till riksdagen. Utskottet betonar att det är riksdagen som fattar beslutet om både utgifter och inkomster. Utskottet anser också att det inte är helt tydligt i meddelandet vilka åtgärder som är avsedda för länder inom den monetära unionen i förhållande till övriga länder inom EU. Finansutskottet anser också att det är viktigt att kvaliteten i statistiken kring de offentliga finanserna ökar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EUkommissionen. (KOM(2010) 250, utl. FiU40, prot. 143) Grönbok om företagsstyrning i finansiella institut (FiU41) Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kalllade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy. Kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2010) 284, utl. FiU41, prot. 143) Förslag om kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen (FiU42) Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat. (KOM(2010) 368 slutlig, FiU42, prot. 2010/11:3) Förslag om kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen (FiU43) Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen

106 106 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat. (KOM(2010) 371 slutlig, FiU43, prot. 2010/11:3)

107 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 107 Försvarsutskottet (FöU) bereder ärenden om totalförsvar samhällets räddningstjänst åtgärder för att minska samhällets sårbarhet kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd sjö- och kustövervakning. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap bereds av försvarsutskottet. Ordförande: Anders Karlsson (S) Vice ordförande: Rolf Gunnarsson (M) Pengar till försvar och krisberedskap (FÖU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 45,5 miljarder kronor i anslag till försvar och krisberedskap för De största anslagen går till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder kronor. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen och köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. (Prop. 1, bet. FöU1, prot. 41) Nej till motioner om naturolyckor och katastroffond (FöU2) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om naturolyckor och katastroffonder. (Bet. FöU2, prot. 94, 95) Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (FöU3) Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar, vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, Regeringskansliet och försvaret som efter den 1 december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt (FRA). Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård. (Prop. 2008/09:201, bet. FöU3, prot. 13)

108 108 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Nej till motioner om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet (FöU4) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. (Bet. FöU4, prot. 94, 95) Nej till motioner om sjö- och kustövervakningsfrågor (FöU5) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjö- och kustövervakningsfrågor. (Bet. FöU5, prot. 94, 95) Ny lag om brandfarliga och explosiva varor (FöU6) Lagen om brandfarliga och explosiva varor ersattes den 1 september 2010 av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. (Prop. 203, bet. FöU6, prot. 142, 143) Ny skyddslag ska ge bättre skydd mot grova rån (FöU7) En ny lag, skyddslagen, ersatte den 1 juli 2010 lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I svensk lag finns sedan tidigare ett speciellt skydd av platser som fyller viktiga samhällsfunktioner. Dessa kallas för skyddsobjekt. Genom den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller anläggningar och områden som används till Sveriges penningförsörjning. Det gäller också verksamhet för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Den nya lagen innebär också att begreppet militärt skyddsområde försvinner. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt. Hotet om grovt rån kommer också att klassas som skyddsändamål. Det betyder att Sverige får möjlighet att skydda sig mot grova rån på samma sätt som mot exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri som redan räknas som skyddsändamål. (Prop. 87, bet. FöU7, prot. 107) Frivillig grundutbildning ersätter värnpliktsutbildning (FöU8) Värnpliktsutbildningen ersattes den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal byggde tidigare huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser.

109 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 109 Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort. (Prop. 160, redog. RRS7, bet. FöU8, prot. 121) Krisberedskap och skydd mot olyckor (FöU9) I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att säkerställa att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittills. Riksdagen behandlade även Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tilllägg och avslog Riksrevisonens förslag. (Skr. 124, framst. 2008/09:RRS22, bet. FöU9, prot. 131, 137)

110 110 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Justitieutskottet (JuU) bereder ärenden om domstolarna arrendenämnderna och hyresnämnderna åklagarväsendet polisväsendet rättsmedicinen kriminalvården brottsbalken och rättegångsbalken. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av justitieutskottet. Ordförande: Thomas Bodström (S) Vice ordförande: Inger Davidson (KD) Pengar till rättsväsendet (JuU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 35,8 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för De största anslagsposterna är polisorganisationen, 19,1 miljarder kronor, Sveriges Domstolar, 4,6 miljarder kronor, och Kriminalvården, 7,3 miljarder kronor. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att avskaffa den rådgivande nämnden vid Åklagarmyndigheten. (Prop. 1, bet. JuU1, prot. 51, 52) Lag om immunitet för stater (JuU2) Riksdagen godkände, ratificerade, FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling Den anger som allmän princip att ett land åtnjuter immunitet i förhållande till andra staters domstolar. För att konventionen ska träda i kraft krävs att 30 länder ratificerar den; hittills har sex stater gjort det. (Prop. 2008/09:204, JuU2, prot. 38) Ny lag ska reglera bötesstraff inom EU (JuU3) Det ska inte gå att smita undan bötesstraff inom EU. Ett rambeslut säger att EU:s medlemsstater ömsesidigt bör erkänna varandras bötesstraff. Samma principer ska gälla i alla medlemsländer. Därför infördes en ny lag i Sverige den 1 januari Den ska reglera svenska beslut om bötesstraff som sänds till ett annat land för verkställande. Lagen innehåller också bestämmelser kring det omvända förhållandet, när ett annat land ber Sverige att verkställa ett bötesstraff. (Prop. 2008/09:218, bet. JuU3, prot. 28) Brott mot Internationella brottmålsdomstolen (JuU4) Sverige har åtagit sig att straffbelägga gärningar och att kunna döma över brott mot Internationella brottmåls

111 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 111 domstolen. Den 1 januari 2010 ändrades därför brottsbalken så att följande brott också omfattar Internationella brottmålsdomstolens rättskipning: osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, störande av förrättning eller av allmän sammankomst, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd ska också utvidgas till att gälla gärningar riktade mot tjänstemän vid Internationella brottmålsdomstolen. Till följd av Lissabonfördraget gjordes dessutom några ändringar i brottsbalken som bland annat gäller bestämmelser om osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. (Prop. 2008/09:226, bet. JuU4, prot. 37) Lagändringar om beslagtaget gods (JuU5) I samband med en brottsutredning beslagtas ibland olika typer av gods. Senare kan beslagen hävas. Tidigare saknades generella bestämmelser om vad som då ska göras med godset. Den 1 januari 2010 började lagändringar gälla som reglerar till vem föremålen ska lämnas ut. Bestämmelserna ska också reglera vad som händer om det inte finns någon att lämna ut föremålen till eller om de inte hämtas i tid. Då ska de säljas för statens räkning eller förstöras. (Prop. 2008/09:227, bet. JuU5, prot. 28) Bättre möjligheter att välja rättsligt biträde (JuU6) Reglerna om ersättning till rättsliga biträden ändrades den 1 januari Syftet är att ge den enskilda personen bättre möjligheter att välja rättsligt biträde. Enligt tidigare regler ska den enskilda personens förslag till rättsligt biträde avslås om det skulle medföra avsevärt ökade kostnader. Så kan det vara när biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. De nya reglerna innebär att ett rättsligt biträdes rätt till ersättning av allmänna medel endast i undantagsfall ska omfatta de merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. Vidare ska den domstol eller förvaltningsmyndighet som förordnar ett rättsligt biträde på begäran lämna förhandsbesked om ersättningen får avse merkostnader som uppstår på grund av avstånd. Det blir även möjligt för den enskilda personen och biträdet att komma överens om att den enskilde helt eller delvis ska stå för de skäliga merkostnader som uppkommer och som inte ersätts av allmänna medel. (Prop. 2008/09:232, bet. JuU6, prot. 32, 37) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om straffrättsliga frågor. (Bet. JuU7, prot. 72) Immunitet och privilegier för Europol (JuU8) Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall när det gäller Europol ändrades den 1 januari Ändringen var en konsekvens av att Europolkonventionen upphörde att gälla den 1 januari 2010 och ersattes av Europeiska rådets beslut om att inrätta Europeiska polisbyrån (Europol). Ändringen innebär att Europol, Europols direktör, biträdande direktörer och personal ska ha den immunitet och de privilegier som följer av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. Precis som i dag ska tjänstemän från Europol som deltar i en gemensam utredningsgrupp inte omfattas av den immunitet som annars gäller. (Prop. 13, bet. JuU8, prot. 32, 37)

112 112 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen (JuU9) Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen ändras. Ändringen innebär att övergångstiden under vilken register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd förlängs till utgången av juni år Inom Regeringskansliet pågår en översyn av polisdatalagen och arbetet med att ta fram en proposition med förslag till ny lagstiftning. I det arbetet övervägs bland annat vilket rättsligt stöd som bör ges för den behandling som nu sker med stöd av Datainspektionens tillstånd. Den nya lagen kommer inte att kunna träda i kraft den 31 december Därför förlängs nu övergångstiden. (Prop. 23, bet. JuU9, prot. 32, 37) Preskriptionen avskaffas för allvarliga brott (JuU10) Preskriptionen för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp avskaffas för vuxna lagöverträdare. Även försök till mord, dråp, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp ska undantas från preskription. Uppgifter i spårregistret som gäller dessa brott ska gallras senast sjuttio år efter registreringen i stället för som i dag trettio år. Preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängs så att preskriptionstiden börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Ändringen omfattar också försök till sådant brott. Lagändringarna började gälla den 1 juli Ändringarna ska gälla också för begångna brott som den 1 juli 2010 ännu inte hade preskriberats. (Prop. 50, bet. JuU10, prot. 68) Unga lagöverträdare (JuU11) Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen om hanteringen av unga lagöverträdare. Styrelsen pekar på olika brister i myndigheternas arbete. Justitieutskottet konstaterar att flera av de berörda myndigheterna redan har börjat förbättra sitt arbete. Regeringen arbetar också med dessa frågor och väntar på resultat från pågående utredningsarbete. Riskdagen avlutade ärendet med detta. (Redog. RRS8, bet. JuU11, prot. 85) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om processrättsliga frågor. (Bet. JuU12, prot. 72) Nej till motioner om polisfrågor (JuU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om polisfrågor. (Bet. JuU13, prot. 77) Nej till motioner om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (JuU14) Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2009 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. (Bet. JuU14, prot. 68) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om våldsbrott och brottsoffer. (Bet. JuU15, prot. 68) EU-förslag om bevisinhämtning (JuU16) Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden från ett EU-land till ett annat och om säkerställande av att sådana bevis tillåts i domstol. Utskot

113 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 113 tet konstaterar att ett väl fungerande system för bevisinhämtning inom EU är av stor betydelse för bekämpning av alla former av brottslighet, inte minst allvarlig och gränsöverskridande brottslighet. Utskottet välkomnar ytterligare åtgärder för att främja ett sådant samarbete. EU-kommissionen ställer frågor om godtagande av bevis och införandet av gemensamma normer för inhämtande av bevis. Utskottet vill framhålla vikten av att en sådan enhetlig reglering ger utrymme för att hänsyn ska kunna tas till medlemsstaternas olika rättsordningar. Utskottet tänker då på den svenska principen om fri bevisföring och principen om fri bevisvärdering. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (KOM(2009) 624, utl. JuU16, prot. 59) Särskild utlänningskontroll (JuU17) Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. (Skr. 62, bet. JuU17, prot. 77) Riksdagens kontroll av användningen av hemlig teleavlyssning (JuU18) Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. (Skr. 66, bet. JuU18, prot. 77) Ny lag om polisens behandling av personuppgifter (JuU19) Riksdagen beslutade om en ny lag om polisens behandling av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande polisdatalagen. Syftet är att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Tanken är också att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte. Lagen ska vara teknikneutral och flexibel och ge ramarna för personuppgiftsbehandlingen snarare än att reglera i detalj. Lagen ska även gälla i stället för personuppgiftslagen, PUL, men hänvisa till de bestämmelser i PUL som ska tilllämpas i brottsbekämpningen. Tillsynen förstärks genom att både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012, med undantag av vissa ändringar som trädde i kraft redan den 1 juli (Prop. 85, bet. JuU19, prot. 112) Register för efterlysningar ska utvecklas (JuU20) Schengensamarbetets efterlysnings- och spaningsregister är föråldrat. En andra generation av systemet håller därför på att utvecklas. Detta ska resultera i effektivare brottsbekämpning. Sverige måste därför anpassa sin lagstiftning efter beslut som redan fattats inom EU. Införandet av det nya systemet innebär att fler uppgifter kan registreras och kategoriseras. Bland annat kommer fotografier och fingeravtryck att läggas till i det nya registret. För att undvika personförväxling blir det möjligt att lägga in uppgifter om personer vars identitet tidigare har missbrukats.

114 114 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Samtidigt ökar skyddet för den personliga integriteten. Nya bestämmelser ska ge bättre kontroll över att de uppgifter som registreras används på ett korrekt sätt. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer. (Prop. 86, bet. JuU20, prot. 107) Glasrutor kan hålla intagna åtskilda från besökare (JuU21) Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelseoch häkteslagstiftningen. Beslutet innebär i huvudsak att alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov kraven för att få permission förtydligas kriminalvården får nya kontrollmöjligheter; besökare och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas. (Prop. 135, framst. RRS21, bet. JuU21, prot. 130) Ny lag ska förebygga terrorism (JuU22) Riksdagen godkände Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. För att Sverige ska följa konventionen började en ny lag att gälla den 1 december 2010: lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. (Prop. 78, bet. JuU22, prot. 107) Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor (JuU23) Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten gäller från den 1 juli 2010 bara i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor från den dag då åtalet väcks. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett straffföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott. (Prop. 182, bet. JuU23, prot. 126) Uppskov med behandlingen av ärenden (JuU24) Riksdagen sköt upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 2010/11. Det handlar om regeringens proposition 2009/10:181 Utnämning av ordinarie domare och förslag om utnämning av domare som finns i en annan proposition, 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. JuU24, prot. 136, 137) Barn ska kunna drogtestas (JuU25) Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara nar

115 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 115 kotikapåverkad ska till exempel lämna blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att till exempel ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Lagändringarna började gälla den 1 juli (Prop. 105, bet. JuU25, prot. 130) Lag om buggning förlängs (JuU26) Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gällde till den 31 december Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se JuU22). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december (Prop. 119, bet. JuU26, prot. 116) Nya mark- och miljödomstolar bildas (JuU27) Fem nya domstolar bildas den 2 maj Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om de mål som nu handläggs av miljödomstolarna huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs av förvaltningsrätterna och hos regeringen huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen. (Prop. 215, bet. JuU27, prot. 141) Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare (JuU28) Lagen om belastningsregister ändrades den 1 september Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. I dag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. (Prop. 191, bet. JuU28, prot. 121)

116 116 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Fler får kontrollera nykterhet i hamnar (JuU29) Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år, från den 1 juli 2010 till den 30 juni (Prop. 171, bet. JuU29, prot. 116) Enklare för poliser inom EU att utbyta information (JuU30) Prümrådsbeslutet är ett EU-samarbete för utökat informationsutbyte mellan polismyndigheter i olika länder. Sverige kommer att verkställa beslutet i två etapper. Som ett första steg beslutade riksdagen om en förändring av lagen om internationellt polisiärt samarbete. Svenska myndigheter får en lagstadgad möjlighet att ställa upp villkor för hur utländska myndigheter får använda personuppgifter som lämnas över till dem. Samtidigt utvidgas svenska myndigheters skyldigheter att följa villkor som en utländsk myndighet ställer upp i samband med att uppgifter lämnas över till Sverige. Lagändringarna började gälla den 1 juli (Prop. 177, bet. JuU30, prot. 116) Handlingsplan för genomförande av Stockholmsprogrammet (JuU31) Under Sveriges ordförandeskap i EU utarbetades det så kallade Stockholmsprogrammet. Programmet är en färdplan för rättsliga och inrikes frågor. Färdplanen ska ange ramarna för EU-arbetet när det gäller polis-, gräns- och tullsamarbete, räddningstjänst, rättsliga frågor, asyl, migration och viseringspolitik under EU-kommissionen har sedan utarbetat en handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet. Justitieutskottet har nu lämnat synpunkter på det meddelande där kommissionen ber berörda parter att godkänna handlingsplanen. Utskottet tycker att det är bra att få möjlighet att involveras i arbetet med att genomföra Stockholmsprogrammet i ett tidigt skede. Men meddelandet om handlingsplanen tillåter inte en ordentlig bedömning av de planerade åtgärderna. Handlingsplanen avviker i vissa avseenden från det fastställda Stockholmsprogrammet. Det är också svårt att utläsa vilka åtgärder i handlingsplanen som svarar mot vilka områden i Stockholmsprogrammet. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (Utl. JuU31, prot. 142, 143) Straffen skärps för allvarliga våldsbrott (JuU32) Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna började gälla den 1 juli Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i

117 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 117 lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. (Prop. 147, bet. JuU32, prot. 121) skrivningen i lagtexten felaktig. Texten måste anpassas till en tidigare gjord ändring i 2 kap. 3 brottsbalken, som hade trätt i kraft den 1 januari (Bet. JuU34, prot. 136, 137) Ändringar i brottsbalken (JuU35) Skrivningen i 36 kap. 1 b brottsbalken ändras. Ändringen innebär att människohandel, mindre grovt brott, också i fortsättningen kommer att omfattas av bestämmelsen om utvidgat förverkande. (Bet. JuU35, prot. 136, 137) Starkare skydd mot människohandel (JuU33) Lagreglerna om människohandelsbrott ändrades den 1 juli 2010 så att de blev tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet var att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. Tidigare krävdes att gärningsmannen hade tagit kontroll över offret för att han eller hon skulle kunna dömas. Det kravet försvann. Tidigare fanns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol skulle kunna döma över människohandel som hade begåtts utomlands. Även detta krav försvann. Det blev därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. (Prop. 152, bet. JuU33, prot. 121) Rättelse i brottsbalken (JuU34) Brottsbalken rättades. Den 19 maj 2010 beslutade riksdagen om ändringar i brottsbalken. Men på ett ställe blev

118 118 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden om grund lagarna och riksdags ordningen lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen lagstiftning om radio och television yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet press- och partistöd riksdagen och vissa myndigheter som sorterar under riksdagen länsförvaltningen och rikets administrativa indelning den kommunala självstyrelsen medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdags ledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet. Utskottet ska också granska stats rådens tjänsteutövning och regerings ärendenas handläggning. Ärenden om anslag inom utgifts område 1 Rikets styrelse bereds av konstitutionsutskottet. Ordförande: Berit Andnor (S) Vice ordförande: Per Bill (M) Pengar till regeringen, riksdagen och hovet (KU1) Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för rikets styrelse under Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet. Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag. (Prop. 1, framst. 2008/09:RS2, bet. KU1, prot. 38) Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (KU2) Med det nya Lissabonfördraget kommer EU-medlemsländernas parlament att få åtta veckor på sig att pröva den så kallade subsidiaritetsprincipen, närhetsprincipen, i förslag till EU-lagstiftning. I riksdagen ska ett sakkunnigt utskott pröva principen. Utskottet ska kunna begära att regeringen inom två veckor informerar om hur den bedömer subsidiaritetsfrågan. Om utskottet anser att ett utkast till lagförslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska det avge ett utlåtande till kammaren med förslag om motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Vid ändringar av ett EU-fördrag ska kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska rapportera till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar görs genom ett så kallat förenklat förfarande kan riksdagen liksom andra nationella parlament lägga in sitt veto. De nya bestämmelserna började gälla den 1 december (Framst. 2008/09:RS4, bet. KU2, prot. 28)

