Interreg prosjekt GSS 2 Grenseløst samarbeid for sikkerhet 2

Transkript

1 Interreg prosjekt GSS 2 Grenseløst samarbeid for sikkerhet 2 Et prosjektforslag utviklet ved Mittuniversitetet og Høgskolen i Nord-Trøndelag Östersund, Steinkjer,

2 Bakgrund Vårt samhälle förändras och våra krisaktörer står inför nya utmaningar. En utmaning i all krishantering är att kunna samverka. I samband med branden utanför Sala sommaren 2014 var det tydligt att det återstår en hel del arbete för att få kommunikation och samverkan mellan många olika aktörer att fungera på ett effektivt sätt. De utmaningar som krisaktörer i vår region står inför, inom det här området, kan sammanfattas i följande punkter. Stora avstånd Hög andel besökare Olika organisationskulturer både inom länderna men också mellan de två länderna Stora planerade organisationsförändringar både i Norge och i Sverige. I Norge på flera olika nivåer och i Sverige till exempel inom polisen. Nya kommunikationsmedier (RAKEL, Nödnett, sociala medier, ändrat medialandskap) Mångkulturellt samhälle Glesbefolkade områden med geografisk sårbarhet Centrala krisaktörer har många dagliga händelser att ta hand om och tiden för att öva är begränsad, faktiskt så är mångas upplevelse att tiden är ett tydligt hinder för att öva så mycket som man önskar. Utvärderingen av händelsen i Utöya pekar på behovet av övning för att vara väl förberedd. I övning finns möjligheten att: lära känna varandras organisationer reda ut frågtecken kring ansvar fundera över hur skillnader i kultur, etnicitet, genus, klass och kön påverkar den egna krishanteringsförmågan öva på olika sätt att kommunicera öva på att kommunicera med medborgare Genom övning finns alltså möjligheten att utveckla sin verksamhet för att vara bättre förberedd för att möte de utmaningar som finns. Vår region har flera styrkor som gör det extra lämpligt att utveckla metoder och tekniskt stöd för övning just här. Väl fungerande gränsräddningsråd. Gränsräddningsrådet har bidragit till utveckling av bra avtal mellan Norge och Sverige när det till exempel gäller räddningsinsatser. Det finns flera goda exempel på gott samarbete mellan de olika räddningsaktörerna i de två länderna. Gränsräddningsrådets arbete har därmed banat väg för god förankring när det gäller att delta i gemensamma övningar. Trygghetens hus Jämtland. Sedan några år tillbaka är blåljusmyndigheterna och ett antal andra centrala krisaktörer fysiskt samlokaliserade i centrala Östersund. Genom denna samlokalisering