119 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 119 Inkomstgaranti och jobbskatteavdrag för ledamöter (KU3) Riksdagen beslutade att slopa det så kallade jobbskatteavdraget på inkomstgarantin till före detta riksdagsledamöter och före detta ledamöter i Europaparlamentet. Inkomstgarantin är en ersättning som en ledamot kan få om han eller hon slutar efter minst tre år i riksdagen eller Europaparlamentet. Inkomstgarantin ska även fortsättningsvis vara pensionsgrundande men inte omfattas av jobbskatteavdraget. (Bet. KU3, prot. 18) Nej till motioner om kommunal demokrati (KU4) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annat kommunal demokrati. (Bet. KU4, prot. 32, 37) Nej till motioner om integritetsfrågor (KU5) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. (Bet. KU5, prot. 42, 46) Nya regler för arvoden i EU-nämnden (KU6) Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Även tillfälliga ersättare i EU-nämnden ska omfattas av reglerna. Arvoden ska bara betalas ut när sammanträden äger rum då riksdagens ledamöter normalt inte befinner sig i Stockholm. Arvoden ska bara betalas ut till dem som deltar i beslut under sammanträdet. (Framst. RS3, bet. KU6, prot. 32, 37) Nej till motioner om trossamfund (KU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om trossamfund. (Bet. KU7, prot. 32, 37) Registret över trossamfund förenklas (KU8) Registret över trossamfund förenklades den 1 juli 2010 så att enbart en kontaktperson för varje trossamfund registreras. Tidigare registrerades alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också uppgifter om en kontaktperson för varje registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Registreringsmyndigheten får vidare möjlighet att avregistrera ett trossamfund som låter bli att betala registerhållningsavgiften. (Prop. 6, bet. KU8, prot. 32, 37) Obligatoriskt utgiftstak i statsbudgeten (KU9) Det blev den 1 januari 2010 obligatoriskt för regeringen att föreslå ett utgiftstak för det tredje kommande budgetåret. Taket ska ange en maximal nivå för de statliga utgifterna. Tanken är att det ytterligare ska stärka långsiktigheten i regeringens budgetarbete. Systemet har använts sedan 1997 men inte tidigare gjorts obligatoriskt i lag. (Prop. 5, bet. KU9, prot. 38) KU:s administrativa granskning av regeringens arbete (KU10) Konstitutionsutskottet (KU) har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har bland annat granskat Regeringskansliets utveckling. Utskottet noterade att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att öka och att ökningen översteg antalet tjänstgörande vid bland annat de särskilda ordförandeskapsrelaterade sekretariaten. Enligt utskottet borde man kunna förvänta att antalet tjänstgörande minskar successivt under 2010 när arbetet med ordförandeskapet avvecklas.

120 120 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 KU har vidare granskat regeringsprotokollen och anser bland annat att handläggningen av en begäran om att få ta del av en allmän handling tog för lång tid. Att beslutet om utlämnande förutsatte gemensam beredning förändrar inte detta. Utskottet har gått igenom vissa beslut som regeringen fattat under 2008, alla handlagda inom Jordbruksdepartementet. Ett antal förvaltningsärenden som handlagts inom Jordbruksdepartementet har också gåtts igenom. Utskottet anser att handläggningstiden i flera fall har varit för lång. KU har dessutom följt upp sin tidigare granskning av regeringens beslut om bidrag till föreningar, stiftelser med mera. Granskningen visar att det fortfarande förekommer vissa formella brister. Granskningen har även gällt beredningskravet vid några typer av regeringsbeslut beredningskravet vid propositioner avlämnade under kristid beredningskravet vid genomförande av EU-direktiv underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor utnämningsmakten dokumentationen i utnämningsärenden frågeinstituten. (Bet. KU10, prot. 59) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om riksdagens arbetsformer. (Bet. KU11, prot. 89) Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras (KU12) Riksdagsledamöternas pensionssystem ändrades den 1 januari Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. (Framst. RS1, bet. KU12, prot. 42, 46) Regeringens redogörelse för utnämningspolitiken (KU13) Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 43, bet. KU13, prot. 51)

121 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 121 Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet (KU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tryck- och yttrandefrihet. (Bet. KU14, prot. 51) Sekretess när myndighetschefer rekryteras (KU15) Den 1 april 2010 infördes sekretess i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysningar om en enskild kandidats identitet. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år. Även uppgifter från urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess. Detta om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år. (Prop. 56, bet. KU15, prot. 72) Kommunalpolitiker ska inte kunna bli revisorer i kommunen (KU16) Den som är ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige ska inte längre vara valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Syftet är att stärka den kommunala revisionens oberoende. Lagändringen börjar gälla den 1 januari (Prop. 46, bet. KU16, prot. 48, 49) Riksrevisionens organisation och arbete ändras (KU17) Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari (Framst. RS4, bet. KU17, prot. 127) Grundlagsskydd för digital bio (KU18) Digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio innebär att filmvisningen distribueras och lagras med hjälp av digital teknik i stället för analog, till exempel via satellit eller bredband. Digital bio omfattas av undantaget från censurförbudet och granskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Det blir också möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

122 122 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet blir också tydligare. Grundlagsförändringar såsom dessa kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan och föreslås börja gälla den 1 januari (Prop. 81, bet. KU18, prot. 127) En reformerad grundlag (KU19) Regeringen föreslår omfattande ändringar i regeringsformen och även ett stort antal andra lagändringar, bland annat i vallagen och kommunallagen. Enligt förslaget kommer statsministerns stöd i riksdagen efter varje val att prövas genom en obligatorisk omröstning. Lagrådets roll förstärks, och domstolarnas självständiga ställning markeras. Enskildas skydd mot integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning förstärks. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Grundlagsförändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Förändringarna föreslås börja gälla den 1 januari Riksdagen antog grundlagsförslagen som vilande och skjuter upp lagar om ändringar i bland annat vallagen och kommunallagen till nästa riksmöte. (Prop. 80, 81, bet. KU19, prot. 127, 130) KU:s granskning av regeringen (KU20) Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av hur regeringen skött sitt arbete. Här följer ett urval av granskningsresultaten. Regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd KU har granskat regeringens samråd i vissa frågor. Det saknas i de fall som är aktuella godtagbara skäl för de knappa tidsrymder som stod till förfogande. Regeringen gjorde inte tillräckligt för att säkerställa att riksdagen fick ett aktivt och reellt inflytande i processen. Det förekom också brister i regeringens information till EU-nämnden inför samråden. Ansvariga statsråd och regeringen har enligt KU brustit i uppfyllandet av sina grundlagsstadgade informations- och samrådsskyldigheter gentemot riksdagen. Carnegie Investment Bank AB KU har granskat regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och försäljningen av aktierna i banken. Utskottet konstaterar att det var nödvändigt att snabbt genomföra en bolagsstämma i Carnegie efter det att staten blivit ägare till bolaget. Det var då inte möjligt att informera riksdagens ledamöter om bolagsstämman. Försäljningen av Carnegie har hanterats på det sätt som beskrevs redan i propositionen till stödlagen och har genomförts på ett affärsmässigt sätt. Uttalande från svenska ambassaden i Israel KU har granskat utrikesminister Carl Bildts ansvar i samband med ett uttalande från svenska ambassaden i Israel. Under den så kallade Muhammedkarikatyrkrisen riktades kritik mot den dåvarande regeringens och Utrikesdepartementets agerande. Mot bakgrund av detta anser KU att man skulle ha förväntat sig att större ansträngningar skulle ha gjorts för att skapa tydliga instruktioner om hur myndigheter ska agera i tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. När det gäller Carl Bildts blogg konstaterar utskottet att utrymmet för en utrikesminister att i utrikespolitiska frågor uttala sig privat i sådana sammanhang är synnerligen begränsat. (Bet. KU20, prot. 136, 137) Enstaka brister i regeringens behandling av riksdagens beslut (KU21) Regeringen redovisar för riksdagen varje år hur den har genomfört riksdagens beslut. Årets redovisning visar en

123 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 123 ligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa enstaka brister i regeringens återrapportering av om riksdagens beslut anses genomförda eller ej. KU har låtit övriga utskott komma in med synpunkter. Ett antal utskott bedömer att några av de riksdagsbeslut som regeringen anser vara färdigbehandlade i själva verket inte är det. Ett av besluten gäller en översyn av ärenden om bortförda barn. Regeringen fick i uppdrag att redovisa resultatet av översynen till riksdagen men har inte gjort det. Ett annat ärende handlar om att regeringen aviserat att den överväger att betrakta rapporteringen i frågan om beskattning av ersättning till ledamöter i Europaparlamentet som slutbehandlad. Skatteutskottet förutsätter att regeringen tar initiativ till en mer ingående behandling av frågan. KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till vad utskotten framfört och att den genomför de åtgärder som behövs. Utskottet tänker förstärka sin granskning av regeringens årliga rapport i fortsättningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 75, bet. KU21, prot. 127, 130) Europadomstolen ska bli effektivare (KU22) Riksdagen godkände ett ändringsprotokoll till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europadomstolen har en mycket stor tillströmning av ärenden och ett ständigt ökande antal mål som kommit in men som inte avgjorts. Syftet med ändringarna är att effektivisera förfarandet i domstolen. De ändrade reglerna innebär att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak eller att ett mål ska avskrivas. Enligt den nuvarande ordningen krävs för sådana beslut sju respektive tre domare. Riksdagen godkände vidare en förklaring om förtida tillämpning av ändringsprotokollet för att domstolen så snart som möjligt ska kunna tillämpa de nya reglerna i mål mot Sverige. (Prop. 52, bet. KU22, prot. 48, 49) Grundlagen ändras för att klargöra säkerhetskopiors rättsliga status (KU23) Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet hösten Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om den slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari (Prop. 58, bet. KU23, prot. 127, 130)

124 124 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 JO:s arbetsformer utreds (KU24) Antalet JO-anmälningar har mer än fördubblats på 20 år. Det har lett till långa handläggningstider och mindre tid till att utreda och bedöma de mest komplicerade och angelägna ärendena. Konstitutionsutskottet, KU, befarar att det finns en risk att allmänhetens förtroende för ämbetet skadas. Riksdagsstyrelsen fick därför i uppdrag av riksdagen att tillsätta en utredning som skulle se över instruktionen för JO. Utredningen skulle undersöka om rätten att fatta beslut i avvisnings- eller avskrivningsärenden skulle kunna delegeras till tjänstemän på expeditionen. Vinsterna av en sådan effektivisering skulle dock vägas mot att JO-ämbetet är ett personligt förtroendeämbete. (Redog. JO1, bet. KU24, prot. 59) En ny radio- och tv-lag (KU25) Radio- och tv-lagen ersattes av en ny lag med samma namn den 1 augusti Därmed genomförde Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. De nuvarande kraven på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun. (Prop. 95, 115, 193, bet. KU25, prot. 136, 137) Nej till motioner om vallagsfrågor (KU26) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vallagsfrågor. (Bet. KU26, prot. 81) Nej till motioner om författningsfrågor (KU27) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annat olika författningsfrågor. (Bet. KU27, prot. 81) Kommittéberättelsen (KU28) Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 och 2009 om lagstiftningsprocessen. (Skr. 103, bet. KU28, prot. 107) Nej till motioner om statlig förvaltning (KU29) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om statlig förvaltning. (Bet. KU29, prot. 85) Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU30) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om de nationella minoriteterna. (Bet. KU30, prot. 81) Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU31) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om allmänna helgdagar. (Bet. KU31, prot. 81)

125 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 125 Formerna för ett europeiskt medborgarinitiativ (KU32) När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick EU:s medborgare en ny möjlighet att påverka EU genom medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet gör det möjligt för en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer att uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag inom ett område där EU har möjlighet att ta beslut. EU-kommissionen har i en så kalllad grönbok analyserat olika aspekter på hur initiativet ska fungera i praktiken. Konstitutionsutskottet, KU, välkomnar grönboken. Utskottet anser att ett förslag till regelverk bör utformas så pragmatiskt som möjligt. Det bör inte kräva för mycket administration på nationell nivå. KU framhåller också vikten av att undvika formella krav som försvårar för medborgare att lägga fram ett initiativ. Detta under förutsättning att rättssäkerheten inte påverkas negativt. Riksdagen avslutade ärendet. (KOM(2009) 622, utl. KU32, prot. 64) Rättelse av ändring i riksdagsordningen (KU33) Riksdagen beslutade om en rättelse av en tidigare ändring i riksdagsordningen. Rättelsen gäller tilläggsbestämmelsen och innebär att en lydelse som tilläggsbestämmelsen fått av misstag rättas samt att rubriker i kapitel 10 som av misstag fått en felaktig placering rättas. (Bet. KU33, prot. 48, 49) Effektivare bekämpning av barnpornografibrott (KU34) Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat följande: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten förlängs i flera fall. De omständigheter som innebär att barnpornografibrottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringar som inte medför grundlagsändringar började gälla den 1 juli Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottsbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11. (Prop. 50, 70, 152, bet. KU34, prot. 121, 122) Sekretess vid Skatteverkets handläggning av ärenden om dödförklaring (KU35) Riksdagen beslutade om skärpningar i sekretesslagen i samband med dödförklaringar. Enligt de nya reglerna ska uppgifter om enskildas personliga förhållanden skyddas vid Skatteverkets handläggning om det går att anta att en närstående drabbas hårt om uppgifterna lämnas ut.

126 126 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 En ansökan om dödförklaring görs till Skatteverket av en make, sambo eller arvinge då en person varit försvunnen ett längre tag. Skatteverket handlägger ärendet och beslut fattas i regel av en särskild nämnd. Om Skatteverket får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet överförs enligt de nya reglerna sekretessen till Skatteverket. De nya reglerna började gälla den 1 april (Prop. 64, bet. KU35, prot. 77) Skärpt sekretess för patientnämnderna (KU36) Reglerna i offentlighets- och sekretesslagen som säger att sekretess kan brytas i vissa fall omfattar efter den 1 maj 2010 inte längre patientnämnders verksamhet. Ändringen innebär att personuppgifter inte ska få föras vidare från patientnämnderna utan sekretessprövning. Patienter som vänder sig till en patientnämnd för hjälp måste kunna vara säkra på att deras uppgifter inte förs vidare utan samtycke eller sekretessprövning. (Prop. 71, bet. KU36, prot. 89) Ökat självbestämmande för fler regioner (KU37) I över tio års tid har Skåne och Västra Götalands län haft ett annat regionalt ansvar än andra län. De har bland annat haft ansvaret för uppgifter inom ramen för regional tillväxtpolitik och transportinfrastrukturplanering. Riksdagen har nu beslutat att verksamhet ska bli permanent. Samtidigt ska Hallands läns landsting och Gotlands kommun få samma ansvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari Riksdagen föreslår dessutom att regeringen ska återkomma med ett förslag om att Gotland ska få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. (Prop. 156, bet. KU37, prot. 131) Dialog om samhällets värdegrund (KU38) Det krävs en ständig diskussion om vad demokrati och mänskliga rättigheter konkret innebär i vardagen, menar regeringen. Under 2008 inledde regeringen därför en satsning för att stimulera en dialog om det svenska samhällets värdegrund. Arbetet har nu resulterat i en skrivelse, Dialog om samhällets värdegrund, som redovisats för riksdagen. I skrivelsen berättar regeringen mer om syftet, vad som gjorts hittills och vad som kommer att göras i framtiden. Faktorer som globalisering, individualisering, omfattande migrationsströmmar och utvecklingen inom IT har skapat en varierad svensk befolkning. Tydliga värderingsskillnader förekommer mellan olika grupper. Fler mötesplatser bör därför skapas där människor med olika erfarenheter, bakgrund, värderingar och livssituationer kan mötas. Riksdagen har nu avslutat ärendet med detta. (Skr. 106, bet. KU38, prot. 117, 121) Budgetlag och utgiftsområden ändras (KU39) Budgetlagen och statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna i budgetlagen innebär att regeringen blir skyldig att lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen. Regeringen ska vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås. Riksdagen godkände med några redaktionella ändringar regeringens förslag till ändringar i budgetlagen. Ändringarna av utgiftsområdena handlar bland annat om en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor, Taltidningsnämndens uppgifter, vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, en ny instansordning för vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och viss forskningsverksamhet inom smittskyddsområdet. Riksdagen godkände regeringens förslag om ändringar i utgiftsområdena. Riksdagen gav dessutom riksdagsstyrelsen två uppdrag. Riksdagsstyrelsen ska ta fram ett förslag om ansvarsförhållandena mellan riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen. Det finns i dag en viss otydlig

127 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 127 het. Riksdagsstyrelsen ska också ta fram ett förslag om en översyn av ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen. (Prop. 100, 165, bet. KU39, prot. 136, 137) Skärpt säkerhet vid offentliga möten i kommuner och landsting (KU40) Kommuner och landsting får sedan den 1 juli 2010 ordna säkerhetskontroller vid offentliga sammanträden. En kontroll ska kunna genomföras om det finns en risk för allvarligt våldsbrott vid sammanträdet. Kontrollen ska kunna omfatta kroppsvisitation och undersökning av till exempel väskor. Bakgrunden till beslutet är att det förekommer att förtroendevalda utsätts för våld och hot om våld. Dessutom är risken för terrorattacker mot svenska intressen oförutsägbar och kan snabbt komma att förändras. (Prop. 117, bet. KU40, prot. 107) Behandlingen av ärenden skjuts upp (KU41) Riksdagen sköt upp behandlingen av två dokument till riksmötet 2010/11. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 (2009/10:RS2) och Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (2009/10:RRS30). (Bet. KU41, prot. 136, 137) Presstödet till storstadstidningar minskar (KU42) Presstödsförordningen ändras för att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 procent av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas till den 31 december Ändringarna kan börja gälla den 1 januari Detta förutsätter att ändringarna godkänns av EU-kommissionen som genomför en prövning av presstödet. (Prop. 199, bet. KU42, prot. 127, 130) Lagförslag med anledning av Lavaldomen ska inte vila (KU43) Konstitutionsutskottet, KU, har prövat om arbetsmarknadsutskottets lagförslag om villkor för fackliga stridsåtgärder i samband utstationering (AU5) ska vila i ett år. KU:s slutsats är att lagförslaget inte ska vila. Riksdagen gav den 10 mars 2010 KU i uppdrag att göra prövningen. Det skedde på begäran av ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Partierna vill att lagförslaget ska vila eftersom det enligt dem strider mot den grundlagsskyddade föreningsrätten. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddande fri- och rättigheter. KU har bett Lagrådet att yttra sig i frågan. Lagrådet konstaterar att regeringsformens bestämmelse inte gäller för arbetsmarknadsutskottets lagförslag. KU håller med Lagrådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Se även AU5. (Bet. KU43, prot. 94)

128 128 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Kulturutskottet (KrU) bereder ärenden om allmänna kultur- och bildnings ändamål folkbildning ungdomsverksamhet internationellt kulturellt samarbete idrotts- och friluftsverksamhet trossamfunden radio och television. Ärenden om anslag inom utgifts område 17 Kultur, medier, tros samfund och fritid bereds av kulturutskottet. Ordförande: Siv Holma (V) Vice ordförande: Christer Nylander (FP) Pengar till kultur (KrU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för Anslagen uppgår till cirka 11,36 miljarder kronor. Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder som på ett långsiktigt sätt kan lösa problemen med kulturinstitutionernas lokalkostnader. Många statliga kulturinstitutioner som museer och teatrar har drabbats hårt av det nuvarande systemet för hyressättning inom staten. Systemet bygger på att hyrorna sätts på en fungerande marknad. För kulturinstitutioner i specialanpassade lokaler som inte kan flytta innebär det att hyrorna tar en allt större andel av anslagen. Detta får till följd att det successivt blir mindre pengar över för att driva verksamheten. Ett sätt att lösa detta kan vara att införa en spärr som hindrar att en myndighet får minskad hyreskompensation samtidigt som hyran höjs. Några av de stora institutionerna, som Nationalmuseum, Operan och Dramaten, betalar hyra utifrån sina faktiska kostnader, så kallad kostnadshyra. Detta kan medföra att man skjuter nödvändigt underhåll på framtiden, inte minst eftersom underhållet ofta också är förenat med antikvariska merkostnader. Bättre möjligheter till anslagssparande eller att pengar sätts av till särskilda fonder för underhåll kan vara tänkbara lösningar för att hålla underhållet på en jämnare nivå. Regeringen bör även följa hur Statens fastighetsverks administrationskostnader utvecklas och ge Ekonomistyrningsverket ett tydligare och utökat ansvar för stöd till myndigheter i lokalförsörjningsfrågor. (Prop. 1, bet. KrU1, prot. 49)

129 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 129 Överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området (KrU2) Regeringen har lämnat en redogörelse för en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsen upprättades under hösten Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och göra det möjligt för dem att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:207, bet. KrU2, prot. 23) Fyraåriga sändningstillstånd för radio och tv i allmänhetens tjänst (KrU3) Tillståndsperioden för radio och tv i allmänhetens tjänst förlängs med fyra år och gäller Sändningsvillkoren kommer att i huvudsak vara oförändrade. Reglerna för direkt sponsring skärps. Tv-avgiften ska i fortsättningen benämnas radio- och tv-avgift. Avgiftsskyldigheten ändras för myndigheter, företag med flera som i fortsättningen ska betala endast en radio- och tvavgift oavsett hur många tv-mottagare de har. (Prop. 2008/09:195, 2008/09:211, bet. KrU3, prot. 32, 37) Den kyrkoantikvariska ersättningen (KrU4) Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen använts och vilka resultat som har uppnåtts under perioden Regeringen gör bedömningen att ersättningen har fördelats i enlighet med de principer som slogs fast i samband med att relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändrades. Ersättningen har haft stor betydelse för bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Regeringen anser att staten även i fortsättningen bör ta ansvar för att tillsammans med Svenska kyrkan stödja och stärka det kyrkliga kulturarvet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:220, bet. KrU4, prot. 32, 37) Nya kulturpolitiska mål (KrU5) De nuvarande nationella kulturpolitiska målen upphävs. I stället införs nya mål som är anpassade efter dagens samhälle. Det införs också en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Landsting och regioner respektive kommuner får därmed ett ökat ansvar för fördelningen av statsbidragen. Stödet till litteratur- och kulturtidskriftsområdet ska bli mindre detaljreglerat, och det ska i fortsättningen vara teknikneutralt och inte kopplat till en särskild distributionsform. Inom musikområdet behöver statens insatser på central nivå reformeras. Därför avvecklas stödet till Stiftelsen Svenska rikskonserter. Regeringen arbetar med att i stället bilda en ny nationell plattform för musiken. De myndighetsspecifika mål som riksdagen beslutade om hösten 1996 för en rad myndigheter och kulturinstitutioner upphävs. I fortsättningen fastställer regeringen i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev målen för dessa verksamheter. Ansvarsmuseifunktionen avskaffas. Centrala och regionala museer ska tillsammans med Statens kulturråd få i uppdrag att lämna förslag till hur den framtida samverkan på museiområdet kan utformas. En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet ska enligt planen bildas (Prop. 3, bet. KrU5, prot. 49, 51)

130 130 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Strategi för ungdomspolitiken (KrU6) Regeringen har lämnat en redogörelse för inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet. Den redovisade strategin innehåller också ett antal utgångspunkter för ungdomspolitiken samt ett antal strategiska utmaningar som ses som centrala för att uppnå de ungdomspolitiska målen. Strategin för ungdomspolitiken är ett led i arbetet med att följa upp den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd. Det handlingsprogram som var en del av propositionen har genomförts. Ett nytt handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitikens fem huvudområden presenteras nu. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 53, bet. KrU6, prot. 72) Politik för det civila samhället (KrU7) Riksdagen beslutade om mål och inriktning för politiken för det civila samhället, som därmed ersätter den nuvarande folkrörelsepolitiken och dess mål. Det civila samhället används i betydelsen en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Målet för politiken ska vara att förbättra villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin. Detta ska ske bland annat genom att man stärker det civila samhällets förutsättningar att bidra till samhällsutveckling och välfärd. (Prop. 55, bet. KrU7, prot. 77, 80) Kulturmiljöfrågor (KrU8) Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen sin inställning till vissa kulturmiljöfrågor. Regeringen beskriver bland annat de norrländska kyrkstäderna som utgör en värdefull del av vårt kulturarv. Regeringen anser att det är viktigt att dessa skyddas och bevaras för framtiden men gör samtidigt bedömningen att det redan i dag finns möjlighet till skydd genom bestämmelser i plan- och bygglagen, kulturminneslagen och miljöbalken. Regeringen avser att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en särskild satsning på information och kunskap om kyrkstäderna. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2009/10:74, bet. KrU8, prot. 82, 85) Nej till motioner om idrotts- och spelfrågor (KrU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om idrotts- och spelfrågor. (Bet. KrU9, prot. 82, 85) Nej till motioner om museer och utställningar (KrU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 som i huvudsak tar upp olika museifrågor. (Bet. KrU10, prot. 89, 90) Nej till motioner om kultur, folkbildning, idrott och spel (KrU11) Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om övergripande kulturfrågor samt frågor om folkbildning, idrott och spel. (Bet. KrU11, prot. 89, 90) Inkomstgarantierna för konstnärer avvecklas (KrU12) Konstnärernas inkomstgarantier avvecklas successivt. Beslutet innebär att de pengar som finns avsatta för inkomstgarantierna i efterhand ska föras över till pensionsgrundande tidsbegränsade långtidsstipendier. De konstnärer som i dag har inkomstgaranti berörs inte av beslutet.

131 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 131 Inkomstgarantin för konstnärer infördes I dag har högst 157 personer livslånga inkomstgarantier. (Prop. 183, bet. KrU12, prot. 123, 126) Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (KrU13) Riksdagspartiernas kvinnoorganisationer ska få statligt stöd. En kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen ska kunna få stöd. Med kvinnoorganisation avses en ideell förening som är ansluten till ett politiskt parti och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad eller en sammanslutning som finns inom ett politiskt parti och som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad. Stöd lämnas som grundstöd och mandatstöd. Grundstödet är lika stort för alla kvinnoorganisationer som beviljas stöd. Mandatstödets storlek står i proportion till det antal mandat som det politiska parti som kvinnoorganisationen tillhör har i riksdagen. Lagen började gälla den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för (Prop. 158, bet. KrU13, prot. 123, 126) EU-dokument om potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (KrU14) EU-kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om den kulturella och den kreativa sektorn. Syftet är att få igång en diskussion om hur Europa ska kunna skapa de rätta förutsättningarna för kreativitet och innovation inom dessa båda sektorer. Där finns det enligt grönboken en outnyttjad potential för tillväxt och sysselsättning. Kulturutskottet framhåller att kultur i stor utsträckning är en nationell angelägenhet även om kulturområdet på olika sätt påverkas av EU:s regelverk. De politiska insatserna måste kunna anpassas och variera både regionalt och nationellt anser utskottet. De budgetära konsekvenserna av eventuella förslag som blir följden av grönboken bör begränsas. Vidare är det nödvändigt att kulturpolitiska insatser samverkar med andra politikområden. Utskottet anser också att det är angeläget att den administrativa bördan för företagare inom de kulturella och kreativa näringarna minskar och att regelförenkling prioriteras. Kreativiteten får bättre förutsättningar att blomstra om attityden hos beslutsfattare och finansiärer är tillåtande. Utskottet visar på en rad exempel på kulturella och kreativa verksamheter från svenska förhållanden. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2010) 183, utl. KrU14, prot. 143) Behandlingen av ärenden skjuts upp (KrU15) Riksdagen sköt upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 2010/11. Det gäller förslaget om att filmcensuren för vuxna ska avskaffas och att skyddet för barn och unga mot skadlig mediepåverkan ska stärkas (prop. 2009/10:228). Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja kommer också att behandlas under nästa riksmöte (skr. 2009/10:229). Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till kulturutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. KrU15, prot. 143)

132 132 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) bereder ärenden om jordbruk, skogsbruk, trädgårds näring, jakt och fiske vädertjänst naturvård miljövård i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och natur vård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar bereds av miljö- och jordbruks utskottet. Ordförande: Anders Ygeman (S) Vice ordförande: Claes Västerteg (C) Pengar till miljö- och naturvård (MJU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 5,2 miljarder kronor i anslag till allmän miljö- och naturvård för Drygt 1,7 miljarder går till biologisk mångfald, den enskilt största posten i miljöbudgeten. Pengarna ska bland annat gå till skydd, skötsel och restaurering av värdefulla naturmiljöer. Särskilt prioriterat är också klimat och hav. Här handlar det bland annat om insatser för att skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Cirka 370 miljoner ska gå till det ändamålet. Till miljöforskning ska cirka 633 miljoner avsättas. (Prop. 1, bet. MJU1, prot. 47, 49) Pengar till landsbygd, livsmedel och jord- och skogsbruk (MJU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 19 miljarder kronor i anslag till areella näringar, landsbygd och livsmedel för På landsbygdsområdet är verksamheten inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram central. Sammanlagt ska 1,2 miljarder kronor gå till de myndigheter som bedriver verksamhet inom utgiftsområdet, bland annat Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Till forskning och utbildning fördelas 2 miljarder kronor. EU:s regleringar och stödsystem påverkar i stor utsträckning verksamheten inom området. Av utgifterna finansieras 63 procent genom europeiska fonder. Dessa finansieras i sin tur av medlemsländerna genom EU-budgeten. (Prop. 1, bet. MJU2, prot. 47, 49) Nya regler för eftersök av trafikskadat vilt (MJU3) Vilt som har skadats vid sammanstötning med motorfordon spåras i dag upp och avlivas av frivilliga. Det kallas

133 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 133 eftersök. Från den 1 januari 2010 regleras eftersök närmare. Polisen eller den som polisen gett ett uppdrag ska få genomföra eftersök. Det ska gälla även på mark där någon annan har jakträtten. Den som på polisens uppdrag deltar i eftersök ska kunna få ersättning. Förare av motorfordon kommer att bli skyldiga att anmäla kollisioner där vilt har varit inblandat även om de inte kan konstatera att djuret är skadat eller dödat. (Prop. 2008/09:191, bet. MJU3, prot. 23) Reform av EU:s fiskeripolitik (MJU4) EU:s fiskeripolitik reformeras vart tionde år är det dags igen. EU-kommissionen har därför tagit fram ett diskussionsunderlag, en så kallad grönbok. I grönboken ges en ganska mörk bild av det europeiska fisket, med bland annat överfiske och svåra ekonomiska förhållanden för yrkesfiskarna. Det mål om ett hållbart fiske som fastställdes 2002 har inte nåtts. Därför krävs reformer av den gemensamma fiskeripolitiken. Miljö- och jordbruksutskottet delar i det mesta kommissionens syn på problemen inom fiskeripolitiken. Utskottet pekar ut några punkter som de anser särskilt viktiga, bland annat att subventionerna avskaffas och att regionalt beslutsfattande blir möjligt. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (Utl. MJU4, prot. 38) Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU5) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om övergripande miljöfrågor. (Bet. MJU5, prot. 23) Miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen avskaffades (MJU6) Miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen avskaffades den 1 januari Bakgrunden är att försäkringarna användes i mycket liten utsträckning. Riksdagen menar att det inte är rimligt att verksamhetsutövare ska betala och staten organisera en ersättningsordning som används i så liten utsträckning. (Prop. 2008/09:217, bet. MJU6, prot. 23) Ny organisation för veterinär service (MJU7) Den 1 januari 2010 började en ny organisation gälla för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Privatpraktiserande veterinärer fick i större utsträckning än tidigare möjlighet att få stöd för att delta i smittskydds- och jourberedskap. Privatpraktiserande veterinärer ska också få statligt stöd för djurhälsovård och djursjukvård i områden där det inte är möjligt att bedriva lönsam veterinär verksamhet utan stöd. Den stödberättigade verksamheten ska upphandlas. Både den statliga distriktsveterinärorganisationen och privatpraktiserande veterinärer ska kunna delta i upphandlingen. Det kommer även i fortsättningen att finnas behov av en statlig veterinärorganisation för att säkerställa en väl fungerande organisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och vård av djur i hela landet dygnet runt. Distriktsveterinärorganisationen ska, på de ställen där den finns, utan begränsningar kunna ägna sig åt djurhälso- och djursjukvård av lantbrukets djur och bedriva vård av hästar och sällskapsdjur på en fastställd primärvårdsnivå. Vidare ska ban- och tävlingsveterinärernas uppgifter i samband med kontrollen av djurskyddet vid tävlingar med djur stärkas och förtydligas. (Prop. 2008/09:211, bet. MJU7, prot. 23)

134 134 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 En ny rovdjursförvaltning (MJU8) Riksdagen beslutade om en förvaltning av rovdjuren som innebär att Naturvårdsverket får delegera beslut om licens- och skyddsjakt till länsstyrelserna. Besluten ska vara grundade på rovdjursstammarnas utveckling i länet. Viltvårdsnämnderna och rovdjursgrupperna tas bort och ersätts av viltförvaltningsdelegationer. Sverige ska ha tre rovdjursförvaltningsområden. Naturvårdsverket bestämmer miniminivåer för rovdjursstammarna inom varje förvaltningsområde. Varje område ska ha ett samverkansråd som tar fram riktlinjer och principer för rovdjursförvaltningen. Riksdagen beslutade också om en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt liksom om åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Det kan göras i första hand genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, i andra hand genom att högst 20 vargar som inte är påverkade av inavel införlivas i populationen de närmaste fem åren. Jakt på björn och lo ska i huvudsak vara licensjakt medan jakt på järv och varg är skyddsjakt. Licensjakt ska under kontrollerade former kunna förekomma även på järv och varg. Möjligheterna att ansöka om skyddsjakt kommer att begränsas samtidigt som reglerna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur inte ändras. (Prop. 2008/09:210, bet. MJU8, prot. 18) Skyddet av naturområden ökar (MJU9) Riksdagen godkände regeringens redovisade åtgärder för att utveckla arbetet med skydd av naturområden. Syftet med åtgärderna är att förbättra uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen, att bredda naturvårdsarbetet genom att bättre involvera markägare och andra lokala intressenter samt att stärka den lokala och kommunala naturvården och arbetet med att sköta skyddade naturområden. Toleransavdraget avskaffas vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområden. Detta för att underlätta samarbetet mellan länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen och skogsägare. På så sätt får markägare full ersättning för sin mark, och det blir enklare att nå överenskommelser om att skydda värdefulla marker. (Prop. 2008/09:214, bet. MJU9, prot. 23, 28) Ny lag skyddar namnen på livsmedel (MJU10) Svensk lag och EU-rätt bestämmer vad som får stå på olika jordbruksprodukter och livsmedel. Det handlar om geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella uttryck och traditionella specialiteter. För att komplettera ett antal EU-förordningar och för att förbättra kontrollen av produkterna har riksdagen beslutat om en ny lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Lagen ska också gälla vin och spritdrycker. Livsmedelsverket ska även i fortsättningen vara ansvarig myndighet och se till att lagstiftningen efterlevs. Den nya lagen började gälla den 1 januari (Prop. 22, bet. MJU10, prot. 38) Ändringar i systemet med utsläppshandel (MJU11) Systemet med handel med utsläppsrätter gällde tidigare bara för utsläpp av koldioxid. Men inom EU-samarbetet har man bland annat bestämt att det från och med 2013 kommer att gälla även lustgas och perfluorväten. Riksdagen beslutade om vissa lagändringar för att Sverige ska leva upp till EU-direktiven. Det innebär bland annat att regeringen får bestämma om reglerna kring de verksamheter som behöver tillstånd för att släppa ut växthusgaser. Lagändringarna började huvudsakligen gälla den 1 januari (Prop. 28, bet. MJU11, prot. 38)

135 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 135 Nej till motioner om djurskydd (MJU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om djurskydd. (Bet. MJU12, prot. 82, 85) Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om jakt och viltvård. (Bet. MJU13, prot. 64) Nej till motioner om övergripande miljöfrågor (MJU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om övergripande miljöfrågor. (Bet. MJU14, prot. 76, 77) Nej till motioner om vatten- och luftvård (MJU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om vatten- och luftvård. (Bet. MJU15, prot. 99) Nej till motioner om kretslopp och återvinning (MJU16) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om kretslopp, återvinning och kemikalier. (Bet. MJU16, prot. 99) Nej till motioner om skogspolitik (MJU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om skogspolitik. (Bet. MJU17, prot. 76, 77) Nej till motioner om biologisk mångfald (MJU18) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om biologisk mångfald. (Bet. MJU18, prot. 90, 94) Nej till motioner om jordbrukspolitik (MJU19) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om jordbruk och landsbygdens utveckling. (Bet. MJU19, prot. 90, 94) Otillåtna avfallstransporter och manipulerade avgasreningssystem (MJU20) Med anledning av en ny EU-förordning om avfallstransporter sa riksdagen ja till skärpta straffbestämmelser i miljöbalken vid otillåten avfallstransport. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna döms till böter eller fängelse i högst två år. Riksdagen beslutade också om skärpningar i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen med anledning av nya EU-förordningar på avgasområdet. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet i samband med ett typgodkännande lämnar oriktiga uppgifter, förfalskar ett testresultat eller manipulerar ett system för begränsning av koldioxidutsläpp döms till böter. (Prop. 35, bet. MJU20, prot. 82, 85) Överskott av utsläppsrätter (MJU21) Sverige har ett överskott på utsläppsrätter. Värdet uppgår till 7 8 miljarder kronor, enligt en granskning från Riksrevisionen. Men den exakta summan är osäker. Detsamma gäller vad som ska ske med överskottet. Det kan antingen säljas, sparas eller annulleras. Riksdagen uppmanade därför regeringen att redovisa uppgifterna om överskottet. Det ska också vara riksdagen som fattar beslut om hur överskottet ska användas. Regeringen bör därför komma med ett förslag som riksdagen kan ta ställning till. (Redog. RRS16, bet. MJU21, prot. 103)