3 har de olika blåljusmyndigheterna närmat sig varandra på ett sätt som är unikt i Norden och det skapar också bra förutsättningar för att öva tillsammans. Risk and Crisis Research Center (RCR). Vid Mittuniversitet (MIUN) finns ett risk och krisforskningscentrum och där finns en stor kompetens kring krisledning, samverkan i kris och övning. Under 2015 kommer RCR att påbörja byggnationen av ett krislabb. anlägga en flexibel övningsmiljö där såväl fysiska som virtuella störnings- och krisövningar genomförs. Övningsmiljön kommer att vara ett kraftfullt verktyg som kan användas för såväl utbildning och metodutveckling som forskning med experiment, tester och simulering inom privat och offentlig verksamhet. Förutom att de involverade aktörerna kan nyttja anläggningen i sin egen verksamhet kan den också användas av skolor i utbildningen av barn och ungdomar, för att sprida kunskap till allmänheten samt utgöra en självklar kontaktpunkt för massmedia i frågor om säkerhet och krishantering. RCR har också ett stort kontaktnät i Europa och erfarenheter av deltagande i ett antal FP7-projekt vilket gör att det finns existerande nätverk med goda möjligheter att göra gemensamma Horizon 2020-ansökningar. Gränsöverskridande samverkan för säkerhet (GSS). Under åren genomfördes ett Interreg projekt som syftade till att genom övning bidra till ökad kommunikation och samverkan mellan centrala krisaktörer. Inom projektet utvecklades en prototyp av ett övningssystem och ett första utkast på en metod för effektiv distribuerad krisövning. I projektet identifierades också ett antal nya utmaningar som rör etnicitet, klass och kön som hittills fått mycket litet utrymme i krisövningar. MIUN och Högskolan i Nordtröndelag (HiNT) har därmed unik kompetens som är nödvändig för att kunna bygga och utveckla ett övningssystem och en metod som också kan användas av de offentliga myndigheterna efter projektavslut. GSS och GSS2 vad är skillnaden? GSS (Avslutat Interregprojekt pågick mellan ) Prototyp för övningssystem Identifierat behov av en övningsmodell Identifierat behov av ökad kompetens om utvärdering av övning Planering och genomförande av tre stora distribuerade övningar Identifierat behov av ökat fokus på mångfald i övningar Fokus på vardagshändelser i scenarion GSS2 Implementerat övningssystem Testad övningsmodell (se avsnitt förväntad resultat för detaljer om nya perspektiv i modellen). Införa stöd för utvärdering i både modell och övningssystem Utvärderingsstöd vid övningar som andra genomför Planering och genomförande av småskaliga table-top övningar Implementera mångfaldsaspekten i övningar Övningar som omfattar kommunikation med medborgare och som låter medborgare delta i övning. Nya typer av scenarion inriktade mot mångfald, kommunikation och teknikhaveri Erfarenhetsutbyte, samarbete med nationella myndigheter och projekt i andra områden.

4 Mål: Projektets övergripande mål är att bidra till att undanröja hinder som finns för effektiv krishantering över gränsen. Detta för att nå ökad säkerhet för boende och besökare i Jämtland och Nord och Sörtröndelag. För att nå dessa mål kommer projektet att arbeta med följande delmål: Utveckla ett IT-stöd och en metod för att stötta övning, utvärdering, reflektion, scenario och återkoppling till verksamhet detta i syfte att bidra till lärande kring interregionalt samarbete. Ökad kunskap om säkerhet och krishantering med särskild fokus på förhållanden i gränsbygder och förutsättningar för interregionalt samarbete. Ökad kunskap om mångfald och etnicitet i relation till krishanteringsarbete. Ökad färdighet i att hantera krissituationer med interregionala dimensioner. Ökad färdighet i att använda olika typer av teknologier för att genomföra övning, utvärdera övning och reflektera över lärande. Särskilt fokus på kommunikation i gränsbygder. Sprida erfarenheter av samverkan i gränstrakt till andra med liknande förutsättningar, detta också för att hitta partner inför kommande EU-ansökningar. Prosjektorganisering: Mittuniversitet og HiNT organiserer prosjektene i Jämtland og Nord- og Sør-Trøndelag. Prosjektet etablerer en styringsgruppe med deltakere fra svenske og norske partnere. Prosjektsøker Lena-Maria Öberg ved Mittuniversitetet Prosjektleder Erik Borglund ved Mittuniversitetet Prosjektleder Knut Ekker ved HiNT Ekonomi: Jokka Flaming ved Mittuniversitetet: svensk regnskap og rapportering Økonom: Janne Marit Vist ved HiNT håndterer regnskap og rapportering Samarbeidspartnere: Beredskapsledere hos Fylkesmannen og Länsstyrelsen: deltar i scenariebygging, rollespill og evaluering Kommunene Røros, Tydal, Meråker, Verdal, Snåsa, Lierne og Røyrvik er invitert: brannetat/ lederteam deltar i scenariebygging, rollespill og evaluering NTE Nett AS: deltar i scenariebygging, rollespill og evaluering Politiet og Polisen: deltar i scenariebygging, rollespill og evaluering, 112-sentralen deltar i rollespill AMK Nord-Trøndelag: deltar i scenariebygging, rollespill og evaluering Røde Kors: deltar i scenariebygging, rollespill og evaluering Förväntat resultat:

5 Utveckling av metod och tekniskt stöd för att genomföra krisövning på ett mer effektivt sätt. Detta bidrar till att genomföra utvärdering, reflektion och återkoppling (utveckling) av en verksamhets krishanteringsförmåga. Metoden och det tekniska stödet kommer att kunna användas av aktörerna själva efter projektets slut. - Utvikling av øvingssystemet for GSS 2 - Utvikling av scenarier for øving av kriseberedskap - Gjennomføring av ledelsesøvinger som inkluderer frivillige (Røde Kors) og bruk av sosiale medier Antal forskningsinstitut som deltar i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt: 2 forskningsinstitut Antal deltagande organisationer i gränsöverskridande forskningsprojekt: 20 stycken Demonstrations- och testprojekt: Långsiktiga formaliserade samarbetsavtal mellan olika forskningsinstitut: 2 stycken 1 stycken Horisontella kriterier: Hållbar utveckling: Det förväntade resultatet av projektet är en metod och en teknisk produkt. Den tekniska produkten gör det möjligt att genomföra övningar distribuerat vilket gör att behovet av att resa minskar. Metoden innehåller inslag som gör att den inkluderar social hållbarhet eftersom den innehåller delar som rör jämställdhet och lika möjligheter (se vidare nedan). Horisontella kriterier: Jämställdhet mellan kvinnor och män: Projektresultaten i GSS och forskning visar att mångfald och genus sällan aktualiseras eller diskuteras i samband med krisövningar. Det finns ett tydligt behov kring forskning och utveckling för att synliggöra behov av ökad medvetenhet och lärande kring mångfaldsproblematik i samband med krisövning här inkluderar vi även att fundera kring skillnader mellan boende i tätbebyggda områden och mer glest befolkade områden. Horisontella kriterier: Lika möjligheter och icke-diskriminering: Projektresultaten i GSS och forskning visar att mångfaldsproblematiken sällan aktualiseras eller diskuteras. Det finns ett tydligt behov kring forskning och utveckling för att synliggöra behov av ökad medvetenhet och lärande kring mångfaldsproblematik i samband med krisövning här inkluderar vi även att fundera kring skillnader mellan generationer. Programspecifikt mål: Öka organisationernas och företagens FoU och innovationsförmåga. Offentlig sektor har ett behov av att kunna öva på ett mer effektivt sätt, för att kunna göra det krävs utveckling av både metod och teknik. De metoder som finns tillgängliga utgår inte från de offentliga aktörernas behov. De kräver för stora insatser i planering och genomförande. De teknikstöd som finns stöder de metoder som finns och är många gånger utvecklade för andra kontexter och helt enkelt för dyra för offentliga aktörer. Valet av målgrupp hör också samman med det faktum att de flesta av våra centrala krisaktörer är offentliga.

6 Investeringsprioritering: Främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. Effekter: Projektet kommer att utbyta erfarenheter och använda sig av resultat i liknande projekt som drivs genom det risk och krisforskningscentrum (RCR) som finns vid Mittuniversitetet. Under 2015 bygger centret upp ett krislab. I programområde Inre Skandinavien pågår planering för ett kommande Interregprojekt -vi håller löpande kontakt med de som söker detta projekt för att utbyta erfarenheter diskutera samarbete och för att kunna komplettera varandra på ett bra sätt. De som leder detta planeringsarbete är Högskolan i Hedmark och Karlstad universitet. Vid två tillfällen under projektperioden kommer vi att samarbete med två andra projekt som planerat att genomföra två större övningar i vår region. Det gäller GSK (ett projekt som ser öve krishantering vid kärnteknisk olycka i gränstrakt och som leds av Länsstyrelsen i Jämtland) och ISITEP ett EU-projekt där Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap är svensk part. De kommer båda att genomföra en varsin övning (med olika syften) under 2016 och vårt projekt kommer att delta för att utveckla delar av vår metod och övningssystem. Övningens planering leds av norsk polis som är partner till vårt projekt. I den övningsgruppen ingår också flera andra aktörer i regionen.