136 136 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Regeringens redovisning av fiskeripolitiken (MJU22) I en skrivelse berättar regeringen om utvecklingen inom fiskeripolitiken. Det handlar om statliga insatser och effekterna av desamma. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något tillägg. (Skr. 187, bet. MJU22, prot. 131) Ny gränsälvsöverenskommelse med Finland (MJU23) Den tidigare så kallade gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från Sedan dess har stora förändringar skett, och gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsälvsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Norrbottens län i samarbete med den finska motsvarigheten. (Prop. 212, bet. MJU23, prot. 138) Ny tillämpning av miljökvalitetsnormer (MJU24) Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljö. Som exempel kan nämnas Naturvårdsverkets riktvärden för luftkvalitet i tätorter när det gäller koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att följa målsättningsnormer och andra miljökvalitetsnormer som inte är gränsvärdesnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav på att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna började gälla den 1 september (Prop. 184, bet. MJU24, prot. 138, 139) Ny struktur för Sveriges miljöarbete (MJU25) Det svenska miljöarbetet får en ny målstruktur. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljningen och utvärderingen skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att

137 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 137 samordna myndigheternas miljömålsuppföljning. (Prop. 155, bet. MJU25, prot. 142) Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (MJU26) Riksdagen beslutade om en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagen är en anpassning till det förnybarhetsdirektiv som EU antog 2009 och som bland annat har till syfte att 20 procent av EU:s bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast För Sverige är det nationella övergripande målet 49 procent. EU-direktivets krav på att hållbarhetskriterierna ska uppfyllas för att finansiellt stöd ska ges, kommer att behandlas i särskild ordning, då ytterligare utredning krävs. Mot den bakgrunden ska den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara skjutas fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari Det blir också vissa ändringar i lagen om elcertifikat som innebär anpassningar till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier. (Prop. 164, bet. MJU26, prot. 126) EU-dokument om skog ska hejda klimatförändringar (MJU27) EU-kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om skogsskydd och skoglig information. Syftet är att få igång en diskussion om skogspolitiken bland EU:s medlemsländer. Miljö- och jordbruksutskottet har lämnat sin syn på saken. Utskottet menar att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringarna och minska utsläppen av växthusgaser. Skog binder koldioxid och ger dessutom material till förnybar energi. Utskottet understryker vikten av att beslut fattas på rätt nivå. Beslut om åtgärder för att bevara, balansera och säkra skogens funktioner fattas bäst på nationell nivå. På andra områden är det viktigt att länderna i EU agerar gemensamt; det gäller till exempel forskning. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2010) 66, utl. MJU27, prot. 131) Förändringar av regler för att avverka skog (MJU28) Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog upphävs. I stället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns åretrunt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete. (Prop. 184, 201, bet. MJU28, prot. 138, 139) Behandlingen av ärenden skjuts upp (MJU29) Riksdagen sköt upp behandlingen av några ärenden till riksmötet 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljöoch jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. MJU29, prot. 142)

138 138 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Ändring av straff för felaktig hantering av kemikalier enligt nya EU-regler (MJU30) Med anledning av en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier ändras reglerna om kemiska produkter och straff. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning när det gäller till exempel tillverkning eller användning av ett särskilt ämne döms för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Möjligheterna att ge dispens från krav i kemikalieregleringsförordningen utökas till att gälla totalförsvarets intressen. De nya reglerna började gälla den 1 augusti (Prop. 211, bet. MJU30, prot. 138, 139)

139 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 139 Näringsutskottet (NU) bereder ärenden om allmänna riktlinjer för närings politiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor industri och hantverk handel immaterialrätt energipolitik regional tillväxtpolitik statlig företagsamhet pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Ordförande: Carl B Hamilton (FP) Vice ordförande: Tomas Eneroth (S) Pengar till näringsliv (NU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,5 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv för Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen om Tillväxtverket. I det framhåller riksdagen att Tillväxtverket, i väntan på regeringens förslag om nya riktlinjer för finansierings- och rådgivningsinsatser, måste fördela anslaget till näringslivsutveckling i linje med den inriktning som hade skisserats, och inte i motsatt riktning. Väl fungerande och effektiva verksamheter måste ges bra förutsättningar. Nya, parallella verksamheter bör inte byggas ut. Det är också angeläget att Tillväxtverket, i enlighet med sin instruktion, utnyttjar berörda myndigheters och andra relevanta aktörers kompetens och inte bryter upp fungerande arbete. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där regeringen uppmanas att se till att en långsiktig lösning när det gäller huvudmannaskap och basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) kommer till stånd. Regeringen har informerat riksdagen om de åtgärder som regeringen hösten 2008 föreslog i en proposition med förslag om stärkta insatser för fordonsindustrin (prop. 2008/09:95). Riksdagen avslutade ärendet med detta. Riksdagen gav också regeringen fortsatta möjligheter att ge kreditgarantier och undsättningslån till företag inom fordonsindustrin. (Prop. 1, skr. 2008/09:221, skr. 2009/10:34, bet. NU1, prot. 49, 51) Pengar till regional tillväxt (NU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 3,4 miljarder kronor i anslag till regional tillväxt för Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder, transportbidrag och till medfinansiering

140 140 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 av EU-finansierade regionalpolitiska satsningar. (Prop. 1, bet. NU2, prot. 42, 46) Pengar till energi (NU3) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,2 miljarder kronor i anslag på energiområdet för Det största anslaget är energiforskning som får drygt 1,3 miljarder kronor. När det gäller Affärsverket svenska kraftnät godkände riksdagen regeringens förslag dels till investeringsplan för perioden , dels till finansiella befogenheter för (Prop. 1, bet. NU3, prot. 49, 51) Statliga företag (NU4) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där regeringen redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Vidare har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse om försäljningen av V&S Vin & Sprit AB. Utskottet redovisade sin syn på statligt ägande och erinrade när det gäller statens ägarutövning om de riktlinjer som Regeringskansliet tillämpar. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:120, redog. RRS5, bet. NU4, prot. 81) Förenkling av regler för företag (NU5) Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Regeringens skrivelse innehåller även en uppföljning av tidigare förenklingsarbete. Regeringen redovisar vidare sin handlingsplan med avslutade, pågående och planerade åtgärder. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2010 och att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regelförenklingsarbetet inom EU behandlas särskilt, liksom vissa andra länders regelförenklingsarbete. Utskottet framhöll att förenklade regler för företag är en viktig tillväxtfaktor och att det är av stor betydelse att regeringen bedriver ett ambitiöst och målinriktat arbete på regelförenklingsområdet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:206, bet. NU5, prot. 23) EU:s tjänstedirektiv genomförs i Sverige (NU6) EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden genomförs i svensk lag. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EUländerna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen. För att genomföra direktivet föreslog regeringen dels en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden, dels lagändringar eller nya bestämmelser inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Lagändringarna började gälla den 27 december (Prop. 2008/09:187, bet. NU6, prot. 23) Tydligare åtskillnad mellan elföretag i en koncern (NU7) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. En koncern som är verksam på elmarknaden ska ha en klarare uppdelning mellan företagen i bolagsgruppen. Åtskillnaden mellan företag som bedriver nätverksamhet och företag som producerar el eller bedriver handel med el ska vara tydligare. Det gäller såväl organisation som

141 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 141 beslutsfattande. Genom ändringarna i ellagen ska Sverige leva upp till EU:s krav i det så kallade elmarknadsdirektivet. Ändringarna gäller från den 1 januari (Prop. 2008/09:216, bet. NU7, prot. 13, 18) Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden (NU8) Den offentliga sektorn förbjuds att i säljverksamhet tilllämpa förfaranden som snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Utskottet anser att en konfliktlösningsregel kan användas som ett instrument för att lösa konkurrenskonflikter mellan aktörer i offentlig och privat sektor. Från den 1 januari 2010 kan Konkurrensverket ta initiativ till att pröva fall i Stockholms tingsrätt. Om rätten anser att konkurrenssituationen är snedvriden kan staten, kommunerna eller landstingen förbjudas att fortsätta med den aktuella verksamheten. (Prop. 2008/09:231, bet. NU8, prot. 37) Nej till motioner om immaterialrättsliga frågor (NU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika immaterialrättsliga frågor. (Bet. NU9, prot. 59, 64) Regeringen får anpassa Svensk Bilprovning till marknaden (NU10) Regeringen fick rätt att förändra statens ägarandel i AB Svensk Bilprovning, där staten är majoritetsägare med 52 procent av aktierna. Regeringen fick även rätt att ge Svensk Bilprovning ett nytt uppdrag. Syftet är att göra det möjligt för bolaget att kunna verka på fullt marknadsmässiga villkor när fordonsbesiktningens monopol avskaffas den 1 juli (Prop. 54, bet. NU10, prot. 52) Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion (NU11) Reglerna för förnybar elproduktion blev enklare och tydligare den 1 april Det innebär bland annat att vissa små elproducenter slipper betala nätavgift för sin inmatning av el och att de kan slippa att upprätta risk- och sårbarhetsanalys och en så kallad övervakningsplan. (Prop. 51, bet. NU11, prot. 76, 77) Ändring i lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté (NU12) Lagen om överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté med mera ändrades den 1 april Den tidigare lydelsen av lagen hänvisade endast till EU-förordningar som gäller EU:s strukturfondsprogram och de organ och kommittéer som nämns i dessa förordningar. Lagändringen innebär att hänvisningar också görs till EU-förordningarna som gäller det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) och att organ och kommittéer som berörs i de förordningarna anges i lagen. (Prop. 73, bet. NU12, prot. 76, 77) Nej till motioner om handelspolitiska frågor (NU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om olika handelspolitiska frågor. (Bet. NU13, prot. 85, 86) Nej till motioner om mineralpolitik (NU14) Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp olika mineralpolitiska frågor. (Bet. NU14, prot. 94, 95)

142 142 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Ändringar i lagen om ekodesign (NU15) Lagen om ekodesign infördes 2008 och är ett resultat av EU:s ekodesigndirektiv. Enligt EU-direktivet ska energikrävande produkter utformas så att deras miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Lagen var tidigare utformad efter att EU-kommissionen antar genomförandeåtgärder i form av direktiv. Men kommissionen har i stället antagit sina genomförandeåtgärder i form av förordningar. Svensk lag behövde därför ändras. Lagändringarna började gälla den 1 juli (Prop. 93, bet. NU15, prot. 94, 95) Höjda ambitioner för systemet med elcertifikat (NU16) Systemet med elcertifikat förlängs till och med Dessutom höjs målet för produktionen av förnybar el med 25 TWh till 2020, jämfört med 2002 års nivå. Systemet med elcertifikat infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el, som vindkraft och solenergi. Förenklat innebär systemet följande. Staten ger kostnadsfritt elcertifikat till producenter av förnybar el. Producenterna finansierar sin produktion genom att sälja elcertifikaten till elbolagen. Bolagens kostnader för certifikaten bärs i slutändan av konsumenterna, via elräkningen. Elbolagen är enligt reglerna skyldiga att inneha ett antal certifikat varje år, som motsvarar en viss andel (kvot) av bolagens elförsäljning. Kraven på andelar som måste innehas ska från och med 2013 anpassas till det nya målet för produktion av förnybar el. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli (Prop. 133, bet. NU16, prot. 122, 126) Effektreserven i framtiden (NU17) Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. I dag är det Affärsverket svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven, men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning. (Prop. 113, bet. NU17, prot. 112) Ny lag om ursprungsgarantier för el (NU18) En ny lag om ursprungsgarantier för el börjar gälla den 1 december Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnybar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. (Prop. 128, bet. NU18, prot. 122, 126) Utvärdering av forskning inom energiområdet (NU19) En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning, och 2009 avsattes miljoner kronor.

143 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 143 Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Utskottet instämde i regeringens bedömningar. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 168, bet. NU19, prot. 122, 126) Tystnadsplikt för patentombud (NU20) För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Lagändringarna började gälla den 1 september Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation. (Prop. 202, bet. NU20, prot. 142, 143) Tydligare kontroll av butiksvågar (NU21) Lagen om måttenheter, mätningar och mätdon ändrades den 1 juli Bland annat ska det skrivas in i lagen att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, har rätt att besluta om avgifterna för kontroll av mätdon och färdigförpackade varor. Marknadskontroller görs inom en mängd branscher för att se till att konsumenterna inte blir lurade. Det kan handla om vågar i livsmedelsbutiker, bränslemätare på bensinmackar eller vikten på färdigförpackade varor. I dag utförs den kontrollen av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. (Prop. 163, bet. NU21, prot. 122, 126) Sveaskog AB får förändrat uppdrag (NU22) Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak följande: Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 procent av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt med omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst hektar från Sveaskog AB. Denna mark ska sedan användas som ersättningsmark. (Prop. 169, bet. NU22, prot. 142, 143) Tydligare ägardirektiv för Vattenfall (NU23) Ägardirektiven för Vattenfall AB ska förtydligas. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning. Tidigare kunde direktiven till exempel tolkas som att Vattenfalls ansvar för miljövänlig energiförsörjning är begränsat till Sverige. Vattenfall ska i fortsättningen vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion, oberoende av på vilken marknad det

144 144 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 gäller. Vattenfalls uppdrag ska vara att generera en marknadsmässig avkastning. Det ska ske genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att Vattenfall tillhör de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls roll i energiomställningen kommer också att knytas till EU:s 2020-mål. Målet innebär minskade utsläpp av klimatgaser och ökad andel förnybar energi samt effektivare energianvändning. Genom EU:s 2020-mål som mätpunkt kommer det att bli möjligt att se om Vattenfall är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en alltmer miljövänlig energiproduktion. (Prop. 179, bet. NU23, prot. 131) Ändringar i konkurrenslagstiftningen (NU24) Avtal och samarbeten mellan företag som begränsar eller snedvrider konkurrensen inom en bransch är olagliga. Dessa uppgörelser kallas för konkurrensbegränsande avtal. Riksdagen beslutade om ändringar i den lag som reglerar gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Förändringarna är en anpassning till en ny förordning från EU-kommissionen. Förändringarna innebär att samma regler ska gälla för bedömningen av vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, oberoende av om svensk eller EU:s konkurrensrätt är aktuell. Ändringen började gälla den 1 oktober Riksdagen beslutade dessutom om några andra ändringar i konkurrenslagstiftningen för att anpassa denna till Lissabonfördraget. Dessa ändringar började gälla den 1 augusti (Prop. 196, bet. NU24, prot. 131, 137) Effektivisering av företagsfrämjande insatser (NU25) Statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. Syftet med de riktlinjer riksdagen beslutade om är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdena ska förbättras, till exempel gäller det Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. (Prop. 148, bet. NU25, prot. 139, 141) Gamla kärnkraftsreaktorer ska få ersättas med nya (NU26) Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Nya reaktorer får endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt får det inte finnas fler än dagens tio reaktorer. Riksdagen beslutade även att ta bort den så kallade avvecklingslagen som har gjort det möjligt för regeringen att fatta beslut om att rätten att utvinna kärnenergi ska upphöra vid en viss tidpunkt. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti Riksdagen senarelade datumet till den 1 januari Avvecklingslagen upphörde att gälla vid utgången av juli 2010.

145 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 145 Riksdagen tydliggjorde också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanades därför att återkomma till riksdagen med lagförslag i frågan eller andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas. (Prop. 172, 184, bet. NU26, prot. 139) Behandlingen av ärenden skjuts upp (NU27) Riksdagen sköt upp behandlingen av ett antal ärenden till riksmötet 2010/11. Det handlar om en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, en ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Riksdagen beslutade att man även väntar med ärendena om Riksrevisionens styrelses redogörelse om omlokalisering av myndigheter, en skrivelse om regelförenklingsarbetet och en skrivelse om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. NU27, prot. 142, 143)

146 146 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Skatteutskottet (SkU) bereder ärenden om statliga och kommunala skatter taxering och skattebetalning folkbokföring exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bereds av skatteutskottet. Ordförande: Lennart Hedquist (M) Vice ordförande: Lars Johansson (S) Pengar till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 9,7 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för (Prop. 1, bet. SkU1, prot. 36, 37) Ändrade skatteregler för artister som bor utomlands (SkU2) Utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag beskattas normalt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister med flera, förkortad A-SINK. Från den 1 januari 2010 blev det möjligt för dessa personer att begära att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Då får de rätt till vissa avdrag och skattereduktioner. Beslutet innebär en EU-anpassning. Ett annat beslut innebär att arbetsgivaravgifter ska tas ut på ersättningar som beskattas enligt A-SINK. (Prop. 2008/09:182, bet. SkU2, prot. 23) Regeringens redovisning av skatteuppskov bör förbättras (SkU3) Riksrevisionen har granskat regeringens redovisning av skatteuppskov. Det gäller uppskovet med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder, bostadsuppskovet, och privatpersoners avdrag för pensionssparande, pensionssparavdraget. Granskningen visar att uppskoven uppgår till betydande belopp och att den ökande internationaliseringen kan riskera att skatterna inte inbetalas till staten. Dessutom kan uppskoven innebära risker för enskilda personer. Riksrevisionen menar att det behövs normer för hur regeringen redovisar skatteuppskoven. Regeringen bör bli bättre på att dels informera om hur uppskoven värderas, dels göra prognoser för uppskovens utveckling. Riksdagen förutsätter att regeringen tar hänsyn till Riksrevisionens ståndpunkter och avslutade ärendet med detta. (Redog. 2008/09:RRS24, bet. SkU3, prot. 36, 37) Sverige tecknar skatteavtal med Jersey (SkU4) Riksdagen godkände informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Jersey. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Jersey. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i

147 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 147 kraft den dag regeringen bestämmer. (Prop. 2008/09:208, bet. SkU4, prot. 28) Sverige tecknar skatteavtal med Guernsey (SkU5) Riksdagen godkände informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Guernsey. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Guernsey. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. (Prop. 2008/09:209, bet. SkU5, prot. 28) Sverige tecknar skatteavtal med Bermuda (SkU6) Riksdagen godkände informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Bermuda. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Bermuda. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. (Prop. 2008/09:222, bet. SkU6, prot. 28) Sverige tecknar skatteavtal med Brittiska Jungfruöarna (SkU7) Riksdagen godkände informationsutbytesavtal och partiella skatteavtal med Brittiska Jungfruöarna. Syftet med informationsutbytesavtalet är att kunna genomföra effektivare skattekontroll av kapitalplaceringar och inkomster i Brittiska Jungfruöarna. Syftet med de partiella skatteavtalen är bland annat att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Lagarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. (Prop. 2008/09:223, bet. SkU7, prot. 28) Årliga kontrollen av post med alkohol eller tobak (SkU8) Tullverket får undersöka postförsändelser från andra EUländer för att kontrollera om dessa innehåller alkohol eller tobaksvaror. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. Under 2007 öppnades 296 försändelser och större volymer än någonsin påträffades är bilden en helt annan. En enda postförsändelse öppnades. Den innehöll varken alkohol eller tobak. Tullverket förklarar utvecklingen med att de, tillsammans med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, under 2007 medverkat till att en av de största avsändarna fått lägga ned sin verksamhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 8, bet. SkU8, prot. 28) Ändringar i reglerna om reseavdrag (SkU9) De som måste använda en större bil till arbetet på grund av skrymmande last kan i dag göra avdrag för arbetsresor med verkliga kostnader, utan hänsyn till avstånd och tidsvinst. Från den 1 januari 2010 ska avdragen i stället grundas på bestämmelserna om schablonvärden, avstånd och tidsvinst som gäller för övriga skattskyldiga. (Prop. 11, bet. SkU9, prot. 36, 37) Stämpelskatt införs vid förvärv av fastigheter genom delning (SkU10) Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom, fastigheter, eller tomträtter som görs genom så kallad partiell delning enligt aktiebolagslagen eller genom en åtgärd enligt utländsk lagstiftning som motsvarar sådan delning. Förvärv av fast egendom och tomträtter genom den här typen av delning har stora likheter med förvärv genom köp, och då särskilt sådana köp som enligt inkomstskat

148 148 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 telagen är att betrakta som verksamhetsavyttringar. Av detta skäl och på grund av risken för urholkning av skattebasen för stämpelskatt bör båda typerna av förvärv vara stämpelskattepliktiga. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2010 och ska tillämpas vid förvärv som görs efter den 31 december (Prop. 9, bet. SkU10, prot. 36, 37) Lagändringar ska motverka skatteplanering (SkU11) Det ska bli svårare att skatteplanera via utländska holdingbolag. Riksdagen beslutade därför om ändrade regler om beskattning av vissa penninglån, så kallade förbjudna lån. Dessutom ska avdragsrätten för ränta på sådana lån slopas. Det innebär att bestämmelserna för beskattningen ska gälla även lån från utländska juridiska personer lån som lämnas till i utlandet delägarbeskattade juridiska personer lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen. De nya reglerna ska gälla retroaktivt från och med den 13 februari (Prop. 12, skr. 2008/09:122, bet. SkU11, prot. 36, 37) Nya mervärdesskatteregler (SkU12) Svenska lagar anpassas till nya EU-direktiv på mervärdesskatteområdet. Syftet är att minska den administrativa bördan, modernisera momssystemet och bekämpa skattefusk. Ändringarna innebär bland annat nya regler när det gäller omsättningsland för tjänster, det vill säga var tjänsterna ska beskattas när köparen och säljaren hör hemma i olika länder. Det blir två nya huvudregler: tjänster som säljs mellan företag ska beskattas i köparens land och tjänster som säljs mellan företag och konsument ska beskattas i företagets (säljarens) land. För att öka kontrollen av handeln inom EU införs krav på att även den som säljer tjänster till näringsidkare i ett annat EU-land ska ta upp försäljningen i en periodisk sammanställning. Nya regler för återbetalning av moms innebär bland annat att svenska företag ska kunna ansöka om återbetalning av moms från övriga medlemsstater genom ett elektroniskt förfarande. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Avsikten är att det ska ske den 1 januari 2010 och i ett fåtal fall den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 januari 2013, det vill säga vid de tidpunkter som anges i EU-direktiven. (Prop. 15, bet. SkU12, prot. 41) Lag om prissättningsbesked vid internationella transaktioner (SkU13) Företagare kan efter den 1 januari 2010 ansöka hos Skatteverket om så kallat prissättningsbesked. Ett sådant besked ger möjlighet för företagen och berörda myndigheter att i förväg komma överens om principerna för prissättningen vid internationella transaktioner. (Prop. 2008/09:182, 17, bet. SkU13, prot. 36, 37) Skatteavtal med Caymanöarna (SkU14) Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Caymanöarna om upplysningar i skatteärenden. Riksdagen godkände även ett avtal om förfarande för ömsesidig överenskommelse vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap och ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning av fysiska personer. (Prop. 19, bet. SkU14, prot. 31) Fastighetsrättsliga skattefrågor (SkU15) Riksdagen beslutade att den kommunala fastighetsavgiften utvidgas till att även gälla fastigheter med småhus

149 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 149 vars värde understiger kronor samt arrendetomter där bostadshuset och marken inte är i samma ägares hand. Därmed avskaffas fastighetsskatten för ovanstående fastigheter. Samtidigt sänks takbeloppet för uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor. (Prop. 33, bet. SkU15, prot. 41) Nya regler om beskattning av andelsbyten vid utflyttning (SkU16) Reglerna för beskattning av andelsbyten vid utflyttning ändras. Ett andelsbyte sker när ett företag köper ett annat och erbjuder till exempel aktier som betalning. Lagändringen innebär att säljaren inte ska beskattas vid flytt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vinsten ska i stället beskattas då säljaren inte längre är bosatt inom EES. Lagändringen är en anpassning till EU-rätten. (Prop. 24, bet. SkU16, prot. 36, 37) Anstånd med inbetalning av skatt vid uttagsbeskattning (SkU17) Nya regler om anstånd med inbetalning av skatt i samband med så kallad uttagsbeskattning började gälla den 1 januari Ändringarna har blivit aktuella efter att Regeringsrätten i det så kallade Maltamålet slagit fast att uttagsbeskattning inte får ske omedelbart i vissa fall. Det handlar också om en EU-anpassning. Syftet med de nya reglerna är att behålla möjligheten att ta ut skatt av företag som byter hemland eller flyttar delar av verksamheten utomlands. Företag ska under vissa förutsättningar kunna söka anstånd med inbetalningen av skatten för ett år i taget. Enligt huvudregeln ska anståndet upphöra när de uttagna tillgångarna säljs. (Prop. 39, bet. SkU17, prot. 36, 37) Punktskattekontroller underlättas med nytt datorsystem (SkU18) Punkskattereglerna för alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter anpassas efter EU:s nya punktskattedirektiv som ersätter cirkulationsdirektivet. Medlemsländerna ska skapa ett gemensamt datorbaserat transport- och kontrollsystem som ska underlätta myndigheternas kontroller av varor som företag flyttar mellan medlemsländerna. Syftet är att motverka skattebedrägerier. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2010 och tillämpas från och med den 1 april samma år. (Prop. 40, bet. SkU18, prot. 46) Skatteavtal med Aruba (SkU19) Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna när det gäller Aruba. Avtalet gäller utbyte av upplysningar om skatter. Riksdagen godkände även ett avtal som ska främja de ekonomiska förbindelserna. (Prop. 26, bet. SkU19, prot. 31) Skatteavtal med Nederländska Antillerna (SkU20) Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna när det gäller Nederländska Antillerna. Avtalet gäller utbyte av upplysningar om skatter. Riksdagen godkände även ett avtal som ska främja de ekonomiska förbindelserna. (Prop. 25, bet. SkU20, prot. 31) Ändrade punktskatter för bättre miljö (SkU21) Koldioxid- och energibeskattningen samt fordonsbeskattningen ändras. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att målen för andelen förnybar energi och effektivare energianvändning uppnås. Ändringarna innebär bland annat följande:

150 150 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid. Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer inom industrin utanför utsläppshandelssystemet samt jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk höjs successivt från 21 procent till 60 procent av den generella koldioxidskattenivån. Gränsen för att medge koldioxid- och energiskattelättnader för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeproduktionen ändras. Nedsättningen av koldioxidskatten för energiintensiva företag, den så kallade 0,8-procentsregeln fasas ut. Koldioxidskatten på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning höjs stegvis till den generella koldioxidskattenivån. Återbetalningen av koldioxidskatten för dieselolja för jord- och skogsbruksmaskiner sänks. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar inom utsläppshandelssystemet slopas. Skatten på hushållsavfall som förbränns slopas. Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen ska baseras på bränslets energiinnehåll. Energiskatt införs successivt på fossila bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer i sektorer där energiskatten är noll, det vill säga inom industrin, jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Energiskatten på dieselolja höjs i två steg med totalt 40 öre. Skattefriheten för vissa biobränslen villkoras av hållbarhetskriterier. Energiskatteavdraget för el som produceras i havsbaserade vindkraftverk slopas. Fordonsskattens koldioxidrelatering ökas. Miljöfaktorn för dieseldrivna personbilar i det koldioxidrelaterade skatteuttaget görs om till ett fast miljötillägg och bränslefaktorn sänks. Fordonsskatten för bensindrivna bilar som beskattas efter vikt höjs medan dieseldrivna personbilar i den viktbaserade fordonsskatten får sänkt skatt. Fordonsskatten för tunga bussar och tunga lastbilar sänks till EU:s minimiskattenivåer för tunga lastbilar. Personbilar med bättre miljöegenskaper som tas i bruk från den 1 juli 2009 och som uppfyller vissa kriterier befrias från fordonsskatt under fem år. Lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar som tas i bruk efter 2010 inordnas i den koldioxidrelaterade fordonsskatten. Tunga elhybridbussar får en lägre fordonsskatt. Ändringarna inom koldioxid- och energibeskattningen börjar gälla successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 samt den 1 januari Slutligen slopas beskattningen av gödselmedel fr.o.m. den 1 januari (Prop. 40, 41, bet. SkU21, prot. 46) Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn (SkU22) Handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag ska infogas i det nuvarande systemet för skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Utvidgningen av skattefriheten för näringsbetingade andelar innebär samtidigt en motsvarande utvidgning av förbudet mot avdrag för kapitalförluster. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2010.

151 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 151 Vidare beslutade riksdagen om övergångsbestämmelser med innebörden att kapitalförluster på andelar i handelsbolag som uppkommer under perioden från den 18 juni 2009 till den 31 december 2009 bara får dras av mot vinster på motsvarande andelar inom samma koncern. (Prop. 36, skr. 2008/09:224, bet. SkU22, prot. 41) Höjt jobbskatteavdrag ska göra det mer lönsamt att arbeta (SkU23) Jobbskatteavdraget höjdes den 1 januari Höjningen gäller för personer som inte fyllt 65 år och som tjänar över kronor per år. Den motsvarar en skattesänkning med upp till kronor per år för den som har genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. För den som tjänar kronor i månaden och betalar genomsnittlig kommunal inkomstskatt blir skattesänkningen kronor per år. Avdraget ska göra det mer lönsamt att arbeta för den som i dag står utanför arbetsmarknaden. Genom sänkta marginalskatter ska det också motivera den som redan har ett arbete att jobba mer. Beslutet innebär att statens skatteinkomster minskar med 10 miljarder kronor. (Prop. 42, bet. SkU23, prot. 41) Sänkt skatt för pensionärer (SkU24) Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka och kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna började gälla den 1 januari (Prop. 29, bet. SkU24, prot. 41) Handeln med förlustbolag försvåras (SkU25) Reglerna för hur underskottsföretag ska beskattas ändras för att motverka skatteplanering. Med underskottsföretag menas i skattesammanhang ett företag som har ett gammalt outnyttjat underskott i sin verksamhet. Underskottet kan bero på tidigare förluster. Företagen kan vara attraktiva att köpa för vinstgivande bolag som vill minska sin egen skatt. Efter köpet kan det vinstgivande bolaget dra av underskottet i den egna verksamheten. Många underskottföretag är inblandade i så kallade skalbolagsaffärer. Det finns spärregler som ska motverka handeln med förlusttyngda underskottsföretag. Enligt den så kallade beloppsspärren får ett underskott bara utnyttjas med ett belopp som motsvarar högst 200 procent av förvärvsutgiften vid ägarförändringar. Spärren har dock kringgåtts i vissa fall, till exempel genom riktade nyemissioner. Med de nya reglerna införs en stoppregel som ska hindra detta. Samtidigt införs en ventil i systemet så att seriösa företag med affärsmässig verksamhet så långt det är möjligt inte ska drabbas av stoppregeln. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2010 men ska kunna tillämpas retroaktivt från och med den 5 juni Utskottet framhöll att det är angeläget att regeringen följer upp hur reglerna fungerar i praktiken. (Prop. 47, skr. 2008/09:225, bet. SkU25, prot. 46) Nej till motioner om inkomstskatter (SkU26) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om inkomstbeskattningen av fysiska personer. (Bet. SkU26, prot. 85)

152 152 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Slopad fastighetstaxering bör utredas (SkU27) Regeringen bör tillsätta en utredning som tittar på möjligheten att avskaffa fastighetstaxeringen på bostäder. Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostäder i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift. För småhus skrevs avgiften till kronor per år, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Kopplingen mellan taxeringsvärdet och fastighetsavgiftens storlek lever alltså fortfarande kvar i de fall där det leder till en lägre avgift. (Bet. SkU27, prot. 85, 86) Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU28) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om mervärdesskatten. (Bet. SkU28, prot. 85, 86) Nej till motioner om punktskatter (SkU29) Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om drivmedels- och fordonsskatt samt skatt på alkohol och tobak. (Bet. SkU29, prot. 90) Nej till motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring (SkU30) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. (Bet. SkU30, prot. 90) Nya bestämmelser i EG:s tullagstiftning (SkU31) Riksdagen beslutade om ändringar i tullagen till följd av nya EU-regler. EG-rätten har infört regler om enhetstillstånd vid övergång till fri omsättning och export. Tillståndet innebär att en importör eller exportör kan fullgöra sina deklarations- och tullavgifter gentemot en viss tullmyndighet även om varorna rent fysiskt importeras till eller exporteras från en annan medlemsstat. Tullverket får också offentliggöra förteckningar över medgivna tillstånd via Internet, liksom vilka godkända ekonomiska aktörer som är innehavare av certifikat. Riksdagen godkände också den konvention om fördelning av den nationella andelen tullmedel som alla 27 medlemsstaterna undertecknade våren Liksom förklaringen om hur konventionen ska tillämpas. De nya reglerna började gälla den 1 april (Prop. 63, bet. SkU31, prot. 77) Förlängning av tillfälliga skatteanstånd (SkU32) Från den 1 mars 2010 är det möjligt att ansöka om en förlängning av de tillfälliga anstånd som Skatteverket kunde bevilja under förra året. De tillfälliga anstånden gäller inbetalningen av anställdas preliminära skatt och arbetsgivaravgifter och omfattar högst två av redovisningsperioderna februari till december Anstånden kan nu förlängas till och med januari (Prop. 91, bet. SkU32, prot. 77) Tillfälliga regler vid punktskattekontroller (SkU33) I december 2009 antog riksdagen vissa lagändringar för att genomföra ett nytt punktskattedirektiv från EU. Medlemsländerna ska ha ett gemensamt elektroniskt system för att underlätta kontrollen när punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror och energiprodukter under skatteuppskov flyttas mellan medlemsländerna. Syftet är att motverka skattebedrägerier. Alla medlemsländer hinner inte införa den nödvändiga tekniken till den 1 april 2010, då det var tänkt att systemet skulle börja tillämpas. Riksdagen beslutade därför om en övergångslösning, ett tillfälligt sätt att hantera dokumenteringen till dess systemet är på plats i alla medlemsländer. Lösningen kräver ändringar i tobaksskattelagen, alkoholskattelagen och energiskattelagen. Ändringarna

153 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 153 började gälla den 1 april (Prop. 94, bet. SkU33, prot. 85) Bättre skatteregler för biogas och el till fartyg i hamn (SkU34) Skattereglerna för biogas och andra gasformiga bränslen som levereras i rörledning ändras. Ändringen innebär att en säljare som ingått avtal om försäljning av biogas ska kunna leverera gasen utan att skatt betalas och att skattefriheten för biogasen alltså kan följa gasen till kunden enligt avtal. Energiskatten sänks på elektrisk kraft som förbrukas av fartyg som ligger i hamn, så kallad landström. Fartygen använder oftast en hjälpmotor som drivs med olja för sin elförsörjning. Syftet är att fartygen i stället ska använda landström. Det kan leda till minskade utsläpp och minskat buller. (Prop. 144, bet. SkU34, prot. 116) Riksrevisionens granskning av Skatteverkets internationella kontroller (SkU35) Skatteverkets informationsutbyte med andra länder har granskats av Riksrevisionen. Det handlar om kontroller av skatt på inkomster och förmögenheter. Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen. Slutsatsen är att det i dag finns betydande brister i Skatteverkets hantering. Frågorna prioriteras inte och utvecklingsarbetet fungerar dåligt. Ineffektiviteten kan leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Enligt Riksrevisionen är det därför viktigt att Skatteverket tar tag i frågan och arbetar aktivt för att förbättra informationsutbytet med andra länder. Inte minst för att upprätthålla den förebyggande effekten. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS19, bet. SkU35, prot. 111) Nya skatteregler om förluster i utländska dotterbolag (SkU36) Riksdagen beslutade om nya regler för koncernavdrag. Reglerna är en anpassning till EU-rätten. Beslutet innebär att ett svenskt moderbolag kan få göra avdrag för en förlust hos ett helägt utländskt dotterbolag inom EESområdet. Ett villkor är att dotterbolaget har likviderats, upplösts, med en slutlig förlust som följd. Reglerna började gälla den 1 juli För att de ska kunna tillämpas måste likvidationen av dotterbolaget ha avslutats efter den 30 juni (Prop. 194, bet. SkU36, prot. 116) Redovisning av skatteutgifter 2010 (SkU37) Regeringen lämnar årligen en redovisning av effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Vid behandlingen av redovisningen av skatteutgifter för 2010 förutsatte utskottet att regeringen i det fortsatta arbetet med att utveckla skatteutgiftsredovisningen beaktar de rekommendationer och synpunkter på skatteutgiftsredovisningen som Riksrevisionen lämnat tidigare i olika sammanhang och i en nyligen publicerad granskningsrapport samt vad utskottet tidigare har uttalat i fråga om skatteutgiftsredovisningen. Utskottet har band annat framhållit betydelsen av att skatteutgiftsredovisningen också speglar avvikelser från den enhetlighetsprincip som slogs fast i och med skattereformen (Skr. 195, bet. SkU37, prot. 143). Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget (SkU38) Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse för Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget.