7 Metodutveckling: Utveckling av en modell med tillhörande metoder för övning (se nedan). Modell Lärande Återkoppling verksamhet Reflektion Utvärdering Övning Övningssystem Scenario Input Input Input Forskning Krishanteringspraktiker Medborgare Genomförande Arbetspaket Aktivitet Tid Ansvarig Utveckling och test av modell Mittuniversitetet Utveckling och test av Høgskolen i Nord-Trøndelag övningssystem Design och utvärdering av stor 2016 MiUn og HiNT övning (samarbete med projekt ISITEP) Utvärdering av stor övning 2016 MiUn og HiNT (GSK) Design, genomförande och MiUn og HiNT utvärdering av egna övningar Implementering av HiNT og MiUn övningssystem Förvaltningsmodell av HiNT og MiUn övningssystem Erfarenhetsutbyte med Interregprojekt i Hedmark / Värmland 2016 Möte 2017 Mindre konferens 2018 Möte MiUn og HiNT

8 Deltagande i två större ledningsövningar som genomförs i gränsregionen genom detta samarbetar vi med två andra projekt, Gränslös samverkan vid kärnteknisk olycka (GSK) och Inter System Interoperability for Tetra-Tetropol Networks (ISITEP). Utöver detta kommer även ett antal mindre övningar genomföras. Genom övningarna får deltagarna möjlighet att utöka sina kunskaper som interregionalt krisarbete och IT-stöd för genomförande av övning, utvärdering och reflektion. Gränslös samverkan vid kärnteknisk olycka (GSK). Ett projekt som Länsstyrelsen i Jämtland driver. Problembakgrunden är svagt och underkänt agerande under Tjernobyl. I projektet ingår flera delar som handlar om risk och krishantering i händelse av en kärnteknisk olycka men de kommer även att planera och genomföra en övning. Den idé som diskuterats är att vi på något sätt är involverade i övningen genom aktivt deltagande i någon eller några av faserna (planering, utvärdering, scenario osv). Kontakt finns med tf projektledare. Mycket intressant projekt ur flera aspekter men en av dem är mångfald och etnicitet eftersom samer både på norsk och svensk sida är med i projektet. Inter System Interoperability for Tetra-Tetropol Networks (ISITEP). Ett stort EU-projekt där det svenska och norska deltagandet leds av MSB och DSB. Svensk projektledare är Anita Galin. Har haft ett inledande samtal med Anita och de vill genomföra sin övning (2016) i Jämtland och SörTröndelag. I övningen kommer Rakel och Nödnett att testas. De är mycket intresserade av samarbete och det vi hittills diskuterat är att vi kan bidra med utvärdering som framförallt rör kommunikation (de är deras huvudintresse). En del i deras projekt är också Implementering av någon form av kommunikationsmodell/plan och Anita föreslog också att vi kunde delta i Implementeringen. Då skulle vi baserat på övningsresultaten reflektera och ta med oss det in i implementeringen (Återkoppling verksamhet) och då få möjlighet att i ett skarpt case testa Återföringsdelen av modellen. Anita och Marianne (från DSB) är inbjudna till Gränsräddningsrådet i maj. Dyker det även upp andra projekt som finns i samma område så kommer vi att söka efter liknande projekt och bjuda in dem till våra planerade erfarenhetsutbyten. Budsjett og finansieringsplan: Budsjett og finansieringsplan finnes i de respektive søknader på svensk og norsk side. Tids- / milepælsplan: Tids- / milepælsplan finnes i de respektive søknader på svensk og norsk side.