154 154 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Granskningen visar att jobbskatteavdraget har förutsättningar att öka arbetsutbudet på lång sikt och vara särskilt effektivt för grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden. Regeringens beräkningsunderlag för jobbskatteavdraget har förbättrats och bedöms numera vara transparent och av god kvalitet, även om redovisningen kan utvecklas på vissa punkter. Allmänheten har dålig kännedom om jobbskatteavdraget, och kännedomen är sämst i de grupper som förväntas ha den största beteendeförändringen. Riksrevisionen anser därför att informationsåtgärder riktade till allmänheten skulle behövas för att säkerställa att reformen får ett så stort genomslag som möjligt. Styrelsen förutsätter att regeringen tar de initiativ som behövs för att ge allmänheten en mer fullständig information. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS15, bet. SkU38, prot. 103) Trängselskatt i Göteborg från 2013 (SkU39) Trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse. (Prop. 189, bet. SkU39, prot. 126) Ändringar i skatteavtal med Österrike (SkU40) Riksdagen beslutade om ändringar i dubbelskatteavtalet mellan Sverige och Österrike. Möjligheterna till informationsutbyte i skatteärenden ska utökas. Bland annat ska Skatteverket kunna få ut mer information från banker och finansinstitut i Österrike. Grundtanken med ett dubbelskatteavtal är att ingen ska behöva betala skatt i två länder för inkomster eller förmögenheter. De nya bestämmelserna ska gälla beskattningsperioder från den 1 januari 2010 eller senare. (Prop. 127, bet. SkU40, prot. 111) Avtal med Samoa ska förhindra skattefusk (SkU41) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med Samoa. Tanken med avtalet är att Sverige och Samoa ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Samoa. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 107, bet. SkU41, prot. 111) Avtal med Cooköarna ska förhindra skattefusk (SkU42) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med Cooköarna. Tanken med avtalet är att Sverige och Cooköarna ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Cooköarna. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 108, bet. SkU42, prot. 111) Avtal med Turks- och Caicosöarna ska förhindra skattefusk (SkU43) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med Turks- och Caicosöarna. Tanken med avtalet är att Sverige och Turks- och Caicosöarna ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Turksoch Caicosöarna. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 109, bet. SkU43, prot. 111)

155 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 155 Avtal med Anguilla ska förhindra skattefusk (SkU44) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med Anguilla. Tanken med avtalet är att Sverige och Anguilla ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Anguilla. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 110, bet. SkU44, prot. 111) Avtal med Gibraltar ska förhindra skattefusk (SkU45) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med Gibraltar. Tanken med avtalet är att Sverige och Gibraltar ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Gibraltar. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 111, bet. SkU45, prot. 111) Avtal med San Marino ska förhindra skattefusk (SkU46) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med San Marino. Tanken med avtalet är att Sverige och San Marino ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i San Marino. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 112, bet. SkU46, prot. 111) Avtal med Andorra ska förhindra skattefusk (SkU47) Riksdagen godkände ett informationsutbytesavtal med Andorra. Tanken med avtalet är att Sverige och Andorra ska hjälpa varandra vid skatteutredningar. Gemensamt ska länderna bekämpa skattefusk. Det blir möjligt för svenska myndigheter att ta del av information från banker och finansinstitut i Andorra. Svenska representanter ska också kunna närvara vid skatteutredningar i landet. (Prop. 143, bet. SkU47, prot. 111) Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs (SkU48) Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 1,7 till 2,8 procent av taxeringsvärdet. Stämpelskatten höjs för juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter. Skatten höjs från 30 kronor till 42 kronor och 50 öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde. Stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet samt bostadsrättsföreningar är exempel på juridiska personer som inte omfattas av höjningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari (Prop. 206, bet. SkU48, prot. 141)

156 156 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Socialförsäkringsutskottet (SfU) bereder ärenden om allmän försäkring allmän pension arbetsskadeförsäkring ekonomiskt stöd åt barnfamiljer svenskt medborgarskap migration. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi kapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet. Ordförande: Gunnar Axén (M) Vice ordförande: Veronica Palm (S) Pengar till socialförsäkringsområdet (SfU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet för Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (101,7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (41,5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (69,9 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska Försäkringskassan inte ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari (Prop. 1, bet. SfU1, prot. 46, 47) Pengar till migration (SfU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor i anslag för området migration för De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. (Prop. 1, bet. SfU2, prot. 48, 49)

157 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 157 Ny pensionsmyndighet skapas 2010 (SfU3) En ny statlig myndighet skapas som ska ansvara för administrationen av pensioner: Pensionsmyndigheten. Riksdagen beslutade att den nya myndigheten från den 1 januari 2010 ska ta över viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från Premiepensionsmyndigheten. Tanken är att samla ansvaret för pensionsutbetalningarna på ett och samma ställe och därmed skapa en effektivare och billigare administration. (Prop. 2008/09:202, bet. SfU3, prot. 13, 18) Högriskskydd för unga med aktivitetsersättning (SfU4) Högriskskyddet för sjuklönekostnader utökades från den 1 januari 2010 till att gälla ungdomar som haft aktivitetsersättning. Vidare förlängdes rätten för en närstående att vårda en person som är svårt sjuk från 60 dagar till 100 dagar. Det blev också bli möjligt för någon annan än en ensamstående förälder att få tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Barnet ska vara under tre år. (Prop. 2008/09:194, bet. SfU4, prot. 19) Ny lag ska reglera förmögenhetsprövning för vissa bidrag (SfU5) Från den 1 januari 2010 reglerar en ny lag hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret Sedan dess var förmögenhetsbegreppet knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplades förmögenhetsbegreppet till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopades i fråga om underhållsstöd. Riksdagen beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i regeringens förslag om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari (Prop. 202, 203, bet. SfU5, prot. 19) Mindre konjunkturkänsliga pensioner (SfU6) Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på APfonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen Pensionerna förväntas därför minska Riksdagen fattade därför beslut som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. Tidigare användes marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet började gälla den 25 november 2009 och tillämpades första gången när balanstalet fastställdes för (Prop. 2008/09:219, bet. SfU6, prot. 13, 18) Brister i Försäkringskassans underlag till sjukpenningsbeslut (SfU7) Regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans beslutsunderlag när det gäller sjukpenning. Det anser riksdagen och ställer sig därmed bakom ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan har tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning. Slutsatsen är att bristerna är många och av särskilt allvarlig art. Det leder till sämre förutsättningar för korrekta och rättssäkra beslut om sjukpenning. Detta ökar risken att den som har rätt till sjukpenning inte får

158 158 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 det. Det ökar också risken att den som inte har rätt till sjukpenning får det ändå. (Framst. RRS4, bet. SfU7, prot. 38, 41) Svenska lagar anpassas till EU:s skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv (SfU8) Svenska lagar anpassades den 1 januari 2010 till EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och asylprocedurdirektiv. Skyddsgrundsdirektivet innehåller bestämmelser om vilka som ska beviljas skydd som flyktingar eller andra skyddsbehövande i EU-länderna och vilka rättigheter dessa ska få i EU-länderna. Asylprocedurdirektivet innehåller bestämmelser om hur det ska gå till. Anpassningen av utlänningslagen till skyddsgrundsdirektivet innebär bland annat att det införs en statusreglering. Det innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande ska kunna få flyktingstatus respektive skyddsstatus. Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat skyddsskäl ska huvudregeln vara att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas innan ansökan har prövats genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller ett beslut om att avvisa ansökan har vunnit laga kraft. Slutligen ändras reglerna om handläggning av ärenden med säkerhetsaspekter. De flesta ärenden med säkerhetsaspekter ska kunna prövas av domstol på samma sätt som andra utlänningsärenden. Särskilt kvalificerade säkerhetsärenden ska handläggas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. (Prop. 31, bet. SfU8, prot. 48, 49) Ändringar i premiepensionssystemet (SfU9) Premiesparfonden läggs ner och ersätts med ett förvalsalternativ där pensionsspararnas medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Det ska också bli möjligt att själv aktivt välja detta förvalsalternativ. De fonder som ingår i förvalsalternativet ska även kunna väljas öppet på PPM:s fondtorg. De sparare som vill ha statlig förvaltning ska också kunna välja andra riskprofiler än de som erbjuds i förvalsalternativet. Det handlar om färdiga portföljssammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Pensionsmyndigheten ska få ta ut en avgift vid fondbyte. (Prop. 1, 44, bet. SfU9, prot. 41, 42) Kompletteringar i sjukförsäkringen (SfU10) Sjukförsäkringen kompletterades den 1 januari Beslutet innebär följande: Utöver de 914 dagar som kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård. En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjukeller aktivitetsersättningen upphörde. Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen. (Prop. 45, bet. SfU10, prot. 46)

159 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 159 Ny socialförsäkringsbalk (SfU11) Socialförsäkringsbalken blir den 1 januari 2011 en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag som i princip omfattar samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Den ersätter ett trettiotal gällande socialförsäkringslagar. Socialförsäkringsbalken innefattar även en del språkliga och lagtekniska justeringar, vilket ska göra den mer tydlig och överskådlig än den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen. (Prop. 2008/09:200, 69, bet. SfU11, prot. 77, 80) Försörjningskrav vid anhöriginvandring (SfU12) Från den 15 april 2010 gäller försörjningskrav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet ska gälla när en utlänning söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Villkoret för att få uppehållstillstånd ska vara att personen i Sverige tjänar tillräckligt mycket för att försörja sig själv. Personen ska också ha en bra bostad för sig själv och den anhöriga. Det ska dock finnas vissa undantag från försörjningskravet, till exempel när det gäller barn eller när det handlar om personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. (Prop. 77, bet. SfU12, prot. 85) Ändringar i sjukförsäkringen (SfU13) Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt. Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna började gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari (Bet. SfU13, prot. 48, 49) Nej till motioner om migration och asylpolitik (SfU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om migration och asylpolitik samt svenskt medborgarskap. (Bet. SfU14, prot. 107) Ökad trygghet för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen (SfU15) Företagares sociala skyddsnät förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Riksdagen behandlade i detta ärende de delar som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak följande: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget.

160 160 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Därför införs ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader. Ändringarna började gälla den 1 juli (Prop. 120, bet. SfU15, prot. 122) Sänkta egenavgifter för företagare (SfU16) Egenavgifterna sänks med 5 procentenheter, dock högst kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna började att gälla den 1 juli De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december (Prop. 178, bet. SfU16, prot. 122) Samverkan om rehabilitering över länsgränserna (SfU17) Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska bli mer flexibel. Kommuner och landsting i olika län ska i fortsättningen kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. Tidigare måste de komma från samma län. Finansiell samordning innebär att Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting frivilligt samverkar om rehabilitering för att få människor tillbaka i arbete. Samordningen drivs genom ett samordningsförbund med pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Bestämmelserna började att gälla den 1 juli (Prop. 154, bet. SfU17, prot. 116) Barn ska inte skiljas från föräldrarna (SfU18) Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn till en i Sverige bosatt person och som redan befinner sig här ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen började gälla från den 1 juli (Prop. 137, bet. SfU18, prot. 123, 126) Uppehållstillstånd för skyddspersoner som omlokaliseras till Sverige (SfU19) Rikspolisstyrelsen får göra avtal med andra länders myndigheter om omlokalisering av personer som har en stark hotbild emot sig. Dessa personer kallas för skyddspersoner. Meningen är att skyddspersonen ska få hjälp att bosätta sig och skapa en ny framtid i det land som han eller hon omplaceras till. Men för närvarande saknas bestämmelser som gör att uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas enbart för att någon är en skyddsperson.

161 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 161 Riksdagen beslutade därför om en ny grund för uppehållstillstånd. Utländska skyddspersoner och deras närstående som omlokaliseras till Sverige ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på minst ett år. Därefter ska dessa personer kunna beviljas permanent uppehållstillstånd. Lagändringarna började gälla den 1 juli (Prop. 190, bet. SfU19, prot. 127, 130) Behandlingen av ärenden skjuts upp (SfU20) Riksdagen sköt upp behandlingen av ett förslag till riksmötet 2010/11. Det gäller regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialförsäkringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. SfU20, prot. 141, 142)

162 162 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Socialutskottet (SoU) bereder ärenden om omsorger om barn och ungdom utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omsorg om äldre och handi kappade åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor alkoholpolitiska åtgärder hälso- och sjukvård sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bereds av socialutskottet. Ordförande: Kenneth Johansson (C) Vice ordförande: Ylva Johansson (S) Pengar till vård och omsorg (SoU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 58,7 miljarder i anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för De största anslagen går till bidrag för läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (19,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (6,6 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (2 miljarder kronor). (Prop. 1, bet. SoU1, prot. 47, 49) En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (SoU2) Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. I skrivelsen presenterar regeringen sin samlade psykiatrisatsning innehållande de senaste årens åtgärder och inriktningen för de medel som beslutats om för För prioriteras särskilt insatser riktade till barn och unga samt sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Riksdagen tycker att prioriteringarna är riktiga och avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:185, bet. SoU2, prot. 18) Lagändringar inom psykiatrins område (SoU3) Riksdagen beslutade om lagändringar inom psykiatrins område i syfte att öka samverkan mellan kommun och landsting och tydliggöra ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonal. Genom ändringarna blir hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att särskilt beakta barns behov av information, hjälp och stöd då det finns en vuxen med psykisk sjukdom i barnets närhet. Kommuner och landsting blir också enligt lag skyldiga att samverka i högre utsträckning kring personer med psykisk funktionsnedsättning. De nya lagarna började gälla den 1 januari (Prop. 2008/09:193, bet. SoU3, prot. 18)

163 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 163 Allmänna arvsfonden (SoU4) Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:125, bet. SoU4, prot. 23) Behov av effektivare stöd till psykiatrin (SoU5) Riksrevisionen har granskat det statliga stödet till psykiatrin åren Enligt granskningen behövs förändringar inom följande områden för ett effektivare stöd: inriktningen av stödet till psykiatrin psykiatrin i läkarutbildningen läkarutbildningens organisation och dimensionering. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till granskningens slutsatser och avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS6, bet. SoU5, prot. 64) Tydligare biståndsregler i socialtjänstlagen (SoU6) Den så kallade biståndsparagrafen i socialtjänstlagen (SoL) förtydligades den 1 mars Lagändringen innebär att en kommun inte ska få göra ekonomiska behovsprövningar av andra biståndsinsatser än ekonomiskt bistånd om kommunens rätt att ta ut avgift för insatsen regleras i SoL. Det rör framför allt biståndsinsatser som hemtjänst och plats i särskilt boende. (Prop. 57, bet. SoU6, prot. 64) Lagstadgad vårdgaranti ska ge stärkt ställning för patienten (SoU7) Patientens ställning i hälso- och sjukvården stärks. Den nationella vårdgarantin ska regleras i lag. Patientens rätt till en förnyad medicinsk bedömning ska också utökas och den patient som så begär ska i framtiden ha rätt till en fast vårdkontakt. Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ändrades den 1 juli Vårdgarantin har tidigare varit en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Vårdgarantin innebär att landstingens hälso- och sjukvård förbinder sig att utföra vårdtjänster inom en viss tidsgräns. Dagens tidsgränser ska fortsätta gälla tills vidare. Patienter får nu ökade möjligheter till ett andra utlåtande vid en diagnos i hälso- och sjukvård. Patienterna har tidigare bara haft rätt till nya medicinska bedömningar när det förekommit motstridiga uppgifter om det medicinska ställningstagandet, diagnosen. Den fasta vårdkontakt som vården ska utse ersätter den nuvarande funktionen patientansvarig läkare och kan vara en annan yrkeskategori än läkare. (Prop. 67, bet. SoU7, prot. 94) Vårdgivare ska ha ansvar för etisk bedömning av nya metoder i vården (SoU8) Nya diagnos- och behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården kan påverka patientens människovärde och integritet. Dessa metoder ska därför granskas ur individoch samhällsetiska aspekter innan de börjar användas. Vårdgivarna har ansvar för att en sådan granskning sker. En ny paragraf infördes därför den 1 juli 2010 i hälso- och sjukvårdslagen. (Prop. 83, bet. SoU8, prot. 94) Föräldrar ska betala barnens vårdavgifter (SoU9) Vårdavgifter för patienter under 18 år ska betalas av patientens förmyndare. Förmyndare kan vara en förälder eller någon annan person. Beslutet gäller avgifter inom både hälso- och sjukvården och tandvården. Även avgift för uteblivet avtalat besök ska betalas av förmyndaren. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige. Riksdagen anser att barns skuldsättning på alla sätt bör motverkas eftersom den leder till problem när barnet

164 164 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 blir myndigt. Det är därför viktigt att barn inte skuldsätts för dessa avgifter. Ändringarna började gälla den 1 juni (Prop. 88, bet. SoU9, prot. 94) Apotekssymbolen ska synas väl vid läkemedelsförsäljning (SoU10) Den som har tillstånd att sälja läkemedel till konsumenter måste ha Läkemedelsverkets registrerade varumärke för öppenvårdsapotek, apotekssymbolen, väl synlig. Vidare ska extemporeläkemedel få tillverkas på andra platser än på sjukhusapotek och öppenvårdsapotek, nämligen på så kallade extemporeapotek. Extemporeläkemedel är läkemedel som tillverkas på apotek utifrån en förskrivares instruktion, till exempel när patienten är överkänslig mot substanser i godkända läkemedel. Läkemedelsverket måste ge sitt tillstånd för tillverkningen. Lagändringarna började i huvudsak att gälla den 1 juni (Prop. 96, bet. SoU10, prot. 99) Nej till motioner om hälso- och sjukvård (SoU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om hälso- och sjukvård. (Bet. SoU11, prot. 99) Nej till motioner om socialtjänsten (SoU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om socialtjänsten. (Bet. SoU12, prot. 99) Nej till motioner om narkotika (SoU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om narkotika. (Bet. SoU13, prot. 116) Utvidgat uppdrag för Smittskyddsinstitutet (SoU14) Riksdagen upphävde tidigare beslutade mål och riktlinjer för Smittskyddsinstitutets arbete och organisation. Anledningen är att regeringen vill ge Smittskyddsinstitutet ett breddat uppdrag på kunskapsområdet. Myndigheten ska bygga upp och sprida kunskap om smittskydd i större utsträckning än vad den har gjort tidigare. För att klara detta behövs en omorgansiation. Enligt regeringen ska Socialstyrelsen även i fortsättningen ansvara för styrningen av smittskyddet inom hälso- och sjukvården. Myndigheten ska också ansvara för att det finns en god beredskap för att hantera smittskydd. (Prop. 123, bet. SoU14, prot. 116) Behandlingen av ärenden skjuts upp (SoU15) Riksdagen sköt upp behandlingen av regeringens proposition 2009/10:125 En ny alkohollag till riksmötet 2010/11. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. SoU15, prot. 137, 138) Den nya influensan (SoU16) Den nya influensan som började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 ska från den 1 juni 2010 inte längre betraktas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. (Prop. 126, bet. SoU16, prot. 111) Nej till motioner om tobaksfrågor (SoU17) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om tobaksfrågor. (Bet. SoU17, prot. 108, 111)

165 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 165 Värdegrund för äldreomsorgen (SoU18) Äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det är innehållet i en ny nationell värdegrund för äldreomsorgen. Med begreppet värdighet menas att en person även vid hög ålder ska ha rätt att leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Hon eller han bör få stöd i att behålla sina intressen och vanor men i vissa fall även att bryta ett mönster av vanor. Välbefinnande tar sikte på den subjektivt upplevda känslan av välbefinnande. Det handlar om upplevelsen av den egna livssituationen. Värdegrunden ska skrivas in i socialtjänstlagen. Det ska också stå i socialtjänstlagen att äldre så långt det är möjligt ska få vara med och bestämma om när och hur hemtjänsten ska ges. Vidare ska kommunerna få befogenhet att kompensera äldre som inte fått det ekonomiska bistånd som de har rätt till. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari (Prop. 116, bet. SoU18, prot. 124, 126) Lex Sarah ska gälla inom hela socialtjänsten (SoU19) Lex Sarah ska i fortsättningen omfatta alla som arbetar inom socialtjänsten och vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Lex Sarah har funnits sedan 1999 och gäller både i kommunal verksamhet och i verksamhet som drivs enskilt. Bestämmelserna innebär att de som arbetar inom omsorger om äldre eller personer med funktionshinder är skyldiga att rapportera allvarliga missförhållanden. Lex Sarah utvidgas nu till att gälla även dem som arbetar med andra grupper som är föremål för socialtjänstens stöd och omvårdnad på olika sätt. Personal inom missbruksvård och på ungdomshem får också en rapporteringsskyldighet. De som jobbar ideellt berörs inte av förslaget. En annan nyhet är att alla missförhållanden, och även risker för missförhållanden, ska rapporteras. Arbetsgivaren, ansvarig nämnd, SiS ledning eller enskild som driver verksamhet måste ta itu med rapporterade problem utan fördröjning. Ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska också snarast anmälas till Socialstyrelsen. Ändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli (Prop. 131, bet. SoU19, prot. 124, 126) Uppföljning av handlingsplanen för handikappolitiken (SoU20) Regeringen har gjort den tredje och sista uppföljningen av handlingsplanen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Riksdagen antog handlingsplanen Regeringen redovisar bland annat hur arbetet har gått, utvecklingen på området och målen för en strategi framåt. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 166, bet. SoU20, prot. 137, 138) Nya regler för personlig assistans (SoU21) Reglerna för personlig assistans ändras den 1 januari Det ska krävas tillstånd för att få bedriva verksamhet med personlig assistans. Den som har rätt till assistans och är arbetsgivare åt sina assistenter ska vara skyldig att anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Det införs en ny regel: när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och möjlighet att framföra sina åsikter. En annan ny regel gäller personer som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt. Möjligheterna att tillgodose personens behov genom anpassning av bostaden eller andra hjälpmedel måste först utredas innan sådan assistans kan beviljas.

166 166 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Andra ändringar gäller kommunernas ansvar. Det här är ett exempel: När en kommun beviljar personlig assistans ska den enskilda personen erbjudas en individuell plan med planerade och beslutade insatser. Socialstyrelsen och Försäkringskassan arbetar bland annat med att ta fram ett instrument för att bedöma behovet av personlig assistans. Försäkringskassan har också fått i uppgift att följa upp de lokala försäkringscentrens beslut om personlig assistans. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att lämna en redovisning så fort det finns underlag och vid behov lämna förslag till åtgärder. (Prop. 176, bet. SoU21, prot. 126, 127) Ny patientsäkerhetslag (SoU22) En ny patientsäkerhetslag börjar gälla den 1 januari Den nya lagen innebär bland annat följande: I syfte att bidra till hög patientsäkerhet får vårdgivare ett tydligt ansvar att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till en vårdskada. Socialstyrelsen ska i stället för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (Hsan) pröva klagomål från patienter. De nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras till Socialstyrelsen. Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. I beslut om prövotid, som utgör tre år, ska det fastställas en prövotidsplan som den legitimerade ska följa. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras och involveras i patientsäkerhetsarbetet. Apotekspersonal måste anmäla till Socialstyrelsen om det finns skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. (Prop. 210, bet. SoU22, prot. 137, 138) Bättre uppföljning av hur läkemedel skrivs ut (SoU23) Riksdagen beslutade om lagändringar som ska öka kvaliteten vid utskrivning av läkemedel. Beslutet innebär att Apotekens Service AB ska få lämna ut uppgifter till landstingen om vilka läkemedel som patienter har tagit ut. Landstingen ska få använda uppgifterna i sin medicinska uppföljning. Patientens identitet ska vara skyddad. Det finns riktlinjer och rekommendationer om vilka läkemedel och kombinationer av läkemedel som ska skrivas ut vid olika sjukdomar och diagnoser. För att landstingen ska kunna följa upp om utskrivningen av läkemedel sker enligt riktlinjerna måste de kunna följa enskilda individer över längre tid. Detta blir nu alltså möjligt genom riksdagens beslut. Det kommer att gå att jämföra olika befolkningsgruppers användning av läkemedel utifrån faktorer som till exempel ålder, kön och inkomst. I förlängningen kommer landstingens möjligheter att skriva ut läkemedel mer effektivt att öka. Enligt beslutet ska läkemedelsförteckningen också få innehålla uppgifter om namn, yrkesspecialitet och arbetsplats på den som har skrivit ut läkemedlen. Denna ändring innebär till exempel att en läkare kommer att kunna kontakta tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelsbehandling. Lagändringarna började att gälla den 1 juli (Prop. 138, bet. SoU23, prot. 124, 126)

167 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 167 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen om statligt tandvårdsstöd (SoU24) Övergångsbestämmelserna i lagen om statligt tandvårdsstöd ändras. Från den 1 juli 2008 gäller ett nytt tandvårdsstöd för vuxna. Samtidigt som det nya tandvårdsstödet beslutades gjordes ersättningen till vårdgivarna om. Ersättningsnivån för en vårdgivare, som kan vara exempelvis en tandklinik, avgörs av när en tandvårdsbehandling avslutas. I samband med att ersättningen ändrades infördes övergångsregler om när en vårdgivare ska få ersättning från Försäkringskassan enligt de tidigare bestämmelserna. Lagändringen innebär att tiden för att lämna in ansökan om ersättning enligt de gamla bestämmelserna i vissa fall förlängs till den 1 september (Prop. 118, bet. SoU24, prot. 111) Kraven skärps vid tobaksförsäljning (SoU25) Det blir hårdare krav på tobaksförsäljare. I fortsättningen ska försäljning inte få påbörjas förrän en anmälan har gjorts till kommunen. Det blir därmed enklare för kommunen att utöva tillsyn. Kommunen ska dessutom få förbjuda tobaksförsäljning om säljaren gör sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av tobakslagens bestämmelser. Beslutet syftar till att få en effektivare tillsyn och bättre efterlevnad av bestämmelsen att tobak endast får säljas till den som har fyllt 18 år. Regeringen hade förslagit att ändringarna skulle börja gälla den 1 juli 2010 men riksdagen flyttade fram ikraftträdandet till den 1 augusti (Prop. 207, bet. SoU25, prot. 137, 138)

168 168 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Trafikutskottet (TU) bereder ärenden om vägar och vägtrafik järnvägar och järnvägstrafik hamnar och sjöfart flygplatser och luftfart post elektroniska kommunikationer IT-politik. Ärenden om anslag inom utgifts område 22 Kommunikationer bereds av trafikutskottet. Ordförande: Lena Hallengren (S) Vice ordförande: Jan-Evert Rådhström (M) Pengar till kommunikationer (TU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 40 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för Pengarna ska fördelas på två huvudområden: Transportpolitik, drygt 39,6 miljarder. IT, elektronisk kommunikation och post, 449 miljoner. (Prop. 1, bet. TU1, prot. 42, 46) Modernare ITK-standardisering inom EU (TU2) EU-kommissionen vill se över och modernisera den europeiska standardiseringen inom informations- och kommunikationsteknik (ITK). Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok i frågan och är positivt till kommissionens initiativ. Utskottet delar kommissionens uppfattning att principer som öppenhet, konsensus, balans och insyn ska råda inom standardiseringsprocessen och att olika intressegrupper ska få komma till tals. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2009) 324, bet. TU2, prot. 8) Sverige ansluter sig till barlastvattenkonventionen (TU3) Riksdagen godkände att Sverige ansluter sig till barlastvattenkonventionen. Konventionen har till syfte att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment. Konventionen genomförs framför allt genom en ny lag, barlastvattenlagen. (Prop. 2008/09:229, bet. TU3, prot. 23)

169 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 169 En väg mot hållbara transporter i Europa (TU4) EU arbetar för att skapa en gemensam transportpolitik. Därför har EU-kommissionen tagit fram ett diskussionsunderlag, Hållbara framtida transporter Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt transportsystem. Trafikutskottet har granskat underlaget. Utskottet lägger stor vikt vid miljö- och klimatrelaterade frågor. Bland annat behöver infrastrukturen vara klimatsäkrad inför de risker som följer av klimatförändringarna. Dessutom framhålls vikten av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa och att satsningar på teknisk utveckling är ett viktigt medel för att minska koldioxidutsläppen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2009) 279, bet. TU4, prot. 13, 18) Banverket Produktion bolagiseras (TU5) Verksamheten vid Banverkets enhet Banverket Produktion överförs till ett eller flera av staten direkt eller indirekt helägda aktiebolag. Verksamheten i detta eller dessa nya bolag bör enligt regeringen vara att bedriva entreprenad-, drift-, underhålls- och uthyrningsverksamhet samt produktion inom trafik-, mark-, bygg-, anläggnings- och teleområdet samt därmed förenlig verksamhet. (Prop. 10, bet. TU5, prot. 31, 32) Körkorts- och yrkestrafikfrågor samlas hos Transportstyrelsen (TU6) Transportstyrelsen tar över länsstyrelsernas uppgifter när det gäller körkorts- och yrkestrafikfrågor. Därmed samlas dessa frågor i huvudsak inom en och samma myndighet. Vägtrafikregistret ska i fortsättningen även tillhandahålla uppgifter om personer som arbetar med vägtransporter. Uppgifterna behövs för att kontrollera om bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare följs. Regeringen ska få rätt att föreskriva om sanktionsavgifter enligt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Merparten av ändringarna började gälla den 1 januari 2010 och de övriga den 15 februari (Prop. 20, bet. TU6, prot. 37) Flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket bolagiseras (TU7) Flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvara för drift, utveckling och finansiering av sina flygplatser. Bolaget eller bolagen kommer, inom ramen för affärsmässighet, att aktivt medverka till en utveckling av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet bör på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet. (Prop. 16, bet. TU7, prot. 41, 42) Bilprovningens monopol upphör (TU8) Fordonsbesiktningen konkurrensutsattes den 1 juli De privata företagen ska ackrediteras av Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Transportstyrelsen ska bestämma vad som ska ingå i en besiktning och vilka krav som ska ställas på utrustning och kompetens hos besiktningsteknikern. Vid ackreditering kommer det att ställas både tekniska krav och krav av allmän karaktär, till exempel på oberoende och gott anseende. (Prop. 32, bet. TU8, prot. 52)

170 170 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Ny myndighetsstruktur på transportområdet (TU9) Den 1 april 2010 ändrades ett antal lagar med anledning av att en ny myndighet, Trafikverket, inrättades samtidigt. Trafikverket har till uppgift att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för att funktionalitet, effektivitet och hållbarhet uppnås i det samlade transportsystemet. Den 1 april 2010 inrättades också myndigheten Trafikanalys. Den ska vara regeringens utvärderings- och analysorgan för frågor inom hela transportområdet. Lagändringarna gäller i huvudsak byte av myndighetsnamn. (Prop. 59, bet. TU9, prot. 72) Ändring i lagen om luftfartsskydd (TU10) Lagen om luftfartsskydd ändrades eftersom en ny EUförordning om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten skulle börja tillämpas den 29 april Det var fråga om nödvändiga anpassningar till förordningen. Ändringarna var av redaktionell karaktär. (Prop. 72, bet. TU10, prot. 76, 77) Nej till motioner om grundläggande betaltjänster (TU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om frågor rörande tillgång till grundläggande betaltjänster. (Bet. TU11, prot. 72) Nej till motioner om trafiksäkerhetsfrågor (TU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken (Bet. TU12, prot. 89, 90) Nej till motioner om sjöfart (TU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjöfart. (Bet. TU13, prot. 81) Nej till motioner om cykelfrågor (TU14) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om cykelfrågor. Trafikutskottet fäster stor vikt vid dessa frågor och förutsätter därför att regeringen gör en fördjupad resultatuppföljning av cykeltrafiken. (Bet. TU14, prot. 103) Regeringen bör se över effekterna av pumplagen (TU15) Vid årsskiftet 2009/2010 trädde pumplagen i kraft i sin helhet. Det innebär bland annat att de flesta bensinstationer måste sälja minst ett förnybart drivmedel, till exempel etanol eller biogas. Riksdagen står bakom lagens syfte men ser en risk att kraven kan leda till att små bensinstationer på landsbygden läggs ned. Därför vill riksdagen att regeringen ser över konsekvenserna av lagen och frågan om dispens från kraven. (Bet. TU15, prot. 103, 107) Bättre styrning av vägunderhållet (TU16) Vägverket saknar tillräckliga och tillförlitliga underlag för att styra vägunderhållet. Underhållet riskerar därför att styras delvis slumpmässigt och inte efter behov. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskningsrapport till riksdagen. Riksdagen välkomnar granskningen och ser allvarligt på bristerna. Riksdagen pekar på att regeringen tagit initiativ till betydande förändringar inom transportsektorn och bedömer att dessa kommer att förbättra styrningen, effektiviteten och uppföljningen av underhållet. Dessutom bör de rekommendationer som Riksrevisionen

171 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 171 lämnat utgöra ett värdefullt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS13, bet. TU16, prot. 94, 95) Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän (TU17) Den 1 februari 2011 ändras reglerna för sjömäns ersättning vid sjukdom. De nya reglerna innebär att sjömän på fartyg vid Sveriges kust ska ha samma villkor som personer anställda på land, det vill säga sjuklön och sjukpenning. Därmed har de inte längre rätt till lön i de fall de inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. För sjömän som arbetar på fartyg längre utanför Sveriges kust gäller rätten till lön vid sjukdom så länge sjömännen är ombord. Därefter gäller också samma regler som för personer anställda på land med den skillnaden att karensdagen är borttagen. De nya reglerna gör det också lättare för bemanningsföretag att hyra ut personal till fartyg. (Prop. 161, bet. TU17, prot. 112) Sverige ska ha bredband i världsklass (TU18) Riksdagen sa ja till ett nytt delmål inom det IT-politiska målet. Enligt det nya delmålet ska Sverige ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Dessutom ändras reglerna för tillstånd att använda radiosändare så att de blir modernare och effektivare. Det blir till exempel enklare att söka och hantera tillstånd, vilket ska underlätta för både myndigheten och de som använder radiosändare som kräver tillstånd. (Prop. 193, bet. TU18, prot. 126) Ny postlag öppnar för ökad konkurrens (TU19) Den 1 september 2010 ersattes den befintliga postlagen med en ny postlag. Syftet var att genomföra EU:s postdirektiv från 2008 i svensk lag. Den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. Tidigare var det Post- och telestyrelsen, PTS, som utsåg den eller de som ska tillhandahålla tjänsten. Med den nya postlagen behöver inte PTS peka ut någon postoperatör om marknaden kan tillhandahålla tjänsten fullt ut. Om det skulle visa sig att det blir för ekonomiskt belastande för en postoperatör att tillhandahålla tjänsten ska en offentlig upphandling kunna genomföras. Prissättningen ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn oavsett om en upphandling görs eller inte. (Prop. 216, bet. TU19, prot. 142) Länsplanerna för infrastruktur granskade (TU20) Regeringen har överlåtit till länen att fördela delar av statens medel för infrastruktur till projekt av särskild betydelse för regionen. Riksrevisionen har därför granskat de förslag som länen lämnade till regeringen i november Granskningen visar på flera brister. Bristerna är i de flesta fall desamma som vid en motsvarande studie Länen lever fortfarande inte upp till de krav som ställs i regeringens direktiv. Det är svårt att avgöra om länens val av åtgärder är de mest effektiva och hållbara. Granskningen visar också att regeringen inte gjort tillräckligt för att länen ska kunna leva upp till de krav som ställs. Riksdagen förutsätter att granskningens slutsatser beaktas i det fortsatta arbetet och avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS18, bet. TU20, prot. 111)

172 172 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Lättare för bussbolag att driva kollektivtrafik (TU21) En ny kollektivtrafiklag införs. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Lagen innebär följande: Det ges större möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Det blir lättare att etablera trafik över länsgränser. Dagens trafikhuvudmän, som finns i varje län, ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som tidigare ofta togs av länstrafikbolag, ska i fortsättningen tas på förvaltningsnivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor måste även kommersiella kollektivtrafikföretag lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. (Prop. 200, bet. TU21, prot. 142, 143) Läkares plikt att anmäla olämpliga bilförare stärks (TU22) Det har blivit lättare för läkare att anmäla olämpliga körkortsinnehavare till Transportstyrelsen. I stället för att enbart anmäla förare som är uppenbart olämpliga kan läkare i fortsättningen anmäla förare som är olämpliga. Anmälningen resulterar i en utredning av körkortsinnehavarens lämplighet som förare. Samtidigt slopades kravet på att introduktionsutbildning vid privat övningskörning måste genomföras av körkortsaspiranten och handledaren samtidigt. Ändringarna började gälla den 1 september För att komma i kapp den tekniska utvecklingen behövde definitionen av begreppet cykel också breddas. Små eldrivna fordon, exempelvis tvåhjulingen Segway, som inte kan köras med högre hastigheter än 20 km/tim ska nu kunna betraktas som cyklar. När fordonet framförs i högre hastighet än gångfart ska förarna därför följa de regler som gäller för cyklande. Eftersom frågan även kommer att behandlas på EUnivå har riksdagen beslutat att lagen om vägtrafikdefinitioner ändras den dag regeringen bestämmer. (Prop. 198, bet. TU22, prot. 138, 139) Åldersgränsen sänks för buss- och taxiförare (TU23) Den 1 januari 2011 sänks åldersgränsen till 18 år för att få arbeta som buss- respektive taxiförare. Men detta gäller bara under vissa förutsättningar. Ett av kraven är att man har gått en förarutbildning för persontransporter med buss inom gymnasieskolan eller en motsvarande utbildning. (Prop. 209, bet. TU23, prot. 126) Kommande satsningar inom infrastruktur (TU24) Regeringen redogör för planeringen av kommande satsningar inom infrastruktur i skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet Infrastrukturåtgärder på nästan 500 miljarder kronor kommer att kunna genomföras under perioden. Åtgärdsplaneringen har varit grunden för den nationella planen för transportsystemet och satt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur Trafikutskottet betonar bland annat betydelsen av Förbifart Stockholm för den växande Stockholmsregionen och understryker att höghastighetsbanor utgör ett intressant framtidsprojekt, men att det krävs omsorgsfulla överväganden och beslutsunderlag innan ett beslut kan tas. Riks

173 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 173 dagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 197, bet. TU24, prot. 138, 139) Behandlingen av ärenden skjuts upp (TU25) Riksdagen sköt upp behandlingen av ett par ärenden till riksmötet 2010/11. Det handlar om propositionerna 2009/10:230 Vägsäkerhetslag och 2009/10:231 Tredje sjösäkerhetspaketet. Beslutet gäller även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2009/10. (Bet. TU25, prot. 142, 143) Det är viktigt med transparens när man genomför TEN-T och att arbetet följs upp och utvärderas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2010) 212, utl. TU26, prot. 142, 143) Framtidens strategi för EU-ländernas transportnät (TU26) EU-kommissionen har presenterat ett arbetsdokument om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten, förkortat TEN-T. TEN-T syftar bland annat till att knyta ihop EU-ländernas nätverk för transporter. Trafikutskottet har granskat dokumentet och anför bland annat följande. Det är viktigt att de olika transportslagen samverkar och att transportsystemen blir mer miljövänliga. Effektiva och långsiktigt hållbara godstransportkorridorer behöver utvecklas. Intelligenta transportsystem bör utgöra en viktig del i den framtida strategin. Det behövs ett fokus på tjänstekvaliteten för passagerare. Informationen till trafikanterna måste vara tillförlitlig och lättillgänglig. Hänsyn måste tas till ökad sårbarhet till följd av klimatförändringar. När det gäller sammanlänkningen med nät i tredjeländer måste den nordliga dimensionen och den gemensamma strategin för Östersjöområdet uppmärksammas.

174 174 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skolväsendet högre utbildning och forskning studiestöd. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbild ning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. Ordförande: Sofia Larsen (C) Vice ordförande: Marie Granlund (S) Pengar till utbildning och universitetsforskning (UbU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 53,5 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för Beslutet innebär 11,4 miljarder kronor till barn-, ungdoms- och vuxenutbildning. Universitet och högskolor får 36,6 miljarder, och 5,4 miljarder går till forskning. Beslutet innebär också en rad särskilda insatser, till exempel: nya platser på komvux och platser inom yrkeshögskolan nya platser på universitet och högskolor under 2010 och Det så kallade lärarlyftet, som ska erbjuda lärare fortbildning under hela yrkeslivet. (Prop. 1, bet. UbU1, prot. 47) Pengar till studiestöd (UbU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 24 miljarder kronor i anslag till studiestöd för I beslutet återfinns en höjning av studiemedlen. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till cirka kronor. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Enligt beslutet ska totalbeloppet 2010 höjas med 431 kronor per studiemånad. Av detta är 40 kronor bidrag och 391 kronor studielån. Dessutom höjs det så kallade fribeloppet med cirka kronor. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna cirka kronor under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet. (Prop. 1, bet. UbU2, prot. 47)

175 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 175 Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan (UbU3) Den svenska gymnasieskolan reformeras. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Kärnämnen byter namn till gymnasiegemensamma ämnen som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen. På yrkesprogrammen minskar tiden för teoretiska ämnen till förmån för yrkesämnen. Alla elever på yrkesprogram ska ändå ges möjlighet att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Ett nytt gymnasiegemensamt ämne blir historia. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Som en alternativ väg till yrkesexamen ska en gymnasial lärlingsutbildning införas. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Ändringarna i skollagen började gälla den 1 mars 2010 och kommer att tillämpas på utbildningar som börjar efter den 1 juli (Prop. 2008/09:199, bet. UbU3, prot. 18) EU-förslag om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte (UbU4) Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ungas mobilitet i utbildningssystemet. I grönboken identifieras ett behov av att fastställa strategier för att uppnå de uppsatta målen. Grönboken koncentrerar sig på följande fem aspekter på rörlighet: att främja organiserad rörlighet i utbildningssyfte att främst diskutera rörlighet mellan länder som för närvarande deltar i EU-program, samtidigt som man vill utveckla utbyten med världen i övrigt att förespråka rörlighet inte bara över gränserna från lika till lika, det vill säga inom sektorer (till exempel skolor, universitet och företag), utan också mellan olika sektorer, till exempel från utbildningsmiljöer till näringslivet och i motsatt riktning att koncentrera sig på fysisk rörlighet medan man erkänner värdet av virtuell rörlighet att koncentrera sig på rörlighet för ungdomar, vilket inte betyder att rörlighet i utbildningssyfte inte är viktigt för alla åldersgrupper, huvudgruppen som avses är personer mellan 16 och 35 år. Utbildningsutskottet vill starkt betona vikten av internationalisering. Utskottet anser att det är mycket viktigt att möjligheterna för elever och studenter att förlägga delar av sin utbildning eller sin praktik utomlands tas till vara och utökas. Utskottet pekar också på den satsning på ökad lärar rörlighet om 20 miljoner kronor för åren som regeringen initierat. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (KOM(2009) 329, utl. UbU4, prot. 41, 42) Enklare regler för hur ledamöterna i Vetenskapsrådets styrelse ska utses (UbU5) De elektorer som utser forskarledamöter i Vetenskapsrådets styrelse ska från den 21 december 2009 utses vid de universitet och högskolor som regeringen bestämmer. Bakgrunden till lagändringen är att dagens system, där elektorerna väljs av lärare, är ineffektivt och komplicerat. Dessutom är valdeltagandet lågt. (Prop. 18, bet. UbU5, prot. 37)

176 176 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Rektorsutbildning blir obligatorisk (UbU6) Alla nyanställa rektorer måste från den 15 mars 2010 gå en särskild utbildning. Det gäller även rektorer på fristående skolor. Kommunerna, eller enskilda huvudmän, ska se till att rektorer som anställs går rektorsutbildningen. Den ska påbörjas så snart som möjligt och vara genomförd inom fyra år. (Prop. 27, bet. UbU6, prot. 47, 49) Nej till motioner om förskolan (UbU7) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor om förskolan. (Bet. UbU7, prot. 81, 82) Nej till motioner om grundskolan (UbU8) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om olika frågor inom skolpolitikens område. (Bet. UbU8, prot. 81, 82) Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU9) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om gymnasieskolan. (Bet. UbU9, prot. 81, 82) Nej till motioner om forskning och forskarutbildning (UbU10) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om forskning och forskarutbildning. (Bet. UbU10, prot. 76, 77) Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motions tiden 2009 om vuxenutbildning. (Bet. UbU11, prot. 82, 85) Nej till motioner om studiestöd (UbU12) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motions tiden 2009 om studiestödsfrågor. (Bet. UbU12, prot. 81, 82) Nej till motioner om högskolan (UbU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om högskolan. (Bet. UbU13, prot. 89, 90) Folkhögskolor ska få bedriva svenskundervisning för invandrare (UbU14) Kommuner och landsting kan uppdra åt privata aktörer att genomföra vuxenutbildning som komvux, särvux eller sfi. Dessa uppdragstagare ska nu kunna utföra den myndighetsutövning som tidigare bara rektorer inom vuxenutbildningen fått göra, exempelvis utfärda betyg. Ett villkor bör vara att uppdragstagaren har fått betygsrätt. Betygsrätt innebär rätten att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Sedan tidigare kan den myndighetsutövning som tillhör lärarens uppgifter ges till uppdragstagare inom vuxenutbildning. Lagändringen innebär att dessa uppdragstagare nu kan få uppgiften att både sätta och utfärda betyg. Folkhögskolor ska även få genomföra utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi). Ett villkor är att folkhögskolan får betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 28 juni (Prop. 68, bet. UbU14, prot. 94) Studieavgifter för utländska studenter (UbU15) Högskolelagen ändrades den 1 juli För det första står det nu tydligt i lagen att högskoleutbildningen är avgiftsfri för svenska medborgare. För det andra ska det införas en studieavgift för utländska studenter. De som kommer från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska betala för att studera i Sverige. Studenter från Schweiz ska vara undantagna. För dem ska det vara gratis även i framtiden.

177 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 177 Nivån på studieavgiften ska sättas av högskolorna och universiteten. Grundprincipen är att den ska täcka alla kostnader. Avgiften ska för första gången tas ut höstterminen Samtidigt ska det införas stipendieprogram som ska locka studenter från länder utanför EES och Schweiz till Sverige. (Prop. 65, bet. UbU15, prot. 107) Nytt upplägg på lärarutbildningen (UbU16) Lärarutbildningen ska göras om. Dagens allmänna lärarexamen ska ersättas av fyra nya: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. I högskoleförordningen ska målen för de nya examina preciseras. Där kommer det också att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Utbildningsvetenskap blir ett nytt ämne för alla. I utbildningsvetenskap kommer exempelvis ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygssättning att ingå. Kraven på universitet och högskolor som utbildar lärare skärps. De som vill arrangera lärarutbildningar måste ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Det gäller även de som redan anordnar lärarutbildning. Samtidigt försvinner kravet på att högskolor som kan ge lärarexamen ska ha ett särskilt organ som ansvarar för utbildningen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december (Prop. 89, bet. UbU16, prot. 111) Ökad frihet för stiftelser som bildats med statliga pengar (UbU17) I Sverige finns ett antal stiftelser som bildats med statliga pengar från löntagarfonderna. Stiftelserna finansierar olika sorters forskning. Här återfinns bland annat Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska vara ansvarig för att utse och byta ut samtliga ledamöter i styrelserna. I stället ska styrelseledamöterna till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Regeringen kommer även i framtiden att ha inflytandet att utse en eller två styrelseledamöter i varje stiftelse. (Prop. 136, bet. UbU17, prot. 112) Enklare driva in studieskulder (UbU18) Riksdagen beslutade om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningarna av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. Lagändringarna började gälla den 1 juli (Prop. 141, bet. UbU18, prot. 124, 126)

178 178 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet (UbU19) Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2009 till riksdagen. Dessutom har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse för granskningen av fondens verksamhet under samma år. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. (Redog. RJ1, RRS25, bet. UbU19, prot. 124, 126) Utbildningar av hög kvalitet premieras genom ökade anslag (UbU20) Resurser till universitet och högskolor ska förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer även baseras på utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser. (Prop. 139, bet. UbU20, prot. 130, 131) Ny skollag (UbU21) Riksdagen beslutade om en ny skollag. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen började gälla den 1 augusti Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan. (Prop. 165, 188, bet. UbU21, prot. 141, 142)

179 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 179 Nya förutsättningar för friskolor (UbU22) Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor. Därför genomförs en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Reglerna för bidragsfinansiering ska bli desamma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för elever och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna började gälla den 28 juli (Prop. 157, bet. UbU22, prot. 130, 131) Högskolor får större möjligheter att anpassa sin organisation efter de egna förutsättningarna (UbU23) Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Lärosätena ska kunna anpassa organisationen, läraranställningar och utbildningar efter de egna förutsättningarna. Det innebär bland annat att universiteten och högskolorna själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas; högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari (Prop. 149, bet. UbU23, prot. 137) Högskolor klassificerar kurser olika (UbU24) En granskning från Riksrevisionen visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Redog. RRS31, bet. UbU24, prot. 142, 143)

180 180 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 Utrikesutskottet (UU) bereder ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer bistånd till andra länders utveckling utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete. Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Ordförande: Göran Lennmarker (M) Vice ordförande: Urban Ahlin (S) Pengar till internationell samverkan (UU1) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om närmare 2 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för Den största posten är Bidrag till vissa internationella organisationer, som får 1,4 miljarder kronor i anslag. (Prop. 1, bet. UU1, prot. 37) Pengar till internationellt bistånd (UU2) Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen att biståndsramen för 2010 ska uppgå till 31,4 mil jarder kronor. Det motsvarar 1 procent av beräknad bruttonationalinkomst, BNI. Därmed kommer det så kallade enprocentsmålet att uppfyllas hela mandatperioden. Medlen för biståndsinsatser beräknas uppgå till 127 miljarder kronor under åren Riksdagen stöder regeringens förslag om anslag 2010 respektive prioriteringar för utvecklingssamarbetet under mandatperioden. Prioriteringarna är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. När det gäller Sveriges kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken beslutade riksdagen om en ändring som innebär att inbetalningen ska uppges i kronor i riksdagsbeslutet. Enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort av Swedfund International AB finns det brister i bolagets styrning. Regeringen och Swedfund rekommenderas därför att genomföra ett antal förbättringsåtgärder. Riksrevisionens styrelse anser att det behövs en samlad bedömning av Swedfunds framtida inriktning, storlek och roll i utvecklingssamarbetet. Riksdagen konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i Regeringskansliet och förutsätter att regeringen snarast redovisar för riksdagen vilka åtgärder som kommer att sättas in till följd av Riksrevisionens rekommendationer. (Prop. 1, skr. 2008/09:189, redog. RRS1, bet. UU2, prot. 37, 38) Nordiskt samarbete (UU3) Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under 2008 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med

181 riksdagens årsbok 2009/10 Beslut i korthet 181 detta. (Skr. 2008/09:90, framst. 2008/09:NR1, bet. UU3, prot. 18, 19) Första steget mot en Arktispolitik för EU (UU4) Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EUkommissionen som redovisar EU:s förhållande till Arktis. Kommissionen föreslår strategiska mål och enskilda åtgärder som medlemsstaterna och institutionerna ska göra för att minska effekterna av klimatförändringar och mänskliga aktiviteter i Arktis ge ett systematiskt och koordinerat svar på snabbt uppkommande utmaningar utgöra ett första steg mot en arktisk politik för EU bidra till genomförandet av EU:s integrerade havspolitik. Utrikesutskottet stöder ansträngningarna att utforma en Arktispolitik för EU, och riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen. (KOM(2008) 763, utl. UU4, prot. 18, 19) EU:s strategi för Östersjöområdet (UU5) Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EUkommissionen med förslag till EU:s strategi för Östersjöområdet. Strategin syftar till att fördjupa samarbetet runt Östersjön för att ta vara på den gemensamma lagstiftningen och existerande finansiella instrument för att Östersjöregionen ska utvecklas till en hållbar region miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Utskottet välkomnar kommissionens förslag, och riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EUkommissionen. (KOM(2009) 248, utl. UU5, prot. 18, 19) Europarådet (UU6) Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2008 och för det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté under samma år. Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för Europarådets roll i det europeiska samarbetet, för den parlamentariska församlingens verksamhet under 2008 och för den svenska representationen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:196, redog. 2008/09:ER1, bet. UU6, prot. 23, 28) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (UU7) Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 2008/09:197, redog. 2008/09:OSSE1, bet. UU7, prot. 23, 28) Gränsen mellan Sverige och Finland korrigeras (UU8) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om korrigeringar av gränsen mellan Sverige och Finland. Denna gräns ändras för att upprätthålla en korrekt och regelrätt riksgräns. Riksgränsen ska följa djupfåran i älvarna Torne, Muonio och Könkämä. Eftersom djupfåran ändras successivt ska gränsöversyner genomföras vart tjugofemte år. De aktuella ändringarna följer förslagen i gränsöversynen som gjordes 2006 och innebär att mindre vattenområden i Torne älv förs över från Sverige till Finland

182 182 Beslut i korthet riksdagens årsbok 2009/10 och att andra områden förs över från Finland till Sverige. (Prop. 2008/09:188, bet. UU8, prot. 18, 19) Sverige ska erkänna folkmord (UU9) Riksdagen sa ja till en flerpartimotion som bland annat innehåller krav på att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Riksdagen uppmanade därför regeringen att erkänna folkmordet. (Bet. UU9, prot. 86) Sverige och EU 2009 (UU10) I två skrivelser berättar regeringen om verksamheten i EU under Den första behandlar övergripande EU:s utveckling och dess olika samarbeten. Den andra fokuserar på det svenska ordförandeskapet under andra halvåret Här skriver regeringen om de viktigaste resultaten som uppnåddes. Riksdagen avslutade ärendet med detta. (Skr. 150, 174, bet. UU10, prot. 130) Nej till motioner om säkerhetspolitiska frågor (UU11) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om Sveriges säkerhetspolitik. (Bet. UU11, prot. 81, 82) Sveriges kontroll av vapenexport (UU12) I en skrivelse berättar regeringen om Sveriges exportkontrollpolitik 2009 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Det senare innebär att produkterna kan användas för civila ändamål men också vid framställning av bland annat vapen. Riksdagen avlutade ärendet med detta. (Skr. 114, bet. UU12, prot. 141, 142) Nej till motioner om globalisering (UU13) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2006, 2007, 2008 och 2009 om globaliseringen, internationella handelssystem, de internationella finansiella institutionerna och internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. (Bet. UU13, prot. 89) Sveriges politik för global utveckling (UU14) I en skrivelse ger regeringen sin syn på hur Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Utgångspunkten är att de nationella politiska besluten inom alla områden även har betydelse för utvecklingen utanför Sveriges gränser. Extra fokus ligger på sex utmaningar, bland annat migrationsströmmar, klimatförändringar och miljöpåverkan. I skrivelsen berättar regeringen också om de resultat som uppnåtts sedan den förra skrivelsen presenterades Riksdagen ställde sig bakom regeringens beskrivning och avslutade ärendet med detta. (Skr. 129, bet. UU14, prot. 123, 126) Motioner om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (UU15) Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om mänskliga rättigheter (MR) i svensk utrikespolitik. (Bet. UU15, prot. 111) Vägen till ett bättre liv i Östersjöregionen (UU16) En hållbar miljö, ökat välstånd, förbättrad tillgänglighet och större säkerhet. Det är målen med EU:s strategi för Östersjöregionen som antogs i oktober I en skrivelse berättar regeringen hur arbetet gått sedan dess: hur genomförandet av strategin påbörjats i Sverige, vilka krav det ställer på nationell styrning och hur samarbetet med övriga EU-länder runt Östersjön fungerar och utvecklas.